En idrottspolitik för 2000-talet - folkhälsa, folkrörelse och underhållning, m.m.
Betänkande 1999/2000:KrU3
Kulturutskottets betänkande
1999/2000:KRU03
En idrottspolitik för 2000-talet - folkhälsa, folkrörelse och underhållning, m.m.
Innehåll
1999/2000
KrU3
Sammanfattning
I betänkandet behandlar kulturutskottet regeringens proposition 1998/99:107 En idrottspolitik för 2000- talet jämte de motioner som väckts med anledning av propositionen samt ett antal motioner väckta under allmänna motionstiden hösten 1998.
I propositionen anförs att idrottsrörelsen själv bör lägga fast målen för sin bidragsgivning. Staten skall endast ange de syften som staten har med sin bidragsgivning. Riksdagen föreslås godkänna de syften med statsbidraget som regeringen lagt fram i propositionen.
Vidare föreslås att de medel som staten anvisar för svenskt deltagande vid olympiska spel och Paralympics skall anvisas varje år och fortsättningsvis inkluderas inom ramen för anslaget Stöd till idrotten.
Sveriges Riksidrottsförbund (RF) prövar frågor om fördelning av statsbidrag till idrottsverksamhet i enlighet med vad regeringen bestämmer. Denna fördelning utgör enligt regeringen myndighetsutövning, varför regeringen föreslår att det skapas lagstöd för den fördelning av statsbidrag som RF gör. Offentlighetsprincipen föreslås vidare, genom ett tillägg i bilagan till sekretesslagen, göras tillämplig på den verksamhet hos RF som består av fördelning av statsbidrag.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Utskottet anför med anledning av motionsyrkanden rörande Dopinglaboratoriet och Dopingjouren att regeringens avsikt att tillskjuta ytterligare medel till dessa verksamheter bör tillgodose önskemålen framförda i motionerna.
Motionerna i övrigt avser bl.a. frågor om ämnet idrott och hälsa i skolan, idrottens möjligheter till egenfinansiering, bidrag från AB Svenska Spel, idrottens lokala aktivitetsstöd, jämställdhet, integration, funktionshindrades möjligheter till idrottsutövning, den kommersiella underhållningsidrotten, en svensk EU-strategi inom idrottsområdet, idrottens trovärdighet, forskning och utveckling, en särskild talangsatsning, ett s.k. ortsföreträde vid antagning till högskolan, professionell boxning samt skatter inom idrottsområdet. Samtliga motionsyrkanden avstyrks.
Utskottet har, av lagtekniska samordningsskäl, från konstitutionsutskottet övertagit ett lagförslag i proposition 1998/99:124 Staten och trossamfunden - stöd, medverkan inom totalförsvaret, m.m. som avser bilagan till sekretesslagen. I enlighet med vad konstitutionsutskottet har anfört i sitt betänkande 1999/2000:KU5 tillstyrker kulturutskottet förslaget.
I betänkandet har 19 reservationer och 4 särskilda yttranden tagits in.
Propositionerna
Regeringen (Kulturdepartementet) har i proposition 1998/99:107 En idrottspolitik för 2000-talet - folkhälsa, folkrörelse och underhållning, m.m. föreslagit att riksdagen
dels antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (1995:361) om överlämnande av förvaltningsuppgifter till Sveriges Riksidrottsförbund,
2. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
dels godkänner vad regeringen föreslår om
3. bidrag för svenskt deltagande vid olympiska spel och Paralympics (avsnitt 7.2.3),
4. syftet med statsbidraget till idrottsrörelsen (avsnitt 9.1).
Lagförslagen har intagits som bilaga 1 till betänkandet.
I proposition 1998/99:124 Staten och trossamfunden - stöd, medverkan inom totalförsvaret, m.m. föreslår regeringen (Kulturdepartementet) såvitt nu är i fråga (lagförslag 2.30) - att riksdagen antar i propositionen framlagt förslag till lag om ändring i bilagan till sekretesslagen (1980:100).
Lagförslaget, som av konstitutionsutskottet av lagtekniska samordningsskäl överlämnats till kulturutskottet, återfinns i bilaga 2 till betänkandet. Övriga lagförslag i proposition 1998/99:124 behandlas av konstitutionsutskottet i betänkande 1999/2000:KU5. Kulturutskottet har avgivit yttrande 1999/2000:KrU3y över vissa av förslagen i propositionen.
Motioner
Motioner väckta med anledning av propositionen
1998/99:Kr20 av Eva Johansson och Ingela Thalén (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om insatser som medger fortsatt verksamhet vid Dopingjouren vid Huddinge sjukhus.
1998/99:Kr21 av Roy Hansson och Elizabeth Nyström (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om momsbefrielse för idrottsanläggningar och spelarövergångar.
1998/99:Kr22 av Elizabeth Nyström och Elisabeth Fleetwood (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökat timantal för ämnet idrott och hälsa i skolan.
1998/99:Kr23 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om folkhälsan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om antidopning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om idrottens roll i skolan,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om idrott och högre utbildning,
5. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om ytterligare utredning om främjandeorganisationernas verksamhet i enlighet med vad som anförts i motionen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om handikappidrotten,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det grundläggande samhällsstödet till idrotten,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om egenfinansiering,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om idrotten och ekonomin,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om idrotten och skatterna,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om idrotten och spelmarknaden,
12. att riksdagen beslutar att överskottet från de spelformer som tidigare bedrevs av AB Tipstjänst överförs till de ideella organisationerna i enlighet med vad som anförts i motionen,
13. att riksdagen beslutar att upphäva beslutet om den s.k. TV-listan i enlighet med vad som anförts i motionen,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om satsning på elitidrott,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om offentliga bidrag och subventioner,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statsbidrag till idrottsrörelsen,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om idrottens internationella agerande,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning och högre utbildning på idrottsområdet,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om elitidrotten och de olympiska spelen.
1998/99:Kr24 av Kent Olsson och Elizabeth Nyström (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ortsföreträde för högskolestuderande elitidrottare.
1998/99:Kr25 av Kent Olsson och Roy Hansson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökad timtid för ämnet idrott och hälsa i skolan.
1998/99:Kr26 av Lennart Kollmats m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att statens hållning, liksom kommunernas, bör vara att stödja och stötta, inte styra och ställa med, föreningslivet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en uppföljning av effekterna för idrottens självständiga ställning av Riksidrottsförbundets nya status som myndighet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det felaktiga i att inkomsterna till idrotten fördelas genom Svenska Spel,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att aktiviteten under skoltid till övervägande del inte skall bestå av olika tävlingar utan i stället utgöras av andra former av fysisk träning och av arbete med hälsokunskap,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kvinnor och män inom idrotten,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bättre möjlighet för handikappade att utöva sin idrott,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Dopinglaboratoriet och Dopingjouren,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om idrottsforskningen.
1998/99:Kr27 av Birgitta Sellén m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en sänkning av åldersgränsen för lokalt aktivitetsstöd,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om dopningskontroller vid allmänna lokaler,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Dopinglaboratoriet i Huddinge,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finansieringen av Dopingjouren,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avdrag för ersättningar till ideellt arbetande ledare,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om idrottskonton,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om idrott i skolan,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om idrottens roll i integrationsarbetet,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att bidragsgivningen skall styra mot jämställdhet.
1998/99:Kr28 av Dan Kihlström m.fl. (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om idrottsarenors tillgänglighet för människor med funktionsnedsättningar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av det lokala aktivitetsstödet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att elitsatsningar inte skall ske på bekostnad av breddidrotten,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lösningar när det gäller idrottens moms- och skattefrågor,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att hitta en permanent lösning för Dopinglaboratoriet och Dopingsjouren i Huddinge,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om idrottsforskningen,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att införa ortsföreträde.
Motionsyrkande väckt med anledning av proposition 1998/99: 115
1998/99:Kr33 av Lennart Kollmats och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Dopingjourens verksamhet.
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1998
1998/99:Kr274 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
65. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att framtida investeringar inom idrottssektorn i första hand skall inriktas mot typiska flickidrotter,
66. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om idrott och droger,
67. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att vid friluftsanläggningar stimulera till kretsloppstänkande.
1998/99:Kr506 av Peter Pedersen (v) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skapandet av en nationell fotbollsakademi i Degerfors.
1998/99:Kr511 av Peter Pedersen m.fl. (v, s, kd) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en allsidig utredning om professionell boxning i Sverige i enlighet med vad som anförts i motionen.
1998/99:Kr518 av Dan Kihlström m.fl. (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om idrottens etik,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om dopningspreparat,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att stärka breddidrotten,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skapa rimliga villkor för elitidrotten,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om idrottsarenors tillgänglighet för människor med funktionsnedsättningar samt om behovet av forskning till förmån för handikappidrotten,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att jämställdhetsarbetet inom idrotten drivs vidare.
1998/99:Kr519 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om idrottsrörelsens oberoende ställning,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fördelning av medel till handikappidrotten,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppföljning av insatser gällande idrottens internationella förutsättningar,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om elitidrott och olympiska spel.
1998/99:Kr520 av Lennart Kollmats m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om idrottsrörelsens oberoende ställning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att stödet till idrotten skall utformas på ett sätt som bibehåller mångfalden,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att stödet till idrotten utformas på ett sätt som befrämjar mångfalden,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om idrottsrörelsens viktiga roll för att befrämja integration,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bättre möjligheter för handikappade att utöva sin idrott,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om elitklubbarnas ansvar när det gäller idrottens etik- och moralfrågor.
1998/99:Kr521 av Peter Pedersen m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till målbeskrivning för idrottspolitiken i enlighet med vad i motionen anförts,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att öka andelen som deltar i idrotter, motion och friluftsliv,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om handlingsprogram för ökad tillgänglighet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det lokala aktivitetsstödet även skall redovisas efter kön,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökad jämställdhet och inflytande,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om invandrares inflytande och delaktighet,
8. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att se över breddidrottens villkor,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökat ledarstöd,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kommersialiseringen av idrotten,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bolagisering inom idrotten och konsekvenserna vad gäller samhällsstödet,
13. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om konsekvenserna av den s.k. Bosmandomen för svensk idrott enligt vad i motionen anförts,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om godkända revisorer,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökad integration mellan idrott för funktionshindrade och icke funktionshindrade.
1998/99:MJ240 av Caroline Hagström (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bidrag till ridskolorna/ridklubbarna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppföljning av fördelning av olika bidrag/stöd till kvinnodominerade sporter.
1998/99:A291 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning av frågan om finansiering av ungdomsidrotten och resurstilldelningen till tjej- och handikappidrott.
Idrottsutredningen
Genom regeringsbeslut den 24 oktober 1996 bemyndigades framlidne statsrådet Leif Blomberg att tillkalla en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppdrag att utvärdera det statliga stödet till idrotten och föreslå nya, tydligare mål för detta stöd och en modell för uppföljning och utvärdering av verksamheten i relation till målen (dir. 1996:84). Kommittén antog namnet Idrottsutredningen. Regeringen beslöt den 27 november 1997 att genom tilläggsdirektiv ge kommittén i uppdrag att bedöma konsekvenserna för den statliga idrottspolitiken om idrottsföreningar väljer att bedriva en del av sin verksamhet i annan form än den ideella föreningens (dir. 1997:146). Regeringen överlämnade senare till utredningen Riksdagens revisorers skrivelse om det statliga stödet till studieförbund och idrott (IN96/513/FO) samt delar av Fritidsutredningens betänkanden Fria val? (SOU 1995:145) och Fritid i förändring (SOU 1996:3).
I maj 1998 lade utredningen fram betänkandet Idrott & motion för livet (SOU 1998:76).
Ärendets beredning
Kulturutskottet har den 20 maj 1999 beslutat att bereda skatte- och socialutskotten tillfälle att yttra sig över proposition 1998/99:107 jämte motioner.
Skatteutskottet och socialutskottet har avgivit yttranden, 1998/99:SkU7y respektive 1998/99:SoU6y, vilka läggs till betänkandet som bilaga 3 och bilaga 4.
Utskottet
En nationell syn på motion och idrott för 2000-talet (avsnitt 5)
Regeringens bedömning
Regeringens bedömning är att den nationella idrottspolitiken bör bygga på tre grundstenar:
1. En tydlig strävan att i samhällsplanering, i skolans arbete och i andra sammanhang uppmuntra och ge möjligheter till barns, ungdomars och vuxnas motion och idrott i syfte att främja en god folkhälsa. Sådana möjligheter bör skapas genom samverkan mellan staten, kommunerna, idrottsrörelsen och organisationer som bedriver frilufts- och främjandeverksamhet. (Avsnitt 6 i propositionen Ett samhälle som uppmuntrar motion och idrott.)
2. Ett aktivt stöd till en fri och självständig idrottsrörelse byggd på ideellt engagemang och som bedriver en bred verksamhet, som värnar om god etik, som ger lika förutsättningar för flickor och pojkar, kvinnor och män, som arbetar aktivt för integration samt värnar om demokratisk fostran. (Avsnitt 7 i propositionen Idrotten - vår största folkrörelse.)
3. En medvetenhet om att elitidrotten också till viss del består av kommersiell underhållning som har ett värde genom att den ger många människor förströelse och glädje, men som bör bedrivas utan offentliga subventioner. (Avsnitt 8 i propositionen Den kommersiella underhållningsidrotten.)
Regeringen anför att idrottspolitiken bör bedrivas utifrån en medvetenhet om att dessa tre grundstenar kan ha stor betydelse såväl var för sig som tillsammans på både lokal och central nivå.
Utskottets bedömning
Som framhålls i propositionen är det nu nära 30 år sedan statens stöd till idrotten senast var föremål för en genomgripande prövning och analys. Stora förändringar har skett i samhället och människors tillvaro, och synen på motion och friskvård har delvis förändrats. Idrotten har fått en helt annan plats och betydelse i samhället, vilket påverkar både idrotten och förutsättningarna för statens stöd. Bland annat har som påpekas i propositionen nya idrotter etablerats och fått många utövare. De ekonomiska förutsättningarna för idrottsutövandet har inom vissa idrotter under senare år kraftigt förändrats genom det stora kommersiella intresset. Vidare är skillnaderna i hälsa mellan olika grupper i samhället i dag förhållandevis stora. Det kan i sammanhanget inte heller bortses från att Sverige blivit en del av Europeiska unionen och att många svenskar i dag har en annan etnisk och kulturell bakgrund, något som kan påverka deras relation till samhället och idrotten.
I likhet med regeringen anser utskottet att den nationella idrottspolitiken bör bygga på ovannämnda tre grundstenar som utvecklas närmare på sidorna 27-29 i propositionen.
Utskottet vill uppmärksamma att regeringen beträffande den andra grundstenen poängterar att lika förutsättningar skall gälla för flickor och pojkar, kvinnor och män med olika social bakgrund och ekonomiska förutsättningar.
Ett samhälle som uppmuntrar motion och idrott (avsnitt 6)
Statens roll för en god folkhälsa - Antidopningsarbetet (6.1.3)
Dopinglaboratoriet vid Huddinge sjukhus
Bakgrund
Dopinglaboratoriet står under Stockholms läns landstings ansvar och finansieras genom de intäkter som analysverksamheten inbringar.
I regleringsbrevet för år 1999, Stöd för idrotten, avsatte regeringen 6,6 miljoner kronor till insatser mot dopning. Detta belopp har legat på samma nivå sedan 1991. Av dessa medel har Riksidrottsförbundet (RF) använt 2,8 miljoner kronor för dopningsanalyser vid Dopinglaboratoriet. De senaste åren har antalet idrottsanalyser minskat i antal.
De flesta analyserna, 60-65 %, sker för RF:s räkning, men laboratoriet har uppdrag även från sociala myndigheter, ungdomsmottagningar, skolhälsovård, socialtjänst, sjukhus, kriminalvård och näringslivets drogtestverksamhet.
För att Dopinglaboratoriet skall kunna hålla fortsatt hög kvalitet krävs, enligt en beräkning som erhållits från Dopinglaboratoriet, ytterligare 1,5 miljoner kronor till utrustning, forskning och utveckling. Dessutom behövs enligt laboratoriet större intäkter från analyser och då främst idrottsanalyser.
Från och med den 1 april 1999 har bruket av dopningsmedel kriminaliserats (SFS 1999:44).
Regeringens bedömning
I propositionen anförs att det bedrivs en viktig verksamhet vid Dopinglaboratoriet i Huddinge. Genom kriminaliseringen av bruket av dopningsmedel kommer polisen enligt regeringen att behöva anlita expertis för att analysera prover vid misstanke om brott. Polisen kan då köpa tjänster av Dopinglaboratoriet. Därmed kommer laboratoriet att få än större betydelse. Sannolikt leder kriminaliseringen enligt regeringen till ett ökat antal beställningar av analyser och därmed blir den ekonomiska basen för laboratoriet och dess verksamhet stabilare. Regeringens bedömning är att ansvaret för Dopinglaboratoriet för närvarande inte bör omprövas.
Motionsförslag
Motionärerna bakom motionerna Kr23 (m) yrkande 2 delvis anser att Dopinglaboratoriets fortsatta existens bör garanteras. Motionärerna hänvisar till att bl.a. Idrottsutredningen ansett att antidopningsarbetet bör ligga inom folkhälsosfären. Detta arbete bör även omfatta kunskapsuppbyggnad. Avsaknaden av ekonomiska garantier till laboratoriet kan leda till att laboratoriets ambitioner får dras ned och då riskerar laboratoriet att mista sin ackreditering från Internationella Olympiska Kommittén (IOK).
Även i motion Kr26 (fp) yrkande 7 delvis krävs garantier för fortsatt verksamhet vid Dopinglaboratoriet.
I motion Kr28 (kd) yrkande 5 (delvis) hemställs om en permanent lösning av Dopinglaboratoriets finansiering för att förstärka kampen mot dopning.
I motion Kr27 (c) yrkande 3 anser motionärerna att staten bör ansvara för att det finns ett fullgott dopningslaboratorium. Staten bör bidra till finansieringen under utgiftsområdet för hälso- och sjukvård (utgiftsområde 9).
Socialutskottets yttrande
Enligt socialutskottets mening är verksamheten vid Dopinglaboratoriet, Huddinge sjukhus, betydelsefull i arbetet mot dopningsmissbruket i samhället. Det är därför enligt socialutskottet angeläget att laboratoriet har möjlighet att fortsätta med sitt arbete. Socialutskottet instämmer i regeringens bedömning att kriminaliseringen av bruket av dopningsmedel från den 1 april 1999 kan leda till att laboratoriets betydelse ökar och även till att laboratoriet ges ett större antal analysuppdrag. Detta kan innebära att de ekonomiska förutsättningarna för laboratoriets verksamhet kan komma att förbättras. Socialutskottet utgår från att frågan om laboratoriets framtid noga kommer att följas. Socialutskottet föreslår att kulturutskottet avstyrker de aktuella motionerna.
Kulturutskottets ställningstagande
Kulturutskottet har erfarit att regeringen fr.o.m. år 2000 avser att avsätta ytterligare 4,4 miljoner kronor per år till arbetet mot dopning. Av dessa medel avses 3,5 miljoner kronor omfördelas inom ramen för anslaget Stöd till idrotten. Resterande medel på 900 000 kronor, som regeringen avser att avsätta till Dopingjouren, skall finansieras inom Socialdepartementets ansvarsområde.
Av de tillskjutna medlen om totalt 4,4 miljoner kronor skall enligt regeringen 1,5 miljoner kronor årligen användas för att långsiktigt säkra en bra utveckling för Dopinglaboratoriet. Regeringen anför i sitt uttalande att härigenom säkras Dopinglaboratoriets fortsatta verksamhet och höga kvalitet, vilket innebär en fortsatt IOK- ackreditering genom en godkänd ISO-standard. Vidare anför regeringen att den förstärkta resurstilldelningen ger laboratoriet ökade möjligheter till forskning, utveckling och vidareutbildning av personal för att även fortsättningsvis vara ett av världens högst ansedda dopningslaboratorier.
Regeringen avser vidare att avsätta 600 000 kronor av medlen om 4,4 miljoner kronor till dopningstester från idrotten. I dag beställer idrottsrörelsen ca 2 000 prover per år från laboratoriet. För år 2000 beräknas antalet tester kunna öka med 300 genom de tillskjutna medlen. Regeringen anför att ambitionen är att under en treårsperiod öka antalet tester till ca 3 000 prover per år.
Att komma till rätta med dopningsmissbruket är enligt utskottets uppfattning en av idrottens allra viktigaste uppgifter.
Sverige har av tradition varit ett av de pådrivande länderna i antidopningsarbetet och har på det internationella planet under senare år genom olika åtgärder fört fram frågor rörande dopningskontroller. År 1990 trädde Europarådets konvention mot dopning i kraft för Sveriges del. Enligt konventionen förbinder sig parterna bl.a. att bistå sina idrottsorganisationer med finansiering av dopningskontroller och analyser. I februari 1998 beslutade regeringen att ge RF i uppdrag att vara genomförande instans inom ramen för avtalet om internationellt samarbete mot dopning på idrottsområdet, The International Anti-doping Arrangement (IADA). Avtalet, som tecknats mellan sex länder, berör standardisering och kvalitetsutveckling inom dopningskontrollområdet.
Av de extra medel som regeringen nu avser tillskjuta skall 1,4 miljoner kronor användas som en resursförstärkning till RF:s kansli med anledning av de ökade krav som införandet av IADA:s standarder medför. Resursförstärkningen skall bl.a. avse nya tjänster.
Utskottet, som anser att det är angeläget att Dopinglaboratoriets viktiga verksamhet tryggas, välkomnar regeringens avsikt att inom givna ramar för år 2000 avsätta ytterligare medel för antidopningsarbetet. Laboratoriet kan härmed fortsätta sin verksamhet och även i framtiden hålla en hög kvalitet. Motionerna Kr23 (m) yrkande 2 delvis, Kr26 (fp) yrkande 7 delvis, Kr27 (c) yrkande 3 och Kr28 (kd) yrkande 5 delvis får genom de tillskjutna medlen anses tillgodosedda, varför de avstyrks.
Dopingjouren vid Huddinge sjukhus
Bakgrund
Dopingjouren är en informationstjänst i form av en telefonjour som funnits på Huddinge sjukhus sedan oktober 1993 och som är öppen för allmänheten. Verksamheten bedrivs i Stockholms läns landstings regi och finansieras för närvarande av Pharmacia & Upjohn AB. Denna finansiering upphör vid årsskiftet 1999/2000. Jouren har tidigare finansierats av Folkhälsoinstitutet.
Motionsförslag
I motion Kr23 (m) yrkande 2 delvis anser motionärerna att Dopingjourens fortsatta existens bör garanteras. Dopingjouren svarar både för en viktig informationsinsats och utveckling av behandlingsmetoder. Dopingjouren har också en god överblick över situationen i landet.
Motionärerna bakom motionerna Kr26 (fp) yrkande 7 delvis och Kr33 (fp) yrkande 9, anser att staten snarast bör ta upp förhandlingar med Landstingsförbundet om hur verksamheten vid Dopingjouren kan drivas vidare. Motionärerna redovisar att Dopingjouren samarbetar med Kompetenscentrum för dopingfrågor vid Huddinge sjukhus och att detta samarbete är avgörande för centrumets verksamhet och möjlighet att bidra med kunskap och kompetens i vidareutbildningar och fortbildningar av sjukvårdspersonal och till idrottsrörelsen.
Även i motion Kr28 (kd) yrkande 5 delvis vill motionärerna ha en permanent lösning för Dopingjouren.
I motion Kr27 (c) yrkande 4 anser motionärerna att staten bör ikläda sig ansvaret för finansieringen av Dopingjouren.
Motionärerna bakom motion Kr20 (s) anser att insatser bör sättas in så att verksamheten vid Dopingjouren kan fortsätta. I annat fall kommer den kompetens som samlats där att skingras. Verksamheten har stor betydelse för sjukvården, skolan, polisen, socialtjänsten m.fl. i olika delar av landet där kompetensen ännu inte hunnit byggas upp.
