En moderniserad radio- och tv-lag

Herr talman! Medierna har tagit stora språng de senaste decennierna, både vad gäller teknisk utveckling och vad gäller hur information färdas över världen. Internet har som vi vet möjliggjort för den enskilde medieskaparen att göra sig hörd, och stora medieföretag kan nu enklare än någonsin nå en global publik. Mediekonsumenterna kan nu i hög grad ta del av medieinnehåll från en annan plats i både tid och rum, när de vill. Det är en fantastisk utveckling som på många sätt stärker vår demokrati. Det är positivt att videodelningsplattformar inkluderas så att även de behöver förhålla sig till det regelverk som finns rörande reklam, tillgänglighetsanpassning och skydd av barn och unga. Det förslag som vi i dag debatterar gör lagstiftningen mer teknikoberoende i vissa delar.

Diskussionen om yttre påverkan genom mjuk makt är levande. En mediebild ensidigt dominerad av annan stat eller aktör, även vad gäller underhållningsmedier, kan leda till att medborgarnas förståelse för sitt eget samhälle förvrängs. I Sverige är det tydligt att vissa grupper blandar samman exempelvis amerikansk historia och samhällsbyggnad med den egna. Under exempelvis debatten om BLM satte vissa grupper likhetstecken mellan amerikansk och svensk polis. Det är problematiskt i stort om befolkningen i vissa fall är mer insatta i delar av ett annat samhälles verklighet än i den egna verkligheten och de förutsättningar de själva lever under.

Utifrån en önskan om att upprätthålla en någorlunda jämn mjuk makt-balans är det begripligt att AV-direktivet inrättar ett innehållskrav om europeiskt innehåll även för streamningstjänster. Vi förstår ambitionen men inte hur innehållskvoten ska lösa problemet, samtidigt som förslaget går för långt i andra avseenden.

Framväxten av legala streamningstjänster innebär viktiga framsteg för människors möjligheter att ta del av innehåll utifrån egna premisser, och jag skulle vilja påstå att de nya reglerna begränsar yttrande- och informationsfriheten. Innehållskvoterna är redan uppfyllda av merparten av de globala streamningsföretagen, så kvoten skulle inte få nämnvärd påverkan på innehållet i sig utan enbart på företagens frihet att välja innehåll på sina tjänster.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En moderniserad radio- och tv-lag

Förslaget om innehållsreglering motverkar de möjligheter som de senaste decenniernas teknikutveckling har medfört på medieområdet. Regeringen har själv tidigare uttalat att kvoterna inskränker mediernas oberoende och den redaktionella friheten.

Innehållskvoter och att genom lagstiftning försöka reglera vilken information befolkningen ska ta del av är inte en hållbar väg. Det är mer naturligt att se över hur innehållsskapande kan främjas i Europa i stället för att försöka sätta upp minimikvoter.

Frihetstanken bärs här av oss och Liberalerna. Det är märkligt att andra partier som brukar beskylla oss för att vilja inskränka mediernas frihet så snabbt godtar förslag om innehållsreglering. Allt EU föreslår är inte bra, och det finns en gräns för vilka inskränkningar i vår frihet vi kan godta. Vi vet att regeringen egentligen håller med i många stycken, men här vägde tydligen EU tyngre än friheten.

Regeringen föreslår att public service-företagen om de vill ska kunna begära att tillståndsvillkoret om respekt för den enskildes privatliv tas bort från bolagens sändningstillstånd. Samtidigt bedömer regeringen att möjligheten i radio- och tv-lagen att förena sändningstillstånd med villkor om att i sändningsverksamheten respektera den enskildes privatliv ska vara kvar. Det ska vara upp till Myndigheten för press, radio och tv att besluta om tillstånd om att ändra då public service-företagen begär att ett villkor ska tas bort.

