Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

En sammanhållen svensk havspolitik m.m.

Betänkande 2008/09:MJU29

  1. 1, Förslag
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
16 juni 2009

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

PDF
En sammanhållen svensk havspolitik m.m.(pdf, 706 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2008/09:29 En sammanhållen svensk havspolitik m.m.

Beslut

Ny sammanhållen svensk havspolitik (MJU29)

Riksdagen beslutade om en ny sammanhållen svensk havspolitik. Inriktningen ska vara att havets och kustområdenas resurser ska nyttjas hållbart så att ekosystemen bevaras och restaureras. Detta samtidigt som havsanknutna näringar kan utvecklas, växa och bidra till att stärka Sveriges konkurrenskraft. Havspolitiken behöver vara integrerad och tvärsektoriell och utgå från en helhetssyn på nyttjandet och bevarandet. En central utgångspunkt är EU:s havspolitik.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på samtliga motioner.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag

Motioner: 14
Propositioner: 1

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2009-05-05
Justering: 2009-05-14
Trycklov till Gotab och webb: 2009-06-02
Trycklov: 2009-06-02
Trycklov: 2009-06-05
Reservationer: 64
Betänkande 2008/09:MJU29

Alla beredningar i utskottet

2009-04-23, 2009-05-05

Ny sammanhållen svensk havspolitik (MJU29)

Riksdagen ska besluta om en ny sammanhållen svensk havspolitik. Inriktningen ska vara att havets och kustområdenas resurser ska nyttjas hållbart så att ekosystemen bevaras och restaureras. Detta samtidigt som havsanknutna näringar kan utvecklas, växa och bidra till att stärka Sveriges konkurrenskraft. Havspolitiken behöver vara integrerad och tvärsektoriell och utgå från en helhetssyn på nyttjandet och bevarandet. En central utgångspunkt är EU:s havspolitik. Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2009-06-15
Stillbild från Debatt om förslag 2008/09:MJU29, En sammanhållen svensk havspolitik m.m.

Debatt om förslag 2008/09:MJU29

Webb-tv: En sammanhållen svensk havspolitik m.m.

