2. Socialförsäkringsreform

En ny statlig myndighet för socialförsäkringensadministration (Betänkande 2003/04:SFU13 Socialförsäkringsutskottet)

Socialförsäkringsutskottets betänkande2003/04:SFU13

En ny statlig myndighet för socialförsäkringensadministration

---

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens
proposition 2003/04:69 En ny statlig myndighet för
socialförsäkringens administration jämte fyra
motioner som väckts med anledning av propositionen.
Propositionen har tagits fram i samarbete med
Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna.

I propositionen föreslås att de allmänna
försäkringskassorna och Riksförsäkringsverket
avvecklas den 31 december 2004 och att en ny samman-
hållen statlig myndighet för socialförsäkringens
administration inrättas den 1 januari 2005 under
namnet Försäkringskassan.
Avsikten är att den nya myndigheten skall ledas av
en styrelse med fullt ansvar och att en
generaldirektör skall ansvara för och leda den lö-
pande verksamheten enligt styrelsens direktiv och
riktlinjer. Ett förtroendemannaorgan, benämnt
försäkringsdelegation, inrättas på länsnivå.
Försäkringsdelegationerna bör bl.a. svara för
bevakning av att myndighetens verksamhet på länsnivå
bedrivs effektivt och med god service åt allmänheten
samt fatta beslut i frågor om och medverka i
samverkan med andra myndigheter på
rehabiliteringsområdet. I försäkringsdelegationernas
uppgift bör även ligga att årligen till regeringen
rapportera resultaten av de utvärderingar
delegationen gjort i sitt bevakningsuppdrag.
Någon ändring av socialförsäkringsnämnderna och
deras uppgifter skall inte ske. Däremot anser
regeringen att ledamöterna i nämnderna bör utses av
försäkringsdelegationerna.
Syftet med reformen är att ge nya och bättre
förutsättningar för social-
försäkringsadministrationen att fullgöra de uppdrag
som ges av riksdag och regering. Reformen avses
vidare ge en mer enhetlig rättstillämpning på
socialförsäkringsområdet, en bättre styrning av IT-
verksamheten, och en ökad flexibilitet och samsyn
inom organisationen.
I propositionen lämnas bl.a. förslag till en lag
med anledning av inrättande av Försäkringskassan
samt om upphävande av 18 kap. lagen (1962:381) om
allmän försäkring. Regeringen avser att återkomma
till riksdagen senare under våren 2004 med de
lagförslag som behövs för att den nya myndigheten
skall kunna bedriva den verksamhet som i dag bedrivs
av försäkringskassorna och RFV.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag men
föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna att sammansättningen i en
försäkringsdelegation bör återspegla de olika
riksdagspartiernas styrkeförhållanden i respektive
län. Utskottet avstyrker därmed motionsyrkanden om
avslag på propositionen. Vidare klargör utskottet
att antalet ledamöter i en försäkringsdelegation
skall vara lägst fem och högst elva och förutsätter
att detta tillgodoses utan något tillkännagivande
från riksdagens sida.
Motionsyrkandena i övrigt, bl.a. om en bred
socialförsäkringsreform och om finansiell
samordning, avstyrks.
I ärendet finns åtta reservationer, varav en
avseende motiveringen, och ett särskilt yttrande.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. En ny socialförsäkringsadministration

Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag med anledning av inrättande av
Försäkringskassan,
2. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring,
3. lag om ändring i socialförsäkringslagen
(1999:799).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:69
och avslår motionerna
2003/04:Sf34, 2003/04:Sf35 yrkande 1,
2003/04:Sf36 yrkande 1 och
2003/04:Sf37.
Reservation 1 (fp, c)
Reservation 2 (kd)

2. Socialförsäkringsreform

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf35
yrkande 2 och 2003/04:Sf36 yrkande 2.
Reservation 3 (fp, kd, c)
Reservation 4 (v) - motiv.

3. Finansiell samordning

Riksdagen avslår motion 2003/04:Sf36 yrkande 3.
Reservation 5 (fp, c)

4. Fusk och missbruk

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf35
yrkande 3 och
2003/04:Sf36 yrkande 4.
Reservation 6 (fp, kd, c)

5. Försäkringsdelegationernas
tillsättande

Riksdagen tillkännager som sin mening
regeringen att sammansättningen i en
försäkringsdelegation bör återspegla de olika
riksdagspartiernas styrkeförhållanden i
respektive län.

6. Försäkringsdelegationernas storlek

Riksdagen avslår motion 2003/04:Sf35 yrkande 4.
Reservation 7 (kd, c)

7. Socialförsäkringsnämnder

Riksdagen avslår motion 2003/04:Sf36 yrkande 5.

Reservation 8 (fp)

Stockholm den 20 april 2004

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Tomas Eneroth

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Tomas
Eneroth (s), Ronny Olander (s), Bo Könberg (fp),
Anita Jönsson (s), Mona Berglund Nilsson (s), Ulla
Hoffmann (v), Mariann Ytterberg (s), Anita Sidén
(m), Linnéa Darell (fp), Birgitta Carlsson (c),
Kerstin Kristiansson Karlstedt (s), Anna Lilliehöök
(m), Göte Wahlström (s), Mona Jönsson (mp), Kurt
Kvarnström (s), Kenneth Lantz (kd) och Carl-Axel
Johansson (m).

2003/04

SfU13

Utskottets överväganden

Allmänt om
socialförsäkringsadministrationen

Socialförsäkringens administration består av
Riksförsäkringsverket (RFV) som central
förvaltningsmyndighet och de 21 allmänna försäk-
ringskassorna, en i varje landsting och en på
Gotland, samt Premiepensionsmyndigheten.

