En radio och TV i allmänhetens tjänst 1997-2001
Betänkande 1995/96:KrU12
Kulturutskottets betänkande
1995/96:KRU12
En radio och TV i allmänhetens tjänst 1997-2001
Innehåll
1995/96 KrU12
Sammanfattning
I betänkandet behandlas proposition 1995/96:161 En radio och TV i allmänhetens tjänst 1997-2001 jämte ett antal motioner.
Utskottet konstaterar att det s.k. medielandskapet starkt har förändrats, vilket bör återspeglas i uppdraget till public service-företagen. Utskottet godtar regeringens förslag i fråga om public service-uppdragets innehåll, vilket bl.a. innebär att Sveriges Televisions (SVT), Sveriges Radios (SR) och Utbildningsradions (UR) sändningar skall vara rikstäckande, att programverksamheten skall präglas av redaktionell självständighet, opartiskhet och saklighet, demokratiska värden, mångfald och decentralisering samt av folkbildnings-ambitioner. Vidare innebär public service-uppdraget att programmen skall ha hög kvalitet, att programföretagen skall ha ett kulturansvar och ett ansvar för att producera minoritetsprogram samt att programmen skall spegla förhållandena i hela landet.
Utskottet understryker bl.a. att allmänradion och allmäntelevisionen inte skall låta sig styras av publikandelar utan även - på vad som betraktas som god sändningstid - skall sända program som vänder sig till en förhållandevis begränsad publik.
Utbildningsradions verksamhet utreds för närvarande. Regeringen föreslår därför att riktlinjerna för verksamheten skall vara oförändrade under tillståndsperioden. Utskottet godtar förslaget.
Enligt förslag i proposition 1995/96:160 Radio- och TV-lag, som för närvarande behandlas i konstitutionsutskottet, skall regeringen meddela sändningstillstånd för programföretagen. Till sändningstillstånden skall villkor av olika slag kunna knytas. I den proposition som kulturutskottet behandlar föreslås att sändningstillståndet för SVT och SR skall bli femårigt och således gälla fr.o.m. den 1 januari 1997 t.o.m. den 31 december 2001. För UR föreslås tillståndsperioden bli tvåårig och gälla fr.o.m. den 1 januari 1997 t. o.m. den 31 december 1998. Förslagen tillstyrks av utskottet. Utskottet har inte heller något att erinra mot förslaget om ägande av programföretagen, innebärande att de tre förvaltningsstiftelser som nu äger programföretagen skall upphöra och ersättas av en nybildad stiftelse som i stället skall äga programföretagen.
Utskottet tillstyrker även förslaget att programföretagen årligen skall följa upp och rapportera hur public service- uppdraget uppfyllts och att en uppföljningsrapport skall inlämnas till Granskningsnämnden för radio och TV.
Utskottet godtar förslagen rörande programföretagens struktur och kraven på företagens distriktsorganisation och distriktsbaserade produktion, vilket bl.a. innebär att SVT även i fortsättningen skall ha två självständiga nyhetsredaktioner och att arbetet med nyheter och samhällsfrågor skall bedrivas så att olika perspektiv präglar verksamheten. Vidare innebär förslaget att den andel av allmänproduktionen som i SVT:s och SR:s rikssändningar produceras utanför Stockholm under tillståndsperioden skall ökas till minst 55 %. Enligt nu gällande regler skall minst 50 % av SVT:s och minst 40 % av SR:s allmänproduktion i rikssändningar göras utanför Stockholm.
I propositionen föreslås att sponsring i fortsättningen skall vara tillåten endast i SVT:s sändningar i samband med sportevenemang. Utskottet konstaterar att sponsringsbegreppet - om förslaget till ny radio- och TV-lag genomförs - kommer att vidgas och att därmed ett stort antal program som i dag inte anses vara sponsrade i fortsättningen kommer att falla in under den nya definitionen. Utskottet har accepterat regeringens utgångspunkt att sponsring skall få förekomma i SVT:s sändningar i samband med sportevenemang. Utskottet anser att det vidgade sponsringsbegreppet leder till att vissa kategorier av sponsrade program bör vara tillåtna. Således bör programföretagen kunna få sända bl.a. samproduktioner som framställts i samarbete med t.ex. programföretag i andra länder, fristående produktionsbolag m.fl. där medproducenten erhållit bidrag från utomstående för sin andel av produktionen. Även program som framställs av ett programföretag inom ramen för ett samarbete inom European Broadcasting Union (EBU) bör kunna få återutsändas av SVT och SR. Utskottet anser också att det skall vara tillåtet för SVT och SR att träffa uppgörelse om sponsring när företaget i fråga är arrangör under förutsättning att programmet direktsänds till flera länder, antingen arrangemanget sker inom ramen för ett åtagande gentemot EBU eller arrangemanget är av liknande betydelse.
I övrigt godtar utskottet regeringens förslag till finansiering och ekonomiska förutsättningar för programföretagen, vilket bl.a. innebär att programföretagen skall finansieras från rundradiokontot, att medelstilldelningen till programföretagen liksom hittills skall värdesäkras genom ett särskilt index, det s.k. Sveriges Radio-indexet. I fortsättningen skall även medelstilldelningen till Radio Sweden värdesäkras med utgångspunkt i nämnda kompensationsindex. Vidare innebär förslaget att den fördelningsnyckel som programföretagen tillämpar när det gäller fördelningen av medel mellan programföretagen skall ändras något, så att 60,53 % av medlen skall tillföras SVT, 34,70 % tillföras SR och 4,77 % tillföras UR. Programföretagen skall även i fortsättningen kunna justera fördelningsnyckeln efter överenskommelse sins- emellan.
Utskottet delar regeringens uppfattning i fråga om sändningarnas räckvidd och sändningsrättens omfattning. Det innebär bl.a. att programföretagens sändningar skall nå minst 99,8 % av den bofasta befolkningen och att sändningsrätten för SVT skall omfatta två TV-kanaler inklusive text-TV och för SR fyra radiokanaler samt att UR skall få sända i SVT:s och SR:s kanaler.
Utskottet går emot regeringens förslag att Granskningsnämnden för radio TV fr.o.m. år 1997 skall finansieras helt över statsbudgeten. Utskottet anser att nämnden även i fortsättningen skall finansieras över både statsbudgeten och rundradiokontot.
Utskottet godtar förslaget att Radio Swedens uppdrag och verksamhet inte skall förändras.
Utskottet har beräknat att medelsramen för år 1997 för programföretagen bör uppgå till 4 758,9 miljoner kronor i 1994 års prisläge, dvs. 0,7 miljoner kronor mer än vad som föreslås i propositionen. Den fördelningsnyckel som utskottet godtagit leder till att av angiven ram bör 2 880,6 miljoner kronor (60,53 %) tillföras SVT, 1 651,3 miljoner kronor (34,70 %) tillföras SR och 227,0 miljoner kronor (4,77 %) tillföras UR. Vidare bör Radio Sweden anvisas 36,4 miljoner kronor (i 1994 års prisläge). Slutligen bör riksdagen beräkna medel från rundradiokontot för delfinansiering av Granskningsnämndens verksamhet (ca 4,6 miljoner kronor).
Till betänkandet har fogats 29 reservationer och två särskilda yttranden. Av innehållsförteckningen framgår vilka frågor reservationerna avser.
Propositionen
I proposition 1995/96:161 En radio och TV i allmänhetens tjänst 1997-2001 (Kulturdepartementet) har regeringen föreslagit riksdagen att
1. godkänna vad regeringen föreslår om programföretagens public service-uppdrag (avsnitt 17),
2. godkänna de föreslagna riktlinjerna för programverksamheten (avsnitten 18.1- 18.9),
3. godkänna vad regeringen förordar om Sveriges Utbildningsradios fortsatta verksamhet (avsnitt 18.10),
4. godkänna vad regeringen föreslår om tillståndsperiodens längd (avsnitt 19),
5. godkänna den föreslagna ändringen av ägandet av programföretagen (avsnitt 20),
6. godkänna vad regeringen föreslår om uppföljning och rapportering av hur public service-uppdraget uppfylls (avsnitt 21),
7. godkänna vad regeringen föreslår om programföretagens struktur samt krav på distriktsorganisation och distriktsbaserad produktion (avsnitt 22),
8. godkänna vad regeringen föreslår om finansiering och ekonomiska förutsättningar för perioden 1997 - 2001 (avsnitt 23),
9. godkänna vad regeringen förordar om sändningarnas räckvidd, sändningsrättens omfattning m.m. (avsnitt 24),
10. godkänna vad regeringen förordar om Granskningsnämndens finansiering (avsnitt 25.1),
11. godkänna vad regeringen föreslår om Radio Swedens fortsatta verksamhet (avsnitt 25.3),
12. godkänna regeringens förslag till medelsberäkning för den avgiftsfinansierade verksamhet som bedrivs av Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB, Radio Sweden och Sveriges Utbildningsradio AB (avsnitt 26.1).
Motionerna
1995/96:Kr7 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag om progamföretagens public service-uppdrag,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att yttrandefrihetens och tryckfrihetens principer skall vara styrande för public service- verksamheten,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kvalitet och fördjupning i programverksamheten,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om organisation och utformning av Sveriges Radios och Sveriges Televisions nyhetsförmedling,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om public service-verksamhetens centrala roll i det svenska kulturlivet,
6. att riksdagen beslutar att inom ramen för givna resurser koncentrera public service-verksamheten till en TV- kanal och två radiokanaler i enlighet med vad som anförts i motionen,
7. att riksdagen beslutar att avtalsperioden för Sveriges Television och Sveriges Radio skall omfatta perioden den 1 januari 1997 - den 31 december 2000 i enlighet med vad som anförts i motionen,
8. att riksdagen avslår regeringens förslag till granskning av public service-verksamheten i enlighet med vad som anförts i motionen,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om Sveriges Radios och Sveriges Televisions distriktsorganisation,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sponsring,
11. att riksdagen hos regeringen begär att Sveriges Television skall ges rätt att inleda digitala satellitsändningar i enlighet med vad som anförts i motionen,
1995/96:Kr8 av Fanny Rizell m.fl. (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om "opartiskhet och saklighet",
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om "demokratiska värden",
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att våldsinslag i nyhetsförmedling måste möta kds relevanskrav,
4. att riksdagen avslår regeringens förslag om att redaktioner eller kvalificerade beslutsfunktioner skall utlokaliseras,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om satsning på markbaserad digital-tv.
1995/96:Kr9 av Ewa Larsson och Eva Goës (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av att barnperspektivet ges större utrymme vid planering och framställning av program,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att regeringen i internationella sammanhang aktivt arbetar för att barn inte skall ta skada av att se på TV,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av klargörande skrivningar vad gäller TV:s särskilda genomslagskraft, särskilt vad gäller våld och onyanserade kvinnoskildringar,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sveriges Television bör utarbeta en handlingsplan som beskriver hur andelen anställda av utomnordiskt ursprung skall kunna höjas.
1995/96:Kr10 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det mångkulturella samhället,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om program för barn och ungdom,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om olika perspektiv i nyhetsförmedlingen,
4. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en särskild samrådsgrupp med uppdrag att utveckla programverksamheten för funktionshindrade enligt vad i motionen anförts,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Sveriges Utbildningsradio,
6. att riksdagen beslutar att tillståndsperiodens längd skall vara tio år för Sveriges Television och Sveriges Radio enligt vad i motionen anförts,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om parallellsändning med gammal och ny teknik av radio och TV,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om distriktsorganisationer och distriktsbaserad produktion,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finansiering och ekonomiska förutsättningar,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Granskningsnämnden för radio och TV.
Ärendets beredning
Under ärendets beredning har företrädare för Sveriges Radio AB uppvaktat utskottet beträffande vissa förslag i propositionen. Skrivelser i ärendet har ingetts av Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB, Svenska Samernas Riksförbund, frilansproducenten Lars Printzén, Synskadades Riksförbund samt av Synskadades Riksförbunds länsförbund i Kalmar län, Göteborg, Stockholms och Gotlands län, Hallands län, Norrbottens län och Västerbottens län. Synskadades Riksförbund har också ingett en videokassett (TV för alla).
Vissa bakgrundsuppgifter
Riksdagen beslutade våren 1992 att i huvudsak godkänna de förslag som regeringen lagt fram i proposition 1991/92:140 om den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten 1993-1996 m.m. (bet. 1991/92:KrU28, rskr. 1991/92:329). Beslutet innebar bl.a. att den tidigare koncernmodellen med ett moderbolag skulle upphöra, att public service-företagen skulle bli självständiga aktiebolag, att Sveriges Riksradio AB och Sveriges Lokalradio AB skulle slås ihop till ett ljudradiobolag, benämnt Sveriges Radio AB, att statens avtal med de tre programföretagen Sveriges Television AB (SVT), Sveriges Radio AB (SR) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) skulle vara fyraåriga och att public service- uppdraget för programföretagen i huvudsak skulle förbli oförändrat.
Regeringen träffade därefter i december 1992 avtal med de tre public service- företagen om deras verksamhet under perioden den 1 januari 1993 - den 31 december 1996. Samtidigt meddelade regeringen public service-företagen tillstånd enligt 5 § radiolagen att under samma tid sända radio- och televisionsprogram i rundradiosändning.
1992 års riksdagsbeslut innebar bl.a. godkännande av regeringens förslag om de ekonomiska förutsättningarna för public service-företagen under avtalsperioden.
Medelstilldelningen skulle vara samlad och inte innehålla specialdestinerade belopp. Programföretagen skulle inom tillgänglig ekonomisk ram göra de prioriteringar som krävs för att uppfylla de i avtalen uppställda målen.
Vidare godkände riksdagen att medelstilldelningen under perioden 1993-1996 skulle värdesäkras med utgångspunkt i ett särskilt index, det s.k. SR-indexet. Public service- företagen skulle tillsammans få en reformram om 150 miljoner kronor per år (i 1989 års prisläge) under kalenderåren 1993, 1994 och 1995. Det uppställdes ett rationaliseringskrav på public service- företagen om 100 miljoner kronor per år (i 1989 års prisläge) för kalenderåren 1993 och 1994. De medel som frigjordes genom ytterligare rationaliseringar skulle få behållas för reforminsatser.
Riksdagen godkände vidare en s.k. fördelningsnyckel som innebär att tillgängliga medel fördelas med 61,09 % till SVT, 34,31 % till SR och 4,60 % till UR.
Våren 1993 beslutade riksdagen i enlighet med regeringens förslag att de tre programföretagen skulle ägas av tre för ändamålet bildade stiftelser (prop. 1992/93:236, bet. 1992/93:KrU28, rskr. 1992/93:377).
Våren 1995 beslutade riksdagen på förslag av regeringen om en 11-procentig besparing på de tre programföretagen (prop. 1994/95:100 bilaga 12, bet. 1994/95:KrU26, rskr. 1994/95:367). Besparingen skulle fördelas jämnt över perioden den 1 juli 1995 - den 31 december 1998. Riksdagen beslutade även att TV 4:s koncessionsavgift per den 1 januari 1996 skulle överföras till statskassan i stället för till rundradiokontot.
Vidare innebar 1995 års riksdagsbeslut - i denna del efter en överenskommelse mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet - att avtalet mellan staten och SVT ändrades på så sätt att kravet på att distriktens produktion skulle vara samlad i en kanal upphörde. Modellen med två konkurrerande kanaler har därmed upphört. SVT har fr.o.m. år 1996 ändrat den inre organisationen i företaget.
Riksdagsbeslutet medförde även en ändring av samma avtal innebärande att minst 50 % - i stället för som tidigare minst 40 % - av allmänproduktionen i SVT:s sändningar skulle produceras utanför Stockholm.
Public service-verksamheten finansieras med TV-avgiftsmedel som riksdagen anvisar från rundradiorörelsens resultatkonto (rundradiokontot). Från år 1995 finansieras även programverksamheten för utlandet (Radio Sweden) med avgiftsmedel (prop. 1993/94:100 bilagorna 4 och 12, bet. 1993/94:KrU29, rskr. 1993/94:361).
Sponsring får i begränsad omfattning förekomma i SVT:s och SR:s sändningar.
Betydelse för programbolagens verksamhet har - utöver de i det föregående nämnda avtalen mellan staten och programföretagen - radiolagen (1966:755) och lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden. Av betydelse i sammanhanget är också lagen (1989:41) och förordningen (1989:46) om TV-avgift och förordningen (1994:728) med instruktion för Granskningsnämnden för radio och TV.
En ny myndighetsorganisation infördes den 1 juli 1994 på radio- och TV-området (prop. 1993/94:160, yttr. 1993/94:KrU6y, bet. 1993/94:KU37, rskr. 1993/94:276). Beslutet innebär att Radionämnden har ersatts av en ny myndighet med något vidgade uppgifter, benämnd Granskningsnämnden för radio och TV. Granskningsnämnden har tillsyn över efterlevnaden av regler för sändningarnas innehåll, både enligt de särskilda lagarna för ljudradio- och TV- sändningar till allmänheten och enligt de avtal som slutits efter bemyndigande i radiolagen, samt beslutar om sanktioner vid bristande efterlevnad av angivna regler. Granskningsnämnden finansieras dels med anvisningar från rundradiokontot, dels via statsbudgeten.
Public service-företagen utgör tillsammans med Granskningsnämnden för radio och TV den s.k. rundradiorörelsen.
TERACOM Svensk Rundradio AB, i fortsättningen benämnt Teracom, är huvudman för rundradionätet. Teracom skall ge sändningsberättigade programföretag tillgång till sändarnätet på likvärdiga villkor. Verksamheten regleras i avtal mellan Teracom och public service-företagen.
Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB), som ägs av SVT, SR och UR, ansvarar för TV- avgiftsuppbörden och avgiftskontrollen. I avtal som träffades år 1989 mellan staten och RIKAB regleras bolagets uppgifter. Influtna avgiftsmedel placeras på räntebärande räkning, det s.k. rundradiokontot, hos Riksgäldskontoret.
Förslag om ny radio- och TV-lag. Aktuella utredningar m.m.
Regeringen har i proposition 1995/96:160 Radio- och TV-lag föreslagit att sju av de nuvarande lagarna på radio- och TV- området skall föras samman till en ny lag, radio- och TV-lagen. Den lagstiftning som föreslås innehåller - enligt vad som anförs i propositionen - endast smärre ändringar i sak jämfört med dagens regler men innebär en klarare och mer enhetlig reglering. Bl.a. föreslås ett förbud mot sändningar av TV- program som innehåller verklighetstrogna våldsskildringar eller pornografi under sådan tid och på sådant sätt att barn kan se programmen, såvida det inte är försvarligt att ändå visa programmet, t.ex. som ett led i nyhetsförmedlingen.
Enligt propositionen skall de regler som skall gälla för innehållet i alla slags sändningar, oavsett sändningsform, framgå av lagen. Till sändningar, för vilka regeringen meddelar tillstånd, skall kunna knytas villkor av olika slag. Villkoren skall ersätta nuvarande ordning med avtal mellan staten och programföretagen. Villkor som rör tillståndets innehåll, innebörd och bestånd skall huvusakligen framgå direkt av bestämmelser i lagen. I lagförslaget finns en uppräkning av olika villkor för sändningstillstånd som regeringen får ställa. I sammanhanget kan nämnas att villkor för sändningstillstånd även får avse förbud mot att sända reklam eller andra annonser liksom andra sponsrade program än sådana program som handlar om nyheter eller nyhetskommentarer samt tillverkning eller försäljning av alkoholdrycker eller tobaksvaror. Propositionen behandlas för närvarande av konstitutionsutskottet. Resultatet av utskottets ställningstagande kommer att framgå av bet. 1995/96:KU29.
Utredningen om tekniska förutsättningar för utökade sändningar av radio och television till allmänheten har under våren 1996 avgett sitt slutbetänkande (SOU 1996:25) Från massmedia till multimedia - att digitalisera svensk television. I betänkandet föreslås en övergång till digital marksänd TV i Sverige. Betänkandet remissbehandlas för närvarande.