Regeringens argumentation kring frågan är motsägelsefull. Å ena sidan är det nya medieetiska systemet för oprövat för att kunna tas bort ur radio och tv-lagen, å andra sidan vill regeringen möjliggöra att kravet tas bort i sändningstillstånden.

Regeringen påtalar även att det finns en risk för otydlighet när prövningar i vissa ärenden kan göras av två organ. Det kan bli oklart för enskilda vilket organ man ska vända sig till, och dubbelprövningar kan leda till olika utfall, vilket naturligtvis skapar otydlighet.

Vi är överens med regeringen om att det nya medieetiska systemet är för oprövat för att kunna tas bort i radio- och tv-lagen, och vi håller med regeringen om att parallella granskningsorgan för public service kan skapa otydlighet. Utifrån detta är den logiska slutsatsen att public service-bolagen inte bör ingå i det nya medieetiska systemet, det vill säga tvärtemot det fulla deltagande som regeringen vill underlätta.

Det är långt ifrån självklart att public service bör ingå i det nya systemet eftersom de har uppdrag och krav på sig från det allmänna. De särskilda kraven på saklighet och opartiskhet kan beröra frågor om respekt för den enskildes privatliv.

Public service finansieras av det allmänna, och det är mer berättigat att de folkvalda ställer långtgående krav om transparens på granskningsnämnden än att samma krav ställs på en privaträttslig organisation. Samtidigt är det problematiskt att en privaträttslig organisation, såsom den medieetiska nämnden, får en betydande roll i granskningen av offentligfinansierad verksamhet. Det är medborgarna som ska styra över hur de gemensamma resurserna används och hur de följs upp. Dessutom blir det tydligare om granskningsnämnden sköter all granskning av public service. På så sätt elimineras också risken för dubbelprövning i frågor om huruvida public service visat respekt eller ej för den enskildes privatliv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En moderniserad radio- och tv-lag

Det är slutligen, herr talman, viktigt att regeringen tänker igenom sina förslag. Kanske bryr man sig inte lika mycket om mediernas frihet och oberoende som man annars brukar slå sig för bröstet för.

Avslutningsvis yrkar jag bifall till Sverigedemokraternas reservation 1 i betänkandet.

Herr talman! AV-direktivet, EU-ländernas gemensamma reglering av audiovisuella medietjänster, har uppdaterats, och nu ska också den svenska lagstiftningen anpassas efter detta. Det är en uppdatering som sker utifrån de förändringar som skett på mediemarknaden. Vi konsumerar ju medier på ett annat sätt nu än tidigare. Vi tittar mindre på tablå och mer på on demand och play. Det är nya plattformar, det är nya appar, det är större utbud, det är andra format och så vidare.

De förändringar som EU gjort i sitt direktiv tycker vi är rimliga anpassningar till en ny tid, och de förändringar som regeringen gör med anledning av direktivet är också bra och rimliga. Även i tider där vi tittar på tv, lyssnar på radio och annat på ett annat sätt än tidigare är det rimligt att skydda minderåriga. Det är rimligt att ha regler mot uppmaning till våld, hat och terroristbrott. Det behövs också en tillgänglighetsambition framöver, och den bör självklart vara väldigt hög.

På det sättet är detta välkommet, herr talman, både att EU uppdaterar AV-direktivet och att Sverige gör bra anpassningar efter detta.

Herr talman! Låt mig säga några ord om det som Aron Emilsson kallar för mjuk makt. Det är otroligt viktigt att se att det finns en mjuk makt i form av medier. Den som kontrollerar medier har naturligtvis också stor kontroll över de berättelser som finns i ett samhälle och över vad som anses normalt, vad som blir normaliserat och vad som blir strukturer som vi förväntas följa.

Därför är mediepolitiken otroligt viktig för ett samhälle. Den som har kontroll över medierna har också till stor del kontroll över debatten och kanske också därmed kontroll över politiken på ett sätt som vi ofta inte ser. Vi bör fundera mer på detta med mjuk makt.