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Jan-Olof Larsson (S)
Anf. 1 Jan-Olof Larsson (S)
Herr talman! En sammanhållen svensk havspolitik är rubriken för debatten. En politik för havet omfattar det mesta. Havet är en plats för arbete, nöje, tuffa situationer med livet som insats, avkoppling och rekreation. Det mesta vi människor gör påverkar i slutändan havet och dess ekosystem. Våra transporter i luften, på vägarna och till sjöss - alla påverkar de i slutändan havsmiljön. Jord- och skogsbruket har en enorm inverkan på våra vatten, där kväve och fosfor står i centrum för åtgärderna. Det är fisket där vi utnyttjar en bra matråvara och då påverkar våra hav långt mer än bara våra fiskebestånd. Vi behöver därför en sammanhållen havspolitik där vi har att se till en helhet och inte bara till ett segment eller en del av ett segment. Detta är högst nödvändigt. När det i dag diskuteras miljö bland politiker och inte minst bland allmänheten är det oftast klimatet som är den stora frågan. Men det är väldigt få som tänker på att havet är jordens största kolsänka och att även havet påverkas starkt av ökade utsläpp av växthusgaser. Att en sammanhållen havspolitik omfattar mycket märks inte minst på dagens talarlista där åtta personer från majoriteten ska försöka tala om vad de tillsammans kommit överens om. Det kan man kalla en sammanhållen politik! Herr talman! Jag vill med ödmjukhet tacka den nuvarande regeringen för att den fortsätter driva den förra socialdemokratiska regeringens havsmiljöpolitik. Skam vore det annars, skulle man kunna säga, eftersom de nödvändiga åtgärderna för havsmiljön har stor betydelse för allas vår överlevnad. Den borgerliga regeringen har dock inte gjort sig känd för att agera i allas eller i allmännyttans intresse, och därför är det med glädje jag konstaterar att våra tidigare förslag om bland annat fosfatförbud och Östersjön som ett pilotområde för EU:s havsmiljöåtgärder nu ser ut att bli verklighet. Mycket återstår dock att göra. Herr talman! Det har många gånger från den här talarstolen konstaterats att vår havsmiljö är i kris. Utsläppen från jordbruk, avlopp och trafik har i drygt 100 år tillåtits påverka havens ekosystem i ett ständigt ackumulerande förlopp. Ett långvarigt överfiske har minskat havens bestånd, detta även under Socialdemokraternas styre - det är lika bra att jag säger detta så slipper åtta personer framföra samma sak. På så sätt sparar vi ju en kvart. Det går inte längre att tro att vi kan återskapa de svenska havsmiljöernas ekosystem till dess ursprungliga förhållanden. Vad vi kan göra är att hejda försämringarna och skapa utrymme för förbättringar. Vårt mål måste vara att återställa ekosystemen till ett tillstånd där de kan fungera på ett långsiktigt hållbart sätt. Detta kräver omedelbara och kraftfulla åtgärder vad gäller både utnyttjandet och bevarandet av våra hav. Det har också konstaterats i denna kammare, men visionerna har saknats. Det har varit tunnsått med förslag på hur dessa åtgärder ska utformas från regeringen. Ett krav som vi socialdemokrater har ställt är att öka samarbetet mellan de myndigheter som har ansvar för fiske- och miljöfrågorna. Vi vill ha en samordnande instans som tar ett helhetsansvar för frågorna och skapar en effektiv förvaltning. Den havsmiljöutredning som den socialdemokratiska regeringen tillsatte 2006 föreslog i sitt slutbetänkande förra året att en ny havsmyndighet skulle inrättas. Utredningen presenterade en mängd konkreta förslag, bland annat att havsmyndigheten skulle genomföra en fysisk planering av Sveriges hela havsområde och samordna de skilda intressen och risk för konflikter som finns. En sådan havsmyndighet bör också ha ett särskilt ansvar för Sveriges ekonomiska zon. När regeringen skulle lägga fram sin proposition fanns ingen myndighet med i förslaget. I sista stund kastade man in ett bud om en utredning av en eventuell framtida samordnande myndighet. Denna samordningsmyndighet skulle också kunna bedriva en bred informationskampanj om havets miljö under ytan. Det är ytterst nödvändigt att vi förändrar bilden av havet som en plats med oändlig kapacitet att ta emot det vi människor inte vill ha. Om vi kunde se ned i havsdjupen och uppfatta ekosystemets mångfald på samma sätt som vi gör vid en promenad i skogen är jag övertygad om att åtgärder för att förbättra havsmiljön skulle ha påbörjats för länge sedan. Vi vill också ha ett internationellt forskningscentrum för utbildning och kunskap om liv och miljö i Östersjön. Gotland med sitt läge i Östersjön, en bra högskola och en alltmer internationell Östersjöprofil skulle med största framgång kunna utgöra platsen för ett sådant internationellt forskningscentrum. Herr talman! Drygt 85 miljoner människor bor runt Östersjön. Det är vad alla dessa individer gör på land som påverkar det ömtåliga innanhavet. Tillförseln av vatten och därmed näringsämnen sker från vattendrag runt hela Östersjön och längs Västerhavets kuster. Vattendirektivets införande bland länderna i EU är en viktig komponent i en bättre havsmiljö. I Sverige kommer klassningen av våra vattendrag och sjöar i slutet av 2009 att fastställas av vattenmyndigheterna och övergår därefter till en icke överklagningsbar miljökvalitetsnorm. Sverige har som enda land i EU valt att ha en miljökvalitetsnorm för både kemi och ekologi. När det gäller kemin och prioriterade ämnen kan en miljökvalitetsnorm vara motiverad, men när det gäller ekologiska bedömningsgrunder kan miljökvalitetsnormen för dessa starkt ifrågasättas. För att få en trovärdighet och ett engagemang bland berörda är det viktigt att regeringen gör en omprövning av att använda miljökvalitetsnorm vad det gäller den ekologiska bedömningsgrunden. Det traditionella jordbruket är en kraftigt bidragande orsak till övergödningen i Östersjön och Västerhavet. Här har den gemensamma jordbrukspolitiken inom EU en stor uppgift framför sig: att arbeta för ett minskat läckage från djurbesättningar och åkermark. Våtmarker och buffertzoner bidrar till att förhindra utflödet av näringsämnen från jordbruket. Mellan 1995 och 2006 skapades närmare 10 000 hektar våtmarker i Sverige. Den socialdemokratiska regeringen hade som mål att ytterligare 12 000 hektar våtmarker skulle anläggas fram till 2012 med statligt stöd inom ramen för landsbygdsprogrammet. De svenska avloppsreningsverken har under senare decennier byggts ut med en effektiv teknik som radikalt minskar utsläppen av fosfor, kväve och andra syreförbrukande substanser. Verken tar i dag hand om ca 95 procent av den inkommande fosforn. Men det räcker inte. Det finns i dag ca 300 000 undermåliga enskilda avlopp i vårt land. I praktiken strider dessa avlopp mot lagen. Lagöverträdelserna sker framför allt i sommarhusområden längs våra kuster där en betydande del av utsläppen sker. Vi menar att högre krav bör kunna ställas på enskilda husägare att ställa om från enskilda avlopp. Herr talman! Främmande djurarter som etablerar sig i de svenska havsområdena kan ge allvarliga störningar i våra ekosystem. Ett tidigare tämligen isolerat Östersjön förses med nya arter via barlasttankar och fartygsskrov. Nya växter, nya fiskarter och nya maskar riskerar att konkurrera ut den ursprungliga faunan. Nya metoder för att förhindra spridningen av främmande organismer i Östersjöns ekosystem måste fram, och regeringen har ett ansvar att satsningar inom detta område sker. Sjöfarten har länge ansetts som ett relativt rent och kostnadseffektivt transportmedel. Men nyare information från FN:s klimatpanel visar att koldioxidutsläppen från sjöfarten är tre gånger högre än vad man tidigare förmått uppskatta. Att minska utsläppen av svaveldioxider och kväveoxider kan endast anses som ett första steg. Den svenska export- och importindustrin har i många fall gått före och börjat ställa krav på fartygens drivmedel. Här bör staten följa efter med krav på högsta kvalitet på drivmedlen. Kraven ska naturligtvis vara konkurrensneutrala i förhållande till lastbilstrafiken så att vi inte driver utvecklingen mot än värre miljökonsekvenser. Vi vill öka takten i det globala arbetet för marint miljöskydd inom IMO:s ram så att alla fartyg som seglar in i Östersjön uppfyller samma höga miljö- och säkerhetskrav. Herr talman! Fisket är en stor faktor som påverkar vår havsmiljö. Åtta av tio arter som fiskas är i dag hotade av utfiskning. Att det ser ljusare ut för det östra torskbeståndet i Östersjön tack vare ett par års goda föryngringar får inte innebära att vi på något sätt slår oss till ro varken vad gäller åtgärder eller opinionsbildning. En av de största frågorna inom fisket är den översyn som ska göras av EU:s fiskepolitik och som ska vara klar till 2012. När den politiken tas fram måste den vara baserad på en ekologisk helhetssyn. Detta innebär att när vi säger att vi ska nyttja havets resurser på ett hållbart sätt ekologiskt, ekonomiskt och socialt måste vi när forskarna kräver en minskning av kvoterna upp med plånboken för att klara av den ekonomiska och sociala delen. Det går inte att göra en halvmesyr av alla tre målsättningarna. Då blir resultatet som det visar sig i dag att åtta av tio arter är hotade. Det är lika omöjligt att fortsätta att subventionera drivmedlen för fisket inom EU. Detta skapar bara ett ohållbart fiske och minskar utvecklingen av effektivare motorer och skonsammare fiske. EU spenderar stora belopp på att teckna avtal med länder i syd om fiskerätter. Trots ansatser till reform har systemet utsatts för omfattande kritik. Subventionerade EU-fiskare konkurrerar ut lokala fiskare. Resurserna plundras. Synnerligen allvarligt är det att svenska fartyg fiskar i Västsaharas vatten trots att Sverige sagt nej till EU:s fiskeavtal med ockupationsmakten Marocko. Rovfisket förstör inte bara havsmiljön utan även livsvillkoren för lokalbefolkningen som blir bestulna på såväl livsmedel som arbetstillfällen. Att EU:s fiskeflotta ska sluta utarma haven i tredjeland verkar det som att vi i dag har fått en samsyn om här i den svenska riksdagen. Nu är förhoppningen att våra regeringsföreträdare driver den linjen när de agerar på ministermötena. Herr talman! Det mesta påverkar som sagt vår havsmiljö. Det är avloppen från vår färjetrafik, från kryssningsfartygen och även från våra fritidsbåtar. Ska problemet åtgärdas måste möjligheter i hamnarna skapas för att avfallet på ett lättvindigt och billigt sätt kan lämnas där. Vi har de oljeläckande vraken utefter vår kust som är ett stort miljöhot. Vi har massor av kemikalier och tungmetaller som dumpats runt om i våra vatten som utgör en miljöfara. Det är på intet sätt så att det saknas uppgifter att ta tag i för att åstadkomma en bättre havsmiljö och på så sätt ge möjligheter för näringar att utvecklas. Herr talman! När vi läser förslagen i propositionen ser vi att det står: En handlingsplan för det internationella samarbetet ska tas fram. En ändamålsenlig planering och förvaltning av havet bör skapas. Sjöövervakningen bör utvecklas. Ytterligare kunskap till stöd för förvaltningen behöver tas fram och göras tillgänglig. För att säkerställa ett långsiktigt hållbart nyttande behöver havsmiljöarbetet intensifieras och ambitionerna höjas ytterligare. I förra veckan när EU-nämnden och utrikesutskottet hade sin hearing om Östersjöstrategin framfördes det att det sagts många kloka saker genom åren och skrivits många sidor i utredningar om vikten av att ta tag i havsmiljöfrågorna men att det nu måste vara dags att gå från ord till handling. Herr talman! Jag står naturligtvis bakom samtliga våra reservationer men yrkar bifall till reservationerna 19 och 24. (Applåder)
Jacob Johnson (V)
Anf. 2 Jacob Johnson (V)
Herr talman! I dag har vi en viktig debatt om svensk havspolitik. Jag beklagar att miljöminister Andreas Carlgren inte är närvarande. Haven längs våra långa kuster täcker en yta på ca 155 000 kvadratkilometer inklusive den ekonomiska zonen eller motsvarande ungefär en tredjedel av vår landyta. Det är många namn vi förknippar med våra hav. Det är den knappt bräckta Bottenviken längst i norr som via Kvarken förbinds med Bottenhavet med sin ståtliga Höga kusten. Längre söderut finns Ålands hav och Skärgårdshavet, den underbara arkipelagen utanför Stockholm, Landsortsdjupet, den egentliga Östersjön, Kalmarsund och Hanöbukten innan vi rundar Skåne och via Öresund, Kattegatt och Skagerrak når upp till det riktiga salta havet utanför Bohusläns karga granitklippor och vår enda fjord Gullmarsfjorden. Det är fantastiska hav som med sina ekosystem och transportleder är ett fundament i vårt lands historia och framtid. Jag brukar ibland inleda mina anföranden här i kammaren med något förhoppningsvis lämpligt citat för att belysa ämnet. Av någon anledning kom jag att tänka på ett gammalt citat från Falstaff Fakir som sin samling En hvar sin egen professor myntade det välbekanta uttrycket "Vattnet är ett farligt gift, vilket omger Visby stift". Den gode Falstaff blev sent sannspådd om vi tänker på den giftiga cyanida algblomningen som de senaste decennierna återkommande drabbar Östersjön. Denna debatt handlar inte minst om hur vi ska se till att vattnet runt Visby stift i framtiden ska utgöras inte av gift men väl friska havsvågor. Herr talman! Jag tycker nog att det på ett övergripande plan finns en viss samsyn om havspolitiken. Det är att den ska grundas på ekosystemansatsen och att till exempel målen enligt Baltic Sea Action Plan ska nås. Regeringen säger att man haft högsta prioritet för havsmiljöfrågorna sedan man tillträdde 2006. Dock finns det mycket som behöver rättas till. Det räcker med att referera till Riksrevisionen som i sin granskning av statens insatser för ett hållbart fiske sammanfattar med att de samlade insatserna varit ineffektiva. Riksrevisionen betonar att regeringen inte på något tydligt sätt har lyckats prioritera mellan olika motstridiga mål. Det är en prioriteringsbrist som i mångt och mycket gäller även denna proposition. Det är vidare positivt att regeringen tagit till sig Vänsterpartiets förslag om investeringsåtgärder för havsmiljön. Vi i Vänsterpartiet har länge föreslagit ett havsinvesteringsprogram. Nu ser vi det komma i propositionen, dock bantat och med nytt namn - LOVA. Det är dock synd att regeringens statliga bidrag LOVA bara täcker en del av alla de åtgärder som behövs. Betänkandet som heter En sammanhållen svensk havspolitik omfattar många olika delar. I detta inlägg hinner jag bara ta upp några aspekter. Låt mig börja med behovet av en helhetssyn i förvaltningsfrågorna. Det är positivt att regeringen inser vikten av en ny havsmyndighet. Välkommen till kammaren, miljöministern! Det är nödvändigt att ta ett helhetsgrepp för en samordnad och hållbar förvaltning av havens ekosystem. Havet är inte ett slutet system utan påverkas såväl av havsbaserade som landbaserade verksamheter. Därför krävs integrerat långsiktigt skydd och hållbart nyttjande av havens ekosystem. Det krävs också för att undvika onödiga konflikter mellan olika näringar. Fisk och fiskefrågor kan till exempel inte separeras från övriga havsmiljöfrågor. En central förvaltningsmyndighet är en förutsättning för det fortsatta havsmiljöarbetet. Regeringen hänvisar till pågående utredningsverksamhet, till exempel beredningen av översynen av myndighetsstrukturen inom livsmedelskedjan där Fiskeriverket föreslås ersättas med en ny myndighet med ansvar för havsresursfrågor. Vi i Vänsterpartiet är ännu tydligare och anser att all havsrelaterad statlig verksamhet vid olika myndigheter inklusive Fiskeriverket ska ingå i den nya myndigheten. En viktig fråga för den kommande förvaltningsmyndigheten för havsfrågor blir att beslut om användning av det marina landskapet ska grundas på bästa möjliga beslutsunderlag. En kritisk fråga som har diskuterats länge är enkel tillgång till botteninformation. Information om djupförhållanden och bottenbeskaffenhet av hög upplösning behövs för beskrivning, bedömning och planering av havsmiljön. I dag är denna information sekretessbelagd av säkerhetsskäl. Havsmiljöutredningen uppmärksammade frågan och anförde att informationen borde göras fritt tillgänglig så långt som möjligt. Regeringen ställer sig i propositionen bakom Försvarsmaktens bedömning att informationen ska släppas fri i allmänna farleder, områden med djup lägre än sex meter och vissa andra områden motsvarande totalt cirka hälften av det svenska sjöterritoriet. Med andra ord kommer informationen från cirka hälften av territoriet fortfarande att vara fortsatt sekretessbelagd. Med tanke på det stora behovet av denna information samt att det i dag är svårt, om inte omöjligt, att förhindra för den som så önskar att insamla djupinformation över det svenska sjöterritoriet bör regeringen ge Försvarsmakten instruktion att häva sekretessen för all information om djup- och bottenbeskaffenhet. Jag tror att man måste vara tydlig när man har att göra med Försvarsmakten och peka med hela handen, så att säga. Alltför länge har försvaret agerat bromskloss i denna kanske inte så politiskt stora men praktiskt viktiga fråga. Jag ser att det finns motionärer även från Moderaterna här som har kommit till samma slutsats. Kanske kan vi bilda en ohelig allians över blockgränsen och sätta havsmiljön före gammaldags ubåtshysteritänkande. Herr talman! För att vi ska lyckas i restaureringen av våra hav och särskilt i Östersjön måste vi naturligtvis samarbeta med övriga länder som gränsar till våra gemensamma hav. Men vi ska även samarbeta med de länder som inte har egen kust mot till exempel Östersjön men som har landområden med avrinning mot Östersjön. Det handlar främst om Vitryssland. Det finns sedan länge att sådant samarbete med Östersjöns kuststater genom Helsingforskommissionen Helcom. Det är genom Helcom som Baltic Sea Action Plan har tagits fram - det viktigaste och mest konkreta dokumentet för Östersjöns återställande i dag. Men naturligtvis måste vi också samarbeta intensivt genom den starkaste regionala kraften i området, EU, vare sig vi gillar EU så mycket eller inte. Åtta av nio kuststater är ju medlemmar av EU. I betänkandet hänvisas till EU:s arbete med en Östersjöstrategi. EU-kommissionen presenterade sitt förslag om en Östersjöstrategi så sent som förra veckan. Utöver en strategi som bygger på fyra utmaningar, varav den första är att verka för en hållbar miljö ingår en handlingsplan med fem miljömål, till exempel att reducera utsläppen av näringsämnen till acceptabla nivåer. Strategin kommer att behandlas under det svenska ordförandeskapet, och det välkomnar jag. Dock framgår det tydligt av strategin att EU inte avser att tillskjuta några nya medel i arbetet. Jag delar inte denna inställning. Östersjöns kuststater har byggt upp en stor miljöskuld till Östersjöns ekosystem och måste börja amortera på denna skuld. Med tanke på de stora nettobelopp som Sverige under en lång tid har betalat till EU anser jag att regeringen bör verka för att mer EU-medel avsätts för återställandet av god ekologisk status i Östersjön. Därför yrkar jag bifall till vår reservation nr 3. Jag går nu från förvaltnings- och samarbetsfrågor till olika sakområden i betänkandet. Övergödningen av Östersjön är kanske det största problemet, och här är jordbruket den enskilt största källan. Det är därför mycket viktigt att stora insatser görs inom detta område. Regeringen hänvisar till åtgärder inom landsbygdsprogrammet. Vi är tveksamma till att det kommer att fungera tillräckligt bra. Vi har i många år föreslagit stöd och regler som hindrar att näringsämnen från jordbruket läcker ut i sjöar, hav och vattendrag till exempel genom lagstiftning om inrättande av odlingsfria zoner mot angränsande vattenmiljöer. Ytterligare en åtgärd för att minska övergödningen i haven är att höja skatten på handelsgödsel och bekämpningsmedel med till exempel 20 procent. Det är intäkter som bör återföras till jordbruket i form av stöd till miljöåtgärder. Vi välkomnar regeringens satsning på bidrag till lokala vattenvårdssatsningar mot övergödning, som jag har sagt tidigare. Dock räcker inte regeringens anslag för att komma till rätta med övergödningsproblematiken. I och med den kostnadseffektivitet som musselodlingar enligt Naturvårdsverkets utredningar innebär föreslår vi ytterligare satsningar på detta område. Investeringar för mellan ½ och 1 miljard kronor i musselodlingar skulle enligt beräkningar ge samma reningseffekt som investeringar för drygt 5 miljarder inom jordbruket. En av de största utmaningar vi står inför i dag är problemet med överfiske. Därför är det mycket olyckligt att inga konkreta åtgärder för att komma till rätta med detta presenteras. Vi föreslår bland annat att förbud mot bottentrålning och dumpning av fisk ska prövas. Bottentrålning medför stora mängder oönskad fångst vilket utgör ett hot mot bestånden och resulterar i att mängder av fisk kastas överbord. Bottentrålning förstör även känsliga havsbottnar med sitt återkommande harvande av desamma. Jag yrkar därför bifall till reservation nr 22. Enligt EU:s energiskattedirektiv ska medlemsländerna bevilja skattebefrielse för bränsle för fiskefartyg. Denna skattebefrielse är en annan huvudförklaring till överfisket. Det finns dock en möjlighet inom ramen för det nationella handlingsutrymmet att avskaffa dessa subventioner. Vi anser att Sverige bör arbeta för att stifta bilaterala avtal med länderna i Östersjöområdet om avskaffande av dessa subventioner samtidigt som vi naturligtvis ska arbeta inom EU för att avskaffa dem. Vi föreslår i övrigt en rad åtgärder vad gäller ett hållbart fiske, men tiden verkar inte räcka till för att ta upp dessa i detta anförande. Våra hav är också livsviktiga för transporter av gods och människor. Ökade transporter medför ökade utsläpp av till exempel växthusgaser - något som inte redovisas enligt dagens Kyotoprotokoll. Om man även räknar med internationella transporter till havs och i luften har inte de svenska växthusgasutsläppen minskat, som vi brukar slå oss för bröstet för. Bland annat därför måste vi ta itu med sjötransporternas miljöpåverkan. Vi lyfter fram ett antal åtgärder i våra reservationer, till exempel att alla fartyg som trafikerar EU:s vatten ska ha katalysatorer, sänkta hastigheter, vilket medför lägre utsläpp, samt kilometerskatt baserad på utsläpp av kväve och svavel. Herr talman! Vi har väl alla våra egna minnen och drömmar från och om våra hav. Jag minns till exempel när jag i en kajak surfade på dyningarna efter en nordvästlig storm mellan Åland och Kökar eller när jag gled fram längs Bohusläns nakna klippor utanför Käringön en varm dag i september. Men jag minns kanske mest hur jag som liten grabb, för mer än ett halvt sekel sedan, fick följa med mina föräldrar ut i Stockholms skärgårds havsband och där bada i ett friskt och klart vatten med blåstång längs klipporna i stället för dagens gröna algkladd. Det är vårt ansvar att våra barn och barnbarn åter ska kunna bada och fiska i ett friskt hav längs alla våra kuster. Därför är vår debatt i dag så viktig. (Applåder)
Tina Ehn (Mp)
Anf. 3 Tina Ehn (Mp)