Regeringen har beslutat att inom Kulturdepartementet tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att belysa frågor om digital marksänd TV. Arbetet skall vara klart i sådan tid att regeringen under hösten 1996 kan lägga fram förslag i fråga om utbyggnad av digital marksänd TV.
Vidare avser regeringen att inom kort ge en särskild utredare i uppdrag att lägga fram förslag om att förbättra möjligheterna för fria producenter och produktionsbolag att göra kvalitetsprogram.
Utskottet
Propositionens huvudsakliga innehåll
Propositionen innehåller förslag till de villkor och riktlinjer som skall gälla under kommande tillståndsperiod för den radio- och TV-verksamhet i allmänhetens tjänst som bedrivs av Sveriges Television AB (SVT), Sveriges Radio AB (SR) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR).
Under de senaste åren har radio- och TV- området i Sverige förändrats på ett genomgripande sätt. Det finns därför, menar regeringen, anledning att förtydliga och stärka programföretagens uppdrag i det nya medielandskapet.
Programföretagen skall tillgodose alla publikgrupper med ett mångsidigt programutbud av hög kvalitet. Under den kommande avtalsperioden skall enligt förslagen i propositionen programföretagen bl.a. vidga och fördjupa sitt kulturansvar, sända fler svenska program med hög kvalitet, öka samarbetet med kulturinstitutionerna, öka omfattningen av utomståendes medverkan, tillhandahålla program som speglar det mångkulturella samhället samt ägna ökad uppmärksamhet åt program för och med barn och ungdomar.
Tillståndet föreslås avse perioden den 1 januari 1997 - den 31 december 2001 för SVT och SR. Tillståndet för UR föreslås omfatta perioden den 1 januari 1997 - den 31 december 1998.
I propositionen föreslås att programföretagens redovisning till statsmakterna skall förtydligas. Företagen föreslås årligen följa upp och rapportera hur uppdraget uppfylls. En uppföljningsrapport skall ges in till Granskningsnämnden för radio och TV.
Den andel av allmänproduktionen i SVT:s och SR:s rikssändningar som produceras utanför Stockholm föreslås under tillståndsperioden öka till 55 %. Enligt nu gällande regler skall minst 50 % av SVT:s och minst 40 % av SR:s allmänproduktion i rikssändningar produceras utanför Stockholm. Det skall även i fortsättningen finnas två självständiga nyhetsredaktioner inom SVT anser regeringen. Programföretagen skall liksom nu sända i två TV-kanaler och fyra radiokanaler. Om ett programföretag vill starta nya programkanaler skall regeringens medgivande inhämtas.
Finansieringen av verksamheten föreslås liksom hittills ske med TV-avgiftsmedel. Programföretagen skall inte tillåtas finansiera sin verksamhet med reklam. Sponsring skall endast få förekomma i SVT:s sändningar i samband med sportevenemang. Granskningsnämnden föreslås från och med budgetåret 1997 helt finansieras via statsbudgeten.
Utskottet följer i detta betänkande i huvudsak propositionens disposition. De siffror som anges i betänkandets rubriker hänför sig till motsvarande avsnittsnumrering i propositionen.
Fråga om avslag på propositionen
Vid utskottets behandling av propositionen har företrädare för Moderata samlingspartiet yrkat avslag på propositionen i dess helhet. Med hänsyn till vad som därvid anförts till stöd för yrkandet finns skäl att redan i detta sammanhang redovisa det centrala innehållet i motion Kr7 (m). I denna framhålls bl.a. att SR:s och SVT:s struktur liksom det nu gällande public service-uppdraget har utformats under en tid då publiken hade få eller inga alternativ och då monopolsituationen ställde särskilda krav på programverksamheten vad gäller allsidighet, bredd och inriktning. Dessa förutsättningar är i dag i grunden förändrade, anför motionärerna, som framhåller att regeringens förslag - tvärtemot sina syften - leder till en urholkning av public service- verksamhetens ställning i det moderna mediesamhället. Vidare uttalas att regeringens ovilja att ta hänsyn till en ny tids villkor leder till att en viktig samhällelig och kulturell uppgift, som public service-verksamheten skulle kunna uppfylla i den moderna mediemiljön, försummas. Mot den angivna bakgrunden kan Moderata samlingspartiet inte ställa sig bakom regeringens proposition.
Utskottet konstaterar att frågan om vilka krav som skall ställas på den fortsatta public service-verksamheten har övervägts i en parlamentarisk beredning med företrädare för samtliga riksdagspartier. Enligt utskottets uppfattning har det underlag som finns i propositionen och som utskottet i övrigt har tillgång till en omfattning och kvalitet som är fullt tillräcklig för att riksdagen skall kunna ta ställning till de förslag som läggs fram i propositionen. Det under utskottsbehandlingen framställda avslagsyrkandet avstyrks därför.
Public service-uppdraget (avsnitt 17)
Regeringens förslag till public service- uppdrag innebär i huvudsak följande (s. 42).
Programföretagens programverksamhet skall bedrivas självständigt i förhållande till staten, olika intresseorganisationer och andra maktgrupper i samhället. Programföretagen skall erbjuda ett mångsidigt programutbud som kännetecknas av hög kvalitet. Programmen skall utformas så att de genom tillgänglighet och mångsidighet i skälig omfattning tillgodoser skiftande behov och intressen hos landets befolkning. Programutbudet skall utformas så att utrymme ges åt en mångfald av åsikter och meningsinriktningar och så att hänsyn tas till olika förutsättningar hos befolkningen. Programutbudet skall främja och spegla det svenska kulturlivet, spegla förhållanden i olika delar av landet samt som helhet präglas av folkbildningsambitioner.
I propositionen anges skälen för regeringens förslag som i stark förkortning är följande (s. 43-45). Det finns - anförs det - anledning att förtydliga och stärka public service- uppdraget i det nya medielandskapet. Även om de kommersiella radio- och TV- företagen har bidragit till att människors valmöjligheter har ökat, har inte public service-företagens ansvar försvunnit. Public service-företagen bör ha ett grundläggande ansvar för att det finns möjligheter till en omfattande samhällsdebatt och för att det sker en fortlöpande bevakning av händelser och skeenden inom kultur- och samhällsliv. Detta innebär dock inte att public service-verksamheten skall inskränkas till att endast omfatta sådana uppgifter som kommersiell radio och television inte åtar sig.
Vidare anförs i propositionen att konkurrensen om lyssnar- och tittarsiffror riskerar att leda till att public service-företagens programutbud förytligas. Höga lyssnar- och tittarsiffror får därför inte vara styrande för public service-företagens programplanering. Vidare framhålls att public service-verksamheten inte behöver några lönsamhetskrav på programmen och att det därför finns unika förutsättningar för dessa företag.
Public service-företagen har - uttalas det i propositionen - också speciella förutsättningar ur två andra aspekter. För det första finns det en risk för att stora orättvisor kan uppstå mellan dem som har kunskaper om och tillgång till den nya tekniken och dem som av olika skäl står utanför. Ett ständigt föränderligt informationssamhälle kräver aktiva och upplysta medborgare. Public service-företagen har unika förutsättningar att vidareutveckla radions och televisionens möjligheter att bilda ett gemensamt rum där frågor som är intressanta för alla i Sverige tas upp. För det andra varierar tillgången till radio- och TV-program kraftigt i landet. Hela radio- och TV- utbudet når inte alla hushåll i Sverige. Public service-företagens kanaler når dock i stort sett alla hushåll. Dessa förutsättningar ger unika möjligheter. Det är - menar regeringen - naturligt att ställa höga krav på de företag som ges ett public service-uppdrag och en säkrad finansiering.
I propositionen anges att den svenska modellen för radio och TV i allmänhetens tjänst kan sammanfattas på följande sätt, nämligen
- rikstäckande sändningar,
- redaktionell självständighet,
- opartiskhet och saklighet,
- demokratiska värden,
- mångfald och decentralisering,
- hög kvalitet,
- kulturansvar,
- minoritetsprogram,
- folkbildningsambitioner,
- spegling av hela landet.
En närmare redovisning av innehållet i public service-uppdraget med utgångspunkt i dessa begrepp återfinns i propositionen (s. 45-47).
I fem motionsyrkanden behandlas frågor som rör public service-uppdraget.
I motion Kr7 (m), vars centrala innehåll redovisats i det föregående, yrkas att regeringens förslag till programföretagens public service-uppdrag skall avslås (yrkande 1). Motionärerna uttalar bl.a. att förutsättningarna för public service-uppdraget har förändrats i grunden. Den nya mediemiljön måste påverka public service-uppdragets utformning. Vidare syftar motionen till att public service-uppdraget skall vara betydligt snävare och mer definierat än vad monopoltiden gett utrymme för. Public service-uppdragets syfte bör - menar motionärerna - vara att tillföra publiken ett utbud av program som den annars inte kan få tillgång till.
I samma motion yrkas att yttrandefrihetens och tryckfrihetens principer skall vara styrande för public service-verksamheten (yrkande 2). Den redaktionella friheten och den programmässiga integriteteten måste vara självklara utgångspunkter för SVT:s och SR:s verksamhet, menar motionärerna, som också framhåller att det är angeläget att företagen har en fri och oberoende ställning vad gäller det redaktionella innehållet i sändningarna.
Vidare krävs i motion Kr7 en utveckling mot ökad kvalitet och fördjupning i programverksamheten (yrkande 3 i motsvarande del).
I två yrkanden i motion Kr8 (kds) begärs förtydliganden av några av de i propositionen angivna momenten i public service-uppdraget. Således föreslås att relevanskravet i begreppet opartiskhet och saklighet skall förtydligas med följande mening: Informationen skall delges i ett tillräckligt förklarande sammanhang för att göra det möjligt för publiken att förstå det skeende som skildras. (Yrkande 1.) Vidare föreslås att begreppet demokratiska värden skall förtydligas med en mening om etikens betydelse enligt följande: Detta innefattar bl.a. ett etiskt ansvar, skyldighet att i programverksamheten fördöma rasism, våld och brutalitet och att verka för jämställdhet mellan kvinnor och män. (Yrkande 2.)
Utskottet konstaterar att - i likhet med vad som framförs såväl i propositionen som genom yrkande 1 i motion Kr7 - det s.k. medielandskapet starkt förändrats vilket självfallet bör återspeglas i uppdraget till public service-företagen. Enligt utskottets uppfattning har regeringen i sitt förslag till public service-uppdrag tagit hänsyn härtill och på ett tydligt sätt definierat vad som bör ingå i uppdraget. Programföretagens ansvar framgår i huvudsak av vad som refererats i det föregående. Utskottet vill här särskilt understryka kravet på att public service-företagen även i fortsättningen skall fylla uppgiften att nå i stort sett hela befolkningen med ett mångsidigt utbud, präglat av bredd, djup och hög kvalitet. Det sagda innebär bl.a. att programföretagen har skyldighet att i sin programverksamhet ta hänsyn till särskilda publikgrupper. Vidare innebär det att allmänradion och allmäntelevisionen inte skall låta sig styras av publikandelar utan även skall sända program som vänder sig till en förhållandevis begränsad publik.
Då det gäller kravet i motion Kr7 att yttrandefrihetens och tryckfrihetens principer skall vara styrande för public service-verksamheten (yrkande 2) vill utskottet anföra följande. Som framgår av propositionen bör programföretagens verksamhet säkerställa en vidsträckt yttrande- och informationsfrihet (s. 45). Eftersom tillgången på sändningsutrymme fortfarande är begränsad, är det viktigt att det finns mångfald inom public service-företagen. Vidare vill utskottet understryka att den redaktionella självständigheten är en viktig del av public service- uppdraget. Utskottet anser - i likhet med vad som anförs i propositionen och i linje med motionskravet - att en radio och TV i allmänhetens tjänst bör stå fri i förhållande till såväl staten som de stora organisationerna och andra maktcentra. Vidare skall - i enlighet med regeringens förslag - programbolagen vara publicistiskt oberoende gentemot olika makthavare. Likaledes bör medarbetarnas redaktionella integritet i förhållande till ägare och styrelser understrykas.
Med anledning av förslaget i motion Kr7 yrkande 3 att programverksamheten skall inriktas mot kvalitet och fördjupning erinrar utskottet om att regeringen i propositionen uttalat att hela programutbudet bör kännetecknas av hög kvalitet, att programutbudet bör präglas av bl.a. bredd och djup, vilket innebär att public service-företagen bör prioritera hög kvalitet framför ökad kvantitet (s. 46). Utskottet, som ansluter sig till regeringens uppfattning, anser - med hänvisning till det anförda - att motionsyrkandet är tillgodosett.
Då det gäller förslaget i motion Kr8 att relevanskravet i begreppet opartiskhet och saklighet skall förtydligas vill utskottet anföra följande (yrkande 1).
De programföretag som i dag har tillstånd att sända rundradio skall enligt radiolagen (1966:755) utöva sin rätt opartiskt och sakligt. Granskningsnämndens praxis tar - när det gäller kravet på opartiskhet - främst sikte på företeelser som kritik mot en klart utpekad part, ensidig behandling av ett ämne eller en händelse samt ställningstagande genom värderande uttalande av programledare och liknande medverkande i en kontroversiell fråga. Kravet på saklighet innebär främst att uppgifter av betydelse för framställningen skall vara korrekta samt att framställningen inte får vara vilseledande, t.ex. genom att väsentliga uppgifter utelämnas. I enlighet med det förslag till radio- och TV-lag som för närvarande behandlas av konstitutionsutskottet och som redovisats i ett tidigare avsnitt i detta betänkande får sändningstillstånd som meddelas av regeringen förenas med villkor som innebär att sändningen skall utövas opartiskt och sakligt.
I den proposition som kulturutskottet nu behandlar uttalas - vilket berörts i det föregående - att programföretagens sändningsrätt skall utövas opartiskt och sakligt och att det är viktigt att många röster kommer till tals. Vidare sägs bl.a. att ämnesval och framställning skall ta sikte på vad som är väsentligt och relevant (s. 45-46). I propositionen framhålls även att saklighetskravet inrymmer ett krav på relevans och att det är viktigt att betona att det är public service-företagens uppgift att se till att väsentliga frågor lyfts fram och diskuteras och att problemen analyseras från olika håll så att alla relevanta synpunkter kommer fram (s. 60). Betydelsen av att formen för presentationen anpassas till publiken för att tillgodose tittar- och lyssnarintresset framhålls även.
Enligt utskottets uppfattning torde motionsyrkandet - med hänvisning till det anförda - i allt väsentligt vara tillgodosett.
Beträffande kravet i samma motion, motion Kr8 yrkande 2, om komplettering av demokratibestämmelsen vill utskottet erinra om att det i propositionen uttalas att programverksamheten som helhet skall präglas av det demokratiska statsskickets grundidéer samt principen om alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet (s. 46). Härmed avses de sidor av demokratibegreppet som anknyter till bl.a. förhållandet mellan människor, t.ex. fördömande av rasism, våld och brutalitet samt hävdande av jämställdhet mellan kvinnor och män. En s.k. demokratibestämmelse av samma innebörd finns även i det förslag till radio- och TV-lag som för närvarande behandlas i konstitutionsutskottet. Det anförda tillgodoser enligt utskottets mening motionsyrkandet.
Utskottet anser med hänvisning till det anförda att riksdagen skall godkänna regeringens förslag till public service- uppdrag. Motion Kr7 yrkandena 1 och 2 och 3 i denna del samt motion Kr8 yrkandena 1 och 2 avstyrks således.
Riktlinjer för programverksamheten (avsnitt 18)
Regeringens förslag
I propositionen föreslås nedan redovisade riktlinjer för programverksamheten då det gäller främjande av kulturlivet, det mångkulturella samhället, program för barn och ungdom, hög kvalitet, den demokratiska processen, olika perspektiv i nyhetsförmedlingen, mediets genomslagskraft, verksamhet på invandrar- och minoritetsspråk och program för funktionshindrade (s. 48-67).
- Programföretagen skall i sin roll som bärare av det nationella kulturarvet vidga och fördjupa sitt kulturansvar. Programföretagen skall stimulera till debatt kring viktigare samhälls- och kulturfrågor, bevaka och granska händelser och utveckling på kulturlivets olika områden och i samspel med det övriga kulturlivet stimulera och förmedla olika kulturaktiviteter. Programmen skall spegla kulturlivet i olika delar av landet (avsnitt 18.1).
- Programföretagen skall vara skyldiga att tillhandahålla ett mångsidigt utbud av program av hög kvalitet på svenska språket (avsnitt 18.1.1).
- Programföretagen skall öka samarbetet med kulturinstitutionerna i syfte att öka antalet utsändningar av föreställningar och evenemang (avsnitt 18.1.2).
- Omfattningen av utomståendes medverkan i programproduktionen skall öka i SVT, SR och UR (avsnitt 18.1.3).
- Programföretagen skall tillhandahålla program som speglar det mångkulturella Sverige. Det utländska programutbudet skall spegla olika kulturkretsar (avsnitt 18.2).
- Programföretagen skall ägna ökad uppmärksamhet åt program för och med barn och ungdomar (avsnitt 18.3).
- Hela programutbudet skall ha hög kvalitet. Programföretagens ansvar för kvalitetsuppföljningen skall öka (avsnitt 18.4).
- Programföretagen skall beakta programverksamhetens betydelse för den fria åsiktsbildningen och ge utrymme åt en mångfald av åsikter och menings- yttringar (avsnitt 18.5).
- Programföretagens nyhetsförmedling och samhällsbevakning bör utgå från olika perspektiv, så att händelserna inte ensidigt värderas från Stockholms utgångspunkt (avsnitt 18.6).
- Programföretagen skall ta hänsyn till mediets särskilda genomslagskraft när det gäller programmens ämnen och utformning samt tiden för sändning av programmen (avsnitt 18.7).
- Programföretagen skall även fortsättningsvis vara skyldiga att beakta språkliga och etniska minoriteters behov. Samiska, finska och tornedalsfinska skall inta en särställning (avsnitt 18.8).
- Programföretagen skall även fortsättningsvis vara skyldiga att beakta funktionshindrades behov (avsnitt 18.9).
- Riktlinjerna för UR redovisas senare i detta betänkande (s. 23).
Skälen för regeringens förslag redovisas avsnittsvis i propositionen (s. 48-68).
I en rad motionsyrkanden behandlas frågor som rör riktlinjerna för programverksamheten.
Att främja kulturlivet (18.1)
Som framgår av föregående avsnitt i detta betänkande framlägger regeringen under avsnittet Att främja kulturlivet även förslag om svenska program (18.1.1), om ökat samarbete med kulturinstitutionerna (18.1.2) samt om frilansmedverkan och fri produktion (18.1.3).
Motionärerna bakom motion Kr7 (m) behandlar frågan om riktlinjer för att främja kulturlivet i programverksamheten. Motionärerna anser att såväl SR som SVT inom ramen för befintliga resurser skulle kunna vara basen för en mycket betydelsefull och mångfasetterad del av svenskt kulturliv (yrkande 5). Den licensfinansierade verksamheten bör - anför motionärerna - bidra till att vitalisera det svenska kulturlivet i hela landet, vilket kan ske genom en verksamhet över hela landet och genom utläggning av produktion utanför företagen. På det sättet kan SR och SVT komma att spela en livgivande och förnyande roll i det svenska kultursamhället. Vidare anser motionärerna att ansvaret för det svenska språket är nära förknippat med det kulturpolitiska ansvaret och att SR och SVT har ett särskilt ansvar för ett mångsidigt utbud på svenska språket.
I samma motion uttalas även att programföretagen bör vara institutioner som slår vakt om svenska språket och som skapar nya och större förutsättningar för svensk produktion och kulturellt skapande (yrkande 3 i motsvarande del).
Utskottet anser - i likhet med vad som anförs i propositionen - att public service-företagen har en särskild roll som bärare av det nationella kulturarvet. Programföretagen intar en ledande kulturposition i landet. För många är SR:s och SVT:s utbud den enda kulturyttring som de kommer i kontakt med. Det är därför synnerligen angeläget att programföretagen kan förmedla kulturella upplevelser, som föranleds av deras produktioner. Detta gäller både sådana program som de själva producerat och sådana som de beställt av andra producenter. Likaledes är det angeläget att den debatt som förs i kulturfrågor förmedlas till lyssnare och tittare.