Riksförsäkringsverket

RFV:s mål, ansvar och uppgifter är primärt reglerade
i förordningen (1998:739) med instruktion för
Riksförsäkringsverket samt i regleringsbrev. Det
övergripande målet för RFV, liksom för hela
socialförsäkringsadministrationen, är att
försäkringen skall administreras rättssäkert och
effektivt. Systemen skall tillämpas likformigt och
rättvist och åtgärder skall vidtas för att förebygga
och minska ohälsa.

RFV är central förvaltningsmyndighet för
socialförsäkringen och anslutande bidragssystem men
verket är inte chefsmyndighet för
försäkringskassorna. RFV har dock ett uttalat ansvar
i relation till kassorna inom områdena normering,
tillsyn, systemägarskap och ekonomistyrning. Syftet
med normeringen är att förbättra likformigheten,
rättssäkerheten och kvaliteten i
ärendehandläggningen. Tillsynen omfattar löpande
tillsyn över kassornas tillämpning av aktuella
författningar liksom tillsyn i enskilda ärenden.
Systemägarskapet för
socialförsäkringsadministrationens gemensamma IT-
stöd innebär ett ansvar för produktion, förvaltning
och utveckling av IT-stödet. Ekonomistyrningen
består av resultatstyrning och finansiell styrning
av försäkringskassorna.
Vidare har RFV till uppgift att följa och
utvärdera socialförsäkringen och dess effekter för
individ och samhälle samt utföra uppdrag som löpande
läggs på myndigheten. RFV ansvarar också för den
officiella statistiken på socialförsäkringens
område.
Vid årsskiftet 2002/03 var drygt 1 100 personer
anställda hos RFV. Av dessa arbetade ca 660 vid RFV
Data.

Försäkringskassorna

Försäkringskassorna är självständiga
offentligrättsliga juridiska personer. De är inte
formellt statliga myndigheter och är därför inte
inordnade i den statliga myndighetsstrukturen.
Försäkringskassorna jämställs dock med statliga
förvaltningsmyndigheter i flera viktiga avseenden.
Såväl förvaltningslagen (1986:223) som
tryckfrihetsförordningen (1949:105) och
sekretesslagen (1980:100) gäller för
försäkringskassornas ärendehandläggning.

I 18 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring,
AFL, regleras försäkringskassornas organisation och
verksamhet. Försäkringskassornas viktigaste uppgift
är att handlägga enskilda ärenden inom
socialförsäkrings- och bidragssystemen på regional
och lokal nivå samt att svara för samhällets
samordning av arbetslivsinriktad rehabilitering.
Vid försäkringskassorna fanns 2003 cirka 15 100
anställda, varav huvuddelen, cirka 12 000, var
kvinnor.
Premiepensionsmyndigheten

Premiepensionsmyndigheten omfattas inte av de
förslag som läggs fram i propositionen.

En sammanhållen statlig myndighet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag att
RFV och de allmänna försäkringskassorna
avvecklas den 31 december 2004 och ersätts av
en ny sammanhållen statlig myndighet. Den nya
myndigheten skall bildas den 1 januari 2005
under namnet Försäkringskassan. Riksdagen bör
därmed anta de framlagda lagförslagen samt
avslå motionsyrkanden om avslag på
propositionen och om tidpunkten för
införandet av den nya organisationen.
Vidare bör riksdagen avslå motionsyrkanden om en
bredare socialförsäkringsreform, om
finansiell samordning och om ökad prioritet
åt åtgärder mot fusk och missbruk.
Jämför reservationerna 1 (fp, c), 2 (kd), 3 (fp, kd,
c), 4 (v, motiveringen), 5 (fp, c) och 6 (fp,
kd, c).

Propositionen

Från juridisk synpunkt finns det enligt regeringen
inte något som talar för bibehållande av en
fristående ställning för försäkringskassorna.
Verksamheten är helt reglerad i lag och kopplingen
till privaträttsliga subjekt är obefintlig. Det
finns därför inte någon rimlig anledning till att
administrationen av socialförsäkringen, som har
mycket stor nationell politisk betydelse och är helt
statligt reglerad och finansierad, i princip skulle
undandras regeringens styrning.

Den nuvarande ansvarsfördelningen medför att
riksdagen inte till fullo kan ställa regeringen till
svars för försäkringskassornas verksamhet och
resultat och att regeringens handlingsutrymme i
styrningsfrågorna är begränsat. Ingen har ansvar för
helheten. Dessutom skapar den nuvarande
ansvarsfördelningen hinder vid utveckling av
verksamheten. Den nuvarande ansvarssituationen
försvårar gemensamma förhållningssätt när det gäller
samverkan med andra myndigheter och organisationer.
Det kan inte fattas generella beslut om
försäkringskassornas medverkan utan varje kassa
beslutar var för sig om sådan medverkan.
De motiv som tidigare funnits för att behålla en
från staten fristående offentligrättslig
organisation samt att låta verksamheten styras av
förtroendevalda har enligt regeringen inte längre
bärkraft. Förutsättningarna för styrning och ledning
av verksamheten blir tydligare och bättre om
socialförsäkringsadministrationen i dess helhet
inordnas i den statliga förvaltningen. Det är även
till gagn för de försäkrade, t.ex. i samband med
insatser för att minska sjukfrånvaron. Behovet av
regionalt och lokalt inflytande kan tillgodoses med
tillämpning av de decentraliserade styrprinciper som
sedan länge tillämpas inom statlig förvaltning.
Också förutsättningarna för att nå de mål som
regeringen satt upp för socialförsäkringens
administration förbättras om en ny sammanhållen
statlig myndighet inrättas. En sammanhållen
myndighet ger även bättre förutsättningar att
utkräva ansvar. Även möjligheterna att få genomslag
för gemensamma värderingar och förhållningssätt blir
bättre. Dessutom kan frågor om gemensam
personalpolitik och kompetensutveckling drivas
effektivare.
Regeringen föreslår att RFV och försäk-
ringskassorna avvecklas den 31 december 2004 och
ersätts av en ny sammanhållen statlig myndighet. Den
nya myndigheten bildas den 1 januari 2005 under
namnet Försäkringskassan och bestämmelserna härom
tas in i en ny lag, lag med anledning av inrättande
av Försäkringskassan, med ikraftträdande den 1
januari 2005. Vidare föreslås att 18 kap. AFL
upphävs från och med samma tidpunkt och att vissa
konsekvensändringar görs i 1 kap. 2 § AFL och i 1
kap. 3 § socialförsäkringslagen (1999:799).
För att den nya myndigheten skall kunna fullgöra
sina uppgifter fr.o.m. den 1 januari 2005 krävs
ytterligare författningsändringar. Regeringen avser
att återkomma till riksdagen senare under våren 2004
med de lagförslag som behövs för att den nya
myndigheten skall kunna bedriva den verksamhet som i
dag bedrivs av försäkringskassorna och RFV.