Herr talman! En sammanhållen svensk havspolitik - det är det som vi debatterar nu i dag. Jag kan börja med att säga att vi delar regeringens syn på att det behövs en helhetssyn på havspolitiken. I havsmiljöpolitiken såväl som i fiskeripolitiken och skogspolitiken kan man ändå se hur den borgerliga regeringen resonerar. Regeringen förefaller ha ett perspektiv på våra gemensamma resurser utifrån hur mycket vi kan använda. Hur mycket kan vi hugga ned, pumpa upp eller bryta loss? Regeringen signalerar genom sin politik en syn på naturresurserna som om det som finns i havet, i skogen eller i bergen är människans ägodelar. Aldrig verkar man se att en resurs kan finnas för sin egen del eller för någon annans del än just människans. Det är aldrig så att skogen kanske finns för att ekorren, vargen och lodjuret ska ha någonstans att leva. Nej, resurserna är tydligen människans, och vi ska använda dem - men med förnuft. Det säger också regeringen. Det här är grunden till den politik som Centerpartiet och alliansen har. Det är skillnad med Miljöpartiets politik, och det är en ganska klar skillnad. Vi ser på resurserna som gemensamma med andra individer på jorden, med de fyrbenta, med dem med sex eller åtta ben och med dem som simmar och flyter i haven. Vi ska inte bara använda och förbruka de gemensamma resurserna. Miljöpartiet anser att vi ska förvalta och vara rädda om dem. Vi ska använda oss av försiktighetsprincipen och utgå från ekosystemen. Vi hade nog förväntat oss att regeringen skulle presentera en havsmiljöpolitik när man nu säger sig ha havet som ett av de prioriterade politiska områdena. Vi hade förväntat oss att det skulle handla mer om havsmiljön, men det gör det inte. Det handlar om havspolitik, inte havsmiljöpolitik. Det blir gärna mer näringspolitik än havsmiljöpolitik. Det är dock miljöministern som deltar i dag, vilket man kan tyda som ett bevis på att man egentligen menar havsmiljö. Det är bra. Miljöpartiet anser att havsmiljön borde vara överordnad annan politik i det här väntade förslaget från regeringen. Vi tror nämligen på riktigt att en ekologiskt hållbar miljö är en förutsättning för social och ekonomisk hållbarhet på sikt. Regeringen har klart sagt att havsmiljön skulle vara en av två prioriterade miljöfrågor. Med stor stolthet inrättade man ett havsmiljökonto, men i det läget talade man inte om att man i samma stund tog pengar som så väl behövdes till ett annat viktigt miljöområde, nämligen biologisk mångfald. Dessa pengar skulle användas till ett antal förslag som vi kunde höra om i början av mandatperioden. Bland annat skulle Östersjön räddas genom storskaliga syresättningar av bottnar, utfiskning av skarpsill och utsläppsrätter för kväve och fosfor i en bubbla för hela Östersjön. Dessa spektakulära förslag finns inte med i eller har tonats ned i den proposition som vi i dag debatterar. Vi vet också att de stora och svåra problemen är utfiskning och jordbrukets utsläpp av kväve och fosfor. Det är de avgörande frågorna att ta itu med. Det är jättejobbiga frågor för både fiskenäringen och jordbruksnäringen som alltid får tillhöra den anklagade sidan. Jag tycker att vi som politiker måste bära vår egen ryggsäck. Det är när vi misslyckas med att ställa krav och använda den politiska spelplanen som konsumenter protesterar och miljön drabbas. Det blir svårare och svårare att både komma till rätta med problemen och vinna människors förtroende. Det är också svårare som företagare att byta kurs i tid om de politiska signalerna är otydliga. Ett exempel är att jordbruket behöver få indikationer om att det behövs ett ökat kretsloppsjordbruk. Konsumenter vill ha ren mat och inte vara med och bidra till att övergödningen i haven ökar. Det är en av anledningarna till att man väljer ekologiska produkter. Man vet att det finns ett extra miljötänk, och man hoppas att man verkligen bidrar till att bönderna får det mervärde som det kan innebära att certifiera och ha extra regelverk att följa. Vad har den här regeringen stimulerat den ekologiska produktionen med? Hur har man sett till att utveckla den delen? Man har i alla fall tagit bort ett specifikt konto för att främja den ekologiska produktionen. Har man tagit tag i de problem som den strukturomvandling som vårt jordbruk genomgått har inneburit? Det är i dag inte bara produktionssäkrare utan också sammankopplat med vissa problem, till exempel övergödda vattendrag och stora djurkoncentrationer som ökar. På andra håll i landet försvinner djuren och betesmarker växer igen. Folk flyttar och gårdarna rasar ihop. Har detta med havet och förvaltningen att göra? Ja, som vanligt hänger allt ihop. Havets hälsa avgörs av jordbruket tillsammans med en fiskeripolitik som har gått ut på att vinna ekonomiska fördelar i konkurrensen om havets resurser. Dessutom finns det ifrågasatta skattesubventioner av bränsle till fiskefartyg. Pengarna eller livet! Hur har regeringen tagit tag i skogspolitiken? Jo, man vill öka produktionen i skogen och få ut mer från skogen. Det kan väl vara okej. Men man vill öka tillväxten genom bland annat skogsgödsling. Man vill alltså att det ska gödslas med kväve i våra skogar. Det kommer sannolikt att bidra ännu mer till övergödningsproblematiken. Man kommer dessutom med förslag som innebär att man får mindre skyddad skog för mer pengar även om man vill påskina det motsatta. I propositionen saknas dessutom en hel del. Det handlar om hantering av bullerfria områden eller områden med hänsyn utifrån buller. Det är något som många längtar efter att få utmed kusten där trycket på och konkurrensen om ytan på havet hårdnar genom att den ses som en yta att färdas fram på i olika vattenburna fordon. Det behövs konkreta åtgärder för att komma till rätta med de gamla skeppsvraken som varje år blir en medienyhet under sommarmånaderna eftersom de läcker olja i stora mängder. Man befarar att materialet i de här skroven snart kommer att ge vika, och då kan större mängder olja läcka ut på kort tid. Det är något som känns som en förväntad katastrof, och det är mycket plågsamt för havsdjur och fåglar. Regeringen redovisar också ett antal internationella samverkanspartner, sammanslutningar, grupper och organiserade överenskommelser i den här propositionen. Jag utgår ifrån att det är goda och viktiga bitar för att komma överens med andra länder - det är självklart så - om att ta ansvar, inte minst för Östersjön. Det finns flera möjligheter i det här överbryggande arbetet. Det handlar om Helcom, deltagandet i Ices, Baltic 21, Östersjöstrategin med mera. I alla dessa forum ska Sverige vara pådrivande och med om att påverka. Vad man ska driva är lite svårare att utläsa. Vad man verkligen vill i dessa samarbetsformer måste ju vara mer än att sitta med vid bordet och komma överens. Jag utgår ifrån att man ska vara pådrivande i ett för haven, fisken och människorna nödvändigt steg. Miljömålen är Hav i balans samt levande kust och skärgård, Giftfri miljö och Ingen övergödning. Miljömålsberedningen kom redan fjol med en fördjupad utvärdering, och regeringen säger att man ska komma med ytterligare en sådan. Den som Miljömålsrådet tog fram hade rubriken Nu är det bråttom . Flera av målen är svåra att nå, och utvecklingen går åt fel håll. Man förväntade sig då att regeringen skulle komma med en proposition om miljömålen och hur vi når dessa. Miljöministern har även svarat på mina frågor om när vi kan förvänta oss ett initiativ från regeringen när det gäller det här viktiga arbetet. Han har sagt att det skulle komma nästa år, vilket skulle vara nu. Men vi har inte hört ett knyst om det. Regeringen tycker antagligen att det inte är mer prioriterat än så. Däremot finns det nu förslag om att minska den biologiska mångfalden i skogen. Det gäller två av våra hotade rovdjur. Det är mycket som går åt fel håll. Tidigare i debatten här i dag har man sagt att havet också är aktuellt som en viktig kolfälla. Det är högaktuellt både här i kammaren i dag och i nutid. Det är också därför som regeringen borde prioritera miljöpolitik före näringspolitik i detta ärende. Herr talman! Avslutningsvis ställer jag mig naturligtvis bakom alla de reservationer som Miljöpartiet har skrivit på och yrkar bifall till reservationerna 1 samt 27.
Sofia Arkelsten (M)
Anf. 4 Sofia Arkelsten (M)
Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet. I dag är det en fantastisk dag. Vi i alliansen levererar två jättepuckar på miljöområdet, nämligen en sammanhållen politik för havsmiljön och en sammanhållen klimat- och energipolitik. Vi kommer att prata om klimatfrågorna lite senare, och nu ska vi prata om hav. Havsmiljö är en av regeringens prioriterade miljöfrågor, och det märks. Vi höjer ambitionerna och intensifierar arbetet. Vi levererar konkreta åtgärder för att förbättra, bevara och skydda havsmiljön i Östersjön och i Västerhavet. Herr talman! Regeringens politik utgår från den resurs, det ekosystem, som vi är satta att förvalta. Vi behöver ett helhetsperspektiv i miljöfrågorna, särskilt i havsmiljöfrågorna. Det är därför vi lägger fram det här sammanhållna förslaget. Det kräver att vi går utanför både riksdagens och departementens organisation. Det kräver att vi samarbetar internationellt. Vår politik är präglad av tanken på förvaltarskapet, naturvården och de marknadsekonomiska styrmedlen. Vi tycker att förorenaren ska betala. Herr talman! Vi har beskrivit det här som tredje generationens miljöpolitik. Det betyder att vi inte är styrda av gamla organisationer utan har mer helhet och integrering av havsfrågorna i andra politikområden. Egentligen borde jag ha haft en hel armé av moderater med mig här, eller kanske allianskompisar, för det är inte bara vi i miljö- och jordbruksutskottet som jobbar med de här frågorna. Nu växlar vi upp det svenska havsmiljöarbetet. En viktig sak att tänka på är att havet inte är någonting som vi kan förvalta själva. För att vår svenska politik ska fungera måste den ta sin utgångspunkt i EU:s havspolitik, och det står tydligt i proposition och betänkande. Vi har varit inne på det lite innan, men naturligtvis är dagens debatt kopplad till Östersjöstrategin. Den är ju Sverige i högsta grad en del av, och det driver vi i EU. Jag tänker inte presentera den mer i detalj här, men ansatserna stämmer överens. Regeringen arbetar också för att EU:s havspolitik får tydligt miljö- och tillväxtfokus, för alla delar måste samverka. Miljökraven ger också affärsmöjligheter. Det är därför det är så viktigt för oss att regeringen, naturligtvis med stöd av EU-nämnden och utskottet, arbetar för att Östersjön ska få status av pilotprojekt med sektorsintegration. Det betyder alltså att människor pratar med varandra över gränserna - det känns oerhört bra - i stället för att köra parallella race. Jag tänker väldigt kort ta upp några förkortningar. Helcom, det är min favoritförkortning och betyder Helsingforskommissionen för skydd av Östersjöns marina miljö. Fördelen med det är att där finns alla stater med som har en gräns mot Östersjön, även Ryssland. Hela avrinningsområdet är våldsamt stort och det finns många fler länder som ingår där som faktiskt inte är med, men där tror jag att EU är den oöverträffade organisationen för samarbete. Det kan verka komplicerat med de olika samarbeten som finns. Det kan vara Helcom, det kan vara Ospar, det kan vara EU. Just därför tar vi fram en handlingsplan för det internationella samarbetet. Jag kommer att ta upp några särskilda sakfrågor här som jag är lite extra stolt över och som kommer att få stora miljöeffekter. Sedan kommer min kollega Rune Wikström att tala om två områden i betänkandet, nämligen ett rent och giftfritt hav och en hållbar fiskesektor. Herr talman! Det ser bra ut med tiden, och vi kör några saker här som förtjänar att nämnas särskilt. Vi ser över myndigheterna och undersöker hur en förvaltning av hav och vatten kan se ut. Jag tror verkligen att det är bäst med en samlad myndighet, och det är en stor förändring i svensk politik. Vi fick en beskrivning här av att det var någonting som kastades in i sista stund, och det är naturligtvis inte sant. Vi måste fortsätta det här tänket och samordningsarbetet. Planeringsfrågor ska ske utifrån ekosystemansatsen. Naturvården och -skyddet är en viktig del av politiken. Arbetet med marina reservat pågår. Det går fint. Det blev sex nya förra sommaren, och ett till, i Kosterhavet, tog vi beslut om i våras. Vi utvecklar avgiftssystem för kväve och fosfor, och fortsätter det internationella arbetet med att minska övergödningen. Det blir fosfatfria tvätt- och rengöringsmedel. Stödet som vi har hört om, ett statligt stöd för lokala vattenvårdssatsningar - en ny förkortning, LOVA - och det ska minska näringsämnen och miljögifter i Östersjön och Västerhavet. Vi vill odla musslor. Det tror jag att det finns politisk enighet om. Alla gillar musslor just nu. Fantastiskt! Det hjälper till med sysselsättningen i landsbygd också. Vi vill se utvecklingsinsatser i jordbrukssektorn. Vi gillar verkligen ROT-avdraget som gör det billigare för människor att ställa om från enskilda avlopp. Man kan få hjälp med det av proffs, helt enkelt. Det hjälper oss både med fosfor och med läkemedelsrester. Vi utreder styrmedel för bättre vattenkvalitet, och det hör ihop med Helcomarbetet och Baltic Sea Action Plan. Vi förbjuder toalettutsläpp från båtar, både från handelsfartyg och från fritidsbåtar. Det här är någonting som har diskuterats i många år men som ingen har levererat förut. Vi fortsätter att se till att pengar moduleras över från jordbruksstöd till landsbygdsutveckling. Vi presenterar åtgärder för en hållbar sjöfart där det långsiktiga målet är att påverkan på miljö och klimat blir marginell. Det är ju fantastiskt! Vi tycker att varje transportslag ska bära sina egna kostnader. Sedan fick jag ett erbjudande från Vänsterpartiet om att ingå en ohelig allians. Jag uppskattar det naturligtvis, och kan väl säga att det handlar om en motion som jag skrivit - det var ett olycksfall i arbetet att den behandlades i miljö- och jordbruksutskottet, för jag trodde nämligen att den skulle hamna i försvarsutskottet. Den handlar om sekretessen för bottenkartor. Det vi skriver här är att vi ska fortsätta det arbetet. Hälften är bra, men det är inte jättebra, och det ska fullföljas. Det står på s. 77 i betänkandet om man är nyfiken. Nu såg jag att Jacob tryckte på knappen, så det ska vi prata mer om! Mot regeringens sammanhållna havspolitik står oppositionen. De gillar ju också havet, det har vi hört. Men de har en annan inställning till havsmiljöarbetet, och de har ju faktiskt rätt hårt varit emot det som vi har föreslagit. Men jag tolkar oppositionens reservationer, för det finns 64 stycken av dem, som att de inte motsätter sig tänket i stort med samordningen - och jag uppfattade Tina Ehns kommentar som ett stöd för det - utan jag ser det mer som att de faktiskt är inne och petar och micklar i detaljerna. Av de här 64 reservationerna har oppositionen enats med varandra om tre. Det är bland annat den som handlar om ballastvattenkonventionen. Den behandlas nu av trafikutskottet, så det är på gång. Där kan jag också meddela att näringslivet har presenterat tekniska lösningar på hur man kan rena ballastvatten. De är också överens om musselodlingar, och det tycker vi allihop är bra. De skriver att de vill ha mer. Det tredje och sista som oppositionspartierna är överens om handlar om EU:s fiskeavtal med tredjeland. Det är någonting som vi konstant arbetar med att förbättra, och det är en fråga som dyker upp i EU-nämnden titt som tätt där vi försöker föra över pengar från de här avtalen till mer bistånd och utveckling. Jag tycker nog att vi kan förvänta oss lite mer från oppositionspartierna om de menar allvar med att de tar havsmiljöfrågorna allvarligt. Men tre reservationer av de här 64 är ju en början. Roligt för er! Herr talman! Det är verkligen roligt att få presentera ett så genomarbetat förslag som innehåller så mycket och som tar tag i frågorna om hav och vatten med en helhetssyn. Jag är stolt och glad över att få leverera en rejäl bit riktigt bred politik som ger goda miljöeffekter. (Applåder) I detta anförande instämde Rune Wikström (m).
Jacob Johnson (V)
Anf. 5 Jacob Johnson (V)
Herr talman! Det gällde frågan om tillgänglighet till botteninformation eller tillgängligheten till kunskap om bottens topografi och beskaffenhet. Det är ju ganska viktig information, och om man jämför med förhållandet på land är det självklart att vi har bra beskrivningar av hur terrängen varierar och vad markslagen består av. Det är en självklarhet i samhällsplaneringen. En av anledningarna till att vi har den situation vi har i dag i haven är att man inte kan se botten. Vi har kunnat använda botten som en avfallsplats, och vi har kunnat harva bottnarna med våra fiskeredskap etcetera. Det är ingen som har sett konsekvenserna. Därför är det viktigt att lyfta upp den kunskap som trots allt nu samlas in och att den kan användas i havsmiljöarbetet så långt som möjligt. Då tycker jag att det borde vara självklart att all information borde vara tillgänglig. Det här har diskuterats med försvaret i årtionden, och försvaret har hela tiden bara utrett och tänkt på frågan och inte kommit någon vart. Nu är man kanske möjligtvis halvvägs, men varför göra en halvmesyr? Varför inte gå fullt ut? Vill inte Moderaterna och regeringen att vår förvaltning av havsmiljön ska göras på bästa möjliga vetenskapliga underlag?
Sofia Arkelsten (M)
Anf. 6 Sofia Arkelsten (M)
Herr talman! Naturligtvis delar jag Jacob Johnsons uppfattning om att bästa möjliga vetenskapliga underlag är någonting som är eftersträvansvärt och som vi borde ha. Det är faktiskt därför som jag har skrivit den här motionen. Men jag har också en viss respekt för att det finns andra krafter i rörelse här. Trots att jag trodde att motionen skulle behandlas av försvarsutskottet, tyckte jag ändå att det var väldigt intressant att läsa betänkandet här, för jag känner mig tillgodosedd i allra högsta grad eftersom man tar frågan på allvar. Det handlar om det tidigare inledda arbetet med att förenkla tillståndsprocesser för sjömätning - alltså att man får göra det - och att se över kriterierna för bedömning av det militära värdet så att det ska fortsätta och fullföljas. För det är visst så att det behöver göras en bedömning av om det finns ett militärt värde eller inte på den här informationen. Även om EU är ett stort fredsprojekt kan det finnas ett behov av svenskt försvar.
Jacob Johnson (V)
Anf. 7 Jacob Johnson (V)
Herr talman! Det var en ganska långtgående slutsats i den här frågan att det finns ett behov av ett svenskt försvar, kopplat till informationen om Östersjön. Men det får stå för Sofia Arkelsten. Om nu en främmande makt av någon anledning skulle vilja ha den här informationen är det väldigt svårt att förhindra denna makt att med enkla sätt samla in informationen via fartyg som kan gå på våra vatten. Det sägs här att arbetet med den förenklade tillståndsprocessen ska fortsätta och fullföljas. Det här arbetet har hållit på i årtionden. Det kommer aldrig fram. Det politiska systemet måste peka med hela handen mot Försvarsmakten, annars kommer de att fördröja det här och det kommer inte att komma till praktisk användning. Det trodde jag kanske att även en borgerlig regering kunde ställa upp på.
Sofia Arkelsten (M)
Anf. 8 Sofia Arkelsten (M)
Herr talman! Frågan inställer sig direkt: Varför genomförde inte de tre oppositionspartierna detta under sina tolv år vid makten? Det är en intressant fråga som säkert kommer att komma upp flera gånger under dagen. Jag vill naturligtvis inte spekulera om det militära värdet och försvarsfrågorna, utan jag har respekt för att det finns en balans beträffande vilken information som kan vara tillgänglig och vilken som bör vara sekretessbelagd.
Tina Ehn (Mp)
Anf. 9 Tina Ehn (Mp)
Herr talman! Jag får börja med att rätta till mitt yrkande på reservationerna från talarstolen, där jag yrkade på 27, vilket alltså var nr 27. Men det var reservation 44 jag menade. Därför gör jag det nu, det vill säga jag yrkar bifall till reservation 44 och alltså inte 27. Reservation 44 är en av de stackare som vi har gemensamt i oppositionen. Vi har ju fått kritik för att vi har för lite saker gemensamt och vill för lite. Nu är det så att vi inte sitter vid regeringsmakten, utan det är ju Sofia Arkelsten och hennes allianskolleger som presenterar det här förslaget och ska komma med förslag här, så jag tycker inte att det ansvaret ligger på oss i dag. Vi är väldigt positiva och glada och ser också mycket möjligheter. Det är ju bra. Och vi tycker också om att prata med varandra och med andra människor. Det är vi också överens om. Något som jag inte kan tycka är okej är det här att vi skulle peta i detaljer. Jag tycker inte att man kan anse att det är detaljer att man inte har tittat på det här med djurhållning, skogsgödsling, buller, hänsynsområden, båtregister, miljöfarliga bottenfärger med mera. Det finns många saker som man kanske kan tycka är detaljer när man läser om dem men är ganska stora frågor i miljön. Man kan undra om Sofia Arkelsten verkligen anser att det är små detaljer som vi har lyft upp eller om hon anser att det finns en substans bakom det hela och det finns mer att göra än allt det här glada, glättiga som vi har hört om tidigare.
Sofia Arkelsten (M)
Anf. 10 Sofia Arkelsten (M)
Herr talman! Det glada och glättiga som Tina Ehn nämner är faktiskt någonting som vi borde få känna, nämligen lite glädje i politiken. Det är en leveransdag i dag. Det är stort och viktigt, och jag tycker det är bra. Och ja, jag tycker att väljarna kan ställa större krav på oppositionen än att enas om tre små saker när det handlar om hela havsmiljöpolitiken. Det duger inte att sitta och säga att det här inte var så himla kul och inte så bra och att man kunde ha gjort mer, men sedan inte visa för väljarna vad det är ni vill åstadkomma. Jag tycker faktiskt inte det. Alla de frågor som Tina Ehn tog upp är ju sådant som finns med i betänkandet men som ni tycker lite grann annorlunda om. Frågan om båtbottenfärgerna är ett exempel. Det finns med. Djurhållningsfrågorna finns med, skogsfrågorna likaså. Allt det som Tina Ehn nämnde finns med i betänkandet. Vi har ju demokrati och yttrandefrihet, och det är viktigt, så jag kan naturligtvis inte ha några åsikter om hur ni skriver era reservationer. Men väldigt mycket av det som nämndes uppfylls redan och finns redan med. Jag förstår också att det är viktigt för er att få vara emot. Men då tycker jag också att ni kan använda er plattform och visa för väljarna vad ni egentligen vill lite bättre. Men det är bara min politiska åsikt, och ni är fria att göra precis som ni vill.
Tina Ehn (Mp)
Anf. 11 Tina Ehn (Mp)
Herr talman! Tack för det! Det är bra retorik att kasta tillbaka frågor på den som har talat. Det är helt okej. Det är så det går till i debatten. Men det ger inte mer substans åt det som sägs. Det är klart att vi ska leverera, och det är jättekul att höra att alliansen levererar saker som många andra har drivit väldigt mycket tidigare. Frågan om toalettavfall från båtar är till exempel någonting som jag själv personligen har drivit väldigt mycket ute vid kusten. Kretsloppssystem på avloppssidan och fosfatfria tvättmedel är någonting som jag drev för 20 år sedan. Jag vet inte riktigt var Moderaterna stod den gången, men jag har ingen känsla av att jag fick någon större uppbackning då. Grundarbetet har gjorts på basnivå en gång i tiden. Till slut slår det över, och man kommer till insikt. Det är ju jättekul och jättebra. Det är precis så det går till och ska gå till. Därmed har jag inget mer att säga.
Sofia Arkelsten (M)
Anf. 12 Sofia Arkelsten (M)
Herr talman! Det är uppmuntrande, tycker jag, att vi som miljöpolitiker kan erkänna att andra har gjort bra saker. Jag tror att det är väldigt mycket som kommer att ge goda miljöeffekter som vi levererar nu. Det har säkert funnits en del politiska låsningar eftersom det uppenbarligen inte har hänt, men nu händer det, och vi är glada för det. Jag kan bara ta fram Gösta Bohman, som är en klassisk moderat, som länge har drivit skärgårdsfrågor, redan innan Miljöpartiet var påtänkt. Jag tänker hylla honom lite senare i dag också faktiskt, så vi lämnar det nu.
Claes Västerteg (C)
Anf. 13 Claes Västerteg (C)