Vidare är det givetvis av största betydelse att ett mångsidigt utbud av svenska program av hög kvalitet tillhandahålls. Utskottet har nyligen i annat sammanhang framhållit att det talade och det skrivna språket är den främsta kulturbäraren och utgör en av de viktigaste förutsättningarna för människans kulturella identitet (bet. 1995/96:KrU7 s. 10). Förmågan att behärska det egna språket är av central betydelse för individen. Enligt utskottets uppfattning är det i en tid av tilltagande internationalisering särskilt angeläget att värna det svenska språket och den med språket intimt sammanhängande kulturen. Liknande tankegångar framförs även i propositionen. Därutöver bör tilläggas att det i förslaget till ny radio- och TV-lag finns en bestämmelse om andelen svenska program i radio- och TV- sändningar (prop. 1995/96:160 s. 11, 98 och 99). Lagförslaget behandlas som nämnts av konstitutionsutskottet. Förslaget innebär att den som sänder TV- program över satellit eller med stöd av tillstånd av regeringen och ljudradiosändningar som sker med tillstånd av regeringen skall - om det inte finns särskilda skäl mot det - i betydande omfattning innehålla program på svenska språket, program med svenska artister och verk av svenska upphovsmän.
Då det gäller förslaget att programföretagen skall öka samarbetet med kulturinstitutionerna i syfte att öka antalet utsändningar av föreställningar och evenemang vill utskottet erinra om att det åligger Kungl. teatern (Operan) att utnyttja radio och TV i så stor omfattning som möjligt för att göra teaterns produktioner tillgängliga för hela landets befolkning. Vidare åligger det Dramatiska teatern (Dramaten) att driva scenisk konst i radio och TV. (Se Statsliggaren 1995/96 XI/KU.)
I Kulturutredningens betänkande (SOU 1995:84) Kulturpolitikens inriktning framförs förslag som innebär att antalet för TV bearbetade överföringar av musik- och teaterföreställningar skall öka och att detta tydligt bör framgå av de nya bestämmelserna för programföretagen. I betänkandet framförs också synpunkten att samarbetet bör utvecklas med museer och konsthallar.
I propositionen framhålls det att programföretagen bör samverka med kulturinstitutionerna i alla de situationer där detta är möjligt och meningsfullt. Samarbetet bör vara frivilligt och finansieras inom programföretagens ordinarie medelstilldelning.
Utskottet delar den uppfattning som uttrycks i propositionen. Utskottet vill tillägga att det anförda inte bör innebära att public service-företagen begränsar sitt samarbete till att gälla Operan och Dramaten. Det bör även vara möjligt för programföretagen att liksom hittills samarbeta med andra teatrar och musikinstitutioner i landet som har program av intresse för radio- och TV- publiken. På liknande sätt bör programföretagen kunna samverka med andra kulturinstitutioner, såsom t.ex. museer.
Utskottet vill tillägga att radio- och TV-publiken - även när den uppgår till endast någon enstaka procent av befolkningen - är betydligt större än den publik som kan ta del av en teaterföreställning, ett föredrag eller en diskussion som inte sänds i radio eller TV. Som uttalats i ett föregående avsnitt i detta betänkande är det angeläget att programföretagen inte låter sig styras av publikandelar. Utskottet vill mot den bakgrunden erinra om att utskottet i sitt betänkande 1991/92:KrU28 framhöll att SR och SVT inte är beroende av att maximera antalet tittare för att generera intäkter. Utskottet underströk att den angivna omständigheten självfallet har stor betydelse bl.a. för att även program som vänder sig till små lyssnargrupper skall förläggas till vad som betraktas som god sändningstid (s. 19). Utskottet intar alltjämt samma ståndpunkt.
Då det gäller frilansmedverkan och fri produktion vill utskottet anföra följande.
I propositionen anges att andelen utomståendes medverkan i programföretagens programverksamhet har sjunkit under senare år och att utläggningar av produktion av TV-program har minskat till följd av ändrade samarbetsformer mellan SVT och utomstående producenter. Däremot har antalet samproduktioner ökat liksom utnyttjandet av icke fast anställda i SVT:s egen produktion. Därför föreslås - som redovisats i det föregående - att omfattningen av utomståendes medverkan skall öka i de tre public service- företagens programproduktion. Vidare talar enligt propositionen övervägande skäl för att SVT bör öka antalet utläggningar av produktionsuppdrag, samproduktioner och inköp av färdiga program producerade av filmare m.fl. bosatta i Sverige. Med utläggning avses olika former av produktionssamarbete med utomstående producenter. Omfattningen av utomståendes medverkan i SVT:s, SR:s och UR:s produktion bör öka, framhålls det i propositionen.
Utskottet vill understryka vikten av att SVT och SR ökar antalet utläggningar liksom inköpen av färdiga program producerade av filmare och andra fria producenter i Sverige. Härigenom torde programverksamheten vitaliseras samtidigt som en rad fria kulturarbetare får möjligheten att komma till tals och möta en stor publik. Utskottet vill tillägga att regeringen avser att inom kort ge en särskild utredare i uppdrag att lägga fram förslag om att förbättra möjligheterna för fria producenter och produktionsbolag att göra kvalitetsprogram.
Enligt utskottets uppfattning motsvarar propositionens förslag till riktlinjer för att främja kulturen i allt väsentligt de krav som framförs i motion Kr7 yrkandena 3 i motsvarande del och 5. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att propositionens förslag till riktlinjer för att främja kulturlivet i programverksamheten skall godkännas av riksdagen. Motionsyrkandena avstyrks således.
Det mångkulturella samhället (18.2)
I en motion behandlas frågor som rör de riktlinjer för programverksamheten som speglar det mångkulturella samhället.
I motion Kr10 (v) föreslås - bl.a. med hänvisning till önskvärdheten att utveckla det mångkulturella samhällets möjligheter och motverka problem som kan uppstå - att folkmusiken och folkdansen bör få större utrymme i SR:s och SVT:s sändningar (yrkande 1).
Utskottet delar regeringens uppfattning att programmen i public service- företagen skall spegla det förhållandet att Sverige är ett mångkulturellt samhälle. Den typ av program som motionärerna förespråkar har givetvis sitt särskilda värde och förekommer också i viss utsträckning i olika program i SVT:s sändningar. Utskottet anser emellertid att de riktlinjer som riksdagen skall besluta om inte bör vara så detaljerade som motionärerna föreslår. Det bör enligt utskottets mening vara en uppgift för SVT att besluta om hur företaget skall förverkliga kravet att spegla det mångkulturella samhället.
Utskottet vill i detta sammanhang tillägga att kravet att spegla det mångkulturella Sverige givetvis innefattar ett krav att även belysa de kulturer som företräds av våra inhemska minoriteter, nämligen samerna, den finskspråkiga gruppen och tornedalingarna.
Det anförda innebär att utskottet tillstyrker propositionens förslag till riktlinjer i vad gäller programföretagens skyldighet att spegla det mångkulturella samhället. Motion Kr10 yrkande 1 avstyrks således.
Frågan om rekrytering av programledare m.fl. med utomnordiskt ursprung behandlas i motion Kr9 (mp). Motionärerna bakom motionen föreslår att SVT skall utarbeta en handlingsplan som beskriver hur andelen anställda av utomnordiskt ursprung skall kunna höjas (yrkande 4).
Utskottet erinrar om att regeringen i propositionen anför att rekryteringar inom företagen skall avspegla det mångkulturella samhället. Utskottet delar denna uppfattning. Utskottet anser emellertid att det bör ankomma på programföretagen att själva besluta om tillvägagångssättet för att uppnå kravet i propositionen. Likaledes ankommer det på programföretagen att ta ställning till om de behöver upprätta en handlingsplan i enlighet med motionskravet. Utskottet är således inte berett att tillstyrka motionsyrkandet.
Program för barn och ungdom (18.3)
I ett motionsyrkande tas upp frågan om riktlinjer för prioriteringar då det gäller programverksamheten för barn och ungdom.
I motion Kr10 (v) krävs särskilda satsningar på program för mellan- och högstadieelever (yrkande 2).
Regeringens förslag till riktlinjer innebär - som framgår av redovisningen i början av förevarande avsnitt - att programföretagen skall ägna ökad uppmärksamhet åt program för och med barn och ungdomar. Utskottet delar regeringens uppfattning. Utskottet är inte berett att prioritera program för mellan- och högstadiebarn på bekostnad av program för mindre barn. Enligt utskottets uppfattning bör det ankomma på programföretagen att i sitt planeringsarbete avgöra hur fördelningen av medlen på program för olika åldersgrupper skall göras i syfte att uppnå de av riksdagen fastställda riktlinjerna. Motionsyrkandet avstyrks således.
En fråga som rör riktlinjer för programverksamheten för barn och ungdom i övrigt behandlas i motion Kr9 (mp). I motionen anförs att barnperspektivet bör ges större utrymme vid planering och framställning av program (yrkande 1). Motionärerna bakom den aktuella motionen framhåller även att flickor får försämrat självförtroende av att se på TV, eftersom de positiva kvinnliga förebilderna är få. Mot den bakgrunden bör det poängteras för programköpare och producenter att de aktivt skall arbeta för att tillvarata flickors intresse av att bli speglade på för dem gynnsamt sätt.
Utskottet erinrar om att bl.a. opartiskhet och saklighet skall vara grundläggande förutsättningar för programföretagen när de planerar och framställer program. Med en sådan utgångspunkt bör intresset av att både pojkars och flickors verklighet speglas på ett rättvisande sätt kunna tillgodoses.
Med hänvisning till det anförda avstyrks motionsyrkandet.
Hög kvalitet (18.4)
Utskottet tillstyrker förslaget att hela programutbudet skall ha hög kvalitet samt att programföretagens ansvar för kvalitetsuppföljningen skall öka.
Den demokratiska processen (18.5)
Utskottet tillstyrker förslaget att programföretagen skall beakta programverksamhetens betydelse för den fria åsiktsbildningen och ge utrymme åt en mångfald av åsikter och meningsyttringar.
Olika perspektiv i nyhetsförmedlingen (18.6)
I motion Kr7 (m) behandlas frågan om riktlinjer för programverksamheten i vad avser olika perspektiv i nyhetsförmedlingen (yrkande 4 delvis). I motionen avvisas tankarna om en politisk styrning av hur SR:s och SVT:s nyhetsförmedling skall organiseras och utformas. Nyhetsförmedlingen bör - anförs det - utformas efter vad som är redaktionellt lämpligt.
Utskottet har i ett tidigare avsnitt i detta betänkande tagit ställning till public service-uppdraget och dess olika moment. Utskottets uppfattning innebär att det skall ställas krav på programföretagen bl.a. i fråga om opartiskhet och saklighet, mångfald och decentralisering. Vidare kan nämnas kravet på att programverksamheten skall spegla hela landet. Med detta ställningstagande som grund är det självklart för utskottet att kräva riktlinjer för public service- verksamheten som innebär att nyhetsförmedlingen och samhällsbevakningen skall utgå från olika perspektiv i landet. Utskottet kan inte finna att riktlinjer med sådant innehåll står i motsättning till den del av public service-uppdraget som innebär att redaktionell självständighet skall vara grundläggande för verksamheten.
Utskottet, som avstyrker motion Kr7 yrkande 4 i motsvarande del, föreslår således att riksdagen skall godkänna vad i propositionen förordats i fråga om olika perspektiv i nyhetsförmedlingen.
Utskottet vill tillägga att frågan om utflyttning av viss verksamhet behandlas i ett senare avsnitt i detta betänkande.
Mediets genomslagskraft (18.7)
Frågan om riktlinjer för programverksamheten i vad avser mediets genomslagskraft berörs i två motionsyrkanden.
I motion Kr8 (kds) föreslås att ett relevanskrav skall införas som innebär att information bör förmedlas i ett för publiken tillräckligt förklarande sammanhang. Yrkandet syftar till att förståelsen skall öka för de skeenden som skildras och att risken för skadliga effekter hos framför allt minderåriga skall minska (yrkande 3).
Motionärerna bakom motion Kr9 (mp) framhåller att medievåldet befäster existerande samhälleliga strukturer. Särskilt oroande är sättet att skildra kvinnor i underhållningsprogram med våldsinslag. Med hänvisning till TV:s oerhörda genomslagskraft föreslås i motionen att klargörande skrivningar skall göras i fråga om TV-mediets särskilda genomslagskraft, speciellt vad gäller våld och onyanserade kvinnoskildringar (yrkande 3).
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
Enligt gällande avtal mellan staten och de tre programföretagen skall företagen - i fråga om innehållet i sändningarna - ta hänsyn till ljudradions och televisionens särskilda genomslagskraft. Med detta uttryck avses - som framhölls i proposition 1990/91:149 om radio- och TV-frågor - att hänsyn skall tas till att medierna vänder sig till hemmen och till en stor allmän publik, där alla åldrar är företrädda, samt att programmen kan påverka lyssnare och tittare starkt. Det är därför - anförde dåvarande utbildningsministern i propositionen - naturligt att de ansvariga för sändningarna iakttar varsamhet med program som har sådan karaktär att man kan förstå att delar av publiken kommer att uppröras eller skrämmas (s. 142). Granskningsnämndens praxis innebär att nämnden tillämpar avtalsbestämmelsen vid bedömning av våldsskildringar, sexuella framställningar, skildring av drogmissbruk m.m. Vidare tillämpas bestämmelsen på könsdiskriminerande och rasistiska inslag.
I regeringens förslag till ny radio- och TV-lag (prop. 1995/96:160) som för närvarande är föremål för konstitutionsutskottets behandling föreslås att sändningstillstånd skall få förenas med villkor. Ett sådant villkor skall vara att hänsyn skall tas till mediets särskilda genomslagskraft. Vidare föreslås i samma proposition att det i lagen förs in en bestämmelse som förbjuder sändningar av televisionsprogram som innehåller våld och pornografi under sådan tid och på sådant sätt att det finns betydande risk för att barn kan se programmen. Enligt vad som framgår av nämnda proposition kräver tillståndsvillkoret om mediets genomslagskraft ett hänsynstagande till andra skrämmande eller upprörande skildringar än de som lagbestämmelsen omfattar. Det anförda innebär att bestämmelserna till viss del kan komplettera varandra men i några fall bli tillämpliga på samma skildring och sändning (s. 93-98).
Våldsskildringsrådet, som bl.a. har i uppdrag att samordna statliga myndigheters åtgärder mot skadliga verkningar av våldsskildringar i rörliga bilder, har i sin skriftserie nyligen givit ut skriften 40 timmar i veckan. En studie av våld i sex svenska TV- kanaler av Johan Cronström och Birgitta Höijer. Studien bygger på en veckas granskning av programutbudet i SVT:s två kanaler, TV 3, TV 4, Kanal fem och TV 1000. Resultatet av granskningen visar att det råder mycket stora skillnader mellan TV-kanalerna och att det är de kommersiella kanalerna som visar mest våld. Enligt författarna visar SVT i särklass minst våld med ca 3 timmar/vecka i SVT 1 och 1½ timme/vecka i SVT 2. Därefter kommer TV 4 med 6½ timmar/vecka och kanal fem med 7 timmar/vecka. De två kanaler som visar mest våld är TV 3 med 11 timmar/vecka och TV 1000 med 16 timmar per vecka. Cronström och Höijer konstaterar att det är uppenbart att den licensfinansierade public service-televisionen står som garant för ett lågt våldsutbud.
SVT har antagit European Broadcasting Unions (EBU) riktlinjer för våld i TV- utbudet. Enligt dessa riktlinjer skall det finnas en allmänt vedertagen tidpunkt, en s.k. vattendelare, i programtablån. Allt som sänds före denna tidpunkt bör lämpa sig för tittare i alla åldrar, inklusive barn. Efter denna tidpunkt får föräldrarna ta ansvaret för barnens tittande. Enligt Granskningsnämndens praxis anses klockslaget 21.00 vara den tidpunkt före vilken särskild aktsamhet bör iakttas.
Den opinion som finns mot våldsinslag i medierna - och som också uttrycks i motionerna - bör tas på stort allvar. Även om det är svårt att påvisa vilken effekt som medievåldet har på publiken är det enligt utskottets bedömning angeläget att understryka det stora ansvar som vilar på public service- företagen.
I de förslag till bestämmelser och riktlinjer som nu behandlas av konstitutionsutskottet och kulturutskottet beaktas de risker för skadlig och negativ påverkan på publiken som är förknippade med radio- och TV- medierna. Ett stort ansvar för att motsvara högt ställda krav åvilar således public service-företagen. Utskottet erinrar även om att respekten för människovärdet uttrycks genom den i lagen ingående demokratibestämmelsen, vilken utförligt redovisats i det föregående. Genom demokratibestämmelsen hävdas bl.a. principen om alla människors lika värde, den enskilda människans frihet och värde samt jämställdheten mellan könen samtidigt som våld och brutalitet fördöms.
Enligt utskottets uppfattning tillgodoses de krav som framställs i motions-yrkandena genom de av regeringen föreslagna bestämmelserna och riktlinjerna. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att det inte är påkallat med någon riksdagens åtgärd med anledning av motionsyrkandena. Förslaget i propositionen tillstyrks således i denna del.
I detta sammanhang behandlar utskottet ett motionsyrkande som har beröring med frågan om mediernas genomslagskraft men som inte rör riktlinjerna för public service-uppdraget. I motion Kr9 (mp) begärs att regeringen skall vidta åtgärder internationellt för att motverka att barn tar skada av att se på TV (yrkande 2).
Med anledning av motionsyrkandet vill utskottet framhålla följande.
Utskottet har tidigare i år i yttrande till utrikesutskottet över regeringens skrivelse 1995/96:30 EU:s regeringskonferens 1996 redovisat att det inom EU sedan länge pågår ett samarbete på TV-området (yttr. 1995/96:KrU4y). EG:s ministerråd antog år 1989 ett direktiv (89/552/EEG) om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television, det s.k. TV-direktivet. Detta innehåller bl.a. restriktioner mot våldsskildringar, rashets och pornografi, regler angående reklam och sponsring samt riktpunkter för andelen europeiska program m.m. Sverige har anpassat sin lagstiftning till direktivet genom beslut om lagen (1992:1356) om satellitsändningar av televisionsprogram till allmänheten. Förslaget till ny radio- och TV-lag, som riksdagen inom kort skall ta ställning till, innebär bl.a. att lagen om satellitsändningar upphävs samtidigt som det i den nya lagen (6 kap. 1 §) finns en särskild bestämmelse rörande våldsskildringar och pornografiska bilder.
Utskottet angav vidare i sitt yttrande till utrikesutskottet att TV-direktivet varit föremål för översyn och att EU- parlamentets kulturutskott nyligen yttrat sig över ett förslag från EU- kommissionen om ändringar i direktivet. Ministerrådet kan väntas fatta beslut i ärendet i juni månad sedan EU- parlamentet tagit ställning till ändringsförslagen. Utskottet vill tillägga att Sverige i EU:s ministerråd arbetar för att införa förbud mot barnreklam i EU:s ovan nämnda TV- direktiv.
I yttrandet över EU:s regeringskonferens redovisade utskottet även att medieministrarna vid Europarådets medieministerkonferens i Prag i december 1994 bl.a. diskuterade våldsskildringar i bildmedierna. Ministrarna enades om att det finns ett behov av riktlinjer på europeisk nivå. En arbetsgrupp tillsattes med uppgift att utarbeta möjliga riktlinjer beträffande skildringen av våld i elektroniska medier. Sverige deltar i detta arbete.
Det kan här också nämnas att Europarådets parlamentariska församling vid sin session 1995 debatterade en rapport om den visuella bildens makt och den påverkan, positiv såväl som negativ, som bilder - fotografi, film, TV, video - kan utöva. För att motverka riskerna för manipulation genom bild beslutade församlingen rekommendera bl.a. utbildning och principer för mediernas självreglering (rek. 1276).