Socialutskottets yttrande
Socialutskottet har tidigare uttalat att det är av vikt att den erfarenhet, kompetens och kunskap som finns vid Dopingjouren tas till vara i framtiden men har ifrågasatt om inte verksamheten skulle kunna samordnas med annan upplysningsverksamhet av liknande karaktär. Motionsyrkanden, liknande de nu ifrågavarande, har avstyrkts (bet. 1998/99:SoU5).
Socialutskottet framhåller nu bl.a. följande i sitt yttrande. Dopingjouren har under många år fungerat som en kunskaps- och rådgivningscentral för hela landet. Kunskapen om dopning och hur skador efter missbruk av dopningsmedel kan lindras är inte tillräcklig inom alla berörda samhällsområden. Den samlade kunskap som finns vid Dopingjouren innebär ett stöd i arbetet med att sprida erfarenheter och att bygga upp tillräckliga kunskaper. Verksamheten vid Dopingjouren spelar en mycket viktig roll för att komma till rätta med missbruk och spridning av dopningsmedel. Socialutskottet noterar att regeringen nyligen i sin proposition På ungdomars villkor - ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och framtidstro (prop. 1998/99:115) har uttalat att Dopingjouren i det förebyggande arbetet på området har en stor betydelse för hela landet (s. 53). Socialutskottet delar denna bedömning och förutsätter därmed att regeringen noga följer frågan om Dopingjourens framtid. Motionerna Kr20 (s), Kr23 (m) yrkande 2 delvis, Kr26 (fp) yrkande 7 delvis, Kr27 (c) yrkande 4 och Kr28 (kd) yrkande 5 delvis är enligt socialutskottets mening till viss del tillgodosedda och bör avstyrkas.
Kulturutskottets ställningstagande
Som kulturutskottet angivit i avsnittet ovan avser regeringen tillskjuta 4,4 miljoner kronor till arbetet mot dopning. Av de tillskjutna medlen om 4,4 miljoner kronor för år 2000 skall 900 000 kronor gå till Dopingjourens verksamhet. Enligt regeringen pågår inom Socialdepartementet ett arbete med att fr.o.m. år 2000 säkerställa ett finansiellt stöd till verksamheten, som långsiktigt skall säkra Dopingjourens framtid.
Dopingjouren har genom sin fleråriga verksamhet och sin centrala roll samlat en stor kunskap och byggt upp en för landet unik kompetens och överblick som enligt utskottets uppfattning är av stort värde i antidopningsarbetet. Att frågan om en finansiering nu kommer att bli löst är därför enligt utskottets uppfattning mycket positivt.
Regeringens uttalade avsikt att tillskjuta ytterligare medel till Dopingjouren bör tillgodose önskemålen i motionerna Kr20 (s), Kr23 (m) yrkande 2 delvis, Kr26 (fp) yrkande 7 delvis, Kr27 (c) yrkande 4, Kr28 (kd) yrkande 5 delvis och Kr33 (fp) yrkande 9, varför de avstyrks.
Övriga frågor rörande dopning
Motionsförslag och utskottets ställningstagande
I motion Kr27 (c) yrkande 2 anser motionärerna att ekonomiska resurser bör ställas till kontrollmyndigheternas förfogande för att öka antalet dopningskontroller vid allmänna lokaler, t.ex. gym. Målet bör enligt motionärerna vara att minst hälften av de aktiva vid gym och träningslokaler kontrolleras årligen.
Utskottet konstaterar inledningsvis att den juridiska grunden för idrottsrörelsens möjligheter att genomföra dopningskontroller är att den enskilde idrottsutövaren genom sitt medlemskap i förening som tillhör RF har accepterat att följa de stadgar som finns för idrottsrörelsen. Enligt RF:s stadgar är dopning i samband med all idrottsutövning förbjuden. En dopningskontroll kan ske av alla medlemmar inom RF.
Någon gemensam branschorganisation eller intresseförening för samtliga gym finns för närvarande inte. Enligt en inventering utförd av RF:s Antidopinggrupp 1993 fanns det då ca 600 gym i Sverige. Av dessa gym drevs 199 av föreningar inom RF och 401 i privat regi. En dopningskontroll skulle vid tiden för inventeringen ha kunnat ske endast vid knappt en tredjedel av gymen.
I dag utförs ca 95 % av Antidopninggruppens tester på elitidrottare. Resterande ca 5 % utförs på utövare av breddidrott.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är önskvärt att antalet kontroller vid gym och träningslokaler kan öka. Hur detta skall ske såvitt gäller dem som tillhör föreningar under RF får det ankomma på idrottsrörelsen att avgöra. Utskottet avstyrker därmed motion Kr27 (c) yrkande 2.
I motion Kr274 (mp) anser motionärerna att staten bör verka för att även Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) aktivt arbetar med dopningsfrågorna och tar avstånd från alla former av drogmissbruk (yrkande 66).
Som framgår av det ovanstående och det följande bedriver RF ett mycket aktivt arbete mot dopning.
Utskottet har inhämtat att en överenskommelse har träffats mellan RF och SOK, innebärande att RF ansvarar för dopningsfrågor medan SOK:s insatser koncentreras på andra områden.
Internationella Olympiska Kommittén (IOK) arbetar dock aktivt med dopningsfrågor. Genom att den bl.a. ansvarar för den s.k. dopningslistan är dess inflytande betydande. IOK höll också i den internationella dopningskonferensen i Lausanne i februari i år. Där aviserade IOK kraftfulla insatser mot dopning, bl.a. genom skapandet av en fristående antidopningsbyrå, som skulle få ansvaret för att övervaka och samordna samt vid behov verkställa det internationella antidopningsarbetet.
Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet motion Kr274 (mp) yrkande 66.
Motionärerna bakom motion Kr518 (kd) anser att svensk idrottsrörelse nationellt och internationellt bör verka för kraftfulla sanktioner mot idrottsmän som nyttjar otillåtna preparat (yrkande 2).
Utskottet har flera gånger behandlat motionsyrkanden av liknande innebörd som den nu aktuella motionen, senast våren 1998 (bet. 1997/98:KrU6).
Utskottet har tidigare uttalat bl.a. följande. Idrottsrörelsens regler mot dopning innefattar straffbestämmelser för idrottsutövare som gör sig skyldiga till dopning. Dopningsförseelse föreligger enligt RF:s stadgar inte bara då en idrottsutövare intagit förbjudet medel eller använt förbjuden metod utan även bl.a. då han eller hon vägrat att medverka vid dopningskontroll. Enligt praxis bestraffas dopningsförseelse inom idrotten alltid med diskvalifikation. Diskvalifikationstidens längd är enligt stadgarna högst två år. Utskottet har tidigare inhämtat att Riksidrottsnämnden i sin egenskap av idrottens högsta dömande instans ser mycket strängt på överträdelser av idrottens dopningsregler. I vissa internationella specialförbund förekommer livstids diskvalifikation. RF har emellertid tagit ställning mot att så hårda bestraffningar får tillgripas eftersom de anses inhumana och i strid med svensk rättstradition.
Internationellt har Sverige gått i spetsen för ett mer aktivt samarbete i kampen mot dopning, senast, som också ovan angivits, genom engagemang i IADA (The International Anti-doping Arrangement) som är ett avtal mellan sju länder om internationellt samarbete mot dopning som berör standardisering och kvalitetsutveckling inom dopningskontrollområdet.
Utskottet vill även framhålla att lagstiftningen mot dopning har skärpts i Sverige genom att själva bruket av dopningspreparat kriminaliserades från och med den 1 april 1999. Samtidigt infördes också en regel om grovt dopningsbrott, som kan leda till fängelse i högst 4 år. Tidigare var det maximala straffet 2 år.
Med hänsyn till det arbete som idrottsrörelsen nationellt och internationellt lägger ner på att motverka idrottsmäns användning av dopningspreparat samt på att upptäcka och beivra överträdelser av gällande förbud avstyrker utskottet motion Kr518 (kd) yrkande 2.
Kommunernas ansvar - En skola som bejakar rörelse (6.2.2)
Regeringens bedömning
I skolan kommer alla barn och ungdomar i kontakt med motion och verksamhet som skall främja en god hälsa. Enligt regeringens bedömning bör rörelse ingå som en integrerad del av undervisningen för att ett livslångt intresse för motion och idrott skall skapas hos unga människor.
Regeringen överväger vidare att ge Skolverket i uppdrag att göra en undersökning av hur organisationen av friluftsverksamheten har förändrats i samband med införandet av den nya läroplanen år 1994.
Motionsförslag och utskottets ställningstagande
I motion Kr23 (m) yrkande 3 framhålls att ämnet idrott och hälsa måste ges stort utrymme i skolan då det har stor betydelse för att eleverna skall utvecklas harmoniskt såväl fysiskt som psykiskt och socialt. Eleverna bör enligt motionärernas mening stimuleras till att använda det utrymme de har för eget val till ämnet idrott och hälsa.
Motionärerna bakom motionerna Kr22 (m) och Kr25 (m) anser att det krävs en ökning av antalet timmar för ämnet idrott och hälsa i skolan för att förbättra människors hälsa och motverka olika sjukdomar orsakade av inaktivitet.
Även i motion Kr27 (c) yrkande 7 framhålls att idrottsämnet av folkhälsoskäl måste ges ett ökat utrymme i skolan. Motionärerna påminner också om att god kondition underlättar lärandet. Regeringen bör enligt motionärerna göra erforderliga förtydliganden i t.ex. läroplan och kursplaner.
Kulturutskottet anser i likhet med regeringen att rörelse bör ingå som en integrerad del i hela undervisningen och inte enbart som ett eget ämne. Utskottet anser också att det är av stort värde att eleverna dagligen får röra på sig; alla elever rör inte på sig i tillräcklig omfattning på fritiden varför skolan har ett stort ansvar. Som framhållits i motionerna är rörelse viktig, inte bara för att öka det fysiska välbefinnandet utan också för att främja inlärning.
Utskottet konstaterar att utbildningsutskottet vid ett flertal tillfällen har behandlat och avstyrkt yrkanden med i huvudsak likartat innehåll (bet. 1997/98:UbU11 och bet. 1998/99:UbU3). Utbildningsutskottet har betonat vikten av undervisning i ämnet idrott och hälsa, inte minst från folkhälsosynpunkt, samt betydelsen av att stimulera elevernas intresse för regelbunden motion och fysisk träning samt redovisat att timantalet åter ökats på senare tid.
Genom riksdagens beslut hösten 1997 ökade antalet timmar i ämnet idrott och hälsa i grundskolans timplan från 460 till 500 fr.o.m. läsåret 1998/99 (prop. 1997/98:6, bet. 1997/98:UbU5, rskr. 1997/98:107). Samtidigt utökades det lokala jämkningsutrymmet för skolans val från 410 timmar till 600 timmar för att vidga skolans möjligheter att organisera undervisningen efter lokala behov och intressen. Därutöver finns i timplanen avsatt 382 timmar för elevens eget val, vilka kan användas bl.a. för ämnet idrott och hälsa.
Riksdagen har nyligen beslutat om vissa förändringar vad gäller ämnet idrott och hälsa i gymnasieskolan (bet. 1998/99:UbU3). Från och med läsåret 2000/01 gäller en ny gemensam struktur för gymnasieskolans nationella och specialutformade program. Kärnämnet idrott och hälsa får samma omfattning - 100 gymnasiepoäng - på alla nationella och specialutformade program. Detta innebär en generell höjning. Vidare kommer en kurs i ämnet idrott och hälsa omfattande 50 gymnasiepoäng, som i dag ingår som karaktärsämneskurs på vissa studieinriktningar, att erbjudas alla elever som ett individuellt val. Denna kurs avses få en särställning genom att kursen alltid skall anordnas när det finns en grupp elever som önskar läsa den.
Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motionerna Kr22 (m), Kr23 (m) yrkande 3, Kr25 (m), Kr27 (c) yrkande 7.
I motion Kr26 (fp) begärs ett tillkännagivande till regeringen om att aktiviteten i ämnet idrott och hälsa till övervägande del inte skall bestå av olika tävlingar utan i stället utgöras av andra former av fysisk träning och av arbete med hälsokunskap. Motionärerna anser att det är viktigt att det slås fast att det inom skolan är idrott och hälsa i ett brett perspektiv som står på schemat (yrkande 4).
Kulturutskottet konstaterar att utbildningsutskottet tidigare, beträffande innehållet i ämnet idrott och hälsa, anfört följande (bl.a. i bet. 1997/98:UbU11). I kursplanen för ämnet idrott och hälsa ingår att eleverna skall få pröva och lära sig olika lekar, danser och idrottsgrenar. Dessutom skall de få möjlighet att ägna sig åt friluftsliv. Avsikten är att eleverna skall få en bred erfarenhet av olika aktiviteter och att de så småningom kan välja vad som passar dem bäst. De skall kunna ta ansvar för sin egen träning och utveckla ett bestående intresse för motion, idrott och friluftsliv. Också hälsoperspektivet är en viktig del av ämnet.
Utbildningsutskottet har också i många sammanhang erinrat om att det i läroplaner och kursplaner inte anges hur undervisningen i ämnet idrott och hälsa skall organiseras och läggas upp eller hur skolans arbetsformer skall gestaltas. Det är i verksamheten ute i skolorna som skolledare, lärare och elever gemensamt har ansvar för hur arbetet i skolorna konkret bedrivs.
Kulturutskottet avstyrker med hänvisning till utbildningsutskottets ställningstagande motion Kr26 (fp) yrkande 4.
Friluftsliv och främjandeorganisationer (6.3)
Regeringens bedömning
Regeringen bedömer att statens stöd till friluftsliv och främjandeorganisationer inte längre bör ingå som en del av anslaget Stöd till idrotten utan utgöra ett eget anslag, riktat direkt till främjandeverksamheten. Den verksamhet som bedrivs av landets främjandeorganisationer bidrar enligt regeringen till att aktivt förbättra människors välbefinnande och hälsa.
Inom Regeringskansliet har en översyn inletts av framtida inriktning och administration av statens stöd till friluftslivet och främjandeorganisationerna. Regeringen har för avsikt att återkomma i dessa frågor under hösten 1999.
Motionsförslag och utskottets ställningstagande
Motionärerna bakom motion Kr23 (m) ställer sig bakom regeringens förslag att avskilja främjandeverksamheten från idrottsanslaget men anser att det inte behövs någon ytterligare utredning om främjandeorganisationernas verksamhet (yrkande 5).
Utskottet konstaterar först att främjandeverksamheten fått ett eget anslag, Stöd till friluftsorganisationer (N 5), inom kulturbudgeten för år 2000. Utskottet har inhämtat att översynen av friluftslivet och främjandeorganisationernas framtida inriktning och administration skall vara slutförd i december 1999. Utskottet anser att det inte finns anledning att avbryta denna nu pågående översyn. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motion Kr23 (m) yrkande 5.
I motion Kr521 (v) pekar motionärerna på att de från RF fristående organisationerna i dag har svårt att finansiera sin verksamhet och att en utredning därför bör tillsättas för att utreda hur det breda föreningslivet kan utvecklas och hur man mer effektivt kan utnyttja samhällsresurserna (yrkande 8).
Utskottet anser att motionen är tillgodosedd genom den översyn som regeringen nu inlett rörande friluftsliv och främjandeorganisationerna. Utskottet avstyrker därmed motion Kr521 (v) yrkande 8.
Motionärerna bakom motion Kr274 (mp) anser att friluftsanläggningar i stor utsträckning också skall användas för att väcka intresse för natur- och miljövårdsfrågor och för att koppla naturupplevelser och rekreation till kretsloppstänkande och budskap om det ekologiska systemet (yrkande 67).
Utskottet behandlade en liknande motion förra året (bet. 1997/98:KrU6) och uttalade då att det ankommer på huvudmännen, i första hand kommunerna, att ansvara för verksamhetsformerna runt friluftsanläggningar. Denna bedömning kvarstår, varför utskottet avstyrker motion Kr274 (mp) yrkande 67.
Utskottet vill i sammanhanget påminna om att regeringen i propositionen anfört följande:
Anläggningar av olika slag bör kretsloppsanpassas både vad gäller själva anläggningen och driften av verksamheten. Genom att idrottsrörelsen själv ställer sådana krav på kommunerna tar den ansvar för att kretsloppsanpassa Sverige. Genom åtgärder för att minska energiförbrukning, genom att utföra allergisanering och använda utrustning utan freoner visar idrottsrörelsen att miljöhälsan är lika viktig som folkhälsan.
Idrotten - vår största folkrörelse (avsnitt 7)
Idrottsrörelsen inför 2000-talet (7.1)
I propositionen anger regeringen att den folkrörelsebaserade idrottsrörelsen, med sin demokratiska uppbyggnad, sitt breda engagemang och sina ideella ledarkrafter, är en mycket stor tillgång för vårt samhälle och skapar mer än någon annan verksamhet tillfällen till möten och motionsaktiviteter för människor i olika åldrar och med olika social och etnisk bakgrund. Aktiva och ledare av båda könen kan enligt regeringens uppfattning genom positiva insatser verka som förebilder för unga människor och bidra till att de skapar sig en egen identitet. Idrottsrörelsen kommer enligt regeringen att vara en stor tillgång för vårt samhälle även på 2000-talet.
Idrottsrörelsens förutsättningar (7.2)
Idrottens möjligheter till egenfinansiering (7.2.1)
Regeringens bedömning
Regeringen bedömer att de formella förutsättningarna för idrottens egenfinansiering så långt möjligt bör vara förutsebara och långsiktigt hållbara. Idrottens möjligheter till egenfinansiering har enligt regeringen stor betydelse för idrottsrörelsens självständighet och oberoende.
Motionsförslag
I motion Kr23 (m) föreslås att åtgärder skall vidtas för att minska idrottsrörelsens bidragsberoende samt att underlätta en ökad egenfinansiering av verksamheten (yrkande 8).
I samma motion anför motionärerna att idrottsrörelsen och övriga ideella organisationer bör få bättre förutsättningar för sin finansiering genom egen verksamhet, t.ex. genom övertagande av anläggningar samt ökad lotteriverksamhet (yrkande 9).
Utskottets ställningstagande
De viktigaste formerna för idrottens egenfinansiering är uttag av olika slag av avgifter, främst medlemsavgifter, deltagaravgifter och entréavgifter som tillfaller föreningarna. En mycket stor andel av idrottsrörelsens övriga intäkter kommer från lotterier och spel, främst Bingolotto och spel i bingohallar.
En interdepartemental arbetsgrupp, Arbetsgruppen om den sociala ekonomin och dess utveckling (In98:A) skall kartlägga villkoren för den sociala ekonomin samt belysa den sociala ekonomins betydelse i samhället. Den tar bl.a. upp frågor om beskattning av ideella föreningar. Gruppen väntas avge sin rapport under november 1999.
Av skatteutskottets yttrande 1998/99:SkU7y (bilaga 3) framgår att det också planeras en översyn inom Regeringskansliet rörande skatteregler för ideella föreningar.
Regeringen har vidare under våren beslutat om en översyn av reglerna om skattskyldighet i mervärdesskattelagen m.m. (dir. 1999:10). Utredaren skall bl.a. uppmärksamma den situationen att det nuvarande undantaget i mervärdesskattelagen medför nackdelar för de ideella föreningarna, t.ex. när konkurrerande kommersiella företag beskattas med reducerad skattesats men har en avdragsrätt för den ingående mervärdesskatten som den ideella föreningen saknar.
Av intresse är slutligen att en särskild utredare har fått i uppdrag att lämna förslag till hur föreningslivets ställning på den svenska spel- och lotterimarknaden kan stärkas. Uppdraget skall vara slutfört senast den 1 december 1999 (dir. 1999:52).
Kulturutskottet anser i likhet med motionärerna att egenfinansieringen för idrottsrörelsen är av mycket stor vikt och att det är angeläget att idrottsrörelsen har möjligheter att få intäkter från flera olika håll. Utskottet finner dock mot bakgrund av vad utskottet anfört om de pågående utredningarna att det inte är påkallat med någon riksdagens åtgärd av det slag som motionärerna anger. Motion Kr23 (m) yrkandena 8 och 9 avstyrks därför.
Bidrag för svenskt deltagande vid olympiska spel och Paralympics (7.2.3)
Regeringens förslag och bedömning
Regeringen föreslår att de medel som staten anvisar för svenskt deltagande vid olympiska spel och Paralympics skall fördelas mellan åren och fortsättningsvis anvisas årligen inom ramen för anslaget Stöd till idrotten.
Regeringen gör vidare följande bedömning. Det bör vara RF:s uppgift att i samråd med Sveriges Olympiska Kommitté och Svenska Handikappidrottsförbundet förvalta medlen på ett sådant sätt att ett svenskt deltagande i olympiska spel och Paralympics säkerställs. Idrottsutredningens förslag om uppräkning av anslaget bör inte genomföras.
Utskottets ställningstagande
I likhet med regeringen anser utskottet att medel årligen bör anvisas för svenskt deltagande vid olympiska spel och Paralympics samt att medlen fortsättningsvis skall inkluderas inom ramen för anslaget Stöd till idrotten. Utskottet tillstyrker därmed regeringens förslag.
Paralympics i anslutning till olympiska spel
Motionsförslag
Motionärerna bakom motion Kr521 (v) anser att Paralympics bör genomföras i anslutning till de olympiska spelen. Härigenom ökas enligt motionärerna integrationen mellan idrott för icke- funktionshindrade och funktionshindrade (yrkande 15).
Utskottets ställningstagande
Upplysningsvis kan anföras att Paralympics genomförs vartannat år och tidsmässigt följer de olympiska spelen (OS). I princip brukar Paralympics förläggas till de städer som står värd för OS. Internationella Olympiska Kommittén (IOK), som står bakom OS, och Internationella Paralympics Kommittén (IPC), som står bakom Paralympics, är två från varandra fristående organisationer som var för sig beslutar var respektive spel skall gå och på vilka villkor.
Utskottet har tidigare angett att det ankommer på idrottsrörelsen att avgöra på vilket sätt idrottstävlingar skall arrangeras (bet 1997/98:KrU6). Utskottet finner inte skäl att ompröva detta ställningstagande. Motion Kr521 (v) yrkande 15 avstyrks härmed.
Bidrag från AB Svenska Spel (7.2.4)
Regeringens bedömning
Regeringens bedömning är att idrotten under kommande år kommer att tillföras betydande belopp genom det överskott som genereras från det värdeautomatspel som AB Svenska Spel har koncession på att bedriva. Det framtida överskottet från värdeautomatspel bedöms uppgå till uppskattningsvis 250 miljoner kronor årligen när 7 000 värdeautomater har placerats ut på restauranger. Av överskottet bör 80 % tillfalla idrottsrörelsens lokala barn- och ungdomsverksamhet, vilket innebär ett tillskott på uppskattningsvis 200 miljoner kronor årligen. Till detta kommer överskottet från värdeautomatspel i bingohallar på drygt 100 miljoner kronor årligen förutsatt att 500 värdeautomater har placerats ut.
Motionsförslag och utskottets ställningstagande
I fyra motioner berörs frågan om bl.a. idrottsrörelsens andel av spel- och lotterimarknaden.
I motion Kr23 (m) föreslår motionärerna att en större andel av spelmarknaden bör föras till idrottsrörelsen och övriga ideella organisationer (yrkande 11).
Motionärerna förordar i samma motion att de delar av spel- och lotteriverksamheten som tidigare låg hos AB Tipstjänst, och som i dag ligger hos AB Svenska Spel, skall överföras till de ideella organisationerna i enlighet med ett beslut som fattades av riksdagen år 1994 men som därefter har ändrats (yrkande 12).
I samma motions yrkande 6 och i motion Kr519 (m) yrkande 4 föreslår motionärerna att en del av de ökade intäkterna från spel- och lotterimarknaden skall gå till handikappidrotten.
Utskottet behandlade våren 1999 liknande motionsyrkanden (bet. 1998/99:KrU11). Utskottet konstaterade då med tillfredsställelse att såväl regeringen som motionärerna ställde sig bakom riksdagens tidigare fattade beslut att föreningslivets andel av spel- och lotterimarknaden måste ökas. Utskottet ansåg vidare att det var väsentligt att den utredning som regeringen tillsatt för att ta fram förslag till hur ökningen bör ske arbetar snabbt samt att utredningens ställningstaganden inte borde föregripas av riksdagen. Utredarens uppdrag skall vara slutfört senast den 1 december 1999.