Herr talman! Till att börja med vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga reservationer. Sverige är ett avlångt land med mycket kust. Våra hav, Östersjön och Västerhavet, är en viktig del i många människors liv och erbjuder stora värden i form av bland annat rekreation, fiske och turism. De värden och ekosystemtjänster som havet bidrar med är av sådan storlek att de är svåra att överblicka, och kanske är de ännu svårare att sätta en prislapp på. Jag är övertygad om att om vi skulle kunna sätta en prislapp på de värden och ekosystemtjänster som finns samlade i våra hav skulle vi tillsammans allihop vara långt mer angelägna att ta väl vara på denna resurs. Efter årtionden av en betydande mänsklig påverkan är i dag havets ekosystemtjänster mycket hårt pressade. Som ett exempel går det att nämna Östersjön, där nästan 42 000 kvadratkilometer av havets botten klassas som död. Det motsvarar en yta av Danmarks storlek. Det betänkande och den proposition som vi debatterar här i dag tar nu steg mot att ta ett helhetsgrepp om det här. Vi tar krafttag för att vända den här utvecklingen. Arbetet med den här propositionen har varit brett. Man har involverat ett flertal olika departement för att skapa en ny, samverkande vision för havspolitiken i Sverige. Alltför ofta har havspolitiken hamnat bara på Miljödepartementets område och bara hos miljö- och jordbruksutskottet. Men med det här tar vi ett steg mot att göra det till en fråga som är angelägen för alla. Grunderna i arbetet med den här propositionen och det här betänkandet har varit dels miljöförbättringar, främst Sveriges åtaganden inom ramen för aktionsplanen för Östersjön, dels att skapa en förvaltningsmodell och en strategi för havsanknutna näringar och för att de här näringarna ska kunna utvecklas på ett hållbart sätt och bidra till att stärka Sveriges konkurrenskraft. För ett land som Sverige med långa kuststräckor blir problemen med bland annat övergödning och döda bottnar påtagligt. Vi från alliansen tar dessa problem på allvar, och regeringen har sedan sitt tillträde hösten 2006 prioriterat havsmiljöfrågorna högt. I budgeten våren 2007 införde regeringen ett särskilt havsmiljöanslag. En halv miljard avsattes till restaurering, forskning och miljöförbättrande åtgärder för havet. I höstbudgeten 2008 sköts ytterligare medel till. Sammanlagt satsar regeringen över 1 miljard kronor på havsmiljön under mandatperioden. Många av de satsningar som finns beskrivna i det betänkande som vi debatterar i dag hade inte varit möjliga att genomföra om man inte hade vidtagit de här åtgärderna och sett till att få fram en havsmiljard. I en tid när många hushåll, företag och även regeringar måste vara extra försiktiga med hur man använder sina pengar är det ur Centerpartiets synvinkel viktigt att vi är särskilt noga med att de satsningar vi gör används effektivt för att vi ska kunna leva upp till de konventioner för havsmiljön som vi alla har ställt oss bakom. Miljösituationen är kritisk för både Östersjön och Västerhavet, och det krävs långtgående insatser och ett stort engagemang för att kunna minska utsläppen och därmed minska miljöpåverkan. En förbättrad havsmiljö kräver långsiktighet i planeringen och rejäla insatser. Den sammanhållna svenska havspolitiken är ett bevis på detta. Centerpartiet är övertygat om att vi med en aktiv havspolitik och gemensamma krafter kan klara det uppdrag vi har framför oss. Den målsättning som jag och Centerpartiet har tror jag att vi alla kan ställa oss bakom, nämligen målsättningen att gravida kvinnor ska kunna äta fisk från Östersjön. De ska kunna äta fisken från Östersjön utan att behöva oroa sig för att det skulle kunna medföra risker för barnet. De första stegen i rätt riktning tar vi i dag. Herr talman! Eftersom havet inte känner till några landgränser är det viktigt att frågorna inte behandlas enbart nationellt utan att de även finns med på den internationella dagordningen. För svensk del är Europeiska unionen det i särklass viktigaste forumet för att bedriva en havspolitik. Vi kan konstatera att av de nio länder som har kust mot Östersjön är åtta medlemmar i EU. I propositionen utgör EU:s marina direktiv grunden för den svenska handlingsplanen för ett internationellt samarbete om havsmiljön. Att göra Östersjön till ett pilotområde för havsmiljöarbetet, som en del av EU:s strategi för Östersjöregionen, är en fantastisk möjlighet för att stärka det internationella samarbetet om havsresursfrågorna. Regeringen har uttalat att arbetet med EU:s Östersjöstrategi kommer att ha hög prioritet under Sveriges ordförandeskap. En gemensam Östersjöstrategi leder inte bara till ett ökat skydd av Östersjöns känsliga marina miljö. Den leder också till att Östersjöregionens konkurrenskraft kan stärkas och att regionen som helhet blir mer attraktiv och säker. Det är något som hela EU tjänar på. Herr talman! Vi har tidigare i debatten hört oppositionens företrädare säga att de delar synen att det krävs en sammanhållen havspolitik. Jag kan inte annat än upprepa det som Sofia Arkelsten var inne på, nämligen att det finns 64 reservationer, varav man lyckats komma överens om tre. Därför frågar jag mig: Vad är den samlade oppositionens alternativ? Vad är deras sammanhållna havspolitik? Jag tycker att det är dags att ta sig i kragen och presentera ett samlat alternativ. Det är viktigt att skicka den signalen till väljarna. Det är också viktigt när vi debatterar så att vi kan jämföra och se vilken riktning oppositionens politik tar. Det är förvånande att de inte lyckats enas om mer. Herr talman! Under alltför lång tid har alldeles för lite gjorts för att förbättra miljön i våra hav. Vi tar nu krafttag för att vända utvecklingen. Vi inför ett bidrag till lokala vattenvårdssatsningar, skapar förutsättningar för fler våtmarker, stimulerar musselodlingar, begränsar spridningen av stallgödsel, förbjuder fosfater i tvätt- och rengöringsmedel - för att nämna några av de åtgärder som alliansen genomför. Samtidigt ska vi testa ett system med utsläppshandel för fosfor- och kväveföreningar till haven. Det är ett första steg för att på sikt kunna införa ett mer omfattande system som på ett kostnadseffektivt sätt minskar övergödningen i Östersjön och Västerhavet. Avslutningsvis, herr talman, kan jag bara konstatera att för att vi ska kunna behålla havets resurser krävs en helhetssyn. Det krävs en helhetssyn på nyttjandet av havet, och det krävs ett kontinuerligt arbete för att upprätthålla och återställa livskraftiga ekosystem. Den sammanhållna svenska havspolitiken skapar förutsättningar för just detta. (Applåder)
Jacob Johnson (V)
Anf. 14 Jacob Johnson (V)
Herr talman! Claes Västerteg sade bland annat att EU är det i särklass viktigaste forumet för samarbete i dessa frågor och att resurserna måste användas effektivt. Därför vill jag fråga hur Claes Västerteg ser på det effektiva i subventionerna av bränsle till fiskefartyg. EU subventionerar alltså fossila bränslen som ökar utsläppen av växthusgaser och medför överfiskning av de knappa fiskeresurser vi har. I betänkandet ställer sig majoriteten bakom skatteutskottets avslag när vi tar upp frågan och säger att vi ska verka för bilaterala avtal med andra länder och att vi i Sverige ska använda den möjlighet som finns enligt energiskattedirektivet att göra undantag från dessa subventioner. Kan Claes Västerteg förklara närmare hur han menar att EU använder resurserna effektivt för en ekologiskt hållbar förvaltning av havsmiljön och våra fiskeresurser?
Claes Västerteg (C)
Anf. 15 Claes Västerteg (C)
Herr talman! Jag tror att vi alla är överens om att varje transportslag ska bära sina egna miljökostnader, och de ska göra det på så sätt att vi uppnår största möjliga utsläppsminskning. Vi kan se att koldioxidskatten i Sverige fungerat mycket bra. Den har styrt i helt rätt riktning. Men den är kanske enklare att hantera eftersom det gäller en begränsad krets som man arbetar med. Havsmiljöfrågorna och fartygsfrågorna är globala till sin natur, och då behöver vi nå globala överenskommelser. Hur mycket Jacob Johnson än kan vilja blunda för det är det trots allt då vi får största möjliga effektivitet. Personligen tror jag att det vore bra att inlemma fartygsnäringen i handeln med utsläppsrätter, och jag vet att regeringen pekat på de möjligheterna. Detta bejakas också av den svenska rederinäringen eftersom det även skulle gynna dem. Genom att skapa internationella system för styrmedel går vi i rätt riktning, men vi kan samtidigt inte blunda för de internationella konventioner och avtal som Sverige skrivit under.
Jacob Johnson (V)
Anf. 16 Jacob Johnson (V)
Herr talman! Man måste väl inse, Claes Västerteg, att EU:s skattebefrielse på bränsle haft en avgörande betydelse för utfiskningen av havet? Vi vet exempelvis från forskare vid Institutet för Livsmedel och Bioteknik att det i genomsnitt går åt åtta liter diesel för att fånga ett kilo svenska havskräftor. Det är en ekvation som inte går ihop i ett ekologiskt perspektiv. Nu finns det en möjlighet att göra undantag från detta direktiv som säger att vi ska beviljas skattebefrielse. Det är egentligen absurt att vi beviljas skattebefrielse. Alla näringar måste bära sin egen miljöbelastning. Dessutom har vi dubbla effekter här, dels utsläppen i atmosfären, dels övrig beskattning av fiskebestånden. Jag anser att majoriteten måste ändra sig och utnyttja de möjligheter som finns att driva på hårdare för att få en uppgörelse bilateralt i Östersjön så att vi får jämförbara konkurrensförhållanden.
Claes Västerteg (C)
Anf. 17 Claes Västerteg (C)
Herr talman! Jacob Johnson avslutade sin replik med att säga något mycket viktigt, nämligen att vi behöver få jämförbara konkurrensförhållanden, att vi måste ha likvärdiga konkurrensvillkor. Det avgörande för att vi ska kunna ha en positiv utveckling både vad gäller fisket och havsmiljöfrågorna är att vi skapar internationella lösningar, att vi ingår globala avtal och följer de avtal som vi varit med om att fatta. Inget land kan springa före i det här arbetet genom att införa en ensidig beskattning, för det innebär ingen förbättring av miljön. Det innebär inte minskade utsläpp totalt eftersom utrymmet kommer att tas av någon annan. När det handlar om gränsöverskridande frågor, såsom flyget och sjöfartsnäringen, är det därför viktigt att vi ingår internationella avtal. Det är viktigt att vi skapar internationella funktioner som styr i rätt riktning där sektorerna får ta sina egna miljökostnader.
Lars Tysklind (Fp)
Anf. 18 Lars Tysklind (Fp)
Herr talman! Jag vill börja med att instämma i det som mina allianskolleger Sofia Arkelsten och Claes Västerteg har framfört i sina anföranden. Jag kan konstatera att de flesta i detta land, liksom i andra länder, har ett förhållande till havet. Inte minst ser man det genom att titta på var folk bor. Man söker sig till kusterna. Tidigare handlade det om att man levde av havet och jobbade på havet, men havet har mer och mer kommit att bli helt avgörande för rekreation och turism. Därför tror jag att vi från såväl alliansens som oppositionens sida är glada över att i dag kunna debattera en sammanhållen svensk havspolitik och fatta beslut i en synnerligen viktig fråga. Utgångspunkten är propositionen En sammanhållen svensk havspolitik som alliansregeringen med miljöministern i spetsen lagt fram. Det är en synnerligen viktig proposition där man sätter helhetssynen i fokus. Det är en helhetssyn som behövs för att vi ska kunna återskapa havens ekosystem och nyttja havets resurser. Utgångspunkten är även här att bruka utan att förbruka. Det har diskuterats här vad vi menar med det. Ekosystemet är hela tiden grunden för att man alls ska kunna bruka. Helhetssynen är helt avgörande. Lite drastiskt skulle man kunna säga att den här propositionen bryter sektortänkandets förbannelse. Genom att fiske-, jordbruks-, sjöfarts-, miljö- och näringssektorena integreras kan man få ett långsiktigt ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart nyttjande av våra havs- och kustområden. Man kan naturligtvis ha olika idéer om detta, men det centrala är att vi nu har en sammanhållen svensk havspolitik. I den ingår naturligtvis havsmiljöpolitiken som en viktig del. En förutsättning som har lyfts fram här är naturligtvis att vi har ett starkt samarbete i EU-kretsen. När det gäller Östersjön är alla länder utom Ryssland med i EU. Med det finns även andra internationella forum som är viktiga. Min partikollega Anita Brodén kommer senare att tala om Östersjöstrategin, så jag lämnar den åt sidan så länge, men jag skulle vilja lyfta fram en annan sak som jag tycker är minst lika viktig och som också lyfts fram i havspropositionen. Det är detta med delaktighet. Man skriver från regeringen att man vill skapa delaktighet med berörda intressenter, och man tar här även med allmänheten. Just att skapa delaktighet är ändå grunden för att lyckas med denna typ av arbete. Herr talman! Innehållet i propositionen och betänkandet är mycket brett som en direkt följd av det sektorsövergripande tänkandet. Jag kommer att ta upp några infallsvinklar, och sedan kommer min kollega Anita att ta upp Östersjöstrategin och en del andra frågor. Som har konstaterats tidigare finns det 64 reservationer i ärendet. Om man tar antalet reservationer till intäkt för oenighet borde splittringen vara avgrundsdjup, men läser man reservationerna får man en annan bild. Det finns trots allt en relativt stor enighet om detta med en samlad svensk havspolitik. Oppositionen är naturligtvis välkommen att protestera mot min analys, men jag har av bland andra Jacob Johnson och Tina Ehn läst ut att man kan se det på det sättet. Sedan ska jag inte förringa att man jobbar med detaljer. Det kan också vara viktigt ibland, och det må vara öppet att göra det. Herr talman! I propositionen finns ett stort antal konkreta förslag med direkt bäring på havsmiljön. Redan i vårpropositionen 2007 inrättade alliansregeringen havsmiljöanslag, som man sedan har byggt på. Under den här mandatperioden är det uppe över 1 miljard. En hel del åtgärder har förverkligats. Jag tycker inte att man, som Tina Ehn, kan säga att detta har kommit i skymundan. Fiskeriverket håller på med utfiskningsförsöket som gäller skarpsill, och även syresättningsförsök har startats. Om jag inte misstar mig är det i Byfjorden utanför Uddevalla som man har startat detta. Dessa åtgärder är faktiskt på gång. Nu tillkommer ytterligare åtgärder. Mina kolleger har räknat upp en hel rad av dessa åtgärder. Jag vill också lyfta fram några exempel. Jag vill börja med lokala vattenvårdssatsningar, LOVA, där man huvudsakligen kan få bidrag för åtgärder för att minska kväve- och fosforutsläppen och därmed minska övergödningen, både i Östersjön och i Västerhavet. Det kan handla om anläggande av våtmarker och om till exempel musselodlingar. Det finns också möjlighet att få bidrag till mottagningsanläggningar för avfall från båttoaletter, och även till båtbottentvättar för att minska beroendet av giftiga båtbottenfärger. Även den delen finns med i propositionen och i betänkandet. Herr talman! Vi ska inte underskatta förslaget om skattereduktion för att åtgärda de enskilda avloppen. Vi har använt lite olika uttryck här. Det hette ROT-avdrag förut, men nu tror jag att det heter HUS-avdrag. Det har något med skattesidans nomenklatur att göra, men det är i grunden samma sak. Att människor får ett incitament på detta sätt bör rimligtvis leda till att man i snabbare takt kan börja åtgärda alla de 300 000 icke fullt godkända enskilda avloppsanläggningarna. De står faktiskt för en ansenlig del av de utsläpp som görs. De stora kommunala reningsanläggningarna är nämligen väldigt effektiva. Herr talman! Ska man skapa ett ekosystem i balans i havet är det naturligtvis en viktig förutsättning att vi nu jobbar och driver på för att lyckas i reformeringen av den europeiska fiskeripolitiken. Det handlar om en balans mellan den fångstkapacitet som finns och de fångstmöjligheter som finns i ett fungerande ekosystem på ett långsiktigt sätt. Även här gäller det att bruka utan att förbruka, så att man fiskar på räntan och har ett fungerande system där det finns en avkastning. Jag tycker inte att det finns något motsatsförhållande här så länge man utnyttjar resurserna på ett ekologiskt bra sätt. Just fisket har vi debatterat vid många tillfällen, senast i förra veckan, när vi diskuterande införandet av överförbara fiskerättigheter. I havspropositionen finns ytterligare åtgärder inom bland annat det operativa programmet för fiskerinäringen i Sverige, som löper under perioden 2007-2013. En viktig sak är att man från regeringens sida nu aviserar en ökad nationell medfinansiering för att säkra att man faktiskt kan utnyttja de EU-medel som står till förfogande. Det har ju varit en stötesten under många år tidigare, och kanske även den tidigare regeringens företrädare kan fundera lite på att det har varit fallet. Vidare utpekas Fiskeriverket som ansvarigt för redskapsutveckling för minskade bifångster och för att minimera utkasten. Utkasten har vi också tagit upp vid många tillfällen. Det är egentligen en befängd företeelse där det bara finns förlorare. Yrkesfiskaren är förlorare, naturen är förlorare och alla vi andra också i ett sådant system. Herr talman! Som jag nämnde inledningsvis är delaktighet för berörda mycket centralt för oss i Folkpartiet, och säkert för många andra också. För att få en långsiktigt hållbar förvaltning av havsmiljön och områden längs kusten krävs ett bättre förankrat stöd i samhället, och det kräver en dialog. Även den frågan lyfter regeringen fram i propositionen, och det är jag väldigt nöjd med. Ett bra exempel som nämns i propositionen är det pilotprojekt som har pågått inom fisket för att skapa möjligheter för regional och lokal förvaltning. Det har förekommit runt hela kusten, bland annat i Halland och Bohuslän. Där har det fungerat väldigt bra, och man har verkligen fått delaktighet i processerna. En annan typ av delaktighet är att man faktiskt tar till vara den kunskap som tas fram och kommer fram i lokala och regionala projekt. Det blir extra tydligt när regeringen i förslaget En gemensam marin områdesförvaltning i Skagerrak och Kattegatt, som handlar om en integrerad havsförvaltning, lyfter fram att kunskaper och erfarenheter från projektet Forum Skagerrak utgör en viktig grund. Jag vet inte hur många som känner till Forum Skagerrak, men just där har det varit ett väldigt stort engagemang från både svensk, norsk och dansk sida för att lyfta fram gemensamma möjligheter att utveckla näringar och få ekosystemen i balans runt Skagerrak. Man visar nu att den kunskapen och de erfarenheterna inte bara försvinner ut någonstans. Det är klart att de människor som har arbetat med det här känner delaktighet, och det blir en väldig styrka när man försöker skapa någonting gemensamt. Herr talman! Till sist vill jag ta upp en del i propositionen som Folkpartiet har drivit under många år och som vi anser är avgörande för att lyckas med en sektorsövergripande havspolitik med en helhetssyn. Det är tillkomsten av en central havsmyndighet som har ett sektorsövergripande ansvar. Vi tror att det är en grundläggande förutsättning för att man ska uppnå en samlad förvaltning utifrån ekosystemtänket. Vi tycker att det är bra att frågan nu utreds vidare, och vi ser verkligen fram emot förslag från regeringen i den frågan. Detta är nämligen i linje med att vi nu har ett förslag om en samlad svensk havspolitik. Har vi en samlad svensk havsmyndighet ger det naturligtvis styrka att jobba med den frågan. Med det, herr talman, vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet i dess helhet och avslag på samtliga reservationer. (Applåder)
Jacob Johnson (V)
Anf. 19 Jacob Johnson (V)
Herr talman! Lars Tysklind tyckte sig se en viss samsyn över blockgränserna i havspolitiken. Det sade jag också i mitt inledningsanförande. Jag tycker väl att det är så. Den förra regeringen tog initiativ tillsammans med dåvarande samarbetspartier, och den nuvarande regeringen fortsätter. Och till exempel Vänsterpartiet driver på, och vi är nu glada åt att regeringen hakar på en del av de förslag som vi för fram. Sedan har det kommit fram här att oppositionen inte är riktigt samlad. Vi jobbar oss igenom politiken successivt. Vi har inte hunnit igenom allt. Men ni kan vara lugna med att vi kommer att kunna göra detta till valet. Vad jag egentligen nu vill fråga Lars Tysklind är dock hur han som representant för det kanske mest EU-entusiastiska partiet ser på att EU, enligt EU:s Östersjöstrategi, inte ska anvisa ytterligare medel till Östersjön. Folkpartiet driver samtidigt att det ska ske en radikal minskning av EU:s jordbrukssubventioner - det gör i och för sig många partier. Vore det inte rimligt, Lars Tysklind, att Folkpartiet skulle stödja en politik som innebär att medel från jordbruksstödet omfördelas till bland annat satsningar på Östersjömiljön?
Lars Tysklind (Fp)
Anf. 20 Lars Tysklind (Fp)
Herr talman! Just det här med samsyn är inget problem för mig. Jag tror att havet nog bara gläds åt att vi kan ha en samlad bild över de flesta av de beslut som är i positiv riktning. Vi kan ju träta om vem som kom på vad. Men, som sagt, det viktiga är att åtgärderna nu faktiskt lyfts fram i en samlad politik. Jag har en liten kommentar till detta att vi kan konstatera att oppositionen bara har tre gemensamma reservationer. Det är väl en politisk diskussion som pågår åt båda hållen. Den pågick även under den förra mandatperioden, och det var väl ungefär den fråga som vi också fick besvara ganska ofta. När det gäller EU och tillgängliga medel vill jag säga att det egentligen inte är det viktiga. EU:s budget innehåller så mycket pengar till olika inriktningar, och det viktiga är faktiskt att man kanaliserar de pengar som finns till rätt saker. När det gäller Östersjöstrategin markerar man att det inte är mer pengar men att de pengar som finns ska användas på ett bättre sätt. Sedan är vi, vad jag förstår, helt eniga i de svenska politiska partierna om att jordbrukssubventionerna ska minskas. Om det sedan innebär att man ska minska budgeten och att vi ska betala in mindre eller om vi ska använda pengarna till någonting annat får vi väl se. Men det är klart att om vi inte hade haft dessa gigantiska jordbrukssubventioner hade EU haft större resurser till annat. Men det handlar, som sagt, om att använda de tillgängliga medlen på ett bättre sätt. Det kan man göra om man skapar en samlad strategi. Annars blir det väldigt spretigt, och det blir ett stuprörstänkande, och då blir det inte effektivt.
Jacob Johnson (V)
Anf. 21 Jacob Johnson (V)
Herr talman! Ja, men som jag sade tidigare har vi Östersjöstater byggt upp en enorm miljöskuld till ekosystemet i och runt Östersjön, och den måste betalas tillbaka. Jag tycker att det i konsekvensens namn, när det gäller till exempel Folkpartiets ställningstagande, är rimligt att EU är med och bidrar till den stora amortering som ska göras. Precis som vi ska klara av finanskrisen måste vi också klara av den ekologiska krisen i Östersjön. Och här finns det en möjlighet. Nu ska vi naturligtvis diskutera Östersjöstrategin återkommande gånger. Men jag beklagar att det redan i denna strategi sägs att det inte ska anvisas mer EU-medel utan att det ska ske inom befintliga ramar. Den frågan måste kunna prövas, och jag hoppas att Folkpartiet är berett att ompröva sin inställning.
Lars Tysklind (Fp)
Anf. 22 Lars Tysklind (Fp)