Det anförda visar att det redan finns ett långtgående internationellt samarbete både inom EU och Europarådet. Likaledes är det frivilliga samarbete som programföretagen deltar i genom sitt medlemskap i EBU av stort värde i sammanhanget. År 1992 antog EBU riktlinjer för hur medlemsföretagen bör förhålla sig till våldsskildringar i TV- programmen. Dessa riktlinjer - som berörts i det föregående - har tagits fram under medverkan av bl.a. BBC och SVT. EBU vill genom riktlinjerna främja en ansvarsfull praxis för hur våld skildras i TV.
Utskottet anser sig - med hänvisning till vad som här redovisats - kunna utgå från att samarbetet mellan länderna kommer att utvecklas ytterligare i takt med att samhället och medierna förändras. Enligt utskottets uppfattning påkallar motionsyrkandet inte någon riksdagens åtgärd.
Verksamhet på invandrar- och minoritetsspråk (18.8)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att programföretagen även fortsättningsvis skall vara skyldiga att beakta språkliga och etniska minoriteters behov. Samiska, finska och tornedalsfinska skall inta en särställning.
Program för funktionshindrade (18.9)
När det gäller riktlinjer för program för funktionshindrade anför motionärerna bakom motion Kr10 (v) att televisionen har unika möjligheter att göra insatser för handikappgrupperna (yrkande 4). Motionärerna anser att programverksamheten för handikappade skall utvecklas och föreslår att en särskild samrådsgrupp skall tillsättas i detta syfte. I gruppen skall ingå representanter för den avgiftsfinansierade radio- och TV- verksamheten, de handikappades organisationer och det bolag för teknik som regeringen föreslår skall inrättas (jfr avsnitt 22.1).
Public service-företagen har ett särskilt ansvar för att funktionshindrade i möjligaste mån skall få tillgång till programutbudet. I enlighet med 1992 års riksdagsbeslut fördelar de tre programföretagen ansvaret sinsemellan med hänsyn bl.a. till de olika mediernas förutsättningar. Riksdagsbeslutet innebar även att programföretagen skulle utarbeta en rullande plan över tilltänkta insatser när det gäller handikappåtgärder.
Enligt de riktlinjer som anges i propositionen skall det vara ett grundläggande mål för public service- företagen att göra de ordinarie programmen tillgängliga för funktionshindrade. Tillgängligheten skall ökas genom att företagen utnyttjar befintlig och ny teknik (prop. s. 67).
Utskottet har inhämtat att det sedan flera år förekommer årliga möten mellan de tre programföretagen och företrädare för handikapporganisationerna. I mötena deltar även vid behov företrädare för de tekniska utvecklingsenheterna i företagen.
Programföretagen har således redan i dag ett informellt samråd med företrädare för de funktionshindrade liknande det samråd som föreslås i det aktuella motionsyrkandet. Enligt utskottets uppfattning bör det ankomma på företagen att själva avgöra hur samarbetsformerna skall utformas. Det anförda innebär att utskottet inte anser att det är påkallat med något riksdagens initiativ med anledning av motionen i här aktuell del. Propositionens förslag till riktlinjer för program för funktionshindrade tillstyrks således.
Särskilda riktlinjer för Utbildningsradion (18.10)
I propositionen föreslås att UR:s uppdrag i princip skall vara oförändrat under tillståndsperioden (s. 67). Vidare uttalas att resultatet av utredningen om distansmetoder inom utbildningen (U 1995:7) kommer att få betydelse för vilken roll UR skall spela i framtiden. Under tillståndstiden som bör gälla för perioden 1997-1998 bör UR producera utbildningsprogram i första hand för sändning via marksändare. Verksamheten skall liksom tidigare inriktas på de fyra utbildningsområdena förskola, ungdomsskola, högskola och vuxenutbildning. Inom samtliga utbildningsområden bör stöd och stimulans ges till grupper med olika funktionshinder och till etniska och språkliga minoriteter. UR bör även - liksom nu - producera barnprogram. UR:s förlag bör bedrivas enligt företagsekonomiska principer.
Regeringen förutsätter att UR:s program bereds plats i SVT:s och SR:s kanaler och att UR liksom i dag genom avtal ges egna sändningstider. Eventuell oenighet vid fördelningen av sändningstider bör även fortsättningsvis lösas genom två skiljenämnder (prop. s. 68).
I motion Kr10 (v) behandlas frågor som rör riktlinjerna för UR (yrkande 5). Motionen syftar till att garantier skall ges för UR:s fortsatta existens. Motionärerna föreslår också att en folkbildningskanal skall etableras i syfte att förstärka UR:s roll. I motionen berörs även frågan om UR:s sändningstider, som enligt motionärerna är ett problem.
I sitt delbetänkande (SOU 1995:120) TV och utbildning har den s.k. Distansutbildningskommittén bl.a. kommit fram till att det finns behov av mer folkbildande och utbildande television samt att det ur ett utbildningsperspektiv finns behov av ökad produktion och förbättrad sändningstid för utbildande och folkbildande program. Vidare anser kommittén att nya stora utbildningssatsningar på TV-området bör ha digital teknik som plattform. Kommittén har under våren 1996 fått tilläggsdirektiv att lägga fram förslag om vilken roll UR skall spela inom folkbildnings- och utbildningsområdet. Uppdraget skall redovisas före utgången av oktober 1997 (dir. 1996:17).
De frågor som motionärerna tar upp är föremål för en grundlig översyn. Utskottet anser att riksdagen inte bör föregripa resultatet av Distansutbildningskommitténs förslag eller den fortsatta beredningen av förslaget. Utskottet föreslår att riksdagen avslår motion Kr10 yrkande 5 och antar regeringens förslag beträffande UR:s fortsatta verksamhet.
Tillståndsperiodens längd (19)
I propositionen föreslås att tillståndet för SVT och SR skall omfatta perioden den 1 januari 1997-den 31 december 2001. Tillståndet för UR skall omfatta perioden den 1 januari 1997-den 31 december 1998 (s. 68).
Mycket tyder på att de framtida förändringarna på det tekniska området kommer att starkt påverka utvecklingen av ljudradio och television. Enligt regeringen talar därför övervägande skäl för en relativt kort tillståndstid. En tillståndstid på fem år anses vara lämplig för SVT och SR. Med hänvisning till att Distansutbildningskommittén fått i uppdrag att före utgången av oktober månad 1997 lägga fram förslag om vilken roll UR skall spela inom utbildnings- och folkbildningsområdet bör tillståndet för UR begränsas till två år.
I motion Kr7 (m) föreslås att tillståndsperioden för SVT och SR skall vara fyraårig och således omfatta perioden den 1 januari 1997-den 31 december 2000 (yrkande 7).
Motionärerna bakom motion Kr10 (v) anser att tillståndstiden för SVT och SR skall vara tioårig för att trygga kvalitet och långsiktighet och för allmänhetens bästa. Motionärerna framhåller även att en lång avtalsperiod behövs för att garantera allmänhetens tillgång till programverksamheten under den tid som uppbyggandet av ett digitalt marknät skall pågå (yrkande 6).
Den avtalstid som för närvarande gäller är fyraårig. Utskottet har förståelse för att det kan vara fördelaktigt för programföretagen med en betydligt längre avtalstid, eftersom det underlättar företagens långsiktiga planering. Samtidigt måste konstateras att den tekniska utvecklingen är inne i ett synnerligen dynamiskt skede, vilket innebär att de förutsättningar som nu gäller för programföretagen inom en inte alltför avlägsen framtid kan vara förändrade. Utskottet har därför stannat för att tillstyrka regeringens förslag och avstyrka de båda motionsyrkandena.
Ägarskap (20)
I propositionen föreslås att de tre förvaltningsstiftelser som äger och förvaltar aktierna i programbolagen och utövar de befogenheter som är förknippade därmed skall upphöra. I stället skall de tre programbolagen ägas av en nybildad stiftelse (s. 70).
Som skäl för sitt förslag anger regeringen att den nuvarande lösningen med tre stiftelser som har identiska styrelser är mindre ändamålsenlig. Regeringen anser att det är mer rationellt med endast en stiftelse, eftersom de tre stiftelserna har samma övergripande mål. Enligt regeringens uppfattning bör de riktlinjer som lagts fast genom 1993 års riksdagsbeslut om stiftelsernas ändamål, styrelsesammansättning m.m. gälla oförändrade för den nya moderstiftelsen. Även principerna för hur programbolagens styrelser skall utses bör gälla oförändrade i enlighet med 1993 års riksdagsbeslut (prop. 1992/93:236, bet. 1992/93:KrU28, rskr. 1992/93:377).
De tre stiftelsestyrelserna har efter propositionens avlämnande till riksdagen inkommit till regeringen med begäran om permutation av innebörd att stiftelserna skall upphöra.
Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag. Riksdagen bör därför godkänna den föreslagna ändringen av ägandet av programföretagen.
Uppföljning och utvärdering (21)
Regeringen föreslår att programföretagen årligen skall följa upp och rapportera hur public service-uppdraget uppfyllts. Uppföljningsrapporten bör ges in till Granskningsnämnden för radio och TV (s. 72).
Som skäl för sitt förslag anger regeringen att public service-företagens redovisning skall syfta till att klarlägga hur programföretagens verksamhetsresultat förhåller sig till de mål som utgör grunden för företagens uppdrag. Rapporten bör inte som Kulturutredningen föreslagit i sitt betänkande (SOU 1995:84) Kulturpolitikens inriktning benämnas public service-bok-slut , eftersom det är angeläget att detta uppföljningsdokument inte förväxlas med övrig ekonomisk redovisning. Syftet med uppföljningen är - uppges det - att skärpa företagens fokus på hur uppdraget uppfylls och att ge statsmakterna ett underlag inför förnyade koncessionsvillkor. Uppföljningen bör också kunna möjliggöra och underlätta programföretagens interna uppföljning och kvalitetssäkring.
Två motioner behandlar frågan om uppföljning och rapportering av hur public service-uppdraget uppfylls.
Motionärerna bakom motion Kr10 (v) anser att det är väsentligt med regelbundet återkommande public service- bokslut, där villkoren i avtalet utvärderas och diskuteras. Utvärderingen skall - menar motionärerna - även gälla utvecklingen inom radion och televisionen i förhållande till bl.a. de kulturpolitiska målen och leda till förslag till insatser eller regelförändringar. Vidare föreslås att Granskningsnämnden i kulturpolitiska frågor skall inhämta förslag och synpunkter från Statens kulturråd (yrkande 10 delvis).
Motionärerna bakom motion Kr7 (m) avvisar förslaget att public service- företagen årligen skall granskas av Granskningsnämnden. Självständiga medier skall - menar motionärerna - inte granskas av statliga myndigheter i ett öppet samhälle (yrkande 8).
Ett flertal av de villkor som regeringen på grundval av riksdagens beslut kommer att knyta till public service-företagens sändningstillstånd kommer att vara allmänt hållna. Det gäller t.ex. riktlinjerna för programverksamheten. Andra villkor kommer att vara mer preciserade och kvantifierbara. Det gäller t.ex. frågan om andelen distriktsbaserad produktion, som utskottet behandlar i ett senare avsnitt i detta betänkande.
Enligt utskottets uppfattning är det värdefullt att de mål för verksamheten som statsmakterna fastställer kan följas upp genom en årligen återkommande rapportering. Likaledes är det värdefullt att i anslutning till en sådan redovisning få ta del av olika statistikuppgifter såsom t.ex. programstatistik. Uppföljningsarbetet bör kunna ge programföretagen en tydlig bild av verksamheten och underlätta för företagen att göra förbättringar. Vidare anser utskottet - i likhet med vad som anförs i propositionen - att den föreslagna uppföljningen bör kunna bidra till att stimulera den offentliga debatten. Utskottet vill understryka att rapporteringen inte skall utgöra ett försök att kontrollera eller detaljstyra public service-verksamheten.
Det bör tilläggas att en uppföljning och utvärdering av public service- uppdraget och programföretagens riktlinjer för verksamheten inbegriper en uppföljning av programföretagens kulturpolitiska uppgift. Utskottet är inte berett att i likhet med motionärerna bakom motion Kr10 i motsvarande del föreslå en utvidgning av uppföljningsuppdraget i förhållande till regeringens förslag.
Utskottet vill i sammanhanget erinra om att Granskningsnämndens uppdrag att efterhandsgranska programverksamheten inte berörs av det här redovisade uppföljningsuppdraget.
Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet propositionens förslag. Motionsyrkandena avstyrks således.
Organisation (22)
Programföretagens struktur (22.1). Distriktsorganisationer och distriktsbaserad produktion (22.2)
I propositionen föreslås i fråga om programföretagens struktur att det liksom för närvarande under nästkommande tillståndsperiod skall finnas tre programföretag, SVT, SR och UR. Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB) och Sveriges Radio Förvaltnings AB skall fortfarande ägas gemensamt av de tre programföretagen. De avgiftsfinansierade programföretagen bör även i framtiden befinna sig i täten av den tekniska utvecklingen. För att säkerställa att kapaciteten används på bästa sätt skall SVT:s, SR:s och UR:s resurser för teknisk utveckling sammanföras till ett gemensamt dotterbolag (s. 75).
Vidare föreslår regeringen att det även i fortsättningen skall finnas en di- striktsorganisation inom varje programföretag. Företagens organisation skall utformas så att förhållandena i olika delar av landet kan speglas. Programbolagen bestämmer om regional och lokal indelning av respektive organisation. Den andel av allmänproduktionen i SVT:s och SR:s rikssändningar som produceras utanför Stockholm föreslås under tillståndsperioden ökas till minst 55 %. Enligt nu gällande regler skall minst 50 % av SVT:s och minst 40 % av SR:s allmänproduktion i rikssändningar göras utanför Stockholm. Ökningen bör i första hand ske genom ökat anlitande av fristående producenter och genom utomståendes medverkan. Det skall enligt propositionen även i fortsättningen finnas två självständiga nyhetsredaktioner inom SVT. SVT skall även i fortsättningen ha en separat nyhetsredaktion för text-TV- verksamheten. Slutligen föreslås att arbetet med nyheter och samhällsfrågor skall bedrivas så att olika perspektiv kommer att prägla verksamheten (s. 77).
I motion Kr7 (m) uttalas att SR och SVT själva bör ha rätt att organisera sin verksamhet utifrån tillståndskravet att företagen skall spegla hela Sverige. Ansvaret för att täcka skeendet i hela landet åvilar all programproduktion och kan, menar motionärerna, inte lösas genom politiska beslut om hur enskilda enheter skall lokaliseras på olika platser i Sverige. Lokalisering av programproduktion och annan verksamhet bör vara en funktion av hur företagen organiserar sig för att uppnå målen att spegla hela Sverige (yrkande 9). I ett annat yrkande i samma motion framförs ett delvis liknande förslag som innebär att organisationen av nyhetsförmedlingen bör utformas efter vad som är redaktionellt lämpligt (yrkande 4 delvis).
Motionärerna bakom motion Kr8 (kds) anser att förslag om utlokalisering av redaktioner och kvalificerade beslutsfunktioner inte skall fattas av politiker utan av ledningen för SVT (yrkande 4).
I motion Kr10 (v) föreslås en precisering av utlokaliseringen. Motionärerna anser att en nyhetsredaktion bör flyttas ut från Storstockholmsområdet. Vidare bör RIKAB ges garantier att få stanna kvar i Kiruna. Då det gäller den distriktsbaserade produktionen vill motionärerna att minst 60 % av programmen skall göras utanför Stockholm (yrkande 8). I samma motion yrkas att förutom en nyhetsredaktion även text-TV- redaktionen och sportredaktionen skall utlokaliseras samt att vissa samhällsdebattprogram skall produceras utanför Stockholm (yrkande 3).
Då det gäller frågan om programföretagens distriktsorganisation vill utskottet framhålla följande. För utskottet är det självklart att hela landet måste speglas i SVT:s och SR:s programproduktion, inte minst när det gäller nyhetsrapporteringen. För att klara detta är det nödvändigt att SVT gör vissa organisatoriska förändringar. Ett riksdagsbeslut med denna innebörd ger en tydlig signal till SVT om behovet av decentralisering av verksamheten. Syftet med en sådan decentralisering är främst att genom en perspektivförskjutning från huvudstaden till övriga landet öka radio- och TV- publikens delaktighet i allmänhetens radio och TV. Utskottet är inte berett att - som föreslås i motion Kr10 - närmare precisera vad en sådan organisationsändring skall innebära. Det bör ankomma på SVT:s styrelse att besluta om vilka åtgärder som behövs för att nå upp till de nämnda kraven.
Den fråga som tas upp i motion Kr10 om garantier för RIKAB:s framtida lokalisering är nära förknippad med frågan om TV-avgiftsuppbörden och finansieringen av public service- verksamheten. Några förslag till förändringar föreligger inte. Enligt utskottets uppfattning är det inte motiverat att nu göra några uttalanden eller utfästelser av det slag som motionärerna föreslår.
Då det gäller andelen distriktsbaserad produktion erinrar utskottet om att 1995 års riksdagsbeslut bl.a. innebar att minst 50 % av allmänproduktionen i SVT:s sändningar skulle produceras utanför Stockholm, en nivå som i realiteten redan var uppnådd. Utskottet finner att den ökning som nu föreslås för både SVT:s och SR:s sändningar är väl motiverad. Utskottet är inte berett att därutöver föreslå någon ytterligare höjning av andelen distriktsbaserad produktion.
Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet propositionens förslag om programföretagens struktur samt krav på distriktsorganisation och di-striktsbaserad produktion. Motionerna Kr7 yrkandena 4 i här aktuell del och 9, Kr8 yrkande 4 och Kr10 yrkandena 3 och 8 avstyrks således.
Finansiering och ekonomiska förutsättningar (23)
I propositionen föreslås att programföretagen - SVT, SR och UR - liksom hittills skall finansieras med medel som anvisas från rundradiokontot. Företagen skall inte tillåtas sända annonser. TV-avgifterna skall oavkortat gå till finansiering av public service- verksamheten. Sponsring föreslås endast få förekomma i SVT:s sändningar i samband med sportevenemang. Sponsring föreslås inte längre få förekomma i SR:s sändningar. Utskottet återkommer senare i detta avsnitt till sponsringsbegreppet.
Enligt propositionen skall sändningarna vara tillgängliga för allmänheten utan villkor om särskild betalning. Medelstilldelningen till programföretagen skall liksom nu värdesäkras med utgångspunkt i ett index. Även medelstilldelningen till Radio Sweden bör värdesäkras med utgångspunkt i det särskilda kompensationsindexet för public service- företagen. För åren 1997 och 1998 bör statsmakternas besparingskrav i enlighet med 1995 års riksdagsbeslut kvarstå. Programföretagen skall inom tillgänglig ekonomisk ram göra de prioriteringar som krävs för att uppfylla målen med verksamheten, föreslås det i propositionen (s. 79).
1992 års riksdagsbeslut om den avgiftsfinansierade radio- och TV- verksamheten innebar bl.a. att tillgängliga medel skulle fördelas enligt en s.k. fördelningsnyckel. Vidare beslutades att programbolagen - om de kom överens om att fördela ansvaret för olika gemensamma funktioner mellan sig - skulle ha möjlighet att sinsemellan justera medelsfördelningen (prop. 1991/92:140, bet. 1991/92:KrU28, rskr. 1991/92:329). I propositionen föreslås att fördelningsnyckeln bör ändras på det sättet att medlen bör fördelas så att 60,53 % tilldelas SVT, 34,70 % tilldelas SR och 4,77 % tilldelas UR. Motsvarande siffror är för närvarande 61,09 % för SVT, 34,31 %för SR och 4,60 % för UR. Programföretagen bör även fortsättningsvis kunna justera fördelningsnyckeln sinsemellan.
Vidare föreslås att Radio Swedens medelstilldelning även fortsättningsvis bör vara oberoende av medelstilldelningen till SR och således inte påverkas av fördelningsnyckeln (s. 82).
Vidare uttalas i propositionen att SVT även i fortsättningen bör få behålla sitt ansvar för förvaltningen av rundradiomedlen (s. 83).
Frågan om sponsring behandlas i två motionsyrkanden.