Utskottet anser liksom tidigare att utredningens ställningstaganden inte bör föregripas varför motionerna Kr23 (m) yrkandena 6, 11 och 12 samt Kr519 (m) yrkande 4 avstyrks.
I motion Kr26 (fp) anför motionärerna att det är fel att det är staten som genom Svenska Spel fördelar överskottet från värdeautomaterna i bingohallar till idrotten. Enligt motionärerna bör inkomsterna i stället tillfalla det lokala föreningslivet, dvs. arrangörerna av bingospel (yrkande 3).
Utskottet konstaterar att överskottet från värdeautomaterna i bingohallar är destinerat till idrottsrörelsen även om det går via Svenska Spel. Med hänsyn till att den ovan nämnda utredningens arbete pågår anser utskottet att något uttalande från riksdagens sida om fördelningen av överskottet från värdeautomaterna inte är påkallat. Utskottet avstyrker därför motion Kr26 (fp) yrkande 3.
Idrottens lokala aktivitetsstöd (7.2.5)
Regeringens bedömning
Stödet till idrottens lokala barn- och ungdomsverksamhet bör enligt regeringen förstärkas. Förstärkningen sker genom den ökade utdelningen från AB Svenska Spel som härrör från överskottet på värdeautomatspel. Genom denna ökning anser regeringen att det finns utrymme att minska den del av statsbidraget som i dag disponeras för lokalt aktivitetsstöd. Den samlade effekten av detta blir dock enligt regeringen att den lokala idrottsverksamheten för barn och ungdomar totalt sett tillförs väsentligt ökade resurser.
Motionsförslag och utskottets ställningstagande
I motion Kr28 (kd) motsätter sig motionärerna att det lokala aktivitetsstödet minskar (yrkande 2).
Utskottet konstaterar, i likhet med vad som ovan redovisas under rubriken Regeringens bedömning, att den lokala idrottsverksamheten för barn och ungdomar totalt sett kommer att tillföras väsentligt ökade resurser.
Det kan vidare upplysas om att Allmänna arvsfonden under tre års tid avser att avsätta 60 miljoner kronor för stöd till utveckling och förnyelse av idrottsverksamhet för barn och ungdomar samt funktionshindrade. För det första året, 1999, har Arvsfonden avsatt 20 miljoner kronor.
Med hänvisning till det anförda avstyrks motion Kr28 (kd) yrkande 2.
RF har föreslagit att maximiåldern för erhållande av statligt aktivitetsstöd skall sänkas från 25 till 20 år. Idrottsutredningen delade denna syn. Regeringen anför i propositionen att, eftersom statliga medel används för att finansiera delar av stödet till barn- och ungdomsverksamhet i de lokala före- ningarna, regeringen bör - efter samråd med idrottsrörelsen - bestämma hur stödsystemet närmare skall vara utformat. Bl.a. nämner regeringen frågan om vilket åldersintervall som skall omfattas av stödet.
Motionärerna bakom motion Kr27 (c) ställer sig tveksamma till en sänkning av åldersgränsen för lokalt aktivitetsstöd. Motionärerna anser att regeringen i samråd med RF noga bör pröva denna fråga (yrkande 1).
Utskottet delar regeringens bedömning att frågan om åldersintervallet för det lokala aktivitetsstödet bör beslutas av regeringen i samråd med RF. Motion Kr27 (c) yrkande 1 avstyrks härmed.
Främja jämställdhet och integration (7.2.7 och 9.3)
Regeringens bedömning
Regeringen avser att kartlägga hur samhällets fritidsresurser utnyttjas ur ett jämställdhetsperspektiv och anser att kunskaper i dessa frågor bör spridas. Likaså bör kunskapen om hur resurserna kommer personer med olika etnisk och kulturell bakgrund till del kartläggas och spridas. Även funktionshindrades behov bör enligt regeringen uppmärksammas i detta sammanhang.
Regeringen överväger att tillsammans med främst Svenska Kommunförbundet och RF bilda ett gemensamt råd som skall verka för en rättvis fördelning av fritidsresurser.
Enligt regeringen bör stödet till idrotten följas upp och utvärderas regelbundet. Uppföljningen bör göras dels löpande, dels periodiskt. Statens stöd till idrotten bör utvärderas på ett sådant sätt att dess effekter för främst folkhälsan, jämställdheten och integrationen kan bedömas.
Jämställdhet
Motionsförslag
I motion Kr274 (mp) förordar motionärerna att framtida investeringar inom idrottssektorn i första hand skall inriktas mot typiska flickidrotter (yrkande 65).
Motionärerna bakom motionerna Kr26 (fp) yrkande 5 och Kr518 (kd) yrkande 6 framhåller att kvinnor inte bör diskrimineras när det gäller tillgång till anläggningar och fördelning av träningstider.
I motion MJ240 (kd) framhåller motionärerna att nedskärningar på fritids- och idrottsverksamhet kan leda till prishöjningar av ridavgifterna och därmed leda till en social snedrekrytering till den flickdominerade ridsporten (yrkande 1).
I samma motion föreslår motionärerna en utredning om fördelningen av bidrag, anläggningstider m.m. till kvinno- respektive mansidrotten (yrkande 2).
I motion Kr27 (c) anför motionärerna att statens bidragsgivning till idrotten och kommunerna bör utformas så att bidragen styrs på ett sådant sätt att jämställdheten ökas (yrkande 9).
Motionärerna bakom motion A291 (v) anser att frågorna om finansieringen av ungdomsidrott och om tilldelningen av resurser till flickidrott bör utredas (yrkande 8 delvis).
I motion Kr521 (v) framhålls att användningen av det lokala aktivitetsstödet skall redovisas även efter kön (yrkande 4). Vidare poängterar motionärerna att det är viktigt att uppmärksamma könsfördelningen i styrelser och liknande organ inom idrotten och att verka för att könsfördelningen i dessa organ blir lika (yrkande 6).
Utskottets ställningstagande
Liksom regeringen anser utskottet att det är viktigt att jämställdhetssträvandena genomsyrar all idrottsverksamhet. Jämställdhetsarbetet handlar, som regeringen påpekar, bl.a. om att ge kvinnor och män lika tillgång till lokaler, utrustning och ekonomiskt stöd för att utöva sin idrott.
Det är vidare en mycket angelägen uppgift för idrottsrörelsen att uppmuntra kvinnor att ta ledaruppgifter och förtroendeposter. I propositionen pekar regeringen bl.a. på idrottsrörelsens eget projekt Tjejer på arenan som syftar till att stärka unga flickor i åldern 13-20 år i deras roll inom idrotten.
Utskottet, som således instämmer i vad regeringen anfört om jämställdhetsarbetet inom idrottsrörelsen, anser att den kartläggning som regeringen har för avsikt att genomföra och det gemensamma råd för regeringen, Svenska Kommunförbundet och RF som skall bildas bör tillgodose önskemålen i motionerna. Mot denna bakgrund avstyrks motionerna Kr26 (fp) yrkande 5, Kr27 (c) yrkande 9, Kr274 (mp) yrkande 65, Kr518 (kd) yrkande 6, Kr521 (v) yrkandena 4 och 6, MJ240 (kd) yrkande 2 samt A291 (v) yrkande 8 delvis.
Utskottet avstyrker också motion MJ240 (kd) yrkande 1 om social snedrekrytering till den flickdominerade ridsporten.
Integration
Motionsförslag
I motionerna Kr27 (c) yrkande 8, Kr520 (fp) yrkande 6 och Kr521 (v) yrkande 7 framhålls idrottens möjligheter att bidra till ökad integration. Vidare understryks att delaktighet i föreningslivet är en naturlig bas för integration och därmed ett sätt att aktivt motverka främlingsfientlighet och rasism.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill i likhet med regeringen betona idrottsrörelsens unika möjligheter att nå ut till människor med olika etnisk bakgrund och få dem delaktiga i en social samvaro. Idrotten kan tjäna som en plattform och mötesplats för människor med olika bakgrund.
På RF-stämman i maj i år beslutades att idrottsrörelsen skall ta fram en särskild handlingsplan för att minska klyftorna inom idrotten mellan invandrare och svenskar samt att idrotten skall bli mer aktiv i sin strävan att minska segregationen i samhället.
Med hänvisning till RF-stämmans beslut, till kommande kartläggning och spridning av kunskaper om hur samhällets fritidsresurser fördelas på personer med olika etnisk och kulturell bakgrund samt till det gemensamma råd som skall bildas för att verka för en rättvis fördelning av fritidsresurser anser utskottet att motionerna Kr27 (c) yrkande 8, Kr520 (fp) yrkande 6 och Kr521 (v) yrkande 7 till stor del är tillgodosedda. De avstyrks därför.
Funktionshindrade
Motionsförslag och utskottets ställningstagande
I fyra motioner framhålls vikten av bättre möjligheter för funktionshindrade att utöva sin idrott.
I motionerna Kr28 (kd) yrkande 1 och Kr518 (kd) yrkande 5 understryks att idrottsarenorna skall vara tillgängliga för människor med funktionsnedsättning. I den sistnämnda motionen tas även behovet av forskning till förmån för handikappidrotten upp.
Motionärerna bakom motionerna Kr26 (fp) yrkande 6 och Kr520 (fp) yrkande 7 betonar vikten av funktionshindrades tillgång till anläggningar samt tränings- och tävlingstider.
Utskottet anser att det är av stor vikt att funktionshindrades behov kommer att uppmärksammas när regeringen skall kartlägga hur samhällets fritidsresurser utnyttjas. Utskottet förutsätter att det gemensamma råd som skall bildas och som skall verka för en rättvis fördelning av fritidsresurserna också verkar aktivt för att de funktionshindrades behov beaktas.
När det gäller frågan om forskning om handikappidrotten anser utskottet att regeringens förslag i den kommande forskningspolitiska propositionen år 2000 inte bör föregripas.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna Kr26 (fp) yrkande 6, Kr28 (kd) yrkande 1, Kr518 (kd) yrkande 5 och Kr520 (fp) yrkande 7.
Motionärerna bakom motion A291 (v) föreslår att finansieringen av ungdomsidrotten och resurstilldelningen till handikappidrotten bör utredas (yrkande 8 delvis).
Utskottet anser att den kartläggning som skall göras av hur samhällets fritidsresurser används bör tillgodose önskemålen i motionen. Motion A291 (v) yrkande 8 delvis avstyrks därmed.
Den kommersiella underhållningsidrotten (avsnitt 8)
Regeringens bedömning
Regeringens bedömning är att underhållningsidrotten har ett värde genom sin förmåga att skapa förströelse och glädje för ett stort antal idrottsintresserade människor. Den har en stark tillväxtpotential och kommer i framtiden sannolikt att ge alltfler människor möjlighet till arbete och försörjning.
Underhållningsidrotten bör enligt regeringen fungera på marknadsmässiga villkor. Detta innebär bl.a. att den inte bör subventioneras med offentliga bidrag eller andra subventioner. Statens uppgift är enligt regeringen att övervaka att den verksamhet som bedrivs av kommersiella intressenter bedrivs på en konkurrensneutralt sätt.
Motionsförslag och utskottets ställningstagande
I motion Kr23 (m) framhåller motionärerna att elitidrott inte alltid bör betraktas som underhållningsidrott (yrkande 14). I samma motion anför motionärerna att det avgörande för offentliga bidrag och subventioner inte bör vara om verksamheten bedrivs i aktiebolagsform (yrkande 15). Motionärerna bakom motion Kr521 (v) framhåller att det inte är rimligt att ge samhällsstöd till föreningar som bolagiseras (yrkande 12).
Utskottet anser i likhet med regeringen att den elitidrott som kan betecknas som kommersiell underhållningsidrott, och som markant skiljer sig från den folkrörelseburna idrottens tävlingskultur, bör fungera på marknadsmässiga villkor och inte subventioneras med offentliga bidrag eller andra subventioner. Motion Kr521 (v) yrkande 12 är härmed tillgodosedd. Detta motionsyrkande samt motion Kr23 (m) yrkandena 14 och 15 avstyrks.
Motionärerna bakom motion Kr521 (v) förordar att idrottsrörelsen inte bör kopiera näringslivets struktur och uppbyggnad utan utgå från den egna kulturen (yrkande 11).
Utskottet konstaterar att RF-stämman i maj i år fattade ett beslut om att tillåta idrottsaktiebolag inom den idrottsliga verksamheten. Härigenom kan idrottsföreningar välja i vilken form de vill bedriva idrottsverksamhet. Den folkrörelseburna idrottens kultur kan således leva kvar på samma villkor som tidigare. Men hänvisning till det anförda avstyrks motion Kr521 (v) yrkande 11.
I samma motion förordas att godkända revisorer bör granska elitidrottsföreningarnas årliga ekonomiska redovisningar (yrkande 14).
Utskottet har tidigare behandlat ett liknande motionsyrkande (bet. 1997/98:KrU6). Utskottet uttalade då att - så länge som s.k. elitklubbar inom idrotten drivs i samma juridiska form som andra klubbar, dvs. som ideella föreningar - samma redovisningsregler och regler om revisorer bör gälla för elitklubbar som för andra föreningar.
Utskottet vill, med anledning av den nya möjligheten att bilda idrottsaktiebolag, tillägga att det för aktiebolag krävs auktoriserad eller godkänd revisor.
På RF-stämman i maj i år beslutades att låta utreda frågan om införande av auktoriserade eller godkända revisorer i föreningar och förbund som har en omslutning av viss storlek och/eller ett visst antal anställda.
Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motion Kr521 (v) yrkande 14.
Statsbidraget till idrottsrörelsen (avsnitt 9)
Syftet med statsbidraget (9.1)
Regeringens förslag
Regeringen anför att idrottsrörelsen själv bör lägga fast målen för sin verksamhet. Staten skall endast ange de syften som staten har med sin bidragsgivning. Följande övergripande syften med statsbidraget bör enligt regeringens förslag gälla.
Statsbidraget skall stödja verksamhet som
- bidrar till att utveckla barns och ungdomars intresse och benägenhet för motion och idrott samt deras möjligheter att utöva inflytande över och ta ansvar för sitt idrottande,
- - gör det möjligt för alla människor att utöva idrott och motion, - - syftar till att ge kvinnor och män lika förutsättningar att delta i idrottsverksamhet, - - främjar integration och god etik, - - bidrar till att väcka ett livslångt intresse för motion och därmed främja en god hälsa hos alla människor. -
Motionsförslag och utskottets ställningstagande
I fem motioner framhålls vikten av idrottens oberoende ställning.
I motionerna Kr23 (m) yrkandena 7 och 16 samt Kr519 (m) yrkande 1 anser motionärerna att idrottsrörelsen själv bör besluta och ta ansvar för idrottens framtid och att samhällsstödet inte får vara styrande.
Motionärerna bakom motion Kr26 (fp) anför att statens, liksom kommunernas, hållning bör vara att stödja och stötta idrotten och inte att styra och ställa (yrkande 1). Liknande synpunkter förs fram i motion Kr520 (fp) yrkande 1.
I motion Kr521 (v) anförs att staten endast bör lägga fast mål för inriktningen av statens stöd till idrotten. Målen får inte innebära någon detaljstyrning av idrottsrörelsens eller idrottsföreningarnas verksamhet (yrkande 1).
Utskottet har erfarit att Riksidrottsstyrelsen (RS) med tillfredsställelse har noterat att regeringen också framöver vill basera statens idrottspolitik på en fri och självständig idrottsrörelse. RS anser det också glädjande att regeringen visat respekt för idrottens självständighet genom att inte ställa sig bakom Idrottsutredningens förslag om verksamhetsmål fastlagda av staten.
Utskottet anser i likhet med regeringen att idrottsrörelsen själv bör lägga fast målen för sin verksamhet och att staten endast skall ange de syften som staten har med sin bidragsgivning. Härigenom bibehåller idrottsrörelsen sin oberoende ställning och man undviker att staten går in och styr verksamheten.
Utskottet tillstyrker de av regeringen föreslagna övergripande syftena med statsbidraget och anser att motionerna därmed bör vara tillgodosedda. Motionerna Kr23 (m) yrkandena 7 och 16, Kr26 (fp) yrkande 1, Kr519 (m) yrkande 1, Kr520 (fp) yrkande 1 samt Kr521 (v) yrkande 1 avstyrks därför.
I motion Kr520 (fp) yrkandena 2 och 4 framhålls vikten av att stödet till idrotten utformas på ett sätt som tillåter att mångfalden bibehålls och främjas. Motionärerna påpekar att det är viktigt att följa utvecklingen för att kunna ingripa om folkrörelsernas starka ställning skulle minskas.
Regeringen föreslår, som ovan angivits, att ett av de övergripande syftena med statsbidraget skall vara att stödja verksamhet som gör det möjligt för alla människor att utöva idrott och motion. Utskottet, som har tillstyrkt detta övergripande syfte, anser att det är idrottsrörelsens uppgift att närmare utveckla formerna för hur man skall locka människor till idrotten. RF anger i sin verksamhetsinriktning för åren 2000-2001 att ett föränderligt samhälle kräver förändrade verksamhetsformer för att RF i folkhälsans tjänst skall kunna fortsätta att locka människor till en verksamhet där alla som vill kan vara med, oavsett ras, religion, ålder, kön, nationalitet samt fysiska och psykiska förutsättningar.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Kr520 (fp) yrkandena 2 och 4.
Motionärerna bakom motion Kr23 (m) anser att idrotts- och motionsföreningar bör uppmuntras och stödjas till att ordna aktiviteter även för dem som tidigare inte deltagit i någon idrottsverksamhet (yrkande 1). Liknande synpunkter förs fram i motion Kr521 (v) där motionärerna anför att fler av de inaktiva bör lockas till organiserad och icke- organiserad idrottsverksamhet (yrkande 2).
Utskottet vill erinra om att Folkhälsoinstitutet (FHI) i regleringsbrevet för år 1999 fått i uppdrag att i brett samråd med berörda myndigheter och organisationer göra år 2001 till ett fysiskt aktivitetsår. Förberedelsearbete och planering skall redovisas för regeringen senast den 30 juni år 2000. Motionerna Kr23 (m) yrkande 1 och Kr521 (v) yrkande 2 avstyrks härmed.
Motionärerna bakom motion Kr521 (v) föreslår att ett handlingsprogram för ökat deltagande i föreningsverksamhet bör utarbetas (yrkande 3).
Med samma motivering som ovan, att FHI har fått i uppdrag att göra år 2001 till ett fysiskt aktivitetsår och att förberedelse- och planeringsarbete pågår, avstyrker utskottet motion Kr521 (v) yrkande 3.
Ledarutbildningen på förbunds- och föreningsnivå bör enligt motionärerna bakom motion Kr521 (v) prioriteras och stimuleras. Det är enligt motionärerna viktigt att ledarutbildningen får fortsatt och ökat stöd inom kulturbudgeten och att idrottens eget studieförbund, SISU, administrerar utbildningsinsatserna (yrkande 9).
Utskottet avstyrkte förra året en liknande motion (bet. 1997/98:KrU6). Utskottet påpekade att SISU får medel från Folkbildningsrådet, som fördelar det statliga bidraget till folkbildningen. Utskottet framhöll också att det ankommer på Folkbildningsrådet att pröva huruvida ökade medel skall tilldelas SISU och på SISU att besluta om inriktningen på sin studieverksamhet. Utskottet har i dag inte någon annan uppfattning.
Det kan vidare nämnas att RS på RF-stämman i våras beslutade att ledarfrågorna skulle lyftas fram i det idrottspolitiska arbetet.
Utskottet avstyrker motion Kr521 (v) yrkande 9.
Riksidrottsförbundet fördelar statsbidraget (prop. 1998/99:107, 9.2)
Ändringar i bilagan till sekretesslagen (prop. 1998/99:107, 9.2 och prop. 1998/99:124, 5.5.2)
Regeringens förslag
Proposition 1998/99:107
Merparten av statens stöd till idrotten fördelas sedan länge av RF. Regeringens bedömning är att RF:s verksamhet med att pröva fördelningen av statsbidrag till den organiserade idrottsrörelsen utgör myndighetsutövning. Av 11 kap. 6 § tredje stycket regeringsformen framgår att förvaltningsuppgifter får överlämnas till bolag, föreningar, samfällighet, stiftelse eller enskild individ. Innefattar uppgiften myndighetsutövning krävs stöd i lag. Med hänsyn härtill föreslår regeringen att det skapas lagstöd även för den fördelning av statsbidrag till idrottsrörelsen som RF utför genom att lagen (1995:361) om överlämnande av förvaltningsuppgifter till Sveriges Riksidrottsförbund ändras. Lagen har hittills avsett endast RF:s fördelning av medel till kommuner som anordnar riksidrottsgymnasium.
I linje med regeringens bedömning att RF:s fördelning av statsbidrag till idrottsverksamhet utgör myndighetsutövning bör enligt regeringen principen om handlingsoffentlighet gälla för denna verksamhet. Av bilagan till sekretesslagen (1980:100) kan utläsas att principen om handlingsoffentlighet för närvarande endast gäller fördelningen av medel till riksidrottsgymnasierna. Lagen bör därför enligt regeringen ändras så att det framgår att offentlighetsprincipen och sekretesslagen gäller all verksamhet hos RF som består av fördelning av statsbidrag.
Proposition 1998/99:124
I propositionen föreslås en ändring i sekretesslagens (1980:100) bilaga (lagförslag 2.30). Ändringen är en följd av stat-kyrka-reformen. Den innebär att offentligrättsligt reglerad handlingsoffentlighet skall gälla handlingar som avser prövning av frågor om ledighet och förmåner för totalförsvarspliktiga som fullgör civilplikt hos registrerade trossamfund eller organisatoriska delar av sådana samfund.
Motionsförslag beträffande proposition 1998/99:107
I motion Kr26 (fp) framhålls behovet av en uppföljning av effekterna för idrottens självständiga ställning av RF:s nya status som myndighet (yrkande 2).
Utskottets ställningstagande
Proposition 1998/99:107
Utskottet anser i likhet med regeringen att RF:s verksamhet med att fördela statsbidrag till den organiserade idrottsrörelsen utgör myndighetsutövning och att handlingsoffentlighet bör gälla för denna RF:s fördelning. De bägge angivna lagarna bör således ändras i enlighet med regeringens förslag. Utskottet anser dock inte att det behövs någon uppföljning i enlighet med motionärernas förslag, då lagändringen i sak inte innebär någon förändring av RF:s verksamhet. Motion Kr26 (fp) yrkande 2 avstyrks därför.
Proposition 1998/99:124
Konstitutionsutskottet har i sitt betänkande 1999/2000:KU5 ansett att en ändring bör vidtas i bilagan till sekretesslagen rörande handlingsoffentlighet beträffande vissa handlingar för totalförsvarspliktiga. Av lagtekniska samordningsskäl har konstitutionsutskottet genom protokollsutdrag (1999/2000: 6.2) överlämnat proposition 1998/99:124 i denna del till kulturutskottet.
Kulturutskottet tillstyrker att riksdagen antar den i proposition 1998/99:124 föreslagna lagändringen.
Utveckling av en svensk EU-strategi inom idrottsområdet (avsnitt 10)
Regeringens bedömning
Regeringens bedömning är att Sverige inom EU bör verka för en större medvetenhet om idrottens sociala, kulturella och demokratiutvecklande betydelse.
Regeringen avser att tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att föreslå en svensk EU-strategi som kan stärka idrottens sociala, kulturella och demokratiutvecklande betydelse inom EU-arbetet.