Motioner

Bo Könberg m.fl. (fp) begär i motion Sf36 yrkande 1
avslag på propositionen. Ett avskaffande av
försäkringskassorna gör hindren högre för de andra
lösningar som kan bli följden bl.a. av en
övergripande socialförsäkringsreform. I samma motion
yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om behovet av
en bredare socialförsäkringsreform. Den av
regeringen utlovade utredningen måste enligt
motionärerna komma i gång med sitt arbete inom några
månader. I yrkande 3 begärs ett tillkännagivande om
finansiell samordning med bl.a. sjukvården för att
minska sjukförsäkringens kostnader. Idén bakom
finansiell samordning bygger på att det inte finns
en hård central styrning från Stockholm som hindrar
att arbetet bedrivs på olika sätt efter de lokala
förutsättningarna. Lagstiftningen om finansiell
samordning bör ändras så att utrymmet för lokala
initiativ kraftigt vidgas. I yrkande 4 begärs ett
tillkännagivande om att regeringen skall ge ökad
prioritet åt åtgärder mot missbruk och
felutnyttjande av socialförsäkringar. Dagens brister
är i allt väsentligt en följd av regeringens
tidigare prioriteringar och inte av
försäkringskassornas grad av självständighet.

Kenneth Lantz m.fl. (kd) begär i motion Sf35
yrkande 1 ett tillkännagivande om att tidpunkten för
den föreslagna organisationsförändringen är direkt
olämplig med tanke på pågående utredningar, t.ex.
Ansvarskommittén, och den kraftsamling av resurser
som nu krävs för att nedbringa de höga sjuktalen. I
yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om en
utredning om en övergripande
socialförsäkringsreform. Motionärerna påpekar att
regeringen utlovat en sådan reform. I yrkande 3
begärs ett tillkännagivande om att ge stöd och
tydliga signaler om krafttag mot överutnyttjande av
och fusk med socialförsäkringsförmåner. En
förändring av socialförsäkringens administration
förbättrar inte försäkringskassornas arbete med att
komma åt felaktiga ansökningar och medvetet fusk.
Birgitta Carlsson m.fl. (c) begär i motion Sf37
avslag på propositionen. En centralisering av
beslutsfattandet kan utgöra ett hinder för
genomförandet av finansiell samordning eftersom
försäkringsdelegationerna får en för svag ställning
för att kunna göra sig gällande. Därtill kommer att
regeringen utlovat en parlamentarisk utredning om
socialförsäkringssystemen. Mot bl.a. denna bakgrund
anser motionärerna att det är fel att genomföra den
föreslagna förändringen.
I motion Sf34 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)
begärs avslag på propositionen. Ett förstatligande
av försäkringskassorna löser inte problemen med
sjukskrivningarna. Inte heller uppnår man
likformighet och rättssäkerhet i tillämpningen. I
stället skapas oro och osäkerhet i organisationen.

Utskottets ställningstagande

Inledningsvis noterar utskottet att den föreslagna
organisationsförändringen är avsedd att åstadkomma
en rättssäker tillämpning av socialförsäkringens
regler men inte att i materiellt hänseende förändra
försäkringens innehåll.