I motion Kr 7 (m) välkomnas regeringens förslag att begränsa möjligheterna till sponsring. Motionärerna bakom motionen anser emellertid att det är nödvändigt med stramare regler även vad gäller sportprogram (yrkande 10).
Motionärerna i motion Kr10 (v) anser att sponsring har karaktär av reklam och avvisar både reklam och sponsring i allmänhetens radio och TV. Av motionen framgår även att motionärerna är kritiska till regeringens förslag att låta sparkravet ligga kvar och minska möjligheterna till sponsringsintäkter samtidigt som regeringen kräver ökade satsningar på i stort sett alla områden. Vidare framgår att Vänsterpartiet i en motion som väckts med anledning av proposition 1995/96:160 Radio- och TV- lag föreslår en höjning av TV-avgiften som överstiger regeringens förslag till höjning (yrkande 9 delvis).
Med sponsrade program avses enligt nu gällande avtal program som helt eller delvis bekostats av någon som inte är engagerad inom radio eller TV eller med att framställa audiovisuella verk, under förutsättning att sponsorbidraget har tillfallit SVT (alt. SR eller UR) eller direkt medfört att SVT:s (alt. SR:s eller UR:s) kostnader för programmet påtagligt har minskat. I det förslag till radio- och TV-lag som för närvarande behandlas av konstitutionsutskottet finns i definitionen av vad som skall avses vara sponsring ingen motsvarighet till satsen under förutsättning att sponsorbidraget har tillfallit SVT (alt. SR eller UR) eller direkt medfört att SVT:s (alt. SR:s eller UR:s) kostnader för programmet påtagligt har minskat .
I skrivelse från SVT har företaget angivit vilka konsekvenserna kan bli av ett riksdagsbeslut i enlighet med regeringens förslag. SVT anför att det nya sponsringsbegreppet kommer att få förödande konsekvenser för företaget genom att det utestängs från möjligheten att sända samproducerade program eller inköpta program - ofta större gestaltande produktioner eller produktioner av fria filmare - där part som inte är engagerad inom radio eller TV eller med att framställa audiovisuella verk medverkat till finansieringen.
Synpunkter av innebörd att samma sponsringsregler bör gälla för SR som för SVT har vid en uppvaktning inför utskottet framförts av företrädare för SR. I sammanhanget underströks bl.a. att program som sänds inom ramen för ett samarbete inom European Broadcasting Union (EBU) eller program av motsvarande betydelse inte får sändas om regeringens förslag till sponsringsvillkor antas av riksdagen.
Utskottet konstaterar att sponsringsbegreppet - om förslaget till radio- och TV-lag antas - kommer att vidgas och att därmed ett stort antal program som i dag inte anses vara sponsrade i fortsättningen kommer att falla in under den nya definitionen.
Utskottet accepterar utgångspunkten i regeringens förslag, nämligen att sponsring skall få förekomma i SVT:s sändningar i samband med sportevenemang. Ett skäl att bibehålla sponsringen i sådana sammanhang är att kostnaderna för sporträttigheter ständigt ökar. Genom kravet på mångsidighet i programutbudet i public service-televisionen är det angeläget att även SVT har möjlighet att sända dyrbara sportevenemang.
Utskottet gör bedömningen att det vidgade sponsringsbegreppet leder till att - utöver vad som föreslås i propositionen - vissa kategorier av sponsrade program bör vara tillåtna. Det bör således vara möjligt för SVT, SR och UR att sända samproduktioner som framställts i samarbete med t.ex. programföretag i andra länder, fristående produktionsbolag och fria filmare, där medproducenten fått bidrag från utomstående för sin andel av produktionen. Det bör också vara möjligt för SVT, SR och UR att till marknadsmässigt pris köpa visningsrätt till program som erhållit bidrag från utomstående i ett tidigare led, t.ex. svensk eller utländsk långfilm. Likaledes bör program som framställs av ett programföretag inom ramen för ett samarbete inom EBU kunna få återutsändas av SVT och SR, trots att bidrag kan ha lämnats från utomstående. Utskottet vill understryka att de angivna möjligheterna inte innebär någon ändring i förhållande till nu gällande regler.
Vidare bör det - liksom hittills - vara tillåtet för SVT och SR att träffa uppgörelse om sponsring när företaget i fråga är arrangör - under förutsättning att programmet direktsänds till flera länder antingen arrangemanget sker inom ramen för ett åtagande gentemot EBU eller arrangemanget är av liknande betydelse.
Riksdagens beslut om finansieringen och de ekonomiska förutsättningarna för UR bör - till förtydligande av vad som anförs i propositionen - avse endast perioden 1997-1998. Utskottet hänvisar i sammanhanget till att regeringen nyligen uppdragit åt Distansutbildningskommittén att lägga fram förslag om UR:s framtida roll. Kommitténs förslag till verksamhetsinriktning för UR skall åtföljas av kostnadsuppskattningar och förslag till finansieringssätt.
Då det gäller regeringens förslag i övrigt om finansieringen och de ekonomiska förutsättningarna för SVT, SR, Radio Sweden och UR godtar utskottet regeringens förslag. Utskottet återkommer i ett senare avsnitt till frågan om Granskningsnämndens verksamhet.
Det anförda innebär att riksdagen med anledning av propositionen och med avslag på motionerna i här aktuella delar som sin mening bör ge regeringen till känna vad utskottet anfört om finansiering och ekonomiska förutsättningar för programföretagen.
Vissa frågor med anknytning till ny teknik (24)
I detta avsnitt behandlas frågor om sändningarnas räckvidd, sändningsrättens omfattning m.m.
I propositionen föreslås att programföretagen skall vara skyldiga att se till att minst 99,8 % av den fast bosatta befolkningen kan ta emot programmen. Om ett programföretag vill uppfylla en del av denna skyldighet genom utnyttjande av satellit eller annars inleda nya sändningar över satellit skall regeringens medgivande inhämtas. SVT:s sändningsrätt skall omfatta två TV-kanaler inklusive text- TV. SR:s sändningsrätt skall omfatta fyra radiokanaler, varav en skall ha lokal täckning. UR skall under tillståndsperioden sända utbildningsprogram i SVT:s och SR:s kanaler. Om ett programföretag vill starta nya programkanaler skall regeringens medgivande inhämtas (s. 84).
Som skäl för sina förslag anger regeringen att den digitala sändningstekniken under den kommande tillståndsperioden kommer att börja påverka medielandskapet. Vilken riktning utvecklingen kommer att ta beror bl.a. på vilka beslut statsmakterna kommer att fatta och hur olika privata företag kommer att agera. Några år in på 2000- talet kan den nya tekniken ha ändrat förutsättningarna på väsentliga punkter. Frågan om på vilket sätt SVT:s program skall distribueras har ett nära samband med frågan om vilken teknik för TV- sändningar som skall användas i framtiden. Inför de viktiga avgöranden som kommer att behöva träffas är det - menar regeringen - angeläget att programföretagen agerar i enlighet med den strategi för tekniska förändringar som statsmakterna kan komma att fatta beslut om. Därför bör regeringens medgivande inhämtas före beslut om att inleda nya satellitsändningar, något som i första hand gäller för SVT (s. 86-87).
I propositionen uttalas även att det är angeläget att nya digitalt utsända programkanaler inte leder till att programmens tillgänglighet försämras för den publik som enbart kan ta emot analoga sändningar (s. 87).
Vidare anges i propositionen att programföretagen även i fortsättningen skall vara skyldiga att köpa sina utsändningstjänster från Teracom (s. 86).
I sammanhanget vill utskottet nämna att utredningen om tekniska förutsättningar för utökade sändningar av radio och television under våren 1996 i sitt betänkande (SOU 1996:25) Från massmedia till multimedia - att digitalisera svensk television föreslagit att statsmakterna under våren 1996 bör fatta principbeslut om övergång till digital marksänd (terrester) TV i Sverige. Utbyggnaden av det terrestra sändarnätet bör påbörjas senast år 1997 och i sin första etapp vara slutförd inom två år efter beslut. Nuvarande analoga terrestra TV-sändningar bör upphöra snarast möjligt, dock senast tio år efter starten för digitala sändningar. Betänkandet remissbehandlas för närvarande.
I en överenskommelse våren 1996 har Socialdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet enats om riktlinjer som underlättar beslut om snabbt införande av digitala TV-sändningar i marknätet. Regeringen har därefter tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att belysa vissa frågor om digital marksänd TV. Arbetet skall vara klart i sådan tid att regeringen under hösten kan lägga fram förslag i fråga om utbyggnad av digital marksänd TV.
I en frågestund i riksdagen har den nytillträdda kulturministern uttalat att man i det arbete som pågår i regeringskansliet också undersöker om det finns andra distributionsformer som är bra alternativ till marksänd digital TV (prot. 1995/96:82).
Utskottet tar först upp frågan om sändningsrättens omfattning m.m.
Motionärerna bakom motion Kr7 (m) anser att en fortsatt verksamhet med två TV- kanaler och fyra radiokanaler kommer att splittra resurserna alltför mycket för att SR och SVT skall kunna tillföra publiken ett programutbud med tillräckligt stark kvalitet, djup och kulturellt skapande för att detta skall ha en tydlig profil och identitet. Därför yrkas i motionen att företagen skall koncentrera sina resurser till en TV-kanal och två nationella radiokanaler (yrkande 6).
Utskottet anser att public service- verksamheten har ett stort värde även i en tid när det totala utbudet av radio- och TV-program mångdubblats. Nästan alla svenska hushåll nås av SVT:s två kanaler och TV 4. Däremot saknar ca 40 % av hushållen tillgång till det övriga TV- utbudet. För att i stort sett hela befolkningen skall kunna ha tillgång till ett brett programutbud är det nödvändigt att SVT även i fortsättningen får sända i två kanaler. På motsvarande sätt är det angeläget att radiopubliken i hela landet nås av ett brett utbud genom SR:s sändningar. Endast de som bor i närheten av större städer har därutöver tillgång till den privata lokalradions sändningar. Ett förverkligande av motionärernas förslag skulle innebära en väsentlig minskning av mångfalden i utbudet för en stor del av befolkningen.
Vidare innebär de krav som ställs på public service-verksamheten och som utskottet utförligt behandlat i det föregående i detta betänkande att publiken har stor möjlighet att se och höra ett brett utbud som producerats i enlighet med av riksdagen fastställda riktlinjer för bl.a. opartiskhet och saklighet, hög kvalitet, kulturansvar m.m.
I enlighet med det anförda avstyrks motion Kr7 yrkande 6.
Även i övrigt tillstyrker utskottet regeringens förslag. Detta innebär bl.a. att regeringens medgivande skall inhämtas om ett programföretag vill starta en ny programkanal.
Utskottet tar härefter upp frågan om sändningarnas räckvidd. Som redovisats i det föregående skall enligt propositionen programföretagen vara skyldiga att se till att minst 99,8 % av den fast bosatta befolkningen kan ta emot programmen. Vidare skall regeringen lämna sitt medgivande om ett programföretag vill uppfylla en del av denna skyldighet genom satellit eller annars inleda nya sändningar över satellit.
Motionärerna bakom motion Kr7 (m) anser att regeringen genom sitt förslag hindrar SVT från att starta digitala satellitsändningar. Därmed skapas en situation där den svenska public service- verksamheten riskerar att bli överkörd av den tekniska utvecklingen. Regeringens strategi riskerar att urholka public service-verksamhetens ställning på längre sikt, anser motionärerna, som föreslår att SVT skall få tillstånd att omedelbart inleda digitala sändningar via satellit (yrkande 11).
Utskottet konstaterar att den digitala tekniken kommer att få stor betydelse för den framtida radio- och TV- distributionen. Bl.a. kommer det att bli möjligt att utföra flera programtjänster samtidigt på det frekvensutrymme som i dag räcker för endast ett program. Det kan också med den nya tekniken bli möjligt att åstadkomma tidsförskjutna sändningar, alternativa bildvinklar vid sportevenemang etc. Det är av stor betydelse att den teknik som kommer att tillämpas i Sverige blir så ändamålsenlig som möjligt.
Utskottet anser att det arbete som pågår i en arbetsgrupp inom Kulturdepartementet och som innebär att distributionsfrågorna analyseras inte bör föregripas. Utskottet godtar därför regeringens förslag om att regeringens medgivande skall inhämtas om ett programföretag vill uppfylla en del av sin skyldighet att nå så gott som hela befolkningen genom satellitsändningar. Detsamma bör gälla om ett programföretag i annat fall vill inleda nya sändningar över satellit. Utskottet godtar också den föreslagna täckningsprocenten (99,8). Motion Kr7 yrkande 11 avstyrks.
I sammanhanget finner utskottet det angeläget att - beträffande Teracoms verksamhet - tillägga att utskottet förutsätter att en hög driftssäkerhet och servicenivå upprätthålls såväl i tätortsområden som i glesbygd.
Motionärerna bakom motion Kr8 (kds) säger nej till markbaserad digital TV, bl.a. av skälet att det vore oklokt att bygga sig fast i en teknik som kommer att vara överspelad om några år (yrkande 5).
Utskottet konstaterar att det inte föreligger något förslag från regeringens sida om vilken distributionsteknik som skall gälla i framtiden. Resultatet av det beredningsarbete som pågår inom regeringskansliet rörande TV- distribution bör inte föregripas. Motionen avstyrks således.
I motion Kr10 (v) krävs att både SVT:s och SR:s sändningar skall parallellsändas analogt och digitalt under minst en period av tio år (yrkande 7). Syftet med yrkandet är att allmänheten under en övergångstid från analoga till digitala sändningar skall garanteras tillgång till programutbudet från programföretagen.
Utskottet räknar med att riksdagen inom en nära framtid får möjlighet att pröva frågan om ett digitalt sändarnät för radio och TV skall införas. Enligt utskottets uppfattning är det nödvändigt att programutbudet från public service- kanalerna under en övergångstid samsänds i både analoga och digitala nät. Under omställningsperioden bör hushållen få möjlighet att investera i digitala mottagare. Utskottet, som inte är berett att precisera hur lång en sådan övergångstid skall vara, förutsätter att frågan tas upp i det beredningsarbete rörande digitala sändningar som pågår inom regeringskansliet.
Utskottet avstyrker motionsyrkandet.
Särskilda frågor (25). Granskningsnämnden (25.1)
I propositionen föreslås att Granskningsnämnden för radio och TV fr.o.m. budgetåret 1997 skall finansieras helt via statsbudgeten. De tillkommande arbetsuppgifter som nämnden föreslås få i fråga om uppföljning och utvärdering av public service-uppdraget torde enligt regeringen kunna genomföras med nuvarande resurser. Dessa arbetsuppgifter har beskrivits i ett tidigare avsnitt i detta betänkande (avsnittet Uppföljning och utvädering). Granskningsnämnden finansieras delvis med anvisningar från rundradiokontot, motsvarande ca 4,6 miljoner kronor på helårsbasis. Det är - menar regeringen - viktigt att användningen av TV- avgiftsmedlen renodlas till att finansiera programbolagens verksamhet inklusive RIKAB. Därför bör Granskningsnämnden fr.o.m. år 1997 helt finansieras via statsbudgeten.
Public service-företagen utgör - som nämnts i det föregående - tillsammans med Granskningsnämnden för radio och TV den s.k. rundradiorörelsen. Enligt utskottets uppfattning är det naturligt att programföretagen via TV- avgiftsmedlen bidrar till finansieringen av Granskningsnämnden. Utskottet har därför vid sina överväganden stannat för att Granskningsnämnden även fortsättningsvis bör finansieras från två källor, nämligen dels över rundradiokontot, dels över statsbudgeten.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med avslag på propositionen som sin mening ge regeringen till känna.
Radio Sweden (25.3)
Sveriges Radios programverksamhet för utlandet, Radio Sweden, sänder för närvarande på sex språk, nämligen svenska, engelska, tyska, ryska, estniska och lettiska. Enligt gällande avtal mellan staten och SR, som är en enhet inom Sveriges Radio AB, skall Radio Swedens program till utlandet ge dels svenskar som befinner sig utomlands, dels utländsk publik möjlighet att få information och kontakt med Sverige. Radio Sweden finansieras från år 1995 med TV-avgiftsmedel. Enligt propositionsförslaget skall Radio Swedens uppdrag och verksamhet kvarstå oförändrade.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Medelsberäkning (26). Programbolagen (26.1). TV-avgiften (26.2)
Regeringens förslag om medelsberäkning till de tre programföretagen innebär en totalram om 4 758,2 miljoner kronor i 1994 års prisläge. I enlighet med vad som anförts i ett tidigare avsnitt i detta betänkande om fördelningsnyckeln bör SVT anvisas 2 880,1 miljoner kronor (60,53 %), SR 1 651,1 miljoner kronor (34,70 %) och UR 227,0 miljoner kronor (4,77 %). Utskottet har i likhet med regeringen beräknat medelsramen med utgångspunkt i 1995 års riksdagsbeslut rörande programbolagens resurser. Utskottet har därvid funnit att medelsramen bör uppgå till 4 758,9 miljoner kronor eller således 0,7 miljoner kronor mer än vad som föreslagits i propositionen. I konsekvens härmed bör även medelsberäkningen till programföretagen ändras så att det beräknas 2 880,6 miljoner kronor (60,53 %) för SVT, 1 651,3 miljoner kronor (34,70 %) för SR och 227,0 miljoner kronor (4,77 %) för UR.
Radio Swedens medelstilldelning bör uppräknas på samma sätt som medelstilldelningen till SVT, SR och UR, dvs. med ett särskilt kompensationsindex, det s.k. SR-indexet. För 1997 bör Radio Sweden anvisas 36,4 miljoner kronor (i 1994 års prisläge).
Vidare anges i propositionen att den faktor som är avgörande för behållningen på rundradiokontot är utvecklingen av det särskilda kompensationsindexet för public service-företagen. Regeringen har utgått från att nämnda index inte ökar med mer än 5 % under åren 1995 och 1996 och att antalet TV-avgiftsbetalare förblir drygt 3,3 miljoner. Teracom bör i enlighet med 1992 års riksdagsbeslut tillföra 213,6 miljoner kronor (i 1992 års prisläge) till kontot fram t.o.m. år 2000. Vidare föreslår regeringen i proposition 1995/96:160 Radio- och TV- lag en ändring av lagen (1989:41) om TV- avgift, innebärande att TV-avgiften skall höjas med 48 kronor till 1 524 kronor fr.o.m. den 1 januari 1997.
Två motionsyrkanden behandlar frågan om medelsberäkning till programbolagen.
I motion Kr10 (v) föreslås att de medel, ca 4,6 miljoner kronor, som frigörs när Granskningsnämnden finansieras över statsbudgeten skall användas för programföretagens verksamhet (yrkande 10 delvis). I samma motion synes ett yrkande syfta till att den besparing (159,3 miljoner kronor för SVT, SR och UR resp. 1,23 miljoner kronor för Radio Sweden, båda beloppen i 1994 års prisläge) som riksdagen beslutade om våren 1995 för public service-företagen för verksamhetsåret 1997 skall återtas (yrkande 9 delvis).
Utskottet vill inledningsvis erinra om att frågan om TV-avgiftens storlek bereds av konstitutionsutskottet. Utskottet gör bedömningen att det med utgångspunkt i de förutsättningar som anges i propositionen och de prognoser som gjorts beträffande ingående balans i rundradiokontot m.m. kommer att finnas ett överskott på rundradiokontot under hela år 1997.
Då det gäller medelsberäkningen för public service-verksamheten vill utskottet anföra följande.
Utskottet har i det föregående i motsats till vad som föreslås i propositionen förordat att Granskningsnämnden även fortsättningsvis delvis skall finansieras via Rundradiokontot. Utskottet avstyrker därför motion Kr10 yrkande 10 i här aktuell del.
Vidare anser utskottet - då det gäller det i motionen framförda kravet på återtagande av besparingen för år 1997 - att det inte finns anledning att frångå det beslut som riksdagen tog i fjol om en besparing för programföretagen.