Vi behöver också fundera mer på vad som händer med den svenska demokratin och den svenska debatten när en allt större del av den audiovisuella diskussionen förs på plattformar som är internationella och globala. Det är en intressant fråga. Vad händer till exempel om de plattformarna kommer i händerna på ett bolag som kontrolleras av en stat som inte är demokratisk?

7Allt det här måste vi naturligtvis diskutera, och det behövs regler för hur AV ska fungera framöver, men det behövs inte regler för att främja europeiska produktioner i tv-sändningar och beställ-tv, herr talman. EU ställer nu krav på 30 procents europeiskt innehåll i mediebolagens programinnehåll, och vi tycker från Liberalernas sida att det är djupt olyckligt.

Det är inte en uppgift för politiker vare sig på nationell nivå eller på EU-nivå att avgöra hur stor andel av produktionerna i utbudet som ska härröra från ett visst land. Det är en sak för mediebolaget och dess konsumenter att avgöra hur mycket det ska vara och hur balansen ska se ut mellan olika produktionsländer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En moderniserad radio- och tv-lag

Liberalerna anser därför att Sverige bör ta initiativ till att omförhandla och initiera en revision av AV-direktivet på den här punkten. Vi behöver främja svensk filmproduktion och vi behöver främja svensk produktion på många andra sätt, och flera länder främjar nu filmproduktion till exempel genom att införa produktionsincitament för film. Det borde Sverige också göra, men vi ska inte kvotera och inte reglera.

Herr talman! I betänkandet väcks också frågor om hur medier ska granskas. Framför allt finns en del som gäller respekt för den enskildes privatliv. Vi hörde precis hur Sverigedemokraterna föreslår att man ska förbli vid det gamla. Jag välkomnar från Liberalernas sida den nya väg som nu påbörjats, alltså att medier själva skapar ett eget system för hur man ska kontrollera detta och hur man ska sanera det som inte bör finnas och bedöma det som har funnits.

Jag tror nämligen att det är viktigt att ta steg bort från politiken på det här området. Det fanns en grundlagsutredning som inte nådde ända fram för att grundlagsskydda public service, men jag tycker att när nu så inte skedde måste vi fundera på hur vi på andra sätt kan säkra det viktiga i att politiken har armlängds avstånd från medierna, inte minst när det gäller granskning.

Man kan göra det här på olika sätt. Dels tycker jag att vi bör fortsätta att se över hur man tillsätter de styrelser som finns för stiftelsen. Det bör inte vara så att till exempel de som är anställda på ett riksdagskansli ska kunna sitta där. Man bör också fundera på hur granskningen ska se ut och om man kan ta steg bort från politiken också där. Granskning i dag regleras i en förordning, vilket gör att en regering utan majoritet i riksdagen ganska snabbt kan ändra sammansättningen i en granskningsnämnd. Jag tycker att det är fel. Det här bör i stället föras över till lag så att man när man gör sådana förändringar åtminstone bör kolla så att man har en majoritet för det i riksdagen. Det skulle ge en tröghet i systemet, och det skulle minska regeringens makt över granskningsnämnden, vilket jag tror är rimligt och riktigt.

Dessutom bör man fundera över hur man också på detta område ska undvika att det finns aktiva politiker i granskningsnämnden. Jag tror också, herr talman, att det vore rimligt med ett skydd mot plötsliga entlediganden i granskningsnämnden just för att se till att till exempel en regering i minoritet som vill ändra granskningen på ett eller annat sätt inte kan göra det utan att först ha stämt av med riksdagen som man måste göra när man ska ändra en lag.

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 3.

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande.

Som talarna före mig har varit inne på är detta en fråga om att implementera EU:s direktiv om audiovisuella tjänster i svensk lagstiftning samt några andra frågor för att modernisera radio- och tv-lagen. Därav rubriken på betänkandet.

