Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan
Tillbaka till dokumentet

En effektivare fordonskontroll

Betänkande 1993/94:TU35

Trafikutskottets betänkande 1993/94:TU35

En effektivare fordonskontroll

Innehåll

1993/94
TU35

Sammanfattning

I proposition 1993/94:167 föreslås att AB Svensk Bilprovnings
(ASB:s) monopol på kontrollbesiktning av fordon och på vissa
andra fordonskontroller skall upphöra. Från och med den 1
januari 1995 skall fristående besiktningsföretag  som
ackrediterats av Styrelsen för teknisk ackreditering (SWEDAC) få
utföra dessa provningar. Prövningen vid ackreditering skall
inkludera en bedömning av opartiskhet och integritet.
ASB föreslås i propositionen behålla monopolet på
typbesiktning, avgascertifiering, mopedbesiktning, TIR-, ADR-
och ATP-besiktningar samt fullständiga registreringsbesiktningar
av bussar och lastbilar över 3,5 tons totalvikt.
För alla besiktningar utom kontrollbesiktningar läggs enligt
propositionen besluten hos Vägverket.
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad som i
propositionen föreslås rörande kontrollbesiktningen, vilken ju
är den besiktningsform som de flesta bilägare kommer i kontakt
med. För närvarande gäller att en vanlig personbil skall
inställas för kontrollbesiktning första gången inom två år från
det den första gången togs i bruk, andra gången inom två år
efter första kontrollbesiktningen samt därefter varje år.
Utskottet föreslår därmed att riksdagen skall godkänna det
som regeringen förordar om
att fristående, ackrediterade besiktningsföretag i konkurrens
skall få utföra kontrollbesiktning av fordon som AB Svensk
Bilprovning i dag har monopol på,
att fordonsägarens ansvar för fordonet även får omfatta ett
krav på giltigt intyg om periodisk kontrollbesiktning, vilket
ersätter nuvarande beslut om godkännande,
att resultaten från de senaste kontrollbesiktningarna lagras i
Vägverkets bilregister,
att det under vissa förutsättningar skall finnas möjlighet att
ge dispens från kravet på att ett besiktningsföretag för
kontrollbesiktning i glesbygd skall ha en fristående ställning,
att AB Svensk Bilprovning behålls som ett rikstäckande
besiktningsföretag,
att prisregleringen slopas beträffande kontrollbesiktning,
att ett utökat antal flygande inspektioner även skall omfatta
fordonens miljöegenskaper.
Mot utskottets beslut rörande kontrollbesiktningen
reserverar sig s-ledamöterna (res. 1), som föreslår avslag på
propositionen. V-suppleanten ansluter sig i en meningsyttring
till reservationen.
Utskottet anser att motionsförslag om personal för flygande
inspektioner samt reparationer vid kontrollbesiktning i här
aktuellt sammanhang inte påkallar något initiativ av riksdagen
och avstyrker förslagen.
Propositionsförslagen rörande övriga fordonskontroller
avstyrks av utskottet i samband med att utskottet genom ett
tillkännagivande begär att regeringen -- efter förnyade
överväganden i vissa avseenden -- skall återkomma till riksdagen
med förslag beträffande dessa fordonskontroller.
Mot utskottets beslut reserverar sig s-ledamöterna, som vill
ha ett rent avslag på propositionen även i denna del (res. 2).
Även till denna reservation ansluter sig v-suppleanten i en
meningsyttring.
Utskottet behandlar i ärendet även en under den allmänna
motionstiden i år väckt motion om kontrollbesiktning  av
hobbyfordon. Den avstyrks med hänvisning till att ett
utredningsförslag i frågan bereds i regeringskansliet.
Slutligen behandlar utskottet två med anledning av
propositionen väckta motionsförslag om besiktning av äldre bilar
före överlåtelse. Dessa avstyrks av utskottet med hänvisning
till bl.a. ett tidigare ställningstagande i frågan.

Propositionen

Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen (Kommunikationsdepartementet) föreslår i
proposition 1993/94:167 En effektivare fordonskontroll att
riksdagen godkänner det som regeringen förordar om
1. att fristående, ackrediterade besiktningsföretag i
konkurrens skall få utföra provning i samband med bl.a. viss
registreringsbesiktning och periodisk kontrollbesiktning av
fordon som AB Svensk Bilprovning i dag har monopol på,
2. att fordonsägarens ansvar för fordonet även får omfatta
ett krav på giltigt intyg om periodisk kontrollbesiktning,
vilket ersätter nuvarande beslut om godkännande,
3. att det formella beslutet i ärenden om bl.a.
typbesiktning och registreringsbesiktning tas av Vägverket,
4. att kontrollresultaten från de senaste besiktningarna
lagras i Vägverkets bilregister,
5. att det under vissa förutsättningar skall finnas
möjlighet att ge dispens från kravet på att ett
besiktningsföretag i glesbygd skall ha en fristående ställning,
6. att AB Svensk Bilprovning behålls som ett rikstäckande
besiktningsföretag,
7. att prisregleringen slopas inom hela
fordonsbesiktningsområdet,
8. att ett utökat antal flygande inspektioner även skall
omfatta fordonens miljöegenskaper.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av propositionen
1993/94:T46 av Nils Nordh m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen avslår proposition 1993/94:167 om en
effektivare fordonskontroll,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att AB Svensk Bilprovning behåller
ensamrätten till kontrollbesiktning av fordon.
1993/94:T47 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen avslår proposition 1993/94:167.
1993/94:T48 av Wiggo Komstedt (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
beslutsprocessen vid registreringsbesiktning,
besiktningsföretagens rätt att utföra reparationer,
överlåtelsebesiktning samt flygande kontroller.
1993/94:T49 av Nils T Svensson (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om en obligatorisk överlåtelsebesiktning av personbilar som
överskridit 10 års ålder.
1993/94:T50 av Sven-Gösta Signell m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen avslår proposition 1993/94:167.
1993/94:T51 av Karl-Erik Persson m.fl. (v) vari yrkas att
riksdagen avslår proposition 1993/94:167.
1993/94:T52 av Harriet Colliander m.fl. (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att utsätta den periodiska
kontrollbesiktningen för konkurrens,
2. att riksdagen avslår den del av proposition 1993/94:167
som berör övriga delar av ASB:s verksamhet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att låta utreda hur övrig verksamhet
skall bedrivas.
1993/94:T53 av Rolf Clarkson m.fl. (m, fp, c, kds) vari yrkas
att riksdagen godkänner vad regeringen föreslagit i proposition
1993/94:167 enligt vad i motionen anförts.


Motion avgiven under den allmänna motionstiden i januari 1994


1993/94:Sk642 av Ingbritt Irhammar och Anders Svärd (båda c)
vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att fordon äldre än 30 år bör befrias
från periodiskt återkommande kontrollbesiktning.


Utskottet
1 Nuvarande ordning för fordonskontrollen


1.1 Det traditionella svenska systemet för produktkontroll


När staten genom olika regleringar har ställt krav på en
produkts egenskaper i vissa avseenden har staten dessutom ofta
föreskrivit en särskild kontroll av att kraven är uppfyllda.
Kontrollen har utförts genom olika slag av provning. Det svenska
kontrollsystemet har inneburit att en myndighet skall utfärda
ett godkännande innan produkten får introduceras på marknaden.
Den institutionella uppbyggnaden för kontrollsystemet har varit
det s.k. riksprovplatssystemet, som har inneburit att för ett
särskilt kontrollområde har kunnat utses ett offentligt organ --
en riksprovplats -- som därvid har fått monopol på den
obligatoriska kontrollen inom det berörda området.


Den svenska kontrollordningen med riksprovplatser har normalt
sett ut på följande sätt.
En föreskrivande myndighet uppställer krav på godkännande av
en produkt. Detta innefattar (1) att produkten  skall uppfylla
krav i vissa hänseenden, (2) att produkten skall provas samt (3)
att produkten skall på grundval av provningsresultatet godkännas
eller underkännas. En godkänd produkt förses ofta med
godkännandeorganets märke. Bedömningen görs på statens vägnar
och innefattar myndighetsutövning.


Ett exempel på den nu nämnda ordningen är fordonskontrollen i
vårt land.
Fordonskungörelsen (1972:595) (FK), terrängtrafikkungörelsen
(1972:594) (TTK) och militära vägtrafikkungörelsen (1974:97)
innehåller sålunda bestämmelser om grundkraven på fordonen m.m.
I dessa kungörelser och andra författningar, som redovisas
nedan, finns vidare bestämmelser om kontroll av fordonen m.m.
samt om kontrollorgan.




1.2 Krav på fordonskontroll m.m. i fordonskungörelsen
(1972:595)


Grundregeln i FK är att ett fordon får brukas i trafik endast
om fordonet är tillförlitligt från säkerhetssynpunkt och i
övrigt lämpligt för trafik. I nämnda hänseenden gäller för vissa
slag av fordon -- t.ex. för motordrivna fordon -- vad som är
föreskrivet i FK.
Vägverket beslutar de ytterligare föreskrifter som behövs om
fordons beskaffenhet och utrustning enligt FK.
I FK föreskrivs de kontroller av fordon m.m. som anges
nedan. Även i fråga om kontroll av fordon äger Vägverket besluta
de ytterligare föreskrifter som behövs.
Befogenheten att besluta ytterligare föreskrifter tillkom
före den 1 januari 1993 Trafiksäkerhetsverket (TSV).


1) Registreringsbesiktning skall göras av motordrivna
fordon och släpfordon för att (1) identifiera fordonet, (2)
fastställa de uppgifter om fordonet som enligt
bilregisterkungörelsen (1972:599) skall föras in i bilregistret
samt (3) undersöka fordonets beskaffenhet och utrustning. För
nya traktorer som överensstämmer med EEG-typgodkännandeintyg,
behövs dock inte någon undersökning av fordonets beskaffenhet
och utrustning.
För godkännande av en bil krävs bl.a. att den uppfyller
kraven i bilavgasförordningen (1991:1481).
Registreringsbesiktning görs i dag framför allt av
lastbilar, släpvagnar, bussar och andra yrkestrafikfordon samt
av nya, importerade personbilar som på den svenska marknaden
säljs i så litet antal att generalagenten inte har bedömt det
vara ekonomiskt lönsamt att söka ett svenskt typgodkännande
(närmare om typgodkännande nedan). Även begagnade bilar som tas
in i landet av personer som flyttar till Sverige och bilar,
köpta utomlands av personer bosatta i Sverige, skall
registreringsbesiktigas.
Om ett fordon -- efter det att det har godkänts vid
registreringsbesiktning eller har tagits upp i typintyg -- har
ändrats så att det inte längre överensstämmer med utförandet vid
besiktningen eller när typintyget utfärdades, t.ex. med avseende
på tjänstevikt, säkerhetsfunktioner samt avgas- och
bulleregenskaper, eller om fordonet i övrigt har ändrats så att
dess beskattningsförhållande påverkas, skall fordonet inställas
för ny registreringsbesiktning. Detta gäller dock inte i fall
bl.a. då ändringen endast innefattar avvikelse som är att
hänföra till fordonets utstyrsel och inte försämrar dess
säkerhet.
Registreringsbesiktning kan -- i den omfattning som
Vägverket bestämmer -- begränsas till att avse viss del av
fordonet eller fastställande av viss uppgift om fordonet.
Registreringsbesiktning utförs av riksprovplats (som är AB
Svensk Bilprovning, ASB, enligt förordningen (1989:527) om
riksprovplatser och riksmätplatser).
Godkänns fordonet vid registreringsbesiktningen, skall
riksprovplatsen till Vägverket eller till länsstyrelse lämna de
uppgifter om fordonet som skall föras in i bilregistret.