Herr talman! Jacob Johnson sade inledningsvis att Folkpartiet anses vara det mest EU-vänliga partiet. Det kan jag hålla med om. Det tror jag också att vi är. Men huvudsaken med EU är att skapa ett samarbete där man drar åt samma håll. Det finns resurser både inom EU och i länderna kring till exempel Östersjön som används för att förbättra Östersjöns miljö. Då gäller det att de resurserna används på ett sådant sätt att man faktiskt drar åt samma håll och får ett gemensamt bra resultat. Det är det som är det viktiga med EU: att vi sitter vid samma bord och diskuterar samma fråga.
Irene Oskarsson (Kd)
Anf. 23 Irene Oskarsson (Kd)
Herr talman! Det tenderar att bli lite av det som var bakgrundsmusik när jag satt vid datorn och förberedde detta - jag lyssnade på ett program som heter Da Capo . Det blir lite dacapo, men att upprepa goda sanningar är ju inget fel. Herr talman! Den här debatten rör att Sverige för första gången får en sammanhållen havspolitik. Det är någonting som det har funnits behov av länge. Synen på hur havet ska förvaltas har inte alltid varit lika utvecklad som synen på hur vi förvaltar och skyddar det som finns på landbacken. Vi kristdemokrater gläder oss nu över att vi ingår i en regering som lägger fram en i vårt tycke mycket välgrundad proposition som möjliggör för Sverige att för första gången ta ett helhetsgrepp på havspolitiken. Herr talman! Även jag skulle vilja lyfta fram några av alla de åtgärder och förslag som finns. Bland annat berörs planarbetet för det kustnära havet. Kommunerna har varit förhållandevis bra på att ta sitt ansvar vad gäller planarbetet för land, men när det gäller havet har arbetet inte alltid varit lika framgångsrikt. De åtgärder som regeringen nu föreslår när det gäller att ta fram tydligare planmodeller för arbetet kommer att möjliggöra ett mycket bättre kommunalt arbete. Men kommunerna behöver också bli bättre på att samverka i regioner för att ta ett samlat grepp på de havsresurser som man har ansvar för. Regeringen har identifierat behovet av en myndighet som tar ansvar för att ta fram planer för den ekonomiska zonen. Den utredning som nu föreslås kommer också att belysa frågan om hur man bättre ska stödja kommunernas arbete. En mycket viktig utgångspunkt för utredningen är ekosystemansatsen. Samtidigt kommer, som flera talare före mig redan har berört, naturligtvis övriga myndigheter som har ansvar för delar i havspolitiken att finnas med i det här arbetet, inte minst Fiskeriverket. Herr talman! Den kommunala och regionala nivån kan sägas vara den första eller lägsta, om man så vill, nivån för ett ansvarstagande vad gäller havsresurserna. Men havet stannar varken vid kommungränser eller vid regiongränser. Sverige har på nationell nivå ett stort ansvar för hur vi arbetar med att få ett hållbart hav, ett hav där ekosystemen kan fungera och ett hav som kan fortsätta att vara den stora källa till våra gemensamma nyttor som det har varit och är. Rätt förvaltat ska det ge möjlighet till ett hållbart fiske och fungera som mottagare av CO2-utsläpp som vi människor åstadkommer. Havet är också den viktigaste transportlänken för gods. Inte minst vi i Sverige är nogsamt medvetna om det. Sjöfarten är en viktig nyckelnäring för ett fungerande näringsliv i Sverige. Herr talman! Det är i detta sammanhang viktigt att, som regeringen gör, påtala att det måste finnas en mycket tydligare samverkan mellan de verk som arbetar inom transportsektorn. När man tar fram infrastrukturplaner måste man göra det gemensamt och samfällt. Den tredje nivån, herr talman, är den europeiska nivån. Där pågår ett intensivt arbete med att ta fram en havsmiljöstrategi. I det arbetet är Sverige pådrivande. Alliansregeringen, med miljöministern i täten, vill göra Östersjön till ett pilotområde när det gäller hur man på ett hållbart sätt kan förvalta havsresurserna. Det är då glädjande att se att man i det förslag som nu finns till en Östersjöstrategi har tagit stor hänsyn till de inspel som Sverige hittills har gjort. Östersjön är till sin struktur ett hav som det bör gå att koppla ett strikt gemensamt grepp om då det i dag till allra största delen kan ses som unionens innanhav. Alla de grupper som Sofia Arkelsten med flera har nämnt tidigare, Helcom, Baltic Sea Action Plan med flera, måste vara en god grund för det fortsatta arbetet. Ska Östersjön kunna återfå ett ekosystem i balans krävs det stora och målmedvetna satsningar, vilket i sin tur kräver att Sverige tar på sig ledartröjan i detta arbete. Det har miljöministern gjort. Herr talman! Det är glädjande att kunna säga att alliansregeringen satsat mer än 1 miljard på det här arbetet, vilket Claes Västerteg med flera har redogjort för redan, därav dacapobegreppet. Men det här tål att upprepas. Över 1 miljard är satsad på detta arbete. Men, herr talman, det är inte "bara" havet man ska förvalta utan vattnet som vi omger oss med totalt. Just nu pågår för fullt implementeringen av EU:s vattendirektiv. Det är ett arbete som kommer att kräva mycket av de näringsidkare som är berörda. De kommer att behöva tänka nytt, ompröva hur man bedriver sitt jordbruk, etcetera. Av oss politiker kommer det att krävas att vi prioriterar fram resurser för arbetet. Detta arbete kan aldrig bara bli den enskilde näringsidkarens ansvar. Herr talman! Havet kommer att vara en källa för energiutvinning. Den forskning som pågår kring bland annat vågkraft är viktig för att vi ska nå de mål om förnybar energi som ställts upp och som vi ska debattera senare här i dag. En viktig del i arbetet med ett hållbart helhetsperspektiv på politiken för havet är att resurser satsas på forskning och utveckling. Det har regeringen också åstadkommit med det beslut om forskningspolitiska medel som vi tog hösten 2008. Det finns många områden att utveckla. Det finns många områden att bedriva forskning kring. Den satsning som nu görs är heltäckande och berör inte minst kopplingen mellan havet och sötvattnet. För att vi ska få ett helt friskt hav behöver vi börja precis i vår närhet. Tidigare talare har redan berört det, och jag är benägen att hoppa över det. Men Sofia Arkelsten och Jacob Johnson har haft en tydlig debatt om vad som gäller för militärt inflytande över bottenkartan. Regeringen är tydlig på s. 77 i propositionen. Där ska arbetet gå vidare. Vi ska kunna utnyttja den kompetens och det vetande som redan finns. Herr talman! Att debattera havspolitik utan att nämna fisket är inte möjligt. Kristdemokraterna har under lång tid hävdat att fiskepolitiken måste ha dubbla fokus. Det går inte att fiska upp mer ur havet än vad som är hållbart ekologiskt. Samtidigt måste näringsidkare kunna leva på den utkomst som havet ger. Det är inte möjligt i dag. Båda de här perspektiven är rådande för det arbete som regeringen bedriver. Om vi tittar i de handlingar som miljö- och jordbruksutskottet har inför sitt nästa sammanträde är det här på dagordningen igen. Vi måste lyfta utkastförbud, bättre förutsättningar för näringen, och så vidare. Och vi måste lyfta det småskaliga fisket. Det småskaliga fisket är en av nycklarna till en levande kustbygd, där själva fisket i sig kanske utgör bara en liten del, men förädlingsarbetet och den turistnäring som många gånger är kopplad till detta utgör betydande delar. Vi har ett gyllene exempel på en näringsidkare i den branschen framför oss i kammaren i dag, Rune Wikström. Herr talman! Det finns många goda förslag i betänkandet som konkret kommer att kunna påverka statusen på öster- och västerhav. Ett sådant är fosfatförbudet. Vi kristdemokrater har kämpat länge för att vi ska ha tvätt- och diskmedel som inte förstör vår omgivning och vårt vatten. Farledssäkerhet är en annan viktig punkt. Det som regeringen nu jobbar med både här hemma och på internationell nivå ska säkra tydligare och bättre farleder och transporter. Östersjön är beroende av goda transport- och farleder, men vi är också beroende av att Östersjön inte råkar ut för mer haverier än som redan skett till dags dato. Herr talman! LOVA har många berört. Det är ett härligt kvinnonamn på något som ska ge en effekt som är mycket mer än vad inputen är. Det är ett kvinnligt namn på en åtgärd som jag tycker är lysande. Vi lägger inte så stora resurser på den, men den kommer att ge oerhört mycket tillbaka. Jag tror att vi här kommer att se en mycket större och ökad förståelse hos dem som nyttjar de här resurserna för ett helhetstänkande. Summan i sig kan synas vara inte så stor, men jag tror att den kommer att ge mångdubbelt igen. Herr talman! Det handlar också om lantbruket. Det har en av nyckelrollerna i arbetet med ett hav i balans och ett sunt vatten. Det arbete som nu pågår i Greppa näringen har visat sig så framgångsrikt att vi nu ska fungera som en förebild för andra nationer runt Östersjön. Svenska lantbrukare ska exportera sitt kunnande. Det är också en exportnäring. De förändrade regler som finns i betänkandet vad gäller spridning av stallgödsel med mera kommer att vara en pusselbit i arbetet. Det finns många goda pusselbitar som tillsammans kommer att lägga en hel bild och förhoppningsvis en bild av ett friskt och sunt hav, inte minst när det gäller Östersjön. Herr talman! Som randanmärkning i denna lovsång till det betänkande som vi nu beslutar om kan jag inte låta bli att förundra mig över att oppositionen har en lysande förespråkare och talesperson i Jacob Johnson. Men var är de andra? Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga motioner. (Applåder)
Andreas Carlgren (C)
Anf. 24 Andreas Carlgren (C)
Herr talman! Det är en viktig debatt som kammaren har i dag när vi talar om hur vi ska kunna vända utvecklingen i våra hav. Det behövs sannerligen, eftersom vi ser stor övergödning med alldeles för höga utsläpp av kväve och fosfor. Precis som har sagts här i debatten har vi döda havsbottnar i Östersjön på ett område stort som Danmark. Vi ser varje år det växande sjoket av blågröna alger. Vi ser igenväxta havsvikar. Vi vet också hur det på botten har lagrats allt större halter av miljögifter och kemikalier som riskerar att skada miljön ännu mer i framtiden. Vi har sett ett hårt fisketryck, överutnyttjande av fiskbestånd. Vi har sett luftföroreningar från sjöfarten, men också i takt med att sjöfarten ökar mer och mer på våra hav runt omkring oss, inte minst i den känsliga Östersjön, ser vi större och större risk för oljeutsläpp. Det vi ser är att haven har drabbats av politiska systemfel. Vi har lagt upp helt olika politikspår för sjöfart, fiske, turism, jordbruk, havsmiljö och havsforskning. Det är som om de olika sektorerna inte hade med varandra att göra, precis som Lars Tysklind var inne på. Det är det som är en av de främsta fienderna till att vi ska kunna få en verkligt samlad politik för haven, havens miljö och havens helhet. Vi har sett bristande samordning av beslut om vattenmiljöer. Vi har sett bristande beredskap för det alltmer ökande nyttjandet av våra hav. Det är därför som regeringen har gjort en sådan rivstart för havsmiljön, både Östersjön och Västerhavet. Det har gått från att pengarna i budgeten knappt var spårbara till att vi har inrättat havsmiljöanslaget. Vi har satsat över 1 miljard under mandatperioden, precis som har sagts här i debatten. Vi har initierat projekt för snabba resultat, till exempel när det gäller syresättning av havsbottnar och utfiskning av skarpsill. Vi har gjort satsningar mot övergödning, till exempel etablerat våtmarker, precis som sades. Det som Tina Ehn talade om som storskaliga satsningar har alltid bara funnits i oppositionens fantasiföreställning. Det var pilotprojekt som utlovades, precis det som nu genomförs, för att vi av det ska kunna lära vad som är steg att gå vidare med. Vi har startat Havsmiljöinstitutet. Hav är ett av de strategiska områdena för miljöforskningen. Vi var mycket drivande, helt avgörande, för aktionsplanen för Östersjön, där vi nu för första gången har satt tak för både fosfor- och kväveutsläppen utifrån vad Östersjöns miljö tål. Vi har också fördelat utsläppsminskningarna under det här taket mellan länderna kring Östersjön. Åtgärder ska vara genomförda till 2016. Riksdagen har på förslag från regeringen redan beslutat att inrätta Kosterhavet som den första marina nationalparken. Sommaren 2008 pekade vi ut ytterligare sex marina skyddsområden, vilket innebar att vi sammanlagt fördubblade arealen inom de svenska havsområdena. Det hördes hur trött oppositionen var på sina egna argument. Ni vet egentligen att det regeringen har gjort och nu gör ligger skyhögt över det som har åstadkommits under tidigare regeringsperioder. Nu presenterar regeringen en sammanhållen havspolitik. Det innebär att miljöpolitiken får genomslag i andra viktiga delar av politiken. Det gäller näringspolitik, sjöfart, fiske och jordbruk. Jag menar att det är en del av segern att vi inte presenterar miljön som en egen liten del, utan tvärtom som en del av helheten som också får påverka och avgöra förutsättningarna för andra delar. Det bygger också på principen att vi ska bruka utan att förbruka. Jag hörde att prioriteringen för Miljöpartiet är miljö före näringspolitik. Tänk vad konstigt! Jag och alliansen menar tvärtom att poängen är att ha en näringspolitik som genomsyras av miljöhänsyn och en miljöpolitik som främjar en offensiv näringspolitik. Segern är att vi nu på område efter område genomför havspolitiken. Vi presenterar en handlingsplan för internationellt samarbete, med det marina direktivet som grund, och Östersjöstrategin. Vi inrättar en mellanstatlig fond för Östersjöns miljö, där Sverige satsar 90 miljoner kronor och andra stater kring Östersjön också går in med sina delar. Vi stärker arbetet i internationella sektorsorgan och stärker det regionala arbetet inom EU. Vi kommer att inrätta en central förvaltningsmyndighet för havs- och vattenmiljöfrågor. Det beskedet ger också regeringen klart och tydligt. Det har talats om det utredningsarbete som ska göras. Det är en genomförandeutredning. Utgångspunkten är en samlad förvaltning av den marina miljön och nyttjandet enligt ekosystemansatser och att regeringen inte vill öka antalet myndigheter utan samla ihop uppgifter som i dag ligger utspridda på olika myndigheter för att kunna få en starkare styrning för havens skull. Vi förbättrar planeringen av svenska havsområden och skapar en planeringsmodell för hållbar utveckling och hållbart nyttjande av svenska havsområden. Också det är en miljöseger. Vi lägger fram viktiga förslag när det gäller utvecklingen för en hållbar fiskesektor. Fiskeriverket får ansvar för att utveckla hållbara och skonsamma fiskeredskap och på så sätt minimera både bifångster och utkast av död fisk, precis som också har nämnts här i debatten. Vi effektiviserar den svenska fiskerikontrollen genom Fiskeriverket och Kustbevakningen. Vi har också gett skrotningsbidrag för att minska fiskeflottan. Man ser nu tydliga resultat i Östersjön. Vi vidtar ytterligare åtgärder när det gäller Västerhavet. Vi har också inom EU lyckats minska fiskekvoterna så att vi tvärtemot vad som gällde när vi bildade regering ser hur utvecklingen för torskbestånden har vänt. Det är därför att vi inte följde den gamla politiken att bara ställa oss i ett hörn och inte på allvar kunna delta i förhandlingarna inom EU. Nu hör jag andra saker som ska påverkas inom EU. Vi välkomnar det och kommer att göra detta. Vi tror att vår metod att påverka EU är bättre än det vi såg tidigare: att ställa sig i hörnet, tappa inflytande och bara se det skoningslösa torskfisket fortsätta att öka. Vi vidtar en rad åtgärder för att utveckla en säkrare sjöfart på våra hav. En ny lotslag kommer att utarbetas med bättre lotsning och ökad sjösäkerhet. Vi ser till att vidta åtgärder för bättre sjöbevakning. Vi genomför också det som behövs för att se till att vi har en samlad svensk övervakning av effekterna av oljeutsläpp på andra håll i haven kring oss. Vi lägger fram ett helt program med rader av åtgärder för att restaurera havsmiljön. Ett av huvudområdena är att minska övergödningen, där vi nu vidtar rader av åtgärder. För det första utvecklar vi ett avgiftssystem för fosfor- och kväveföreningar. Det första steget är ett pilotområde där detta testas. Det är första steget mot att på sikt införa ett mer omfattande system som minskar övergödningen i både Östersjön och Västerhavet. Vi inför en ytterligare begränsning när det gäller spridning av stallgödsel på åkermark. Vi använder landsbygdsprogrammet för att vidta åtgärder mot övergödningen, inte minst genom anläggning av våtmarker. Vi ser till att länsstyrelserna får mer pengar för att snabba på planerna och projekteringen för nya våtmarker, så att också jordbrukare ska kunna använda pengarna fullt ut i landsbygdsprogrammet. Vi lägger ytterligare pengar, 40 miljoner kronor, på hållbara produktionsmetoder inom jordbruket för att minska fosforförlusterna, tvärtemot vad som påståtts från oppositionen i debatten. Vi utvecklar utbytet och stärker samarbetet för jordbruksrådgivning i Östersjöländerna, inte minst därför att vi har sett hur oerhört framgångsrikt projektet Greppa näringen har varit i Sverige. Vi genomför ett totalförbud mot utsläpp av toalettavfall från kryssningsfartyg och passagerarfärjor i Östersjöområdet. Vi genomför ett totalförbud mot utsläpp av toalettavfall också från fritidsbåtar och lägger 25 miljoner kronor som delfinansiering av anläggningar som behövs i skärgården för att tömma avfall från fritidsbåtarna. Vi inför det nya statliga bidraget till lokala vattenvårdssatsningar för att till exempel anlägga våtmarker eller musselodlingar för att få ned utsläppen av närsalter, för att bygga båtbottentvättar, som finns på bara sex platser i landet i dag, för att bygga ytterligare mottagningsanläggningar för toaavfall från båttoaletter och för andra miljöförbättrande åtgärder. Det här sätter vi av 100-120 miljoner kronor om året för under åren framöver. Som också har sagts här genomför vi en skattereduktion, en möjlighet att göra HUS-avdrag för ombyggnad av enskilda avlopp. Vi har 700 000 enskilda avlopp i landet. Nära hälften av dem fyller inte lagens krav i dag. Det är klart att det är ett viktigt sätt att se till att människor ska kunna åtgärda det här. Förra året förbjöds fosfater i tvättmedel. Tvättmedel med fosfater finns inte i butikshyllorna mer. Nu kommer vi också att införa ett fosfatförbud för maskindiskmedel från den 1 juli 2011. Jag har rest runt till alla medlemsstater runt Östersjön för att övertyga dem om att genomföra ett sådant här program. Vi har fått med staterna runt Östersjön på att lägga in detta förbud också i aktionsplanen för Östersjön. Där ska man redovisa åtgärder nästa år. Vi har nu också fått EU-kommissionen att ta med det i den Östersjöstrategi man har presenterat. Där ska vi se till att Östersjön blir ett pilotprojekt i genomförandet av EU:s marina direktiv. Vi ska se till att det blir ett exempel som också kan användas av andra regioner i EU: Svarta havet, Medelhavet och Donaubäckenet. Kommissionens strategi innebär också rader av åtgärder, till exempel för att öka fosfatreningen, så att man kommer till samma reningsgrad som i Sverige. Det stärker genomförandet av Östersjöns aktionsplan. Det ska också på EU-nivå genomföras ett borttagande av fosfater i tvättmedel. Första steget blir Östersjön. Sedan ska det i andra steg genomföras som helhet i EU. Sverige blir det land som ska leda arbetet. Havsplaneringen ska utvecklas i hela Östersjöregionen. Åtgärder inom jordbruk och fiske ska genomföras för att minska belastningen på haven. Genom Östersjöstrategin kommer Östersjöregionen att tilldelas närmare 10 miljoner euro, det vill säga 100 miljoner kronor, genom sammanhållningspolitiken och andra medel inom EU. Det gör att Sverige som ordförandeland kommer att kunna genomföra en unikt stor satsning på vår havsmiljö, inte minst på Östersjön. Det är också en del av de resultat vi ska kunna visa upp för att kunna se kommande generationer i ögonen och säga: Vi gjorde det vi kunde för att vända utvecklingen i våra hav. (Applåder)
Jan-Olof Larsson (S)
Anf. 25 Jan-Olof Larsson (S)
Herr talman! Jag ska inte som Irene Oskarsson börja recensera majoritetens företrädare i talarstolen, hur duktiga de har varit eller inte varit, men jag vill ändå kommentera något som de har sagt här förut. De har oroat sig så över att vi i oppositionen inte har utformat ett gemensamt program på den här punkten. Jag vet att tre år är en lång tid. Man glömmer fort. Om ni tittar på vad ni åstadkom under er tid i opposition tidigare kan ni se att ni kom överens om en sak, men det var först hösten 2006 som ni lade fram det första gemensamma förslaget, och det var budgeten. Före det förslaget fanns det inte något gemensamt förslag från oppositionen. Det kanske går bättre nästa gång ni är i opposition. Ni kan träna. En sak som är väldigt bra och som framkommer här gäller en svensk havsmyndighet och att det bara är en genomförandeutredning. Vi är helt överens där, miljöministern, det behövs absolut. Vi är överens om mycket i den här utredningen. Det kan många gånger vara tempot som vi kan ha olika uppfattningar om, men vi behöver inte träta om vem som har hittat på det ena och vem som har hittat på det andra. Huvudsaken är att vi får så mycket som möjligt gjort, för det är bråttom. En viktig sak när vi nu får den gemensamma havsmyndigheten och man ska göra prioriteringar är att EU:s fiskepolitik, om vi tittar på fisket i dag, har tre beståndsdelar. Fisket ska vara ekologiskt hållbart, ekonomiskt hållbart och socialt hållbart. Då menar jag att man ibland måste göra en prioritering. I dag är åtta arter av tio utfiskade. Det går naturligtvis inte att hålla på så. När vi nu får den gemensamma myndigheten förutsätter jag givetvis att ekologin måste gå först, för trots det som ministern sade hänger näringslivet fast vid att det finns en produkt att hämta ur fisket på olika sätt. Jag skulle vilja höra en kommentar från miljöministern om hur man tänker göra de här prioriteringarna.
Andreas Carlgren (C)
Anf. 26 Andreas Carlgren (C)
Herr talman! Först var det väldigt talande att Jan-Olof Larsson behövde gå tillbaka i historien till tiden innan denna mandatperiod för att hitta någonting som riktigt bet när det gällde att på något sätt kritisera allianspartierna. Vi är överens om havsmyndigheten. Det tycker jag är bra. Jag uppskattar det stöd vi får för att nu också genomföra en sådan myndighet. När det gäller EU:s fiskepolitik är regeringen av den uppfattningen att den definitivt måste läggas om. Vi behöver en mycket tydlig reformering av EU:s fiskepolitik. Det är den politik som regeringen driver genom Eskil Erlandsson. En sådan svensk inriktning i EU:s reformering av fiskeripolitiken är också det uppdrag som Fiskeriverket har fått att förbereda.
Jan-Olof Larsson (S)
Anf. 27 Jan-Olof Larsson (S)
Herr talman! Att jag gick tillbaka till förra mandatperioden berodde ju på att det var då ni satt i opposition. Jag vara tvungen att påminna er om att ni inte kom med ett enda gemensamt förslag. Jag hoppas att ministern förstår den tankegången. EU:s gemensamma fiskepolitik ska ju reformeras, men förutsättningarna är ändå att det står i EU:s fiskepolitik, och man räknar med att det står så även framdeles, att man ska ha en ekologisk helhetssyn. Fisket ska vara ekonomiskt bärkraftigt och det ska vara socialt bärkraftigt. Det har det varit också tidigare och det kommer det att vara i framtiden, men ibland blir vi politiker så illa tvungna att välja. Vi måste välja ett av de här alternativen för att uppnå alla tre på sikt. Tina Ehn var inne på precis detta, men miljöministern gick lite grann ifrån det, att vi har drivit politiken angående fisket på så sätt att vi har låtit näringen hanka sig fram. Då har ekologin blivit drabbad och åtta arter av tio har hamnat på gränsen till utfiskning. Min förhoppning är att vi när vi får den gemensamma myndigheten prioriterar ekologin, helhetssynen, så att det gynnar näringslivet, så att det gynnar den sociala utvecklingen runt kusterna och att vi är överens om det. Ibland måste man öppna plånboken för att de här fiskarna ska stanna hemma ett år eller två. Det är det jag vill att vi ska komma överens om politiskt. Ibland måste vi prioritera. Vi kan inte ha tre motstridiga mål, utan ibland måste man prioritera. Jag hoppas att vi kan bli överens där.