Motionsförslag
Motionärerna bakom motionerna Kr23 (m) yrkande 17 och Kr519 (m) yrkande 5 anser att regeringens inriktning inom arbetet i EU bör vara att få till stånd regler som tar hänsyn till den nordiska strukturen vad gäller idrotten. Motionärerna påpekar att idrotten i Sverige och övriga nordiska länder fungerar utan de gränser som finns i många andra länder mellan den rent ideella breddidrotten och den helt eller delvis kommersiellt inriktade elitidrotten.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser i likhet med regeringen att idrottspolitik även i fortsättningen främst bör vara en nationell angelägenhet där man utgår från den miljö där verksamheten bedrivs. En sådan inställning hindrar inte att det bör göras insatser som syftar till att främja samarbetet mellan medlemsstaterna för att stärka en samlad syn på den organiserade idrotten inom EU.
Med hänvisning till det anförda och till att regeringen har för avsikt att tillsätta en arbetsgrupp för att stärka och bevara den organiserade idrottens sociala, kulturella och demokratiutvecklande betydelse för medborgarna anser utskottet att motionerna Kr23 (m) yrkande 17 och Kr519 (m) yrkande 5 bör avslås av riksdagen.
Idrottens framtidsfrågor (avsnitt 11)
Idrottens trovärdighet (11.1)
Regeringens bedömning
Under senare år har ett antal frågor av stor betydelse för idrottens trovärdighet aktualiserats. För att inte riskera att idrottens folkliga förankring och stora bredd skadas bör staten och idrottsrörelsen enligt regeringens bedömning i nära dialog ägna följande frågor ökad uppmärksamhet:
- Breddidrott - elitverksamhet
- - Ideellt engagemang - kommersiella intressen - - Rent spel - insatser mot dopning och annat fusk inom idrotten - - Etik och moral - idrotten skapar förebilder också i övriga samhället - - Jämställdhet, jämlikhet och integration - "idrott åt alla" i praktiken. -
Enligt regeringen bör bl.a. ett antal framtidsseminarier genomföras med såväl nationellt som internationellt innehåll.
Motionsförslag och utskottets ställningstagande
Motionärerna bakom motion Kr520 (fp) yrkande 8 framhåller elitklubbarnas ansvar när det gäller idrottens etik- och moralfrågor.
I motion Kr518 (kd) yrkande 1 framhålls vikten av att idrottsrörelsen tydligt tar ställning för rent spel och mot fusk, våld, mobbning, rasism och droger.
Utskottet anser i likhet med motionärerna att idrottsrörelsen har en viktig fostrande roll när det gäller frågor om rent spel, etik och moral och noterar med tillfredsställelse regeringens bedömning att staten och idrottsrörelsen i nära dialog bör ägna dessa frågor ökad uppmärksamhet.
En speciell satsning för att föra ut frågor om etik och moral har inletts inom idrottsrörelsen under samlingsnamnet Starta Vågen. Satsningen har skett i samarbete mellan RF och SISU. Syftet med Starta Vågen är i första hand att få till stånd lokala aktiviteter i föreningarna samt att diskutera idrottens etikfrågor och att göra detta arbete till en integrerad del av verksamheten. Satsningen vänder sig till aktiva, främst barn och ungdomar och deras föräldrar, samt till ledare, förtroendevalda, anställda och funktionärer.
När det gäller supportervåld i samband med idrottsevenemang redovisade i juni 1998 en arbetsgrupp inom Inrikesdepartementet överväganden och förslag om gemensamma insatser från samhället och idrottsrörelsen mot idrottsanknutet våld (Ds 1998:38). Detta arbete ledde fram till att en samverkansgrupp bildades, med RF som huvudman, som skall följa och ge rekommendationer till ett gemensamt säkerhetsarbete. I denna grupp finns representanter för bl.a. Fotboll- och Ishockeyförbundet, Rikspolisstyrelsen och Regeringskansliet.
Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att motionerna Kr518 (kd) yrkande 1 och Kr520 (fp) yrkande 8 bör avstyrkas.
Motionärerna bakom motion Kr518 (kd) betonar vikten av breddidrotten, av att alla människor som vill skall ha möjlighet att delta i idrott. De understryker vidare att det fordras satsningar på att få många människor att utöva idrott för att den även i framtiden skall kunna fostra idrottsutövare på toppnivå (yrkande 3). För att stimulera breddidrotten är det enligt motionärerna nödvändigt att elitidrotten får rimliga verksamhetsvillkor (yrkande 4).
Utskottet har i ett tidigare avsnitt av betänkandet tillstyrkt regeringens förslag om att ett av de övergripande syftena med statsbidraget skall vara att stödja verksamhet som gör det möjligt för alla människor att utöva idrott och motion.
I likhet med motionärerna anser utskottet att bredd- och elitverksamhet lever i ett beroendeförhållande till varandra. Genom en bra breddverksamhet uppmuntras utvecklingen av en god elitverksamhet, och genom en god elit främjas breddverksamheten. Utskottet anser att det är värdefullt att frågor om bredd- och elitverksamhet skall ägnas ökad uppmärksamhet framöver.
Med hänvisning till vad utskottet redovisat bör motion Kr518 (kd) yrkandena 3 och 4 anses vara tillgodosedda, varför de avstyrks.
Forskning och utveckling (11.2)
Regeringens bedömning
Den kunskap som idrottsforskningen genererar efterfrågas och används såväl av den organiserade idrottsrörelsen som av skolan, pensionärsorganisationer och främjandeorganisationer.
Regeringen återkommer i en forskningspolitisk proposition år 2000 till frågan om idrottsforskningens organisation.
Motionsförslag
I motion Kr23 (m) anser motionärerna att huvudansvaret för forskning och högre utbildning på idrottsområdet bör flyttas från Centrum för idrottsforskning till Idrottshögskolan i Stockholm (yrkande 18).
För att forskningen i landet inom idrottens område skall kunna vara konkurrenskraftig anser motionärerna bakom motion Kr26 (fp) att det bör finnas endast ett forskningsstödjande organ med en tydlig och stark organisation som disponerar erforderliga medel (yrkande 8).
Motionärerna bakom motion Kr28 (kd) poängterar vikten av att den kompetens som finns inom idrottsforskningen tas till vara och att idrottsforskningen inte marginaliseras (yrkande 6).
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att regeringens förslag i den kommande forskningspolitiska propositionen inte bör föregripas och avstyrker därmed motionerna Kr23 (m) yrkande 18, Kr26 (fp) yrkande 8 och Kr28 (kd) yrkande 6.
Att stärka Sverige som idrottsnation (11.3)
Stora internationella mästerskap (11.3.1)
Regeringens bedömning
Det är enligt regeringens uppfattning ett nationellt intresse att Sverige får arrangera stora internationella idrottsmästerskap. Sådana arrangemang ger, utöver ett ökat intresse för idrotten, ett ökat fokus på Sverige och kan dessutom tillfälligt skapa arbetstillfällen.
Olympiska spel bör enligt regeringen få arrangeras endast utifrån garantier om att såväl kandidaturen som spelen sker hederligt och utan mutor eller andra ekonomiska oegentligheter.
Motionsförslag
Motionärerna bakom motionerna Kr23 (m) yrkande 19 och Kr519 (m) yrkande 9 föreslår att staten skall engagera sig mer i det skede där en ansökan om att få anordna OS byggs upp.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser i likhet med regeringen att det för svensk idrott är värdefullt om Sverige tilldelas värdskapet för stora internationella idrottsevenemang och delar därmed också motionärernas uppfattning att ett OS i Sverige skulle kunna ge stora positiva effekter för samhället i stort, inte minst ekonomiskt, och för idrotten.
Utskottet behandlade förra våren ett liknande motionsyrkande (bet. 1997/98:KrU6). Utskottet uttalade då bl.a. att SOK - som erhåller statsbidrag genom RF - i första hand har till uppgift att förbereda och genomföra ett svenskt deltagande i olympiska spel. Statens särskilda anslagspost för bidrag under idrottsanslaget för deltagande i olympiska spel avser i första hand omkostnader för själva deltagandet. Med hänsyn härtill avstyrkte utskottet motionsyrkandet. Utskottet har ingen annan uppfattning i dag varför motionerna Kr23 (m) yrkande 19 och Kr519 (m) yrkande 9 avstyrks.
En särskild talangsatsning (11.3.2)
Regeringens bedömning
Regeringen avser att inom ramen för anslaget Stöd till idrotten årligen under ytterligare sex år t.o.m. år 2005 betala ut 10 miljoner kronor som en talangsatsning inom svensk idrott.
Medlen betalas ut under förutsättning att näringslivet ställer upp med ett gemensamt bidrag av minst samma storlek.
Motionsförslag
I motion Kr28 (kd) anser motionärerna att även om en talangsatsning är lovvärd får den inte drabba det ordinarie idrottsstödet (yrkande 3).
Utskottets ställningstagande
Utskottet instämmer i regeringens bedömning att det behövs en satsning på unga idrottsutövare för att Sverige i framtiden skall kunna hävda sig i internationell konkurrens och därmed också få möjligheter att arrangera stora internationella idrottsevenemang. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion Kr28 (kd) yrkande 3.
Möjligheter att kombinera studier och elitidrott (11.3.3)
Regeringens bedömning
Ungdomar som satsar på elitidrott bör enligt regeringen ges möjligheter att kombinera utbildning och idrott. De riksrekryterande idrottsgymnasierna fyller en viktig funktion i detta avseende. Idrottsutredningens förslag att införa ett ortsföreträde för elitidrottare bör enligt regeringen inte genomföras.
Motionsförslag
I tre motioner tas frågan om ortsföreträde upp.
Samtliga motionärer bakom motionerna Kr23 (m) yrkande 4, Kr24 (m) och Kr28 (kd) yrkande 7 anser att ortsföreträde för elitidrottare bör genomföras. Härigenom skulle den som tagits in på en högskoleutbildning ha rätt att få delta i motsvarande utbildning på annan ort om specialidrottsförbundet rekommenderar eller själv anordnar särskilt goda träningsmöjligheter på orten eller i dess närhet.
I motion Kr23 (m) yrkande 4 anser motionärerna vidare att anpassad studiegång med bibehållna studiebidrag bör införas också för elitidrottare.
Utskottets ställningstagande
Utbildningsutskottet behandlade ett liknande yrkande om ortsföreträde våren 1998 (bet. 1997/98:UbU12). Utskottet uttalade då bl.a. följande.
Våren 1996 beslutade riksdagen om nya regler för tillträde till högskolan. De nya reglerna tillämpades för första gången inför höstterminen 1997. Riksdagen tog vid beslutet ställning till i vilken utsträckning som behörighets- och urvalsregler skulle vara gemensamma för hela det offentliga högskoleväsendet. Regeringen beslutade därefter om ändringar i högskoleförordningen, som bl.a. innebar att Högskoleverket skulle meddela närmare föreskrifter på ett flertal punkter, bl.a. om särskild behörighet för vissa utbildningar, om användningen av urvalsgrunden särskilda skäl, om meritvärdering av betyg och om fördelning av platser mellan kvotgrupper. Så har också skett. Med anledning av uppgifter i massmedierna gjorde Högskoleverket under hösten 1997 en genomgång av vilka regler som tillämpades inom tre universitet och tre högskolor som uppgavs utlova förtur för elitidrottare till utbildningar hos sig. Det visade sig att "förturen" vid tre av lärosätena betecknades som "rätt till studieortsbyte" för elitidrottare som kommit in på önskad utbildning vid annat lärosäte, medan det i tre fall beskrevs som "antagning på grund av särskilda skäl". Högskoleverket kom fram till att båda förfaringssätten står i strid med gällande bestämmelser.
Mot bakgrund av det anförda ansåg utbildningsutskottet att riksdagen inte skulle ta något initiativ i frågan om ortsföreträde.
Oaktat kulturutskottet finner det viktigt att stödja elitidrottares möjligheter till utbildning anser utskottet att någon särbehandling inte bör göras av högskolestuderande elitidrottare. Kulturutskottet delar därmed utbildningsutskottets uppfattning och anser att det inte heller i studiestödshänseende bör ske någon sådan särbehandling. Motionerna Kr23 (m) yrkande 4, Kr24 (m) och Kr28 (kd) yrkande 7 avstyrks härmed.
Övriga idrottsfrågor
Nationell fotbollsakademi i Degerfors
Motionsförslag
Motionären bakom motion Kr506 (v) yrkande 2 anser att det i Degerfors bör skapas en nationell fotbollsakademi, innefattande ett nationellt fotbollsmuseum, ett fotbollsgymnasium med riksintagning och en akademisk utbildning inom högskolan.
Utskottets ställningstagande
Utskottet noterar att det är högskolorna som - inom vissa av statsmakterna beslutade mycket vida ramar - själva bestämmer innehållet i utbildningarna och vilka program de vill ha. När det gäller riksrekryterande idrottsgymnasier är det Statens skolverk som efter samråd med RF och efter ansökan av en kommun beslutar var ett sådant gymnasium skall få anordnas. Beträffande ett nationellt fotbollsmuseum i Degerfors har utskottet bl.a. våren 1999 gjort ett principuttalande att det "för närvarande" inte bör inrättas fler centrala, dvs. statliga, museer eller med dem jämställda museer. Utskottet har vidare uttalat att det bör ankomma på initiativtagarna att ansvara för att investeringar och drift kan finansieras i den mån initiativ tas till inrättande av nya museer. Motionsyrkandet bör således inte föranleda något uttalande av riksdagen. Motion Kr506 (v) yrkande 2 avstyrks härmed.
Professionell boxning
Motionsförslag
I motion Kr511 (v, s, kd) begär motionärerna en allsidig utredning om professionell boxning i Sverige. Utredningen bör enligt motionärerna bedrivas skyndsamt och innefatta förslag till ställningstagande om och varför professionell boxning även i fortsättningen skall vara förbjuden enligt lag. Skulle utredningen komma fram till att proffsboxningsförbudet skall upphävas och proffsboxning tillåtas även i Sverige bör övervägas om den svenska boxningen skall regleras i lag och hur en sådan lag bör utformas.
Utskottets ställningstagande
Lagen (1969:612) om förbud mot professionell boxning trädde i kraft den 1 januari 1970 (prop. 1969:118, bet. LU 1969:51, rskr. 1969:344). Förbudet mot professionell boxning infördes bl.a. mot bakgrund av att den professionella boxningen ansågs farligare än amatörboxning. I lagstiftningsärendet anförde departementschefen att det utredningsarbete som hade föregått propositionen sammantaget med remissyttrandena visade att de medicinska skadeverkningarna av boxningen var allvarligare än man tidigare haft anledning att räkna med. De var enligt departementschefen av sådan art att proffsboxningen från medicinsk synpunkt inte längre kunde godtas i sin dåvarande form.
Utskottet har flera gånger behandlat motionsyrkanden av liknande innebörd som den nu aktuella motionen, senast våren 1998 (bet. 1997/98:KrU6). Utskottets ställningstaganden har inneburit att den bedömning av riskerna med professionell boxning som gjordes i lagstiftningsärendet år 1969 alltjämt var gällande och att någon omprövning av förbudet inte kunde tillstyrkas. Motionsyrkandena har avslagits av riksdagen.
Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning om förbudet mot professionell boxning och avstyrker motion Kr511 (v, s, kd).
Utskottet kan upplysningsvis nämna att, enligt ett interpellationssvar den 2 oktober 1999, RF har fått regeringens uppdrag att göra en kartläggning av förekomsten av nya kampsporter samt en värdering av i vilken utsträckning dessa riskerar att skada de organiserade kampsportsförbundens anseende. Underlaget skall vara klart under december 1999 (se prot. 1999/2000:19).
Den s.k. TV-listan
Bakgrund
Riksdagen beslutade våren 1999 att i radio- och TV- lagen införa en bestämmelse som möjliggör att en svensk lista kan upprättas över evenemang som är av särskild vikt för det svenska samhället. Den som sänder TV-program inom svensk jurisdiktion - och som innehar den exklusiva rätten till en TV-sändning från ett svenskt eller utländskt evenemang som är av särskild vikt för det svenska samhället - skall genom att en lista upprättas inte kunna utnyttja rättigheten på ett sådant sätt att en väsentlig del av allmänheten i Sverige utestängs från möjligheten att i fri TV se evenemanget i direktsändning eller med en mindre tidsförskjutning. I propositionen angavs att de evenemang som kan komma i fråga är sådana som inträffar högst en gång om året och som intresserar en bred allmänhet i Sverige. Vidare beslöts att det skulle ankomma på regeringen att besluta om en svensk lista skall upprättas och att fastställa dess innehåll (prop. 1997/98:184, yttr. 1998/99:KrU2y, bet. 1998/99:KU23, rskr. 1998/99:177).
Riksdagen ansåg vidare att idrottsevenemang i Sverige, där rättigheter upplåts av inhemska arrangörer, skall lämnas utanför en eventuell lista med hänsyn till svensk idrotts ekonomi och konkurrenskraft. Riksdagen förutsatte att regeringen inhämtar riksdagens godkännande om någon annan bedömning aktualiseras.
Motionsförslag
Motionärerna bakom motion Kr23 (m) anser att riksdagen skall upphäva beslutet om den s.k. TV- listan (yrkande 13).
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser inte att det föreligger några skäl att ändra det av riksdagen tidigare i år fattade beslutet om att i radio- och TV-lagen införa en bestämmelse som möjliggör att en svensk lista kan upprättas över evenemang som är av särskild vikt för det svenska samhället.
Utskottet avstyrker därmed motion Kr23 (m) yrkande 13.
Övergångssummor mellan föreningar i olika länder
Bakgrund
Den s.k. Bosmandomen avser ett mål i EG-domstolen där parterna i målet, 415/93, var Union royale belge des sociétés de football association ASBL m.fly. och Jean-Marc Bosman.
Bosmandomen berör spelare som inte längre omfattas av ett spelarkontrakt och som efter den 15 december 1995 övergår från en klubb i en av EU:s medlemsstater eller EES-området till en klubb i ett annat av dessa länder. I dessa fall får en övergångssumma inte betalas till moderbolaget, såvida förpliktelsen inte ingåtts före den 15 december 1995.
Motionsförslag
I motion Kr521 (v) begär motionärerna en utredning om konsekvenserna av den s.k. Bosmandomen för svensk idrott (yrkande 13). Motionärerna anser att domen kan slå hårt mot framför allt de mindre föreningarna.
Utskottets ställningstagande
En arbetsgrupp inom Inrikesdepartementet fick år 1996 i uppdrag att göra en juridisk kartläggning och analys av EG-fördragets inverkan på svensk idrott. Uppdraget var slutfört i mars 1997. En av de frågor som behandlades var just Bosmanavgörandet och dess betydelse för spelövergångar. Arbetsgruppen konstaterade bl.a. att domen på det konkreta, mera kortsiktiga planet innebar att EG-domstolen har kompetens att pröva - och underkänna - också de interna rättsregler som idrotten själv har ställt upp och att det därvid inte spelar någon roll hur reglerna har kommit till: i demokratisk ordning eller på annan sätt. Domens innehåll överraskade inte enligt arbetsgruppen, men vad som däremot var en nyhet var dess prövning - och delvisa underkännande - av systemet med övergångsersättningar.
Med hänsyn till den utredning som tidigare gjorts avstyrker utskottet motion Kr521 (v) yrkande 13.
Skatter
Ideella idrottsföreningars skatteförhållanden m.m.
Motionsförslag
I motion Kr21 (m) föreslås ett tillkännagivande om olika förbättringar i de ideella idrottsföreningarnas skatteförhållanden. Motionärerna begär bl.a. kompensation för momskostnaden för idrottsföreningars eller privata entreprenörers drift av idrottsanläggningar och jämför med kommunerna. De vänder sig också mot att moms tas ut av svenska idrottsklubbar vid spelarövergångar om den andra parten är bolag eller utländsk klubb.
I motion Kr23 (m) efterlyses ett förtydligande i lagtexten så att idrottsföreningars verksamhet inte behandlas som näringsverksamhet, något som enligt motionärerna är särskilt viktigt när det gäller momsen. Dessutom vill motionärerna slopa reklamskatten (yrkande 10).
Även i motion Kr28 (kd) begärs förslag om ett förtydligande i lagen i fråga om gränsdragningen mellan å ena sidan idrottsföreningarnas inkomstskattepliktiga och momspliktiga verksamhet och å andra sidan deras skattefria verksamhet (yrkande 4).
Skatteutskottets yttrande
Skatteutskottet har i sitt yttrande 1998/99:SkU7y (bilaga 3) utförligt redogjort för gällande ordning, aktuella utredningar m.m. vad gäller ideella idrottsföreningars skatteförhållanden m.m.
Skatteutskottet anför beträffande sitt ställningstagande bl.a. följande.
Inom beskattningen har idrottsrörelsen och idrottslig verksamhet på olika sätt gynnats, bl.a. genom de förmånliga inkomstskatte- och momsreglerna för de allmännyttiga ideella föreningarna, som de flesta idrottsklubbar torde tillhöra.
Vad gäller motionerna i nu behandlade delar vill skatteutskottet framhålla att regeringen redan uppmärksammat behovet av ändringar och förtydliganden av reglerna för inkomstskatt och mervärdesskatt för de ideella föreningarna, liksom önskemålet att så snart som statsfinanserna tillåter det avskaffa reklamskatten. Med hänvisning härtill och till att det på olika håll, inom utredningar och inom Regeringskansliet, pågår arbeten med att se över och förbättra skattelagstiftningen på det aktuella området anser utskottet att det inte finns något behov av något sådant uttalande av riksdagen som begärs i motionerna.
Skatteutskottet vill dock särskilt uppmärksamma en delfråga i sammanhanget, den om momsen på övergångssummor som betalas då en svensk klubb förvärvar rätten till en fotbollsspelare eller annan idrottsutövare från en utländsk klubb. Utskottet anser att det finns många skäl som talar mot att ideella idrottsföreningar beskattas för denna typ av transaktioner. För närvarande är denna fråga dock föremål för prövning i domstol. Domstolen kommer därvid att avgöra om beskattning enligt gällande svensk rätt skall ske. I nuläget bör därför utskottet inte ytterligare ta ställning i den aktuella rättsfrågan. Utskottet vill dock markera att problematiken bör penetreras och EG-perspektivet beaktas i utredningsarbetet. Eftersom direktiven till den tidigare nämnda översynen av reglerna om skattskyldighet i mervärdesskattelagen m.m. redan tar upp denna fråga behövs dock inget särskilt uttalande av riksdagen.
Mot bakgrund av det anförda avstyrker skatteutskottet motionerna Kr21 (m), Kr23 (m) yrkande 10 och Kr28 (kd) yrkande 4.
Kulturutskottets ställningstagande
Som skatteutskottet framhållit i sitt yttrande planeras en översyn inom Regeringskansliet av skattereglerna för ideella föreningar. Vidare beslutades våren 1999, som ovan nämnts, att en översyn skall göras av reglerna om skattskyldighet i mervärdesskattelagen m.m. där utredaren bl.a skall se över de begrepp i mervärdesskattelagen som reglerar frågor om skattskyldighet och yrkesmässig verksamhet. Av direktiven framgår att utredaren även skall lämna förslag till lagändringar som anses nödvändiga i syfte att förenkla och förbättra reglernas förutsebarhet.
Med hänsyn bl.a. till det arbete som pågår inom flera utredningar och inom Regeringskansliet med att se över och förbättra skattelagstiftningen på det aktuella området delar kulturutskottet skatteutskottets uppfattning och anser därför att motionerna Kr21 (m), Kr23 (m) yrkande 10 och Kr28 (kd) yrkande 4 bör avstyrkas av riksdagen.
Ideellt arbetande idrottsledares avdragsmöjligheter
Gällande ordning m.m.
Rekommendationer har utfärdats av Riksskatteverket (RSV) beträffande beskattning av idrottsutövare för ersättningar och tävlingspriser samt rätt till avdrag för kostnader i samband med idrottslig verksamhet (RSV S 1997:22). Rekommendationerna gäller sådana utövare av idrottslig verksamhet som skall redovisa dessa intäkter i inkomstslaget tjänst. Med idrottslig verksamhet avses normalt sådan verksamhet som anordnas av organisation som är ansluten till Sveriges Riksidrottsförbund. Med utövare avses även tränare inbegripet gymnastikinstruktörer, domare, materialförvaltare eller därmed jämställda slag av funktionärer.