2) Typbesiktning görs av enstaka exemplar av
serietillverkade fordon för undersökning av fordonets
beskaffenhet och utrustning och för fastställande av uppgifter
som enligt bilregisterkungörelsen skall föras in i bilregistret
vid registerföring av fordon av samma typ som det besiktigade.
Kraven på fordonen är likartade med dem som gäller för
registreringsbesiktning av fordon.
För fordon, som är likartade med ett fordon som har
typbesiktigats, får typintyg utfärdas. Typintyg utfärdas av
tillverkaren eller generalagenten.
Utfärdas typintyg för ett fordon skall det anses som om
fordonet har godkänts vid registreringsbesiktning.
Typbesiktning utförs av riksprovplats (ASB).
Godkänns fordonet vid typbesiktningen, skall riksprovplatsen
tilldela det en typbeteckning. Riksprovplatsen skall till
Vägverket lämna de uppgifter om fordonet som skall föras in i
bilregistret.


3) Mopedbesiktning skall göras för undersökning av fordons
beskaffenhet och utrustning och för fastställande av att
fordonet är att anse som moped. Den utförs av riksprovplats
(ASB).
Godkänns moped vid mopedbesiktning, skall riksprovplatsen
tilldela mopeden en beteckning och utfärda ett
besiktningsinstrument, varav en avskrift skall sändas till
Vägverket.


4) Exportvagnsbesiktning skall göras av personbil eller
motorcykel för undersökning av fordonets beskaffenhet och
utrustning och för fastställande av uppgifter om fordonet, som
enligt exportvagnskungörelsen (1964:39) skall föras in i
exportvagnsförteckningen. Den utförs av riksprovplats (ASB).
Godkänns fordonet, skall riksprovplatsen utfärda ett
besiktningsinstrument.


5) Kopplingsbesiktning skall göras för fastställande av
att kopplingsanordning mellan bil och släpvagn är i föreskrivet
skick och utförs av riksprovplats (ASB).
Godkänns släpvagnen för koppling till bilen skall
riksprovplatsen utfärda ett kopplingsintyg, varav en avskrift
skall sändas till Vägverket.


6) Lämplighetsbesiktning skall göras för fastställande av
att ett fordon är lämpligt för viss avsedd användning -- t.ex.
för att buss skall få användas i yrkesmässig trafik för
personbefordran. Den utförs av riksprovplats (ASB).
Godkänns fordonet skall riksprovplatsen utfärda ett
lämplighetsbevis, varav en avskrift skall sändas till Vägverket.


7) Kontrollbesiktning skall göras för kontroll dels av den
beskaffenhet och utrustning hos fordonet som är av betydelse
från miljö- och trafiksäkerhetssynpunkt, dels av att kraven
enligt 13 a § FK på taxameter för taxifordon samt på
färdskrivare enligt förordningen (1993:184) om kör- och
vilotider samt på färdskrivare vid vägtransporter är uppfyllda.
Periodiskt återkommande kontrollbesiktning skall ske för
fordon fr.o.m. 1951 års modell. En vanlig personbil skall
inställas för kontrollbesiktning första gången inom två år från
det den första gången togs i bruk, andra gången inom två år
efter första kontrollbesiktningen samt därefter varje år.
Kontrollbesiktning utförs av riksprovplats (ASB).
Är fordonet vid kontrollbesiktning så bristfälligt att det
ej vidare kan användas utan uppenbar fara för trafiksäkerheten
skall riksprovplatsen meddela körförbud för fordonet. Körförbud
gäller till dess ny kontrollbesiktning sker.
Har fordon vid kontrollbesiktning sådana brister att det ej
kan godkännas och meddelas ej körförbud förelägger
riksprovplatsen fordonets ägare att avhjälpa bristerna och inom
viss tid inställa fordonet för kontrollbesiktning. Fordonets
ägare får dock i stället inom föreskriven tid låta prova
fordonet vid en verkstad som ackrediterats. Om fordonet
uppfyller kraven vid provningen får verkstaden utfärda intyg om
att fordonet provats och att bristen vid kontrollbesiktningen
åtgärdats. Intyget skall omgående sändas till Vägverket som
skall pröva om fordonet skall godkännas.
Styrelsen för teknisk ackreditering (SWEDAC) har hittills
ackrediterat ett 100-tal verkstäder för denna provning.
Riksprovplatsen skall lämna uppgift om kontrollbesiktning --
i fråga om fordon som är registrerade i bilregistret till
Vägverket och i fråga om fordon som är registrerade i det
militära fordonsregistret till Försvarets materielverk. I vissa
fall skall uppgift om kontrollbesiktning lämnas till
länsstyrelse.


8) Länsstyrelse får förelägga ägare av motordrivet fordon
eller släpfordon att inom viss tid inställa fordonet för
kontrollbesiktning (i FK betecknat övervakning genom
länsstyrelse). Inställs inte fordonet inom föreskriven tid
inträder körförbud för fordonet.


9) Flygande inspektion sker för kontroll av beskaffenhet
och utrustning av motordrivet fordon eller släpfordon som
anträffas på väg eller under sådana omständigheter att det finns
anledning att anta att fordonet är bristfälligt och att det i
nära anslutning till anträffandet använts på väg. Flygande
inspektion utförs av polisman, som Rikspolisstyrelsen har
förordnat härtill, eller av bilinspektör (hos Vägverket).
Är bristerna hos ett inspekterat fordon så stora att
fordonet inte kan användas utan uppenbar fara för
trafiksäkerheten skall körförbud meddelas. Är bristerna inte så
stora som nu sagts, förelägger förrättningsmannen fordonets
ägare att avhjälpa bristerna och inom viss tid antingen inställa
fordonet för kontrollbesiktning eller genom intyg eller på annat
tillförlitligt sätt styrka för polismyndighet eller bilinspektör
att bristerna har avhjälpts. Är bristerna av endast ringa
betydelse från miljö- och trafiksäkerhetssynpunkt skall
förrättningsmannen påpeka bristerna för fordonets förare.
Förrättningsmannen skall lämna uppgifter om körförbud eller
föreläggande till länssstyrelse eller Vägverket.


10) Inspektion hos försäljare företas för kontroll av
beskaffenhet och utrustning hos begagnade motordrivna fordon och
släpfordon som förvaras i lager eller hålls till salu i
rörelsen. Den utförs av bilinspektör.


11) Typgodkännande av viss utrustning. Vägverket äger
enligt 102 § FK föreskriva att viss utrustning i fordon skall
vara av en sådan typ som har godkänts av verket eller av annan
myndighet. Socialstyrelsen har motsvarande befogenhet
beträffande sjukvårdsutrustning i utryckningsfordon.




1.3 Krav på kontroll av terrängfordon i
terrängtrafikkungörelsen (1972:594)


Bestämmelser har meddelats om registreringsbesiktning,
typbesiktning, lämplighetsbesiktning, kontrollbesiktning,
övervakning genom länsstyrelse, flygande inspektion samt
inspektion hos försäljare.
I TTK hänvisas beträffande de olika kontrollerna till
bestämmelser i FK om motsvarande kontroller.




1.4 Krav på fordonskontroll i militära vägtrafikkungörelsen
(1974:97)


Besiktning av fordon för registrering i det militära
fordonsregistret får utföras av militär besiktningsman.
Försvarets materielverk meddelar bestämmelser om löpande
kontroll av fordon som tillhör försvarsmakten.
Vid försvarets verkstäder finns ett 40-tal kontrollstationer
med fordonskontrollanter.
Fordon i bruk skall en gång per år genomgå grundtillsyn,
vari ingår trafiksäkerhetskontroller som i stora drag
överensstämmer med kontrollbesiktningen hos ASB.




1.5 Kontroll av fordon m.m. för transporter som avses i ADR-,
ATP- och TIR-överenskommelserna


ADR-överenskommelsen: I lagen (1982:821) om farligt gods
bemyndigas regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer
att föreskriva att transportmedel och andra transportanordningar
får användas vid transport endast om de är provade och godkända.
Enligt bestämmelser i förordningen (1982:923) om transport
av farligt gods skall artiklarna 1 och 2 i den Europeiska
överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på
väg (ADR) och bestämmelserna i bilagorna A och B till
överenskommelsen gälla i fråga om sådana här i riket utförda
internationella vägtransporter som avses i överenskommelsen
(ADR-transporter). Bilagorna till ADR är delar av
överenskommelsen.
Behörig myndighet enligt bilaga B till ADR är AB Svensk
Bilprovning när det gäller tankfordon och transportenheter för
tankcontainrar med mer än 3 kubikmeter rymd.


ATP-överenskommelsen: Enligt 2 § i regeringens förordning
den 13 mars 1980 om tillämpning av 1970 års överenskommelse  om
internationell transport av lättfördärvliga livsmedel och om
specialutrustning för sådan transport (SÖ 1979:27) prövas frågor
om godkännande av fordon och containrar för sådan transport av
riksprovplats.


TIR-konventionen: Enligt 54 § tullförordningen (l987:1114)
prövar riksprovplats efter samråd med tullmyndighet som
Generaltullstyrelsen utser frågor om godkännande av fordon eller
containrar enligt bilaga 3 eller del II av bilaga 7 till
tullkonventionen den 14 november 1975 om internationell
transport av gods upptaget i TIR-carnet (TIR-konventionen).




1.6 Krav på avgasgodkännande


Enligt 2 § andra stycket bilavgaslagen (1986:1386) gäller för
motordrivna fordon i vissa fall krav på avgasgodkännande.
AB Svensk Bilprovning  meddelar enligt 6 §
bilavgasförordningen (1991:1481) avgasgodkännande om i
förordningen angivna avgaskrav är uppfyllda. Avgasgodkännande
gäller för en motorfamilj, dvs. en grupp av bilar vars motorer
är av i huvudsak samma tekniska konstruktion -- eller i fråga om
nya tunga lastfordon -- en grupp av motorer som är av i huvudsak
samma konstruktion.




1.7 Antalet utförda fordonskontroller m.m. under ett år


Olika av ASB under år l993 utförda fordonskontroller m.m.
uppgick till nedan angivna (avrundade) antal.