Försäkringskassornas självständiga ställning
innebär att styrningen av kassorna blir otydlig och
komplicerad och leder till att ingen tar ansvar för
helheten. Varje försäkringskassa har ansvar för att
tillse att socialförsäkringens regler tillämpas
likformigt och rättvist men det säger sig självt att
en försäkringskassa inte kan ta det fulla ansvaret
för annat än det egna verksamhetsområdet. Kritik har
också framförts vad gäller bristande likformighet
såtillvida att samma slags ärenden har kunnat bli
bedömda på olika sätt i olika delar av landet och
att handläggningstiderna varierat kraftigt mellan de
olika försäkringskassorna. Det bör dock nämnas att
det är RFV:s uppgift att såsom ansvarig för
normeringen verka för en likformig tillämpning.
Vidare kan möjligheten att uppnå målet om en
halvering av sjukskrivningen fram till 2008 påverkas
negativt av den oklara ansvarsfördelningen och
regeringens begränsade möjlighet till styrning av
försäkringskassorna. Om administrationen utgör en
enda sammanhållen myndighet under regeringen torde
det enligt utskottet öka förutsättningarna att uppnå
detta mål. Utskottet delar helt uppfattningen att
administrativa förändringar inte löser problemen med
ohälsan men gemensamma förhållningssätt och metoder
och ett mer samlat användande av samhällets resurser
kan underlätta och skapa bättre förutsättningar för
arbetet med att bryta ohälsoutvecklingen.
Även problemen med de regionala skillnaderna vad
gäller handläggningstider, vilka enligt utskottet
utgör ett stort problem, torde lättare kunna
avhjälpas med en sammanhållen myndighet. En
verksamhet som bedrivs på ett rättssäkert och
effektivt sätt är nödvändig inte minst för
människors tilltro till socialförsäkringen och dess
administration.
Socialförsäkringarnas andel av samhällsekonomin är
betydande. Socialförsäkringssektorns utbetalningar
(exkl. administration) kan för 2004 beräknas uppgå
till ca 430 miljarder kronor och utgör därmed 17 %
av BNP. Varje dag betalar
socialförsäkringsadministrationen i genomsnitt ut
mer än en miljard kronor. Det är mot denna bakgrund
ofrånkomligt att staten skaffar sig en mer direkt
och ändamålsenlig organisation för att effektivt
kunna styra och påverka en verksamhet som handhar en
så stor andel av samhällsekonomin.
Mot bakgrund av vad nu anförts anser utskottet att
socialförsäkringsadministrationen måste få ett
tydligt ledningsansvar, en nationell samsyn,
likformighet i fattade beslut och en gemensam
verksamhetsutveckling. En verksamhet med så
betydande uppgifter inte minst för de enskilda
individerna men även för samhällsekonomin behöver en
tydlig och för ändamålet kompetent ledning. Vidare
utgör ohälsoproblemen en nationell angelägenhet
vilket bör återspeglas i valet av organisationsform.
Utskottet har inget att invända mot tidpunkten för
inrättandet av den nya myndigheten. Utskottet delar
därvid RFV:s uppfattning som den kommit till uttryck
i remissyttrandet över slutbetänkandet (SOU
2003:106) från Utredningen angående
socialförsäkringsadministrationen (ANSA). Enligt RFV
innebär ett inrättande av den nya myndigheten
fr.o.m. den 1 januari 2005 visserligen en mycket
kort förberedelsetid, men en snabb övergångstid
minimerar det produktionsbortfall som oundgängligen
blir konsekvensen av en sammanslagning av denna
omfattning. Vid den hearing som regeringen anordnade
med anledning av ANSA:s delbetänkande (SOU 2003:63)
framhöll inte minst arbetstagarorganisationer att
det är viktigt att organisationen inte skall behöva
leva länge i ovisshet om vad skall gälla i
framtiden. Dessutom har vikten av en enhetlig
personalpolitik framhållits.
Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens
förslag om att ersätta RFV och försäkringskassorna
med en myndighet vid namn Försäkringskassan fr.o.m.
den 1 januari 2005. Utskottet avstyrker därmed
motionerna Sf34, Sf35 yrkande 1, Sf36 yrkande 1 och
Sf37.
När det gäller frågan om en
socialförsäkringsreform noterade utskottet i
betänkande 2003/04:SfU1 (s. 23) att statsministern i
en frågestund i riksdagen den 13 november 2003 hade
aviserat en kommande översyn av
socialförsäkringssystemen. Utskottet välkomnade en
sådan översyn i syfte att långsiktigt säkra en
gemensamt finansierad, generell offentlig
försäkring. Något tillkännagivande i frågan var
därmed inte påkallat och utskottet avstyrkte
motionsyrkandena i fråga. Utskottet har erfarit att
frågan om direktiv till en utredning om
socialförsäkringssystemen bereds inom
Socialdepartementet. Utskottet anser inte att det
finns skäl att föregripa detta beredningsarbete och
avstyrker därmed motionerna Sf35 yrkande 2 och Sf36
yrkande 2.
Beträffande frågan om finansiell samordning
konstaterar utskottet att lagen (2003:1210) om
finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser
mellan allmän försäkringskassa, länsarbetsnämnd,
kommun och landsting har trätt i kraft den 1 januari
2004. Den bygger till stor del på att samverkan sker
på regional och/eller lokal nivå. Vissa anpassningar
av lagen är nödvändiga med anledning av inrättandet
av den nya myndigheten. Utskottet förutsätter att
detta sker så att samverkan även fortsättningsvis
kan bygga på de regionala/lokala förutsättningarna.
Ett starkt förtroendemannainflytande på länsnivå
ökar förutsättningarna för en väl utvecklad
samverkan. Motion Sf36 yrkande 3 får anses delvis
tillgodosedd med anförda.
Såvitt gäller fusk och missbruk inom
socialförsäkringen har regeringen i
budgetpropositionen för 2004 (prop. 2003/04:1)
aviserat att en kontrollstrategi skall implementeras
under 2004. RFV har därefter presenterat en strategi
för socialförsäkringens kontroller. Strategin tar
sikte på kontroller i handläggningen, kontroller av
fusk samt oegentlighetskontroller. Utskottet anser
att åtgärder mot fusk och missbruk är mycket
angelägna och att detta gäller oavsett om
försäkringskassorna förstatligas eller inte. Mot
bakgrund av det anförda får motionerna Sf35 yrkande
3 och Sf36 yrkande 4 anses vara i huvudsak
tillgodosedda. Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Förtroendemannaorganisation m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör som sin mening ge regeringen
till känna att sammansättningen i en
försäkringsdelegation bör återspegla de olika
riksdagspartiernas styrkeförhållanden i
respektive län. Vidare klargör utskottet att
antalet ledamöter i en försäkringsdelegation
skall vara lägst fem och högst elva och
förutsätter att detta tillgodoses utan något
tillkännagivande från riksdagens sida.
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om
försäkringsdelegationernas storlek och om
socialförsäkringsnämndernas sammansättning.
Jämför reservationerna 7 (kd, c) och 8 (fp).