Andreas Carlgren (C)
Anf. 28 Andreas Carlgren (C)
Herr talman! Jag trodde att Jan-Olof Larsson möjligen lite skulle kommentera att vi trots allt har lyckats oerhört mycket bättre när det gäller ekologin i samband med att rädda hotade fiskebestånd, till exempel torskbestånden, i Östersjön än vad den tidigare politiken innebar. Det var det jag gjorde rätt tydligt. Den innebar att ställa sig i ett hörn, förlora matchen och sedan inte på allvar kunna driva detta. Det är klart att vi nu, på område efter område, ser till att ta matchen, ser till att påverka. Vi har också kunnat se att vi på flera områden har kunnat vända utvecklingen. Mycket mer behövs, och det är också självklart en prioritering som kommer att behöva göras. Den har vi från svensk sida inte svårt att göra. Vi ska också se till att få med oss EU, och det är den viktiga uppgiften. Det är när det gäller att påverka EU som vi tycker att vi hittills har visat mycket bättre resultat.
Jacob Johnson (V)
Anf. 29 Jacob Johnson (V)
Herr talman! Miljöministern berättade för oss om regeringens rivstart vad gäller havsmiljöarbetet. Jag kan hålla med om att regeringen nu har kommit upp i en hastighet som ligger ungefär ett år efter Vänsterpartiets förslag i riksdagen vad gäller anslagsnivåer och avsättning av särskilda medel. Det är positivt. Det jag ville ta upp är framför allt den föreslagna Östersjöstrategin, det vidare arbetet också inom Helcom och kanske lite speciellt arbetet med Ryssland och Vitryssland. Man får inte glömma bort dem i sammanhangen. Det är väldigt viktigt att de är med. Man kan ju konstatera att Ryssland och före detta Sovjet var med redan på 70-talet. Det är en väldigt viktig grund att bygga vidare på. Kan ministern kommentera det lite grann? Jag såg i strategin att det finns någon post där om samarbete med Ryssland och Vitryssland, men det är ganska oprecist. Det finns ingen utsedd ansvarig för det arbetet. Hur går den frågan vidare? Sedan skulle jag vilja be miljöministern att trots allt kommentera ytterligare det konstaterandet att EU inte ska tillskjuta ytterligare medel. Även om miljöministern hänvisar till 100 miljoner - jag tror att han menade 100 miljarder kronor totalt sett som ska finnas tillgängliga för det här arbetet - menar jag att den här frågan är mycket stor. Vi måste betala av vår miljöskuld. Vi måste kunna ha en beredskap för att till exempel omprioritera medel från jordbrukssubventioner så att vi får fram mer pengar för restaurering av Östersjön.
Andreas Carlgren (C)
Anf. 30 Andreas Carlgren (C)
Fru talman! Jag tycker att Jacob Johnson är ganska skön. Bland annat var på något sätt måttstocken Vänsterpartiets förmåga att satsa pengar i sina oppositionsmotioner. Det är ju sant att Vänsterpartiet där är en svårslagen mästare. Hur mycket pengar som än satsas har ju Vänsterpartiet alltid någon egen liten skattekista att plocka pengar ur. Sedan tycker jag faktiskt också att det var lite skönt oväntat att börja hänvisa tillbaka till den gamla Sovjetunionen för det samarbete med Ryssland vi nu borde redovisa hur det gick. Hur som helst är det helt klart att ett av de krav vi ställer på Ryssland är att man måste rena ordentligt i reningsverken på den ryska sidan, både när det gäller Sankt Petersburg, där Sverige har gjort stora satsningar, och Kaliningrad, där ju stora mängder avloppsvatten går fullständigt orenat ut i Östersjön. Det är det som också visar hur viktigt det är att vi har lyckats när det gäller Östersjöns aktionsplan, det vill säga att kunna ställa krav på alla stater runt Östersjön. Sverige gör rekordmycket, men det kommer ändå inte att hjälpa om vi inte får med de andra. Det är också därför det har varit så viktigt att nu få EU att satsa alla sina muskler i arbetet för att vända utvecklingen i Östersjön. Då kan vi göra Östersjön till ett verkligt framgångsexempel också i EU som kan inspirera andra havsregioner. Det är därför det har varit viktigt med dessa - ja, det är sant - 100 miljarder svenska kronor, det vill säga 10 miljarder euro. Det är mycket stora pengar. Det är dessutom de pengar som satsas från Östersjöstaterna själva, sammanlagt mycket mer pengar än hittills. Det kommer också att visa sig om vi framöver måste satsa ännu mer.
Jacob Johnson (V)
Anf. 31 Jacob Johnson (V)
Fru talman! Ja, det är sant att vi har en egen skattekista, men det beror också på att vi har en egen skattepolitik! Vi sänker inte skatterna för de högavlönade, som regeringen gör, utan vi satsar gemensamma resurser på gemensamma problem, miljöministern. (Applåder) Jag tog upp gamla Sovjetunionen bara för att det faktiskt fanns ett regionalt samarbete även på den tiden som nu har utvecklats. Det är väl positivt. Det är viktigt att det finns ett tryck på Ryssland och Kaliningradområdet. Det är därför jag tog upp frågan om hur arbetet går vidare i Östersjöstrategin. Det är lite oklart om vem som ska ta ansvaret att utveckla det samarbetet. Jag kommer tillbaka till att jag anser att EU:s överdrivna jordbrukssubventioner bör omlokaliseras till insatser i Östersjöområdet. Jag tycker att jag har fått undvikande svar från regeringsföreträdarnas sida i den frågan.
Andreas Carlgren (C)
Anf. 32 Andreas Carlgren (C)
Fru talman! Det är väl bara att konstatera att det är möjligt att Vänsterpartiet är bättre på träning, men när det gäller havspolitik har den här regeringen varit oändligt mycket duktigare på match. Jag förstår att ni skriver i era protokoll vad ni hoppas ska bli fallet om ni verkligen får spela match. Vi får väl se om det blir så, men hittills har de miljömatcher vi har spelat i verkligheten varit oerhört mycket bättre än era.
Tina Ehn (Mp)
Anf. 33 Tina Ehn (Mp)
Fru talman! Varför envisas med att hela tiden prata om att den gamla regeringens fiskeripolitik var förödande i förhållande till den nuvarande regeringens? Det är egentligen patetiskt med tanke på att det är när man utövar påtryckningar som man också kan nå resultat. Även om det är viktigt att sitta med vid förhandlingsbordet och inte ställa sig i ett hörn kommer det ibland en gräns. Då får man försvara den. Det var väl det som den gamla regeringen gjorde och som delvis satte fart på förändringarna. Vi har kunnat se i det passerade EU-valet att fisket är en viktig fråga. Miljöpartiet har fått en representant som har skrivit en bok som handlar om hur fiskeripolitiken har gått till genom åren. Många har en skuld, och de har satt en viss prägel på debatten. Nu har vi kommit fram till att alla måste slå vakt om ekosystemen och inte bara se på en endaste kvot. Vi har hört regeringens representanter, alliansens företrädare, prata om internationella avtal, överenskommelser och så vidare. Det finns en fråga i betänkandet som handlar om barlastkonventionen. Jag passar på att fråga miljöministern varför inte Sverige kan ratificera konventionen.
Andreas Carlgren (C)
Anf. 34 Andreas Carlgren (C)
Fru talman! Vi är helt överens om att det finns skäl att vara mycket kritisk mot EU:s fiskeripolitik. Den har inte lett till hållbara fiskekvoter. Tvärtom är det ett stort överfiske. Vi har sett hur det har drabbat EU:s hav. Det är på många sätt ett stort misslyckande. Det är därför det också är så viktigt, när vi är överens om den kritiken, att se vad det är för politisk strategi vi ska lägga upp för att utvecklingen ska vända i rätt riktning. Därför är det också riktigt att tala om det tidigare misslyckandet. Jag kan mycket väl förstå känslan av att säga ifrån; här går gränsen. Men det ledde till att man ställde sig i ett hörn och inte alls kunde påverka. I stället fick man se hur fiskekvoter ökades, hur rovfisket fortsatte, hur dessutom svartfisket fortsatte att öka. Det är på alla de punkterna som vi har lyckats åstadkomma en vändning. Mycket mer kommer att behöva göras. Den intressanta frågan för människor är att jämföra de två strategierna; antingen ställa sig i hörnet, inte vara med, inte påverka, eller se till att lägga upp en strategi som faktiskt vänder utvecklingen. Om vi har EU:s muskler med är möjligheten mycket större till en verklig förändring i Östersjön. Det är därför Östersjöstrategin har varit så viktig. Sedan var det frågan om barlastkonventionen. Ett av målen är självklart att den ska undertecknas, men vi anger också förutsättningarna. Vi vill också att det ska göras i ett internationellt sammanhang som fungerar.
Tina Ehn (Mp)
Anf. 35 Tina Ehn (Mp)
Fru talman! Alla de elva länderna som har skrivit på anser att konventionen fungerar, men Sverige anser att konventionen inte fungerar. Det kan jag inte förstå. Rekommendationen var att vi i januari 2008 skulle skriva på konventionen. Jag är inte riktigt nöjd med svaret. Jag skulle gärna vilja höra ännu mer. När kommer miljömålspropositionen, som också tar upp dessa frågor?
Andreas Carlgren (C)
Anf. 36 Andreas Carlgren (C)
Fru talman! Jag hörde hur Tina Ehn i sitt första inlägg försökte förvirra begreppen när det gäller miljömålspropositionen. Det har varit helt klart att just därför att det är så bråttom med miljöfrågorna tar vi ett antal miljömål med förtur. Det gäller klimatpolitiken, som riksdagen också behandlar i dag, och det gäller havspolitiken, som vi diskuterar just nu. Det har också gällt målen för att skydda värdefull natur, där vi också har lagt fram förslag med förtur. Det är sant att jag hade hoppats att också kunna lägga fram hela miljömålspropositionen detta år, men det har visat sig att det utredningsarbete som nu genomförs behöver några ytterligare månader. Vi beräknar att lägga fram miljömålspropositionen alldeles efter årsskiftet. Jag konstaterar att Tina Ehn inte på något sätt vill försvara skillnaderna i effekter för fiskeripolitiken. Det är klokt.
Rune Wikström (M)
Anf. 37 Rune Wikström (M)
Fru talman! Till att börja med vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna. Jag ska säga några ord om fisket och havsmiljön. Den svenska fiskarkåren består i dag av ungefär 2 000 man. Kåren är en mycket viktig livsmedelsproducent, vilket sällan kommer fram i debatterna. Det är dålig lönsamhet i en stor del av det svenska fisket. Därför har man satt in ett nytt system med överförbara kvoter. Då kommer det pelagiska storskaliga fisket att minska med ca 50 procent. Det har varit svårt att rekrytera ungdomar till fisket, och det beror på olönsamheten. Men i och med att den pelagiska flottan minskar med 50 procent kommer de andra att få en betydligt större lönsamhet. Förhoppningsvis kan vi få fler ungdomar till yrket. Fiskeriverket har fått i uppdrag att utreda det småskaliga fisket för att om möjligt se vad som kan göras för att få bättre lönsamhet i det. Det är det småskaliga som ger liv i kustbygderna. I och med det överförbara kvotsystemet har det småskaliga fisket fått egna kvoter på både strömming och torsk. Det hoppas vi ska göra mycket. För att vi ska få hållbara fiskbestånd måste vi ha skonsamma fiskemetoder. Vi måste minimera bifångsterna och få slut på utkasten. Vi måste också höja minimimåttet på torsk så att den kan leka åtminstone en gång och helst två gånger innan den fångas. Vattenkraftens inverkan på vissa fiskbestånd har äntligen börjat uppmärksammas, och man har också börjat sätta in åtgärder för att få slut på detta onödiga malande i turbinerna. Regeringen anser att det är angeläget att Fiskeriverket utifrån en långsiktig plan fortsätter att utveckla fritidsfisket och fisketurismen. Här finns det stora möjligheter till utveckling, men utvecklingen får inte ske på bekostnad av andras egendom eller rättigheter. Östersjön är ett hav som är känsligt för gifter - betydligt känsligare än vad Västerhavet är. Utsläpp av dioxiner har minskat, vilket märks på en del arter, framför allt havsörn och säl. Det är inte ovanligt att man ser åtta tio havsörnar på en gång nu, vilket var en sällsynthet för bara några år sedan. Sälarnas antal har blivit så stort att de utgör en stor fara och ett hot mot det svenska fisket. Därför måste en förvaltningsplan i likhet med vad andra rovdjur har sättas in. För att minimera farliga ämnen i båtbottenfärger, som miljöministern redan har nämnt, kommer man nu att se till att det blir båtbottentvättar inrättade lite här och var efter kusten. Det är bara för att uppmuntra båtägare att inte använda giftiga båtbottenfärger. En annan tickande bomb som ligger på Östersjöns botten är de ägarlösa vraken. Här tickar det ut inte bara oljerester, utan det är kemikalier och allt möjligt farligt som rinner ut därifrån. Sjöfartsverket har nu fått i uppgift att inventera det här och se vad man kan göra. Sjöfarten orsakar stor miljöpåverkan, framför allt genom orenade utsläpp, men det håller man på att försöka komma till rätta med. Oljeutsläpp är olagligt, men tyvärr förekommer det i ganska stor skala. Det ställer till ohyggliga lidanden för bland annat sjöfågelbeståndet. Alfågeln är mycket drabbad. De som inte har sett dessa skador kan vara lyckliga, för det en otäck syn att se dessa kletiga fåglar sitta på isarna och frysa ihjäl. Men med rätt efterlevnad av de regelverk som finns är sjöfarten fortfarande ett oslagbart transportmedel miljömässigt. Källor till farliga ämnen som kommer ut i havsmiljön måste identifieras och åtgärder måste sättas in. Läkemedelsrester som förs ut i vattnet måste också förhindras. Man kan bara ta sig en funderare över vad alla p-piller som spolas ut genom reningsverken kan åstadkomma på fiskens reproduktionsmöjligheter. Trots att säl, skarv och örn ökar i antal är Östersjön ett allt annat än giftfritt och friskt hav. Många fiskarter minskar eller har försvunnit. Bara torsken visar en markant uppgång, efter en helt naturlig svacka. Det här är den fjärde uppgången som jag under mitt liv har sett. Vi har misshandlat Östersjön i generationer, och det kommer tyvärr att ta generationer att rena den. Många åtgärder har redan satts in i form av reningsverk, förbud mot vissa kemikalier och så vidare, men mycket återstår att göra. Sverige avsätter nu stora summor för att komma till rätta med det problemet. Under vårt EU-ordförandeskap kommer Östersjön att få ett prioriterat läge. Har man som jag tillbringat en stor del av sitt liv ute i Östersjöns ytterskärgårdar ser man att någonting smyger sig på. Det syns inte år från år, men på 10, 15, 20, 30 och 40 år ser man vad som har hänt. Jag har sett detta: Fiskar försvinner - arter är helt borta. Påväxt av alger på stenar på stränder har blivit mycket markant. Algblomning, som inte är någon nyhet i Östersjön, kommer allt oftare. Om det blir en varm sommar blir det också en kraftig algblomning. Men det är inte bara under havet som det märks förändringar. Sjöfågelungar som låg i stora mängder i utskärgårdarna förr i tiden är numera en sällsynthet. Även sjöfågelfaunan slås alltså ut. Som jag sade får Östersjön en prioritet under vårt EU-ordförandeskap, och det ska vi vara glada för. På det viset kan åtgärder sättas in inte bara efter svenska kusten utan efter hela Östersjöns kuster tack vare samarbetet inom EU. (Applåder)
Eva Selin Lindgren (C)
Anf. 38 Eva Selin Lindgren (C)
Fru talman! Det har varit roligt att lyssna, för det är så många entusiastiska röster, inte minst från den senaste talaren. Jag tycker också att det är väldigt intressant att höra mer av beprövad erfarenhet, som Rune representerar. Det finns alldeles för lite av det i riksdagen. Jag kommer från Västerhavet, och jag ska bara lyfta fram några saker. Jag har tidigare interpellerat jordbruksministern om bland annat musselodlingen, och han ställde sig väldigt positiv och kom med egna förslag om hur man skulle sluta kretsloppen. Musslorna är inte bara föda för människor och djurfoder, utan man kan också använda dem som gödningsämnen och får då kväve, kalium och fosfor som kretslopp. Det har vi väldig nytta av när det gäller blåmusslorna på västkusten, men även ostron, och det lär finnas andra sorter i Östersjön som vi kan njuta av. Det är väldigt intressant att man tar detta helhetsgrepp som några har talat om. Högskolorna har sektoriserat hela världen i olika fakulteter och ämnesområden, men här behövs helhetsgrepp. Jag ser att vi nu verkligen har lyckats med det. Jag skulle vilja ge beröm till dem som har skrivit propositionen - jag vet inte vem det är - som är ovanligt välskriven. Det finns några speciella saker som jag skulle kunna lyfta fram vid sidan om musselodlingen, och dit hör själva odlarnas belägenhet. De som ska bereda musslorna behöver musselskördare och fartyg att frakta med. Det skulle då vara intressant om de kunde använda skrotningspremier också för att bygga om utrangerade fiskebåtar. Man kan ge lite mer stöd och få större fart i användningen av musslor och andra organismer som ligger längre ned i näringskedjan, både i Västerhavet och i Östersjön. Jag har motionerat om utbildning av sjöbefäl. Det är nämligen så - det är också erfarenheter från Göteborgsområdet - att man har problem att anställa dugligt folk. Det är för få sökande till lediga tjänster trots att man har fartyg som behöver bemanning. Därför skulle man behöva bygga ut de utbildningarna. De kan vara långa eller korta. Det kan vara skola, yrkesutbildning eller högskola. Vi har sjöbefälsutbildning i Västsverige. Hela den kedjan behöver stärkas. Det är inte minst angeläget i dag när vi har så många arbetslösa, både äldre och yngre, som skulle må gott av att först få komma i träning och sedan göra tjänst på fartyg och komma ut till andra länder. Jag tror att det skulle vara ytterligare ett sätt att stärka Sveriges konkurrenskraft. Det är ungefär detta som jag skulle vilja säga - tiden har lidit. Jag skulle vilja göra just dessa tillägg och lägga miljöministern detta på hjärtat.
Anita Brodén (Fp)
Anf. 39 Anita Brodén (Fp)
Fru talman! Mycket har redan sagts i denna intressanta debatt, men som lärare vet jag att upprepning är inlärningens moder. Det är angeläget att en handlingsplan för det internationella arbetet nu tas fram. Alliansregeringen kommer att vara pådrivande och arbeta strategiskt för att stärka det internationella samarbetet och förbättra havsmiljön. Tidigare har arbetet varit fragmenterat och saknat brist på tydliga prioriteringar. En samlad handlingsplan för det internationella havsmiljöarbetet är därför nödvändig. EU:s marina direktiv utgör grunden för den svenska handlingsplanen. Den trädde i kraft 2008. År 2020 förväntas vi ha god miljöstatus, och åtgärdsprogram ska ha presenterats 2016. Miljöministern lovade i sitt anförande att Sverige ska se till att få Östersjön som pilotområde inom direktivet. Det är mycket bra. I det sammanhanget skulle jag vilja skicka hälsningen till Jacob Johnson att det innebär att medel styrs via EU till Östersjön, eftersom vi räknar med att det här direktivet kommer att bli en del av Östersjöstrategin. Sverige kommer dessutom att arbeta för att de regionala organisationerna Helcom, specialiserad på Östersjön, och Ospar, specialiserad på Nordostatlanten, får en nyckelroll i genomförandet av det marina direktivet. Fru talman! Det är otroligt värdefullt att det svenska initiativet till en Östersjöstrategi kommer att vara en prioriterad fråga i samband med ordförandeskapet. Utöver miljöinsatser i Östersjöstrategin finns konkurrenskraft, tillgänglighet och säkerhet som andra ben. Östersjöns utsatthet har nämnts här i dag av flera talare. Det är ett grunt, bräckt innanhav som fått utstå extraordinära påfrestningar på grund av föroreningar från avlopp, jordbruk och transporter och också vad gäller utfiske. Nu ställs äntligen krav på livsnödvändiga insatser. Östersjöstrategin öppnar möjligheter, men det kommer att krävas att miljö- och jordbrukssektorerna samverkar betydligt mer i alla länder runt Östersjön. Sverige har påbörjat det här arbetet på ett mycket bra sätt, men det krävs ett arbete av alla länder. För att det ska bli riktigt framgångsrikt måste det ske en samordning på hög politisk nivå. Östersjöländernas samarbete för att förbättra jordbruksrådgivningen är väsentligt. Här har LRF i Sverige fått bidra med utbildningsverksamhet runt Östersjön. Det är ett vällovligt initiativ, lika väl som Naturvårdsverkets samarbete med ryska myndigheter för genomförandet av aktionsplanen. En integrerad havsövervakning och elanslutning i alla större Östersjöhamnar kommer att genomföras, vilket jag välkomnar. Inom arbetet med Baltic Sea Action Plan kommer andra miljöinsatser att ske för att klara målen om sänkt tak för fosfor- och kväveutsläpp. Ett särskilt anslag på 120 miljoner kronor har tillskjutits för detta arbete. I detta arbete är det angeläget att samtliga länder runt Östersjön vidtar ett stort antal åtgärder för att minska jordbrukets och avloppens påverkan på Östersjön. Det kan exempelvis ske genom att främja hållbara produktionsmetoder, genom avgiftssystem för kväve- och fosforutsläpp - det testas nu i en del avrinningsområden - vattenvårdssatsningar, våtmarker och buffertzoner. Fru talman! År 2010 kommer Sverige att överta ordförandeskapet i Helcom, och det är särskilt viktigt med tanke på just Baltic Sea Action Plan. Helcoms tänder behöver vässas ytterligare. Förslag om årliga miljöministermöten inom ramen för Helcom kan bidra till att Helcoms tänder vässas. Samma år som Sverige övertar ordförandeklubban i Helcom ska de nationella åtgärdsprogrammen presenteras. Samverkan och goda arbetsmodeller bör tillvaratas, till exempel Baltic 21 och Östersjöstaternas råd. Vi ska också vara pådrivande inom IMO för kvalitetssjöfart, vilket jag vet att vi också är. Fru talman! Som ledamot av Nordiska rådets miljö- och naturresursutskott ser jag värdet av samarbete inom Nordiska rådet, inte minst vad gäller Östersjön, Barents hav och Arktis. Jag är tacksam för att man fattat beslut om ett fördjupat nordiskt samarbete. Och jag vill också här skicka en hälsning till Jacob Johnson, som har varit väldigt aktiv i dagens debatt, att det inom Nordiska rådet finns något som vi kallar den nordliga dimensionen, och i det samarbetet finns Ryssland med. Jag nämnde Arktis. Arktis är att beteckna som en temperaturmätare, som ett naturligt early warning-system. Situationen är akut och alla gemensamma ansträngningar måste till, då larmklockorna har ljudit under lång tid. Fru talman! Det marina initiativet skapades av Sida och dess samverkanspartner med syfte att bidra till ett långsiktigt hållbart nyttjande av de marina resurserna för värnande av liv, egendom och miljö på och i hav och kustområden. Samarbetet innebär att man samverkar kring det svenska utvecklingssamarbetet i Politik för global utveckling, PGU. Initiativet ska också lyfta fram demokratiperspektiv och människorättsperspektiv. Det finns en fråga, som också berörts här i dag, som Folkpartiet lyft tidigare. Den handlar om tredjelandsavtal. Vi anser att det inte är acceptabelt att EU subventionerar EU-fiskare så att lokala fiskare slås ut, något som sker vid bland annat Västsaharas kuster, så i denna fråga delar jag Jan-Olof Larssons upprördhet. Därför är det så angeläget att regeringen driver på kraftfullt för att denna typ av avtal inom EU inte ska tecknas, utan att det mer ska vara biståndsavtal. Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut. (Applåder)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2009-06-16
Förslagspunkter: 39, Acklamationer: 33, Voteringar: 6

