En ombildning av arbetsgivarorganisationen för det statliga området (vilande grundlagsbeslut med följdlagstiftning)
Betänkande 1994/95:KU3
Konstitutionsutskottets betänkande
1994/95:KU03
En ombildning av arbetsgivarorganisationen för det statliga området (vilande grundlagsbeslut med följdlagstiftning)
Innehåll
1994/95 KU3
Sammanfattning
I betänkandet anmäls för slutligt beslut ett vilande beslut om upphävande av 9 kap. 11 § regeringsformen. Vidare behandlas ett förslag till följdändring i sekretesslagen.
Utskottet tillstyrker att riksdagen slutligt antar förslaget till ändring i regeringsformen. Utskottet tillstyrker vidare förslaget till följdändring.
Reservation har avgivits av v-ledamoten.
Bakgrund
Stiftande av grundlag
Grundlag stiftas, ändras och upphävs genom två likalydande riksdagsbeslut. Det andra beslutet får inte fattas, förrän det efter det första beslutet har hållits val till riksdagen i hela riket och den nyvalda riksdagen har samlats (8 kap. 15 och 17 §§ regeringsformen). Riksdagsordningen, som inte är någon grundlag, kan till sina huvudbestämmelser ändras antingen genom två likalydande riksdagsbeslut med val emellan eller genom att beslut fattas med kvalificerad majoritet (8 kap. 16 och 17 §§ regeringsformen).
Konstitutionsutskottet skall till kammaren för slutligt beslut anmäla vilande beslut i ärende angående grundlag eller riksdagsordningen. Till anmälan skall utskottet foga ett yttrande i ärendet (3 kap. 16 § och 4 kap. 8 § riksdagsordningen).
Vilande beslut
Riksdagen beslutade den 27 april 1994 (prop. 1993/94:77, bet. KU19, rskr. 264) att som vilande anta det förslag till lag om ändring i regeringsformen som är intaget i bilaga 1 till detta betänkande.
Propositionen
I proposition 1993/94:77 har regeringen, såvitt nu är i fråga, föreslagit att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).
Förslaget är intaget i bilaga 2 till detta betänkande.
Utskottet
Det vilande beslutet och dess bakgrund
Förslaget innebär att bestämmelserna i regeringsformen om att finansutskottet skall godkänna avtal i frågor om anställningsvillkor för statens arbetstagare tas bort.
Förslaget till ändring i regeringsformen ingår som en del i en större förändring, där Statens arbetsgivarverk ombildas till uppdragsmyndighet. Riksdagen hade redan under riksmötet 1992/93 godkänt en sådan ombildning fr.o.m. den 1 juli 1994 (prop. 1992/93:100 bil. 8, bet. AU10, rskr. 205). Regeringen lade därefter i proposition 1993/94:77 fram ytterligare förslag för att genomföra ombildningen. I den propositionen föreslog regeringen sålunda att riksdagen skulle dels anta bl.a. det nu vilande förslaget till lag om ändring i regeringsformen, dels godkänna vad regeringen förordade om den form i vilken arbetsgivarorganisationen skall bedriva sin verksamhet. Riksdagen antog förslaget till lag om ändring i regeringsformen som vilande och godkände förslaget om att den statliga arbetsgivarorganisationen skall bedriva sin verksamhet i form av uppdragsmyndighet med ett av regeringen utnämnt arbetsgivarkollegium som beslutande organ. Samtidigt upphävdes den s.k. ställföreträdarlagen, vilken ansetts innebära att staten i vissa fall förbehållit sig att få medverka vid fastställandet av anställnings- och arbetsvillkor för en del arbetstagare hos kommuner och vissa andra icke-statliga arbetsgivare.
Utskottet, som vid sin beredning av ärendet inhämtade yttrande från både finansutskottet och arbetsmarknadsutskottet, hänvisade i sin bedömning inledningsvis till att en utgångspunkt för regeringens förslag var de av riksdagen beslutade nya principerna för fastställande av ramar för myndigheternas förvaltningskostnader (prop. 1992/93:100 bil. 1, bet. FiU20). Ramanslagsreformen innebär att riksdagen och regeringen nu kan ta ställning till de faktiska utgifterna för förvaltningsändamål, vilket inte var möjligt på samma sätt tidigare när avtalade löneökningar automatiskt ökade utgifterna på statsbudgeten. Reformen innebär också att myndigheterna skall bära det fulla ansvaret för kostnadsutvecklingen och att samtliga kostnader som är en följd av kollektivavtal måste finansieras av myndigheterna.
Konstitutionsutskottet gjorde mot denna bakgrund inte någon annan bedömning än finansutskottet när det gällde huvudsyftet med en ny arbetsgivarorganisation. Det var således enligt konstitutionsutskottet angeläget att organisationen kan bidra till att skapa en tydlig gräns mellan å ena sidan regeringens och riksdagens ansvar för den totala utgiftsutvecklingen och å andra sidan parternas ansvar för en ändamålsenlig lönebildning inom den statliga sektorn. Arbetsgivarorganisationen för de statliga myndigheterna borde därför utöva sin verksamhet så självständigt som möjligt i förhållande till den politiska nivån och måste vara väl förankrad i myndigheternas intressen som arbetsgivare. Konstitutionsutskottet delade således -- i likhet med arbetsmarknads- och finansutskotten -- inte den uppfattning som redovisats i en motion (v) om att arbetsgivarorganisationen inte borde ha en mer fristående ställning än den har i dag.