1) Registreringsbesiktningar (förstagångs-,
om- och begränsade besiktningar)                   166 350
2) Typbesiktningar                                      1 710
3) Mopedbesiktningar                                      570
4) Exportvagnsbesiktningar                                 40
5) Kopplingsbesiktningar                                1 480
6) Lämplighetsbesiktningar                              1 480
7) Kontrollbesiktningar (exkl. efterkontroll)       3 890 190
9) Besiktningar av fordonsmonterade kranar              2 010
10) Bullermätningar                                       410
11) ADR-besiktningar                                    4 190
12) ATP-besiktningar                                      490
13) TIR-besiktningar                                      850
14) Avgascertifieringar                                   320
15) Jämförande undersökningar (som avser
överensstämmelse med avgascertifierade motorfamiljer) 170




Fordonskontroller vid försvarets kontrollstationer
beräknas under ett år uppgå till nedan angivna (avrundade)
antal.




1) Registreringsbesiktningar
(förstagångs- samt ombesiktningar)                   2 200
2) Grundtillsyner                                      18 000






1.8 Riksprovplatser för fordon och utrustning i fordon


År 1989 godkände riksdagen en konvention den 15 juni 1988
mellan EFTA-länderna om ömsesidigt godtagande av
provningsresultat och bevis om överensstämmelse, varmed syftet
var att den skulle bana väg för överenskommelser mellan
EFTA-länderna och EG på olika produktområden. Samtidigt antog
riksdagen lagen (1989:164) om kontroll genom teknisk provning
och mätning, genom vilken en ram gavs för teknisk provning för
kontrolländamål och för mätning, utförd vid riksprovplatser,
riksmätplatser och ackrediterade laboratorier (prop. 1988/89:60,
bet. NU15, rskr. 143). Till lagen anknöts förordningen
(1989:527) om riksprovplatser och riksmätplatser.
1989 års lag om kontroll genom teknisk provning och mätning
har fr.o.m. den 1 januari 1994 ersatts med lagen (1993:1065) om
teknisk provning (varom närmare uppgifter lämnas i ett följande
avsnitt i betänkandet).
1989 års förordning om riksprovplatser och riksmätplater är
alltjämt gällande och har numera anknutits till 1993 års lag om
teknisk provning.


I bilaga I till förordningen om riksprovplatser och
riksmätplatser har AB Svensk Bilprovning utpekats som
riksprovplats för kontrollområdet
1) motorfordon, terrängfordon, släpfordon till motorfordon och
till traktorer ombyggda bilar samt
2) styckegodscontainrar, tankcontainrar och fordon samt
tillbehör till dessa vad avser kontroll enligt ATP-och
TIR-reglementena.


Från kontrollområdet motorfordon etc. är dock undantagna (a)
kontroll av redskap för bestämning av volym eller massa, (b)
flygande inspektion och inspektion hos försäljare, (c) kontroll
av terrängsläp till traktorer, motorredskap och tunga
terrängvagnar samt (d) kontroll av tunga terrängvagnar.


Som riksprovplatser beträffande fordon och/eller utrustning i
fordon har i övrigt utpekats
Statens maskinprovningar för bl.a. traktorer, tunga
terrängvagnar och olika motorredskap,
Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB (SP) för bl.a.
fordonsbelysning, reflexanordningar, varningstrianglar,
kilometerräknare, bilbälten, taxameterutrustning, rutor i fordon
och backspeglar,
Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) för
påskjutsbromsar, däck och skyddsanordningar för barn i bil.


Regeringen har i förordningen (1993:446) om
förrättningsavgifter för Aktiebolaget Svensk Bilprovning
föreskrivit de avgifter som ASB får ta ut för olika
förrättningar.




2 Beslutade riktlinjer för avveckling av
riksprovplatssystemet, m.m.


2.1 EG:s system för produktkontroll


I fråga om vissa produkter har EG ansett det nödvändigt för
den fria rörligheten att skapa gemensamma EG-regler. Detta sker
normalt i form av produktdirektiv.
Produktdirektiv skall sedan år 1985 utformas enligt den
nya metoden, som innebär att de säkerhetskrav på produkterna
som fastställs i direktivet är relativt allmänt hållna. De
betecknas som väsentliga säkerhetskrav och blir genom
direktivformen rättsligt bindande. Medlemsstaterna måste
införliva dem i sin rättsordning, och de aktuella produkterna
måste uppfylla säkerhetskraven för att få släppas ut på
marknaden. Det överlåts sedan åt de europeiska
standardiseringsorganen att utarbeta standarder med tekniska
specifikationer för produkterna som erfordras för att uppfylla
de väsentliga kraven. Standarderna är till sin natur frivilliga.
En produkt som tillverkas enligt en sådan standard skall
förutsättas uppfylla de väsentliga säkerhetskraven i direktivet,
och standarden får därigenom, trots att den inte är formellt
bindande, en särskild rättsverkan. Direktiv enligt den nya
metoden innehåller bestämmelser om CE-märkning, som innebär att
produkterna skall märkas av tillverkaren eller importören på
visst sätt. Märkningen skall visa att tillverkaren försäkrar att
produkten uppfyller direktivets säkerhetskrav och att den
genomgått föreskrivet förfarande för bedömning av
överensstämmelse. Hittills har 14 produktdirektiv utfärdats från
EG enligt den nya metoden. De är angivna i proposition
1993/94:161 om marknadskontroll för produktsäkerhet, m.m.
(s. 6). Något direktiv enligt den nya metoden finns ännu inte
på motorfordonsområdet.
Inom EG gäller alltjämt ett stort antal äldre
produktdirektiv, som har en helt annan uppbyggnad med
detaljerade specifikationer och varierande bestämmelser om
provning, kontroll och märkning. Dessa direktiv är i allmänhet
utformade på ett sådant sätt att de medger att medlemsländerna
avstår från att reglera produkttypen i fråga eller har avvikande
nationella bestämmelser, så länge man inte hindrar produkter som
uppfyller direktivets krav att fritt få marknadsföras och
användas i landet. I artikel 23 första stycket a) i avtalet om
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) (SFS 1992:1317) har
Sverige åtagit sig att tillämpa närmare 50 EG-direktiv -- av
typen äldre produktdirektiv -- med tekniska föreskrifter,
standarder och certifiering avseende motorfordon och utrustning
för motorfordon. Dessa direktiv har angetts i proposition
1991/92:170 om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) bil.
14 (s. 351--365).
Direktiv enligt den nya metoden är totalharmoniserade, dvs.
de innehåller alla de EG-bestämmelser som skall tillämpas för
rätten att släppa ut på marknaden och ta i bruk de produkter som
omfattas av dessa direktiv.


Inom EG används termen "bedömning av överensstämmelse" för att
beteckna vad som tidigare kallades "certifiering och provning".
Termen anger mera precist det förfarande som avses, nämligen
hur man skall styrka att en produkt uppfyller ställda krav.
EG:s system syftar till att uppnå ömsesidiga godtaganden av
provningar och certifieringar inom såväl det obligatoriska som
det frivilliga området. En förutsättning för detta är att man
inom systemet förmår skapa förtroende för provningar och bevis
om överensstämmelse oberoende av i vilket land och av vilket
organ de är utförda. Klara och enhetliga kriterier för kvalitet
och kompetens hos de organ som skall medverka inom systemet
måste därför ställas upp. Vidare måste bedömningen av om organen
uppfyller kriterierna ske objektivt efter likformiga principer.
Genom de harmoniserade europeiska normerna i
EN 45 000-serien (EN = europeisk norm), som har utarbetats av
de europeiska standardiseringsorganen på EG-kommissionens
initiativ, har sådana kriterier ställts upp för kalibrerings-
och provningslaboratorier samt för certifieringsorgan. Serien
innehåller också normer för förfaranden vid bedömningen av
organen liksom krav på de ackrediteringsorgan som skall svara
för bedömningen.
Europeiska normer för kvalitetssystem finns genom
EN 29 000- serien.
EG förordar en allmän tillämpning av normerma i EN 45 000-
och EN 29 000-serierna samt att medlemsländerna inrättar
nationella ackrediteringsorgan med uppgift att svara för
bedömningarna.




2.2 Riktlinjer för avveckling av riksprovplatssystemet


Godkännandet av EES-avtalet (prop. 1991/92:170, bet. 1992/93
EU1, rskr. 1992/93:18, SFS 1992:1317) medför att Sverige måste
anpassa sin ordning för obligatorisk provning och kontroll till
den ordning som tillämpas inom EG. Förändringen innebär att i
stället för riksprovplatssystemet med statligt monopol införs
ett öppet system med konkurrens mellan kompetensprövade aktörer,
s.k. anmälda organ.
Samtidigt med godkännandet av EES-avtalet godkände riksdagen
riktlinjer för avveckling av riksprovplatssystemet och antog
lagen (1992:1119) om teknisk kontroll, som trädde i kraft den 1
januari 1994 (SFS 1993:1646). De godkända riktlinjerna innebar
att riksprovplatssystemet skulle avvecklas till förmån för öppna
system. För avvecklingen skulle i första hand sektorsansvariga
organ svara. Inriktningen borde vara att den genomfördes till
den 1 januari 1994 (prop:en bil. 11, avsnitt 7.5).


Den bärande huvudprincipen i EG-ordningen, som utsträcks till
EES, är att samma krav skall gälla på produkter i alla länder
och att det skall vara tillräckligt att få en produkt prövad i
ett land för att sedan ha tillgång till hela den västeuropeiska
marknaden. Genom EES-avtalet kommer Sverige med i detta system,
och provningar och certifieringar (intyg om utförda provningar)
från våra organ skall godtas i hela Västeuropa.




2.3 Lagen om teknisk kontroll, m.m.


I lagen om teknisk kontroll (1992:1119) används termen
"bedömning av överensstämmelse" varmed avses en granskning av om
en produkt uppfyller ställda krav. Termen används inom EU för
att beteckna vad som tidigare kallades certifiering (intyg om
utförda provningar) och provning.


Enligt 2 § utförs bedömning av överensstämmelse och annan
teknisk kontroll av eller under medverkan av (1) anmälda organ,
(2) riksprovplatser eller (3) ackrediterade organ om kontrollen
är
1) föreskriven i lag eller annan författning,
2) har ålagts någon genom beslut av en myndighet, eller
3) annars har särskilda rättsverkningar enligt föreskrift i
lag eller annan författning.


Till lagen om teknisk kontroll är knuten förordningen
(1993:1065) om teknisk kontroll. Enligt 8 § i förordningen
gäller bestämmelserna däri om riksprovplatser sådana som har
utsetts enligt äldre bestämmelser. Enligt paragrafen skall
berörda sektorsmyndigheter verka för en avveckling av
riksprovplatser till förmån för kontrollanordningar som är öppna
för alla kompetenta organ i enlighet med riksdagens beslut om
detta.
Avsikten är att riksprovplatserna så snart som möjligt skall
omvandlas till anmälda eller ackrediterade kontrollorgan.