Vad utskottet här anfört leder fram till att den sammanlagda medelsberäkningen för de tre programföretagen för år 1997 bör uppgå till 4 758,9 miljoner kronor i 1994 års prisläge. Av beloppet bör beräknas 60,53 % eller 2 880,6 miljoner kronor för SVT, 34,70 % eller 1 651,3 miljoner kronor för SR och 4,77 % eller 227,0 miljoner kronor för UR. Vidare bör 36,4 miljoner kronor i 1994 års prisläge beräknas för Radio Sweden. Slutligen bör 4,627 miljoner kronor (i 1997 års prisläge) beräknas på rundradiokontot för kalenderåret 1997 för Granskningsnämnden, medel som nämnden har att redovisa på statsbudgetens inkomstsida.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med anledning av propositionen och med avslag på motion Kr10 yrkande 9 i här aktuell del och yrkande 10 i här aktuell del som sin mening ge regeringen till känna.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande fråga om avslag på proposition 1995/96:161
att riksdagen avslår ett under utskottsbehandlingen framställt yrkande om avslag på propositionen,
res. 1 (m)
2. beträffande programföretagens public service-uppdrag
att riksdagen med avslag på motionerna 1995/96:Kr7 yrkandena 1 och 2 samt yrkande 3 i denna del och 1995/96:Kr8 yrkandena 1 och 2 godkänner regeringens förslag,
res. 2 (m)
3. beträffande frågan om riktlinjer för att främja kulturlivet i programverksamheten
att riksdagen med avslag på motion 1995/96:Kr7 yrkande 3 i denna del och yrkande 5 godkänner regeringens förslag,
res. 3 (m)
4. beträffande riktlinjer för programverksamheten som speglar det mångkulturella samhället
att riksdagen med avslag på motion 1995/96:Kr10 yrkande 1 godkänner regeringens förslag,
res. 4 (v)
5. beträffande frågan om rekrytering av programledare m.fl. av utomnordiskt ursprung
att riksdagen avslår motion 1995/96:Kr9 yrkande 4,
res. 5 (v, mp)
6. beträffande riktlinjer för prioriteringar då det gäller programverksamheten för barn och ungdom
att riksdagen med avslag på motion 1995/96:Kr10 yrkande 2 godkänner regeringens förslag,
res. 6 (v)
7. beträffande riktlinjer för programverksamheten för barn och ungdom i övrigt
att riksdagen med avslag på motion 1995/96:Kr9 yrkande 1 godkänner regeringens förslag,
res. 7 (v, mp)
8. beträffande riktlinjer för programverksamheten i vad avser olika perspektiv i nyhetsförmedlingen
att riksdagen med avslag på motion 1995/96:Kr7 yrkande 4 i denna del godkänner regeringens förslag,
res. 8 (m)
9. beträffande riktlinjer för programverksamheten i vad avser mediets genomslagskraft
att riksdagen med avslag på motionerna 1995/96:Kr8 yrkande 3 och 1995/96:Kr9 yrkande 3 godkänner regeringens förslag,
res. 9 (mp)
res. 10 (kds)
10. beträffande frågan om regeringens åtgärder internationellt för att motverka att barn tar skada av att se på TV
att riksdagen avslår motion 1995/96:Kr9 yrkande 2,
res. 11 (mp)
11. beträffande riktlinjer för program för funktionshindrade
att riksdagen med avslag på motion 1995/96:Kr10 yrkande 4 godkänner regeringens förslag,
res. 12 (v)
12. beträffande riktlinjer i övrigt för programverksamheten
att riksdagen godkänner regeringens förslag till riktlinjer för programverksamheten i den mån riktlinjerna inte behandlats under mom. 3, 4, 6, 7, 8, 9 och 11,
13. beträffande Utbildningsradions fortsatta verksamhet
att riksdagen med avslag på motion 1995/96:Kr10 yrkande 5 godkänner vad regeringen förordat om Sveriges Utbildningsradios fortsatta verksamhet,
res. 13 (v)
14. beträffande tillståndsperiodens längd
att riksdagen med avslag på motionerna 1995/96:Kr7 yrkande 7 och 1995/96:Kr10 yrkande 6 godkänner regeringens förslag,
res. 14 (m)
res. 15 (v)
15. beträffande ändring av ägandet av programföretagen
att riksdagen godkänner regeringens förslag,
16. beträffande uppföljning och rapportering av hur public service- uppdraget uppfylls
att riksdagen med avslag på motionerna 1995/96:Kr7 yrkande 8 och 1995/96:Kr10 yrkande 10 i denna del godkänner regeringens förslag,
res. 16 (m)
res. 17 (v)
17. beträffande programföretagens struktur samt krav på distriktsorganisation och distriktsbaserad produktion
att riksdagen med avslag på motionerna 1995/96:Kr7 yrkandena 4 i denna del och 9, 1995/96:Kr8 yrkande 4 och 1995/96:Kr10 yrkandena 3 och 8 godkänner regeringens förslag,
res. 18 (m)
res. 19 (v)
res. 20 (kds)
18. beträffande finansiering och ekonomiska förutsättningar för programföretagen
att riksdagen med anledning av regeringens förslag samt med avslag på motionerna 1995/96:Kr7 yrkande 10 och 1995/96:Kr10 yrkande 9 i denna del godkänner vad utskottet anfört,
res. 21 (m)
res. 22 (v)
19. beträffande sändningsrättens omfattning m.m.
att riksdagen med avslag på motion 1995/96:Kr7 yrkande 6 godkänner vad regeringen förordat om sändningsrättens omfattning m.m.,
res. 23 (m)
20. beträffande sändningarnas räckvidd
att riksdagen med avslag på motion 1995/96:Kr7 yrkande 11 godkänner vad regeringen förordat om sändningarnas räckvidd m.m.,
res. 24 (m)
21. beträffande markbaserad digital TV
att riksdagen avslår motion 1995/96:Kr8 yrkande 5,
res. 25 (kds)
22. beträffande analoga och digitala parallellsändningar av Sveriges Televisions och Sveriges Radios sändningar
att riksdagen avslår motion 1995/96:Kr10 yrkande 7,
res. 26 (v)
23. beträffande Granskningsnämndens finansiering
att riksdagen med avslag på regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
res. 27 (m, v, mp, kds)
24. beträffande Radio Swedens fortsatta verksamhet
att riksdagen godkänner regeringens förslag,
25. beträffande frågan om medelsberäkning för den avgiftsfinansierade verksamhet som bedrivs av Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB, Radio Sweden, Sveriges Utbildningsradio AB och för Granskningsnämnden för radio och TV
att riksdagen med anledning av regeringens förslag samt med avslag på motion 1995/96:Kr10 yrkande 9 i denna del och yrkande 10 i denna del på rundradiokontot för år 1997 dels beräknar 4 758 900 000 kr (1994 års prisläge) till public service- företagen och 36 400 000 kr (1994 års prisläge) för Radio Sweden, dels beräknar 4 627 000 kr i 1997 års prisläge för Granskningsnämnden för radio och TV i enlighet med vad utskottet anfört.
res. 28 (m, mp, kds) -villk.
res. 29 (v) - villk.
Stockholm den 21 maj 1996
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Elisabeth Fleetwood (m), Berit Oscarsson (s), Leo Persson (s), Björn Kaaling (s), Marianne Andersson (c), Monica Widnemark (s), Lennart Fridén (m), Carl-Johan Wilson (fp), Agneta Ringman (s), Charlotta L Bjälkebring (v), Annika Nilsson (s), Jan Backman (m), Ewa Larsson (mp), Fanny Rizell (kds), Lars Lilja (s) och Gunnar Hökmark (m).
Reservationer
1. Fråga om avslag på proposition 1995/96:161 (mom. 1)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m), Jan Backman (m) och Gunnar Hökmark (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med Utskottet konstaterar och slutar med avstyrks därför bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att nu gällande public service-uppdrag har utformats under en tid då publiken hade få eller inga alternativ och då monopolsituationen ställde särskilda krav på public service-verksamheten vad gäller allsidighet, bredd och inriktning. Dessa förutsättningar är i dag i grunden förändrade. Den nya mediemiljöns förutsättningar bör tydligt påverka de nya sändningstillstånd som skall gälla fr.o.m. den 1 januari 1997. Regeringens ovilja att ta hänsyn till en ny tids villkor leder till att en viktig samhällelig och kulturell uppgift, som public service-verksamheten skulle kunna uppfylla i den moderna mediemiljön, försummas. Enligt utskottets uppfattning skulle regeringens förslag - tvärtemot sina syften - leda till en urholkning av public service-verksamhetens ställning i det moderna mediesamhället.
Vidare konstaterar utskottet att Moderata samlingspartiets mediepolitik på väsentliga punkter skiljer sig från regeringens mediepolitik. Detta gäller särskilt synen på public service- uppdraget.
Moderaternas syn på public service- verksamheten utgår från följande fyra punkter.
- Yttrandefrihetens och tryckfrihetens principer skall vara styrande för utvecklingen av etermedierna och därmed också för det enskilda public service- företagets programverksamhet.
- Den nya mediemiljön måste påverka public service-uppdragets framtida utformning.
- En ny roll för public service- verksamheten understryker kraven på att den måste vara en central nationell institution för kvalitet och kultur i hela det svenska samhällslivet.
- Statens roll gentemot public service- verksamheten och andra programverksamheter måste vara neutral samtidigt som den bör underlätta den informationsteknologiska utvecklingen.
Utskottet har vid sina överväganden - i likhet med motionärerna bakom motion Kr7 (m) - funnit att det är motiverat att public service-verksamheten även i den framtida mediemiljön skall ha ett särskilt ansvar och en särskild roll. Utskottet vill därför i enlighet med förslaget i motionen att yttrandefrihetens och tryckfrihetens principer skall vara en utgångspunkt för och styra utformningen av public service- uppdraget. Det måste vara dessa principer som ligger till grund för den framtida utvecklingen av etermedierna och därmed också för de enskilda företagens programverksamhet.
En första utgångspunkt för SR:s och SVT:s verksamhet måste vara den redaktionella friheten och den programmässiga integriteteten. Det är angeläget att företagen har en fri och oberoende ställning vad gäller innehålllet i sändningarna. I propositionen framförs en rad förslag som syftar till att öka den statliga kontrollen över innehållet i programverksamheten. Utskottet avvisar - liksom motionärerna bakom motion Kr7 - regeringens förslag i dessa hänseenden. Vidare anser utskottet att tanken på statlig granskning som framförs i propositionen är främmande för ett samhälla med fria och oberoende medier (se reservation 16).
En andra utgångspunkt för utskottets ställningstagande i fråga om public service-uppdragets innehåll bör vara att - som framhålls i motion Kr7 - informationsteknologins utveckling kommer att innebära en hög grad av föränderlighet. Den moderna mediemiljön är radikalt annorlunda än den i vilken public service-uppdraget formades och i vilken SR och SVT tidigare verkat med ensamrätt att sända program över hela landet. Av betydelse är i hög grad informationsteknologins snabba utveckling som alltmer integrerar olika medier som tidigare varit skilda från varandra. Tidningar, datorer, Internet, CD-ROM och digitala sändningar kommer att växa samman med radio och TV. I ett sådant skeende är det viktigt - för att yttrandefrihetens och tryckfrihetens principer inte skall trädas förnär - att hålla fast vid vad som är statens grundläggande uppgifter i den nya mediemiljön, nämligen att erbjuda program som publiken annars inte möter samt en produktion och ett skapande som vitaliserar det nationella kulturlivet. Enligt utskottets uppfattning är det - mot den här angivna bakgrunden - inte rimligt att public service-verksamheten utformas i syfte att dominera programutbudet gentemot publiken. Snarare bör public service-uppdragets syfte vara att tillföra publiken ett utbud av program som den annars inte kan få tillgång till. (Public service- uppdraget tas också upp i reservation 2.)
En tredje utgångspunkt för utskottet är att det - i enlighet med vad som uttalas i motion Kr7 - bör ställas krav på en utveckling mot ökad kvalitet och fördjupning i programverksamheten och på en programverksamhet som bygger på att man relaterar till det samlade programutbud som publiken i dag möter. Regeringen förmår i sin proposition inte göra den nödvändiga prioritering som utskottet anser behövs utan betonar i stället på en och samma gång såväl de uppgifter för public service- verksamheten som följer av den gamla tidens mediemiljö som de som följer av förändringarna och den ökade mångfald som publiken nu möter. Samtidigt som man betonar den ökade betydelsen av vissa delar av uppdraget - kulturansvar, svenska språket och barn- och ungdomsprogram för att ta några exempel - undviker man att ge en minskad prioritet åt det programutbud som publiken i dag kan ta del av genom andra programföretags verksamhet. Oförmågan att prioritera leder - om det skulle komma till uttryck i sändningstillståndet - till en försvagning av public service- verksamheten och till att viktiga uppgifter i det svenska samhället försummas.
Programföretagen bör i sin programverksamhet vända sig till hela svenska folket med en inriktning mot kvalitet och fördjupning. (Frågan om kvalitet och fördjupning tas även upp i reservation 2.) De bör prioritera kvalitet i stället för kvantitet och försök till dominans. De bör syfta till att tillföra program som publiken i det samlade programutbudet annars inte möter. Det är mot denna bakgrund som utskottet för fram förslaget om en koncentration av resurserna till en TV- kanal och två radiokanaler. Förslag om detta utvecklas nedan. Programföretagen skall vara institutioner som slår vakt om svenska språket och som skapar nya och bättre förutsättningar för svensk produktion och kulturellt skapande. Detta gäller i hög grad barn- och ungdomsprogrammen. Samhällsdebatt och långsiktiga perspektiv bör vara viktiga inslag i verksamheten. Nyhetsförmedlingen bör stå redaktionellt fri och vara oberoende. Syn- och hörselskadade skall i verksamheten finna program som riktar sig till dem. Public service-verksamheten bör även framgent ha ett särskilt ansvar för samiskan och tornedalsfinskan. Utskottet vill särskilt framhålla att den licensfinansierade verksamheten skall bidra till att vitalisera det svenska kulturlivet i hela landet, något som också tas upp i det följande. Utskottet anser att regeringens ambitioner vad gäller programföretagens kulturpolitiska ansvar samt ansvaret för ett mångsidigt utbud av program på det svenska språket inte kommer att kunna uppfyllas inom ramen för de förslag som regeringen för fram. Utskottet återkommer i det följande till frågor om programföretagens kulturella ansvar (jfr reservation 3).
En fjärde utgångspunkt för utskottet är - vilket också föreslås i motion Kr7 - att den statliga mediepolitiken inte får utformas så att den leder till att man på bekostnad av fri och öppen konkurrens, valfrihet och mångfald ger en dominans åt de medieföretag som staten kontrollerar. Det skulle leda till en oacceptabel maktkoncentration som inte är förenlig med mångfald, konkurrens och principen att medierna skall vara fria och oberoende. Public service-verksamheten får inte användas för att motverka utvecklingen av fria och oberoende medier och därigenom påverka mångfald och konkurrens.
Utskottet har starka invändningar mot regeringens förslag i propositionen även på följande punkter.
Utskottet anser i motsats till regeringen att tillståndsperioden för SVT och SR bör vara fyraårig. Denna fråga berörs även i det följande (se reservation 14).
Utskottet vill i detta sammanhang understryka vikten av att SR och SVT själva skall ha rätt att organisera sin verksamhet utifrån kravet att hela Sverige skall speglas. Ansvaret för att täcka skeendet i hela landet åvilar all programproduktion och kan inte lösas genom politiska beslut om hur enskilda enheter skall lokaliseras på olika platser i Sverige. Lokaliseringen av programproduktion och annan verksamhet bör enligt utskottets uppfattning vara en funktion av hur företagen organiserar sig för att uppnå målet att spegla hela landet. Likaledes bör nyhetsförmedlingen utformas efter vad som är redaktionellt lämpligt.
Utskottet förutsätter att public service-verksamheten inom ramen för sin egen redaktionella verksamhet strävar efter att ge publiken ett programutbud med ett innehåll som är relevant och som bygger på en grundläggande hänsyn och respekt för publiken.
Våldsskildringar eller andra skildringar som är omskakande och kan beröra människor illa bör återges med återhållsamhet och ansvar. Det finns för public service-företagen ett särskilt ansvar i denna del, både gentemot publiken och som normgivare i samhällslivet i allmänhet. Ett särskilt ansvar har man i program som riktar sig till barn eller som sänds när barn och ungdom normalt kan förväntas vara en del av publiken.
Vidare anser utskottet att programföretagen i ökad utsträckning skall använda sig av fristående producenter och utomståendes medverkan. Utskottet återkommer i det följande till frågor som rör olika perspektiv i nyhetsförmedlingen och till organisationsfrågor (se reservationerna 8 och 18). Den public service-verksamhet som här föreslås förutsätter en koncentration av resurserna för att kunna uppfyllas. En fortsatt verksamhet med två TV-kanaler och fyra radiokanaler skulle splittra resurserna alltför mycket, vilket också framhållits av motionärerna bakom motion Kr7. Utskottet föreslår därför att det under den kommande tillståndsperioden skall finnas en TV-kanal inom SVT och två radiokanaler inom SR. (Se även reservation 23.)
När det gäller frågor rörande finansiering och ekonomiska förutsättningar för programföretagen vill utskottet gå ett steg längre än regeringen och - i enlighet med förslaget i motion Kr7 - införa stramare regler i fråga om sponsring även när det gäller sportprogram. (Se även reservation 21.)
Med hänvisning till det anförda bör enligt utskottets uppfattning public service-uppdraget - i den nya mediemiljö som vi nu befinner oss i - sträva efter koncentration mot kvalitet och fördjupning i större utsträckning än vad det nuvarande uppdraget och kanalstrukturen medger. Det som är public service-verksamhetens styrka gentemot publiken och som ger den dess unika prägel i samhälls- och kulturliv bör ges ökad prioritet på bekostnad av det programutbud som inte förutsätter public service-verksamhet. Mot den bakgrunden bör uppdraget definieras tydligare och relateras till de särskilda krav som måste ställas på public service-verksamheten i den nya tidens mediemiljö. Utskottet återkommer till denna fråga i det följande. (Se även reservation nr 2.)
Det anförda leder fram till att utskottet - i enlighet med det av Moderata samlingspartiet i utskottet framställda yrkandet - anser att riksdagen bör avslå regeringens proposition. Utskottet förutsätter därvid att regeringen snarast återkommer till riksdagen med förslag i enlighet med vad utskottet anfört i det föregående.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande fråga om avslag på proposition 1995/96:161
att riksdagen med bifall till ett under utskottsbehandlingen framställt yrkande avslår propositionen,
2. Programföretagens public service- uppdrag (mom. 2)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m), Jan Backman (m) och Gunnar Hökmark (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med Utskottet konstaterar och på s. 13 slutar med avstyrks således bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i motion Kr7 (m) och som innebär att regeringens förslag till public service-uppdrag skall avslås av riksdagen. I enlighet med motionärernas förslag anser utskottet att yttrandefrihetens och tryckfrihetens principer skall vara styrande för programföretagen och att programföretagens verksamhet skall vända sig till hela svenska folket med en inriktning mot kvalitet och fördjupning. Någon sådan prioritering kan inte förverkligas genom ett uppdrag som synes ge lika mycket prioritet åt samtliga av dagens uppgifter utan några krav på förändringar med anledning av den nya mediemiljön. Utskottet finner det självklart att public service- verksamheten skall präglas av
- rikstäckande sändningar,
- redaktionell självständighet,
- opartiskhet och saklighet,
- demokratiska värden,
- mångfald och decentralisering,
- hög kvalitet,
- kulturansvar,
- minoritetsprogram,
- folkbildningsambitioner,
- spegling av hela landet.