Motionsförslag
I motion Kr27 (c) föreslås ett införande av ett schablonavdrag för ersättningar till ideellt arbetande idrottsledare. En fördel härmed skulle enligt motionärerna vara att fattiga idrottsklubbar skulle slippa både byråkrati och att betala ut högre ersättning än nödvändigt för att täcka kostnaden för skatten (yrkande 5).
Skatteutskottets yttrande
Skatteutskottet vill inledningsvis erinra om att det redan finns skattebestämmelser som är särskilt förmånliga för idrottsutövare och som har den karaktär som motionärerna efterlyser, bl.a. i vissa fall en rätt till schablonavdrag på 3 000 kronor för kostnaderna för den idrottsliga verksamheten (RSV S 1997:22). Det finns också socialavgiftsbestämmelser som innebär en positiv särbehandling av de idrottsutövare och funktionärer som motionärerna vill värna om. Utskottet tänker bl.a. på bestämmelsen i 2 kap. 4 § första stycket 14 p. lagen (1981:691) om socialavgifter, som innebär att arbetsgivaravgifter inte skall utgå på ersättningar från en allmännyttig ideell idrottsförening till en och samma idrottsutövare upp till ett halvt prisbasbelopp under året.
En kategori funktionärer vilkas skatteförhållanden skatteutskottet nyligen behandlat är fotbollsdomare (se bet. 1998/99:SkU10 s. 17-18). Frågan som var uppe gällde fotbollsdomares rätt till avdrag för resor mellan bostaden och matcherna och om dessa resor är att anse som resor i tjänsten eller resor till och från arbetet. Utskottet är medvetet om att de resor som fotbollsdomare och liknande funktionärer måste göra till och från olika arenor kan ge upphov till problem vid beskattningen men anser nu liksom tidigare att ett ställningstagande bör anstå till dess att resultatet av det utredningsarbete som bedrivs kring dessa frågor av Utredningen om ökade levnadskostnader m.m. (Fi 1997:17) föreligger. Detta arbete skall avslutas senast den 1 september 1999.
I övrigt vill utskottet hänvisa till de rekommendationer som RSV utfärdat på detta område och som bygger på grundläggande principer för inkomstbeskattningen. Även om skatteutskottet har en i grunden positiv inställning till ökat idrottande och motionerande finns det enligt utskottets uppfattning ingen anledning att frångå dessa grundläggande principer och införa nya schablonavdrag av den typ som motionärerna förespråkar. Med det anförda avstyrker skatteutskottet motion Kr27 (c) yrkande 5.
Kulturutskottets ställningstagande
Kulturutskottet har ingen annan uppfattning än skatteutskottet och avstyrker därför motion Kr27 (c) yrkande 5.
Idrottskonto
Motionsförslag
Motionärerna bakom motion Kr27 (c) begär en utredning om elitidrottskonto för att ge välkända svenska stjärnor en möjlighet till inkomstutjämning och avhålla dem från att flytta utomlands. Motionärerna tänker sig en utformning liknande skogskonto eller upphovsmannakonto (yrkande 6).
Skatteutskottets yttrande
Skatteutskottet har återkommande behandlat frågan om att införa gynnsamma skatteregler för olika konton och avsättningar för att främja vissa branscher, vissa beteenden eller vissa intressen. Utskottets principiella inställning är emellertid att sådana nya reserverings- och avdragsmöjligheter inte är förenliga med vedertagna principer för en generell och enhetlig beskattning. Skatteutskottet vidhåller sin uppfattning i denna fråga och avstyrker motion Kr27 (c) yrkande 6.
Kulturutskottets ställningstagande
Kulturutskottet ansluter sig till skatteutskottets bedömning och avstyrker motion Kr27 (c) yrkande 6.
Hemställan
Utskottet hemställer
Statens roll för en god folkhälsa - Antidopningsarbetet
1. beträffande Dopinglaboratoriet
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr23 yrkande 2 i denna del, 1998/99:Kr26 yrkande 7 i denna del, 1998/99:Kr27 yrkande 3 och 1998/99:Kr28 yrkande 5 i denna del,
2. beträffande Dopingjouren
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr20, 1998/99:Kr23 yrkande 2 i denna del, 1998/99:Kr26 yrkande 7 i denna del, 1998/99:Kr27 yrkande 4, 1998/99:Kr28 yrkande 5 i denna del och 1998/99:Kr33 yrkande 9,
3. beträffande en ökning av antalet dopningskontroller
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr27 yrkande 2,
4. beträffande Sveriges Olympiska Kommittés arbete med dopningsfrågor
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr274 yrkande 66,
5. beträffande kraftfulla sanktioner mot idrottsmän som nyttjar otillåtna preparat
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr518 yrkande 2,
En skola som bejakar rörelse
6. beträffande större utrymme i skolan för ämnet idrott och hälsa
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr22, 1998/99:Kr23 yrkande 3, 1998/99:Kr25 och 1998/99:Kr27 yrkande 7,
7. beträffande idrott och hälsa i ett brett perspektiv
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr26 yrkande 4,
Friluftsliv och främjandeorganisationer
8. beträffande ytterligare utredning om främjandeorganisationernas verksamhet
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr23 yrkande 5,
9. beträffande utveckling av det breda föreningslivet
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr521 yrkande 8,
10. beträffande kretsloppstänkande vid friluftsanläggningar
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr274 yrkande 67,
Idrottsrörelsens förutsättningar
11. beträffande idrottens möjligheter till egenfinansiering
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr23 yrkandena 8 och 9,
res. 1 (m, kd, fp)
12. beträffande bidrag till Paralympics och olympiska spel
att riksdagen godkänner regeringens förslag om bidrag för svenskt deltagande vid olympiska spel och Paralympics (7.2.3),
13. beträffande Paralympics i anslutning till olympiska spel
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr521 yrkande 15,
14. beträffande idrottsrörelsens andel av spel- och lotterimarknaden
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr23 yrkandena 6, 11 och 12 samt 1998/99:Kr519 yrkande 4,
res. 2 (m)
15. beträffande Svenska Spels fördelning av överskottet från värdeautomater i bingohallar
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr26 yrkande 3,
res. 3 (kd, fp)
16. beträffande minskning av det lokala aktivitetsstödet
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr28 yrkande 2,
17. beträffande sänkning av åldersgränsen för lokalt aktivitetsstöd
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr27 yrkande 1,
res. 4 (c)
18. beträffande jämställdhet
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr26 yrkande 5, 1998/99: Kr27 yrkande 9, 1998/99:Kr274 yrkande 65, 1998/99:Kr518 yrkande 6, 1998/99:Kr521 yrkandena 4 och 6, 1998/99:MJ240 yrkande 2 samt 1998/99:A291 yrkande 8 i denna del,
res. 5 (kd, c, fp)
19. beträffande ridsport
att riksdagen avslår motion 1998/99:MJ240 yrkande 1,
res. 6 (kd)
20. beträffande integration
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr27 yrkande 8, 1998/99: Kr520 yrkande 6 och 1998/99:Kr521 yrkande 7,
21. beträffande bättre möjligheter för funktionshindrade att utöva sin idrott
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr26 yrkande 6, 1998/99: Kr28 yrkande 1, 1998/99:Kr518 yrkande 5 och 1998/99:Kr520 yrkande 7,
22. beträffande utredning om resurstilldelningen till handikappidrotten
att riksdagen avslår motion 1998/99:A291 yrkande 8 i denna del,
Den kommersiella underhållningsidrotten
23. beträffande offentliga bidrag och subventioner
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr23 yrkandena 14 och 15 samt 1998/99:Kr521 yrkande 12,
res. 7 (m)
24. beträffande idrottsrörelsens struktur och uppbyggnad
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr521 yrkande 11,
25. beträffande granskning av elitidrottsföreningarnas årliga ekonomiska redovisningar
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr521 yrkande 14,
Syftet med statsbidraget
26. beträffande idrottens oberoende ställning samt syftet med statsbidraget till idrottsrörelsen
att riksdagen med avslag på motionerna 1998/99:Kr23 yrkandena 7 och 16, 1998/99:Kr26 yrkande 1, 1998/99:Kr519 yrkande 1, 1998/99: Kr520 yrkande 1 och 1998/99:Kr521 yrkande 1 godkänner regeringens förslag om syftet med statsbidraget till idrottsrörelsen (9.1),
res. 8 (m)
res. 9 (kd, fp)
27. beträffande idrottens mångfald
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr520 yrkandena 2 och 4,
28. beträffande aktiviteter även för de inaktiva
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr23 yrkande 1 och 1998/99:Kr521 yrkande 2,
29. beträffande handlingsprogram för ökat deltagande i föreningsverksamhet
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr521 yrkande 3,
30. beträffande ledarutbildning
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr521 yrkande 9,
Riksidrottsförbundet fördelar statsbidraget
31. beträffande Riksidrottsförbundets fördelning av statsbidraget
att riksdagen med avslag på motion 1998/99:Kr26 yrkande 2 antar i proposition 1998/99:107 framlagda förslag till lag om ändring i lagen (1995:361) om överlämnande av förvaltningsuppgifter till Sveriges Riksidrottsförbund och förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
res. 10 (fp)
32. beträffande bilagan till sekretesslagen i proposition 1998/99: 124
att riksdagen antar i proposition 1998/99:124 framlagt förslag till lag om ändring i bilagan till sekretesslagen,
Utveckling av en svensk EU-strategi inom idrottsområdet
33. beträffande en svensk EU-strategi
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr23 yrkande 17 och 1998/99:Kr519 yrkande 5,
res. 11 (m)
Idrottens trovärdighet
34. beträffande etik- och moralfrågor
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr518 yrkande 1 och 1998/99:Kr520 yrkande 8,
res. 12 (kd, fp)
35. beträffande breddidrott och elitidrott
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr518 yrkandena 3 och 4,
Forskning och utveckling
36. beträffande forskning och utveckling
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr23 yrkande 18, 1998/99: Kr26 yrkande 8 och 1998/99:Kr28 yrkande 6,
res. 13 (m, kd, fp)
Att stärka Sverige som idrottsnation
37. beträffande stora internationella mästerskap
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr23 yrkande 19 och 1998/99:Kr519 yrkande 9,
38. beträffande en särskild talangsatsning
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr28 yrkande 3,
res. 14 (kd)
39. beträffande ortsföreträde
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr23 yrkande 4, 1998/99: Kr24 och 1998/99:Kr28 yrkande 7,
res. 15 (m, kd)
Övriga idrottsfrågor
40. beträffande nationell fotbollsakademi i Degerfors
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr506 yrkande 2,
41. beträffande professionell boxning
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr511,
res. 16 (1 v)
42. beträffande den s.k. TV-listan
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr23 yrkande 13,
43. beträffande övergångssummor mellan föreningar i olika länder
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr521 yrkande 13,
Skatter
44. beträffande ideella idrottsföreningars skatteförhållanden m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr21, 1998/99:Kr23 yrkande 10 och 1998/99:Kr28 yrkande 4,
res. 17 (m)
res. 18 (kd)
45. beträffande ideellt arbetande idrottsledares avdragsmöjligheter
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr27 yrkande 5,
46. beträffande idrottskonto
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr27 yrkande 6.
res. 19 (c)
Stockholm den 4 november 1999
På kulturutskottets vägnar
Inger Davidson
I beslutet har deltagit: Inger Davidson (kd), Åke Gustavsson (s), Agneta Ringman (s), Charlotta L Bjälkebring (v), Lennart Fridén (m), Eva Arvidsson (s), Jan Backman (m), Paavo Vallius (s), Lars Wegendal (s), Peter Pedersen (v), Dan Kihlström (kd), Roy Hansson (m), Ewa Larsson (mp), Birgitta Sellén (c), Lennart Kollmats (fp), Hillevi Larsson (s) och Anne-Katrine Dunker (m).
Reservationer
1. Idrottens möjligheter till egenfinansiering (mom. 11)
Inger Davidson (kd), Lennart Fridén (m), Jan Backman (m), Dan Kihlström (kd), Roy Hansson (m), Lennart Kollmats (fp) och Anne-Katrine Dunker (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Idrottens möjligheter till egenfinansiering (7.2.1) som börjar med "Kulturutskottet anser" och slutar med "avstyrks därför" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att de ovannämnda utredningarna i sitt arbete bör beakta följande. För att idrottens möjligheter att agera självständigt skall kunna öka måste idrottens bidragsberoende minska. Idrotten bör få ett fortsatt betydande samhällsstöd men för att få bättre ekonomi och större självständighet måste idrottens egenfinansiering stärkas. Bland annat måste idrotten erhålla en större andel av spel- och lotterimarknaden. Idrottsrörelsen och övriga ideella organisationer bör vidare få större utrymme och bättre förutsättningar för sin ekonomi genom t.ex. övertagande och skötsel av anläggningar.
Skattefrågor, som inkomstskatt, mervärdesskatt och reklamskatt, har stor betydelse för idrottsföreningars och ideella föreningars ekonomi och kräver enligt utskottets mening vidare utredning.
Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motion Kr23 (m) yrkandena 8 och 9 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande idrottens möjligheter till egenfinansiering
att riksdagen med anledning av motion 1998/99:Kr23 yrkandena 8 och 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Idrottsrörelsens andel av spel- och lotterimarknaden (mom. 14)
Lennart Fridén, Jan Backman, Roy Hansson och Anne- Katrine Dunker (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Bidrag från AB Svenska Spel (7.2.4) som börjar med "Utskottet anser" och slutar med "4 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att utredningen bör beakta vad motionärerna anfört i motion Kr23 (m) yrkande 11 och 12 om att större andel av spelmarknaden bör gå till idrottsrörelsen och att överskottet från de spelformer som tidigare bedrevs av AB Tipstjänst bör föras över till de ideella organisationerna.
Utredningen bör vidare enligt utskottets uppfattning beakta vad motionärerna bakom samma motion yrkande 6 och motionärerna bakom motion Kr519 (m) yrkande 4 anfört om att en del av de ökade intäkterna från spel- och lotterimarknaden bör gå till handikappidrotten.
Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motionerna Kr23 (m) yrkandena 6, 11 och 12 och Kr519 (m) yrkande 4 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:
14. beträffande idrottsrörelsens andel av spel- och lotterimarknaden
att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:Kr23 yrkandena 6, 11 och 12 samt 1998/99:Kr519 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Svenska Spels fördelning av överskottet från värdeautomater i bingohallar (mom. 15)
Inger Davidson (kd), Dan Kihlström (kd) och Lennart Kollmats (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Bidrag från AB Svenska Spel (7.2.4) som börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "yrkande 3" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, i likhet med motionärerna bakom motion Kr26 (fp), att inkomsterna från värdeautomaterna i bingohallar bör komma det lokala föreningslivet till godo, dvs. i praktiken arrangörerna av bingospel, och inte gå till Svenska Spel med uppgift att fördela pengarna.
Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motion Kr26 (fp) yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:
15. beträffande Svenska Spels fördelning av överskottet från värdeautomater i bingohallar
att riksdagen med anledning av motion 1998/99:Kr26 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Sänkning av åldersgränsen för lokalt aktivitetsstöd (mom. 17)
Birgitta Sellén (c) anser
dels att utskottets yttrande under rubriken Idrottens lokala aktivitetsstöd (7.2.5) som börjar med "Utskottet delar" och slutar med "avstyrks härmed" bort ha följande lydelse:
I likhet med motionärerna bakom motion Kr27 (c) anser utskottet att det är tveksamt om åldersgränsen för det lokala aktivitetsstödet skall sänkas till 20 år. Utskottet anser att regeringen i överläggningarna med RF noga bör pröva om en sänkning av åldersgränsen är förenlig med målen att stödja barn- och ungdomsverksamhet, ökad jämställdhet och ökad integration.
Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motion Kr27 (c) yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:
17. beträffande sänkning av åldersgränsen för lokalt aktivitetsstöd
att riksdagen med anledning av motion 1998/99:Kr27 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Jämställdhet (mom. 18)
Inger Davidson (kd), Dan Kihlström (kd), Birgitta Sellén (c) och Lennart Kollmats (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Jämställdhet som börjar med "Liksom regeringen" och slutar med "8 delvis" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är av stor vikt att flickornas situation lyfts fram i all idrottslig verksamhet. Det gäller såväl vid bidragsgivning som vid tillgång till lokaler och utrustning.
Det är vidare enligt utskottets uppfattning angeläget att jämställdhetsarbetet påskyndas och att fler flickor och kvinnor får ledaruppgifter och förtroendeuppdrag.
Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motionerna Kr26 (fp) yrkande 5, Kr27 (c) yrkande 9, Kr518 (kd) yrkande 6 och MJ240 (kd) yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:
18. beträffande jämställdhet
att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:Kr26 yrkande 5, 1998/99:Kr27 yrkande 9, 1998/99:Kr518 yrkande 6, 1998/99:MJ240 yrkande 2 samt med avslag på motionerna 1998/99:Kr274 yrkande 65, 1998/99:Kr521 yrkandena 4 och 6, samt 1998/99:A291 yrkande 8 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Ridsport (mom. 19)
Inger Davidson (kd) och Dan Kihlström (kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Jämställdhet som börjar med "Utskottet avstyrker" och slutar med "flickdominerade ridsporten" bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar i likhet med motionärerna bakom motion MJ240 (kd) att man genom olika undersökningar vet att många barn och ungdomar i dag inte har råd med ridlektioner på grund av föräldrarnas arbetslöshet m.m. Detta är enligt utskottets uppfattning allvarligt då det finns en uppenbar risk för att det blir en social snedrekrytering till ridskolorna och den tidigare så socialt jämlika ridskoleverksamheten. Vid de neddragningar som nu sker inom bidragsområdet för fritids- och idrottsverksamhet är risken för ytterligare social snedrekrytering enligt utskottets uppfattning uppenbar, genom att ridskolorna tvingas att höja ridavgifterna. Detta kommer dessutom att speciellt drabba flickorna, som redan nu i sportsligt och fritidsmässigt hänseende är en klart missgynnad grupp. Kommunerna borde, enligt utskottets uppfattning, tillsammans med de statliga bidragsgivande organen beakta de sociala konsekvenserna för den flickdominerade ridsporten vid bidragsfördelning och bidragsminskningar.
Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motion MJ240 (kd) yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:
19. beträffande ridsport
att riksdagen med anledning av motion 1998/99:MJ240 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Offentliga bidrag och subventioner (mom. 23)
Lennart Fridén, Jan Backman, Roy Hansson och Anne- Katrine Dunker (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Den kommersiella underhållningsidrotten (avsnitt 8) som börjar med "Utskottet anser" och slutar med "15 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning i motion Kr23 (m) att det inte är rätt att värdera kvinnors och mäns seriösa elitsatsning som underhållningsidrott. Den satsning som några få idrottskvinnor och idrottsmän gör är viktig för Sverige som nation och som förebild för många idrottande gamla och unga. Utskottet anser vidare att andra förutsättningar, t.ex. vad gäller utnyttjande av lokaler, inte bör gälla för en verksamhet av den anledningen att verksamheten bedrivs i bolagsform. Utskottet delar motionärernas tveksamhet när det gäller frågan om enbart en bolagisering, där äganderätten ligger hos en ideell förening, skall behöva leda till de konsekvenser som regeringen anger. I den frågan bör enligt utskottets uppfattning en dialog föras med idrotten.
Vad gäller bevakningskostnader så har idrottsarrangören att bekosta ordningshållningen på idrottsarenan. Det är vare sig rimligt eller önskvärt att därutöver ålägga en idrottsarrangör bevakningskostnader utanför idrottsarenan. Skälen härför är att det naturligtvis inte skall vara möjligt för en rik klubb att "köpa" polistjänster och det torde vara svårt att nå en överenskommelse mellan polisen och arrangören i förväg. Bedömningen av bevakningsbehovet på allmän plats kan enbart polisen göra och den kan endast fullföljas av ansvarigt polisbefäl.
Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motion Kr23 (m) yrkandena 14 och 15 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse:
23. beträffande offentliga bidrag och subventioner
att riksdagen med anledning av motion 1998/99:Kr23 yrkandena 14 och 15 samt med avslag på motion 1998/99:Kr521 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Idrottens oberoende ställning samt syftet med statsbidraget till idrottsrörelsen (mom. 26)
Lennart Fridén, Jan Backman, Roy Hansson och Anne- Katrine Dunker (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Syftet med statsbidraget (9.1) som börjar med "Utskottet anser" och slutar med "avstyrks därför" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill understryka att idrottsrörelsens allra största tillgång är värdet av medlemmarnas egna insatser och ideellt utförda arbete. Dessa faktorer är avgörande för idrottens framtida utveckling. Den verksamhet som bedrivs av idrottsföreningar, distriktsorganisationer, specialförbund och riksorganisationer bygger i första hand på ideellt arbete och personligt engagemang. Idrottens betydelse motiverar enligt utskottet ett grundläggande samhälleligt stöd. Det direkta och indirekta stöd som stat, landsting och kommuner lämnar idrottsrörelsen får dock enligt utskottets uppfattning inte vara styrande. Det är vidare viktigt att idrottsrörelsen inte byråkratiseras och tvingas in i något slags halvoffentlig roll. Den måste enligt utskottets mening förbli en fri, obunden och demokratiskt uppbyggd rörelse som själv kan bestämma verksamhetens innehåll, inriktning och mål. Statsbidraget bör enligt utskottets mening utformas så att idrottsrörelsen själv kan styra utvecklingen och därmed ta ansvar för idrottens framtid.
Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av proposition 1998/99:107 och motionerna Kr23 (m) yrkandena 7 och 16 samt Kr519 (m) yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:
26. beträffande idrottens oberoende ställning samt syftet med statsbidraget till idrottsrörelsen
att riksdagen med anledning av proposition 1998/99:107 och motionerna 1998/99:Kr23 yrkandena 7 och 16 samt 1998/99:Kr519 yrkande 1 och med avslag på motionerna 1998/99:Kr26 yrkande 1, 1998/99:Kr520 yrkande 1 och 1998/99:Kr521 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Idrottens oberoende ställning samt syftet med statsbidraget till idrottsrörelsen (mom. 26)
Inger Davidson (kd), Dan Kihlström (kd) och Lennart Kollmats (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Syftet med statsbidraget (9.1) som börjar med "Utskottet anser" och slutar med "avstyrks därför" bort ha följande lydelse:
Ett visst offentligt stöd är enligt utskottets uppfattning berättigat för att stärka föreningarna inom idrottsrörelsen och öka möjligheterna till en bred verksamhet öppen för många. Utskottet vill dock understryka att statens, liksom kommunernas, hållning bör vara att stödja och stötta, inte styra och ställa med, föreningslivet. Det statliga stödet till idrotten, liksom till övriga folkrörelser, måste ge stort utrymme för rörelsens eget ansvar och inte motverka dess initiativkraft.
Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av proposition 1998/99:107 samt motionerna Kr26 (fp) yrkande 1 och Kr520 (fp) yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:
26. beträffande idrottens oberoende ställning samt syftet med statsbidraget till idrottsrörelsen
att riksdagen med anledning av proposition 1998/99:107 samt motionerna 1998/99:Kr26 yrkande 1 och 1998/99:Kr520 yrkande 1 och med avslag på motionerna 1998/99:Kr23 yrkandena 7 och 16, 1998/99:Kr519 yrkande 1 samt 1998/99:Kr521 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Riksidrottsförbundets fördelning av statsbidraget (mom. 31)
Lennart Kollmats (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Riksidrottsförbundet fördelar statsbidraget (prop. 1998/99:107, 9.2) som börjar med "Utskottet anser" och slutar med "avstyrks därför" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, i likhet med regeringen, att RF:s verksamhet med att fördela statsbidrag till den organiserade idrottsrörelsen utgör myndighetsutövning och att handlingsoffentlighet bör gälla beträffande denna RF:s fördelning. De bägge angivna lagarna bör således ändras i enlighet med regeringens förslag. Utskottet anser dock att en uppföljning av effekterna för idrottens självständiga ställning bör göras i och med RF:s nya status som myndighetsutövande organisation.
Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motion Kr26 (fp) yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 31 bort ha följande lydelse:
31. beträffande Riksidrottsförbundets fördelning av statsbidraget
att riksdagen
dels antar i proposition 1998/99:107 framlagda förslag till lag om ändring i lagen (1995:361) om överlämnande av förvaltningsuppgifter till Sveriges Riksidrottsförbund och förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
dels med anledning av motion 1998/99:Kr26 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. En svensk EU-strategi (mom. 33)
Lennart Fridén, Jan Backman, Roy Hansson och Anne- Katrine Dunker (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Utveckling av en svensk EU-strategi inom idrottsområdet (avsnitt 10) som börjar med "Utskottet anser" och slutar med "av riksdagen" bort ha följande lydelse:
Den svenska idrotten har på senare år alltmer engagerat sig i internationellt arbete. Att detta sker även i fortsättningen är enligt utskottets uppfattning av stor betydelse. I och med att Sverige blivit medlem i EU är det för idrottens utveckling av stor betydelse att svenska intressen i gemenskapen följs upp och bevakas såväl av företrädare för idrotten som av Regeringskansliet. I Sverige och övriga nordiska länder fungerar idrotten utan de skiljelinjer som finns i många andra länder mellan den rent ideella breddidrotten och den helt eller delvis kommersiellt inriktade elitidrotten. Utskottet anser att regeringens inriktning inom arbetet i EU bör vara att få till stånd regler som tar hänsyn till den nordiska strukturen vad gäller idrotten.
Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motionerna Kr23 (m) yrkande 17 och Kr519 (m) yrkande 5 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 33 bort ha följande lydelse:
33. beträffande en svensk EU-strategi
att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:Kr23 yrkande 17 och 1998/99:Kr519 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. Etik- och moralfrågor (mom. 34)
Inger Davidson (kd), Dan Kihlström (kd) och Lennart Kollmats (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Idrottens trovärdighet (11.1) som börjar med "Utskottet anser" och slutar med "bör avstyrkas" bort ha följande lydelse:
I en tid när ungdomsvåld, drogmissbruk och rasism utgör växande problem i samhället blir enligt utskottets uppfattning idrottens roll som ungdomsfostrare viktigare än någonsin. I idrottens värld finns givna regler som man måste underkasta sig. Sanktioner följer omedelbart på brott mot uppsatta idrottsregler, vilket är både positivt och lärorikt. Många elitidrottare utgör förebilder för ett stort antal barn och ungdomar. Det är därför enligt utskottets uppfattning viktigt att idrottsrörelsen tydligt tar ställning för rent spel och mot fusk, våld, mobbning, rasism och droger. Det bör också vara självklart att inte medverka till utslagning och elittänkande när det gäller barnidrott. Det är av största vikt att föreningar och enskilda idrottsledare beaktar riskerna med en specialiserad träning i alltför tidiga år. Utskottet vill också framhålla vikten av att även elitklubbarna tar ansvar när det gäller etik- och moralfrågor.
Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motionerna Kr518 (kd) yrkande 1 och Kr520 (fp) yrkande 8 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 34 bort ha följande lydelse:
34. beträffande etik- och moralfrågor
att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:Kr518 yrkande 1 och 1998/99:Kr520 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
13. Forskning och utveckling (mom. 36)
Inger Davidson (kd), Lennart Fridén (m), Jan Backman (m), Dan Kihlström (kd), Roy Hansson (m), Lennart Kollmats (fp) och Anne-Katrine Dunker (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Forskning och utveckling (11.2) som börjar med "Utskottet anser" och slutar med "yrkande 6" bort ha följande lydelse:
Idrottsforskningen innefattar studier av människans motoriska och fysiska prestationsförmåga samt idrottsliga förmåga. I den ingår också studier av hur individen påverkas socialt, psykiskt och kroppsligt. Verksamheten är av stor betydelse för idrotten och samhället. Med tanke på idrottens betydelse för våra barn och ungdomar är det enligt utskottets uppfattning angeläget att idrottsledarna ges goda möjligheter till utbildning som står på en solid vetenskaplig grund.
Utskottet anser att det bör finnas ett enda forskningsstödjande organ med en tydlig och stark organisation, som disponerar erforderliga medel. Samtidigt som det är viktigt att stimulera och stödja forskning på idrottsrelevanta områden på samtliga högskolor är det naturligt att se Idrottshögskolan i Stockholm som ett nationellt centrum för idrottslig kunskapsutveckling. Utskottet anser vidare att det är av vikt att den kompetens som finns inom idrottsforskningen tas till vara och att idrottsforskningen inte marginaliseras.
Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motionerna Kr23 (m) yrkande 18, Kr26 (fp) yrkande 8 och Kr28 (kd) yrkande 6 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 36 bort ha följande lydelse:
36. beträffande forskning och utveckling
att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:Kr23 yrkande 18, 1998/99:Kr26 yrkande 8 och 1998/99:Kr28 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
14. En särskild talangsatsning (mom. 38)
Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken En särskild talangsatsning (11.3.2) som börjar med "Utskottet instämmer" och slutar med "yrkande 3" bort ha följande lydelse:
Elitidrotten bygger på mångfald vad gäller idrotts- och motionsaktiviteter. För att svensk idrott även i framtiden skall kunna fostra idrottsutövare på toppnivå fordras enligt utskottets uppfattning satsningar på det breda idrottsutövandet. Även om en talangsatsning är lovvärd får den enligt utskottets mening inte drabba det ordinarie idrottsstödet.
Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motion Kr28 (kd) yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 38 bort ha följande lydelse:
38. beträffande en särskild talangsatsning
att riksdagen med anledning av motion 1998/99:Kr28 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
15. Ortsföreträde (mom. 39)
Inger Davidson (kd), Lennart Fridén (m), Jan Backman (m), Dan Kihlström (kd), Roy Hansson (m) och Anne- Katrine Dunker (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Möjligheter att kombinera studier och elitidrott (11.3.3) som börjar med "Oaktat kulturutskottet" och slutar med "avstyrks härmed" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar regeringens uppfattning att ungdomar som satsar på elitidrott bör ges möjligheter att kombinera idrott och studier. Idrottsgymnasierna fyller här en viktig funktion. Undersökningar som har gjorts visar att det är svårt att kombinera elitidrottssatsning med akademiska studier. För att en verklig elitsatsning på landslagsnivå skall lyckas fordras en bra och lättåtkomlig träningsmiljö. För att underlätta för ett mycket begränsat antal elitidrottare att genomföra akademiska studier anser utskottet att s.k. ortsföreträde för elitidrottare bör genomföras.
Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motionerna Kr23 (m) yrkande 4, Kr24 (m) och Kr28 (kd) yrkande 7 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 39 bort ha följande lydelse:
39. beträffande ortsföreträde
att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Kr23 yrkande 4, 1998/99:Kr24 och 1998/99:Kr28 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
16. Professionell boxning (mom. 41)
Peter Pedersen (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Professionell boxning som börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med "(v, s, kd)" bort ha följande lydelse:
I likhet med motionärerna bakom motion Kr511 (v, s, kd) anser utskottet att en allsidig utredning om professionell boxning i Sverige nu bör genomföras.
De argument som anfördes som skäl till att förbjuda professionell boxning fr.o.m. den 1 januari 1970 var framför allt medicinska skäl, det förhållandet att boxningen ansågs ha en förråande inverkan på publiken samt risken för att boxningen befrämjade osunda ekonomiska intressen.
Dessa argument är enligt utskottets uppfattning till stora delar inte längre aktuella. När det gäller de medicinska skälen bör påpekas att skador kan förebyggas och säkerheten i proffsboxningen höjas, bl.a. genom att i Sverige tillämpa samma regler för medicinsk kontroll som gäller för amatörboxningen. Dessutom kan säkerheten höjas genom ytterligare åtgärder. Beträffande argumentet om en förråande inverkan på publiken bör nämnas att svenska folket genom kabel- och satellit-TV numera kan se proffsboxning i stort sett varje dag. Utskottet ställer sig, i likhet med motionärerna, frågan på vilket sätt det är mer förråande att se en professionell boxningsgala i verkligheten jämfört med att titta på samma match på TV. Vad gäller argumentet om befrämjande av osunda ekonomiska intressen konstaterar utskottet i likhet med motionärerna att oseriösa intressenter förekommer inom många idrotter och i samhället i stort. Det är således inget som särskilt utmärker proffsboxning. Utskottet vill också understryka att det i Sverige skulle vara möjligt att fastställa särskilda regler och anvisningar för svensk proffsboxning, för svenska proffsboxare och för proffsarrangemang i Sverige.
I likhet med motionärerna frågar sig utskottet varför boxningssporten skall särbehandlas. Inom andra idrotter skiljs inte amatörverksamhet och professionell utövning av idrott åt.
Utskottet vill också framhålla att proffsboxningsförbudet egentligen är verkningslöst genom att svenska proffsboxare i stället tränar och tävlar utomlands. Förbudet leder enbart till att de svenska proffsboxarna får tävla utomlands med sämre förutsättningar än sina medtävlare. Dessutom vill utskottet framhålla att boxningen i många länder bidragit till att socialt utsatta ungdomar kunnat lämna en destruktiv och våldsbenägen värld, när de mötts av det kamratskap, det regelsystem, den självkontroll och disciplin som boxningssporten innebär. Vidare är boxningssporten sedan länge icke- rasistisk och attraherar många invandrare.
Utskottet finner således att det finns starka skäl att utreda frågan om professionell boxning i Sverige. Utredningen bör enligt utskottets uppfattning bedrivas skyndsamt och innefatta förslag till ställningstagande om huruvida professionell boxning även i fortsättningen skall vara förbjuden enligt lag. Om utredningen skulle komma fram till att proffsboxningsförbudet skall upphävas och proffsboxning tillåtas även i Sverige bör man enligt utskottets uppfattning överväga om den svenska boxningen skall regleras i lag och i så fall hur en sådan lag bör utformas.
Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr511 (v, s, kd) som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 41 bort ha följande lydelse:
41. beträffande professionell boxning
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr511 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
17. Ideella idrottsföreningars skatteförhållanden m.m. (mom. 44)
Lennart Fridén, Jan Backman, Roy Hansson och Anne- Katrine Dunker (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Skatter som börjar med "Som skatteutskottet" och slutar med "av riksdagen" bort ha följande lydelse:
De regler som styr de ideella föreningarnas skatteförhållanden brister i tydlighet. De ger inte tillräcklig ledning vid tillämpningen i det enskilda fallet. Som framhålls i motion Kr23 (m) har det under det senaste året i flera fall förekommit att skattemyndigheterna har hävdat att den idrottsliga verksamhet som bedrivs av svenska idrottsföreningar skall betraktas som näringsverksamhet trots att verksamheten i en idrottsförening inte bedrivs med något vinstsyfte. Denna ståndpunkt är enligt utskottets mening inte rimlig, och den leder också till allvarliga problem för idrottsklubbarna, inte minst när det gäller momsdebiteringen. Utskottet delar motionärernas uppfattning att lagen behöver förbättras och förtydligas på detta område.
Den rådande ordningen innebär dessutom enligt utskottet besvärande konkurrensnackdelar för föreningarna om man jämför med kommunerna, som i många fall kan få kompensation för mervärdesskatten på sina inköp inom ramen för systemet med mervärdesskattekonton för kommuner och landsting. Att de ideella idrottsföreningarna saknar denna möjlighet innebär för dem stora merkostnader när det gäller investeringar, byggkostnader, driftkostnader, allehanda inköp m.m. Regeringen bör enligt utskottets mening göra något åt detta förhållande och - som föreslås i skatteutskottets yttrande, avvikande mening 1 - lägga fram förslag som gör de allmännyttiga ideella föreningarna mera likvärdiga med kommunerna i konkurrenshänseende.
En speciell fråga som enligt utskottets uppfattning bör uppmärksammas särskilt i detta sammanhang är den moms som i vissa fall tas ut för spelarövergångar. Om den klubb som spelaren lämnar är en svensk klubb, som drivs som en allmännyttig ideell förening, och denna klubb får en ekonomisk ersättning påförs ingen moms. Det spelar i detta fall ingen roll om den "köpande" klubben drivs som aktiebolag eller allmännyttig ideell förening. Om övergången sker mellan två aktiebolag är momsen inte heller något problem, eftersom den är avdragsgill hos den "köpande" parten. Om däremot den "säljande" parten är ett aktiebolag och den "köpande" parten en ideell förening måste bolaget ta ut moms på övergångsersättningen, och föreningen har inte någon möjlighet att få kompensation härför. Redan detta förhållande åsidosätter enligt utskottets mening konkurrensneutraliteten på ett allvarligt sätt, och ännu värre har det blivit sedan skattemyndigheterna valt att betrakta utländska klubbar som bolag och hävdat att moms skall utgå på ersättningar för övergångar från dessa klubbar till svenska föreningar. Om ingenting görs åt denna konkurrenssnedvridning kan man enligt utskottets mening befara att många svenska idrottsklubbar av rena skatteskäl väljer att övergå till aktiebolagsformen, särskilt sedan RF-stämman helt nyligen beslutat tillåta aktiebolag inom den svenska elitidrotten. För att åstadkomma konkurrensneutralitet bör därför enligt utskottets uppfattning - och i enlighet med avvikande mening 1 till skatteutskottets yttrande - alla spelarövergångar där den "köpande" parten är en ideell förening befrias från moms.
Utskottet ansluter sig till motionärernas krav att avskaffa reklamskatten. Slopandet av direktreklam har dock enligt utskottets uppfattning fått en helt felaktig utformning från konkurrensneutralitetssynpunkt. Utskottet ställer sig vidare tveksamt till om reklamskatten är förenlig med EG-rätten. I vart fall drabbas enligt utskottets mening idrottsrörelsen direkt av reklamskatt för annonser i programblad, arenareklam, tröjreklam m.m. Indirekt medverkar även denna skatt till att minska marginalerna för medborgarna och försämra förutsättningarna för att frivilligt bidra till föreningarnas verksamhet.
Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motionerna Kr21 och Kr23 yrkande 10 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 44 bort ha följande lydelse:
44. beträffande ideella idrottsföreningars skatteförhållanden m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:Kr21 och 1998/99:Kr23 yrkande 10 samt med avslag på motion 1998/99:Kr28 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
18. Ideella idrottsföreningars skatteförhållanden m.m. (mom. 44)
Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Ideella föreningars skatteförhållanden m.m. som börjar med "Som skatteutskottet" och slutar med "av riksdagen" bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar i likhet med motionärerna bakom motion Kr28 (kd) att allmännyttiga ideella föreningar i dag i stort sett är befriade från såväl inkomstskatt som moms. I propositionen säger sig regeringen vara medveten om att betydande gränsdragningsproblem kan uppstå vid bedömningen av om beskattning skall ske av kommersiell verksamhet som så att säga ingår i den allmännyttiga ideella föreningens verksamhet. Samtidigt lämnar regeringen inga konkreta förslag på hur dessa gränsdragningsproblem bör kunna lösas.
Denna otydlighet gör enligt utskottets uppfattning föreningens ekonomiska planering svårare, och i sämsta fall kan en ideellt verksam förening drabbas av krav på skatt i efterhand för någon kampanj som man långt tidigare har genomfört. Inkomsterna kan då, när skattekraven kommer, vara för länge sedan förbrukade i den ideella verksamheten. Det räcker enligt utskottets mening inte att regeringen följer utvecklingen, utan regeringen bör - som också föreslås i avvikande mening 2 till skatteutskottets yttrande - snarast återkomma till riksdagen med tydliga förslag om vad som bör gälla.
Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motion Kr28 yrkande 4 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 44 bort ha följande lydelse:
44. beträffande ideella idrottsföreningars skatteförhållanden m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1998/99:Kr28 yrkande 4 samt med avslag på motionerna 1998/99:Kr21 och 1998/99:Kr23 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
19. Idrottskonto (mom. 46)
Birgitta Sellén (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Idrottskonto som börjar med "Kulturutskottet ansluter" och slutar med "yrkande 6" bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar, i likhet med motionärerna bakom motion Kr27 (c) yrkande 6, att vissa idrottsutövare under några få aktiva år kan erhålla extremt höga inkomster. Dessa inkomster kan, om inga särskilda dispositioner vidtas, drabbas kraftigt av hög marginalskatt. De regler för inkomstutjämning genom exempelvis olika former av pensionsarrangemang som för närvarande finns är ofta otillräckliga. Följden blir många gånger att framgångsrika svenska idrottsutövare, som vi känner stolthet över och som ger Sverige mycken ära och goodwill i hela världen, av ekonomiska skäl väljer att bosätta sig i något annat land. Detta förhållande skadar Sverigebilden utomlands.
Det behöver enligt utskottets mening inte vara så. Problemet skulle till väsentlig del kunna lösas om det fanns möjlighet att fördela inkomsterna under en längre tidsperiod, t.ex. genom ett sådant idrottskonto som motionärerna föreslår. Ett sådant konto skulle enligt utskottets uppfattning kunna disponeras och beskattas på ungefär samma sätt som de s.k. skogskontona eller upphovsmannakontona, som innebär att uppskov med beskattning medges för medel som avsätts till kontona ett visst år och att beskattningen i stället sker det år medlen tas ut från kontot.
Som föreslås i motion Kr27 (c) - och i avvikande mening 4 till skatteutskottets yttrande - bör enligt utskottets mening regeringen snarast utreda införandet av ett kontosystem för idrottsinkomster av denna typ. Detta bör riksdagen med bifall till motion Kr27 (c) yrkande 6 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 46 bort ha följande lydelse:
46. beträffande idrottskonto
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr27 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilda yttranden
1. Dopinglaboratoriet och Dopingjouren (mom. 1 och 2)
Inger Davidson (kd), Lennart Fridén (m), Jan Backman (m), Dan Kihlström (kd), Roy Hansson (m), Birgitta Sellén (c), Lennart Kollmats (fp) och Anne-Katrine Dunker (m) anför:
Verksamheterna vid Dopinglaboratoriet och Dopingjouren är av mycket stor vikt för att kunna följa upp och kontrollera frånvaron av dopningsmedel. Väl fungerande laboratorier har också genom sin blotta existens en hälsosam effekt i förebyggande syfte.
Utskottet har erfarit att regeringen fr.o.m. år 2000 har för avsikt att avsätta ytterligare 4,4 miljoner kronor per år till arbetet mot dopning, varav 3,5 miljoner är en omfördelning inom ramen för anslaget Stöd till idrotten. Av de 4,4 miljoner kronorna skall enligt regeringen en viss del gå till Dopinglaboratoriet, direkt och indirekt, och en del gå till Dopingjouren.
Vi noterar att tillskotten kommer efter en lång debatt och efter stora påtryckningar från verksamheten, Riksidrottsförbundet och oppositionen. Så sent som i regeringens budgetproposition för år 2000 fanns inget förslag till lösning, utan förslaget läggs några veckor innan riksdagen på nytt skall pröva ärendet.
Vi gläder oss naturligtvis över att regeringen nu äntligen agerar, men anser att idrottsministern, inte minst med tanke på det internationella agerandet, kunde ha löst frågan tidigare.
Vi utgår från att de medel som nu föreslås avsättas till Dopinglaboratoriet och Dopingjouren permanentas, så att dessa verksamheter långsiktigt kan säkras.
2. Större utrymme i skolan för ämnet idrott och hälsa (mom. 6)
Inger Davidson (kd), Lennart Fridén (m), Jan Backman (m), Dan Kihlström (kd), Roy Hansson (m), Lennart Kollmats (fp) och Anne-Katrine Dunker (m) anför:
Även om vi har ställt oss bakom majoritetens förslag att avstyrka motionsyrkandena vill vi påminna om att vi i motionerna anfört att ämnet idrott och hälsa bör ges ett stort utrymme i skolan. Den svenska skolan är i dag sämst i Europa när det gäller idrott och rörelse. Vi anser att det är viktigt att betydelsen av idrott i skolan slås fast även i ett perspektiv av att det lokala inflytandet över utformningen av undervisningen ökar. Vi vill vidare framhålla att huvudansvaret för att nå alla barn och ungdomar med ett positivt budskap om motionens och den fysiska aktivitetens betydelse ligger på skolan. Framför allt gäller det att få med den grupp elever som inte har någon hobby med idrottsinriktning på sin fritid.
Det handlar inte bara om idrottslektioner utan rörelse bör också ingå som en integrerad del i övrig undervisning. Rörelse och aktivitet kan då tas in som delar i andra ämnen i skolan. Det är viktigt att alla tillfällen tas till vara för att öka elevernas möjlighet att undvika stillasittande. Skolan kan upprätta organiserad samverkan med idrottsföreningar, vilket medför att idrottsledares kunskap och kompetens kan utnyttjas för ökad rörelse och aktivitet i skolan.
3. Större utrymme i skolan för ämnet idrott och hälsa (mom. 6)
Birgitta Sellén (c) anför:
Jag vill särskilt påpeka vikten av att alla elever i större omfattning än i dag utövar idrott inom skolans timplan. Jag kan se en risk för att de elever som mest behöver rörelse och idrott väljer bort ämnet om extra timmar endast erbjuds som eget val.
4. Den s.k. TV-listan (mom. 42)
Lennart Fridén, Jan Backman, Roy Hansson och Anne- Katrine Dunker (alla m) anför:
Vi har i detta sammanhang ställt oss bakom majoritetens förslag att avstyrka yrkandet om att upphäva beslutet om den s.k. TV-listan eftersom en riksdagsmajoritet i samband med beslutet våren 1999 gjorde ett tillkännagivande till regeringen om att idrottsevenemang där rättigheter upplåts av inhemska arrangörer bör lämnas utanför en eventuell lista. Riksdagsbeslutet innebar även att regeringen bör inhämta riksdagens godkännande om någon annan bedömning aktualiseras. Vi vill dock erinra om att företrädare för Moderata samlingspartiet i motion Kr23 anfört att förslaget om den s.k. TV-listan stred mot grundläggande äganderättsliga principer. Vi vill vidare påpeka att vi anser att det är självklart att idrotten själv har förfoganderätten till sina egna arrangemang och att försäljning av TV-rättigheter är en viktig inkomstkälla för idrotten.
I proposition 1998/99:107 framlagda lagförslag
Förslag till lag om ändring i lagen (1995:361) om överlämnande av förvaltningsuppgifter till Sveriges Riksidrottsförbund
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1995:361) om överlämnande av förvaltningsuppgifter till Sveriges Riksidrottsförbund skall ha följande lydelse.
----------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse ----------------------------------------------------- 1 § ----------------------------------------------------- Sveriges Sveriges Riksidrottsförbund prövar Riksidrottsförbund prövar frågor om fördelning till frågor om fördelning av kommuner av statsbidrag statsbidrag till till kostnader för idrottsverksamhet i specialidrott inom enlighet med vad gymnasieskolan. regeringen bestämmer. ----------------------------------------------------- -------------------
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.
Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)
Härigenom föreskrivs att bilagan till sekretesslagen (1980:100)1 skall ha följande lydelse.
Bilaga2
----------------------------------------------------- Nuvarande lydelse ----------------------------------------------------- I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som nämns nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till numret i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd av vilken verksamheten har uppdragits åt organet. ----------------------------------------------------- Organ Verksamhet ----------------------------------------------------- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - ----------------------------------------------------- Svenska språknämnden prövning av anställnings- och arbetsvillkor och andra frågor som rör statligt reglerad anställning hos nämnden (SFS 1992:318)
----------------------------------------------------- Sveriges fördelning till kommuner Riksidrottsförbund av statsbidrag till kostnader för specialidrott inom gymnasieskolan (SFS 1995: 361) ----------------------------------------------------- Föreslagen lydelse
----------------------------------------------------- I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som nämns nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till numret i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd av vilken verksamheten har uppdragits åt organet.
----------------------------------------------------- Svenska språknämnden prövning av anställnings- och arbetsvillkor och andra frågor som rör statligt reglerad anställning hos nämnden (SFS 1992:318)
----------------------------------------------------- Sveriges fördelning av statsbidrag Riksidrottsförbund till idrottsverksamhet (SFS 1995:361) ----------------------------------------------------- -------------------
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.