Enligt 3 § lagen om teknisk kontroll utser regeringen eller
den myndighet som regeringen bestämmer de organ (anmälda
organ) som skall anmälas för uppgifter i samband med bedömning
av överensstämmelse enligt bestämmelser som gäller inom EES.


Med ackreditering avses enligt 14 § en förklaring att ett
organ är kompetent att utföra den verksamhet som ackrediteringen
avser. Styrelsen för teknisk ackreditering (SWEDAC) handhar
enligt paragrafen ackreditering av (1) laboratorier för provning
eller mätning, (2) certifieringsorgan för certifiering av
produkter, kvalitetssystem eller personal, (3) besiktningsorgan
för besiktning eller liknande kontroll. Vid ackreditering skall
tillämpliga europeiska eller internationella standarder iakttas.




3 Huvuddragen i ärendet


3.1 Propositionens huvudsakliga innehåll


I proposition 1993/94:167 om en effektivare fordonskontroll
föreslås att AB Svensk Bilprovnings (ASB:s) monopol bl.a. på
viss registreringsbesiktning och periodisk kontroll av
motorfordon upphör. Fr.o.m. den 1 januari 1995 skall enligt
propositionen fristående besiktningsföretag som har
ackrediterats av Styrelsen för teknisk ackreditering (SWEDAC) få
utföra dessa provningar. Prövningen vid ackreditering skall
inkludera en bedömning av opartiskhet och integritet.
Ackrediterade besiktningsföretag skall stå under statlig
tillsyn och som ett villkor för ackreditering åläggas att
fortlöpande till Vägverkets bilregister lämna uppgifter om
resultatet av besiktningsverksamheten.
I propositionen föreslås vidare att beslut om typgodkännande
av hela fordon liksom om godkännande av bl.a.
registreringsbesiktning överförs från ASB till Vägverket fr.o.m.
den 1 januari 1995.
Samtidigt som besiktningsmarknaden sålunda delvis öppnas för
konkurrens skall fri prissättning för alla typer av
besiktningsuppdrag införas. Riktlinjer för ASB:s prispolitik
m.m. bör enligt propositionen läggas fast i ett avtal mellan
staten och ASB. I ett sådant avtal kommer även ASB:s
avgaslaboratorium att behandlas.
I propositionen anges vidare principerna för hur
fordonskungörelsen avses ändras så att man även för personbilar
får ett mer flexibelt och kundanpassat system när
kontrollbesiktningarna tidsmässigt skall göras. Möjligheten att
använda de s.k. verkstadsintygen i stället för ombesiktning
föreslås vidgas till att gälla fel på katalysatorsbilars system
för avgasrening.
Särskilda åtgärder föreslås för att trygga service i
glesbygd och för att förenkla fordonskontrollen i vissa
skärgårdsområden. Möjligheterna att samutnyttja resurserna inom
de civila och militära besiktningsorganisationerna skall
utredas.
Ytterligare steg mot färre periodiska besiktningar skall tas
samtidigt som kontrollen av fordon på väg väsentligt utökas. Vid
utformningen av kontrollsystemet skall en större tonvikt läggas
på provning och inspektion av fordonens system för avgasrening.
I samband med flygande inspektion skall inte, såsom i dag är
fallet, bara trafiksäkerheten utan även fordonens
miljöegenskaper kontrolleras. Kontrollsystemet  skall
effektiviseras genom användning av ny mätteknik, utveckling av
en integrerad fordonsdatabas och bättre samordning mellan
besiktningar i hall och flygande besiktningar.
Ett större ansvar skall läggas på fordonsägarna att  själva
eller genom sin verkstad fortlöpande kontrollera att fordon i
bruk uppfyller föreskrivna säkerhets- och miljökrav. En översyn
av Vägverkets regler för bedömning och poängsättning av brister
på fordon skall initieras.
En översyn av regelsystemet skall påbörjas i syfte att
förenkla reglerna om fordonens utformning och kontroll samt att
samordna de olika säkerhets- och miljöregler som i dag finns i
skilda författningar.


Förslagen beträffande kontrollbesiktningen har sin grund i
följande utredningsförslag.
I december 1991 tillkallades en särskild utredare med
uppdrag att lämna förslag till hur ASB:s monopol på
kontrollbesiktningar av motorfordon skulle kunna avskaffas.
Utredaren överlämnade i oktober 1992 till chefen för
Kommunikationsdepartementet betänkandet (SOU 1992:115) Kontroll
i konkurrens med förslag om att återkommande kontrollbesiktning
skall få utföras av fristående besiktningsföretag, m.m.
Betänkandet har därefter remissbehandlats.




3.2 Propositionens förslag till riksdagsbeslut


Regeringen föreslår att riksdagen godkänner det som regeringen
förordar om:
1. att fristående, ackrediterade besiktningsföretag i
konkurrens skall få utföra provning i samband med bl.a. viss
registreringsbesiktning och periodisk kontrollbesiktning av
fordon som AB Svensk Bilprovning i dag har monopol på,
2. att fordonsägarens ansvar för fordonet även får omfatta ett
krav på giltigt intyg om periodisk kontrollbesiktning, vilket
ersätter nuvarande beslut om godkännande,
3. att det formella beslutet i ärenden om bl.a. typbesiktning
och registreringsbesiktning tas av Vägverket,
4. att kontrollresultaten från de senaste besiktningarna
lagras i Vägverkets bilregister,
5. att det under vissa förutsättningar skall finnas möjlighet
att ge dispens från kravet på att ett besiktningsföretag i
glesbygd skall ha en fristående ställning,
6. att AB Svensk Bilprovning behålls som ett rikstäckande
besiktningsföretag,
7. att prisregleringen slopas inom hela
fordonsbesiktningsområdet,
8. att ett utökat antal flygande inspektioner även skall
omfatta fordonens miljöegenskaper.




3.3 Ställningstaganden i motionerna till huvuddragen i
propositionsförslagen


Förslaget att AB Svensk Bilprovning (ASB) skall få konkurrens
på kontrollbesiktning av fristående, ackrediterade
besiktningsföretag tillstyrks i motionerna T53 (m, fp, c, kds),
T48 (m) samt T52 (nyd) yrkande 1 och avstyrks i motionerna T46
(s), T47 (s), T50 (s) och T51 (v).


Förslaget att ASB skall få konkurrens av ackrediterade
besiktningsföretag såsom föreslås i propositionen beträffande
vissa andra kontroller avstyrks i motionerna T46 (s), T47 (s),
T50 och T51 (v) samt i T52 (nyd) yrkande 2 och tillstyrks i
motionerna T53 (m, fp, c, kds) och T48 (m).


Följande frågor, som i propositionen inte utmynnar i förslag
till riksdagsbeslut, tas upp i motioner, nämligen i motion Sk642
(c) fråga om kontrollbesiktning av hobbyfordon samt i motionerna
T48 (m) och T49 (s) fråga om överlåtelsebesiktning av bilar.




3.4 Dispositionen av den följande delen av yttrandet


I nästa avsnitt i yttrandet, 4 Förslagen rörande
kontrollbesiktningen, redovisar utskottet sin syn på frågan om
införande av konkurrens i fordonskontrollen samt behandlar
närmare förslagen kring kontrollbesiktningen.
I det därpå följande avsnittet 5 Förslagen rörande övriga
fordonskontroller behandlar utskottet de övriga förslagen i
propositionen.
I avsnitten 6 och 7 behandlas motionsförslagen om
kontrollbesiktning av hobbyfordon resp. om överlåtelsebesiktning
av bilar.
Utskottets ställningstaganden till yrkandena i ärendet
ställs samman i avsnittet Hemställan.




4 Förslagen rörande kontrollbesiktningen


4.1 Utskottets ställningstagande till frågan om införande av
konkurrens i fordonskontrollen


I propositionen framhålls att EES-avtalet innebär att man
kommer att få konkurrens mellan EES-länderna om provning och
godkännande av nya fordon genom typbesiktning. Vidare skall
enligt EES-propositionen -- när så är möjligt -- öppna system
med konkurrens tillämpas för kontroll inom alla produktområden.
EES-avtalet kräver dock inte enligt den här aktuella
propositionen om en effektivare fordonskontroll att
besiktningsanordningarna inom fordonsområdet öppnas för
konkurrens inom varje land. När det gäller återkommande provning
och kontroll -- såsom t.ex. periodisk kontrollbesiktning --
medför EES-avtalet enligt propositionen inga förpliktelser för
Sverige som tvingar oss att avskaffa riksprovplatssystemet.


Regeringen framhåller att dess förslag att eliminera tekniska
handelshinder och att avveckla ASB:s monopol inte är något
självändamål, utan syftet med föreslagen avreglering är att
skapa en effektiv konkurrens som
främjar ett rationellt och kostnadseffektivt
besiktningsförfarande,
bidrar till utveckling av nya kontrollmetoder och nya typer av
tjänster,
leder till lägre priser för besiktningar samt
ger valfrihet och möjlighet för kunderna att påverka
serviceutbudet.


En avreglering av besiktningsverksamheten bör dock enligt
regeringen ske på ett sådant sätt att trafiksäkerheten och
kontrollen av avgasutsläpp kan förbättras. Det finns inte
anledning att bryta upp ASB:s nuvarande besiktningsorganisation
som i stort fungerar bra. Effekterna av en avreglering bör
följas upp och korrigerande åtgärder vidtas, om konkurrensen i
något avseende skulle leda till en försämring. Målsättningen bör
vara att föreslagen avreglering skall leda till lägre kostnad
och bättre service för alla bilägare samt till en totalt sätt
bättre trafiksäkerhet och ett bättre miljöskydd.


Utskottet anser i likhet med regeringen att utrymme för
konkurrens bör öppnas även inom fordonskontrollen. Utskottet är
dock för närvarande inte berett att tillstyrka avreglering i den
omfattning som regeringen föreslår. Utskottet anser nämligen att
en avreglering i nuvarande skede bör begränsas till
kontrollbesiktningen, som antalsmässigt är den mest omfattande
kontrollen och som varje bilägare kommer i kontakt med.


Utskottet vill härvid framhålla att utskottet har fattat
propositionförslagen om kontrollbesiktningen såsom avseende
såväl den periodiska kontrollbesiktningen som kontrollbesiktning
som får föreläggas av länsstyrelse och kontrollbesiktning som
kan föreläggas av förrättningsman vid flygande inspektion.
Utskottets synpunkter på propositionsförslagen m.m. redovisas
med denna utgångspunkt.
Utskottet vill vidare erinra om att ASB:s nuvarande monopol
på kontrollbesiktning avser -- som framgår av den föregående
redogörelsen -- motorfordon, terrängfordon, släpfordon och till
traktorer ombyggda bilar med undantag för traktorer, tunga
terrängvagnar och olika motorredskap.