Eftersom kollegorna har redogjort för vad ärendet handlar om tänker jag inte gå in på det, utan jag kommer i stället att kommentera några frågor i betänkandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En moderniserad radio- och tv-lag

Medieområdet har förändrats i rask takt både vad gäller sättet vi tar del av media på i form av tekniska lösningar och vad gäller hur media används. Blickar vi ut i världen ser vi exempel på auktoritära makthavare som förstår att deras maktinnehav är beroende av en kontroll över mediepolitiken - kontrollen över vad som får sägas och vad som inte får sägas. Att sprida desinformation för att forma människors åskådningar, lägga ned oppositionella tidningar och styra innehållet i public service är exempel som vi ser runt om i världen.

Samtidigt har vi sociala nätverk som gör att fler än någonsin kan ta del av information och uttrycka sin mening, men där sprids det också falsk materia.

Herr talman! En grundförutsättning för att demokratin ska vara livskraftig är att medborgare får ta del av den mångfald av medier som finns och av oberoende och sakliga nyheter och att de får kunskap om vilken typ av information det är de tar del av.

Propositionen riktar in sig på viktiga frågor som handlar om just det här. Ett exempel är att Statens medieråd får i uppdrag att kartlägga och redovisa åtgärder som har vidtagits för att främja medie- och informationskunnighet. Ett annat förslag är krav på tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning när det gäller vissa tjänster.

Herr talman! Jag vill göra några reflektioner om andelen program med europeiskt ursprung, vilket har varit uppe i den här debatten. Som vi har hört innebär förslaget en kvot på europeiskt innehåll. Det är inte helt oproblematiskt. Under förhandlingarna rörande ändringarna i direktivet motsatte sig Sverige kvoter för europeiskt innehåll med hänsyn till att sådana inskränker mediernas oberoende och den redaktionella friheten. Tyvärr vinner Sverige inte gehör för sin hållning i alla EU-förhandlingar. Men vi ska komma ihåg att redan i dag ställs i radio- och tv-lagen vissa krav när det gäller skyldighet att tillhandahålla europeiskt innehåll.

Jag tycker att det är viktigt, som kulturutskottet pekar på, att vi ska genomlysa vilka effekterna blir av AV-direktivets krav på 30 procents europeiskt innehåll. För svensk del kanske det inte blir så omfattande, men genomlysning är ändock viktig.

Sedan har vi frågan om ett nytt medieetiskt system. Medieaktörer, alltså inte vilka som helst utan medieaktörerna i Sverige, har själva bestämt och gått med på att upprätta ett nytt medieetiskt självregleringssystem som innefattar frågor om publicitetsskada för enskilda. Det är väldigt bra. Public service-bolagen har anslutit sig till det medieetiska systemet, vilket innebär att en prövning av publicitetsskada för en enskild kan prövas både via granskningsnämnden och via det medieetiska systemet.

Det här är en ordning som kan komma att bli problematisk, varför regeringen också lägger förslag på att prövningen av publicitetsskada för enskild i stället ska ligga på det medieetiska självregleringssystemet.

Herr talman! En av de viktigaste principiella frågorna jag skulle vilja lyfta fram med det här ärendet är att stärka granskningsnämndens oberoende. Jag delar Christer Nylanders synpunkter fullt ut. Det görs genom förslaget att den som är riksdagsledamot, statsråd eller anställd i Regeringskansliet inte ska få vara ledamot i granskningsnämnden för radio och tv.

Herr talman! Vi behöver ta fler steg för att ytterligare stärka oberoendet för public service i hela kedjan. Lagändringarna förväntas träda i kraft den l december, men som jag sa förändras medieområdet i snabb takt, och svensk lagstiftning, däribland den lagstiftning vi behandlar i detta ärende samt våra grundlagar i form av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen, har ett mycket tekniskt detaljerat innehåll. Det innebär att dessa ständigt behöver ses över och uppdateras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En moderniserad radio- och tv-lag

Man kan fundera på om den ordningen är bra och om vi som lagstiftare måste tänka mer teknikneutralt. Det har vi försökt göra i förslaget i det här betänkandet. För vem vet vad framtiden har att utvisa? Det vi dock vet är att vi sannolikt snart kommer att behöva modernisera radio- och tv-lagen igen.