1 Lagen omtryckt 1992:1474.
2 Senaste lydelse 1998:1215.
I proposition 1998/99:124 framlagt lagförslag (2.30)
Förslag till lag om ändring i lagen (1999:000) om ändring i sekretesslagen (1980:100)
Härigenom föreskrivs att bilagan till sekretesslagen (1980:100) i stället för dess lydelse enligt lagen (1999:000) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.
Bilaga
Nuvarande lydelse
I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som nämns nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till numret i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd av vilken verksamheten har uppdragits åt organet.
---------------------------------------------------
Organ Verksamhet ---------------------------------------------------- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - --------------------------------------------------- Besiktningsorganen Aktiebolaget Svensk fordonskontroll (SFS Bilprovning, SMP Svensk 1994:2043) Maskinprovning Aktiebolag och SAQ Kontroll Aktiebolag --------------------------------------------------- Bolag, föreningar, samfälligheter eller prövning av frågor om andra enskilda där ledighet och förmåner totalförsvarspliktiga för fullgör civilplikt totalförsvarspliktiga som fullgör civilplikt (SFS 1994:1809) --------------------------------------------------- Chalmers tekniska högskola aktiebolag all verksamhet
---------------------------------------------------
Föreslagen lydelse
I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som nämns nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till numret i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd av vilken verksamheten har uppdragits åt organet. ---------------------------------------------------
Organ Verksamhet ---------------------------------------------------- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - --------------------------------------------------- Besiktningsorganen Aktiebolaget Svensk fordonskontroll (SFS Bilprovning, SMP Svensk 1994:2043) Maskinprovning Aktiebolag och SAQ Kontroll Aktiebolag --------------------------------------------------- Bolag, föreningar, samfälligheter, prövning av frågor om registrerade trossamfund ledighet och förmåner och organisatoriska de- för total- lar av sådana samfund försvarspliktiga som eller andra enskilda där fullgör civilplikt (SFS totalförsvarspliktiga 1994:1809) fullgör civilplikt
--------------------------------------------------- Chalmers tekniska högskola aktiebolag all verksamhet --------------------------------------------------- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Skatteutskottets yttrande 1998/99:SkU7y
En idrottspolitik för 2000-talet - Folkhälsa, folkrörelse och underhållning
Till kulturutskottet
Kulturutskottet har berett skatteutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1998/99:107 En idrottspolitik för 2000-talet - folkhälsa, folkrörelse och underhållning jämte motioner. Med anledning härav får skatteutskottet anföra följande.
Sammanfattning
I yttrandet tar utskottet inte ställning till de bedömningar som regeringen redovisar i fråga om vissa skattefrågor i proposition 1998/99:107. Däremot avstyrker utskottet de motioner som väckts i ärendet till den del de tar upp ideella idrottsföreningars skatteförhållanden, ideellt arbetande idrottsledares avdragsmöjligheter och idrottskonto.
Skilda avvikande meningar har avlämnats av Moderata samlingspartiet respektive Kristdemokraterna angående ideella idrottsföreningars skatteförhållanden m.m. Vidare har Centerpartiet avlämnat avvikande meningar angående ideellt arbetande idrottsledares avdragsmöjligheter och idrottskonto.
Ideella idrottsföreningars skatteförhållanden m.m.
Propositionen
Regeringens grundläggande linje enligt propositionen är att idrottspolitiken på 2000- talet bör syfta till att uppmuntra människors motion och idrott, ge stöd till en fri och självständig idrottsrörelse och beakta att idrotten till viss del är kommersiell underhållning som bör bedrivas på konkurrensneutrala och marknadsmässiga villkor.
När det gäller de två sistnämnda syftena redovisar regeringen även sina bedömningar rörande bl.a. vissa skattefrågor men lämnar inga konkreta förslag. Regeringen pekar bl.a. på att betydande gränsdragningsproblem kan uppstå vid bedömningen av om beskattning skall ske av kommersiell företagsamhet som ingår i ideella föreningars verksamhet, och enligt propositionen följer regeringen noggrant utvecklingen av dessa frågor. Regeringen hänvisar också bl.a. till den nya översynen av reglerna om skattskyldighet i mervärdesskattelagen m.m. (dir. 1999:10). En annan fråga som kommenteras särskilt i propositionen är vilka regler som bör gälla om idrottsverksamhet bedrivs i aktiebolagsform. Regeringens bedömning är att samma skatteregler som för andra aktiebolag bör gälla i sådana fall.
Motionerna
I motion Kr21 av Roy Hansson och Elisabeth Nyström (båda m) föreslås ett tillkännagivande om olika förbättringar i de ideella idrottsföreningarnas skatteförhållanden. Motionärerna begär bl.a. kompensation för momskostnaden för idrottsföreningars eller privata entreprenörers drift av idrottsanläggningar och jämför med kommunerna. De vänder sig också mot att moms tas ut av svenska idrottsklubbar vid spelarövergångar om den andra parten är bolag eller utländsk klubb.
I motion Kr23 (yrkande 10) av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) efterlyses ett förtydligande i lagtexten så att idrottsföreningars verksamhet inte behandlas som näringsverksamhet, något som enligt motionärerna är särskilt viktigt när det gäller momsen. Dessutom vill motionärerna slopa reklamskatten.
Även i Kr28 (yrkande 4) av Dan Kihlström m.fl. (kd) begärs förslag om ett förtydligande i lagen i fråga om gränsdragningen mellan å ena sidan idrottsföreningarnas inkomstskattepliktiga och momspliktiga verksamhet och å andra sidan deras skattefria verksamhet.
Gällande ordning m.m.
Ideella föreningar som uppfyller ett allmännyttigt ändamål (t.ex. idrott) är enligt 7 § 5 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt begränsat skattskyldiga och inkomstbeskattas endast för inkomst av näringsverksamhet som avser fastighet eller rörelse. Även om verksamheten avser fastighet eller rörelse är den i många fall skattefri, och beträffande rörelseinkomster gäller att de är undantagna från skatteplikt om de har ett naturligt samband med den allmännyttiga verksamheten, härrör från verksamhet som har till syfte att ge service till dem som deltar i föreningens allmännyttiga verksamhet eller av hävd har utnyttjats som finansieringskälla för ideellt arbete.
Allmännyttiga ideella föreningar, som bedriver verksamhet som de inte behöver betala inkomstskatt för, skall enligt 4 kap. 8 § mervärdesskattelagen (1994:200), ML, heller inte betala någon moms för denna verksamhet. På motsvarande sätt som beträffande inkomstskatten för rörelseinkomster gäller således för en sådan förening att moms inte skall tas ut vid försäljning av varor och tjänster, som har ett naturligt samband med den allmännyttiga verksamheten eller huvudsakligen syftar till att ge service till dem som deltar i den allmännyttiga verksamheten eller av hävd har utnyttjats som finansieringskälla för ideellt arbete.
Ideella föreningar som inte är allmännyttiga och som bedriver näringsverksamhet skall bl.a. betala moms för skattepliktig omsättning av varor och tjänster. Det är således ingen skillnad mellan dessa föreningar och andra näringsidkare.
Att tillträde till idrottsevenemang som arrangeras av en allmännyttig ideell förening är undantaget från moms är särskilt föreskrivet i 3 kap. 11 a § ML. På entrén till andra idrottsevenemang än sådana som arrangeras av en allmännyttig ideell förening tas moms ut med 6 % (7 kap. 1 § tredje stycket 6).
Mervärdesskattesystemet innebär vidare att bara den som har momspliktig omsättning får dra av moms på inköp av varor och tjänster. Allmännyttiga ideella föreningar, som är befriade från inkomstskatt och moms, saknar således - liksom privatpersoner - möjlighet att dra av momsen på sina inköp. Kommunerna har inte heller någon avdragsrätt för kostnader som är hänförliga till skattefri verksamhet men kan i många fall få kompensation inom ramen för systemet enligt lagen om mervärdesskattekonton för kommuner och landsting (1995:1518). En speciell momsfråga som gett upphov till olika skatteprocesser, som för närvarande pågår, gäller mervärdesskatten på s.k. övergångsersättningar inom idrotten. Riksskatteverket (RSV) har i ett brevsvar till Svenska Fotbollförbundet gett uttryck åt uppfattningen att en fotbollsförening, som är en allmännyttig ideell förening, i princip är att betrakta som näringsidkare i ML:s mening och att en sådan förening inte är skyldig att betala moms till staten i samband med att den överlåter rätten till en spelare i föreningen till en annan förening. Däremot, när det gäller en svensk förenings förvärv från utlandet av rätten till en fotbollsspelare, anser RSV att det är fråga om en sådan i sig skattepliktig omsättning inom landet som medför att förvärvaren (föreningen) blir skyldig att betala mervärdesskatt (s.k. förvärvsskatt) till staten enligt 1 kap. 2 § 2 ML.
Våren 1995 överlämnade Stiftelse- och föreningsskattekommittén sitt slutbetänkande Översyn av skattereglerna för stiftelser och ideella föreningar (SOU 1995:63) med bl.a. olika förslag till ändringar och preciseringar av skattereglerna för ideella föreningar. Betänkandet har emellertid ännu inte lett fram till någon proposition, och eftersom förslagen i många fall hunnit bli inaktuella planeras nu enligt vad utskottet erfarit en ny översyn inom Regeringskansliet. Den närmare inriktningen och uppläggningen av detta arbete har man dock såvitt utskottet känner till ännu inte tagit ställning till.
Beträffande mervärdesskatten har regeringen vidare under våren beslutat om en översyn av reglerna om skattskyldighet i mervärdesskattelagen m.m. (dir. 1999:10). Syftet är framför allt att se över grundläggande begrepp i mervärdesskattelagen som reglerar frågor om skattskyldighet och yrkesmässig verksamhet för att åstadkomma en bättre harmonisering med EG:s gemensamma momsregler. Utredaren skall vidare särskilt analysera hur ideella föreningars verksamhet överensstämmer med EG-direktivets verksamhetsinriktade undantag från skatteplikt för organisationer utan vinstintresse samt hur nuvarande svenska regler påverkar konkurrensneutraliteten i allmänhet och i förhållande till små och medelstora företag i synnerhet. Utredaren skall också uppmärksamma den situationen att det nuvarande undantaget i mervärdesskattelagen medför nackdelar för de ideella föreningarna, t.ex. när konkurrerande kommersiella företag beskattas med reducerad skattesats men har en avdragsrätt för den ingående mervärdesskatten som den ideella föreningen saknar. Ytterligare en fråga som lyfts fram i utredningsdirektiven är det nyss nämnda problemet med att moms ibland tas ut på ersättningar för spelarövergångar från en utländsk till en svensk klubb. Utredaren skall redovisa resultatet av sitt arbete senast den 1 juli 2000.
Reklamskatt tas i de flesta sammanhang ut på annonser och annan reklam. För annonser i allmänna nyhetstidningar är skattesatsen 4 % av vederlaget och i övriga fall 11 % av vederlaget. Dagspress, populärpress och fackpress får dock räkna av vissa belopp årligen vid fastställandet av det skattepliktiga vederlaget. Annonser i periodiska publikationer som är organ för sammanslutningar som verkar för vissa i lagen angivna ändamål - bl.a. idrottsligt ändamål - är undantagna från skatt. Vidare har från och med den 1 januari 1999 reklamskatten på reklamtrycksaker tagits bort (prop. 1997/98:150, bet. 1997/98:FiU20, yttr. 1997/98:SkU4y). 1996 års reklamskatteutredning hade i sitt betänkande Avskaffa reklamskatten (SOU 1997:53) föreslagit att reklamskatten skulle avskaffas helt och hållet men regeringen ansåg sig av statsfinansiella skäl inte kunna gå längre än att slopa skatten på reklamtrycksaker. Skatteutskottet förutsatte att regeringen noga följer utvecklingen och återkommer till dessa frågor så snart som utvecklingen motiverar detta, och i ett betänkande nu under våren har utskottet förklarat sig vidhålla denna uppfattning (se bet. 1998/99:SkU13 s. 32). Finansministern uttalade nyligen i riksdagen att regeringen fortfarande anser att hela reklamskatten bör avskaffas men att det inte är möjligt att nu säga när förutsättningar för en finansiering kan komma att föreligga (interpellationsdebatt den 18 maj 1999, snabbprotokoll 1998/99:95)
Utskottets ställningstagande
Det råder enighet inom utskottet om att det är angeläget och viktigt att på olika sätt främja idrott och motionsutövning i Sverige. De positiva effekterna i arbetslivet, för folkhälsan och för det allmänna välbefinnandet av ett sunt idrottande och motionerande råder det inte några delade meningar om. Inom beskattningen har också idrottsrörelsen och idrottslig verksamhet på olika sätt gynnats, bl.a. genom de förmånliga inkomstskatte- och momsreglerna för de allmännyttiga ideella föreningarna, som de flesta idrottsklubbar torde tillhöra.
Utskottet noterar att regeringen i propositionen inte har lagt fram några konkreta förslag på skatteområdet och inte heller begärt något godkännande eller annan åtgärd av riksdagen. Propositionen påkallar således inget ställningstagande av skatteutskottet. Vad därefter gäller motionerna i nu behandlade delar vill utskottet framhålla att regeringen redan uppmärksammat behovet av ändringar och förtydliganden av reglerna för inkomstskatt och mervärdesskatt för de ideella föreningarna, liksom önskemålet att så snart som statsfinanserna tillåter det avskaffa reklamskatten. Med hänvisning härtill och till att det på olika håll, inom utredningar och inom Regeringskansliet, pågår arbeten med att se över och förbättra skattelagstiftningen på det aktuella området anser utskottet att det inte finns något behov av något sådant uttalande av riksdagen som begärs i motionerna.
Utskottet vill dock särskilt uppmärksamma en delfråga i sammanhanget, den om momsen på övergångssummor som betalas då en svensk klubb förvärvar rätten till en fotbollsspelare eller annan idrottsutövare från en utländsk klubb. Utskottet anser att det finns många skäl som talar mot att ideella idrottsföreningar beskattas för denna typ av transaktioner. För närvarande är denna fråga dock föremål för prövning i domstol. Domstolen kommer därvid att avgöra om beskattning enligt gällande svensk rätt skall ske. I nuläget bör därför utskottet inte ytterligare ta ställning i den aktuella rättsfrågan. Utskottet vill dock markera att problematiken bör penetreras och EG-perspektivet beaktas i utredningsarbetet. Eftersom direktiven till den tidigare nämnda översynen av reglerna om skattskyldighet i mervärdesskattelagen m.m. redan tar upp denna fråga behövs dock inget särskilt uttalande av riksdagen.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Kr21, Kr23 yrkande 10 och Kr28 yrkande 4.
Ideellt arbetande idrottsledares avdragsmöjligheter
Gällande ordning m.m.
Rekommendationer har utfärdats av RSV beträffande beskattning av idrottsutövare för ersättningar och tävlingspriser samt rätt till avdrag för kostnader i samband med idrottslig verksamhet (RSV S 1997:22). Rekommendationerna gäller sådana utövare av idrottslig verksamhet, som skall redovisa dessa intäkter i inkomstslaget tjänst. Med idrottslig verksamhet avses normalt sådan verksamhet som anordnas av organisation som är ansluten till Sveriges Riksidrottsförbund. Med utövare avses även tränare inbegripet gymnastikinstruktörer, domare, materialförvaltare eller därmed jämställda slag av funktionärer.
Motionen
I motion Kr27 (yrkande 5) av Birgitta Sellén m.fl. (c) föreslås ett införande av ett schablonavdrag för ersättningar till ideellt arbetande idrottsledare. En fördel härmed skulle enligt motionärerna vara att fattiga idrottsklubbar skulle slippa både byråkrati och att betala ut högre ersättning än nödvändigt för att täcka kostnaden för skatten.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill inledningsvis erinra om att det redan finns skattebestämmelser som är särskilt förmånliga för idrottsutövare och som har den karaktär som motionärerna efterlyser, bl.a. i vissa fall en rätt till schablonavdrag på 3 000 kr för kostnaderna för den idrottsliga verksamheten (se RSV:s ovan redovisade rekommendation). Det finns också socialavgiftsbestämmelser som innebär en positiv särbehandling av de idrottsutövare och funktionärer som motionärerna vill värna om. Utskottet tänker bl.a. på bestämmelsen i 2 kap. 4 § första stycket 14 lagen om socialavgifter som innebär att arbetsgivaravgifter inte skall utgå på ersättningar från en allmännyttig ideell idrottsförening till en och samma idrottsutövare upp till ett halvt prisbasbelopp under året.
En kategori funktionärer vilkas skatteförhållanden utskottet nyligen behandlat är fotbollsdomare (se bet. 1998/99:SkU10 s. 17-18). Frågan som var uppe gällde fotbollsdomares rätt till avdrag för resor mellan bostaden och matcherna och om dessa resor är att anse som resor i tjänsten eller resor till och från arbetet. Utskottet är medvetet om att de resor som fotbollsdomare och liknande funktionärer måste göra till och från olika arenor kan ge upphov till problem vid beskattningen men anser nu liksom tidigare att ett ställningstagande bör anstå till dess att resultatet av det utredningsarbete som bedrivs kring dessa frågor av Utredningen om ökade levnadskostnader m.m. (Fi 1997:17) föreligger. Detta arbete skall avslutas senast den 1 september 1999.
I övrigt vill utskottet hänvisa till de rekommendationer som RSV utfärdat på detta område och som bygger på grundläggande principer för inkomstbeskattningen. Även om utskottet, som tidigare nämnts, har en i grunden positiv inställning till ökat idrottande och motionerande finns det enligt utskottets uppfattning ingen anledning att frångå dessa grundläggande principer och införa nya schablonavdrag av den typ som motionärerna förespråkar. Med det anförda avstyrker utskottet motion Kr27 yrkande 5.
Idrottskonto
Motionen
I motion Kr27 (yrkande 6) av Birgitta Sellén m.fl. (c) begärs en utredning om elitidrottskonto för att ge välkända svenska stjärnor en möjlighet till inkomstutjämning och avhålla dem från att flytta utomlands. Motionärerna tänker sig en utformning liknande skogskonto eller upphovsmannakonto.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har återkommande behandlat frågan om att införa gynnsamma skatteregler för olika slags konton och avsättningar för att främja vissa branscher, vissa beteenden eller vissa intressen. Utskottets principiella inställning är emellertid att sådana nya reserverings- och avdragsmöjligheter inte är förenliga med vedertagna principer för en generell och enhetlig beskattning. Utskottet vidhåller sin uppfattning i denna fråga och avstyrker motion Kr27 även i denna del.
Stockholm den 1 juni 1999
På skatteutskottets vägnar
Arne Kjörnsberg
I beslutet har deltagit: Arne Kjörnsberg (s), Bo Lundgren (m), Per Erik Granström (s), Carl Erik Hedlund (m), Ulla Wester (s), Marie Engström (v), Kenneth Lantz (kd), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Yvonne Ruwaida (mp), Rolf Kenneryd (c), Lars U Granberg (s), Catharina Hagen (m), Per-Olof Svensson (s), Desirée Pethrus Engström (kd), Lennart Värmby (v), Karin Pilsäter (fp) och Lars Lilja (s).
Avvikande meningar
1 Ideella föreningars skatteförhållanden m.m.
Bo Lundgren (m), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen (m) anför följande:
Moderata Samlingspartiet har tidigare kritiserat reglerna som styr de ideella föreningarnas skatteförhållanden för deras brist på tydlighet och för att de inte ger tillräcklig ledning om tillämpningen i det enskilda fallet. Som framhålls i motion Kr23 har det under det senaste året i flera fall förekommit att skattemyndigheterna har hävdat att den idrottsliga verksamhet som bedrivs av svenska idrottsföreningar skall betraktas som näringsverksamhet trots att verksamheten i en idrottsförening inte bedrivs med något vinstsyfte. Denna ståndpunkt är enligt vår mening inte rimlig, och den leder också till allvarliga problem för idrottsklubbarna, inte minst när det gäller momsdebiteringen. Vi delar motionärernas uppfattning att lagen behöver förbättras och förtydligas på detta område.
Den rådande ordningen innebär dessutom besvärande konkurrensnackdelar för föreningarna om man jämför med kommunerna som i många fall kan få kompensation för mervärdesskatten på sina inköp inom ramen för systemet med mervärdesskattekonton för kommuner och landsting. Att de ideella idrottsföreningarna saknar denna möjlighet innebär för dem stora merkostnader när det gäller investeringar, byggkostnader, driftkostnader, allehanda inköp m.m. Regeringen bör göra något åt detta förhållande och lägga fram förslag som gör de allmännyttiga ideella föreningarna mera likvärdiga med kommunerna i konkurrenshänseende.
Ett speciell fråga som bör uppmärksammas särskilt i detta sammanhang är den moms som i vissa fall tas ut för spelarövergångar. Om den klubb som spelaren lämnar är en svensk klubb, som drivs som en allmännyttig ideell förening, och denna klubb får en ekonomisk ersättning påförs ingen moms. Det spelar i detta fall ingen roll om den "köpande" klubben drivs som aktiebolag eller allmännyttig ideell förening. Om övergången sker mellan två aktiebolag är momsen inte heller något problem, eftersom den är avdragsgill hos den "köpande" parten. Om däremot den "säljande" parten är ett aktiebolag och den "köpande" parten en ideell förening måste bolaget ta ut moms på övergångsersättningen, och föreningen har inte någon möjlighet att få kompensation härför. Redan detta förhållande åsidosätter enligt vår mening konkurrensneutraliteten på ett allvarligt sätt, och ännu värre har det blivit sedan skattemyndigheterna har valt att betrakta utländska klubbar som bolag och hävdat att moms skall utgå på ersättningar för övergångar från dessa klubbar till svenska föreningar. Om ingenting görs åt denna konkurrenssnedvridning kan man befara att många svenska idrottsklubbar av rena skatteskäl väljer att övergå till aktiebolagsformen, särskilt sedan RF-stämman helt nyligen beslutat tillåta aktiebolag inom den svenska elitidrotten. För att åstadkomma konkurrensneutralitet bör därför alla spelarövergångar där den "köpande" parten är en ideell förening befrias från moms.
Vi återkommer dessutom med kravet om att avskaffa reklamskatten, som vi länge har bekämpat. Sedan den numera har slopats på direktreklam har den dessutom fått en helt felaktig utformning från konkurrensneutralitetssynpunkt. Vi vidhåller dessutom våra tvivel på att reklamskatten är förenlig med EG-rätten. I vart fall drabbas idrottsrörelsen direkt av reklamskatt för annonser i programblad, arenareklam, tröjreklam m.m. Indirekt medverkar även denna skatt till att minska marginalerna för medborgarna och försämra förutsättningarna för att frivilligt bidra till föreningarnas verksamhet.
Vi anser att riksdagen i ett tillkännagivande till regeringen bör efterlysa åtgärder i enlighet med vad som nu anförts. Det innebär att vi tillstyrker motion Kr21 samt motion Kr23 yrkande 10.
2 Ideella föreningars skatteförhållanden m.m.
Kenneth Lantz (kd) och Desirée Pethrus Engström (kd) anför följande:
Som framhålls i motion Kr28 är allmännyttiga ideella föreningar i dag i stort sett befriade från såväl inkomstskatt som moms. I propositionen säger sig regeringen vara medveten om att betydande gränsdragningsproblem kan uppstå vid bedömningen av om beskattning skall ske av kommersiell verksamhet som så att säga ingår i den allmännyttiga ideella föreningens verksamhet. Samtidigt lämnar regeringen inga konkreta förslag på hur dessa gränsdragningsproblem bör kunna lösas. Denna otydlighet gör föreningens ekonomiska planering svårare, och i sämsta fall kan en ideellt verksam förening drabbas av krav på skatt i efterhand för någon drive eller kampanj som man långt tidigare har genomfört. Inkomsterna kan då, när skattekraven kommer, vara för länge sedan förbrukade i den ideella verksamheten. Det räcker enligt vår mening inte att regeringen följer utvecklingen, utan regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med tydliga förslag om vad som bör gälla. Vi anser att riksdagen med anledning av motion Kr28 yrkande 4 bör rikta ett tillkännagivande till regeringen härom.