Såvitt avser kontrollbesiktningen stöder utskottet sålunda de
motionsförslag vari regeringens förslag tillstyrks och avstyrker
motionsförslagen, vari regeringens förslag avstyrks.
Utskottet kommer i det följande att redovisa de närmare
förslagen i propositionen rörande kontrollbesiktningen och sitt
ställningstagande till dessa förslag.




4.2 Propositionens förslag rörande kontrollbesiktningen


I propositionen redovisas på s. 19--46 regeringens förslag
beträffande fordonskontrollerna m.m.. Utskottet återger nedan
dessa förslag i de delar de avser eller berör
kontrollbesiktningen.
Utskottet redovisar i detta sammanhang även propositionens
förslag beträffande flygande inspektion (fordonskontroll på
väg), då denna form av fordonskontroll kan sägas vara ett
alternativ till periodisk kontrollbesiktning (fordonskontroll i
hall) på så sätt att en ökning av antalet flygande inspektioner
har ansetts kunna motivera en utglesning av den periodiska
kontrollbesiktningen.


Regeringen förordar följande:


1) ASB:s monopol på kontrollbesiktning upphör fr.o.m. den
1 januari 1995 och konkurrens tillåts mellan fristående,
ackrediterade besiktningsföretag.
Det nuvarande systemet med kontrollbesiktning, som mynnar ut
i beslut om godkännande, föreläggande om ny besiktning eller
körförbud, ändras till ett system som grundas på ägarens ansvar
för fordonets beskaffenhet. Ägaren skall, för att fordonet skall
få användas, ha ett giltigt intyg rörande fordonets skick från
ett ackrediterat besiktningsföretag. Giltighetstiden anpassas
till de besiktningsintervall som gäller för närvarande.


2) Besiktningsföretag skall vara ackrediterade. Beslut om
ackreditering skall fattas av Styrelsen för teknisk
ackreditering (SWEDAC) som också skall ha tillsyn över att
säkerhets- och miljökontrollen bedrivs på en hög kvalitetsnivå.
Ackreditering och tillsyn skall ske med utgångspunkt i en
systemsyn på och kvalitetsbedömning av besiktningsverksamheten
och med hänsyn tagen till de krav som det gällande regelverket
för kontroll på fordonsområdet uppställer. Vägverkets
bilinspektörer skall medverka i tillsynen och stickprovsmässigt
granska hur de ackrediterade företagen utfört kontrollerna.
SWEDAC skall ha rätt att återkalla ackrediteringstillståndet om
ett besiktningsföretag medvetet eller av försumlighet
åsidosätter föreskrivna krav.


3) När det gäller datasystem, erfarenhetsåterföring och
information skall Vägverket ges ansvaret för den fortsatta
utvecklingen och driften av en samlad databas för
motorfordonsområdet. Besiktningsföretagen skall i direkt
anslutning till provning lämna uppgifter till Vägverket om
besiktigade fordon och deras brister.
Vägverket skall analysera de data man får om bl.a.
trafikolyckor och resultaten från besiktningarna samt för egen
del återföra erfarenheter till bilindustrin,
serviceverkstäderna, besiktningsföretagen och allmänheten.


4) I fråga om ASB:s organisation och ägarförhållanden samt
forskning om avgasemissioner m.m. förordas att ASB i sin
verksamhet även i framtiden skall vara rikstäckande och således
inte styckas i regionala bolag, vilket föreslogs i betänkandet
(SOU 1992:115) Kontroll i konkurrens.
ASB:s Motortestcenter i Jordbro bör även i framtiden vara
knutet till bolaget. Genom ett långsiktigt avtal mellan staten
och ASB bör tryggas dels att Motortestcentrets verksamhet
bibehålls på en sådan nivå att samhällets behov av forskning och
utveckling (FoU) tillgodoses, dels att andra besiktningsföretag
än ASB till rimliga priser kan få FoU-uppdrag utförda vid
centret.
De förändringar av fordonsbesiktningen som föreslås medför
nya förutsättningar för ASB:s framtida verksamhet. Mot denna
bakgrund har regeringen för avsikt att genomföra en översyn av
ASB:s framtida struktur och inriktning.


5) Fri prissättning på besiktningsuppdragen bör gälla
fr.o.m. den 1 januari 1995. Riktlinjer för ASB:s prispolitik bör
fastställas inom bolaget eller i avtal med staten.


6) I fråga om service i glesbygd förordas att vid en
eventuell nedläggning av ASB-stationer i glesbygd skall i första
hand ett annat ackrediterat besiktningsföretag erbjudas att ta
över anläggningen.
I områden med mycket långa avstånd till en
besiktningsstation skall möjlighet till dispens från kravet på
fristående ställning finnas. Efter ett särskilt medgivande från
Vägverket skall således t.ex. ett bilverkstadsföretag kunna
överta en ASB-anläggning för att bedriva fortsatt
besiktningsverksamhet i kombination med service och reparation.
För fordon som används på skärgårdsöar utan fast
landförbindelse eller färjeförbindelse, bör giltighetstiden för
besiktningsintyg efter särskild ansökan generellt förlängas.
Möjligheterna att samutnyttja resurserna inom de civila och
militära besiktningsorganisationerna skall utredas.
Vägverket skall följa upp avregleringens effekter vad gäller
bl.a. kostnaderna för besiktningsverksamheten i glesbygd.


7) I fråga om omfattningen av kontrollbesiktning och
flygande inspektioner förordas att systemet för periodisk
kontroll av personbilar förändras genom att dels
besiktningsintervallen glesas ut, dels ett mer flexibelt och
kundanpassat system införs för när kontrollbesiktningen
tidsmässigt skall göras.
Möjligheterna att i stället för en ny kontrollbesiktning
lämna ett intyg från en ackrediterad verkstad vidgas till att
gälla alla fordon.
Resurser överförs från kontrollbesiktningar till flygande
inspektioner och stickprovsmässig efterkontroll av nya fordon.
Både trafiksäkerheten och avgasutsläpp kontrolleras vid flygande
inspektioner.
Kontrollen effektiviseras genom en ny teknik för
avgasmätning och utveckling av en integrerad fordonsdatabas samt
genom en bättre samordning mellan kontrollbesiktningar och
flygande inspektioner.
Vägverket får i uppdrag att lägga förslag om hur
kontrollbesiktningar skall glesas ut, i vilken omfattning
flygande inspektioner skall göras och om den teknik som härvid
skall användas för att sålla ut fordon med höga avgasutsläpp.


I det föregående (s. 15) har utskottet redovisat regeringens
förslag till riksdagsbeslut i ärendet. Regeringens förslag
innebär, såvitt avser kontrollbesiktningen, att riksdagen skall
godkänna det som regeringen förordar om
1. att fristående, ackrediterade besiktningsföretag i
konkurrens skall få utföra kontrollbesiktning av fordon som AB
Svensk Bilprovning i dag har monopol på,
2. att fordonsägarens ansvar för fordonet även får omfatta
ett krav på giltigt intyg om periodisk kontrollbesiktning,
vilket ersätter nuvarande beslut om godkännande,
3. att resultaten från de senaste kontrollbesiktningarna
lagras i Vägverkets bilregister,
4. att det under vissa förutsättningar skall finnas
möjlighet att ge dispens från kravet på att ett
besiktningsföretag i glesbygd skall ha en fristående ställning,
5. att AB Svensk Bilprovning behålls som ett rikstäckande
besiktningsföretag,
6. att prisregleringen slopas beträffande
kontrollbesiktning,
7. att ett utökat antal flygande inspektioner även skall
omfatta fordonens miljöegenskaper.




4.3 Motionsförslag


Endast i motion T48 (m) framställs yrkanden som avser
särskilda frågor med anknytning till kontrollbesiktningen,
nämligen fråga om besiktningsföretags rätt att utföra
reparationer på fordon samt fråga om anställande av personal för
en utökad verksamhet med flygande inspektion.




4.4 Utskottets ställningstagande


Det som förordas i propositionen rörande
kontrollbesiktningen överensstämmer i huvuddrag med vad som
föreslogs i betänkandet (SOU 1992:115) Kontroll i konkurrens
(sammanfattning av förslagen finns på s. 6 i propositionen). I
betänkandet, som avsåg den periodiska kontrollbesiktningen,
föreslogs emellertid att ASB skulle organiseras i regionbolag
och att ASB:s Motortestscenter i Jordbro skulle göras till ett
fristående företag. Dessa förslag har man inte, som framgår av
det ovanstående, fullföljt i propositionen.


Eftersom man i betänkandet inte gick närmare in på frågor
kring flygande inspektion vill utskottet redovisa följande
rörande denna form av fordonskontroll. Utredaren framhöll dock
-- mot bakgrund av visst utredningsarbete (som redovisas nedan)
-- att det var rimligt att minska kraven på obligatorisk
besiktning i hall om resurserna för kontroll på väg ökade.
År 1990 tillkallades Trafiksäkerhetsutredningen för att se
över det offentliga trafiksäkerhetsarbetets inriktning och
organisation. Utredningen fick även i uppdrag att överväga
lämplig inriktning och organisation när det gäller
fordonskontroll på väg. I sitt år 1991 avgivna betänkande (SOU
1991:79) Det framtida trafiksäkerhetsarbetet -- vari bl.a.
föreslogs att Trafiksäkerhetsverket (TSV) och Vägverket skulle
sammanslås till en myndighet -- föreslogs att fordonskontrollen
på väg i huvudsak skulle utföras av ASB. Då detta skulle
innebära en avsevärd breddning av bolagets verksamhet och
ansvarsområde föreslogs -- för att betona denna förändring --
att bolagets namn skulle ändras till AB Svensk fordonskontroll.
Trafikpolisutredningen, som tillkallades år 1991 för att se
över polisens trafikövervakning, föreslog i sitt betänkande (SOU
1992:81) Trafikpolisen mer än dubbelt bättre bl.a. att
fordonskontrollen på väg skulle utökas -- särskilt beträffande
tunga fordon. Det föreslogs att -- genom samarbete mellan
Polisen och ASB -- en del av bilprovningens resurser skulle
användas för fordonskontrollen på väg.
I proposition 1992/93:161 om trafiksäkerheten på vägarna
under 2000-talet (s. 31--32), som godkändes av riksdagen under
förra riksmötet (bet. 1992/93:TU29, rskr. 426), erinrade
föredragande departementschefen om nämnda utredningsförslag.
Departementschefen bedömde att volymen för den flygande
inspektionen -- vilken verksamhet i propositionen kallades
kvalitetskontroll på väg -- borde år 1994 kunna uppgå till minst
ca 120 000 inspektioner, vilket skulle innebära en fördubbling
i jämförelse med dittills. Departementschefen förutskickade att
han skulle återkomma till regeringen med förslag om ytterligare
utglesning av den periodiska kontrollbesiktningen. I
propositionen förutsattes att Vägverket och Polisen skulle
träffa överenskommelser om samarbete beträffande
fordonskontrollen m.m.
Genom beslut den 4 december 1993 följde regeringen upp vissa
frågor som togs upp i proposition 1992/93:161 genom att lämna
ett uppdrag om trafiksäkerheten på vägarna till Vägverket,
Rikspolisstyrelsen och samtliga länsstyrelser. Uppdraget avsåg
bl.a. frågan om samarbete mellan Vägverket och Polisen
beträffande flygande inspektion. Myndigheternas överväganden
beträffande detta samarbete skulle redovisas senast vid utgången
av maj 1994. Vägverket skall senast den 1 september 1994 lämna
förslag om hur en utglesning av den periodiska
kontrollbesiktningen kan genomföras mot bakgrund av målet om
minst ca 120 000 flygande inspektioner under år 1994.