Herr talman! Det här betänkandet, som i huvudsak handlar om implementering av AV-direktivet från Europeiska unionen, väcker en rad funderingar om vad som kunde ha gjorts bättre och som kunde ha blivit bättre i en förhandling i EU. För Moderaterna har det i arbetet inför den förhandlingen varit viktigt att se till att den svenska ståndpunkten har varit sund och riktig, att den har främjat ett mångfacetterat och välmående medielandskap och att kulturen har kunnat vara så fri och oberoende av politisk styrning som möjligt.

I många viktiga delar har förbättringar gjorts på vägen, men som kollegan från Socialdemokraterna sa tidigare är det inte alltid de svenska ståndpunkterna når hela vägen fram. Så har det varit även denna gång. Det finns saker som skaver, exempelvis kravet på europeiskt innehåll. Men det finns också viktiga saker i betänkandet, som oberoendet och granskningen av vårt medielandskap, där eventuellt ytterligare steg kan behöva tas.

Det har varit viktigt för Moderaterna att betänkandet och propositionen som ligger till grund för det inte har varit ett steg i en överimplementering av ett EU-direktiv. Många gånger förut har Sverige när man ska implementera ett EU-direktiv kanske tagit i lite för mycket från tårna. Man ska absolut alltid vara bäst i klassen. Det har varit viktigt för oss att den formen av överimplementering inte har blivit fallet här. Vad vi kan bedöma har det inte blivit det. Därför ställer vi oss bakom förslaget i betänkandet som det ser ut.

Det finns andra tankar kring hur vi i framtiden kan behöva utveckla vårt medielandskap. Det handlar om att se till att ha mer teknikneutral lagstiftning, att granskningen fungerar, att public services oberoende säkras och att public service utvecklas till att bli än bättre än i dag. Det ser vi moderater självfallet positivt på och ställer oss bakom.

Vi ser framför oss fortsatta konstruktiva dialoger om hur man kan ta ytterligare steg i de olika riktningarna, med respekt för mediernas oberoende och för kulturens oberoende och fortlevnad. Politiken måste alltid ha ett säkerhetsavstånd till den formen av mjuk makt.

Herr talman! Ett välmående medielandskap bygger på principen om att frihet skapar välmående. Ökad reglering skapar inte lika stort välmående. Det har visat sig många gånger förut.

Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Herr talman! När Erik Ottoson sa allt det där tänkte jag nästan stryka mig. Jag håller med om i princip allting, utom möjligen hur delar av det som sas absolut på slutet skulle kunna tolkas. Det här är faktiskt implementering av ett EU-direktiv där man, precis som Erik sa, inte gör mer än det som måste göras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En moderniserad radio- och tv-lag

Hela konstitutionsutskottet var inför förhandlingarna om direktivsförändringen enigt om att direktivet, framför allt 30-procentsregleringen för europeiska produktioner, var dåligt. Samtliga partier i riksdagen höll med om Sveriges hållning. Man kan önska att det också hade fått genomslag, det vill säga att vi inte skulle ha en 30-procentig kvot. Men det lyckades inte.

Man kan också säga att vi då ska ta initiativ till en omförhandling. Det skulle man kunna göra med varje grej som man inte är särskilt nöjd med. Problemet är att en sådan förhandling kan ta två vägar. Det finns ganska mycket som tyder på att vi nog inte skulle ha framgång utan att vi riskerar att få en ännu större kvot för europeisk produktion.

Frågan är om det är där vi ska lägga energi och kraft vad gäller medieområdet i Europa. Jag och Vänsterpartiet tror inte det. Därför ställer vi oss bakom utskottets förslag i betänkandet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 19.)