Nuvarande ordning

En försäkringskassa skall ha en styrelse som
ansvarar för att verksamheten bedrivs
författningsenligt, effektivt och i överensstämmelse
med syftet för verksamheten. Styrelseledamöterna
utses av regeringen på förslag av de politiska
partier som finns representerade i det eller de
landsting eller den kommun som utgör
försäkringskassans verksamhetsområde.

I en försäkringskassa finns en eller flera
socialförsäkringsnämnder. En socialförsäkringsnämnd
består av sju ledamöter varav en ordförande och en
vice ordförande. Fem av ledamöterna utses på förslag
av de politiska partier som finns representerade i
det eller de landsting eller den kommun som utgör
försäkringskassans verksamhetsområde. De två övriga
utses på förslag av organisationerna på
arbetsmarknaden som finns inom kassans
verksamhetsområde. Socialförsäkringsnämnderna fattar
beslut i ärenden om aktivitets- och sjukersättning,
särskild efterlevandepension, handikappersättning
och vårdbidrag, assistansersättning, bilstöd till
handikappade samt förmåner enligt lagarna om
arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd.

Propositionen

Den nya myndigheten bör enligt regeringens bedömning
ledas av en styrelse med fullt ansvar och en
generaldirektör bör ansvara för och leda den löpande
verksamheten enligt styrelsens direktiv och
riktlinjer. Vidare bör ett förtroendemannaorgan,
benämnt försäkringsdelegation, inrättas på länsnivå
med uppgift att bevaka att myndighetens verksamhet
bedrivs effektivt och med god service. I uppgiften
bör ligga att utvärdera och årligen rapportera till
regeringen de iakttagelser som därvid gjorts. I
sådana frågor bör delegationen också fungera som
kontakt- och samrådsorgan i förhållande till
myndigheten i övrigt. Försäkringsdelegationerna bör
också fatta beslut om regional och lokal samverkan
inom rehabiliteringsområdet samt utse de ledamöter
som deltar i sådan samverkan.
Försäkringsdelegationens ledamöter bör utses av
regeringen på förslag av de politiska partierna i
landstingen. Antalet ledamöter bör kunna variera
beroende på länets storlek.

Enligt vad som anges i propositionen bör någon
förändring av socialförsäkringsnämnderna och deras
uppgifter inte ske. Den närmare regleringen av
socialförsäkringsnämnderna i den nya För-
säkringskassan kommer regeringen att återkomma till
i den proposition som avses föreläggas riksdagen
senare under våren 2004.

Motion

Bo Könberg m.fl. (fp) begär i motion Sf36 yrkande 5
förslag om att det i socialförsäkringsnämnder inte
skall finnas ledamöter vilka företräder
arbetsmarknadsorganisationer. Enligt motionärerna
bör dock antalet ledamöter vara oförändrat.

Kenneth Lantz m.fl. (kd) begär i motion Sf35
yrkande 4 ett tillkännagivande om
försäkringsdelegationernas storlek. Enligt
motionärerna är det viktigt att delegationerna inte
blir för små utan att representationen från olika
politiska partier kan behållas. En alltför liten
försäkringsdelegation kan förlora förankringen i
samhällets olika delar.

Utskottets ställningstagande

Den förevarande propositionen tar enbart sikte på
själva huvudfrågan om ett avvecklande av RFV och
försäkringskassorna. Som redan nämnts avser
regeringen att återkomma till riksdagen senare under
våren 2004 med de ytterligare lagförslag som behövs
för att den nya myndigheten skall kunna bedriva den
verksamhet som i dag bedrivs av försäkringskassorna
och RFV. Samtidigt har en särskild utredare fått i
uppdrag att förbereda och, under förutsättning att
erforderliga beslut fattas av riksdagen och
regeringen, genomföra bildandet av den nya
myndigheten (dir. 2003:170). Utredaren skall med
utgångspunkt bl.a. i ANSA-utredningens förslag
beskriva ansvars- och uppgiftsfördelningen mellan
styrelsen, myndighetschefen och
förtroendemannaorganisationen samt lämna förslag
till instruktion för myndigheten. En
genomförandeorganisation, GEORG, har bildats.
Genomförandearbetet kommer att bedrivas i två steg.
Det första steget innebär organisatoriska
förändringar av den centrala nivån som är nödvändiga
för att ledningen av den nya myndigheten skall
fungera den 1 januari 2005. Därefter skall
anpassningar ske av den regionala/lokala nivån av
organisationen. Ledningen för den nya myndigheten
skall svara för detta arbete.