Regeringen kommenterar kravet på att besiktningsföretag
skall vara ackrediterade bl.a. med att den föreslagna
ordningen för ackreditering genom SWEDAC innebär att höga krav
ställs på besiktningsorganens tredjepartsställning,
organisation, informationssystem, personalkompetens,
kvalitetssäkringssystem m.m. Målsättningen är enligt regeringen
att de ackrediterade organen skall uppfattas som trovärdiga och
producera kvalitativt goda tjänster.
Till dessa krav, som utskottet anser vara självklara, bör
läggas ett krav på att ett ackrediterat besiktningsföretag  inte
får diskriminera fordon av visst fabrikat, av viss årsmodell
eller av viss ålder. Utskottet förutsätter att det sagda skall
beaktas utan att riksdagen behöver ta ett särskilt initiativ
härför.


Som har redovisats ovan förordar regeringen när det gäller
datasystem, erfarenhetsåterföring och information att
besiktningsföretagen i direkt anslutning till provning skall
lämna uppgifter till Vägverket om besiktigade fordon och deras
brister.
För närvarande gäller beträffande kontrollbesiktningen att
riksprovplatsen -- ASB --  skall lämna uppgifter om utförda
besiktningar till Vägverket i fråga om fordon som är
registrerade i bilregistret. Denna uppgift fullgörs på det
sättet att bilprovningsstationerna i ett sammanhang lämnar
uppgifterna till Vägverket, när dagens besiktningsverksamhet har
avslutats.
ASB har under hand till utskottet framfört kritik mot kravet
i propositionen på rapportering i direkt anslutning till
provningen såsom en mindre rationell ordning i jämförelse med
dagens rutin. Utskottet delar ASB:s kritik härvidlag och
förutsätter att besiktningsföretagens rapporteringsskyldighet
skall få fullgöras på ett rationellt sätt.


Regeringen föreslår när det gäller omfattningen av
kontrollbesiktning och flygande inspektioner bl.a. att
Vägverket skall få i uppdrag att lägga förslag om hur
kontrollbesiktningen skall glesas ut och om i vilken omfattning
flygande inspektioner skall göras.
Utskottet utgår från att regeringen efter beredning av
Vägverkets förslag i dessa hänseenden för riksdagen redovisar
sina överväganden.


Utskottet har i övrigt inte något att erinra mot vad som
förordas i propositionen rörande kontrollbesiktningen och
föreslår att riksdagen godkänner detta. I vad avser denna del av
propositionen ställer sig sålunda utskottet bakom
motionsförslagen om bifall till propositionen och avstyrker
avslagsyrkandena.


När det gäller den i motion T48 (m) upptagna frågan om
personal för utökad verksamhet med flygande inspektion
begärs i motionen att Vägverket vid behov av sådan personal
skall anställa personal som under senare år har blivit övertalig
hos ASB. Motionären torde avse personal som blivit övertalig
till följd av utglesning av kontrollbesiktningarna.
I ovannämnda proposition 1992/93:161 framhölls i avsnittet
om kvalitetskontroll på väg (s. 32) att teknisk personal för
denna verksamhet kunde erhållas t.ex. genom avtal med ASB. Det
ligger därför nära till hands att teknisk personal som har
blivit övertalig hos ASB kan utgöra en välkommen resurs vid
rekrytering av personal för flygande inspektioner. Med detta
uttalande av utskottet torde motionen i här aktuell del kunna
lämnas utan åtgärd av riksdagen. Motionen avstyrks således i
denna del.


I frågan om besiktningsföretags rätt att utföra reparationer
på fordon anförs i propositionen (s. 31) att det kan tänkas
att ett besiktningsföretag vill profilera sig genom att i direkt
anslutning till besiktningen åtgärda vissa smärre fel.


I motion T48 (m) frågar motionären mot denna bakgrund
följande: Hur skall kontrollen av egna reparationer ske? Vad
skall anses vara smärre fel? Hur skall rätten att utföra
reparationer förenas med kravet på att besiktningsföretagen
skall ha en självständig ställning gentemot verkstäderna? Är
förslaget konkurrensneutralt gentemot verkstäderna?


Utskottet anser -- i överensstämmelse med vad regeringen
framhåller -- att om åtgärderna ingår i besiktningsföretagets
fasta pris och kunden inte debiteras extra för de gjorda
justeringarna, bör en profilering av denna art av
besiktningsföretagen inte stå i konflikt med att de skall ha en
fristående ställning i förhållande till verkstäderna.
Mot bakgrund av det anförda och av att
kontrollbesiktningsverksamheten enligt propositionen kommer att
stå under tillsyn av SWEDAC torde någon riksdagens åtgärd med
anledning av motionsyrkandet i här aktuell del inte vara
påkallad. Motionen avstyrks således även i denna del.




5 Förslagen rörande övriga fordonskontroller


5.1 Propositionens förslag


Utskottet återger nedan regeringens förslag i vad de avser
eller berör andra fordonskontroller än kontrollbesiktningen.


Regeringen förordar följande:


1) För typbesiktningar av motorfordon enligt EG:s
direktiv, för typprovning av komponenter och system till
motorfordon samt för besiktningar av specialfordon och
tillbehör till sådana för transporter som avses i ADR-, ATP- och
TIR-överenskommelserna bibehålls nuvarande
besiktningsorganisation. Detsamma skall gälla beträffande
mopedbesiktning.
Det formella beslutet om typgodkännande enligt EG:s direktiv
och om godkännande av besiktningar av ovannämnda specialfordon
skall överföras från ASB till Vägverket  fr.o.m. den 1 januari
1995.


2) Provning för fullständig registreringsbesiktning av
bussar och tunga lastbilar med en totalvikt över 3,5 ton bör
även fortsättningsvis utföras endast av ASB. Sådan registrering
är enligt regeringen att jämföra med typbesiktning.
Vid övriga registreringsbesiktningar,
exportvagnsbesiktningar, kopplingsbesiktningar och
lämplighetsbesiktningar skall provningen ske i konkurrens av
ackrediterade besiktningsföretag.
Beslut om godkännande vid nu nämnda besiktningar överflyttas
fr.o.m. den 1 januari 1995 från ASB till Vägverket.


3) Vad regeringen har förordat om att besiktningsföretag skall
vara ackrediterade, om datasystem, erfarenhetsåterföring och
information, om ASB:s organisation och ägarförhållanden samt
forskning om avgasemissioner m.m., om prissättning på
besiktningsuppdragen samt om service i glesbygd och som har
redovisats i avsnitt 4 Förslagen rörande kontrollbesiktningen
(s. 18--19) avser eller berör även de här aktuella "övriga
fordonskontrollerna".


4) Vägverkets beslut i ärende om typgodkännande och
registreringsbesiktningar skall kunna överklagas till länsrätt.


Regeringens förslag till riksdagsbeslut innebär att
regeringen, såvitt avser "övriga fordonskontroller", föreslår
att riksdagen skall godkänna det som regeringen förordar om
1. att fristående, ackrediterade besiktningsföretag i
konkurrens skall få utföra provning i samband med viss
registreringsbesiktning av fordon som AB Svensk Bilprovning i
dag har monopol på,
2. att det formella beslutet i ärenden om bl.a.
typbesiktning och registreringsbesiktning tas av Vägverket,
3. att det under vissa förutsättningar skall finnas
möjlighet att ge dispens från kravet på att ett
besiktningsföretag i glesbygd skall ha en fristående ställning,
4. att AB Svensk Bilprovning behålls som ett rikstäckande
besiktningsföretag,
5. att prisregleringen slopas inom hela
fordonsbesiktningsområdet.




5.2 Motionsförslag


I tre motioner framställs yrkanden som avser särskilda frågor
med anknytning till "övriga fordonskontroller".
I här aktuell del av motion T53 (m, fp, c, kds) understryks
beträffande besiktningar av specialfordon och tillbehör till
sådana för transporter som avses i ADR-, ATP- och
TIR-överenskommelserna att provningarna skall utföras av ASB
även om besluten om godkännande överflyttas till Vägverket.
Vidare kräver motionärerna att typprovning av komponenter och
system till motorfordon skall -- med undantag för vissa
komponenter, t.ex. avgasrelaterade komponenter -- göras av
fristående ackrediterade besiktningsföretag. Motionärerna
föreslår slutligen, att regeringen -- sedan erfarenheter av den
nu aktuella avmonopoliseringen av fordonskontrollen har vunnits
-- återkommer till riksdagen med förslag om att fler former av
fordonskontroll får utföras av ackrediterade organ.
I här aktuell del av motion T48 (m) kritiseras regeringens
förslag att Vägverket skall fatta de formella besluten om
registreringsbesiktning. Motionären framhåller att förslaget
innebär att Vägverket ständigt måste ha beredskap för att kunna
fatta beslut i tvistiga fall, vilket drar kostnader och innebär
"byråkrati". Motionären frågar sig vidare om det över huvud
taget kan vara möjligt för Vägverket att på distans fatta beslut
i frågor som kräver en "okulärbesiktning". Motionären begär mot
denna bakgrund att de ackrediterade besiktningsföretagen skall
få fatta besluten.
I här aktuell del av motion T52 (nyd) -- yrkandena 2 och 3
-- motsätter man sig avmonopolisering av "övriga
fordonskontroller" men vill inte utesluta att dessa kontroller
senare kan utsättas för konkurrens, om ytterligare överväganden
skulle visa att konkurrensutsättning skulle leda till ökad
effektivitet.