Utskottet anser emellertid att denna inriktning är alltför allmän för att kunna definiera public service- verksamhetens uppdrag i den nya mediemiljön. Utskottet hänvisar till vad som anförts i det föregående - i reservation 1 - där utskottet utförligt redovisat sin syn bl.a. på utformningen av public service-verksamheten.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr7 yrkandena 1 och 2 samt yrkande 3 i denna del och med avslag på propositionen och motion Kr8 yrkandena 1 och 2 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande programföretagens public service-uppdrag
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Kr7 yrkandena 1 och 2 samt yrkande 3 i denna del och med avslag på regeringens förslag och motion 1995/96:Kr8 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Frågan om riktlinjer för att främja kulturlivet i programverksamheten (mom. 3)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m), Jan Backman (m) och Gunnar Hökmark (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med Utskottet anser och på s. 17 slutar med avstyrks således bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående (reservation 1) uttalat att regeringens ambitioner vad gäller SR:s och SVT:s kulturpolitiska ansvar samt ansvaret för ett mångsidigt utbud av program på det svenska språket inte kommer att kunna uppfyllas inom ramen för de förslag som regeringen för fram. Med det förslag till ett nytt innehåll i public service- uppdraget som utskottet förordar och som redovisats ovan i reservationerna 1 och 2 bör såväl SR som SVT inom ramen för befintliga resurser kunna vara basen för en mycket betydelsefull och mångfasetterad del av svenskt kulturliv. Det gäller bl.a. dramatiseringen och produktionen av svenska verk liksom nyskapande verksamheter. Den licensfinansierade verksamheten kommer vid en koncentration av densamma att enligt utskottets uppfattning kunna bidra till att vitalisera det svenska kulturlivet i hela landet. Det bör ske genom en verksamhet över hela landet och genom en omfattande utläggning av produktion utanför företagen. På så sätt kommer SR och SVT att kunna spela en livgivande och förnyande roll i det svenska samhället.
Utskottet vill i detta sammanhang även framhålla att det kulturpolitiska ansvaret är nära förknippat med ansvaret för det svenska språket. Utskottet anser därför att SR och SVT bör ha ett särskilt ansvar för ett mångsidigt utbud av program på svenska språket, något som har inte bara kulturpolitisk betydelse utan även är av vikt för en positiv och stark nationell identitet. Genom den inriktning av uppdraget som utskottet redovisar skulle public service- verksamheten bidra till en förnyelse av hela det svenska kulturlivets förutsättningar i en omfattning och av en betydelse som knappast kan uppnås på något annat sätt.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr7 (m) i motsvarande delar och med anledning av propositionen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande frågan om riktlinjer för att främja kulturlivet i programverksamheten
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Kr7 yrkandena 3 i denna del och 5 samt med avslag på regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Riktlinjer för programverksamheten som speglar det mångkulturella samhället (mom. 4)
Charlotta L Bjälkebring (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med Utskottet delar och slutar med avstyrks således bort ha följande lydelse:
Utskottet delar regeringens uppfattning att programmen i public service- företagen skall spegla det förhållandet att Sverige är ett mångkulturellt samhälle. I likhet med vad som anförs i yrkande 1 i motion Kr10 (v) anser utskottet att kulturformer som inte annars skulle finnas eller som finns i otillräcklig utsträckning bör uppmuntras. Mot denna bakgrund och med hänsyn till önskvärdheten av att utveckla det mångkulturella samhällets möjligheter och motverka problem som kan uppstå är det angeläget att ge folkdans och folkmusik större utrymme i allmänhetens radio och TV. Folkdansens och folkmusikens rytm, steg och rörelse är dynamiska. Folkdans och folkmusik kan spelas, dansas och bejakas av alla.
Utskottet vill i detta sammanhang tillägga att kravet att spegla det mångkulturella Sverige givetvis innefattar ett krav att även belysa de kulturer som företräds av våra inhemska minoriteter, nämligen samerna, den finskspråkiga gruppen och tornedalingarna.
Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet tillstyrker således motion Kr10 yrkande 1.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande riktlinjer för programverksamheten som speglar det mångkulturella samhället
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Kr10 yrkande 1 och med anledning av regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Frågan om rekrytering av programledare m.fl. av utomnordiskt ursprung (mom. 5)
Charlotta L Bjälkebring (v) och Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med Utskottet erinrar och på s. 18 slutar med tillstyrka motionsyrkandet bort ha följande lydelse:
Utskottet erinrar om att regeringen i propositionen anför att rekryteringar inom företagen skall avspegla det mångkulturella samhället. Utskottet delar denna uppfattning. Enligt utskottets uppfattning bör - som föreslås i yrkande 4 i motion Kr9 (mp) - vart och ett av programföretagen upprätta en handlingsplan så att en bättre balans uppnås mellan de anställda. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande frågan om rekrytering av programledare m.fl. av utomnordiskt ursprung
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Kr9 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Riktlinjer för prioriteringar då det gäller programverksamheten för barn och ungdom (mom. 6)
Charlotta L Bjälkebring (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med Regeringens förslag och slutar med avstyrks således bort ha följande lydelse:
Regeringens förslag till riktlinjer innebär - som framgår av redovisningen i början av förevarande avsnitt - att programföretagen skall ägna ökad uppmärksamhet åt program för och med barn och ungdomar. Utskottet delar regeringens uppfattning.
Utskottet instämmer i vad som anförs i motion Kr10 (v) i motsvarande del om att allmänhetens radio och TV har ett särskilt ansvar för den påverkan som företagens program har på barns och ungdomars utveckling (yrkande 2). Radio och TV formar till stora delar barnens och ungdomarnas personlighet. Enligt utskottets uppfattning kan man ifrågasätta om programföretagen hittills uppfyllt kraven i avtalen mellan staten och programföretagen när det gäller program för mellan- och högstadiebarn. Utskottet anser därför att programföretagen i fortsättningen bör göra särskilda satsningar på program för dessa grupper.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr10 yrkande 2 och med anledning av regeringens förslag som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande riktlinjer för prioriteringar då det gäller programverksamheten för barn och ungdom
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Kr10 yrkande 2 samt med anledning av regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Riktlinjer för programverksamheten för barn och ungdom i övrigt (mom. 7)
Charlotta L Bjälkebring (v) och Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med Utskottet erinrar och slutar med avstyrks motionsyrkandet bort ha följande lydelse:
Utskottet erinrar - då det gäller motion Kr9 (mp) yrkande 1 - om att bl.a. opartiskhet och saklighet skall vara grundläggande förutsättningar för programföretagen när de planerar och producerar program.
Vidare delar utskottet den syn som kommer till uttryck i samma motion och som innebär att programinköpare och producenter aktivt skall arbeta för att tillvarata flickors intresse av att bli speglade på ett för dem gynnsamt och relevant sätt.
Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande riktlinjer för programverksamheten för barn och ungdom i övrigt
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Kr9 yrkande 1 samt med anledning av regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Riktlinjer för programverksamheten i vad avser olika perspektiv i nyhetsförmedlingen (mom. 8)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m), Jan Backman (m) och Gunnar Hökmark (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med Utskottet har och slutar med i nyhetsförmedlingen bort ha följande lydelse:
Utskottet har i ett tidigare avsnitt i detta betänkande (reservation 1) understrukit att yttrandefrihetens och tryckfrihetens principer skall vara styrande för utvecklingen av etermedierna och det enskilda företagets programverksamhet. Vidare har utskottet framhållit att den redaktionella friheten och den programmässiga integriteten måste vara självklara utgångspunkter även för SR:s och SVT:s verksamhet. Det är angeläget att företagen har en fri och oberoende ställning vad gäller innehållet i sändningarna. Utskottet avvisar därför förslaget i propositionen att politiskt styra hur SR:s och SVT:s nyhetsförmedling skall organiseras och utformas. Det bör ankomma på programföretagen att själva besluta om utformningen av nyhetsförmedlingen och dess organisation i enlighet med vad som är redaktionellt lämpligt. Vad utskottet sålunda anfört bör med bifall till motion Kr7 (m) i motsvarande del riksdagen som sin mening ge regeringen till känna (yrkande 4 delvis).
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande riktlinjer för programverksamheten i vad avser olika perspektiv i nyhetsförmedlingen
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Kr7 yrkande 4 i denna del och med avslag på regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Riktlinjer för programverksamheten i vad avser mediets genomslagskraft (mom. 9)
Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med Enligt utskottets och slutar med denna del bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är - vilket framhålls i yrkande 3 i motion Kr9 (mp) - sättet att skildra kvinnor i underhållningsprogram speciellt oroande. Kvinnor skildras antingen som hjälplösa offer eller som varelser som får bära skulden för sitt eget obetänksamma agerande. Med hänsyn till den genomslagskraft som mediet har är det motiverat att det av sändningstillståndet för SVT klart framgår att SVT särskilt bör beakta den påverkan som skildringar av våld mot kvinnor och onyanserade kvinnoskildringar i underhållningsprogram har.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr9 yrkande 3, med anledning av regeringens förslag och med avslag på motion Kr8 yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande riktlinjer för programverksamheten i vad avser mediets genomslagskraft
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Kr9 yrkande 3, med anledning av regeringens förslag och med avslag på motion 1995/96:Kr8 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Riktlinjer för programverksamheten i vad avser mediets genomslagskraft (mom. 9)
Fanny Rizell (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med Enligt utskottets och slutar med denna del bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning är det motiverat att - som föreslås i motion Kr8 (kds) i motsvarande del - till riktlinjerna rörande mediets genomslagskraft foga ett relevanskrav (yrkande 3). Ett sådant relevanskrav syftar som nämnts i det föregående till att information skall förmedlas i ett för publiken tillräckligt förklarande sammanhang. Därigenom bör förståelsen för de händelser som skildras öka samtidigt som risken för skadliga effekter hos framför allt minderåriga minskar.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr8 (kds) som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande riktlinjer för programverksamheten i vad avser mediets genomslagskraft
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Kr8 yrkande 3, med anledning av regeringens förslag och med avslag på motion 1995/96:Kr9 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Frågan om regeringens åtgärder internationellt för att motverka att barn tar skada av att se på TV (mom. 10)
Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med Utskottet anser och slutar med riksdagens åtgärd bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att vissa åtgärder redan vidtagits från regeringens sida i några internationella sammanhang för att motverka att barn tar skada av att se på TV. Enligt utskottets uppfattning bör - i enlighet med vad som föreslås i yrkande 2 i motion Kr9 (mp) - regeringen vidta ytterligare åtgärder i detta syfte även i andra internationella sammanhang, där frågor om barns psykiska och fysiska hälsa aktualiseras.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande frågan om regeringens åtgärder internationellt för att motverka att barn tar skada av att se på TV
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Kr9 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. Riktlinjer för program för funktionshindrade (mom. 11)
Charlotta L Bjälkebring (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med Programföretagen har och på s. 23 slutar med tillstyrks således bort ha följande lydelse:
Med hänsyn till det ansvar som programföretagen har för att tillgodose funktionshindrades intressen är det enligt utskottets uppfattning motiverat att som villkor för sändningstillståndet kräva att programföretagen har ett formaliserat samråd med företrädare för de funktionshindrade. I samrådsgruppen skall även ingå representanter för det bolag för teknik som behandlas i ett senare avsnitt i detta betänkande.
Motion Kr10 (v) yrkande 4 tillstyrks således.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande riktlinjer för program för funktionshindrade
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Kr10 yrkande 4 och med anledning av regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
13. Utbildningsradions fortsatta verksamhet (mom. 13)
Charlotta L Bjälkebring (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med De frågor och slutar med fortsatta verksamhet bort ha följande lydelse:
I enlighet med vad som föreslås i motion Kr10 (v) yrkande 5 anser utskottet att UR skall ges garantier för sin fortsatta existens. Utskottet anser också - liksom motionärerna - att det är av stor betydelse att UR får bra sändningstider för sina program. Distansutbildningsutredningen bör därför i sina överväganden lämna förslag till hur UR:s sändningstider kan förbättras i framtiden. Regeringen bör redan nu - i avvaktan på utredningsresultatet - tillförsäkra UR fördelaktiga sändningstider. Detta bör ske i villkor som ställs upp för SR:s och SVT:s sändningstillstånd.
Enligt utskottets uppfattning bör regeringen snarast återkomma till riksdagen med förslag om att inrätta en folkbildningskanal i enlighet med förslaget i motion Kr10 i denna del. En sådan kanal skulle kunna innebära en förstärkning av UR:s roll.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:
13. beträffande Utbildningsradions fortsatta verksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Kr10 yrkande 5 och med anledning av regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
14. Tillståndsperiodens längd (mom. 14)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m), Jan Backman (m) och Gunnar Hökmark (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med Den avtalstid och slutar med båda motionsyrkandena bort ha följande lydelse:
Utskottet anser - som framgår av ett föregående avsnitt i detta betänkande (reservation 1) - att tillståndsperiodens längd bör vara fyraårig och omfatta tiden den 1 januari 1997-den 31 december 2000. Vad utskottet anfört bör regeringen som sin mening ge regeringen till känna.
Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag i övrigt, vilket innebär att tillståndsperioden för UR bör vara två år.
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:
14. beträffande tillståndsperiodens längd
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Kr7 yrkande 7 och med anledning av regeringens förslag och med avslag på motion 1995/96:Kr10 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
15. Tillståndsperiodens längd (mom. 14)
Charlotta L Bjälkebring (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med Den avtalstid och slutar med båda motionsyrkandena bort ha följande lydelse:
Utskottet erinrar om att regeringen i samråd med Centerpartiet och Folkpartiet har kommit fram till att ett digitalt marknät skall byggas upp i syfte att förbättra kvalitet och tillgänglighet. Utskottet anser att allmänheten bör garanteras tillgång till public service- kanalerna under den tid det tar att gå över från analog till digital teknik. Mot denna bakgrund är det nödvändigt att tillståndsperioden för SVT och SR är lång. I enlighet med vad som föreslås i motion Kr10 (v) i motsvarande del anser utskottet att tillståndstiden bör vara tioårig (yrkande 6).
Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag i övrigt, vilket innebär att tillståndstiden för UR bör vara två år.
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:
14. beträffande tillståndsperiodens längd
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Kr10 yrkande 6 och med avslag på regeringens förslag och motion 1995/96:Kr7 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
16. Uppföljning och rapportering av hur public service-uppdraget uppfylls (mom. 16)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m), Jan Backman (m) och Gunnar Hökmark (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med Ett flertal och på s. 26 slutar med avstyrks således bort ha följande lydelse:
Utskottet avvisar - i enlighet med förslaget i motion Kr7 (m) i motsvarande del - regeringens förslag till uppföljning och rapportering av hur public service-updraget uppfylls. Utskottet som i det föregående (reservation 1) berört denna fråga vill understryka att det från den offentliga maktens sida inte bör göras någon uppföljning av medierna, oavsett om det är fråga om tryckta medier eller etermedier. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr7 yrkande 8 och med avslag på regeringens förslag och motion Kr10 (v) i här aktuell del som sin mening ge regeringen till känna (yrkande 10 delvis).
Utskottet vill i sammanhanget erinra om att Granskningsnämndens uppdrag att utöva tillsyn över efterlevnaden av regler för sändningarnas innehåll inte berörs av vad som här anförts.
dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:
16. beträffande uppföljning och rapportering av hur public service- uppdraget uppfylls
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Kr7 yrkande 8 och med avslag på regeringens förslag och motion 1995/96:Kr10 yrkande 10 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
17. Uppföljning och rapportering av hur public service-uppdraget uppfylls (mom. 16)
Charlotta L Bjälkebring (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med Det bör och på s. 26 slutar med avstyrks således bort ha följande lydelse:
Det bör tilläggas att en uppföljning och utvärdering av public service- uppdraget och programföretagens riktlinjer även skall göras i förhållande till de kulturpolitiska målen. Därför bör det - i enlighet med förslaget i motion Kr10 (v) i här aktuell del - ingå i Granskningsnämndens åligganden att i kulturpolitiska frågor inhämta synpunkter från Kulturrådet (yrkande 10).
Utskottet vill i sammanhanget erinra om att Granskningsnämndens uppdrag att efterhandsgranska programverksamheten inte berörs av det här redovisade uppföljningsuppdraget.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:
16. beträffande uppföljning och rapportering av hur public service- uppdraget uppfylls
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Kr10 yrkande 10 i denna del, med anledning av regeringens förslag och med avslag på motion 1995/96:Kr7 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
18. Programföretagens struktur samt krav på distriktsorganisation och distriktsbaserad produktion (mom. 17)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m), Jan Backman (m) och Gunnar Hökmark (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med Då det gäller frågan och slutar med avstyrks således bort ha följande lydelse:
Då det gäller frågan om programföretagens distriktsorganisation vill utskottet framhålla följande. För utskottet är det självklart att hela landet måste speglas i SVT:s och SR:s programproduktion. Enligt utskottets uppfattning ankommer det - som anförs i motion Kr7 (m) - på programföretagen att själva besluta hur företagen skall organiseras för att programverksamheten skall nå upp till kravet att spegla hela Sverige. Det anförda gäller givetvis även för programföretagens organisation av nyhetsförmedlingen.
Den fråga som tas upp i motion Kr10 om garantier för RIKAB:s framtida lokalisering är nära förknippad med frågan om TV-avgiftsuppbörden och finansieringen av public service- verksamheten. Några förslag till förändringar föreligger inte. Enligt utskottets uppfattning är det inte motiverat att nu göra några uttalanden eller utfästelser av det slag som motionärerna föreslår.
Då det gäller andelen distriktsbaserad produktion erinrar utskottet om att minst 50 % av SVT:s och minst 40 % av SR:s allmänproduktion i rikssändingar skall göras utanför Stockholm. Enligt utskottets uppfattning är det inte motverat att - som regeringen och motionärerna bakom motion Kr10 i motsvarande del föreslår - höja andelen distriktsbaserad produktion genom politiskt beslutade kvoter.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:
17. beträffande programföretagens struktur samt krav på distriktsorganisation och distriktsbaserad produktion
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Kr7 yrkandena 4 i denna del och 9 och motion 1995/96:Kr8 yrkande 4 samt med avslag på regeringens förslag och motion 1995/96:Kr10 yrkandena 3 och 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
19. Programföretagens struktur samt krav på distriktsorganisation och distriktsbaserad produktion (mom. 17)
Charlotta L Bjälkebring (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med Då det gäller frågan och slutar med avstyrks således bort ha följande lydelse:
Då det gäller frågan om programföretagens distriktsorganisation vill utskottet framhålla följande. För utskottet är det självklart att hela landet måste speglas i SVT:s och SR:s programproduktion, inte minst när det gäller nyhetsrapportering. Det är därför nödvändigt - som föreslås i motion Kr10 (v) i här aktuell del - att en av SVT:s nyhetsredaktioner flyttas ut från Storstockholmsområdet, liksom även text- TV-redaktionen och sportredaktionen samt att vissa samhällsdebattprogram produceras utanför Stockholm.
Utskottet anser också att det är motiverat att RIKAB ges garantier för att bolaget även fortsättningsvis vara lokaliserat till Kiruna.
Då det gäller frågan om andelen distriktsbaserad produktion erinrar utskottet om att 1995 års riksdagsbeslut bl.a. innebar att minst 50 % av allmänproduktionen i SVT:s sändningar skulle produceras utanför Stockholm, en nivå som i realiteten redan var uppnådd. Enligt utskottets uppfattning är regeringens förslag till höjning av andelen distriktsbaserade program otillräckligt. Utskottet anser att det dr rimligt att nu öka den distriktsbaserade produktionen ytterligare. Den andel av SVT:s och SR:s allmänproduktion som görs utanför Stockholm bör således under den aktuella tillståndsperioden öka till 60 %.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:
17. beträffande programföretagens struktur samt krav på distriktsorganisation och distriktsbaserad produktion
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Kr10 yrkandena 3 och 8, med anledning av regeringens förslag och med avslag på motionerna 1995/96:Kr7 yrkandena 4 i denna del och 9 och 1995/96:Kr8 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
20. Programföretagens struktur samt krav på distriktsorganisation och distriktsbaserad produktion (mom. 17)
Fanny Rizell (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med Då det gäller frågan och slutar med Avstyrks således bort ha följande lydelse:
Då det gäller frågan om programföretagens distriktsorganisation vill utskottet framhålla följande. För utskottet är det självklart att hela landet måste speglas i SVT:s och SR:s programproduktion. Enligt utskottets uppfattning ankommer det på programföretagen att själva besluta hur företagen skall organiseras för att programverksamheten skall nå upp till kravet att spegla hela Sverige. Det anförda gäller givetvis även för programföretagens organisation av nyhetsförmedlingen.