3 Ideellt arbetande idrottsledares avdragsmöjligheter
Rolf Kenneryd (c) anför följande:
Som framhålls i motion Kr27 är den ersättning som ideellt arbetande idrottsledare får för sina ofta mycket uppoffrande insatser i de flesta fall av så ringa omfattning att den knappast ens torde räcka till för att täcka ledarens kostnader. Än mindre kan den anses utgöra ersättning för nedlagd tid. Ändå betraktas ersättningarna som sidoinkomster som kan träffas av höga marginalskatter, vilket kan få till följd att kraven från ledarnas sida höjs i samma utsträckning som skatt utgår. Vidare tvingas föreningarnas kassörer syssla med krångliga skatteinbetalningar och kontrolluppgifter för begränsade belopp.
Det schablonavdrag på högst 3 000 kr som för närvarande medges för idrottsredskap och dylikt har tillkommit bl.a. mot bakgrund av de svårigheter som föreligger att specificera alla sådana utgifter och för att underlätta bedömningen av skattefrågorna. Detta belopp har inte räknats upp sedan 1981 års taxering (se RSV Dt 1980:10, RSFS 1980:28) och är numera alldeles för lågt. Som anförs i motion Kr27 ligger det nära till hands att jämföra med inkomsterna från bärplockning som är skattefria upp till 5 000 kr och en uppräkning till denna nivå får tills vidare anses utgöra en skälig avvägning. Regeringen bör skyndsamt ta upp denna fråga och återkomma med ett förslag till riksdagen. Riksdagen bör med anledning av motion Kr27 yrkande 5 som sin mening ger regeringen detta till känna.
4 Idrottskonto
Rolf Kenneryd (c) anför följande:
Vissa idrottsutövare kan under några få aktiva år erhålla extremt höga inkomster. Dessa inkomster kan, om inga särskilda dispositioner vidtas, drabbas kraftigt av hög marginalskatt. De regler för inkomstutjämning genom exempelvis olika former av pensionsarrangemang som för närvarande finns är ofta klart otillräckliga. Följden blir många gånger att framgångsrika svenska idrottsutövare, som vi känner stolthet över och som ger Sverige mycken ära och goodwill i hela världen, av ekonomiska skäl väljer att bosätta sig i något annat land. Detta förhållande skadar Sverigebilden utomlands.
Det behöver enligt vår mening inte vara så. Problemet skulle till väsentlig del kunna lösas med en möjlighet att fördela inkomsten under en längre tidsperiod, t.ex. genom ett sådant idrottskonto som motionärerna föreslår. Ett sådant konto skulle kunna disponeras och beskattas på ungefär samma sätt som de s.k. skogskontona eller upphovsmannakontona, som innebär att uppskov med beskattning medges för medel som avsätts till kontona ett visst år och att beskattningen i stället sker det år medlen tas ut från kontot.
Som föreslås i motion Kr27 bör regeringen snarast utreda införandet av ett kontosystem för idrottsinkomster av denna typ. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motion Kr27 yrkande 6 tillstyrks således.
Socialutskottets yttrande 1998/99:SoU6y
En idrottspolitik för 2000-talet
Till kulturutskottet
Kulturutskottet har den 20 maj 1999 beslutat bereda bl.a. socialutskottet tillfälle att yttra sig över regeringens proposition 1998/99:107 En idrottspolitik för 2000-talet - folkhälsa, folkrörelse och underhållning.
Socialutskottet begränsar yttrandet till avsnitt 6.1.3 Antidopningsarbetet i propositionen samt till motionerna Kr20 (s), Kr23 (m) yrkande 2, Kr26 (fp) yrkande 7, Kr27 (c) yrkandena 3-4 och Kr28 (kd) yrkande 5.
Socialutskottet
Dopingjouren vid Huddinge sjukhus
I regeringens proposition anförs om antidopningsarbetet bl.a. att regeringen tidigare har uttalat att det är angeläget att Folkhälsoinstitutet följer utvecklingen av dopningsmissbruket i samhället men att det för närvarande inte finns skäl att ålägga FHI ytterligare uppgifter i denna fråga (se prop. 1998/99:3).
I motion Kr23 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) begärs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om antidopning (yrkande 2 delvis). Motionärerna framför att lika viktig som kontrollverksamhet i kampen mot dopningsmissbruket är en kontinuerlig och saklig informationsverksamhet. Här har den s.k. Dopingjouren spelat en central roll genom sin unika överblick över situationen i landet. Dopingjouren spelar dessutom en viktig roll i utvecklandet av fungerande behandlingsmetoder för missbrukare.
Sedan 1997 saknar Dopingjouren långsiktig finansiering. Verksamheten bedrivs i dag med hjälp av sponsormedel från Pharmacia Upjohn, vars åtagande upphör vid kommande årsskifte. Om ingenting händer kommer verksamheten därefter att få läggas ned, ett svårt slag mot antidopningsarbetet.
I regeringens presskommentar till den idrottspolitiska propositionen sägs att man föreslår en förstärkning av insatserna mot dopning. Detta påstående åtföljs inte av några konkreta förslag. Menar man allvar bör ett första steg vara att garantera Dopingjourens fortsatta existens.
I motion Kr28 av Dan Kihlström m.fl. (kd) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att hitta en permanent lösning för Dopingjouren i Huddinge (yrkande 5 delvis). I motionen anförs att regeringen med all rätt agerar på den internationella arenan när det gäller antidopningsarbetet. I propositionen markeras också att idrott och motion är en folkhälsofråga och att dopning bör betraktas ur ett folkhälsoperspektiv. Det är därför förvånande att man inte ger Dopingjouren större uppmärksamhet. Om regeringen menar allvar med sitt tal om en förstärkning av kampen mot dopning borde den också verka aktivt för att hitta en permanent lösning för Dopingjouren.
I motion Kr27 Birgitta Sellén m.fl. (c) begärs att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finansieringen av Dopingjouren (yrkande 4). Motionärerna anför att det vid Huddinge bedrivs en uppskattad och omfattande informationsverksamhet, den s.k. Dopingjouren, som är hotad om inte verksamhetens finansiering kan klaras ut. Sedan 1997 saknas en långsiktig finansiering. Dopingjouren bedrivs i dag med sponsormedel, vilka räcker fram till årsskiftet. Dopingjouren spelar också en viktig roll vid framtagandet av olika behandlingsmetoder för dopningsmissbrukare. Motionärerna anser att staten måste ikläda sig ansvaret för finansieringen av Dopingjouren. Detta bör ges regeringen till känna.
I motion Kr26 av Lennart Kollmats m.fl. (fp) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Dopingjouren (yrkande 7 delvis). Motionärerna anför att Dopingjouren till en början finansierades av Folkhälsoinstitutet. För närvarande finansieras jouren av läkemedelsföretaget Pharmacia & Upjohn. Det åtagandet upphör i och med utgången av 1999. Dopingjouren samverkar med det landstingsfinansierade Kompetenscentrum för dopingfrågor vid Huddinge sjukhus. Kompetenscentrum utvecklar behandlingsprogram för missbrukare av dopningsmedel. Kompetenscentrum är för sitt arbete beroende av Dopingjouren och upphör den försvinner hela verksamheten. Några möjligheter att repliera på expertis regionalt eller lokalt finns inte eftersom sådan inte finns.
Enligt motionärerna anger regeringen i propositionen att frågor om dopningsmedel och missbruket av dessa medel tas upp i utbildningen av olika yrkesgrupper i varierande mån. I propositionen framhålls vikten av att berörda studenter och yrkesgrupper erhåller kontinuerlig kunskap och kompetens inom området genom fortbildnings- och vidareutbildningsinsatser. Detta har också påtalats av Riksidrottsförbundet som anser att jourens framtid bör tryggas med statliga medel på grund av dess viktiga funktion för kunskapsinsamlande. Eftersom Dopingjouren är av vikt för såväl utbildning och forskning som för hälso- och sjukvården hemställer motionärerna att staten tar upp förhandlingar med Landstingsförbundet om hur Dopingjourens framtid skall kunna tryggas.
I motion Kr20 av Eva Johansson och Ingela Thalén (båda s) begärs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om insatser som medger fortsatt verksamhet vid Dopingjouren vid Huddinge sjukhus. Motionärerna pekar på att regeringen i propositionen understryker vikten av att arbetet mot dopning förstärks. Dopingjouren har under många år fungerat som en kunskaps- och rådgivningscentral för hela landet. Kunskapen om dopning och hur skador efter missbruk av dopningsmedel kan lindras är för liten i många delar av t.ex. sjukvården, skolan, polisen och socialtjänsten. Den samlade kunskap som finns vid Dopingjouren är ett stöd i det nödvändiga arbetet med att bygga upp tillräckliga kunskaper. Många enskilda, både missbrukare och deras vänner och anhöriga, får också hjälp och stöd av Dopingjouren.
Dopingjouren har under årens lopp finansierats på olika sätt, bl.a. genom anslag från Folkhälsoinstitutet. Detta anslag upphör vid årsskiftet 1999/2000 och någon ny finansiering är inte ordnad. Det betyder att jouren läggs ner vid årsskiftet, vilket i sin tur innebär stor risk för att den kompetens om byggts upp runt jouren skingras, om man inte snart får besked om en fortsatt verksamhet.
Motionärerna anser att det är av största vikt att Dopingjourens verksamhet kan fortsätta till dess att t.ex. sjukvården, skolan, polisen och socialtjänsten i olika delar av landet har hunnit bygga upp den kompetens som krävs för att upptäcka dopning och ge god vård och ett bra stöd för den som genom dopningsmissbruk drabbas av skador.
Tidigare behandling
Dopingjouren behandlades i proposition 1998/99:3 Åtgärder mot dopning. Regeringen anförde (s. 44) att det är angeläget att FHI följer utvecklingen när det gäller dopningsmissbruket i samhället. Det finns dock inte skäl att ålägga institutet ytterligare uppgifter avseende denna fråga. När det gäller frågan om jourens framtid skall tryggas med statliga medel redovisade regeringen att FHI gjort bedömningen att den regionala och lokala kompetensen i dopningsfrågor ökat och att en finansiering från institutets sida av en jourtelefon för dopningsfrågor inte kan motiveras med hänsyn till de insatsprioriteringar som institutet måste göra. Regeringen fann mot bakgrund härav inte tillräckliga skäl för att Dopingjouren skulle stödjas ekonomiskt av staten.
Utskottet anförde i betänkande 1998/99:SoU5 kontroll av syntetiska droger och åtgärder mot dopning bl.a. följande (s. 8).
Dopingjouren är en telefonjour som funnits på Huddinge sjukhus sedan oktober 1993 och som är öppen för allmänheten i hela landet. Verksamheten bedrivs i Stockholms läns landstings regi och finansieras för närvarande av Pharmacia & Upjohn AB. Verksamheten är främst avsedd att besvara allmänhetens frågor om bl.a. riskerna med bruket av dopningsmedel. Avsikten är även att kontakt skall förmedlas med specialister inom sjukvården för uppföljning av dopningrelaterade problem.
Vid Huddinge sjukhus, kompetenscentrum för dopningsfrågor, pågår för närvarande ett treårigt projekt som finansieras av Stockholms läns landsting och som syftar till att samla kunskap till ett behandlingsprogram för missbrukare av dopningsmedel. Vid centret görs bl.a. psykiatriska bedömningar och tas blodprov varefter patienterna hänvisas till specialister och följs upp under två år. De som behandlas vid centret har i regel hänvisats dit efter kontakt med Dopingjouren.
Utskottet anförde i sin bedömning följande (s. 9).
Enligt utskottets mening är det av vikt att den erfarenhet, kompetens och kunskap som finns vid Dopingjouren tas till vara i framtiden. Det kan ifrågasättas om inte verksamheten skulle kunna samordnas med annan upplysningsverksamhet av liknande karaktär.
Utskottet delar den bedömning som görs i propositionen om finansiering av Dopingjouren.
Utskottet avstyrkte motionerna (fp). En reservation i frågan fogades till betänkandet (v, mp och fp). Riksdagen följde utskottet ( rskr. 1998/99:139).
Utskottets bedömning
Dopingjouren har under många år fungerat som en kunskaps- och rådgivningscentral för hela landet. Kunskapen om dopning och hur skador efter missbruk av dopningsmedel kan lindras är måhända inte tillräcklig inom alla berörda samhällsområden. Den samlade kunskap som finns vid Dopingjouren innebär ett stöd i arbetet med att bygga upp tillräckliga kunskaper på området. Utskottet vidhåller att det är av vikt att den erfarenhet, kompetens och kunskap som finns vid Dopingjouren tas till vara även i framtiden. Utskottet har tidigare ifrågasatt om inte verksamheten skulle kunna samordnas med annan upplysningsverksamhet av liknande karaktär.
Verksamheten vid Dopingjouren spelar enligt utskottets mening en mycket viktig roll för att komma till rätta med missbruk och spridning av dopningsmedel. Utskottet noterar att regeringen nyligen i proposition 1998/99:115 På ungdomars villkor - ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och framtidstro har uttalat att Dopingjouren i det förebyggande arbetet på området har en stor betydelse för hela landet (s. 53). Utskottet delar denna bedömning och förutsätter därmed att regeringen noga följer frågan om Dopingjourens framtid.
Motionerna Kr20 (s), Kr23 (m) yrkande 2 delvis, Kr26 (fp) yrkande 7 delvis, Kr27 (c) yrkande 4 och Kr28 (kd) yrkande 5 delvis är till viss del tillgodosedda och bör avstyrkas.
Dopinglaboratoriet vid Huddinge sjukhus
I regeringens proposition anförs under avsnittet antidopningsarbete beträffande Dopinglaboratoriet i Huddinge att det är en viktig verksamhet som bedrivs vid laboratoriet. Genom kriminaliseringen av bruket av dopningsmedel kommer polisen att behöva anlita expertis för att analysera prover vid misstanke om brott. Polisen kan då köpa tjänster av Dopinglaboratoriet. Därmed kommer laboratoriet att få än större betydelse. Regeringen anser därför inte att ansvaret för Dopinglaboratoriet nu bör bli föremål för ytterligare prövning. Sannolikt leder kriminaliseringen till ett ökat antal beställningar av analyser och därmed en stabilare bas för laboratoriet och dess verksamhet.
I motion Kr23 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) begärs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om antidopning (yrkande 2 delvis). Motionärerna framför att i regeringens idrottspolitiska proposition återkommer inte Idrottsutredningens förslag om Dopinglaboratoriets finansiering. Där konstateras visserligen att det är en viktig verksamhet som bedrivs vid laboratoriet och att den dessutom kommer att få än större betydelse. Trots det anser man att ansvaret för Dopinglaboratoriet för närvarande inte bör omprövas.
Enligt motionärerna hoppas regeringen att ett ökat antal beställda analyser från polisen ska garantera Dopinglaboratoriets ekonomiska bas. Det finns emellertid ingenting som tyder på att så skulle bli fallet. Ett dopninglaboratorium kan på grund av de dyra analyserna knappast bli självförsörjande. Tvärtom finns en uppenbar risk att avsaknaden av ekonomiska garantier leder till att laboratoriet får stänga, eller i alla fall tvingas skära ner ambitionerna och därmed mista sin viktiga IOK-ackreditering.
I motion Kr28 av Dan Kihlström m.fl. (kd) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att hitta en permanent lösning för Dopinglaboratoriet i Huddinge (yrkande 5 delvis). I motionen anförs att det är förvånande att regeringen inte ger Dopinglaboratoriet större uppmärksamhet. Dopinglaboratoriet är ackrediterat av Internationella Olympiska Kommittén och av hög klass. Regeringen konstaterar också att den verksamhet som bedrivs vid laboratoriet är viktig, men vill inte att ansvaret för verksamheten omprövas. I stället utgår man från att polisen i framtiden kommer att behöva köpa expertis för att analysera prover. På detta sätt räknar regeringen med att laboratoriet kommer att finansieras. Motionärerna menar att detta är en alltför osäker lösning och vill inte riskera att laboratoriet tvingas att stänga. Om regeringen menar allvar med sitt tal om en förstärkning av kampen mot dopning borde den, enligt motionärerna, också verka aktivt för att hitta en permanent lösning för Dopinglaboratoriet.
I motion Kr27 Birgitta Sellén m.fl. (c) begärs att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Dopinglaboratoriet i Huddinge (yrkande 3). Motionärerna anför att Dopinglaboratoriet är internationellt i toppklass och det är godkänt av Internationella Olympiska Kommittén. Trots att regeringen konstaterar att verksamheten vid laboratoriet är viktig så fullföljs inte förslaget i Idrottsutredningen att låta utgiftsområdet för hälso- och sjukvård ansvara för att ett fullgott dopningslaboratorium finns. Enligt motionärerna är det högst tveksamt att likt regeringen förlita sig till att polisen efter kriminaliseringen av dopning beställer flera tester från Huddinge och därmed förbättrar laboratoriets finansiering. För att långsiktigt klara att stärka antidopningsarbetet måste ett högklassigt laboratorium enligt motionärernas uppfattning finnas i Sverige. Därför bör Idrottsutredningens förslag i denna del förverkligas. Detta bör ges regeringen till känna.
I motion Kr26 av Lennart Kollmats m.fl. (fp) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Dopinglaboratoriet (yrkande 7 delvis). Motionärerna anför att i regeringens presskommentar till den idrottspolitiska propositionen sägs att man föreslår en förstärkning av insatserna mot dopning. Detta påstående åtföljs inte av några konkreta förslag. Menar man allvar bör ett första steg vara att garantera Dopinglaboratoriets fortsatta existens.
Tidigare behandling
Även verksamheten vid Dopinglaboratoriet berördes i proposition 1998/99:3 Åtgärder mot dopning. Regeringen anförde bl.a. följande (s. 62 f.). Möjligheterna att påvisa förekomst av (detektera) olika medel är av stor vikt för beslut om eventuella sanktioner. Tillförlitligheten i analysresultaten har därför mycket stor betydelse från rättssäkerhetssynpunkt och är beroende av förfarandet vid provtagningen, säkerheten vid den kemiska analysen och tolkningen av analysresultaten. I Sverige utförs det största antalet analyser av Dopinglaboratoriet, avdelningen för Klinisk Farmakologi, Huddinge Sjukhus. Laboratoriet står under Stockholms läns landstings ansvar och finansieras genom de intäkter analysverksamheten inbringar. År 1985 ackrediterades laboratoriet av Internationella Olympiska Kommittén (IOK). De flesta analyserna sker för Riksidrottsförbundets (RF:s) räkning. RF har i avtal med laboratoriet förbundit sig att beställa ett visst antal analyser till ett visst pris. Under år 1997 genomfördes vid Dopinglaboratoriet 2 300 sådana analyser till en kostnad av 1 300 kr per analys. Utöver det genomför laboratoriet ett antal analyser av tester vid internationella idrottsmästerskap i Sverige. Dessutom har laboratoriet även uppdrag från bl.a. sociala myndigheter, ungdomsmottagningar, skolhälsovård, socialtjänst, sjukhus, kriminalvård och näringslivets drogtestverksamhet. Vid Rättsmedicinalverkets rättskemiska avdelning i Linköping utförs också sedan några år tillbaka analyser för att spåra dopningsmedel.
Dopinglaboratoriets verksamhet berördes kort i propositionen under regeringens skäl till en kriminalisering av bruket av dopningsmedel. Därvid anfördes bl.a. (s. 73) att Riksidrottsförbundet i en skrivelse till regeringen redogjort för den stora betydelsen av denna verksamhet, men också uttryckt oro för att minskade intäkter skulle medföra svårigheter för laboratoriet att upprätthålla en hög kvalitet. Regeringen delade uppfattningen att detta är en viktig verksamhet. Genom kriminaliseringen av bruket av dopningsmedel kunde den dessutom få ännu större betydelse. Regeringen gjorde bedömningen att kriminaliseringen kunde komma att leda till en viss ökning av antalet analysuppdrag för Dopinglaboratoriet. Om så blev fallet borde detta innebära att förutsättningarna för laboratoriets verksamhet kunde förbättras.
Några motioner rörande laboratoriets verksamhet väcktes inte då propositionen 1998/99:3 behandlades av riksdagen.
Utskottets bedömning
Enligt utskottets mening är även verksamheten vid Dopinglaboratoriet, Huddinge sjukhus, betydelsefull i arbetet mot dopningsmissbruket i samhället. Det är därför angeläget att laboratoriet har möjlighet att fortsätta med sitt arbete. Från och med den 1 april 1999 gäller ny lagstiftning på dopningsområdet, innefattande bl.a. en kriminalisering av bruket av dopningsmedel. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att kriminaliseringen av bruket av dopningsmedel kan leda till att laboratoriets betydelse ökar och även till att laboratoriet ges ett större antal analysuppdrag. Detta kan innebära att de ekonomiska förutsättningarna för laboratoriets verksamhet kan komma att förbättras. Utskottet utgår från att frågan om laboratoriets framtid noga kommer att följas.
Utskottet föreslår att kulturutskottet avstyrker motionerna Kr23 (m) yrkande 2 delvis, Kr26 (fp) yrkande 7 delvis, Kr27 (c) yrkande 3 och Kr 28 (kd) yrkande 5 delvis.
Stockholm den 27 maj 1999
På socialutskottets vägnar
Ingrid Burman
I beslutet har deltagit: Ingrid Burman (v), Chris Heister (m), Susanne Eberstein (s), Margareta Israelsson (s), Rinaldo Karlsson (s), Chatrine Pålsson (kd), Leif Carlson (m), Hans Hjortzberg- Nordlund (m), Conny Öhman (s), Elisebeht Markström (s), Rolf Olsson (v), Lars Gustafsson (kd), Cristina Husmark Pehrsson (m), Thomas Julin (mp), Kenneth Johansson (c), Kerstin Heinemann (fp) och Tullia von Sydow (s).
Avvikande meningar
1 Dopingjouren
Ingrid Burman (v), Rolf Olsson (v), Thomas Julin (mp) och Kerstin Heinemann (fp) anser att utskottets bedömning under rubriken Dopingjouren vid Huddinge sjukhus bort ha följande lydelse:
Dopingjouren har under många år fungerat som en kunskaps- och rådgivningscentral för hela landet. Utskottet konstaterar att Dopingjouren för närvarande finansieras av läkemedelsföretaget Pharmacia & Upjohn. Det åtagandet upphör i och med utgången av 1999 och någon ny finansiering är inte ordnad. Det betyder att jouren läggs ner vid årsskiftet, vilket i sin tur innebär stor risk för att den kompetens om byggts upp runt jouren skingras, om man inte snart får besked om en fortsatt verksamhet. Dopingjouren samverkar med det landstingsfinansierade Kompetenscentrum för dopingfrågor vid Huddinge sjukhus. Kompetenscentrum utvecklar behandlingsprogram för missbrukare av dopningsmedel och är för sitt arbete beroende av Dopingjouren. Upphör jouren försvinner även centrumets verksamhet. Eftersom Dopingjouren är ett stöd i det nödvändiga arbetet med att bygga upp tillräckliga kunskaper på dopningsområdet och av vikt för såväl utbildning och forskning som för hälso- och sjukvården anser utskottet att staten bör ta upp förhandlingar med Landstingsförbundet om hur Dopingjourens framtid skall kunna tryggas.
Utskottet anser att riksdagen med anledning av motionerna Kr 20 (s) och Kr26 (fp) yrkande 7 delvis bör ge regeringen detta till känna.
2 Dopinglaboratoriet
Kerstin Heinemann (fp) anser att utskottets bedömning under rubriken Dopinglaboratoriet vid Huddinge sjukhus bort ha följande lydelse:
Utskottet noterar att regeringen i sin presskommentar till den idrottspolitiska propositionen uttalat att man föreslår en förstärkning av insatserna mot dopning. Detta påstående åtföljs inte av några konkreta förslag. Ett första steg bör enligt utskottets mening vara att garantera Dopinglaboratoriets fortsatta existens.
Utskottet anser att riksdagen med anledning av motion Kr26 (fp) yrkande 7 delvis bör ge regeringen detta till känna.