5.3 Utskottets ställningstagande


Även om man i vissa motioner i princip är positiv till
regeringens förslag om upphävande av monopol på "övriga
fordonskontroller" till förmån för ackrediterade
besiktningsorgan finns viss tveksamhet i vissa detaljer.
I några motioner i ärendet har framförts kritik mot den i
propositionen föreslagna ordningen att beslut om godkännande vid
typbesiktningar och registreringsbesiktningar skall fattas av
Vägverket, sedan provningarna har gjorts av andra organ. Man
pekar på att riksprovplatsen i dag beslutar om godkännanden vid
nämnda slag av besiktningar. Denna kritik har utvecklats närmare
i motion T48 (m), som har redovisats ovan.
I en med anledning av proposition 1993/94:161 om
marknadskontroll för produktsäkerhet, m.m. väckt motion togs upp
frågan om risk för jäv om en och samma myndighet ges ansvar för
såväl typgodkännande som marknadskontroll inom ett
produktområde. Näringsutskottet ansåg inte i sitt av riksdagen
(rskr. 1993/94:328) godkända betänkande 1993/94:NU21 att frågan
borde bli föremål för ställningstagande av riksdagen i
anslutning till propositionen. Frågan om jävsproblem i
anknytning till produktdirektiv från EG enligt den äldre
modellen borde enligt näringsutskottet diskuteras när
ställningstaganden till ansvarsfrågor om typgodkännande är
aktuella. Detta gällde enligt näringsutskottet t.ex.
beträffande regeringens förslag i den till trafikutskottet
hänvisade propositionen 1993/94:167 om en effektivare
fordonskontroll. Jävsfrågan skulle sålunda aktualiseras om
Vägverket skulle ansvara för marknadskontrollen beträffande
fordon och besluta om typgodkännande m.m.
Medan regeringen vill att nuvarande besiktningsorgan för
vissa komponenter -- VTI, SP och ASB -- även i fortsättningen
skall typprova dessa komponenter vill man i motion T53 (m, fp,
c, kds), som redovisats ovan, att provningarna skall göras av
ackrediterade besiktningsorgan.
Mot nu angivna bakgrund och mot bakgrund av att regeringens
förslag beträffande "övriga fordonskontroller" avstyrks i
motionerna T46 (s), T47 (s), T50 (s), T51 (v) samt T52 (nyd)
yrkande 2 är utskottet inte berett att i nuvarande skede stödja
regeringens förslag beträffande de "övriga fordonskontrollerna",
för vilka således nuvarande ordning tills vidare bör vara
oförändrad. Propositionen avstyrks därmed i denna del.


Utskottets ställningstagande innebär sålunda att ASB:s
uppgifter beträffande övriga fordonskontroller för närvarande
bör lämnas oförändrade.


Utskottet anser emellertid inte att frågan om att
typbesiktningar och registreringsbesiktningar skall få ske genom
ackrediterade besiktningsorgan är slutligt avgjord.
Mot bakgrund av den tveksamhet i vissa avseenden som
uttrycks i motionerna T53 (m, fp, c, kds) och T48 (m) bör man
enligt utskottets mening avvakta erfarenheterna av en
avmonopolisering av kontrollbesiktningen innan man går vidare i
avmonopolisering av fordonskontrollen. Men sedan sådana
erfarenheter har vunnits och ytterligare analyser har gjorts,
som kan undanröja nuvarande tveksamhet i olika detaljer, bör
regeringen efter förnyade överväganden  kunna återkomma till
riksdagen med förslag om fortsatt avmonopolisering av
fordonskontroller. Önskemål om en sådan ordning för behandlingen
av frågan ligger också underförstått eller uttrycks i motionerna
T53 (m, fp, c, kds) och T52 (nyd) yrkande 3. Vad utskottet
sålunda med anledning av nämnda motioner nu har anfört om
förnyade överväganden i fråga om fortsatt avmonopolisering bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.




6 Kontrollbesiktning av hobbyfordon


Från och med den 1 januari 1991 gäller enligt 74 §
fordonskungörelsen (1972:595) att periodiskt återkommande
kontrollbesiktning skall ske för fordon fr.o.m. 1951 års modell.
Kommunikationsdepartementet uppdrog i mars 1992 åt
kanslichefen Lennart Renbjer att kartlägga vilka regler som
försvårar utövande av hobbyfordonsverksamhet samt att överväga
vilka regeländringar som borde genomföras för att underlätta
denna verksamhet. Utredningsmannen redovisade i februari 1993
kartläggningen och sina överväganden i rapporten (Ds 1993:19)
Regler för hobbyfordon.
I rapporten föreslogs att den årliga fordonsskatten och
försäljningsskatten  vid nyregistrering helt skulle slopas för
fordon av en årsmodell som är 30 år eller äldre samt att
kontrollbesiktning endast skulle behöva ske vartannat år  för
personbilar, motorcyklar och lätta lastbilar av samma
årsmodeller.
Rapporten har remissbehandlats.


I den under allmänna motionstiden i år väckta motionen Sk642
(c) begärdes i yrkande 1, som hänvisades till skatteutskottet,
att fordon som är äldre än 30 år skulle befrias från
vägtrafikskatt och fordonsskatt, och i yrkande 2, som hänvisades
till trafikutskottet, att sådana fordon skulle befrias från
periodiskt återkommande kontrollbesiktning.
Yrkande 1 har i år behandlats av riksdagen tillsammans med
proposition 1993/94:181 om slopad årlig fordonsskatt för vissa
äldre fordon. På förslag i betänkande 1993/94:SkU27 har
riksdagen därvid med bifall till propositionen och med anledning
av yrkande 1 i motionen beslutat om en rullande 30-årsgräns för
fordonsskatten för personbilar, lastbilar, bussar och
motorcyklar (rskr. 1993/94:271).


Förslaget beträffande kontrollbesiktning av hobbyfordon i
rapporten Regler för hobbyfordon har efter remissbehandling
varit föremål för fortsatt beredning inom
Kommunikationsdepartementet. Beredningen beräknas utmynna i ett
regeringsbeslut i frågan för tillämpning fr.o.m. den 1 juli
1994. I avvaktan härpå är utskottet inte berett att föreslå
någon riksdagens åtgärd med anledning av motionsförslaget
beträffande kontrollbesiktning för äldre bilar. Utskottet
avstyrker därmed yrkande 2 i motion Sk642 (c).




7 Överlåtelsebesiktning av bilar


I motionerna T48 (m) och T49 (s) begärs att vid överlåtelse en
obligatorisk besiktning skall ske av bilar som är tio år eller
äldre.


Utskottet har i betänkandena 1988/89:TU1 (s. 11--12) och
1990/91:TU23 (s. 21--23) avstyrkt motioner med krav på
besiktning av begagnade bilar före ägarbyte. Genom ett sådant
krav skulle enligt motionerna den mindre seriösa handeln med
begagnade bilar saneras.
Utskottet har i betänkandena pekat på att ett krav på
kontrollbesiktning kan förbigås på det sättet att ägarbyte görs
utan att det registreras.
I 1990/91 års betänkande pekade utskottet vidare på att
Konsumentverket (KO) och Motorbranschens Riksförbund (MRF) år
1989 hade träffat en överenskommelse som innebar att
bilförsäljare anslutna till MRF skulle varudeklarera begagnade
personbilar, som saluhölls till enskild konsument, och att
Konsumentverket därefter hade utfärdat riktlinjer (KOVFS 1989:1)
för varudeklaration av begagnade personbilar, vilka trädde i
kraft den 1 oktober 1989. Utskottet ansåg att effekterna av
kravet på varudeklaration och Konsumentverkets bevakning av
frågor kring saluhållningen av begagnade bilar borde avvaktas
och att de aktuella motionsförslagen därför inte borde föranleda
något initiativ av riksdagen. Konsumentverkets riktlinjer
revideras för närvarande med anledning av den år 1991 införda
nya konsumentköplagen (1990:932). Reviderade riktlinjer beräknas
bli utgivna före den 1 juli i år.


Utskottet anser att tryggheten för köpare av begagnade äldre
bilar i första hand bör bygga på åtgärder på marknaden av den
art som utskottet pekade på i 1990/91 års betänkande mot
bakgrund av att krav på kontrollbesiktning kan förbigås.
Utskottet anser därför inte att något riksdagens initiativ med
anledning av de nu aktuella motionsförslagen är påkallat. Dessa
avstyrks därmed.
Utskottet vill erinra om att utskottet i det i början av
innevarande riksmöte avgivna betänkandet 1993/94:TU2 avstyrkte
ett motionsyrkande som var likartat med de här aktuella.
Utskottet ansåg att den då förutskickade, här aktuella
propositionen borde avvaktas.
Något obligatoriskt krav på överlåtelsebesiktning föreslås
inte i propositionen (s. 36--37). I propositionen pekar man
bl.a. på att den som  avser att köpa  en äldre bil kan skaffa
sig information om bilens skick vid den senaste
kontrollbesiktningen och att möjligheter finns till frivillig
besiktning.


Hemställan
Utskottet hemställer


1. beträffande förslagen rörande kontrollbesiktningen
att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:T46 yrkande 1 i
denna del och yrkande 2, 1993/94:T47 i denna del, 1993/94:T50 i
denna del och 1993/94:T51 i denna del, med anledning av
motionerna 1993/94:T48 i denna del, 1993/94:T52 yrkande 1 och
1993/94:T53 i denna del samt med bifall till proposition
1993/94:167 i denna del godkänner det som regeringen förordar
om:
dels att fristående, ackrediterade besiktningsföretag i
konkurrens skall få utföra kontrollbesiktning av fordon som AB
Svensk Bilprovning i dag har monopol på,
dels att fordonsägarens ansvar för fordonet även får
omfatta ett krav på giltigt intyg om periodisk
kontrollbesiktning, vilket ersätter nuvarande beslut om
godkännande,
dels att resultaten från de senaste kontrollbesiktningarna
lagras i Vägverkets bilregister,
dels att det under vissa förutsättningar skall finnas
möjlighet att ge dispens från kravet på att ett
besiktningsföretag för kontrollbesiktning i glesbygd skall ha en
fristående ställning,
dels att AB Svensk Bilprovning behålls som ett
rikstäckande besiktningsföretag,
dels att prisregleringen slopas beträffande
kontrollbesiktning,
dels att ett utökat antal flygande inspektioner även skall
omfatta fordonens miljöegenskaper,
res. 1 (s)


2. beträffande personal för flygande inspektioner samt
reparationer vid kontrollbesiktning
att riksdagen avslår motion 1993/94:T48 i denna del,


3. beträffande förslagen rörande övriga
fordonskontroller
att riksdagen
a) med avslag på motionerna 1993/94:T48 i denna del och
1993/94:T53 i denna del samt med bifall till motionerna
1993/94:T46 yrkande 1 i denna del, 1993/94:T47 i denna del,
1993/94:T50 i denna del, 1993/94:T51 i denna del och 1993/94:T52
yrkande 2 avslår propositionen i den mån den ej omfattas av vad
utskottet hemställt ovan,
b) med anledning av motionerna 1993/94:T52 yrkande 3 och
1993/94:T53 i denna del som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört om förnyade överväganden om fortsatt
avmonopolisering av fordonskontroller,
res. 2 (s)


4. beträffande kontrollbesiktning av hobbyfordon
att riksdagen avslår motion 1993/94:T642 yrkande 2,


5. beträffande överlåtelsebesiktning av bilar
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:T48 i denna del och
1993/94:T49.