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Inriktningen på svensk havspolitik

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen godkänner regeringens förslag om inriktningen på svensk havspolitik.
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2008/09:170.
  2. Havspolitik och global utveckling m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2008/09:MJ13 yrkandena 1-3.
    • Reservation 1 (mp)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (mp)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1130017
    m870010
    c25004
    fp25003
    kd18006
    v00193
    mp01900
    Totalt268191943
    Ledamöternas röster
  3. EU:s strategi för Östersjöregionen m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2008/09:MJ10 yrkande 1 i denna del, 2008/09:MJ13 yrkande 4, 2008/09:MJ205 yrkande 1, 2008/09:MJ271, 2008/09:MJ459 yrkande 31 och 2008/09:MJ483.
    • Reservation 2 (s)
    • Reservation 3 (v)
    • Reservation 4 (mp)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (v)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s6110419
    m860110
    c26003
    fp25003
    kd16026
    v01903
    mp00190
    Totalt1592012644
    Ledamöternas röster
  4. Grannsamverkan inom jordbruk

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2008/09:MJ11 yrkande 11 och 2008/09:MJ13 yrkande 5.
    • Reservation 5 (v)
    • Reservation 6 (mp)
  5. En ny havsplanering

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2008/09:MJ13 yrkande 6.
    • Reservation 7 (mp)
  6. Havsförvaltning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2008/09:MJ11 yrkande 1 och 2008/09:MJ13 yrkande 8.
    • Reservation 8 (v, mp)
  7. Vattenförvaltning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2008/09:MJ13 yrkande 17, 2008/09:MJ202 och 2008/09:MJ327.
    • Reservation 9 (s)
    • Reservation 10 (mp)
  8. Delaktighet i havsmiljöarbetet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2008/09:MJ10 yrkande 1 i denna del, 2008/09:MJ13 yrkande 9 och 2008/09:MJ493 yrkande 10.
    • Reservation 11 (s)
    • Reservation 12 (mp)
  9. Konsumentsektorns roll