Mycket av beredningsarbetet återstår således innan
den nya myndigheten kan börja fungera fullt ut. Det
gäller t.ex. frågan om antalet ledamöter i en
försäkringsdelegation. I propositionen anges endast
att antalet bör kunna variera beroende på länets
storlek. Utskottet delar denna uppfattning men vill
redan nu klargöra att antalet ledamöter i en
försäkringsdelegation skall vara lägst fem och högst
elva, dvs. samma antal som i dag gäller för en
försäkringskassas styrelse. Utskottet förutsätter
att detta tillgodoses utan något tillkännagivande
från riksdagens sida. I den mån motion Sf35 yrkande
4 inte är tillgodosedd med det anförda avstyrker
utskottet motionsyrkandet i fråga.
Emellertid finner utskottet att det i ett avseende
finns anledning att göra ett tillkännagivande. Det
gäller frågan om hur ledamöterna i en
försäkringsdelegation skall utses. ANSA-utredningen
har i delbetänkandet SOU 2003:63 föreslagit att en
försäkringsdelegation inrättas i varje län och att
ledamöterna skall utses av regeringen. Fördelningen
av ledamöter skall enligt utredningen motsvara
partifördelningen i riksdagen. Ledamöterna skall
nomineras av partierna i respektive län och
mandatperioden skall vara fyra år. Enligt
utredningen stämmer detta i stort med hur
försäkringskassornas styrelser utses i dag. Den enda
egentliga skillnaden är att den proportionella
princip som tillämpas i dag gör att styrelsernas
politiska sammansättning motsvarar
majoritetsförhållandena i landstinget. Utredningen
anser dock att denna ordning är egendomlig eftersom
försäkringskassorna inte på något sätt är
underordnade landstingen. Som statlig myndighet är
det enligt utredningen rimligare att den politiska
representationen liknar riksdagens snarare än
landstingets. Utskottet delar utredningens
uppfattning och anser i motsats till regeringen att
sammansättningen i en försäkringsdelegation bör
återspegla de olika riksdagspartiernas
styrkeförhållanden i respektive län. Vad nu anförts
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
Vad gäller frågan om socialförsäkringsnämnder
gällde fram till den 1 juli 1998 att nämnderna
bestod av sju ledamöter varav en ordförande som
utsågs av regeringen. Av de övriga utsågs tre av RFV
och tre valdes av landstinget respektive
kommunfullmäktige. Dessutom fanns sex suppleanter i
nämnden.
Från och med den 1 juli 1998 gäller att en
socialförsäkringsnämnd består av sju ledamöter,
varav en ordförande och en vice ordförande. Fem av
ledamöterna utses på förslag av de politiska partier
som finns representerade i det eller de landsting
som utgör försäkringskassans verksamhetsområde. De
två övriga utses på förslag av de organisationer på
arbetsmarknaden som finns inom kassans
verksamhetsområde.
I samband med att utskottet behandlade förslaget
till 1998 års lagändring (prop. 1997/98:41)
avstyrkte utskottet bl.a. motionsyrkanden om att
arbetsmarknadens organisationer inte skulle få
representeras i nämnderna (bet. 1997/98:SfU8).
Utskottet anförde bl.a. följande. I samband med att
riktlinjerna för socialförsäkringsadministrationen
antogs gjorde riksdagen ett tillkännagivande till
regeringen om vikten av att
socialförsäkringsnämnderna tillförs sakkunskap om
villkor och förhållanden på arbetsmarknaden och
arbetsplatser och att arbetsmarknadens parter därför
borde ges rätt att nominera ledamöter i nämnderna
(bet. 1996/97:SfU12, rskr. 1996/97:273). Utskottet
vidhöll denna inställning och ansåg i likhet med
regeringen att arbetsmarknadens parter borde ges
rätt att nominera två av ledamöterna i
socialförsäkringsnämnderna.
Som redan nämnts anser regeringen att någon
ändring av socialförsäkringsnämnderna och deras
uppgifter inte bör ske. Utskottet delar denna
bedömning och anser följaktligen att det inte finns
något skäl att slopa rätten för arbetsmarknadens
parter att nominera två av ledamöterna i
socialförsäkringsnämnderna. Utskottet avstyrker
därmed motion Sf36 yrkande 5.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag
till riksdagsbeslut som behandlas i
avsnittet.

1. En ny socialförsäkringsadministration
(punkt 1)

av Bo Könberg (fp), Linnéa Darell (fp) och
Birgitta Carlsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen avslår proposition 2003/04:69. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Sf34,
2003/04:Sf36 yrkande 1 och 2003/04:Sf37 samt avslår
motion 2003/04:Sf35 yrkande 1.

Ställningstagande

Vi delar regeringens uppfattning när det gäller
behovet av bättre effektivitet och mer likformiga
bedömningar inom försäkringskassorna. Sjukfrånvaron
varierar t.ex. kraftigt mellan olika delar av landet
på ett sätt som inte utan vidare låter sig förklaras
av socioekonomiska faktorer. Eftersom
trygghetssystemens finansiering och
förmånsbestämmelserna regleras nationellt är det
angeläget att reglerna tillämpas på ett rättvist
sätt i hela landet.

Det är emellertid inte i första hand
försäkringskassornas organisation som orsakat
problemen i t.ex. sjukförsäkringen. Ansvaret måste i
stället bäras av regeringen, som både förvägrat
försäkringskassorna effektiva verktyg och
tillräckliga resurser för att kunna hantera
problemen med sjukfrånvaron. Regeringens förslag
innebär dock att försäkringskassorna får ikläda sig
rollen av syndabockar för en kris i sjukförsäkringen
vars orsaker ligger på andra håll än i kassorna och
deras regionala uppbyggnad.

Vi anser vidare att regeringens förslag kan
låsa fast frågan om socialförsäkringarnas
framtida organisation vid ett av flera
möjliga alternativ, och på så sätt föregripa
den utredning om socialförsäkringarnas
framtid som bör genomföras. En
centralisering av beslutsfattandet kan även
medföra hinder för finansiell samordning
genom att regionala initiativ för att
förkorta sjukskrivningstider försvåras.
Eftersom en utvecklad finansiell samordning
är en av de viktigaste insatser som kan
göras för lägre sjukförsäkringskostnader,
snabbare återgång i arbete och färre
"sjukpensioneringar" är detta ett tungt
vägande skäl mot propositionen. Den bör
därför avslås.