Stockholm den 19 maj 1994


På trafikutskottets vägnar


Sven-Gösta Signell


I beslutet har deltagit: Sven-Gösta Signell (s), Rolf
Clarkson (m), Sten Andersson i Malmö (m), Kenth Skårvik (fp),
Sten-Ove Sundström (s), Bo Nilsson (s), Jan Sandberg (m), Anita
Jönsson (s), Kenneth Attefors (nyd), Jarl Lander (s), Lars
Björkman (m), Ines Uusmann (s), Rune Thorén (c), Lisbet Calner
(s) och Kenneth Lantz (kds).


Reservationer
1. Förslagen rörande kontrollbesiktningen (mom. 1)


Sven-Gösta Signell, Sten-Ove Sundström, Bo Nilsson, Anita
Jönsson, Jarl Lander, Ines Uusmann och Lisbet Calner (alla s)
anser


dels att den del i utskottets yttrande på s. 17 börjar med
"Utskottet anser" och slutar med "kontakt med" bort utgå,


dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som
börjar med "Såvitt avser" och slutar med "dessa förslag" bort ha
följande lydelse:
Utskottet vill redan här framhålla att utskottet beträffande
kontrollbesiktningen stöder de motionsförslag, vari regeringens
förslag avstyrks.


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20
börjar med "Det som" och på s. 23 slutar med "denna del"
bort ha följande lydelse:
Utskottet anser -- i likhet med vad som uttryckligen
framförs i eller som underförstått ligger bakom förslagen om
avslag på propositionen i motionerna T46 (s), T47 (s), T50 (s)
och T51 (v) -- att propositionen inte är föranledd av ett
behov av att förändra och effektivisera en dåligt fungerande
verksamhet. Den är i stället ett resultat av regeringens
övertygelse att statlig verksamhet skall avvecklas samt att
konkurrens är det enda verksammma medlet att uppnå
effektivisering.


Efter nästan 30 år med obligatorisk kontrollbesiktning har vi
i Sverige en fordonspark med hög teknisk standard, något som är
till gagn för både trafiksäkerheten och för miljön. Under åren
har ASB:s verksamhetsområde utvidgats till att omfatta även
typbesiktning av nya fordon, avgascertifiering och
registreringsbesiktningar.


ASB:s verksamhet uppfyller också kravet på god regional
tillgänglighet. Det finns 176 välutrustade bilprovningsstationer
utspridda över landet. Av fordonsägarna har 97 % en
bilprovningsstation inom 30 km från bostaden och hela 99 % har
en bilprovningsstation inom 60 km från bostaden.
Avgiftsnivån är låg internationellt sett.
I betänkandet (SOU 1992:115) Kontroll i konkurrens framhöll
utredaren (s. 62) bl.a. att han inte från konsumenthåll hade
funnit någon aktuell och uttrycklig kritik av den ordning enligt
vilken vi i Sverige hade bedrivit kontrollbesiktning av fordon.


ASB har i Motortestcentret i Jordbro kunnat bygga upp en
anläggning som har få internationella motsvarigheter. ASB följer
det internationella forsknings- och utvecklingsarbetet (FoU)
inom sitt område och bedriver egen forskningsverksamhet.
Tillsammans med Statens naturvårdsverk bedrivs FoU inom
bilavgasområdet. En avveckling av ASB:s monopol medför en
uppenbar risk för att FoU upphör vad gäller metodutveckling,
eftersom varken ASB eller något annan aktör på marknaden torde
anse sig ha råd med sådan verksamhet.


I propositionen anförs att den nya tekniken för
fjärravkänning av avgasutsläppen av fordon i trafik numera
kan användas för att sålla ut fordon som skall stoppas vid
flygande inspektion. Så är emellertid inte fallet. Institutet
för vatten och luftvård samt ASB bedömer att det återstår år av
arbete innan tekniken är mogen för en löpande verksamhet.


Enligt utskottets mening finns i propositionen inte några
övertygande skäl för avmonopolisering av fordonskontrollen.
Regeringen har inte presenterat några bevis för att en
avmonopolisering skulle leda till att fler än 97 % av
fordonsägarna skulle få en bilprovningsstation inom ett avstånd
av 30 km från bostaden. Regeringen har inte heller presenterat
några bevis för att fordonsägarnas kostnader för kontrollerna
skulle minska eller för att verksamheten skulle bli effektivare.
Särskilt allvarligt är att det i propositionen inte finns en
analys av effekterna för glesbygden av en avmonopolisering.


Risken är uppenbar för att avmonopolisering kommer att
innebära ökad byråkrati, ökade kostnader och sämre service.


Det finns inte något i EG:s regelsystem som hindrar att
periodisk kontrollbesiktning utförs av monopolföretag.


Utskottet ansluter sig sålunda till vad som anförs i
motionerna T46 (s), T47 (s), T50 (s) och T51 (v) mot regeringens
förslag att över huvud taget upplåta fordonskontrollen för
konkurrens samt att slopa ASB:s monopol på kontrollbesiktning.


Såvitt avser förslagen rörande kontrollbesiktningen
tillstyrker utskottet således motionerna T46 (s), T47 (s), T50
(s) och T51 (v), samtliga fyra motioner i denna del. Utskottet
avstyrker därmed motionerna T48 (m) i denna del, T52 (nyd)
yrkande 1 och T53 (m, fp, c, kds) i denna del samt propositionen
i denna del.


Utskottets ställningstagande innebär beträffande ASB att
bolagets organisation m.m. liksom dess uppgifter beträffande
kontrollbesiktningen bör lämnas oförändrade.
Av utskottets ställningstagande till propositionsförslagen
rörande kontrollbesiktningen följer att utskottet även avstyrker
förslagen i motion T48 (m) om personal för flygande inspektioner
samt om reparationer vid kontrollbesiktning.


dels att utskottets hemställan under mom. 1 bort ha
följande lydelse:


1. beträffande förslagen rörande kontrollbesiktningen
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:T46 yrkande 1
i denna del och yrkande 2, 1993/94:T47 i denna del, 1993/94:T50
i denna del och 1993/94:T51 i denna del  samt med avslag på
motionerna 1993/94:T48 i denna del, 1993/94:T52 yrkande 1 och
1993/94:T53 i denna del avslår proposition 1993/94:167 i denna
del,




2. Förslagen rörande övriga fordonskontroller (mom. 3)


Sven-Gösta Signell, Sten-Ove Sundström, Bo Nilsson, Anita
Jönsson, Jarl Lander, Ines Uusmann och Lisbet Calner (alla s)
anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25
börjar med "Även om" och på s. 26 slutar med "till känna" bort
ha följande lydelse:
Propositionsförslagen rörande övriga fordonskontroller
grundas inte på utredningsförslag i likhet med
propositionsförslagen rörande kontrollbesiktningen. Någon
närmare analys av nuvarande ordning beträffande de övriga
fordonskontrollerna och förslag grundade på en sådan analys har
således inte gjorts och kunnat presenteras för riksdagen. Detta
är en stor brist hos propositionen, men understryker att
propositionen huvudsakligen är föranledd av regeringens
övertygelse att statlig verksamhet skall avvecklas samt
regeringens blinda tro på att konkurrens är det enda verksammma
medlet att uppnå effektivisering.
Utskottet kan inte på det underlag som har framlagts för
riksdagen tillstyrka propositionsförslagen rörande övriga
fordonskontroller. Utskottet ställer sig sålunda i här aktuell
del bakom avslagsyrkandena i motionerna T46 (s), T47 (s), T50
(s) och T51 (v). Utskottet avstyrker därmed  motionerna T48 (m)
och T53 (m, fp, c, kds) i här aktuella delar. Yrkandena 2 och 3
i motion T52 (nyd), som i här aktuellt avseende innebär
avstyrkande av propositionen med begäran om nytt förslag,
avstyrks också.


Utskottets ställningstagande i detta avsnitt innebär
beträffande ASB att bolagets organisation m.m. liksom dess
uppgifter beträffande "övriga fordonskontroller" bör lämnas
oförändrade.


dels att utskottets hemställan under mom. 3 bort ha
följande lydelse:


3. beträffande förslagen rörande övriga
fordonskontroller
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:T46 yrkande 1
i denna del, 1993/94:T47 i denna del, 1993/94:T50 i denna del
och 1993/94:T51 i denna del samt med avslag på motionerna
1993/94:T48 i denna del, 1993/94:T52 yrkandena 2 och 3 och
1993/94:T53 i denna del avslår propositionen i denna del,




Meningsyttring av suppleant


Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.


Karl-Erik Persson (v) anför:


Förslagen rörande kontrollbesiktningen


Jag biträder reservation 1.




Förslagen rörande övriga fordonskontroller


Jag biträder reservation 2.




Innehållsförteckning
Sammanfattning1
Propositionen2
Förslag till riksdagsbeslut2
Motionerna3
Motioner väckta med anledning av propositionen3
Motion avgiven under den allmänna motionstiden
i januari 19944
Utskottet4
1 Nuvarande ordning för fordonskontrollen4
1.1 Det traditionella svenska systemet för
produktkontroll4
1.2 Krav på fordonskontroll m.m. i fordons-
kungörelsen (1972:595)5
1.3 Krav på kontroll av terrängfordon i terräng-
trafikkungörelsen (1972:594)8
1.4 Krav på fordonskontroll i militära vägtrafik-
kungörelsen (1974:97)8
1.5 Kontroll av fordon m.m. för transporter
som avses i ADR-, ATP- och TIR-överenskom-
melserna9
1.6 Krav på avgasgodkännande9
1.7 Antalet utförda fordonskontroller m.m.
under ett år10
1.8 Riksprovplatser för fordon och utrustning
i fordon10
2 Beslutade riktlinjer för avveckling av riksprovplats-
systemet, m.m.11
2.1 EG:s system för produktkontroll11
2.2 Riktlinjer för avveckling av riksprovplats-
systemet13
2.3 Lagen om teknisk kontroll, m.m.13
3 Huvuddragen i ärendet14
3.1 Propositionens huvudsakliga innehåll14
3.2 Propositionens förslag till riksdagsbeslut15
3.3 Ställningstaganden i motionerna till huvud-
dragen i propositionsförslagen16
3.4 Dispositionen av den följande delen av yttrandet16
4 Förslagen rörande kontrollbesiktningen16
4.1 Utskottets ställningstagande till frågan om
införande av konkurrens i fordonskontrollen16
4.2 Propositionens förslag rörande kontroll-
besiktningen18
4.3 Motionsförslag20
4.4 Utskottets ställningstagande20
5 Förslagen rörande övriga fordonskontroller23
5.1 Propositionens förslag23
5.2 Motionsförslag24
5.3 Utskottets ställningstagande25
6 Kontrollbesiktning av hobbyfordon26
7 Överlåtelsebesiktning av bilar27
Hemställan28
Reservationer29
Meningsyttring av suppleant32











Tillbaka till dokumentetTill toppen