Konstitutionsutskottet tillstyrkte förslaget om ändring i regeringsformen. Konstitutionsutskottet pekade därvid på att finansutskottet inte hade någon erinran mot förslaget att slopa stadgandet i 9 kap. 11 § regeringsformen att finansutskottet skall godkänna avtal i fråga om anställningsvillkor för statens arbetstagare. Finansutskottet hade kommit till denna uppfattning sedan Finansdepartementet uppmärksammat problem som tagits upp i ett tidigare yttrande av finansutskottet och redovisat hur de olika problemen avsågs att hanteras.
I en meningsyttring ansåg Vänsterpartiets suppleant i konstitutionsutskottet att propositionen borde avslås.
Propositionen innehöll även förslag till följdändringar i andra lagar med anledning av ändringen i regeringsformen. Följdändringar föreslogs således i riksdagsordningen och i sekretesslagen. Konstitutionsutskottet sköt upp behandlingen av dessa förslag med avsikten att behandla dem först efter det att riksdagen slutligt tagit ställning till förslaget till ändring i regeringsformen. -- Förslaget till ändring i riksdagsordningens huvudbestämmelser kom dock att tas upp i samband med det omfattande förslag till förändringar i riksdagsarbetet som behandlades i betänkande 1993/94:KU18 och som anmäls och åter behandlas i betänkande 1994/95:KU2. I det sistnämnda betänkandet behandlas förslaget i proposition 1993/94:77 till ändring i riksdagsordningen både såvitt avser huvudbestämmelser och tilläggsbestämmelser. -- Förslaget till ändring i sekretesslagen behandlas nedan i detta betänkande.
För närmare information om bakgrunden till och innebörden av förslaget till ombildning av arbetsgivarorganisationen för det statliga området hänvisas till ovan angivna proposition 1993/94:77 och betänkande 1993/94:KU19. Förslaget till ändring i regeringsformen har också redovisats i den inför 1994 års val utgivna sammanställningen Vilande grundlagsförslag.
Anmälan om och yttrande över vilande lagförslag
Riksdagen har som vilande antagit ovan nämnda förslag till lag om ändring i regeringsformen. Genom detta betänkande anmäls nu det vilande förslaget till kammaren för slutligt beslut. Med hänvisning till vad utskottet anförde vid ärendets första behandling tillstyrker utskottet att riksdagen slutligt antar förslaget.
Frågan om följdändring i sekretesslagen
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande ändring i regeringsformen att riksdagen slutligt antar det i bilaga 1 intagna förslaget till lag om ändring i regeringsformen, res. 1 (v)
2. beträffande ändring i sekretesslagen att riksdagen antar det i proposition 1993/94:77 framlagda och i bilaga 2 intagna förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100). res. 2 (v) - villk. 1
Stockholm den 25 oktober 1994
På konstitutionsutskottets vägnar
Birgit Friggebo
I beslutet har deltagit: Birgit Friggebo (fp), Kurt Ove Johansson (s), Catarina Rönnung (s), Anders Björck (m), Ingvar Johnsson (s), Widar Andersson (s), Tone Tingsgård (s), Björn von Sydow (s), Jerry Martinger (m), Barbro Hietala Nordlund (s), Kenneth Kvist (v), Pär-Axel Sahlberg (s), Inger René (m), Peter Eriksson (mp), Håkan Holmberg (fp), Ola Karlsson (m) och Sivert Carlsson (c).
Reservationer
1. Ändring i regeringsformen (mom. 1)
Kenneth Kvist (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Med hänvisning" och slutar med "antar förslaget." bort ha följande lydelse:
Såsom framhållits i en meningsyttring till utskottets betänkande 1993/94:KU19 bör en arbetsgivarorganisation på det statliga området inte få en mer fristående ställning från regering och riksdag än vad Statens arbetsgivarverk haft. Förslaget till ändring i regeringsformen bör därför förkastas.
Regeringen bör med anledning av förkastandet återkomma till riksdagen med nytt förslag om den form i vilken arbetsgivarorganisationen för det statliga området skall bedriva sin verksamhet.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande ändring i regeringsformen att riksdagen dels förkastar det i bilaga 1 intagna förslaget till lag om ändring i regeringsformen, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Ändring i sekretesslagen (mom. 2) Under förutsättning av bifall till res. 1
Kenneth Kvist (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "regeringens förslag." bort ha följande lydelse:
Med hänsyn till att utskottet sålunda förordat att förslaget till ändring i regeringsformen förkastas bör förslaget till följdändring i sekretesslagen avslås.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande ändring i sekretesslagen att riksdagen avslår det i proposition 1993/94:77 framlagda förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).
Förslag till
Bilaga 1
Lag om ändring i regeringsformen
Härigenom föreskrivs att 9 kap. 11 § regeringsformen1 skall upphöra att gälla vid utgången av år 1994.
r1 Regeringsformen omtryckt 1991:1503
Förslag till Bilaga 2 Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)