2. En ny socialförsäkringsadministration
(punkt 1)

av Kenneth Lantz (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag med anledning av inrättande av
Försäkringskassan,
2. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring,
3. lag om ändring i socialförsäkringslagen
(1999:799).
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 2.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:69 och
motion 2003/04:Sf35 yrkande 1 samt avslår motionerna
2003/04:Sf34, 2003/04:Sf36 yrkande 1 och
2003/04:Sf37.

Ställningstagande

Socialförsäkringens administration är i behov av
förändring framför allt därför att en likabehandling
av ärenden över hela landet måste vara ett krav. På
många försäkringskassor kan exempel hittas på
skillnader i sjukskrivningsmönster. Men tidpunkten
för den föreslagna organisationsförändringen är
direkt olämplig med tanke på pågående utredningar
och den kraftsamling av resurser som nu krävs för
att nedbringa de höga sjuktalen. Dessutom arbetar
Ansvarskommittén efter direktiv som på ett eller
annat sätt berör dessa frågor. Det hade därför varit
logiskt att invänta kommitténs förslag på åtgärder
innan organisationsförändringen genomförs.

3. Socialförsäkringsreform (punkt 2)

av Bo Könberg (fp), Linnéa Darell (fp), Birgitta
Carlsson (c) och Kenneth Lantz (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 3. Riksdagen bifaller
därmed motionerna 2003/04:Sf35 yrkande 2 och
2003/04:Sf36 yrkande 2.

Ställningstagande

Vid riksdagens frågestund den 13 november 2003
utlovade statsministern en bred utredning om
socialförsäkringarna. Det är nu hög tid att en sådan
utredning tillsätts och att den börjar arbeta inom
loppet av några månader. Vi förutser att de kommande
förslagen från denna utredning kommer att påverka
även socialförsäkringens administration.

4. Socialförsäkringsreform (punkt 2,
motiveringen)

av Ulla Hoffmann (v).

Ställningstagande

Jag anser att utskottets ställningstagande under
punkt 2 borde ha följande lydelse:

Vi anser inte att det finns något skäl för en
genomgripande översyn av socialförsäkringssystemen
som skulle kunna hota den generella välfärdens
grundtanke, där skyddet vid sjukdom, föräldraskap
och arbetslöshet är skattefinansierat och omfattar
alla. Socialförsäkringarna bör även fortsättningsvis
vara allmänna och obligatoriska och finansieras
solidariskt med socialavgifter och allmänna
skattemedel. Endast genom en skattefinansierad
välfärd uppnås nödvändiga omfördelande effekter så
att tillgången till social trygghet inte blir
beroende av kön, hälsa eller ekonomiska resurser. Vi
motsätter oss särskilt om översynen skulle ske efter
den modell som gjorts i pensionssystemet, en modell
som enligt vår mening varit odemokratisk och sluten
och lett till ett ojämlikt och orättvist
pensionssystem. Att använda pensionssystemet som
modell skulle också innebära att sänkningar av
ersättningsnivåerna kan komma till stånd utan
politiska ställningstaganden. En översyn med
utgångspunkten att ersätta stora delar av dagens
system med avtalsförsäkringar och privata
försäkringar skulle missgynna låginkomsttagare,
kvinnor och personer med dålig hälsa och riskerar
därmed att allvarligt hota solidariteten och
sammanhållningen i samhället.

5. Finansiell samordning (punkt 3)

av Bo Könberg (fp), Linnéa Darell (fp) och
Birgitta Carlsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 5. Riksdagen bifaller
därmed motion 2003/04:Sf36 yrkande 3.

Ställningstagande

Det mest framgångsrika sätt som prövats för att i
samverkan mellan olika huvudmän minska
sjukförsäkringskostnaderna - finansiell samordning
mellan försäkringskassan och sjukvården enligt 1992
års lagstiftning - har under en följd av år
förhindrats av regeringen. Samordning i denna
framgångsrika form är i praktiken inte heller möjlig
enligt den nya lagstiftning som trädde i kraft vid
årsskiftet. Om det förslag till lagstiftning som
förordades i den gemensamma motionen av Folkpartiet
och Centerpartiet med anledning av regeringens
proposition 2002/03:132 om finansiell samordning
hade bifallits av riksdagen skulle
försäkringskassorna och vårdhuvudmännen vid det här
laget ha haft kraftfulla incitament och verktyg för
samordning. Vi anser det angeläget att
lagstiftningen om finansiell samordning ändras så
att utrymmet för lokala initiativ kraftigt vidgas
och alla de slag av samordning som tilläts i
försöksverksamheten på 1990-talet också blir
praktiskt genomförbara med den nya lagstiftningen.

6. Fusk och missbruk (punkt 4)

av Bo Könberg (fp), Linnéa Darell (fp), Birgitta
Carlsson (c) och Kenneth Lantz (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 6. Riksdagen bifaller
därmed motionerna 2003/04:Sf35 yrkande 3 och
2003/04:Sf36 yrkande 4.

Ställningstagande

Genom att motverka missbruk och överutnyttjande av
förmåner kan samhällets kostnader för
sjukskrivningar minskas påtagligt. Ambitionerna hos
försäkringskassorna har dock varit ganska låga under
en följd av år. Den viktigaste förklaringen härtill
är att försäkringskassorna i princip inte haft några
krav på sig från regeringen eller RFV att aktivt
motarbeta fusk och fel. Medan dessa frågor
försummats på centralt håll har dock vissa
försäkringskassor på egen hand gjort mer än vad som
begärts av dem, och de har använt sin regionala
beslutanderätt till att vara mer aktiva mot fusk och
fel. Bristerna när det gäller kontrollverksamheten
är således i allt väsentligt en följd av regeringens
tidigare prioriteringar och inte av
försäkringskassornas grad av självständighet. Enligt
vår mening måste regeringen nu snarast ta itu med
arbetet att förhindra missbruk av förmåner och andra
felaktigheter i utbetalningar.