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2008/09:MJ13 yrkandena 10 och 11.
    • Reservation 13 (mp)
  10. Stöd till förvaltningen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2008/09:MJ10 yrkande 2 i denna del, 2008/09:MJ11 yrkande 22, 2008/09:MJ12 och 2008/09:MJ480.
    • Reservation 14 (s)
    • Reservation 15 (v)
  11. En hållbar fiskesektor

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2008/09:MJ10 yrkande 2 i denna del, 2008/09:MJ11 yrkandena 28 och 29 samt 2008/09:MJ13 yrkande 32.
    • Reservation 16 (s)
    • Reservation 17 (v)
    • Reservation 18 (mp)
  12. EU:s fiskeavtal med tredjeland

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2008/09:MJ11 yrkande 21 och 2008/09:MJ13 yrkande 31.
    • Reservation 19 (s, v, mp)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 19 (s, v, mp)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s0113017
    m870010
    c25004
    fp25003
    kd18006
    v01903
    mp01900
    Totalt155151043
    Ledamöternas röster
  13. Fiskeprogrammet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2008/09:MJ11 yrkande 14 och 2008/09:MJ13 yrkande 12.
    • Reservation 20 (v)
    • Reservation 21 (mp)
  14. Utkast och bottentrålning

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2008/09:MJ11 yrkandena 15, 16 och 19 samt 2008/09:MJ13 yrkandena 13 och 14.
    • Reservation 22 (v, mp)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 22 (v, mp)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1130017
    m870010
    c26003
    fp25003
    kd18006
    v01903
    mp01900
    Totalt26938042
    Ledamöternas röster
  15. Fritidsfiske

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2008/09:MJ13 yrkande 15.
    • Reservation 23 (mp)
  16. Hållbar sjöfart

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2008/09:MJ10 yrkande 3 i denna del, 2008/09:MJ11 yrkandena 30 och 33 samt 2008/09:MJ13 yrkandena 7 och 16.
    • Reservation 24 (s)
    • Reservation 25 (v)
    • Reservation 26 (mp)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 24 (s)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s0113017
    m870010
    c26003
    fp25003
    kd18006
    v00193
    mp00190
    Totalt1561133842
    Ledamöternas röster
  17. Sanktioner och övervakning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2008/09:MJ10 yrkande 3 i denna del och 2008/09:MJ11 yrkande 24.
    • Reservation 27 (s)
    • Reservation 28 (v)
  18. Hamnar

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2008/09:MJ10 yrkande 3 i denna del och 2008/09:MJ11 yrkandena 31 och 32.
    • Reservation 29 (s)
    • Reservation 30 (v)
  19. Mottagning av fartygsavfall

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2008/09:MJ10 yrkande 3 i denna del och 2008/09:MJ11 yrkandena 34 och 40.
    • Reservation 31 (s)
    • Reservation 32 (v)
  20. Luftföroreningar

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2008/09:MJ10 yrkande 3 i denna del och 2008/09:MJ11 yrkandena 25-27.
    • Reservation 33 (s)
    • Reservation 34 (v)
  21. Fritidsbåtar

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2008/09:MJ10 yrkande 4 i denna del och 2008/09:MJ11 yrkandena 36-38.
    • Reservation 35 (s)
    • Reservation 36 (v)
  22. Vindkraft till havs

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2008/09:MJ11 yrkande 23.
    • Reservation 37 (v)
  23. Restaurering av kustnära miljöer

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2008/09:MJ11 yrkande 10.
    • Reservation 38 (v)
  24. Skydd av marina områden

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2008/09:MJ10 yrkande 2 i denna del, 2008/09:MJ11 yrkande 18, 2008/09:MJ13 yrkande 19 och 2008/09:MJ205 yrkande 2.
    • Reservation 39 (s)
    • Reservation 40 (v)
    • Reservation 41 (mp)
  25. Fiskestopp för hotade arter

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2008/09:MJ11 yrkandena 17 och 20.
    • Reservation 42 (v)
  26. Vandringsvägar

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2008/09:MJ11 yrkande 13.
    • Reservation 43 (v)
  27. Konventionen om barlastvatten

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2008/09:MJ10 yrkande 2 i denna del, 2008/09:MJ11 yrkande 39 och 2008/09:MJ13 yrkande 18.
    • Reservation 44 (s, v, mp)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 44 (s, v, mp)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s0112018
    m870010
    c26003
    fp25003
    kd18006
    v01903
    mp11800
    Totalt157149043
    Ledamöternas röster
  28. Åtgärder mot övergödning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2008/09:MJ11 yrkande 2, 2008/09:MJ13 yrkande 20, 2008/09:MJ388, 2008/09:MJ468 och 2008/09:MJ493 yrkande 3.
    • Reservation 45 (s, v)
    • Reservation 46 (mp)
  29. Avgifter på utsläpp av fosfor- och kväveföreningar

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2008/09:MJ11 yrkande 4 och 2008/09:MJ13 yrkande 24.
    • Reservation 47 (v, mp)
  30. Bidrag till vattenvårdssatsningar

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2008/09:MJ11 yrkande 12.
    • Reservation 48 (v)
  31. Musselodling

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2008/09:MJ10 yrkande 1 i denna del, 2008/09:MJ11 yrkande 8, 2008/09:MJ459 yrkande 43 och 2008/09:MJ493 yrkande 4.
    • Reservation 49 (s, v, mp)
  32. Avlopp

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2008/09:MJ10 yrkande 1 i denna del, 2008/09:MJ11 yrkande 7 och 2008/09:MJ13 yrkande 30.
    • Reservation 50 (s)
    • Reservation 51 (v)
    • Reservation 52 (mp)
  33. Djurhållning m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2008/09:MJ11 yrkandena 5 och 6 samt 2008/09:MJ13 yrkandena 22, 23 och 25.
    • Reservation 53 (v)
    • Reservation 54 (mp)
  34. Åtgärder inom landsbygdsprogrammet m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2008/09:MJ10 yrkande 1 i denna del, 2008/09:MJ11 yrkande 3, 2008/09:MJ13 yrkande 21 och 2008/09:MJ459 yrkande 46.
    • Reservation 55 (s)
    • Reservation 56 (v)
    • Reservation 57 (mp)
  35. EU:s jordbrukssubventioner

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2008/09:MJ11 yrkande 9 och 2008/09:MJ459 yrkande 45.
    • Reservation 58 (v)
  36. Giftfritt hav

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2008/09:MJ13 yrkandena 26 och 27.
    • Reservation 59 (mp)
  37. Båtbottenfärger m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2008/09:MJ10 yrkande 4 i denna del och 2008/09:MJ13 yrkande 28.
    • Reservation 60 (s)
    • Reservation 61 (mp)
  38. Farliga ämnen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2008/09:MJ10 yrkande 4 i denna del, 2008/09:MJ13 yrkande 29 och 2008/09:MJ493 yrkande 12.
    • Reservation 62 (s)
    • Reservation 63 (mp)
  39. Läkemedelsrester

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2008/09:MJ10 yrkande 4 i denna del och 2008/09:MJ493 yrkande 14.
    • Reservation 64 (s)