Den fråga som (= utskottet tolv rader) andelen distriktsbaserad produktion.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:
17. beträffande programföretagens struktur samt krav på distriktsorganisation och distriktsbaserad produktion
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Kr7 yrkande 4 i denna del och yrkande 9 och motion 1995/96:Kr8 yrkande 4 samt med anledning av regeringens förslag och med avslag på motion 1995/96:Kr10 yrkandena 3 och 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
21. Finansiering och ekonomiska förutsättningar för programföretagen (mom. 18)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m), Jan Backman (m) och Gunnar Hökmark (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar med Utskottet konstaterar och på s. 30 slutar med för programföretagen bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att sponsring de facto är reklam och inte bör förekomma i licensfinansierad verksamhet. I enlighet med vad som anförs i motion Kr7 (m) yrkande 10 och motion Kr10 (v) yrkande 9 i motsvarande del avstyrker utskottet såsom ofullständigt således regeringens förslag om sponsring. Förslaget är inte tillräckligt tydligt och ger inte den begränsning som utskottet eftersträvar.
Under utskottsbehandlingen har frågan om en vidgning av sponsringsmöjligheterna utöver vad som följer av propositionen aktualiserats. Orsaken härtill är bl.a. att det förslag till radio- och TV-lag som behandlas av konstitutionsutskottet innehåller en definition av sponsring som vidgar det sponringsbegrepp som finns i de nuvarande avtalen mellan staten och programföretagen. Det nya sponsringsbegreppet kan ges den tolkningen att t.ex. SVT:s samproduktioner med TV-företag i annat nordiskt land, som erhållit bidrag från utomstående för sin andel, i fortsättningen kommer att betraktas som sponsrade program. Det finns också andra produktioner som nu inte anses vara sponsrade som i framtiden torde falla in under det nya sponsringsbegreppet. Självfallet bör produktioner av här åsyftat slag även i fortsättningen få sändas. Med hänsyn härtill bör regeringen, sedan riksdagen antagit en radio- och TV-lag, närmare överväga vilka regler som bör gälla inom ramen för sändningstillstånden för public service-företagen. Utskottet förutsätter att regeringen därvid även överväger konsekvenserna av sponsringsbestämmelsen i den radio- och TV-lag som riksdagen nu antar. Regeringen bör återkomma till riksdagen i den här aktuella sponsringsfrågan i god tid före tillståndsperiodens ingång.
Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:
18. beträffande finansiering och ekonomiska förutsättningar för programföretagen
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Kr7 yrkande 10 och 1995/96:Kr10 yrkande 9 i denna del samt med avslag på regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
22. Finansiering och ekonomiska förutsättningar för programföretagen (mom. 18)
Charlotta L Bjälkebring (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar med Utskottet accepterar och på s. 30 slutar med för programföretagen bort ha följande lydelse:
Utskottet anser liksom motionärerna bakom motion Kr10 (v) i motsvarande del att sponsring har karaktären av reklam. Utskottets utgångspunkt är därför - i motsats till regeringens - att sponsring inte skall få förekomma i allmänhetens TV och radio. Utskottet vill dock tillägga följande.
Utskottet gör bedömningen att (= utskottet 25 rader) förslag till finansieringssätt.
Vidare anser utskottet att regeringens förslag att i enlighet med 1995 års riksdagsbeslut låta besparingskraven på programföretagen för åren 1997 och 1998 kvarstå kommer att påverka kvaliteten på verksamheten. Utskottet kommer i ett senare avsnitt i detta betänkande att föreslå riksdagen att besparingskravet skall upphöra (se reservation 29).
Då det gäller regeringens förslag i övrigt om finansieringen och de ekonomiska förutsättningarna för SVT, SR och UR godtar utskottet regeringens förslag. Utskottet återkommer i ett senare avsnitt till frågan om Granskningsnämndens verksamhet.
Det anförda innebär att riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna vad utskottet anfört om finansiering och ekonomiska förutsättningar för programföretagen.
dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:
18. beträffande finansiering och ekonomiska förutsättningar för programföretagen
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Kr7 yrkande 10 och 1995/96:Kr10 yrkande 9 i denna del samt med anledning av regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
23. Sändningsrättens omfattning m.m. (mom. 19)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m), Jan Backman (m) och Gunnar Hökmark (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med Utskottet anser och slutar med ny programkanal bort ha följande lydelse:
Som utskottet redan inledningsvis (i reservation 1) har berört skulle en fortsatt verksamhet med två TV-kanaler och fyra radiokanaler komma att splittra resurserna alltför mycket för SVT och SR och medföra en kvalitet i programverksamheten som inte når upp till de krav som nu måste ställas. Utskottet anser därför - i enlighet med vad som anförs i motion Kr7 (m) i motsvarande del - att programföretagens resurser skall koncentreras till en TV- kanal och två radiokanaler (yrkande 6).
I övrigt tillstyrker utskottet regeringens förslag. Detta innebär bl.a. att regeringens medgivande skall inhämtas om ett programföretag vill starta en ny programkanal.
dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:
19. beträffande sändningsrättens omfattning m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Kr7 yrkande 6 och med anledning av regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
24. Sändningarnas räckvidd (mom. 20)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m), Jan Backman (m) och Gunnar Hökmark (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar med Utskottet konstaterar och slutar med yrkande 11 avstyrks bort ha följande lydelse:
Under de närmaste åren kommer ett hundratal digitala kanaler att kunna nå svenska mottagare. Det innebär att den svenska publiken kommer att börja inrätta sig efter den typ av mottagningssystem som gör det möjligt att ta emot dessa program. Enligt utskottets mening är det angeläget att SVT - som föreslås i motion Kr7 yrkande 11 - redan nu får möjlighet att starta digitala sändningar via satellit.
Utskottet ser med betydande tveksamhet på regeringens planer att initiera ett markbundet nät för digitala sändningar. Utbyggnaden av ett markbundet nät i syfte att vinna statlig kontroll över vem som sänder och över innehållet i sändningarna står inte bara i strid med de grundläggande principer som i ett fritt samhälle bör prägla medieutvecklingen utan motverkar också en snabb och ändamålsenlig utveckling av den digitala tekniken. Markbundna sändningar tar bara vara på en del av den digitala teknikens möjligheter. Utvecklingen av digital teknik via satelliter och kabel kommer att fortgå även om SVT förnekas möjligheten till digitala satellitsändningar. Däremot kan ett sådant förbud - kombinerat med en dyrbar uppbyggnad av ett markbundet nät - försena utvecklingen av informationsteknologins tjänster och därmed försvaga Sverige i den informationsteknologiska utvecklingen. Samtidigt skulle förbudet för SVT att sända digitalt via satellit leda till att företaget kommer efter i förhållande till andra företag som nu startar digitala satellitsändningar.
Vad utskottet sålunda anfört om SVT:s rätt att sända digitalt via satellit bör regeringen med bifall till motion Kr7 yrkande 11 och med anledning av propositionen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:
20. beträffande sändningarnas räckvidd
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Kr7 yrkande 11 och med avslag på regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
25. Markbaserad digital TV (mom. 21)
Fanny Rizell (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar med Utskottet konstaterar och slutar med avstyrks således bort ha följande lydelse:
Utskottet anser - i likhet med vad som anförs i motion Kr8 (kds) i motsvarande del - att nackdelarna med markbaserad digital-TV är stora (yrkande 5). Det är nämligen fråga om en dyr teknik som kostar mycket i förhållande till vad den ger. Enligt utskottets uppfattning är det bättre att avvakta den pågående utvecklingen inom fiberoptikens område. Riksdagen bör därför besluta att regeringens förberedelser att införa markbaserad digital teknik omedelbart skall upphöra. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:
21. beträffande markbaserad digital TV
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Kr8 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
26. Analoga och digitala parallellsändningar av Sveriges Televisions och Sveriges Radios sändningar (mom. 22)
Charlotta L Bjälkebring (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar med Utskottet räknar och slutar med avstyrker motionsyrkandet bort ha följande lydelse:
Utskottet räknar med att riksdagen inom en nära framtid får möjlighet att pröva frågan om ett digitalt sändarnät för radio och TV skall införas. Enligt utskottets uppfattning är det nödvändigt att programutbudet från public service- kanalerna under en övergångstid samsänds i analoga och digitala nät. Under omställningsperioden bör hushållen få möjlighet att investera i digitala mottagare. Utskottet anser - i likhet med motionärerna bakom motion Kr10 (v) i här aktuell del - att övergångstiden bör vara minst tio år, vilket bör framgå av de villkor som regeringen får förena med sändningstillstånden för programföretagen (yrkande 7).
dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:
22. beträffande analoga och digitala parallellsändningar av Sveriges Televisions och Sveriges Radios sändningar
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Kr10 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
27. Granskningsnämndens finansiering (mom. 23)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m), Charlotta L Bjälkebring (v), Jan Backman (m), Ewa Larsson (mp), Fanny Rizell (kds) och Gunnar Hökmark (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar med Public service- företagen utgör och slutar med till känna bort ha följande lydelse:
Utskottet delar regeringens uppfattning att användningen av TV-avgiftsmedlen bör renodlas för att finansiera programbolagens verksamhet inklusive RIKAB. Utskottet tillstyrker således regeringens förslag, innebärande att Granskningsnämnden fr.o.m. år 1997 skall finansieras helt över statsbudgeten.
dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse:
23. beträffande Granskningsnämndens finansiering
att riksdagen godkänner vad regeringen förordat om Granskningsnämndens finansiering,
28. Frågan om medelsberäkning för den avgiftsfinansierade verksamhet som bedrivs av Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB, Radio Sweden, Sveriges Utbildningsradio AB och för Granskningsnämnden för radio och TV (mom. 25)
Under förutsättning av bifall till reservation 27
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m), Jan Backman (m), Ewa Larsson (mp), Fanny Rizell (kds) och Gunnar Hökmark (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar med Utskottet har och på s. 35 slutar med till känna bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående (reservation 27) i detta betänkande ställt sig bakom förslaget i propositionen att Granskningsnämndens verksamhet fr.o.m. år 1997 skall finansieras helt över statsbudgeten. Ett beslut av riksdagen i enlighet med utskottets ställningstagande innebär att belastningen på rundradiokontot kommer att minska med ca 4,6 miljoner kronor på helårsbasis. Utskottet har även tillstyrkt regeringens förslag att TV- avgifterna oavkortat skall gå till finansiering av public service- verksamheten. Vad som här har anförts innebär att användningen av TV- avgiftsmedlen bör renodlas till att avse finansieringen av programbolagens och RIKAB:s verksamhet.
Vidare anser utskottet - då det gäller det i motionen framförda kravet på återtagande av besparingen för år 1997 - att det inte finns anledning att frångå det beslut som riksdagen tog i fjol om en besparing för programföretagen.
Vad utskottet här anfört leder fram till att den sammanlagda medelsberäkningen för de tre programföretagen för år 1997 bör uppgå till 4 758,9 miljoner kronor i 1994 års prisläge.
Av beloppet bör beräknas 60,53 % eller 2 880,6 miljoner kronor för SVT, 34,70 % eller 1 651,3 miljoner kronor för SR och 4,77 % eller 227,0 miljoner kronor för UR. Vidare bör 36,4 miljoner kronor i 1994 års prisläge beräknas för Radio Sweden.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med anledning av propositionen och med avslag på motion Kr10 yrkande 9 i här akuell del och yrkande 10 i här aktuell del som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:
25. beträffande frågan om medelsberäkning för den avgiftsfinansierade verksamhet som bedrivs av Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB, Radio Sweden, Sveriges Utbildningsradio AB och för Granskningsnämnden för radio och TV
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med avslag på motion 1995/96:Kr10 yrkande 9 i denna del och yrkande 10 i denna del på rundradiokontot för år 1997 beräknar 4 758 900 000 kr (1994 års prisläge) till public service-företagen och 36 400 000 kr (1994 års prisläge) för Radio Sweden i enlighet med vad utskottet anfört.
29. Frågan om medelsberäkning för den avgiftsfinansierade verksamhet som bedrivs av Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB, Radio Sweden, Sveriges Utbildningsradio AB och för Granskningsnämnden för radio och TV (mom. 25)
Under förutsättning av bifall till reservation 27
Charlotta L Bjälkebring (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar med Utskottet har och slutar med till känna bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående (reservation 27) i detta betänkande ställt sig bakom förslaget i propositionen att Granskningsnämndens verksamhet fr.o.m. år 1997 skall finansieras helt över statsbudgeten. Ett beslut av riksdagen i enlighet med utskottets ställningstagande innebär att belastningen på rundradiokontot kommer att minska med ca 4,6 miljoner kronor på helårsbasis, medel som bör tillföras programföretagen. Utskottet har även tillstyrkt regeringens förslag att TV- avgifterna oavkortat skall gå till finansiering av public service- verksamheten.
Vidare anser utskottet att - i enlighet med vad som anförs i motion Kr10 (v) - att besparingskravet på programföretagen och Radio Sweden skall upphöra att gälla (yrkande 9 delvis). Vad utskottet anfört leder fram till att den sammanlagda medelsberäkningen för de tre programföretagen för år 1997 bör uppgå till 4 922,6 miljoner kronor i 1994 års prisläge. Av beloppet bör beräknas 60,53 % eller 2 979,6 miljoner kronor för SVT, 34,70 % eller 1 708,1 miljoner kronor för SR och 4,77 % eller 234,8 miljoner kronor för UR. För Radio Sweden bör beräknas 37,6 miljoner kronor i 1994 års prisläge.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:
25. beträffande frågan om medelsberäkning för den avgiftsfinansierade verksamhet som bedrivs av Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB, Radio Sweden, Sveriges Utbildningsradio AB och för Granskningsnämnden för radio och TV
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Kr10 yrkande 9 i denna del och yrkande 10 i denna del samt med anledning av regeringens förslag på rundradiokontot för år 1997 beräknar 4 922 600 000 kr (1994 års prisläge) för public service-företagen och 37 600 000 kr (1994 års prisläge) för Radio Sweden i enlighet med vad utskottet anfört.
Särskilda yttranden
Programföretagens public service-uppdrag (mom. 2)
Fanny Rizell (kds) anför:
Jag har då det gäller public service- uppdragets utformning ställt mig bakom majoritetens text i betänkandet. Jag anser emellertid att betänkandet hade vunnit i klarhet om begreppet opartiskhet och saklighet hade förtydligats i enlighet med förslaget i motion Kr8 yrkande 1 med följande mening: Informationen skall delges i ett tillräckligt förklarande sammanhang för att göra det möjligt för publiken att förstå det skeende som skildras. Även innehållet i begreppet demokratiska värden hade kunnat förtydligas med följande tillägg från samma motion (yrkande 2): Detta innefattar bl.a. ett etiskt ansvar, skyldighet att i programverksamheten fördöma rasism, våld och brutalitet och att verka för jämställdhet mellan kvinnor och män.
Ändring av ägandet av programföretagen (mom. 15)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m), Jan Backman (m) och Gunnar Hökmark (m) anför:
Vi har valt att inte reservera oss mot det avsnitt i betänkandet som rör frågan om förändrat ägarskap av programföretagen. Dock konstaterar vi att regeringen inte har redovisat några skäl till förändringen. Enligt vår mening borde det därför på ett tydligt sätt av texten ha framgått att regeringskansliet under hand uppmanat ägarstiftelserna att begära permutation av innebörd att ägarstiftelserna skall upphöra. Detta framgår tydligt av 4 § i protokoll fört vid förvaltningsstiftelsernas sammanträde den 27 mars 1996.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Propositionen 3 Motionerna 4 Ärendets beredning 5 Vissa bakgrundsuppgifter 6 Förslag om ny radio- och TV-lag. Aktuella utredningar m.m. 7 Utskottet 8 Propositionens huvudsakliga innehåll 8 Fråga om avslag på propositionen 9 Public service-uppdraget (avsnitt 17) 10 Riktlinjer för programverksamheten (avsnitt 18) 13 Regeringens förslag 13 Att främja kulturlivet (18.1) 14 Det mångkulturella samhället (18.2) 17 Program för barn och ungdom (18.3) 18 Hög kvalitet (18.4) 18 Den demokratiska processen (18.5) 18 Olika perspektiv i nyhetsförmedlingen (18.6) 18 Mediets genomslagskraft (18.7) 19 Verksamhet på invandrar- och minoritetsspråk (18.8) 22 Program för funktionshindrade (18.9) 22 Särskilda riktlinjer för Utbildningsradion (18.10) 23 Tillståndsperiodens längd (19) 23 Ägarskap (20) 24 Uppföljning och utvärdering (21) 25 Organisation (22) 26 Programföretagens struktur (22.1). Distriktsorganisationer och distriktsbaserad produktion (22.2) 26 Finansiering och ekonomiska förutsättningar (23) 27 Vissa frågor med anknytning till ny teknik (24) 30 Särskilda frågor (25). Granskningsnämnden (25.1) 33 Radio Sweden (25.3) 33 Medelsberäkning (26). Programbolagen (26.1). TV-avgiften (26.2) 33 Hemställan 35 Reservationer 38 1. Fråga om avslag på proposition 1995/96:161 (mom. 1) 38 2. Programföretagens public service- uppdrag (mom. 2) 42 3. Frågan om riktlinjer för att främja kulturlivet i programverksamheten (mom. 3) 43 4. Riktlinjer för programverksamheten som speglar det mångkulturella samhället (mom. 4) 44 5. Frågan om rekrytering av programledare m.fl. av utomnordiskt ursprung (mom. 5) 44 6. Riktlinjer för prioriteringar då det gäller programverksamheten för barn och ungdom (mom. 6) 45 7. Riktlinjer för programverksamheten för barn och ungdom i övrigt (mom. 7) 45 8. Riktlinjer för programverksamheten i vad avser olika perspektiv i nyhetsförmedlingen (mom. 8) 46 9. Riktlinjer för programverksamheten i vad avser mediets genomslagskraft (mom. 9) 46 10. Riktlinjer för programverksamheten i vad avser mediets genomslagskraft (mom. 9) 47 11. Frågan om regeringens åtgärder internationellt för att motverka att barn tar skada av att se på TV (mom. 10) 47 12. Riktlinjer för program för funktionshindrade (mom. 11) 48 13. Utbildningsradions fortsatta verksamhet (mom. 13) 48 14. Tillståndsperiodens längd (mom. 14) 49 15. Tillståndsperiodens längd (mom. 14) 49 16. Uppföljning och rapportering av hur public service-uppdraget uppfylls (mom. 16) 50 17. Uppföljning och rapportering av hur public service-uppdraget uppfylls (mom. 16) 50 18. Programföretagens struktur samt krav på distriktsorganisation och distriktsbaserad produktion (mom. 17) 51 19. Programföretagens struktur samt krav på distriktsorganisation och distriktsbaserad produktion (mom. 17) 52 20. Programföretagens struktur samt krav på distriktsorganisation och distriktsbaserad produktion (mom. 17) 52 21. Finansiering och ekonomiska förutsättningar för programföretagen (mom. 18) 53 22. Finansiering och ekonomiska förutsättningar för programföretagen (mom. 18) 54 23. Sändningsrättens omfattning m.m. (mom. 19) 55 24. Sändningarnas räckvidd (mom. 20) 55 25. Markbaserad digital TV (mom. 21) 56 26. Analoga och digitala parallellsändningar av Sveriges Televisions och Sveriges Radios sändningar (mom. 22) 56 27. Granskningsnämndens finansiering (mom. 23) 57 28. Frågan om medelsberäkning för den avgiftsfinansierade verksamhet som bedrivs av Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB, Radio Sweden, Sveriges Utbildningsradio AB och för Granskningsnämnden för radio och TV (mom. 25) 57 29. Frågan om medelsberäkning för den avgiftsfinansierade verksamhet som bedrivs av Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB, Radio Sweden, Sveriges Utbildningsradio AB och för Granskningsnämnden för radio och TV (mom. 25) 58 Särskilda yttranden 59 Programföretagens public service- uppdrag (mom. 2) 59 Ändring av ägandet av programföretagen (mom. 15)59 Gotab, Stockholm 1996