7. Försäkringsdelegationernas storlek (punkt 6)

av Birgitta Carlsson (c) och Kenneth Lantz (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 7. Riksdagen bifaller
därmed motion 2003/04:Sf35 yrkande 4.

Ställningstagande

Enligt regeringens förslag skall
försäkringsdelegationer inrättas med uppgift bl.a.
att besluta om socialförsäkringsnämnder och att
rapportera till regeringen om verksamheten. Detta är
en ny arbetsmodell som är värd att pröva. Det är
emellertid viktigt att tillse att
försäkringsdelegationerna inte blir för små utan att
representationen från olika politiska partier kan
behållas. En alltför liten försäkringsdelegation kan
förlora förankringen i samhällets olika delar,
vilket vore olyckligt, särskilt som en lokal
förankring är avgörande för finansiell samordning
och rehabilitering.

8. Socialförsäkringsnämnder (punkt 7)

av Bo Könberg och Linnéa Darell (båda fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 8. Riksdagen bifaller
därmed motion 2003/04:Sf36 yrkande 5.

Ställningstagande

Socialförsäkringsnämnderna fattar beslut i ärenden
som ofta har mycket stor betydelse för enskilda
människor, bl.a. när det gäller vissa delar av
politiken för funktionshindrade. Det handlar
dessutom om betydande belopp av skattemedel,
särskilt vid beslut om sjukersättning och
aktivitetsersättning (tidigare förtidspension och
sjukbidrag).

Nämnderna har en sammansättning där flertalet
ledamöter är utsedda så att det avspeglar resultaten
av de allmänna valen i respektive landstingsområde
eller region.
Två av ledamöterna utses emellertid på förslag av
arbetsmarknadsorganisationerna. Nämnderna har
således ett korporativistiskt inslag, som kanske kan
förklaras historiskt men som rent principiellt inte
är godtagbart. Vi anser att regeringen bör återkomma
till riksdagen med förslag om att det i
fortsättningen inte skall finnas ledamöter
nominerade av arbetsmarknadens parter.

Särskilt yttrande

Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttrande. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

En ny socialförsäkringsadministration (punkt 1)

av Anita Sidén, Anna Lilliehöök och Carl-Axel
Johansson (alla m).

Vi anser att likformighet och rättssäkerhet vid
bedömning av diagnoser och arbetsförmåga för
sjukskrivning och sjukersättning i första hand
uppnås genom stramare och klarare regler som tar
bort inslag av ramlagstiftning i lagen om allmän
försäkring. Givet stramare regler kan en gemensam
tolkning underlättas av en gemensam organisation. Vi
förväntar oss därför en uppstramning av reglerna vid
den följdproposition som aviseras av regeringen.

Vi anser inte att enbart en omorganisation kan
leda till färre sjukskrivningar och till att målet
om en halvering av sjukskrivningarna kan uppnås. Det
kan tvärtom finnas risker i att genomföra en
omorganisation i dagens mycket ansträngda läge för
försäkringskassornas arbete. Vi finner det också
mycket anmärkningsvärt att omorganisationen har
påbörjats redan innan riksdagen fattat beslut om
den.
Vi anser att ansvar och finansiering skall följas
åt. Så länge socialförsäkringarna är statligt
finansierade såsom sjukförsäkringen och
arbetslöshetsförsäkringen bör de vara ett statligt
ansvar. Vi anser att sjukförsäkringen bör
organiseras parallellt med sjukvården och vi har
föreslagit en nationell hälsoförsäkring för
sjukvården. Vi välkomnar en reformering av
socialförsäkringssystemen och anser att det
underlättas av en sammanhållen organisation.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

I proposition 2003/04:69 En ny statlig myndighet för
socialförsäkringens administration har regeringen
(Socialdepartementet) föreslagit att riksdagen antar
de i propositionen framlagda förslagen till

1. lag med anledning av inrättande av
Försäkringskassan,

2. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring och

3. lag om ändring i socialförsäkringslagen
(1999:799).

Lagförslagen återfinns som bilaga 2 till
betänkandet.

Följdmotioner

2003/04:Sf34 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen avslår regeringens proposition 2003/04:69
En ny statlig myndighet för socialförsäkringens
administration.

2003/04:Sf35 av Kenneth Lantz m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om tidpunkten för
reformen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en utredning om en
övergripande socialförsäkringsreform.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ge stöd och
tydliga signaler om krafttag mot överutnyttjande
och fusk med socialförsäkringsförmåner.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
försäkringsdelegationernas storlek.

2003/04:Sf36 av Bo Könberg m.fl. (fp):

1. Riksdagen avslår proposition 2003/04:69.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om behovet av en
bredare socialförsäkringsreform.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om finansiell
samordning med bl.a. sjukvården för att minska
sjukförsäkringens kostnader.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att regeringen
skall ge ökad prioritet åt åtgärder mot missbruk
och felutnyttjande av socialförsäkringar.

5. Riksdagen begär att regeringen återkommer med
lagförslag om att det i socialförsäkringsnämnderna
inte skall finnas ledamöter vilka företräder
arbetsmarknadsorganisationer.

2003/04:Sf37 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):

Riksdagen avslår regeringens proposition 2003/04:69.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag