En effektivare arbetsmarknadspolitik m.m.
Betänkande 1994/95:AU15
Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1994/95:AU15
En effektivare arbetsmarknadspolitik m.m.
Innehåll
1994/95 AU15
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar arbetsmarknadsutskottet regeringens förslag i proposition 1994/95:218 om en effektivare arbetsmarknadspolitik m.m. (i fortsättningen kallad propositionen) och ett antal motioner väckta dels i samband med propositionen, dels i anslutning till budget- och kompletteringspropositionerna.
Förslagen i propositionen får ses som en uppföljning och vidareutveckling av de förslag som riksdagen behandlade i mars i år (prop. 1994/95:100, bil 11, bet. AU11 och AU12, rskr. 233 och 227). I vissa fall föreslås ändringar i förhållande till riksdagens tidigare beslut.
Inriktningen m.m.
För att stärka arbetslinjen och höja flexibiliteten på arbetsmarknaden föreslås effektiviseringar av arbetsmarknadspolitiken på flera områden.
Utskottet tillstyrker i allt väsentligt regeringens förslag. Det gäller möjligheterna till effektivare platsförmedling, ökade möjligheter för AMV att använda åtgärdsmedlen mer flexibelt, ökad samverkan mellan kommunerna och staten, särskilt när det gäller ungdomar. Ökad rörlighet stimuleras. Sammanlagt bedöms ca 240 000 personer i genomsnitt per månad kunna omfattas av arbetsmarknadspolitiska åtgärder under det kommande budgetåret.
Kvinnors arbetsmarknad uppmärksammas särskilt av utskottet. Utskottet konstaterar att deltidsarbetslösheten ökar och att 77 % av de deltidsarbetslösa är kvinnor. Det innebär att många kvinnor inte kan försörja sig på eget arbete. Här anser utskottet att riksdagen bör be ge regeringen till känna att en särskild utredning bör ges i uppdrag att göra en kartläggning och en analys av kvinnors arbetsmarknad. Denna kartläggning bör därefter följas av förslag till åtgärder för att bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden.
Utskottet har när det gäller regeringens förslag beträffande ungdomar under 20 år kompletterat regeringens förslag. Sålunda anser utskottet att delar av den arbetsmarknadspolitiska åtgärdsarsenalen skall kunna stå till förfogande för ungdomar som har genomgått treårig gymnasieutbildning. Det gäller t.ex. rekryteringsstöd, flyttnings- och pendlingsbidrag. Vidare anser utskottet att man på lokal nivå skall söka lösningar på frågan om fullföljande av de avtal som har träffats inom vissa branscher för elever på yrkestekniska linjer. Vad utskottet anfört om åtgärder för ungdomar under 20 år bör ges regeringen till känna.
När det gäller regeringsförslaget om användningen av medel under anslaget till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för regional utveckling och tillväxt anser utskottet att riksdagen bör godkänna att 400 miljoner kronor får användas för ändamålet. Utskottet anser dock att medel bör användas på samma sätt som det för innevarande budgetår gällande tillfälliga småföretagsstödet. Detta bör ges regeringen till känna.
Företrädare i utskottet för Moderata samlingspartiet, Folkpartiet, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Kristdemokratiska samhällspartiet följer upp sina motioner i reservationer.
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag att medlen för de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna skall få disponeras med stor flexibilitet.
I fråga om tillfällig personalförstärkning föreslår utskottet att riksdagen godkänner att ytterligare 200 miljoner kronor får användas för detta ändamål. Utskottet delar regeringens bedömning att en stor andel av de tillfälliga personalförstärkningarna bör användas för personal i invandrartäta områden. Vad gäller informationsinsatser för invandrare samt åtgärder vid utförsäkring tillstyrker utskottet regeringens förslag.
Utskottet tillstyrker också regeringens förslag i fråga om arbetsplatsintroduktion och starthjälpen.
Ett nytt pendlingsstöd som föreslås av regeringen är enligt utskottets mening en viktig åtgärd för att underlätta dels en geografisk rörlighet, dels för arbetsförmedlingen att ställa krav på de arbetslösa att ta lediga arbeten. Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag.
Utskottet tillstyrker vidare regeringens förslag om bemyndigande att besluta om utbildningsvikariat för småföretagare och delar regeringens bedömning att en satsning på datortek för ungdomar i åldern 20--24 år är en lämplig åtgärd.
Partiernas företrädare i utskottet följer upp sina motioner i reservationer.
I besparingssyfte tillstyrker utskottet en begränsning av statsbidraget för rekryteringsstöd och beredskapsarbete av tjänstekaraktär. Av samma skäl och för att effektivisera arbetsmarknadspolitiken föreslås slopande av ett antal stödformer och bidrag av marginell betydelse. Åtgärden berör möjligheterna att få rekryteringsstöd, att kombinera beredskapsarbete och utbildning samt att få utbildningsbidrag i vissa fall bl.a. i samband med s.k. jobbsökaraktiviteter.
Utskottet tillstyrker att 34 352 miljoner kronor anvisas till anslaget A 2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för nästa budgetår. Det är en ökning med 395 miljoner kronor i förhållande till riksdagens beslut med anledning av budgetpropositionen. Bakom denna mindre ökning ligger såväl besparingar som ökade satsningar. För medlen under anslaget skall 170 000 personer i genomsnitt per månad kunna ges lämplig sysselsättning eller utbildning. Härutöver tillkommer 70 000 personer som skall sysselsättas i åtgärder som huvudsakligen finansieras över ett annat anslag.
Utskottet ställer sig bakom besparingsförslag som minskar medelsbehovet med drygt 4 000 miljoner kronor under A 2-anslaget. Medelsanvisningen under anslaget innehåller även satsningar som ökar medelsbehovet. Det är särskilda åtgärder för regional utveckling och tillväxt om 400 miljoner kronor. Utskottet tillstyrker också att anslaget belastas med satsningar i form av ett allergisaneringsprogram och bostadsinvesteringsprogram på vardera 2 000 miljoner kronor. De senare programmen har i sak behandlats av bostadsutskottet.
Utskottet tillstyrker ett nytt anslag, A 7 Europeiska socialfonden, varunder utbetalningarna från socialfonden avseende målen 3 och 4 kommer att redovisas.
När det gäller anslaget under littera B Arbetslivsfrågor ställer sig utskottet bakom en utvidgning av målgruppen för lönebidrag som innebär att även vissa icke arbetshandikappade temporärt skall kunna få lönebidrag. Det gäller långtidsarbetslösa personer som fyllt 60 år och som uppbär ersättning från arbetslöshetskassa. Bidrag skall kunna lämnas upp till halva lönekostnaden.
Samtidigt sker en sänkning av den högsta bidragsnivån till 80 % för arbetshandikappade som anställs med lönebidrag fr.o.m. nästa budgetår. Undantag görs för vissa prioriterade grupper.
Utskottet godtar vidare en engångsvis besparing på Samhall AB som minskar anslaget med 300 miljoner kronor.
Utskottet tillstyrker slutligen att de medel som återstår i Arbetslivsfonden sedan fonden upphört med sin verksamhet, ca 600 miljoner kronor, förs över till statsbudgetens inkomsttitel som finansiering av sysselsättningsskapande åtgärder.
Motioner har avgivits främst vad gäller frågor som berör anslagen under littera A och B. Partiernas företrädare i utskottet har följt upp sina respektive motioner med reservationer.
Propositionerna
Proposition 1994/95:218
I proposition 1994/95:218 föreslår regeringen (Arbetsmarknadsdepartementet) att riksdagen
dels antar regeringens förslag till
1. lag om arbetsplatsintroduktion,
2. lag om kommuners ansvar för ungdomar,
3. lag om fortsatt giltighet av lagen (1992:322) om ungdomspraktikanter,
4. lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring,
5. lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd,
6. lag om upphävande av lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift,
dels att riksdagen
7. upphäver riksdagens beslut (bet. 1994/95:AU12, rskr. 1994/95:227) att för budgetåret 1995/96 anvisa ett ramanslag till yrkesinriktad rehabilitering,
8. godkänner vad som anförts om anslagssparande resp. anslagskredit från anslaget Yrkesinriktad rehabilitering,
9. upphäver sina beslut (bet. 1994/95:AU11 och 12, rskr. 1994/95:233 och 227) i fråga om medelsutnyttjandet mellan anslagen Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader och Yrkesinriktad rehabilitering,
10. godkänner vad regeringen har anfört om besparingskraven för att begränsa den statliga konsumtionen under anslaget Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader,
11. godkänner vad regeringen förordar om ett flexibelt resursutnyttjande inom anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder,
12. bemyndigar regeringen att disponera ytterligare medel under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för tillfällig personalförstärkning av arbetsförmedlingen,
13. godkänner vad regeringen förordar om åtgärder vid utförsäkring,
14. godkänner vad regeringen förordar om arbetsplatsintroduktion,
15. godkänner vad regeringen förordar om starthjälp,
16. godkänner vad regeringen förordar om pendlingsstöd,
17. bemyndigar regeringen att besluta om vad som förordas om utbildningsvikariat för småföretag,
18. godkänner att högst 5 000 000 kr av medlen under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder får användas för informationsinsatser för invandrare,
19. godkänner vad regeringen förordar om Datortek,
20. godkänner att högst 400 000 000 kr av medlen under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder får användas för särskilda åtgärder för regional utveckling och tillväxt under budgetåret 1995/96,
23. godkänner vad regeringen förordar om statsbidrag till rekryteringsstöd och beredskapsarbete,
24. godkänner vad regeringen förordar om slopade bidrag m.m.,
25. godkänner vad regeringen förordar om lönebidrag för arbetslösa, som fyllt 60 år,
26. godkänner vad regeringen förordar om en högsta bidragsnivå på 80 % av lönekostnaden för dem som börjar en anställning med lönebidrag efter den 30 juni 1995,
27. godkänner vad regeringen förordar om en engångsvis besparing på Samhall Aktiebolag för budgetåret 1995/96,
28. bemyndigar regeringen att föra över återstående medel från Arbetslivsfonden till statsbudgetens inkomsttitel,
29. med ändring av riksdagens beslut (bet. 1994/95:AU11, rskr. 1994/95:233) till Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 5 498 111 000 kr,
30. med ändring av riksdagens beslut (bet. 1994/95:AU11, rskr. 1994/95:233) till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 34 352 016 000 kr,
31. till Europeiska socialfonden för budgetåret 1995/96 under tionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 593 000 000 kr,
32. med ändring av riksdagens beslut (bet. 1994/95:AU12, rskr. 1994/95:227) till Särskilda åtgärder för arbetshandikappade för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 10 366 081 000 kr,
33. med ändring av riksdagens beslut (bet. 1994/95:AU12, rskr. 1994/95:227) till Bidrag till Samhall Aktiebolag för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 6 774 628 000 kr.
Proposition 1994/95:6 Totalförsvarsplikt
I proposition 1994/95:6 föreslår regeringen (Försvarsdepartementet) att riksdagen antar i propositionen framlagt förslag till
21. lag om ändring i lagen (1982:80) om anställningsskydd,
23. lag om ändring i arbetsrättslig beredskapslag (1987:1262).
Propositionernas lagförslag återfinns i bilaga till betänkandet.
Motioner
Motioner väckta med anledning av proposition 1994/95:218
1994/95:A51 av Ingegerd Sahlström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en framtids- och åtgärdsinriktad kartläggning och analys av kvinnors arbetsmarknad på kort och lång sikt.
1994/95:A52 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
3. att riksdagen avslår regeringens förslag om särskilt småföretagarstöd i enlighet med vad som anförs i motionen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fler arbetsförmedlare,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om prioritering av långtidsarbetslösa,
6. att riksdagen avslår regeringens förslag om ett nytt system för lönebidrag för äldre i enlighet med vad som anförs i motionen,
7. att riksdagen avslår regeringens förslag om kommunernas ansvar för arbetslösa under 20 år i enlighet med vad som anförs i motionen,
8. att riksdagen hos regeringen begär ett nytt förslag om arbetsmarknadsinsatser för ungdomar under 20 år i enlighet med vad som anförs i motionen,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen av ALU,
10. att riksdagen beslutar om ett ungdomsprogram i enlighet med vad som anförs i motionen,
11. att riksdagen avslår regeringens förslag om pendlingsbidrag i enlighet med vad som anförs i motionen,
12. att riksdagen beslutar avskaffa systemet med utbildningsvikariat i företag i enlighet med vad som anförs i motionen,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avbrott i studier,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om slopande av den allmänna löneavgiften,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en höjning av egenavgiften i sjukförsäkringen,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändringar i inkomstbeskattningen,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett regeringsinitiativ om ändrade EU-regler för mervärdesskatt,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om företagandets villkor,
21. att riksdagen beslutar om en förändring av arbetsrätten i enlighet med vad som anförs i motionen,
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utredning om en lagstiftning om arbetsvillkor,
23. att riksdagen hos regeringen begär förslag om individuella anställningsavtal i enlighet med vad som anförs i motionen,
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppsägningstider,
26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utredning av arbetsmarknadsutbildningen,
27. att riksdagen hos regeringen begär förslag om personliga utbildningskonton i enlighet med vad som anförs i motionen,
28. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en yrkesteknisk utbildning i enlighet med vad som anförs i motionen,
29. att riksdagen hos regeringen begär en redovisning av villkoren för den mest avancerade kunskapsuppbyggnaden i enlighet med vad som anförs i motionen,
30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en effektivisering av arbetsmarknadspolitiken.
1994/95:A53 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetsmarknadspolitikens inriktning,
2. att riksdagen avslår regeringens förslag om besparingar på starthjälpen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om personalutnyttjande inom Arbetsmarknadsverket (AMV),
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en mera preciserad redovisning av de arbetsmarknadspolitiska anslagens användning,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att arbetsplatsintroduktionens tyngdpunkt riktas mot enskild sektor,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lönebidrag för äldre arbetslösa,
7. att riksdagen avslår regeringens förslag om högsta bidragsnivå på lönebidrag om 80 % av lönekostnaden och i stället fortsättningsvis bibehåller en högsta nivå om 90 %,
8. att riksdagen avslår regeringens förslag om indragningar av reservationen på Samhall AB,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Samhall ges i uppdrag att bereda ytterligare 3 000 arbetshandikappade anställning,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av stöd till kvinnligt företagande och andra former av arbetsmarknadspolitiska åtgärder för kvinnor,
15. att riksdagen beslutar att återinföra den arbetsrättslagstiftning som gällde under 1994 vad gäller LAS och MBL,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en allmän obligatorisk arbetslöshetsförsäkring kopplad till en växling av egenavgifter mellan arbetslöshetsförsäkring och sjukförsäkring,
17. att riksdagen upphäver beslutet om riktat arbetsmarknadsstöd (RAS),
18. att riksdagen till anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder (A 2) för budgetåret 1995/96 anvisar 30 000 000 000 kr,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen skall redovisa inriktningen av arbetsmarknadspolitiken inför riksdagen under hösten 1995,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en särproposition i februari 1996.
1994/95:A54 av Mats Odell m.fl. (kds) vari yrkas
1. att riksdagen antar de riktlinjer för arbetsmarknadspolitiken som anges i motionen avseende i första hand sänkta skattekilar i privat tjänstesektor samt moderniserad arbetsrätt för småföretagen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om länsarbetsnämndernas möjligheter att sluta avtal med kommuner och landsting om utbildning och kompetenshöjning för personal som annars friställs,
3. att riksdagen avslår förslagen om starthjälp och pendlingsbidrag,
5. att riksdagen avslår förslaget om besparingar under anslaget B 6 Bidrag till Samhall,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en särskild kommission för ytterligare insatser för att få in invandrare och flyktingar på ordinarie arbetsmarknad.
1994/95:A55 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sysselsättningspolitikens inriktning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetsmarknadspolitikens inriktning,
3. att riksdagen avslår regeringens förslag angående anslagssparande resp. anslagskredit från anslaget Yrkesinriktad rehabilitering,
4. att riksdagen avslår regeringens förslag angående besparingskraven under anslaget Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader,
5. att riksdagen anslår 125 000 000 kr utöver vad regeringen föreslår till Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utformningen av ALU,
7. att riksdagen beslutar att AMS får disponera 200 000 000 kr till särskilt utbildningsbidrag,
8. att riksdagen beslutar att AMS får disponera 250 000 000 kr till ungdomsarbete med Agenda 21,
9. att riksdagen avslår regeringens förslag om bemyndigande om att regeringen skall få disponera ytterligare medel under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för tillfällig personalförstärkning av arbetsförmedlingen,
10. att riksdagen beslutar att AMS får disponera sammanlagt 1 000 000 000 kr för tillfällig personalförstärkning av arbetsförmedlingen,
11. att riksdagen avslår regeringens förslag om att anslå 400 000 000 kr under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för särskilda åtgärder för regional utveckling och tillväxt under budgetåret 1995/96,
12. att riksdagen anslår 4 950 000 000 kr utöver vad regeringen föreslår till anslag A 2,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om obligatoriska praktikplatser,
15. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om kommuners ansvar för ungdomar,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetslösa ungdomar under 20 år,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åldersgräns till Datortek,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättandet av ett särskilt kompetensutvecklingsprogram,
19. att riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättande av ett system med framtidsfonder i enlighet med vad i motionen anförts,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finansieringen av framtidsfonder,
27. att riksdagen beslutar om 90 % lönebidrag till ideella organisationer i enlighet med vad i motionen anförts,
28. att riksdagen anslår 400 000 000 kr utöver vad regeringen föreslår till anslag B 5. Särskilda åtgärder för arbetshandikappade,
29. att riksdagen anslår 400 000 000 kr utöver vad regeringen föreslår till anslag B 6. Bidrag till Samhall Aktiebolag,
30. att riksdagen avslår regeringens förslag om en engångsbesparing på Samhall Aktiebolag för budgetåret 1995/96,
31. att riksdagen anslår ytterligare 125 000 000 kr till anslag D 12. Särskilda insatser i invandrartäta områden i enlighet med vad i motionen anförts.
1994/95:A56 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skatteväxling,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en tioårsplan för halverande av arbetsgivaravgifter,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om prioritering av miljöinriktad ALU,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att motverka den rådande könsdiskrimineringen på arbetsmarknaden,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om prioritering av personer över 60 år,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finansieringsbidrag för arbetsgivarna,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetsplatsintroduktion för ungdomar,
13. att riksdagen hos regeringen begär förslag om sänkt arbetsgivaravgift för ungdomar i enlighet med vad som anförts i motionen,
14. att riksdagen avslår förslaget om pendlingsbidrag och flyttningsbidrag,
15. att riksdagen avslår förslaget till Datortek,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om informationsteknologins tillgänglighet för allmänheten,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om omvandling av socialbidrag till lån för invandrare som vill starta egna företag,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om individuell utbildning för flyktingar för att de lättare skall etablera sig på arbetsmarknaden,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sänkt arbetsgivaravgift vid nyanställning av invandrare,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att flytta statusfyllda och internationella verksamheter till invandrartäta områden,
21. att riksdagen som mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tillvarata utländska utbildningar.
1994/95:A57 av Marianne Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att "kvinnolånemodellen" även skall kunna tillämpas för invandrares företagande.
Motioner väckta med anledning av proposition 1994/95:150
1994/95:Fi31 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
16. att riksdagen beslutar att arbetsgivarens finansieringsavgift i arbetsplatsintroduktionen skall vara 2 000 kr per månad i enlighet med vad som anförts i motionen.
1994/95:Fi32 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
7. att riksdagen beslutar om sådan växling från sjukförsäkringsavgift till arbetslöshetsförsäkringsavgift som förordats i motionen,
25. att riksdagen beslutar om lånedel i utbildningsbidragen enligt vad som förordats i motionen.
1994/95:Fi35 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas
16. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av arbetsrättslagstiftningen i enlighet med motionens förslag,
17. att riksdagen till Samhall anvisar 300 000 000 kr utöver regeringens förslag,
37. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om utbildningsbidrag med lånedel i reguljärt utbildningsväsende m.m.
1994/95:Fi40 av Margit Gennser och Stig Rindborg (m) vari yrkas
18. att riksdagen avslår regeringens förslag att ålägga kommunerna ett arbetsmarknadsansvar för ungdomar i enlighet med vad som anförts i motionen.
1994/95:N19 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kvinnors arbetsmarknad.
Motioner från allmänna motionstiden 1995
1994/95:A270 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari yrkas
2. att riksdagen avslår förslaget om ett särskilt utbildningsarvode till arbetslösa.
1994/95:A271 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas
6. att riksdagen avslår regeringens förslag om inrättande av arbetsföretag.
1994/95:A413 av Dan Ericsson (kds) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett kontinuerligt stöd för utveckling av småföretagande i enlighet med den utformning som det tillfälliga småföretagarstödet har.
1994/95:A444 av andre vice talman Görel Thurdin (c) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att utvärdera och följa upp SRÅ-medlen.
Utskottet
Inledning
Arbetsmarknadsutskottet behandlade i mars 1995 i betänkandena AU11 och AU12 regeringens förslag i budgetpropositionen 1994/95:100 bilaga 11 om arbetsmarknadspolitiken resp. arbetslivspolitiken.
De förslag som nu läggs fram innebär att regeringen dels fullföljer och på vissa punkter utvecklar sin syn på de åtgärder som aviserades i budgetpropositionen, dels i andra avseenden föreslår vissa ändringar i förhållande till riksdagens tidigare beslut.
Utskottet har överlämnat förslagen under hemställanpunkterna 21 och 22 i propositionen rörande miljöinvesteringar och ett tillfälligt investeringsbidrag samt i anslutning därtill väckta motionsyrkanden till bostadsutskottet för beredning. Bostadsutskottet redovisar sina ställningstaganden i betänkande 1994/95:BoU21.
Utskottet vill också informera om att det inom utskottet pågår en beredning av proposition 1994/95:161 om regionalpolitiken. De förslag som där behandlas påverkar i flera avseenden arbetsmarknadssituationen i skilda delar av landet.
Allmän bakgrund
Arbetsmarknadsläget
Trots en fortsatt stark industrikonjunktur har läget på arbetsmarknaden, avseende såväl arbetskraften, sysselsättningen som arbetslösheten, varit i stort sett oförändrat sedan hösten 1994. Den något mer positiva utvecklingen under januari och februari i år bromsades upp i mars.
Den öppna arbetslösheten uppgick i mars 1995 till 318 000 personer eller 7,6 % av arbetskraften jämfört med 327 000 eller 7,8 % i mars 1994 enligt Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar (AKU).
Den marginella minskningen av arbetslösheten är lika för män och kvinnor. I mars uppgick arbetslösheten till 9,0 % för män och till 6,0 % för kvinnor vilket innebär en minskning med 0,2 procentenheter för båda könen jämfört med mars 1994. I följande sammanställning redovisas utvecklingen av de relativa arbetslöshetstalen för kvinnor resp. män mars 1991--mars 1995.
Andel arbetslösa (%) av arbetskraften
__________________________________________ Mars månad 1991 1992 1993 1994 1995 __________________________________________ Kvinnor 2,3 3,7 5,5 6,2 6,0 Män 2,6 5,4 8,5 9,2 9,0 __________________________________________
Källa: AKU.
Ungdomsarbetslösheten minskar i snabbare takt. För ungdomar mellan 16 och 24 år uppgick arbetslösheten i mars 1995 till 65 000 personer (14,9 %) vilket kan jämföras med 81 000 (17,9 %) i mars förra året.
I åldersgruppen 55--64 år har dock arbetslösheten ökat från 6,2 % i mars 1994 till 7,6 % i mars 1995.
Antalet långtidsarbetslösa (arbetslösa över sex månader) har sedan september 1994 legat under föregående års nivå. I mars uppgick antalet långtidsarbetslösa till 115 000 personer eller 36 % av samtliga arbetslösa jämfört med 131 000 eller 40 % i mars 1994.
Deltidsarbetslösheten fortsätter att öka. Jämfört med april 1994 ökade antalet deltidsarbetslösa med 19 000 personer till 150 400 i april 1995 varav 115 600 eller 77 % är kvinnor, enligt AMS månadsstatistik. I följande sammanställning redovisas utvecklingen av deltidsarbetslösheten i april åren 1992--1995.
Deltidsarbetslösa 1992 1993 1994 1995 _______________________________________________________
Antal personer 74 485 100 026 131 366 150 373 därav kvinnor 56 635 75 839 99 707 115 590 _______________________________________________________
Källa: AMS.
Enligt AKU uppgick antalet anställda som av arbetsmarknadsskäl arbetar mindre än de skulle vilja göra till 341 000 personer i mars 1995 varav 242 300 eller 71 % är kvinnor. Motsvarande uppgifter för helåret 1990 var 181 900 personer totalt varav 125 400 (69 %) kvinnor.
Det totala antalet utförda arbetstimmar per vecka uppgick till 132,9 miljoner i mars 1995 -- en ökning med 5,8 % jämfört med föregående år (vilket främst tillskrivs påskhelgens förläggning). I mars månad 1991 och 1993 uppgick motsvarande antal timmar till 145,1 resp. 130,6 miljoner.
Övertidsuttaget ökar men når inte upp till 1991 års nivå. I mars 1995 arbetade 403 000 personer eller 11,7 % av samtliga anställda 3,02 miljoner timmar övertid eller mertid. Motsvarande uppgifter för mars 1993 och mars 1994 var 9,0 resp. 10,0 % och 2,50 resp. 2,78 miljoner timmar. I mars 1991 arbetade 475 000 personer, 11,7 % av samtliga anställda, 3,84 miljoner timmar övertid/mertid.
Enligt AMS statistik var antalet arbetslösa sökande vid arbetsförmedlingen 317 000 personer i slutet av april 1995 -- en minskning med 7 000 jämfört med samma månad föregående år.
Efterfrågan på arbetskraft har bromsats upp något under de senaste månaderna. Antalet nyanmälda lediga platser uppgick i april 1995 till 31 000 jämfört med 32 000 i april 1994 och 38 000 i februari i år.
Sysselsättningen har i stort sett varit oförändrad sedan hösten 1994. Jämfört med januari och februari i år försvagades sysselsättningsutvecklingen under mars månad. Antalet sysselsatta enligt AKU uppgick i mars till 3 897 000 personer vilket är en ökning med endast 18 000 jämfört med samma tid förra året.
Antalet visstidsanställda fortsätter att öka samtidigt som antalet fast anställda minskar. Jämfört med mars 1994 ökade antalet tidsbegränsat anställda med 59 000 personer till 458 000 i mars i år samtidigt som antalet fast anställda minskade med 47 000 personer till sammanlagt 2 995 000.
Från mars 1994 till mars 1995 minskade antalet anställda i offentlig tjänst med 35 000 till 1 370 000 personer samtidigt som antalet anställda i enskild tjänst ökade med 47 000 till 2 082 000 personer.
Antalet sysselsatta inom byggnadsindustrin uppgick i mars till 212 000 personer vilket är i stort sett oförändrat jämfört med mars 1994.
Antalet personer som varslats om uppsägning fortsätter att minska och uppgår för närvarande till omkring 3 000 personer per månad vilket motsvarar nivån före konjunkturnedgången år 1991.
Arbetskraftsdeltagandet har sedan hösten 1994 varit i stort sett oförändrat. Arbetskraften uppgick i mars 1995 till 4 215 000 personer vilket motsvarar 76,4 % av befolkningen i åldrarna 16--64 år.
Antal personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder i januari månad 1988, 1992, 1994--1995 samt i mars 1995
Stödform 1988 1992 1994 1995 1995 jan. jan. jan. jan. mars ______________________________________________________________________________
Arbetsmarknadsutbildning (exkl. företagsutbildning) 48 800 86 800 61 800 63 800 71 600 Beredskapsarbete 17 300 14 200 14 300 14 200 13 900 Ungdomspraktik m.m.** 18 300 22 100 80 300 58 200 36 100 Ungdomsintroduktion*** - - - 900 5 200 Arbetslivsutveckling**** - - 50 700 42 900 43 800 Utbildningsvikariat - 9 400 13 100 13 500 15 000 Rekryteringsstöd 4 400 9 600 12 600 25 700 25 400* Invandrarpraktik***** - - - 2 700 3 900 ______________________________________________
Konjunkturberoende åtgärder totalt 88 800 142 100 232 800 221 900 214 900
Arbetsmarknadsinstitut****** 5 000 7 200 6 500 8 200 9 500 Utbildning i företag (heltid) 1 300 5 500 3 100 2 500 2 700* Lönebidrag 42 800 43 300 44 400 45 800 47 500* Samhall 28 300 29 400 27 900 29 000 29 200* Offentligt skyddat arbete 5 900 5 500 5 500 5 100 5 300*
Samtliga åtgärder totalt 172 100 233 000 320 200 312 600 309 100 ______________________________________________________________________________ _
*) Avser feb. 1995. **) Avser ungdomslag --juni 1989, inskolningsplatser samt ungdomspraktik. ***) Ny åtgärd fr.o.m. 1 jan. 1995. ****) Ny åtgärd fr.o.m. 1 jan. 1993. *****) Ny åtgärd fr.o.m. 1 juli 1994. ******) Ny statistik fr.o.m. år 1990.
Källa: AMS och SCB.
I mars 1995 uppgick således den totala arbetslösheten -- öppet arbetslösa och personer i konjunkturberoende åtgärder -- till 533 000 personer eller 12,8 % av arbetskraften vilket innebär en minskning med 43 000 personer eller 1,1 procentenheter jämfört med mars 1994.
Arbetsmarknadspolitikens inriktning
Propositionen
I propositionen framhålls vikten av att skapa förutsättningar för näringslivets expansion. Den är en förutsättning för att sysselsättningen kan öka och att arbetslösheten kan pressas ned.
För att stärka arbetslinjen och höja flexibiliteten på arbetsmarknaden föreslås effektiviseringar av arbetsmarknadspolitiken på flera olika områden. Sålunda läggs bl.a. följande förslag fram: ett effektivare utnyttjande av Arbetsmarknadsverkets (AMV) förvaltningsmedel, en ökad samverkan med kommunerna framför allt när det gäller ungdomar under 20 år, insatser till förmån för långtidsarbetslösa och andra utsatta grupper, färre regler och mindre detaljstyrning. Medel som ställs till AMS förfogande skall disponeras för att sysselsätta i genomsnitt minst 240 000 personer per månad i konjunkturberoende åtgärder.
Konjunkturuppgången som inleddes år 1994 förstärktes i slutet av året och har börjat få effekt på sysselsättningen. Ökningen av sysselsättningen under årets två första månader är 83 000 personer jämfört med samma period förra året. Sysselsättningen har emellertid av skilda skäl inte ökat lika kraftigt som produktionen. Trots sysselsättningsökningen är det således fortfarande 526 000 personer färre sysselsatta nu jämfört med år 1990.
Arbetslösheten har minskat något men är fortfarande mycket hög. I februari 1995 var motsvarande 13 % av arbetskraften öppet arbetslös eller i någon konjunkturberoende åtgärd.
Det allvarligaste problemet är den höga långtidsarbetslösheten. Mer än var tredje öppet arbetslös har varit arbetslös mer än sex månader. Bland de arbetslösa över 55 år är mer än varannan långtidsarbetslös.
Det finns en betydande rundgång mellan öppen arbetslöshet, kortvariga anställningar och olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder, heter det i propositionen. Enligt arbetsförmedlingens statistik fanns det i slutet av mars i år 200 000 personer som var inskrivna vid arbetsförmedlingen, antingen som arbetssökande eller i någon arbetsmarknadspolitisk åtgärd och som hade varit oavbrutet inskrivna i mer än två år.
Arbetsmarknadspolitiken har en central roll för att skapa en flexibel arbetsmarknad och därigenom främja en hållbar ekonomisk tillväxt, stabilitet och en rättvis fördelning. Det är nödvändigt att förbättra flexibiliteten på arbetsmarknaden för att vi skall klara våra långsiktiga ekonomiska mål, framhålls det i propositionen. Tillåts långtidsarbetslösheten att växa och permanentas minskar dramatiskt arbetsmarknadspolitikens möjlighet att tillgodose arbetsgivarnas arbetskraftsbehov och upprätthålla ett så starkt utbudstryck att löneökningarna kan begränsas till den nivå som råder i våra viktigaste konkurrentländer. Det långsiktiga målet är full sysselsättning i hela landet, med bibehållen prisstabilitet.
Ett särskilt investeringsprogram för att bl.a. motverka arbetslösheten inom byggbranschen föreslås.
Vidare framlägger regeringen ett förslag om ett tidsbegränsat investeringsprogram för att öka nyproduktion av permanentbostäder. Genomförandet av ett sådant förslag bidrar till en väl fungerande bostadsmarknad, som i sin tur är en förutsättning för att upprätthålla rörligheten på arbetsmarknaden, framhåller regeringen.
Förslagen inom byggsektorn bereds av bostadsutskottet.
De små och medelstora företagen har en central roll för att få till stånd en utveckling med hög, stabil och hållbar tillväxt samt ökad sysselsättning, understryker regeringen och framlägger ett förslag om särskilda åtgärder för regional utveckling och tillväxt. De tillväxtfrämjande åtgärder som åsyftas är bl.a. ett tillfälligt småföretagsstöd.
Motioner
I det följande redovisas partiernas (m, fp, v, mp och kds) syn på inriktningen av arbetsmarknadspolitiken. Den inriktning som resp. parti nu redovisar sammanfaller i huvudsak med partiernas uppfattning i motioner avlämnade i samband med budgetpropositionen. Utskottet behandlade i mitten av mars dessa motioner i sitt av riksdagen godkända betänkande 1994/95:AU11 (s. 24--35).
Förslagen angående enskilda åtgärder tas upp i samband med resp. åtgärd.
Moderaterna anser i partimotion A52 (yrk. 16--20, 22--24, 30) det uppenbart att regeringens förslag inte skapar några riktiga arbeten och återkommer sålunda till sitt tidigare i vår redovisade sjupunktsprogram för en politik för riktiga jobb. Sammanfattningsvis innebär detta följande.
1. En politik för expansion av företag
Nya riktiga arbeten kan bara skapas av privata företag, framhåller motionärerna. Det är dessas tillväxtmöjligheter som är avgörande för möjligheterna att kunna erbjuda riktiga arbeten. Det är viktigt inte minst för kvinnorna som finns på en krympande offentlig sektor. Företagen har i dag otillräckliga möjligheter att expandera och för få nya företag etableras.
2. En skattepolitik för arbete
Skattesystemet måste ge goda förutsättningar för arbete och företagande. Den stora skattekilen på arbete innebär särskilt stora problem för den privata tjänstesektorn. Egenavgifter till sjukförsäkringen avvisas. Den tidigare regeringens initiativ att via ändrade EU-regler möjliggöra sänkt och slopad tjänstemoms fullföljs.
3. En större lönespridning
Lönebildningen måste främja rekrytering av ny arbetskraft.
4. En avreglering av arbetsmarknaden
Arbetmarknadslagstiftningen måste reformeras. Riksdagen bör vidare hos regeringen begära förslag om individuella anställningsavtal. En arbetssökande skall ha möjlighet att träffa uppgörelse om uppsägningstid.
5. Socialförsäkringar som stimulerar till arbete
Arbetslöshetsförsäkringen skall vara allmän och ändras så att den befrämjar arbete.
6. Ett utbildningssystem som utvecklar allas kompetens
Utbildningen måste fortgå under hela yrkeslivet.
7. En arbetsmarknadspolitik som snabbt återför arbetslösa till arbete
Arbetsmarknadspolitikens effektivitet måste höjas.
Folkpartiet liberalerna anser i sin kommittémotion A53 (yrk. 1, 3--4) liksom tidigare att arbetslösheten går att nedbringa med hjälp av en klok och samlad politik för tillväxt, kombinerad med en offensiv arbetsmarknadspolitik. Den grundläggande tanken är enligt motionärerna att arbetslöshet aldrig får vara ett medel i den ekonomiska politiken. Arbetsmarknadspolitiken är ett nödvändigt komplement till den ekonomiska politiken.
Den industrisektor som länge varit ryggraden i svenskt näringsliv kommer inte att kunna lösa arbetslöshetsproblemet. Om arbetslösheten skall kunna sjunka behöver sysselsättningen öka markant inom andra sektorer. Framför allt är det tjänste- och servicesektorn som måste stå för ökningen av antalet jobb, understryker motionärerna.
Arbetsmarknadspolitiken som tidigare varit inriktad på att förse de stora industrierna med arbetskraft måste läggas om och inriktas på den arbetsmarknad vi ser framför oss. Ett framväxande kunskapssamhälle innebär att kraven på kunskaper och personliga färdigheter i dag ställs högre.
Att öka rörligheten på arbetsmarknaden är och förblir arbetsmarknadspolitikens långsiktigt viktigaste uppgift, anser motionärerna. Arbetsmarknadspolitiken skall underlätta för såväl små som stora företag att snabbt rekrytera arbetskraft. Den skall hjälpa arbetssökande till jobb eller utbildning. Ökad vägledning är ett sätt att effektivisera arbetssökandet.
Eftersom Folkpartiet är berett att acceptera regeringens förslag om en större frihet för AMV att använda åtgärdsmedel till tillfälliga personalförstärkningar understryker partiet att den ökade friheten bör hanteras varsamt. Förstärkningarna bör riktas mot de grupper av arbetslösa som har det svårast på arbetsmarknaden. Man vill ha ett tillkännagivande härom.
Folkpartiet är också positivt till att åtgärdsmedlen får användas så fritt som möjligt men anser att en viss precisering är nödvändig. Ett tillkännagivande yrkas härom.
Vänsterpartiet har delat regeringens allmänna mål inom arbetsmarknadspolitiken, framhålls i partimotionen A55 (yrk. 1--2), som är starkt kritisk till regeringens nu framlagda förslag. Regeringens handlingsprogram för arbete och tillväxt räcker inte, anser motionärerna. Det krävs en rad framtidsinriktade strukturella reformer vid sidan av en aktiv politik på kort sikt.
Det saknas förslag och initiativ på flera områden, bl.a. förslag om hur den offentliga sektorns personal skall behandlas vid den nedskärningsprocess som regeringens politik innebär. En skatteväxling måste till så att miljöbelastande verksamheter beskattas hårdare medan arbetskraftskostnaderna minskar. Tjänstesektorn behöver stimuleras.
Målsättningen bör vara att den öppna arbetslösheten är lägre än 5 % år 1998. Då krävs enligt motionärerna att sysselsättningsmålet görs till det övergripande målet för den ekonomiska politiken. Regeringens ambitionsnivå är alldeles för låg på denna punkt.
Vänsterpartiet föreslår bl.a. begränsningar och fördyringar av övertidsuttag, vilket direkt kan omvandla övertid till nya anställningar. Vidare föreslås väsentligt högre volymer av arbetsmarknadspolitiska åtgärder samt inrättande av obligatoriska praktikantplatser för ungdomar på företagen.
Miljöpartiet de gröna anser i motion A56 (yrk. 1--2) att det krävs tre grundläggande åtgärder för att lösa arbetsmarknadsproblemen:
sänkt arbetstid skatteväxling miljöinvesteringar
Det är en felsyn att, som regeringen gör, hävda att tillväxt i sig leder till sysselsättning och att näringslivet måste expandera. Tillväxtkurvor och kurvor över sysselsättning hänger inte ihop på samma sätt som tidigare. När samhället nått en materiellt mogen nivå, som det svenska, gäller det att hitta andra lösningar på arbetslöshetsproblemen. Den viktigaste åtgärden är att, med hjälp av ekonomiska styrmedel, se till att det blir räntabelt för näringslivet att investera på ett sätt som gynnar både miljö och sysselsättning. Detta kan ske genom skatteväxling, dvs. sänkta arbetsgivaravgifter i kombination med höjda miljörelaterade skatter.
Miljöpartiet kräver vidare att regeringen återkommer till riksdagen med en 10-årsplan som bygger på att arbetsgivaravgifterna halveras under denna tid. Detta utgör en del av en kraftfull arbetsmarknadspolitik liksom en begränsning av övertidsuttaget.
Kristdemokratiska samhällspartiet anser i motion A54 (yrk. 1, delvis) att de nya jobben måste skapas i den privata sektorn. Motionärerna efterlyser regeringsförslag som leder till tillväxt och nya jobb. Eftersom regeringen misslyckats med att skapa förutsättningar för att få fram flera jobb i näringslivet tvingas den till ytterligare satsningar på arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
En långsiktig och ambitiös satsning på utbildning, kompetensutveckling och forskning är nödvändig för att främja tillväxten av kvalificerad tjänsteproduktion.
De mycket höga skattekilarna på arbete (drygt 60 %) främjar inte tillkomsten av nya jobb. Hushållssektorn utgör en del av den privata tjänstesektorn. I dag är marknaden för den typ av tjänster som går att utföra i egen-regi i stort sett utplånad, beroende till största delen på de höga skattekilarna.
En framgångsrik ekonomisk politik för nya jobb måste även innefatta en sund näringspolitik.
En skatteväxling till förmån för miljön och jobben bör ske.
I motion A271 (yrk. 6) från den allmänna motionstiden 1995 avstyrks inrättande av arbetsföretag.
Utskottets bedömning
Utskottet behandlade som framgått ovan i mitten av mars regeringens förslag i budgetpropositionen om arbetsmarknadspolitiken och arbetslivspolitiken samt i anslutning därtill väckta motioner (bet. AU11 och AU12). Riksdagen fattade beslut i dessa ärenden den 30 resp. 22 mars 1995 (rskr. 233 och 227). De förslag som nu läggs fram innebär i vissa fall ett fullföljande av åtgärder som aviserades i budgetpropositionen; i andra fall innebär förslagen komplettering och ändring av tidigare beslutade åtgärder.
I betänkandet AU11 slår utskottet fast vissa grundläggande förutsättningar för att tillväxt och sysselsättning skall kunna uppnås och därmed bidra till att pressa tillbaka arbetslösheten.
Den allmänna ekonomiska politiken är av största betydelse för bekämpningen av arbetslösheten. Alla politikområden måste dock samverka för att uppnå tillväxt och sysselsättning. Det gäller ekonomisk politik, arbetsmarknadspolitik, utbildningspolitik, bostadspolitik, näringspolitik, regionalpolitik m.m. Den viktigaste uppgiften är att skapa förutsättningar för näringslivet att expandera. De mindre företagen spelar en viktig roll för dynamiken i näringslivet. De små och medelstora företagens förutsättningar och förmåga att växa kommer att vara avgörande för både ekonomisk tillväxt och sysselsättningsökning.
Omkring dessa grundläggande förutsättningar finns det enligt utskottets mening en betydande samsyn. Däremot finns det som framgått av motionsredovisningarna olika uppfattningar om den närmare utformningen av politiken på skilda områden för att nå dessa mål.
Arbetsmarknadspolitiken har traditionellt haft en central roll i den ekonomiska politiken. En bestående hög arbetslöshet är en av grundorsakerna till en hotande ond cirkel i ekonomin, som gör det svårt att sanera statsfinanserna. Samhällets resurser låses fast i insatser för de arbetslösa, samtidigt som de offentliga inkomsterna blir otillräckliga.
Det är viktigt att understryka att arbetslinjen skall gälla. Den innebär att politiken inriktas på att återföra de arbetslösa till reguljära jobb. Arbetslöshet är en misshushållning med landets viktigaste resurs: människors kompetens och vilja till utveckling och arbete. Den är emellertid i första hand en påfrestning för de människor som drabbas.
Arbetsmarknadspolitiken i sig skapar inga arbeten. Men den har tillsammans med utbildningspolitiken en utomordentligt viktig roll när det gäller förutsättningarna för näringslivet. Det skulle vara mycket olyckligt om vi fick en situation där det samtidigt med massarbetslöshet uppstår brist på kompetent arbetskraft. Det är därför nödvändigt att den arbetsmarknadspolitiska åtgärdsarsenalen har sådana ingredienser att den kan medverka till att den arbetskraft som efterfrågas kommer att ha erforderlig kompetens och kunskap.
Sverige håller på att hämta sig från de senaste årens ekonomiska kris. Det svenska näringslivets internationella konkurrensförmåga är mycket god, vilket innebär en mycket gynnsam utveckling av den svenska exporten. Även om produktionen i exportsektorn nu ökar starkt har detta ännu inte fört med sig någon påtaglig förbättring av det bekymmersamma läget för hemmamarknadsindustrin. Ett avgörande villkor för att den nu påbörjade goda utvecklingen av den svenska ekonomin inte avbryts är att det internationella konjunkturläget inte försämras. Det finns i dagsläget ingen anledning att hävda att så skulle vara fallet. Under denna förutsättning och med ett fullföljande av den nu förda politiken bör ekonomin även fortsättningsvis utvecklas gynnsamt. Tillväxten i den totala produktionen bör nästa år kunna uppgå till 2.5--3 %. Det bör även nämnas att EU-medlemskapet skapar nya betingelser för ekonomisk utveckling och konkurrensförmåga.
Mot denna bakgrund finner utskottet det alarmerande att sysselsättningen inte ökar mer än marginellt och att arbetslösheten inte heller minskar mer än marginellt. Det finns flera skäl till att det förhåller sig så. En viss fördröjning brukar förekomma innan en konjunkturuppgång får genomslag på arbetsmarknaden. Det är också viktigt att komma ihåg att sysselsättningsminskningen mellan åren 1990 och 1994 innebar att hundratusentals människor lämnade arbetskraften. Under samma tid kom ett stort antal ungdomar aldrig in på arbetsmarknaden därför att det saknades arbetstillfällen. Det är således inte bara registrerat arbetslösa som nu skall ha arbete. Även de som under denna tid varit utanför arbetskraften söker sig nu in på arbetsmarknaden. Ett annat inslag i bilden är det stora övertidsuttag som förekommer, framför allt inom industrin.
Även om det som framgått finns flera förklaringar till den tröghet vi nu ser när det gäller sysselsättningsökningen och minskningen av arbetslösheten måste läget på arbetsmarknaden betraktas som oroväckande. En bred samling mot arbetslösheten krävs. Läget är särskilt allvarligt för lågutbildade kvinnor, ungdomar, utomnordiska invandrare och arbetshandikappade.
Det är därför nödvändigt med ytterligare insatser för att kraftigt pressa ner arbetslösheten. De förslag som läggs fram i propositionen syftar härtill tillsammans med förslag inom andra politikområden.
För att skapa ytterligare sysselsättning inom byggsektorn föreslås ett investeringsprogram för miljö- och bostadsinvesteringar. För att öka nyproduktionen av permanentbostäder lämnas ett tidsbegränsat investeringsbidrag. Utskottet kommer i den följande framställningen att ta upp frågan om finansieringen av dessa åtgärder. Under förutsättning att riksdagen efter bostadsutskottets beredning beslutar att godkänna åtgärderna lämnar arbetsmarknadsutskottet förslag om finansiering av dessa.
I propositionen föreslås vidare en rad åtgärder för att effektivisera arbetsmarknadspolitiken. Arbetslinjen skall stärkas och flexibiliteten ökas.
AMV får större frihet att använda tilldelade resurser, platsförmedlingen skall bli effektivare genom att en större del av åtgärdsmedlen får användas för tillfälliga personalförstärkningar, långtidsarbetslösheten skall motverkas genom att vissa av åtgärderna tydligare skall riktas mot denna grupp, de äldres situation uppmärksammas ytterligare, rörligheten skall öka genom att ett pendlingsstöd införs och att starthjälpen byggs ut, arbetslinjen skall stärkas bl.a. genom att en ny åtgärd, arbetsplatsintroduktion, införs, en ökad samverkan med kommunerna förespråkas; särskilt skall denna samverkan utvecklas ytterligare när det gäller åtgärder för att lösa ungdomsarbetslösheten.
Med de tidigare beslutade åtgärderna och de nu föreliggande förslagen räknar regeringen med att ca 240 000 personer i snitt per månad kommer att befinna sig i olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Som redovisas i betänkandet AU11 (s. 23) beräknas -- med en årlig tillväxt på drygt 2,5 % -- den totala arbetslösheten till 9,5 % och den öppna arbetslösheten till närmare 5,6 % i slutet av mandatperioden. (En årlig tillväxt på drygt 2,5 % är finansplanens medelalternativ av tre tänkbara scenarier för den svenska ekonomin fram till år 1998.) Ambitionen är att få ner den öppna arbetslösheten under medelalternativets nivå som är närmare 6 % år 1998. Den öppna arbetslösheten är i april i år 7,2 %. Bland ungdomarna är den 14,6 % och bland de äldre, 55--64 år, är den 7 %. Utomnordiska invandrare har en öppen arbetslöshet på 27,5 % (1994 års siffror).
Utskottet delar regeringens bedömning om behovet av ytterligare insatser för att komma till rätta med arbetslösheten, och då särskilt långtidsarbetslösheten. Mer än var tredje arbetslös har varit arbetslös i mer än sex månader. Bland de arbetslösa över 55 år är mer än varannan långtidsarbetslös, dvs. har varit arbetslös i mer än sex månader.
Även inriktningen på de åtgärder som nu föreslås ställer sig utskottet bakom. Utskottet vill starkt understryka vikten av god kvalitet på de åtgärder som sätts in. De enskilda förslagen kommer att behandlas i den kommande framställningen. Utskottet kommer därvid att på vissa punkter föreslå tillägg eller ändringar i de föreslagna åtgärderna.
Utskottet vill emellertid i likhet med flera motionärer starkt framhålla vikten av fortsatta insatser inom andra politikområden för att få en rejäl uppgång i sysselsättningen och en kraftig nedpressning av arbetslösheten. Sådana insatser innebär också att det kommer att krävas en arbetsmarknadspolitik som kan möta de nya krav som ställs på arbetskraften i form av utbildning och åtgärder för kompetenshöjning. Nödvändigheten av effektivitet och flexibilitet betonas av motionärerna, en uppfattning som delas av utskottet.
Det finns som utskottet ser det över huvud taget en betydande samsyn på arbetsmarknadspolitiken och dess roll för samhällsekonomin. Däremot går uppfattningarna i viss mån isär när det gäller de olika åtgärderna och deras effektivitet.
Sammanfattningsvis anser utskottet att inriktningen på de föreliggande förslagen och -- i förekommande fall -- riksdagens tidigare i år beslutade åtgärder tillsammans med åtgärder som vidtagits och vidtas inom andra politikområden bör leda till att sysselsättningen ökar och arbetslösheten pressas tillbaka. Med detta ställningstagande avstyrker utskottet föreliggande motionsyrkanden i den mån de inte sammanfaller med utskottets ovan redovisade uppfattning. Avstyrkandet gäller motionerna A52 (m), A53 (fp), A54 (kds), A55 (v) och A56 (mp), alla i berörda delar.
Det aviserade förslaget i budgetpropositionen om att inrätta arbetsföretag har inte fullföljts i den nu föreliggande propositionen. Yrkandet i motion A271 (kds) bör därför i denna del inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Kvinnors arbetsmarknad
I flera motioner tas kvinnors arbetsmarknad upp särskilt.
I Folkpartiets motion A53 (yrk. 11) framhåller motionärerna att dagens arbetsmarknadspolitik i stort är inriktad på mäns arbetsmarknad. Den uppgång i konjunkturen som skett under det senaste året har nästan uteslutande medfört att mäns arbetslöshet har sjunkit, medan kvinnoarbetslösheten legat stilla på exakt samma nivå. Ett betydande stöd till kvinnligt företagande bör utgå. Även andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder som riktas till kvinnor bör inrättas.
Miljöpartiet kritiserar i motion A56 (yrk. 9) propositionen som enligt motionärernas uppfattning ger kvinnors sysselsättning för litet utrymme. De vill ha ett tillkännagivande om åtgärder för att bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden.
Ingegerd Sahlström m.fl. (s) framhåller i motion A51 att det behövs en omfattande utredning för att kartlägga och analysera strukturella förändringar av arbetsmarknaden och de konsekvenser på kort och lång sikt som dessa kan innebära för kvinnors arbetsmarknad. Utredningen bör också omfatta kvinnors företagande, utbildning, kompetensutveckling och arbetsmiljö. En sådan kartläggning och analys bör följas av förslag på åtgärder/insatser för att bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden.
Ingbritt Irhammar m.fl. (c) konstaterar i motion N19 (yrk. 2) att könsuppdelningen på arbetsmarknaden är mycket stor. Kvinnor är i stor utsträckning beroende av offentlig sektor för sin försörjning. Kvinnor i medelåldern med svag utbildning, bosatta i glesbygd och med anställning inom offentlig sektor kan få det särskilt besvärligt på grund av avsaknad av alternativa arbetsmarknader. En annan grupp som särskilt bör uppmärksammas är invandrarkvinnor. En parlamentarisk utredning bör tillsättas för en framtids- och åtgärdsinriktad analys av kvinnors arbetsmarknad.
Moderaterna framhåller i sitt sjupunktsprogram, Riktlinjerna för en politik för riktiga jobb, hur viktigt det är för kvinnorna att privat tjänsteföretagande får möjlighet att utvecklas. Moderaterna anser att regeringens politik stänger den kvinnodominerade arbetsmarknaden utan att öppna nya arbetsmarknader i stället. Det är nämligen mot kvinnorna den nödvändiga kommunala återhållsamheten slår allra hårdast.
Vänsterpartiet föreslår som framgår av den följande framställningen ett omfattande kompetensutvecklingsprogram som riktar sig i första hand till kvinnor inom den offentliga sektorn.
Utskottets bedömning
De i inledningen till detta betänkande redovisade siffrorna rörande kvinnors resp. mäns arbetslöshet visar en betydligt lägre arbetslöshet bland kvinnor än bland män. Skillnaden till kvinnors fördel har under en följd av mätningar visat på samma situation.
Siffrorna är emellertid i viss mån missvisande. I de AKU-mätningar som görs tar man inte hänsyn till huruvida en person är heltids- eller deltidsarbetande. I samma avsnitt i inledningen visar AMS siffror att deltidsarbetslösheten under perioden april 1992--april 1995 har ökat till det dubbla och nu är uppe i 150 373 personer. 77 % av alla deltidsarbetslösa är kvinnor. AKU:s siffror visar att 71 % av antalet anställda som på grund av arbetsmarknadsskäl arbetar mindre än de önskar är kvinnor.
Den offentliga sektorn har haft stor betydelse för kvinnors möjlighet att förvärvsarbeta. Omstruktureringar och neddragningar till följd av bl.a. besparingskrav har gjort att arbetstillfällena under senare år har minskat. Vid flera tillfällen har utskottet varnat för denna utveckling och framhållit vikten av att bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden.
Förutom inom den offentliga sektorn förekommer ett utbrett system med deltidsarbete inom kontor, handel och turism.
Enligt den senaste Folkhälsorapporten arbetar en stor grupp kvinnor många gånger med fysiskt och psykiskt tunga arbetsuppgifter.
Utvecklingen på arbetsmarknaden dels till följd av neddragningar inom områden där kvinnor arbetar, dels utvecklingen när det gäller deltidsarbetet innebär, som utskottet ser det, att många kvinnor inte kan försörja sig på eget arbete. Till detta kommer att kvinnors arbetsmiljö många gånger är dålig. Bristande kunskap och utbildning, särskilt hos de äldre kvinnorna, utgör hinder för en större rörlighet för kvinnor på arbetsmarknaden.
Utskottet konstaterar att flera utredningar just nu arbetar med skilda delar av de problem som utskottet pekat på. Arbetsrättskommissionen (A 1995:04) som nyligen tillkallats har i uppdrag att rikta särskild uppmärksamhet mot företeelser och strukturer inom arbetslivet som upprätthåller eller förstärker den ojämna maktfördelningen och segregationen mellan könen. Arbetsmarknadspolitiska kommittén (A 1994:01) har ett uppdrag att se över hur man bättre kan motverka könssegregering på arbetsmarknaden. Enligt de tilläggsdirektiv (dir. 1995:33) till kommittén som regeringen beslutade om i mars i år skall kommittén lägga fram förslag till åtgärder som bidrar till att minska könsuppdelningen på arbetsmarknaden. Arbetstidskommittén (A 1995:02) har ett uppdrag att belysa vilka krav olika former av arbetstidsförkortningar ställer på arbetsmarknadens sätt att fungera och hur dessa arbetstidsförkortningar generellt kan komma att påverka kvinnor resp. män. Slutligen vill utskottet erinra om direktiven (dir. 1994:124) till samtliga kommittéer och särskilda utredare att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser av framlagda förslag.
Utskottet vill även peka på utvecklingsprogrammet Alfa-Q i Arbetslivsfondens regi med inriktning bl.a. på kvinnors arbetsmarknad. Dessutom har utskottet lyft fram jämställdheten på arbetsmarknaden som ett lämpligt ämne för en förvaltningsrevision av Riksdagens revisorer. AMS har ett uppdrag att bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden, ett uppdrag vars resultat hittills varit blygsamt.
Av den redogörelse som lämnats framgår att det på olika håll pågår arbete med att utreda och föreslå åtgärder för att förbättra kvinnors möjligheter på arbetsmarknaden.
Vad som hittills saknats är en brett upplagd kartläggning och analys av de strukturella förändringarna på arbetsmarknaden och effekterna härav för kvinnors arbetsmarknad. Det bör särskilt uppmärksammas att den sysselsättningsökning som skett under det senaste året nästan uteslutande skett på den mansdominerade arbetsmarknaden. Besparingar och rationaliseringar inom den offentliga sektorn, där oftast kvinnor arbetar, har gjort att åtskilliga tusentals arbetstillfällen där har försvunnit. Kvinnors oro för sina arbeten måste därför tas på största allvar.
Utskottet finner det vara angeläget att en sådan utredning kommer till stånd på sätt som föreslås i motion A51 (s). Liknande tankar förs fram i motion N19 (c). Utskottet är dock inte berett att ta ställning till formerna för en sådan utredning. Det får ankomma på regeringen att närmare ta ställning till denna fråga.
Några ytterligare arbetsmarknadspolitiska åtgärder för kvinnor som föreslås i motion A53 (fp) bör i avsaknad på närmare utredning om hur dessa skall vara utformade inte inrättas nu. Av samma skäl anser utskottet att ytterligare åtgärder för att främja kvinnors företagande inte bör företas nu. Dessutom vill utskottet erinra om pågående NUTEK-projekt för främjande av kvinnors företagande i de regionalpolitiska stödområdena. Detta projekt löper fram t.o.m. budgetåret 1995/96. Erfarenheter från detta projekt bör tas till vara för kvinnligt företagande i hela landet.
Vad utskottet med anledning av motionerna A51 (s) och N19 (c) i berörd del har anfört om behovet av en kartläggning och analys av kvinnors arbetsmarknad bör ges regeringen tillkänna. Motionerna A53 (fp) och A56 (mp) kan i viss mån och i aktuella delar anses tillgodosedda med vad utskottet anfört.
Uppföljning
Motion
Folkpartiet framhåller i sin kommittémotion A53 (yrk. 19--20) att det är viktigt att riksdagen kan kontrollera hur medlen till arbetsmarknadspolitiska åtgärder används. Regeringen bör därför under hösten återkomma till riksdagen med en sådan redovisning. I februari nästa år bör en "kontrollstation" i form av en särproposition föreläggas riksdagen. På så sätt blir det lättare att överblicka medelsanvändningen under det kommande långa budgetåret, anser motionärerna.
Utskottets bedömning
Utskottet har ingen annan mening än motionärerna när det gäller vikten av att följa upp användningen av medlen till de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna.
Med jämna mellanrum tar utskottet självt initiativ till att begära information från bl.a. den verkställande myndigheten, AMS, om läget på arbetsmarknaden och användningen av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Utskottet ser det som närmast självklart att en sådan avstämning bör ske under senhösten. I förekommande fall kan därefter utskottet självt ta erforderliga initiativ. Något särskilt tillkännagivande härom är därför inte behövligt.
Vad härefter angår frågan om en vårproposition år 1996 diskuteras för närvarande frågan om lämplig tidpunkt för avlämnande av en sådan proposition till riksdagen. Inte heller i detta avseende krävs därför något särskilt tillkännagivande. Motionen avslås därmed i berörda delar.
Arbetsrätten
Motioner
I tre motioner, A52 (yrk. 21) (m), A53 (yrk. 15) (fp), A54 (yrk. 1 delvis) (kds) och Fi35 (yrk. 16) (kds), yrkas en återgång till den arbetsrättslagstiftning som gällde under år 1994. Moderaterna framhåller dock att en sådan återgång får betraktas som ett första steg mot en fortsatt reformering av arbetsrätten.
Utskottets bedömning
Genom riksdagens beslut i december 1994 (prop. 1994/95:76, bet. AU4, rskr. 123) upphävdes fr.o.m. den 1 januari 1995 större delen av de förändringar i lagen om anställningsskydd (LAS) och medbestämmandelagen (MBL) som gällde under år 1994. Samtidigt aviserades att en utredning skulle tillsättas vars uppgift skulle vara att pröva hur avtalslösningar på bästa sätt kan underlättas.
Som tidigare nämnts har Arbetsrättskommissionen tillkallats för att söka lösningar på de problem som arbetsmarknadens parter anser finns på arbetsrättens område. Enligt direktiven (dir. 1995:30) skall en uppgift för kommissionens arbete vara att åstadkomma en långsiktig och stabil arbetsrätt som
främjar flexibilitet och produktivitetsutveckling i företagen och i den offentliga sektorn, tillgodoser de anställdas behov av utveckling, inflytande, frihet och trygghet, främjar jämställdhet mellan könen, och främjar invandrarnas villkor på arbetsmarknaden.
Kommissionen skall redovisa sitt uppdrag senast den 1 mars 1996.
Utskottet anser att resultatet av kommissionens arbete bör avvaktas. Mot den bakgrunden avstyrks motionerna A52 (m), A53 (fp), A54 (kds) och Fi35 (kds) i nu berörda delar.
I detta sammanhang tar utskottet upp två bordlagda yrkanden från utskottets sammanträde den 6 december 1994. Det gäller två lagförslag som lades fram i proposition 1994/95:6 om totalförsvarsplikt och som överlämnades för beredning från försvarsutskottet. Förslagen är av formell natur och innebär ändringar i LAS och den arbetsrättsliga beredskapslagen på så sätt att begreppet värnpliktstjänstgöring eller annan därmed jämförlig tjänstgöring i båda lagarna byts ut mot begreppet tjänstgöring enligt lagen om totalförsvarsplikt.
Utskottet tillstyrker lagförslagen.
En allmän och obligatorisk arbetslöshetsförsäkring
I två motioner från Folkpartiet, A53 (yrk. 16) och Fi32 (yrk. 7), framförs yrkanden om tillkännagivande beträffande behovet av en allmän och obligatorisk arbetslöshetsförsäkring kopplad till en växling av avgifter mellan arbetslöshetsförsäkring och sjukförsäkring.
Utskottets bedömning
Genom riksdagens beslut (prop. 1994/95:99, bet. AU5, rskr. 124) återställdes fr.o.m. den 1 januari 1995 arbetslöshetsersättningen i huvudsak till vad som gällde före den 1 juli 1994. Samtidigt aviserade regeringen sin avsikt att tillsätta en utredning för översyn av arbetslöshetsförsäkringen och det kontanta arbetsmarknadsstödet med inriktningen att skapa en sammanhållen arbetslöshetsförsäkring.
Utskottet konstaterar att det gått mindre än fem månader sedan riksdagen fattade ovannämnda beslut. Redan av den anledningen finns det knappast skäl att ändra det beslutet. Till detta kommer att regeringen senast i kompletteringspropositionen uttalat att den inom kort avser att tillsätta denna utredning. Arbetet med att utforma direktiv till utredningen pågår inom Arbetsmarknadsdepartementet.
Mot denna bakgrund avstyrks motionerna A53 och Fi32 (fp) i aktuella delar.
A 1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader
I propositionen konstateras att riksdagen nyligen beslutat att anvisa 4 328 452 000 kr under anslaget till Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader. Regeringen föreslår nu vissa ändringar av organisatorisk natur som påverkar medelsbehovet under anslaget.
Ett sammanhållet förvaltningsanslag
Propositionen
Regeringen föreslår att samtliga medel för Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader, dvs. för AMS, LAN, AF och AMI, anvisas under ett anslag, Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader fr.o.m. budgetåret 1995/96.
Regeringens förslag om ett sammanhållet förvaltningsanslag innebär att de av riksdagen (prop. 1994/95:100, bet. AU12, rskr. 227) anvisade medlen för den yrkesinriktade rehabiliteringen för budgetåret 1995/96, dvs. 1 159 484 000 kr, i stället bör anvisas under anslaget Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader. Eventuellt anslagssparande eller anslagskredit vid innevarande budgetårs utgång bör enligt regeringen få avse verksamhet under anslaget Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader. Regeringen anser dock att minst 1 044 000 000 kr skall användas för verksamheten vid AMI samt metodutveckling, forskning och personalutveckling inom den yrkesinriktade rehabiliteringen.
Regeringen föreslår även att riksdagen upphäver sina beslut (prop. 1994/95:100, bet. AU11 och AU12, rskr. 233 resp. 227) om möjligheterna att utnyttja medel mellan de ifrågavarande anslagen.
Slutligen föreslås att redan beslutade besparingskrav kvarstår oförändrade.
Anslaget till Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader bör således öka med det belopp som har beräknats för den yrkesinriktade rehabiliteringen samt justeras med hänsyn till vissa förslag som kommer att redovisas i det följande.
Motion
Vänsterpartiet anser i motion A55 (yrk. 3--4) att regeringens förslag om dels anslagssparande resp. anslagskredit beträffande anslaget Yrkesinriktad rehabilitering, dels besparingskravet under anslaget Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader skall avslås. Det föreliggande undermåliga underlaget kan inte ligga till grund för ett sådant beslut.
Utskottets bedömning
Genom ett regeringsbeslut den 4 maj 1995 har regeringen gett AMS i uppdrag att utreda hur AMV:s organisation skall ändras för att de besparingar som nämnts skall klaras. Slutrapport skall lämnas den 1 februari 1996. Innan dess skall senast den 1 november 1995 en delrapport lämnas till Arbetsmarknadsdepartementet.
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag om ett sammanhållet förvaltningsanslag och tillstyrker förslagen som de redovisats ovan. Detta ställningstagande innebär följaktligen att motion A55 (v) avstyrks i aktuell del.
AMS tillsynsverksamhet m.m.
Propositionen
AMS är tillsynsmyndighet över arbetslöshetskassorna. Regeringen föreslår att tillsynen byggs ut. Förslaget går ut på att tillsynen helt finansieras genom att motsvarande 1 % av vad arbetslöshetskassorna erlägger i finansieringsavgift går till tillsynen av kassorna fr.o.m. den 1 juli 1995. Det innebär en ändring av 57 § lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring.
Den totala finansieringsavgiften uppgår för närvarande till ca 1,2 miljarder kronor per år. En procent därav, 12 miljoner kronor bör gå till AMS tillsyn av arbetslöshetskassorna. Kostnaderna för AMS tillsynsverksamhet är för närvarande 2,3 miljoner kronor. Den praktiska innebörden av förslaget innebär att anslaget Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader tillförs mellanskillnaden mellan 2,3 och 12 miljoner kronor, dvs. 9,7 miljoner kronor eller 14,5 miljoner kronor under artonmånadersperioden.
Regeringen aviserar ytterligare åtgärder för att effektivisera tillsynen.
Som ett led i tillsynsverksamheten får AMS rätt att överklaga arbetslöshetskassas, länsarbetsnämnds och allmän förvaltningsdomstols beslut om arbetslöshetsersättning och rätt till medlemskap i arbetslöshetskassa. Förslaget bör gälla fr.o.m. den 1 oktober 1995.
Möjligheten att få fram vägledande domar är en förutsättning för AMS föreskrifts- och tillsynsarbete, framhåller regeringen.
Vidare föreslår regeringen att AMS roll som instans för överklagande av beslut om arbetslöshetsersättning och rätt till medlemskap i arbetslöshetskassa upphör.
Regeringen anser att det är mindre lämpligt att AMS i egenskap av tillsynsmyndighet på samma gång skall fungera som en överklagningsinstans för enskilda. Genom den föreslagna förändringen tar det dessutom kortare tid för den enskilde att få besked i sitt ärende.
Den föreslagna ändringen innebär en viss ökad arbetsbelastning på länsrätterna genom att överklagandena går direkt dit från arbetslöshetskassa och länsarbetsnämnd. Regeringen föreslår därför i kompletteringspropositionen under Justitiedepartementets huvudtitel ett medelstillskott under anslaget Domstolarna m.m. på 5,9 miljoner kronor. För att klara avvecklingskostnaderna hos AMS föreslås att AMV:s förvaltningsanslag tillförs en engångsanvisning på 1,5 miljoner kronor under budgetåret 1995/96.
Vad ovan föreslagits rörande AMS rätt att få överklaga beslut och om instansordningen innebär ändringar i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 oktober 1995.
Utskottets bedömning
AMS tillsynsverksamhet regleras i 93--96 §§ lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring. Enligt 95 § kan AMS meddela de erinringar i fråga om en arbetslöshetskassas verksamhet som styrelsen finner påkallade. AMS skall förelägga en kassa att inom viss tid vidta de åtgärder som behövs för rättelse om anmärkning i något hänseende enligt sistnämnda bestämmelse kan riktas mot kassans verksamhet. Enligt 96 § kan -- om rättelse inte vidtas -- AMS förklara kassan för viss tid förlustig rätten till statsbidrag helt eller delvis.
Utskottet anser det viktigt att verka för en likformig och rättvis tillämpning av bestämmelserna hos kassorna. Fortfarande kvarstår dock vissa oklarheter om AMS befogenheter som tillsynsmyndighet. Av bestämmelserna i 93--96 §§ framgår inte annat än att AMS kan göra erinringar mot en kassas verksamhet och -- om rättelse inte vidtas -- förklara kassan förlustig rätten till statsbidrag helt eller delvis.
Situationen är som utskottet ser den oreglerad såvitt avser möjligheten för tillsynsmyndigheten att fatta beslut om återkrav av felaktigt utbetalade statsbidrag.
Denna fråga bör därför bli föremål för ytterligare överväganden. Detta kan lämpligen ske i samband med arbetet i den aviserade utredningen om arbetslöshetsförsäkringen.
Vad utskottet sålunda anfört bör ges regeringen till känna.
I detta sammanhang kan nämnas att kassan enligt 39 § skall betala tillbaka bidraget om den har fått statsbidrag utan att vara berättigad till det eller har fått för stort bidrag. Kassorna vidtar inte sällan rättelser av felaktigt utbetalade statsbidrag och gör återbetalningar till staten. Enligt uppgift under hand från AMS är det ganska betydande belopp som sålunda återbetalas genom kassornas egna åtgärder.
Utskottet anser det tillfredsställande att AMS dubbla roll som överklagandeinstans och tillsynsmyndighet upplöses. Härigenom klargörs att det är arbetslöshetskassornas beslut om en medlems rätt till ersättning eller medlemskap som får överklagas av den enskilde medlemmen eller av AMS och att besvärsinstans är förvaltningsdomstol.
Med det anförda tillstyrker utskottet de framlagda förslagen om ändringar i lagen (1993:370) om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd såvitt avser kassornas finansieringsavgift samt instansordningen.
Medelsberäkning
Propositionen
Medelsbehovet för budgetåret 1995/96 är enligt propositionen 5 498 111 000 kr.
AMS har för sina investeringar de närmaste åren behov av lån i Riksgäldskontoret. För nästa budgetår bedöms behovet vara 480 miljoner kronor.
Motion
Vänsterpartiet yrkar i motion A55 (yrk. 5) att anslaget tillförs ytterligare 125 miljoner kronor.
Utskottets bedömning
Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning av medelsbehovet och tillstyrker därmed att till Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader för budgetåret 1995/96 anvisas ett ramanslag på 5 498 111 000 kr. Av detta följer att motion A55 i nu berörd del avstyrks.
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder
Ett flexibelt resursutnyttjande
Propositionen
Regeringen föreslår att medlen för de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna skall få disponeras med stor flexibilitet.
Den övergripande inriktningen då det gäller vilka grupper som skall prioriteras och vilken typ av åtgärder, sysselsättningsskapande, kompetensutvecklande eller rörlighetsfrämjande som främst skall användas m.m., skall anges av riksdag och regering. Regeringen skall klart ange vilka resultat man förväntar sig av de insatta medlen.
Innan andra åtgärder vidtas skall AMV till fullo utnyttja den reguljära arbetsmarknadens och platsförmedlingens möjligheter. När det gäller åtgärderna skall främst långtidsarbetslösa och andra utsatta grupper på arbetsmarknaden komma i fråga. I regleringsbrevet till AMV kommer ett antal konkreta verksamhetsmål att anges och angivandet av uppföljningsbara kvantifierade krav skall öka.
Det ankommer på AMS att genom riktlinjer till de regionala och lokala arbetsmarknadsmyndigheterna se till att åtgärderna får den inriktning och den omfattning som statsmakterna angivit. På den lokala nivån innebär detta att varje arbetsförmedling eller arbetsmarknadsinstitut inom ramen för tilldelade medel får avgöra vilken åtgärd som är bäst för den enskilde arbetssökanden. Mot bakgrund av ovanstående avser regeringen att uppdra åt AMS, som ansvarig myndighet, att se till att fördelningen på lokal nivå sker på ett så effektivt sätt som möjligt så att de av statsmakterna uppställda målen och resultaten uppnås.
Denna ordning ger myndigheterna en betydande frihet men för också med sig ett förstärkt krav på återrapportering och uppföljning av i vilken mån de uppställda målen har uppnåtts.
Ett väsentligt inslag i denna utveckling av målstyrningsprocessen för AMV är också en förenkling av regelverket och slopandet av marginella åtgärder.
Motioner
Moderaterna välkomnar i motion A52 (yrk. 5) i och för sig en prioritering av de långtidsarbetslösa men anser att prioriteringen kan få besvärande effekter genom avsaknaden av dels konstruktiva förslag för att stimulera till fler riktiga arbeten, dels tillräckliga incitament för andra arbetssökande än långtidsarbetslösa att återinträda på arbetsmarknaden.
I motion A54 (yrk. 2) framhåller Kristdemokraterna att en ökad flexibilitet är bra men att den inte får innebära att prioriteringar inte görs. Motionärerna anser att möjligheten för länsarbetsnämnderna att sluta avtal med kommuner och landsting om utbildning och kompetenshöjning måste kvarstå samt att det är väsentligt att tydliga signaler om detta ges till ansvariga myndigheter.
Utskottets bedömning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag att medlen för de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna skall få disponeras med stor flexibilitet.
Utskottet delar inte Moderaternas oro i motion A52 över de besvärande effekter som kan bli följden av en prioritering av långtidsarbetslösa. Utskottet anser att en sådan prioritering är nödvändig för att få ut så många som möjligt av denna målgrupp på arbetsmarknaden.
Vad angår Kristdemokraternas förslag i motion A54 har utskottet tidigare i år behandlat motionsförslag beträffande utbildning och kompetenshöjning i landsting och kommuner (bet. 1994/95:AU11). Utskottet uttalade då att de arbetsmarknadspolitiska medlen inte bör användas för reguljär kommunal verksamhet. Dessutom framhöll utskottet att behovet av åtgärder sådana Kristdemokraterna nu förordar i framtiden får bedömas mot bakgrund av arbetsmarknadssituationen vid varje särskilt tillfälle. Utskottet uttalade vidare att regeringen under våren skulle återkomma med förslag om förhållandet mellan kommunerna och staten, vilka förslag utskottet då inte ville föregripa. I den nuvarande propositionen anges att de kommuner som kommit längst i arbetet med att utveckla ett aktivt engagemang i den lokala arbetsmarknadens utveckling bör i dessa avseenden ges särskilda möjligheter för att kunna visa vägen för en fortsatt utveckling. Några pilotprojekt bör kunna starta omedelbart. Hur pilotprojekten skall se ut eller utformas är inte klart utan bereds fortfarande av regeringen.
Utskottet finner nu inte skäl till något annat ställningstagande än det som redovisades i nyssnämnda betänkande.
Mot bakgrund av vad sålunda anförts avstyrks motionerna A52 (m) och A54 (kds) båda i här berörda delar.
Omfattningen budgetåret 1995/96
Propositionen
I 1995 års budgetproposition föreslogs att anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder skulle omfatta i genomsnitt 178 450 personer i åtgärder per månad, exklusive personer i datortekverksamhet, till en kostnad av 34,0 miljarder kronor.
Regeringen beräknar nu behovet av antalet sysselsatta i åtgärder under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder till 170 000 personer i genomsnitt per månad till en kostnad av 34,4 miljarder kronor.
Alla arbetsmarknadspolitiska åtgärder bekostas inte över anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Arbetslivsutveckling (ALU) finansieras över anslaget för bidrag till arbetslöshetsersättning m.m.
I 1995 års budgetproposition föreslogs att antalet personer i ALU skulle uppgå till 10 000 vid utgången av budgetåret 1995/96. I det nuvarande läget på arbetsmarknaden är ALU en verkningsfull åtgärd som skapar sysselsättning. Även under nästa budgetår bör därför ALU-verksamheten hållas på en relativt hög nivå. ALU-verksamheten bör därtill få en allmän inriktning, så att den kan användas inom alla sektorer. Det är dock viktigt att åtgärden inte skapar undanträngningseffekter mot ordinarie arbetsmarknad eller snedvrider konkurrensen. Projekten bör inte heller utformas så att de skapar inlåsningseffekter. Åtgärden skall inriktas mot de grupper som riskerar att slås ut från arbetsmarknaden. Regeringens förslag är att antalet ALU-platser skall uppgå till 30 000 i genomsnitt per månad under nästa budgetår. Beroende på situationen på arbetsmarknaden och för de äldre arbetslösa skall emellertid AMS ha möjlighet att utöka volymen på ALU om läget så kräver.
Två andra åtgärder som inte huvudsakligen finansieras över anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder är datortek och utbildningsvikariat.
Deltagare i datortek föreslås få en ersättning som lämnas enligt samma principer som i stort gäller för deltagare i ALU. Vid utbildningsvikariat får arbetsgivaren göra avdrag från arbetsgivaravgifterna, vilket i praktiken innebär att många småföretag inte kan komma i åtnjutande av avdrag. Omfattningen på datortek och utbildningsvikariat bör vara i genomsnitt 20 000 personer per månad på vardera åtgärd.
Sammanfattningsvis skall i genomsnitt 240 000 personer per månad få sysselsättning genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder under nästa budgetår.
Motioner
I tre motioner tas frågan om inriktningen av ALU upp.
Moderaterna ställer sig i motion A52 (yrk. 9) bakom regeringens förslag att öka antalet ALU-platser men kan inte acceptera den av regeringen föreslagna begränsningen av ALU till företrädesvis långtidsarbetslösa och invandrare. Det bör enligt motionärerna ankomma på AMV att göra sådana mer detaljerade bedömningar.
Vänsterpartiet anser i motion A55 (yrk. 6) att ALU även i fortsättningen bör koncentreras mot miljö- och kultursektorerna. Motionärerna framför vidare att de anser att inrättande av ALU skall godkännas av parterna i respektive bransch för att förhindra undanträngningseffekter.
Även Miljöpartiet de gröna framhåller i motion A56 (yrk. 8) att miljöinriktningen även i fortsättningen skall prioriteras vid ALU.
Utskottets bedömning
Utskottet delar Moderaternas allmänna inställning att det bör ankomma på AMV att göra de mer detaljerade bedömningarna av hur ALU-platserna skall fördelas. Enligt utskottet är det emellertid regeringen och riksdagen som skall ange den övergripande inriktningen om vilka grupper, i detta fall de långtidsarbetslösa och andra utsatta grupper, som skall prioriteras. En sådan prioritering inom denna åtgärd ligger helt i linje med inriktningen av övriga arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
I det nuvarande läget på arbetsmarknaden är ALU enligt utskottet en verkningsfull åtgärd som motverkar passivitet. I likhet med Vänsterpartiet anser utskottet dock att det är viktigt att ALU-verksamheten inte skapar undanträngningseffekter mot den ordinarie arbetsmarknaden. Med hänsyn till de positiva effekterna av åtgärden stöder utskottet regeringens förslag att utvidga tillämpningsområdet för ALU så att åtgärden kan användas inom alla sektorer. Utskottet anser inte att ett godkännande behövs av respektive bransch för inrättande av ALU.
Mot bakgrund härav avstyrks i aktuella delar motionerna A52 (m), A55 (v) och A56 (mp) angående inriktningen av ALU.
Tillfällig personalförstärkning
Propositionen
Sedan ett antal år har AMV haft möjlighet att använda en viss del av åtgärdsmedlen under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för tillfälliga personalförstärkningar.
I och med att krav ställts på en förbättrad matchning och rörlighet på arbetsmarknaden har möjligheten att använda medel för tillfälliga personalförstärkningar successivt utökats.
Regeringen föreslog i 1995 års budgetproposition, och riksdagen beslutade, att högst 700 miljoner kronor av anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder skulle få användas för tillfälliga personalförstärkningar.
Regeringen gör bedömningen att platsförmedlingsverksamheten måste hållas på en fortsatt hög nivå så att lediga platser snabbt kan tillsättas.
Regeringen bör därför bemyndigas att kunna utöka AMV:s möjlighet att använda medel för tillfällig personalförstärkning utöver vad riksdagen har beslutat.
Motioner
I två motioner tas frågan om tillfällig personalförstärkning upp.
Moderaterna motsätter sig inte i sin motion A52 (yrk. 4) att regeringen får rätt att omfördela anslag till förmån för fler arbetsförmedlare. Motionärerna understryker dock att de är tveksamma till om en sådan omfördelning faktiskt höjer effektiviteten. Viktigare är, enligt Moderaterna, att förstärka den enskildes incitament för ett aktivt och konstruktivt arbetssökande.
Vänsterpartiet yrkar i motion A55 dels avslag på regeringens förslag (yrk. 9) om ett bemyndigande för regeringen att ytterligare åtgärdsmedel får användas för tillfällig personalförstärkning, dels att riksdagen skall besluta att AMS får disponera 1 000 miljoner kronor av anslaget till detta ändamål (yrk. 10).
Utskottets bedömning
Utskottet har tidigare i detta betänkande framhållit att det krävs en betydande rörlighet och flexibilitet på arbetsmarknaden för att undvika att det uppstår flaskhalsar som bromsar tillväxten. Utskottet delar regeringens bedömning att behovet av en effektiv platsförmedling härigenom ökar. Riksdagen har som framgår ovan tidigare godkänt att 700 miljoner kronor av A 2-anslaget får användas för tillfällig personalförstärkning. Utskottet föreslår nu att riksdagen med anledning av propositionen i motsvarande del och motion A55 (yrk. 9) godkänner att ytterligare högst 200 miljoner kronor får användas för tillfällig personalförstärkning.
Med vad sålunda anförts avstyrks motionerna A52 yrkande 4 (m) i här berörd del och A55 yrkande 10 (v).
Personalförstärkning av arbetsförmedlingen i invandrartäta områden
Propositionen
I storstadsområdena bor drygt hälften av alla utomnordiska medborgare i Sverige. En allt starkare koncentration till vissa stadsdelar och förortsområden har skett successivt under de senaste decennierna.
År 1994 var antalet anmälda arbetssökande bland utomnordiska medborgare störst hittills. Den kraftiga ökningen av utomnordiska arbetssökande leder till en ökning av personer som är aktuella för vägledning, platsförmedling och olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Mot bakgrund av detta bör enligt regeringen en förstärkning ske av arbetsförmedlingen i invandrartäta områden. Av de medel som tidigare föreslagits för tillfällig personalförstärkning vid arbetsförmedlingen för budgetåret 1995/96 bör AMS i sin fördelning till länen avsätta en större andel än hittills för personalinsatser i dessa områden. I första hand bör förstärkningar ske i de invandrartäta storstadsområdena.
Motioner
Vänsterpartiet yrkar i motion A55 (yrk. 31) att riksdagen skall anslå ytterligare 125 miljoner kronor, utöver de 125 miljoner kronor som redan anslagits, till projekt i storstädernas invandrartäta områden under anslaget D 12.
Miljöpartiet de gröna anser i motion A56 (yrk. 17) att som ett medel för att få invandrare i arbete, socialbidrag skall kunna omvandlas till lån för dem som vill starta egna företag som bedöms som realistiska. Eventuellt kan enligt motionärerna de s.k. kvinnolånen vara förebild för lånen.
Samma uppfattning redovisar Marianne Andersson (c) i motion A57.
Miljöpartiet de gröna och Kristdemokraterna tar i det följande upp motioner som rör övriga åtgärder till förmån för invandrare.
Miljöpartiet framhåller i motion A56 (yrk. 18) att flyktingar i ett tidigt skede skall få möjligheter till individuell utbildning i språk eller andra färdigheter så att de lättare kan ta sig in på den svenska arbetsmarknaden.
I samma motion (yrk. 19) föreslår Miljöpartiet att arbetsgivare som nyanställer en invandrare skall få sänkt arbetsgivaravgift det första halvåret.
Miljöpartiet framhåller vidare (yrk. 20) att statusfyllda och internationella verksamheter med fördel kan flytta ut till invandrartäta områden. Dessutom bör regeringen enligt motionärerna uppmuntra tillkomsten av lokala arbetsmarknadspolitiska handlingsprogram på kommunal nivå i dessa områden.
Dessutom framför Miljöpartiet (yrk. 21) att UHÄ och AMS bör, i syfte att tillvarata utländska utbildningar, prioritera en vidareutveckling av de instrument som finns för att jämföra utländska utbildningar av yrken motsvarande svenska. Regeringen bör också enligt motionärerna arbeta med att underlätta högutbildades möjlighet till sysselsättning som motsvarar deras utbildning och kompetens.
Kristdemokraterna ställer sig i motion A54 (yrk. 6) bakom regeringens förslag om åtgärder för att underlätta utomnordiska medborgares inträde på arbetsmarknaden. Motionärerna föreslår dessutom att en särskild, snabbarbetande kommission med deltagare av arbetsmarknadens parter tillsätts. Kommissionen skall komma fram med ytterligare förslag på området.
Utskottets bedömning
Utskottet ställer sig bakom regeringens bedömning att en stor andel av de tillfälliga personalförstärkningarna vid arbetsförmedlingen bör användas för personal i invandrartäta områden.
Vad angår Vänsterpartiets förslag noterar utskottet att socialförsäkringsutskottet tidigare i år har behandlat motionsförslag beträffande ytterligare medel till projekt i storstädernas invandrartäta områden (bet. 1994/95:SfU13, rskr. 309, 310). Socialförsäkringsutskottet uttalade då i sitt av riksdagen godkända betänkande att det inte fanns möjlighet att anvisa ytterligare medel. Arbetsmarknadsutskottet finner inte skäl till något annat ställningstagande. Utskottet avstyrker därför motion A55 (v) i här aktuell del.
När det gäller Miljöpartiet de grönas och Centerpartiets förslag om lån till invandrare som vill starta egna företag liknande de s.k. kvinnolånen vill utskottet framhålla att AMS under det senaste året bedrivit utvecklingsarbete vad gäller förbättrat stöd och rådgivning till invandrarföretagare. Ett särskilt informationsmaterial om invandrarföretagande har producerats av NUTEK, AMS och Statens invandrarverk (SIV). Målgruppen är Af och Nyföretagarcentrum etc. Tyngdpunkten i AMV:s kommande verksamhet kommer bl.a. att ligga på invandrarföretagare -- att stimulera och ge stöd till invandrare genom rådgivning och starta-eget-bidrag. Enligt vad utskottet inhämtat kommer den invandrarpolitiska kommittén (Ku 1994:11) att presentera ett delbetänkande till sommaren där man bl.a. kommer att föreslå åtgärder för invandrares företagande. Med hänsyn till att motionskraven ligger i linje med utredningsarbetet avstyrks motionerna A56 (mp) i här berörd del och A57 (c).
Enligt vad utskottet inhämtat kommer Invandrarpolitiska kommittén (Ku 1994:11) dessutom i sitt utredningsarbete att ta upp de frågor som berörs i Miljöpartiet de grönas yrkanden 18--21 i motion A56 samt Kristdemokraternas yrkande 6 i motion A54 angående övriga åtgärder till förmån för invandrare.
Med hänsyn till det sålunda pågående utredningsarbetet avstyrker utskottet motionerna A54 (kds) och A56 (mp) båda i här berörda delar.
Informationsinsatser för invandrare
Propositionen
För att bryta motståndet hos arbetsgivare mot att anställa utomnordiska invandrare och flyktingar och därigenom underlätta dessas inträde på den svenska arbetsmarknaden bör arbetsförmedlingen aktivt sprida information. Framför allt behöver små- och medelstora företag få del av informationsinsatserna eftersom det är där många arbetstillfällen förväntas kunna uppstå. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att högst fem miljoner kronor av medlen under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder under budgetåret 1995/96 får användas för informationsinsatser för invandrare.
Utskottets bedömning
Utskottet finner regeringens förslag väl avvägt och tillstyrker därför detsamma.
Åtgärder vid utförsäkring
Propositionen
Enligt gällande regler har den arbetslöse rätt att själv bestämma att han eller hon skall komma i åtnjutande av en s.k. utförsäkringsåtgärd, så länge arbetsförmedlingen har medel för åtgärden och en tillgänglig åtgärdsplats.
Regeringen anser att denna rätt begränsar arbetsförmedlingens frihet att sätta in den åtgärd som förmedlaren anser är mest lämplig för personen och föreslår att en utförsäkringshotad inte själv skall kunna välja vilken åtgärd han eller hon skall omfattas av för att återkvalificera sig till ersättning. Arbetsförmedlingen skall i stället bevilja den åtgärd som förmedlaren finner mest lämplig i varje enskilt fall. Förslaget innebär ett förtydligande av kontraktet mellan den arbetslöse och samhället.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
En praktikåtgärd -- arbetsplatsintroduktion
Propositionen
För närvarande finns flera olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder som innefattar arbetsplatsförlagd praktik nämligen invandrarpraktik, akademikerpraktik, vidgad arbetsprövning, arbetsprövning inom Ami och praktikdelen inom ungdomsintroduktionen. Gemensamt för dessa åtgärder är att arbetslösa får möjlighet att för en period praktisera på en arbetsplats och att de får utbildningsbidrag under tiden.
Regeringen föreslår att det skall införas en ny åtgärd -- arbetsplatsintroduktion -- som skall ersätta dessa. Denna praktikåtgärd skall i princip kunna användas för alla som är anmälda som arbetslösa sökande hos arbetsförmedlingen och som förmedlingen bedömer vara i behov av praktik. För ungdomar i åldrarna 20--24 skall åtgärden få beviljas endast om den följs av en anställning som varar minst sex månader. Undantag härifrån föreslås gälla för praktik hos kommuner och ideella organisationer. Praktikperioden bör enligt förslaget kunna vara upp till sex månader. För unga handikappade bör en längre tid kunna medges. Arbetsgivare som ordnar arbetsplatsintroduktion skall betala ett finansieringsbidrag på 1 000 kr i månaden för varje deltagare. Sådan avgift skall dock inte utgå för bl.a. äldre, invandrare och arbetshandikappade. Vid deltagande i arbetsplatsintroduktion bör deltagarna få utbildningsbidrag enligt de bestämmelser som gäller för dessa. Samma försäkringsvillkor bör gälla som för övriga som får utbildningsbidrag. Det bör enligt förslaget ankomma på regeringen att besluta om den närmare utformningen av arbetsplatsintroduktionen.
Arbetsplatsintroduktion bör också vara ett instrument för arbetsförmedlingen att följa upp huruvida den arbetslöse är beredd och kan ta arbete.
Regeringen föreslår att den som avvisar ett erbjudande om en lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd som berättigar till utbildningsbidrag, däribland arbetsplatsintroduktion, skall kunna avstängas från rätt till ersättning och detta utan en skälighetsprövning. Förslaget föranleder ändringar i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd.
Personer som anvisats till arbetsplatsintroduktion skall inte anses som arbetstagare när de deltar i verksamheter utom såvitt gäller arbetsmiljölagen. I klargörande syfte bör detta fastslås i en särskild lag om arbetsplatsintroduktion. Lagen bör gälla under budgetåret 1995/96.
Förslaget om arbetsplatsintroduktion innebär enligt regeringen att riksdagen bör upphäva lagen (1994:1835) om praktik för ungdomar i ungdomsintroduktion samt sitt nyligen fattade beslut om en lag om invandrarpraktik.
Motioner
I tre motioner berörs arbetsplatsintroduktionen.
Folkpartiet välkomnar i motion A53 (yrk. 5) regeringens förslag om arbetsplatsintroduktion. Motionärerna anser dock att åtgärdens tyngdpunkt skall riktas mot den enskilda sektorn eftersom det är där de nya jobben måste komma.
I motion A56 (yrk. 11) framhåller Miljöpartiet de gröna att en ren praktiktjänstgöring, liksom skolutbildning, inte bör kosta anordnaren, dvs. arbetsgivaren, något. Dessutom motsätter sig motionärerna att finansieringsbidraget inte skall gälla invandrare. De anser dock att flyktingar skall vara undantagna bidraget.
Miljöpartiet motsätter sig i motion A56 (yrk. 12) förslaget om ändrade regler för arbetsplatsintroduktion vad gäller ungdomar mellan 20 och 24 år. Även ungdomar i denna åldersgrupp skall enligt motionärerna kunna få arbetsplatsintroduktion utan krav på efterföljande tillsvidareanställning.
Moderata samlingspartiet föreslår i motion A52 (yrk. 10) ett ungdomsprogram som skall ses som ett erbjudande till den som inte går vidare i utbildning eller har arbete. Ungdomsprogrammet bör vara öppet för alla mellan 18 och 24 år och bör bestå av två delar: praktik i företag och ett utnyttjande av de kommunala datorteken. Praktiktiden bör omfatta maximalt sex månader och inriktas på att ge praktisk yrkeserfarenhet. Enligt motionärerna bör datortekdelen kunna ingå som en integrerad del av praktiken och då ersätta delar av eller hela praktiktiden. Företagen bör bidra ekonomiskt men med reduktion för den tid som avsätts för datortek. För ungdomar över 20 år bör utbildningsbidrag utgå.
Moderaterna föreslår i motion Fi31 (yrk. 16) att finansieringsbidraget skall vara 2 000 kr per månad, vilket minskar statens utgifter med ytterligare 240 miljoner kronor.
Vänsterpartiet föreslår i motion A55 (yrk. 13) obligatoriska praktikplatser på medelstora och stora företag.
Miljöpartiet anser i motion A56 (yrk. 13) att arbetsgivaravgiften skall sänkas vid nyanställning av ungdomar mellan 18 och 24 år.
Utskottets bedömning
Utskottet vill först påpeka att utskottet i betänkandet 1994/95:AU11 beträffande funktionshindrade ungdomar och ungdomsintroduktion föreslog att kravet på provanställning efter praktikdelens slut borde kunna frångås när det gäller arbetshandikappade ungdomar. Utskottet vidhåller denna ståndpunkt vad gäller funktionshindrade ungdomar i åldern 20--24 år som deltar i arbetsplatsintroduktion.
Utskottet anser vidare att alla invandrare, och inte bara utomnordiska invandrare, bör få kombinera arbetsplatsintroduktionens praktik med annan svenskundervisning än svenska för invandrare (sfi) med bibehållet utbildningsbidrag om utbildningen är av av avgörande betydelse för att de skall få ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden.
Enligt utskottets uppfattning, i motsats till Folkpartiets, är det viktigt att praktikplatserna kan fördelas både inom den offentliga och den privata sektorn vilket ökar möjligheterna för de arbetslösa att få arbetslivserfarenhet.
Beträffande Miljöpartiet de grönas yrkande om finansieringsbidrag anser utskottet det rimligt att anordnaren får bidra med en delfinansiering av verksamheten. Bidraget kan tydliggöra för anordnaren att syftet är att praktikplatsen skall leda till en reguljär anställning. Därmed minskas undanträngningseffekten mot den ordinarie arbetsmarknaden. Utskottet anser att bidragets storlek på 1 000 kr är väl avvägt. Utskottet anser slutligen att det inte föreligger skäl att ha olika regler för invandrare och flyktingar när det gäller undantag från finansieringsbidrag.
När det gäller krav på efterföljande anställning vid arbetsplatsintroduktion för ungdomar i åldern 20--24 år, med undantag för praktik hos kommuner och ideella organisationer, vill utskottet särskilt betona möjligheterna till provanställning och visstidsanställning. Utskottet vill vidare framhålla att 20--24-åringarna är en attraktiv grupp på arbetsmarknaden och att förslaget beträffande dessa ställer större krav på arbetsgivarna. En påtaglig fördel med förslaget är att det ökar ungdomarnas chans att prova på riktiga arbeten. Anställningen bör också stärka ungdomarnas möjlighet att efter arbetsplatsintroduktionen få riktiga arbeten.
Med hänsyn till att kommunerna får ett stort ansvar för ungdomar upp till 20 år och att ungdomar i åldern 20--24 år både kan delta i datortek och i arbetsplatsintroduktion ställer sig utskottet inte bakom Moderaternas förslag om ungdomsprogram. Därmed avstyrks även Moderaternas yrkande om finansieringsbidrag på 2 000 kr.
Vad gäller Vänsterpartiets förslag kan noteras att utskottet tidigare i år behandlat motionsförslag beträffande obligatoriska praktikplatser (bet. 1994/95:AU11). Utskottet uttalade då bl.a. att avtal om utbildning och praktik i företag har träffats mellan parterna inom olika branscher samt att det enligt utskottets mening i första hand är en fråga för arbetsmarknadens parter. Utskottet finner inte nu skäl till något annat ställningstagande.
Riksdagen beslutade den 8 mars i år om ett stöd för nyanställningar (prop. 1994/95:137, bet. AU20, rskr. 180) som bl.a. innebär avdrag motsvarande hela arbetsgivaravgiften, dock högst 6 000 kr per månad och person. Detta anställningsstöd är avsett för arbetslösa. Stödet skall senast sökas den 31 maj 1995. Miljöpartiet föreslår en sänkning av arbetsgivaravgiften vid nyanställning av ungdomar mellan 18 och 24 år. Utskottet har tidigare i år behandlat ett liknande motionsyrkande. Det gällde slopande av arbetsgivaravgift vid anställning av ungdomar (bet. 1994/95:AU11). Utskottet uttalade då att det ovan nämnda anställningsstödet inte borde utvidgas till att omfatta andra än arbetslösa. I linje härmed anser utskottet att det inte finns skäl till något stöd vid nyanställningar riktade mot ungdomar mellan 18 och 24 år.
Utskottet delar regeringens bedömning att den som avvisar ett erbjudande om en lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd som berättigar till utbildningsbidrag skall kunna avstängas från rätt till ersättning i enlighet med vad som anges i propositionen. Förslaget föranleder ändringar i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring samt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd, vilka således tillstyrks.
I likhet med regeringen anser utskottet vidare att en särskild lag om arbetsplatsintroduktion bör antas av vilken det framgår att personer som anvisats till arbetsplatsintroduktion inte skall anses som arbetstagare när de deltar i verksamheter utom såvitt gäller arbetsmiljölagen.
Med hänsyn till det anförda avstyrks motionerna A52 (m), A53 (fp), A55 (v), A56 (mp) och Fi31 (m) samtliga i här berörda delar beträffande arbetsplatsintroduktion m.m. Propositionen bör godkännas i motsvarande del.
Ändrade regler för starthjälp
Propositionen
Den 1 januari 1995 infördes en starthjälp på 15 000 kr till arbetslösa som flyttar till annan ort för att ta ett arbete. Ett villkor för att få starthjälpen är att den anställning som tillträds inte får beräknas vara kortare än tolv månader. Många anställningar inleds nu med en provanställning på sex månader. Personer som tar dessa anställningar kan inte få starthjälp, trots att dessa anställningar många gånger är just de fasta anställningar som bör gynnas. Villkoren för att kunna få starthjälp bör därför enligt regeringen ändras till att avse anställningar som beräknas vara minst sex månader. Starthjälp bör bara få lämnas en gång per person under en tvåårsperiod. Nivån på starhjälpen bör sänkas till 10 000 kr.
Motioner
I tre motioner berörs starthjälpen.
Folkpartiet är i motion A53 (yrk. 2) positiv till regeringens förslag att lätta på villkoren för att få starthjälp men yrkar däremot avslag på regeringens förslag att begränsa nivån på starthjälpen till 10 000 kr.
I två motioner yrkas att starthjälpen skall upphävas, dels i Miljöpartiet de grönas motion A56 (yrk. 14 delvis), dels i Kristdemokraternas motion A54 (yrk. 3 delvis). Kristdemokraterna anser att starthjälpen bidrar till en utarmning av landsbygden.
Utskottets bedömning
Vad gäller nivån på starthjälpen delar utskottet regeringens bedömning att bidraget bör sänkas till 10 000 kr.
Utskottet har tidigare i år behandlat motionsförslag beträffande ett upphävande av starthjälpen (bet. 1994/95:AU11). Utskottet uttalade då bl.a. att utskottet så nyligen som i december 1994 tagit ställning till regeringens förslag om starthjälp och att åtgärden bör utvärderas när en viss tid gått. Utskottet har fortfarande denna uppfattning. Ännu har inte så lång tid förflutit att det vore meningsfullt med en utvärdering.
Med hänsyn härtill ställer sig utskottet bakom vad regeringen förordat beträffande starthjälpen och avstyrker motionerna A53 (fp), A54 (kds) och A56 (mp) i motsvarande delar.
Ett nytt pendlingsstöd
Propositionen
Ett ekonomiskt stöd kan underlätta en geografisk rörlighet och även underlätta för arbetsförmedlingen att ställa krav på de arbetslösa att ta de lediga arbeten som erbjuds.
Regeringen föreslår därför att ett stöd för dag- och veckopendling införs. Pendlingsstödet lämnas till en arbetslös som tar en anställning på en ort dit restiden överstiger 1,5 timme enkel resväg. Stödet bör schabloniseras för att inte bli administrativt betungande och lämnas i längst sex månader med 1 200 kr i månaden. Om avståndet mellan hemorten och anställningsorten är för lång för dagpendling bör stödet enligt förslaget kunna lämnas i form av fria hemresor två gånger i månaden. Pendlingsstödet bör för varje beviljad få lämnas för högst en sexmånadersperiod under två år. Villkoren för att få pendlingsstödet bör enligt regeringen vara desamma som för starthjälpen.
Motioner
Moderata samlingspartiet yrkar i motion A52 (yrk. 11) avslag på regeringens förslag om pendlingsstöd och anser att incitamenten till ett aktivt arbetssökande också utanför den egna hemorten blir starka nog med de övriga förslag Moderaterna framför.
Även Miljöpartiet de gröna yrkar i motion A56 (yrk. 14 delvis) avslag på regeringens förslag till pendlingsstöd. Motionärerna saknar en diskussion om de negativa bieffekter som en påtvingad rörlighet för med sig, bl.a. vad gäller extremt långa arbetsdagar, frånvaro från barn och ökande transportbehov med ökande utsläpp av t.ex. koldioxid som följd.
Även Kristdemokraterna yrkar i motion A54 (yrk. 3 delvis) avslag på regeringens förslag om pendlingsstöd.
Utskottets bedömning
I tre motioner yrkas avslag på regeringens förslag om pendlingsstöd. Pendlingsstöd skall enligt regeringens förslag införas som ett ekonomiskt stöd för att underlätta en geografisk rörlighet och även underlätta för arbetsförmedlingen att ställa krav på de arbetslösa att ta lediga arbeten. Enligt utskottets mening är regeringens förslag i dagsläget en viktig åtgärd. Utskottet tillstyrker därför förslaget, medan motionerna A52 (m), A54 (kds) och A56 (mp), samtliga i här berörda delar, avstyrks.
Utbildningsvikariat för småföretag
Propositionen
I 1995 års budgetproposition har regeringen föreslagit att arbetsgivaren får göra ett avdrag på arbetsgivaravgiften med 500 kr per heldag för vikarie som anvisas från arbetsförmedlingen. Riksdagen har godkänt förslaget. Utbildningsvikariaten har dessvärre inte kunnat användas av småföretag, eftersom dessa ofta har alltför låga arbetsgivaravgifter för att kunna utnyttja avdragsmöjligheten fullt ut. Då det enligt regeringen inom småföretagen bör finnas en stor utvecklingspotential som kan generera fler anställningstillfällen i framtiden bör ett nytt utbildningsvikariat för småföretag införas. Det nya utbildningsvikariatet innebär att arbetsgivare beviljas ett bidrag om 500 kr per dag som en arbetslös anvisas från arbetsförmedlingen samt högst 75 kr per timme för utbildningskostnader, dock högst 40 000 kr per person.
Den föreslagna bidragsformen är avhängig EG-kommissionens behandling av en svensk ansökan om medel för åtgärder inom Europeiska socialfondens målområde 4. Bidraget bör enligt regeringen inte införas förrän EU-kommissionen har fattat sitt beslut med anledning av Sveriges ansökan. Regeringen anser dock att man redan nu bör inhämta riksdagens bemyndigande att införa det nu ifrågavarande bidraget.
Motioner
Moderata samlingspartiet framhåller i motion A52 (yrk. 12) att hela systemet med utbildningsvikariat bör avskaffas.
Utskottets bedömning
Utskottet har tidigare i år behandlat ett motionsyrkande från Moderaterna med yrkande om avslag på lagförslaget om utbildningsvikariat (bet. 1994/95:AU11). Utskottet uttalade då att åtgärden innebär utbildning åt personer som enligt arbetsgivaren behöver utbildning och arbete åt personer som är arbetslösa samt att ungdomar och kvinnor i hög grad förekommer på utbildningsvikariat. Utskottet ansåg med hänsyn till profilen på åtgärden och till de påtalade utbildningsbehoven att åtgärden var ändamålsenlig. Utskottet som fortfarande vill värna om utbildning finner nu inte skäl till någon annan bedömning såvitt gäller utvidgningen till att kunna användas av småföretagen. Utskottet avstyrker därför motion A52 (m) i här aktuell del. Enligt utskottets mening bör regeringen ges det begärda bemyndigandet att besluta om utbildningsvikariat för småföretag i enlighet med vad som anges i propositionen.
Kommunernas ansvar för ungdomar upp till 20 år
Propositionen
Regeringen föreslår att kommunerna i lag ges möjlighet att genom överenskommelser med staten ta ett samlat ansvar för arbetslösa ungdomar fram till den 30 juni det år de fyller 20 år. Lagen bör träda i kraft den 1 oktober 1995. Lagen om ungdomspraktikanter förlängs till detta datum.
Syftet med den föreslagna verksamheten är att förbereda ungdomarna för inträde på den reguljära arbetsmarknaden eller till plats i reguljär utbildning. Kommunerna bör kunna anpassa verksamheten till lokala förhållanden och samarbeta med det lokala näringslivet.
Länsarbetsnämnden skall ta initiativ till överläggningar med kommunerna i länet för att få till stånd avtal om kommunernas ansvar för ungdomar i resp. kommun. Det bör ankomma på AMS att utarbeta riktlinjer för hur en sådan överenskommelse skall se ut.
Kommunerna har rätt till ersättning från staten för verksamhet med de ungdomar som trots att de varit arbetssökande saknar arbete. Denna ersättning skall även omfatta ersättningen till ungdomarna. Kommunerna skall ha stor frihet när de utformar verksamheten. Om kommunerna vill använda sig av arbetsförmedlingens tjänster kan hänsyn tas till detta i överenskommelsen, heter det i propositionen. Storleken på ersättningen till ungdomarna avgörs av kommunen.
Vissa undantag från den nu föreslagna ordningen för ungdomar upp till 20 år bör dock göras. Det gäller gruppen unga handikappade som undantas från kravet att ha fyllt 20 år för att få delta i arbetsplatsintroduktion och kunna beviljas utbildningsbidrag.
Den tid den unge deltar i den nu föreslagna verksamheten skall inte kvalificera för arbetslöshetsersättning.
Det åligger AMS att löpande rapportera och följa upp de mål och resultatkrav som ställs upp för verksamheten, heter det i propositionen.
Skälen till regeringens förslag anges i propositionen vara bl.a. följande.
För närvarande har varje kommun ansvar för att erbjuda alla ungdomar bosatta i kommunen en treårig gymnasieutbildning som skall påbörjas senast det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år. Ungdomarna har dock rätt att vända sig till arbetsmarknadsmyndigheterna. De som deltagit i arbetsmarknadspolitiska åtgärder har varit ekonomiskt gynnade i förhållande till dem som i stället valt utbildning. Stat och kommun har på så sätt gett motsatta signaler till ungdomarna, heter det i propositionen.
En utgångspunkt för att föra över ansvaret för arbetsmarknadspolitiska åtgärder från staten till kommunen är det tydliga ansvar som kommunerna har för att ge de ungdomar som saknar en treårig gymnasieutbildning en sådan utbildning. Med nuvarande ordning att man kan vända sig till arbetsmarknadsmyndigheterna och få del av arbetsmarknadspolitiska åtgärder före fyllda 20 år stimuleras ungdomarna inte till de studier som på sikt ger dem bättre möjligheter på arbetsmarknaden.
Motioner
Moderaterna är i motion A52 (yrk. 7--8) i princip positiva till att regeringen vill samarbeta med kommunerna men menar att det är svårt att avgöra förslagets verkliga innebörd efter den beskrivning som lämnas i propositionen. De föreslår därför att regeringens förslag avvisas och att regeringen får i uppdrag att återkomma med ett nytt förslag om arbetsmarknadsinsatser för ungdomar under 20 år.
Även Margit Gennser och Stig Rindborg (m) yrkar i motion Fi40 (yrk. 18) avslag på förslaget.
Vänsterpartiet är enligt motion A55 (yrk. 15--16) positivt inställt till ett utökat kommunalt engagemang när det gäller ungdomars sysselsättning och möjlighet att komma in på arbetsmarknaden och understryker behovet av ett utökat samarbete mellan kommun, arbetsförmedling och näringsliv. Detta samarbete måste ske utifrån lokala förutsättningar.
Förslaget anses emellertid otydligt. Dessutom anser motionärerna att det är svårt att förstå varför 18--19-åringar som ofta har en yrkesutbildning skall undantas från möjligheten att få tillgång till AMS tjänster om så behövs.
Därmed yrkar Vänsterpartiet avslag på förslaget.
Utskottets bedömning
I likhet med motionärerna i motionerna A52 (m) och A55 (v) delar utskottet regeringens uppfattning att det är bra med ett nära och utvidgat samarbete mellan kommunerna och staten.
Redan i dag pågår ett omfattande samarbete i olika kommuner mellan kommunen och AMV. Flera av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna är i dag beroende av kommunernas insatser. Särskilt påtaglig är kommunernas andel i beredskapsarbete, utbildningsvikariat, OSA och ALU. Enligt uppgift från Kommunförbundet finns i dag ca 3 000 personer som arbetar med sådana åtgärdsprogram och som är finansierade av kommunerna.
I sitt av riksdagen godkända betänkande (1994/95:AU11, rskr. 233) uttalade utskottet sin uppfattning att samhället i första hand bör erbjuda arbetslösa ungdomar under 20 år utbildning, praktik och liknande. Det är viktigt att för de unga understryka betydelsen av utbildning. I dagens komplicerade samhälle med stora krav på utbildad arbetskraft gäller det att tidigt skaffa sig baskunskaper inom ett så brett fält som möjligt. Dagens och morgondagens arbetskraft kommer att behöva återkommande utbildning och kompetensutveckling under praktiskt taget hela sitt yrkesverksamma liv.
Kommunerna har ett ansvar för att erbjuda alla ungdomar bosatta i kommunen en treårig gymnasieutbildning som påbörjas senast det första kalenderhalvåret de fyller 20 år. De förslag som läggs fram i propositionen innebär som framgått av redovisningen ovan att kommunerna får ett utvidgat ansvar när det gäller ungdomar. Den nu föreliggande propositionen ligger sålunda i linje med vad utskottet helt nyligen har uttalat. Utskottet vill därmed uttrycka sin tillfredsställelse med propositionens huvudsakliga inriktning.
Kommunerna har som nyss sagts ett ansvar för att erbjuda ungdomar i kommunen ett tredje gymnasieår. Redan denna vår slutför ca 4 000 ungdomar tvåårig gymnasieskola. Samtliga dessa kan erbjudas ett tredje gymnasieår. Våren 1996 har gruppen minskat till 275, och våren 1997 kommer samtliga elever som går ut gymnasieskolan att ha genomgått treårig utbildning och därmed normalt ha uppnått 19 års ålder. (Dessa uppgifter har hämtats ur Arbetsmarknadsdepartementets promemoria Kommunernas ansvar för ungdomar under 20 år, Ds 1995:12).
Under år 1994 utgjorde 18--19-åringarna och hälften av 20-åringarna enligt AKU ca 273 000 personer varav 40,9 % eller ca 111 600 tillhörde arbetskraften, 8,4 % eller 22 850 var arbetslösa. Närmare 46 % var studerande och tillhörde inte arbetskraften; 3,7 % var värnpliktiga.
Det föreslagna sammanhållna ansvaret för kommunerna skulle med andra ord röra ca 23 000 personer.
Utgångspunkten skall enligt propositionen vara att en arbetslös ungdom som varit aktivt arbetssökande skall erbjudas en åtgärd inom den kommunala verksamheten senast inom 100 dagar. Den unge skall inte omfattas av de statliga arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Däremot skall platsförmedlingen stå till buds för den unge.
Enligt utskottets uppfattning finns det skäl som talar för att de ungdomar som har gått ut treårig gymnasieskola, i praktiken 18--19-åringar, och som i princip är redo att gå ut på arbetsmarknaden skall kunna omfattas av vissa arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Dessa ungdomar bör således omfattas av vägledningsverksamheten samt ha möjlighet att få rekryteringsstöd, flyttnings- och pendlingsbidrag.
Utskottet anser det dessutom viktigt att man i samband med överläggningarna på lokal nivå söker finna lösningar på fullföljande av de avtal som träffats inom vissa branscher för elever på yrkestekniska linjer.
Vad utskottet anfört om vissa arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar under 20 år bör ges regeringen till känna.
Utskottet föreslår att riksdagen antar de framlagda lagförslagen om kommunernas ansvar för ungdomar och om fortsatt giltighet av lagen (1992:322) om ungdomspraktikanter.
Motionerna A52, A55 och Fi40 avstyrks därmed i berörda delar.
Datortek
Propositionen
I dagens samhälle berörs de flesta områden av informationsteknik. Utbildning i data som omfattar moderna program inom ordbehandling, kalkylering, datahantering m.m. bör enligt regeringen kunna ge arbetslösa ungdomar en bra grund inför inträdet på arbetsmarknaden. I propositionen föreslås att en sådan utbildning skall ges på s.k. datortek där arbetslösa ungdomar i åldern 20--24 år under tre månader, på halvtid, får lära sig att arbeta med datorer. På övrig tid skall ungdomarna delta i arbetsmarknadsinriktade aktiviteter.
Kommunerna skall stå som huvudmän för datorteken och svara för drift och lokalkostnader. Staten skall bidra med 120 miljoner kronor för verksamheten.
De ungdomar som har rätt till arbetslöshetsersättning skall få utbildningsbidrag motsvarande KAS eller ersättning från arbetslöshetskassa. Kostnaderna för utbildningsbidragen skall belasta anslaget Bidrag till arbetslöshetsersättning m.m. Deltagare bör få utbildningsbidrag på heltid under tremånadersperioden. De deltagare som inte har rätt till arbetslöshetsersättning bör få bidrag motsvarande studiebidrag, dvs. 640 kr per månad.
Förslaget angående datortek tillhör de av AMS redovisade projektförslagen till Europeiska socialfondens mål 3-område beträffande vilka fonden kan bidra till finansieringen.
Motioner
I två motioner behandlas datortek.
Vänsterpartiet framhåller i motion A55 (yrk. 17) att förslaget om datortek även är en mycket lämplig åtgärd för ungdomar under 20 år och att verksamheten därför bör utvidgas till att omfatta även ungdomar i åldern 18--20 år.
I motion A56 yrkar Miljöpartiet de gröna avslag (yrk. 15) på regeringens förslag om datortek. I stället bör enligt motionärerna (yrk. 16) kommunerna satsa på att ha modern informationsteknologi tillgänglig för allmänheten.
Utskottets bedömning
Som framhållits i propositionen är ungdomarna en grupp som behöver omfattas av fler åtgärder och insatser på det arbetsmarknadspolitiska området. Datorer är i dag ett nödvändigt hjälpmedel inom många olika yrken och verksamheter, och utskottet delar regeringens bedömning att en satsning på datortek för ungdomar i åldern 20--24 år är en lämplig åtgärd. Det får ankomma på kommunerna att bedöma i vad mån ungdomar under 20 år skall delta i denna verksamhet. Som framgått tidigare i betänkandet är det kommunerna som i princip har ansvaret för ungdomar upp till 20 år. Utskottet kan inte ansluta sig till förslaget i Miljöpartiets motion A56 om en modern informationsteknik tillgänglig för allmänheten.
Utskottet avstyrker således motionerna A55 (v) och A56 (mp) rörande datortek.
Särskilda åtgärder för regional utveckling och tillväxt
Propositionen
Regeringen föreslår att 400 miljoner kronor under anslaget arbetsmarknadspolitiska medel får användas för särskilda tillväxtfrämjande åtgärder i form av exempelvis tillfälligt småföretagsstöd.
Riksdagen beslutade i juni 1994 (prop. 1993/94:140, bet. AU13, rskr. 366) att som en temporär åtgärd under budgetåret 1994/95 överföra 800 miljoner kronor från detta anslag till länsstyrelserna för extraordinära tillväxtfrämjande insatser för bl.a. näringslivsutveckling och småföretagsförnyelse.
Ett tillfälligt investeringsstöd för småföretag med högst 50 anställda inrättades med en maximal bidragsnivå på 15 %. Vidare beslöts att s.k. konsultcheckar fick beviljas med högst 100 000 kr per check. Därutöver stod det länsstyrelserna fritt att utforma åtgärder som kunde ge stimulans till näringslivet. Det utarbetade programmet skulle dock godkännas av regeringen innan arbetet fick sättas i gång. Varje nytt arbetstillfälle fick subventioneras med högst 194 000 kr. NUTEK har i uppdrag att följa upp och utvärdera åtgärderna.
Resultaten hittills tyder på att den statliga kostnaden för ett nyskapat arbetstillfälle har varit låg i förhållande till traditionella arbetsmarknadspolitiska åtgärder. NUTEK beräknar den genomsnittliga kostnaden för ett nytt arbetstillfälle till ca 77 000 kr.
Efterfrågan på den nya stödformen har varit stor. Bedömningen är att det föreligger ett fortsatt behov av stimulansåtgärder för de minsta företagen. Stödet föreslås därför fortsätta att utgå i viss omfattning även under det kommande budgetåret. De föreslagna medlen bör i första hand riktas till småföretagsutveckling i landsbygds- och glesbygdsområden med låg sysselsättningsgrad.
Motioner
Moderaterna anser i motion A52 (yrk. 3) att riksdagen bör avvisa förslaget. De anser att selektiva statliga företagsstöd är utomordentligt tveksamma. I stället bör skatten på företagande sänkas.
Även Vänsterpartiet menar i motion A55 (yrk. 11) att förslaget bör avvisas. De anser att medlen mer än väl behövs inom arbetsmarknadspolitiken och att en finansiering av denna näringspolitiska åtgärd bör ske genom omdisponeringar i regionalpolitiken.
I två motioner från den allmänna motionstiden 1995 tas frågan om ett småföretagsstöd upp. Det gäller A413 (yrk. 2) av Dan Ericsson (kds) och A444 (yrk. 3) av Görel Thurdin (c). I förstnämnda motion vill motionären ha ett fortsatt stöd till småföretag i enlighet med den utformning som det nu gällande småföretagsstödet har. I motion A444 vill motionären ha ett tillkännagivande om vikten av att utvärdera och följa upp användningen av de anslagna medlen. Resultatet av stödet är så tillfredsställande att det enligt motionären bör göras något mer varaktigt av detta.
Utskottets bedömning
Utskottet har under avsnittet om inriktningen av arbetsmarknadspolitiken pekat på de mindre företagens roll för dynamiken i näringslivet. De små och medelstora företagens förutsättningar och förmåga att växa kommer att vara avgörande för både ekonomisk tillväxt och sysselsättningsökning.
Det är därför som utskottet ser det följdriktigt att göra ytterligare insatser för småföretagen. Utskottet ser sålunda positivt på det föreslagna stödet men anser att insatserna bör ges en fortsättning enligt nuvarande former. Detta bör ges regeringen till känna.
Även om stödet har inslag av en närings- och regionalpolitisk satsning kommer det i hög grad att ha betydelse ur sysselsättningssynpunkt. Utskottet ställer sig därför bakom förslaget att 400 miljoner kronor skall anvisas över A 2-anslaget för budgetåret 1995/96.
Utskottet vill i detta sammanhang peka på de förslag som läggs fram i betänkandet AU13 med anledning av proposition 1994/95:161. I det sammanhanget föreslås satsningar på olika regionalpolitiska stödformer för att underlätta för företag i framför allt stödområdena. Dessa stödåtgärder är i första hand avsedda att få betydelse för sysselsättningen i de regionalpolitiskt prioriterade områdena.
Motionerna A413 (kds) och A444 (c) får anses tillgodosedda med vad utskottet anfört. Motionerna A52 och A55 avstyrks däremot i berörda delar.
Förslag rörande rekryteringsstöd, beredskapsarbete och utbildningsbidrag
Till platser med rekryteringsstöd och beredskapsarbete av tjänstekaraktär kan statsbidrag för närvarande lämnas med högst 65 % av lönekostnaden under högst sex månader. Bidraget lämnas med högst 14 300 kr per månad.
För att begränsa den genomsnittliga kostnaden för rekryteringsstöd och beredskapsarbete föreslås i propositionen att ersättning i fortsättningen skall lämnas med högst 50 % av lönekostnaden och att taket skall sänkas till 7 000 kr per månad.
För att effektivisera arbetsmarknadspolitiken och för att minska utgifterna föreslås vidare i propositionen bl.a. att ett antal stödformer och bidrag av marginell betydelse slopas. Förslaget berör möjligheterna att få rekryteringsstöd, att kombinera beredskapsarbete och utbildning samt att få utbildningsbidrag i vissa fall, bl.a. i samband med s.k. jobbsökaraktiviteter.
Utskottet anser att riksdagen skall godkänna vad som föreslås i propositionen om statsbidrag till rekryteringsstöd och beredskapsarbete samt vad som sägs om slopade bidrag.
Arbetsmarknadsutbildning m.m.
Moderaterna kritiserar i motion A52 (yrk. 13) propositionens ståndpunkt att utbildningsinsatser skall kunna avbrytas till förmån för erbjudet arbete. Kompetenshöjning, sägs i motionen, får aldrig bli en aktivitet i allmänhet utan skall vara välplanerad och målinriktad.
Moderaterna anser vidare att arbetsmarknadsutbildningens effektivitet och ändamålsenlighet bör bli föremål för utredning (yrk. 26). Frågan om en integration av åtminstone delar av arbetsmarknadsutbildningen i det övriga utbildningsväsendet bör därvid prövas.
Med hänsyn till att arbetstagarnas kompetensutveckling behöver drivas kontinuerligt föreslås en modell med personliga utbildningskonton (yrk. 27).
När det gäller yrkesteknisk utbildning i samarbete med företag anser partiet att riksdagen bör begära förslag av regeringen med utgångspunkt i förslaget i betänkande (SOU 1995:38) Yrkeshögskolan -- kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning (yrk. 28).
Moderaterna föreslår slutligen när det gäller den mest kvalificerade kunskapsuppbyggnaden att riksdagen bör begära en redovisning av hur högre utbildning och forskning skall kunna stärkas för att tillgodose långsiktiga krav (yrk. 29).
Utskottets uppfattning när det gäller frågan om att utbildningsinsatser inom arbetsmarknadsutbildningen skall kunna avbrytas är självfallet att arbetsmarknadsutbildning skall vara välplanerad och bedrivas målinriktat och aldrig får bli ett sätt att fördriva tiden. En påbörjad utbildning bör i princip alltid fullföljas. Avbrutna utbildningar utgör i praktiken enligt vad utskottet erfarit inget större problem. Det kan som utskottet ser det finnas situationer då det är försvarligt att avbryta utbildningen till förmån för ett arbetserbjudande. De arbetsmarknadspolitiska åtgärdernas yttersta syfte är trots allt att få den arbetslöse i arbete. I likhet med vad som sägs i propositionen bör en arbetslös således "i vissa fall" kunna lämna en utbildning för ett arbete. Det är angeläget att studier som avbryts på detta sätt skall kunna återupptas efter avslutat arbete eller på annat sätt kunna kombineras med ett arbete. Utskottet välkomnar därför att regeringen avser att tillkalla en särskild utredare som skall se över frågan. Med det anförda avstyrker utskottet motion A52 i här berörd del.
När det gäller kravet på utredning vill utskottet erinra om att bl.a. frågor rörande arbetsmarknadsutbildning för närvarande är föremål för översyn av den parlamentariska kommittén för utredning om arbetsmarknadspolitikens roll, omfattning, inriktning och avgränsning (A 1994:01). Kommittén skall enligt sina direktiv (dir. 1993:132, 1994:71) bl.a. studera de arbetsmarknadspolitiska åtgärdernas effektivitet och hur åtgärderna bör se ut i framtiden. Kommitténs arbete bör inte föregripas, och utskottet avstyrker därför den Moderata motionen även i den här delen.
Utredningsbetänkandet SOU 1995:38 med förslag om yrkesteknisk utbildning har nyligen avlämnats och bereds inom regeringskansliet. Det är nu aktuellt med en remissomgång. Utskottet anser att ett uttalande från riksdagens sida i frågan inte förefaller påkallat. Motion A52 avstyrks därmed i denna del.
Utskottet tar här upp yrkandet om den mest kvalificerade kunskapsuppbyggnaden. Utskottet anser att frågeställningen om hur högre utbildning och forskning skall kunna förstärkas för att möta de långsiktiga krav samhället och företagen kommer att möta hör hemma i ett större forskningspolitiskt sammanhang. Riksdagen bör inte nu begära en sådan redovisning som motionärerna begär utan avvakta den kommande forskningspolitiska propositionen som enligt vad utskottet erfarit kommer hösten 1996. Med detta avstyrker utskottet motion A52 även i den nu berörda delen.
Utskottet vill slutligen, beträffande förslaget om utbildningskonton, erinra om att riksdagen under 1993/94 års riksmöte gav regeringen till känna att en översyn av vuxenutbildningsområdet var befogad (bet. 1993/94:UbU12, rskr. 399). I årets budgetproposition underströk regeringen behovet av vuxenutbildning både ur arbetsmarknadssynpunkt och ur den enskildes synpunkt samt att behovet av livslångt lärande och förändringarna i samhället motiverade en översyn av området. Regeringen avsåg att under 1995 fastställa direktiv för en utredning på området.
Utskottet utgår från att finansieringsfrågor kommer att ingå i den översyn av vuxenutbildningen som regeringen aviserat. Med detta avstyrks motion A52 i denna del.
Vänsterpartiet föreslår i motion A55 (yrk. 7) att AMS skall få disponera 200 miljoner kronor som särskilt utbildningsbidrag för att möjliggöra arbetsmarknadsutbildning även i glesbygd.
Vänsterpartiet föreslår vidare ett brett upplagt kompetensutvecklingsprogram till en kostnad på 2 miljarder kronor (yrk. 18). Programmet skall inriktas mot kvinnor som särskilt drabbas av neddragningen inom den offentliga sektorn.
För att löntagarna skall tillförsäkras bl.a. vidareutbildning föreslås i motionen ett framtidsfondssystem (yrk. 19) som skall satsa på kompetensutveckling och bättre arbetsorganisation. Fonderna skall på sikt finansieras genom vinstavsättningar från företagen (yrk. 20), men tills vidare föreslås en höjning av bolagsskatten med 2 %.
Utskottet anser att det primärt är en fråga för AMS och inte för riksdagen att bedöma huruvida man inom ramen för beviljade medel bör prioritera arbetsmarknadsutbildning med en sådan geografisk inriktning som motionärerna förespråkar. Av den anledningen är det enligt utskottets mening inte motiverat med ett uttalande från riksdagen i frågan. För det fall motionärernas begäran innebär krav på ytterligare anslag bör enligt utskottets mening motionen A55 i aktuell del avstyrkas även av statsfinansiella skäl.
Utskottet har nyligen behandlat motsvarande yrkanden om ett fondsystem från Vänsterpartiet i sitt av riksdagen godkända betänkande 1994/95:AU9 Ny myndighetsorganisation inom arbetslivsområdet m.m. Utskottet ansåg vid det tillfället att riksdagen inte borde binda sig för den framtida inriktningen när det gällde kunskapsbildning och kompetensfrågor i arbetslivet. Utskottet erinrade om det pågående utvärderingsarbetet av Arbetslivsfondens verksamhet och den inom regeringskansliet pågående beredningen av de förslag som lagts av utredningen om kunskapsbildning i arbetslivet. Utskottet påtalade också att regeringen uttalat sin avsikt att till riksdagen komma med förslag om hur kompetensfrågorna i arbetslivet skall lösas. Utskottet vidhåller sitt ställningstagande och avstyrker bifall till motion A55 i berörda delar, även vad avser det föreslagna kompetensutvecklingsprogrammet m.m.
I två motioner som väckts med anledning av kompletteringspropositionen föreslås att utbildningsbidrag med lånedel skall återinföras. Det är dels Folkpartiet i motion Fi32 (yrk. 25), dels Kristdemokraterna i motion Fi35 (yrk. 37).
Utskottet avstyrkte motsvarande yrkande i sitt av riksdagen godkända betänkande 1994/95:AU11 med hänvisning till det översynsarbete som för närvarande görs av kommittén för översyn av studiestödssystemet (U 1994:13). Kommittén skall utreda förutsättningarna för ett mer sammanhållet studiefinansieringssystem som innefattar stödformer inom både Utbildningsdepartementets och Arbetsmarknadsdepartementets område. Utskottet anser alltjämt att översynsarbetet inte bör föregripas och avstyrker bifall till såväl Fi32 som Fi35 i berörda delar.
Utskottet tar här även upp en motion från den allmänna motionstiden i år som gäller förslaget i budgetpropositionen om ett särskilt utbildningsarvode för teknisk eller naturvetenskaplig utbildning vid högskolan (N/T-arvode).
Gullan Lindblad och Göthe Knutson i motion A270 (yrk. 2) avvisar förslaget bl.a. med hänvisning till att det innebär en snedvridning av studiefinansieringsvillkoren.
Utskottet erinrar om att den närmare utformningen av regeringens förslag i budgetpropositionen om medel till ett särskilt N/T-arvode för studerande vid teknisk och naturvetenskaplig utbildning vid universitet och högskolor skulle utformas i en särskild proposition. I proposition 1994/95:139 bedömde regeringen att lösningen med ett arvode hade vissa tekniska och administrativa brister och att man därför stannat för att inte föreslå riksdagen att införa ett särskilt arvode vid teknisk och naturvetenskaplig utbildning. Enligt propositionen skulle i stället ett särskilt vuxenstudiestöd erbjudas.
Vid socialförsäkringsutskottets behandling av proposition 1994/95:139 (bet. 1994/95:SfU15, rskr. 279) fann utskottet bl.a. att de motioner med yrkande om avslag på N/T-arvodet som väckts under den allmänna motionstiden fick anses förfallna och därför borde avstyrkas. Riksdagen följde utskottet.
Utskottet anser, mot ovan redovisade bakgrund, att frågan om att införa ett särskilt N/T-arvode inte längre har någon aktualitet och att motion A270 i berörd del därför bör avstyrkas.
Otraditionella medel
Vänsterpartiet föreslår i motion A55 (yrk. 8) att de s.k. otraditionella medel som AMS disponerar skall förstärkas med 250 miljoner kronor i projektmedel som får användas till ungdomars arbete i kommunerna med Agenda 21. Det skapar, framhålls i motionen, meningsfull verksamhet och låter sig väl kombineras med andra åtgärder och kommunal medfinansiering.
Utskottet anser givetvis att verksamheten med Agenda 21 är betydelsefull. Det är emellertid i det rådande statsfinansiella läget enligt utskottets mening inte försvarbart att föreslå riksdagen åtgärder som medför behov av höjda anslag. Om verksamheten kan bedrivas inom ramen för anslaget har utskottet inga invändningar mot det. Motion A55 i aktuell del avstyrks därför.
Medelsanvisning på anslaget A 2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder
Regeringen föreslår att riksdagen med ändring av sitt tidigare beslut (bet. 1994/95:AU11, rskr. 233) för budgetåret 1995/96 skall anvisa 34 352 016 000 kr till arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Förslaget innebär att medelstilldelningen ökas med drygt 395 miljoner kronor. Bakom denna mindre ökning ligger såväl besparingar som ökade satsningar.
Utskottet har i det föregående redovisat besparingsförslag som enligt propositionen minskar medelsbehovet med 2 519 miljoner kronor. Av detta belopp hänför sig 188 miljoner kronor till ändrade regler för starthjälp, 542 miljoner kronor till ersättningen vid deltagande i jobbsökaraktiviteter och 1 789 miljoner kronor till ändrade villkor för rekryteringsstöd och beredskapsarbete av tjänstekaraktär.
Härutöver föreslår regeringen i besparingssyfte att anslaget dras ned med ytterligare 1 486 miljoner kronor. Neddragningen innefattar även en besparing på utbildningsbidrag som blir följden av förslaget i kompletteringspropositionen om att sänka nivån i arbetslöshetsersättningen.
Totalt innebär förslagen enligt propositionen alltså besparingar på 4 005 miljoner kronor.
Utskottet har i det föregående redovisat och ställt sig bakom ett förslag om insatser under nästa budgetår som främst skall användas för småföretagsutveckling. Förslaget innebär ett anslagsbehov med 400 miljoner kronor.
Härutöver innebär förslagen om investeringsprogram för miljö- och bostadsinvesteringar som har beretts av bostadsutskottet enligt propositionen ett ökat medelsbehov med 4 000 miljoner kronor. Bostadsutskottet har i betänkande 1994/95:BoU21 tillstyrkt de aktuella investeringsprogrammen.
Totalt innebär propositionen således tillkommande utgifter på 4 400 miljoner kronor.
Folkpartiet anser i motion A53 (yrk. 18) att det finns skäl till en mer omfattande omfördelning av medel under A 2-anslaget än regeringen föreslagit. Arbetslösheten kan bekämpas med en samlad politik för tillväxt och en offensiv arbetsmarknadspolitik. I motionen hänvisas till förslag om en mer aktiv näringspolitik som partiet lägger med anledning av kompletteringspropositionen och som innebär att skatterna för företagande sänks kraftigt i syfte att få en företagsutveckling som leder till fler företag och därmed ett stort antal nya jobb. Folkpartiet välkomnar småföretagarstödet och allergisaneringsprogrammet, fast i det senare fallet med en permanent inriktning. Förslaget om nyproduktionsstöd till bostäder avvisas. Partiet vill vidare spara pengar genom avveckling av det riktade anställningsstödet (RAS) (yrk. 17). Folkpartiet vill sammantaget minska A 2-anslaget med drygt 4 miljarder kronor jämfört med regeringens förslag och för nästa budgetår anvisa 30 miljarder kronor till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Vänsterpartiet vill enligt motion A55 (yrk. 12) satsa ytterligare drygt 4 950 miljoner kronor på anslaget utöver vad regeringen föreslagit. Vänsterpartiet vill behålla utbildningsbidraget på en oförändrad nivå och satsa på högre åtgärdsvolymer och ett kompetensutvecklingsprogram med särskild inriktning mot långtidsarbetslösa kvinnor. Vänstern avvisar att anslaget används för småföretagarstöd men föreslår att åtgärden finansieras genom omdisponeringar inom regionalpolitiken. Partiet stöder allergisaneringsprogrammet men vill i stället för nyproduktionsstöd av bostäder satsa på det befintliga bostadsbeståndet. Satsningen innefattar ytterligare 500 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit till investeringsprogrammen.
Utskottet har i det föregående anslutit sig till regeringens förslag vad avser de arbetsmarknadspolitiska åtgärdernas omfattning och inriktning samt de förslag till förändringar av åtgärderna som regeringen förespråkat. Bostadsutskottet har i betänkande 1994/95:BoU21 för sin del tillstyrkt allergisanerings- och bostadsinvesteringsprogrammen. Arbetsmarknadsutskottet anser att riksdagen bör anvisa medel till anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder med det belopp regeringen föreslagit. Därmed avstyrks motionerna A53 och A55 i berörda delar.
A 7 Europeiska socialfonden
Nytt anslag prop. 593 000 000 varav 395 000 000 är beräknat för juli 1995--juni 1996
Under anslaget kommer utbetalningarna från Europeiska socialfonden målen 3 och 4 att redovisas.
Socialfondens medel skall enligt propositionen bidra till utvecklingen av mänskliga resurser och kompetens i vid mening samt till förbättringar i arbetsmarknadens sätt att fungera.
Medlen kommer enligt propositionen att innebära en förnyelse och utveckling av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna och förstärka de insatser som görs i de regionalpolitiskt utsatta regionerna.
Socialfondens medel skall enligt propositionen kompletteras med svensk medfinansiering till 50--75 % och får inte ersätta en minskning av offentliga svenska utgifter på området. Den statliga medfinansieringen kommer huvudsakligen att ske inom ramen för anslag som disponeras av AMS.
I propositionen sägs vidare att regeringen har för avsikt att under våren 1995 till EG-kommissionen överlämna ett programdokument innehållande programförslag för socialfondens mål 3 och 4. Kommissionens beslut i frågan förväntas under sommaren 1995. EG-kommissionen har i mars i år fattat preliminärt beslut om att totalt 520 miljoner ecu skall användas för insatser inom målen 3 och 4 under programperioden 1995--1999. Det motsvarar i genomsnitt 970 miljoner kronor per år. Regeringen kommer att föreslå kommissionen att i genomsnitt 330 miljoner kronor per år skall användas för mål 4 och 640 miljoner kronor per år för mål 3.
Utskottet anser att riksdagen bör anvisa anslag till Europeiska socialfonden med det belopp regeringen föreslagit.
B Arbetslivsfrågor
B 3 Yrkesinriktad rehabilitering
Utskottet har ovan ställt sig bakom regeringens förslag om att de medel som anvisas till Yrkesinriktad rehabilitering och som finansierar främst arbetsmarknadsinstitutens verksamhet skall föras samman med övriga förvaltningskostnader för AMV. Utskottet har därvid även ställt sig bakom bedömningen att minst 1 044 miljoner kronor skall användas för verksamheten vid Ami samt metodutveckling, forskning och personalutbildning inom den yrkesinriktade rehabiliteringen. Anslaget Yrkesinriktad rehabilitering upphör härigenom.
B 5 Särskilda åtgärder för arbetshandikappade
Lönebidrag
I propositionen föreslås att målgruppen för lönebidrag tillfälligt vidgas till att även omfatta långtidsarbetslösa som fyllt 60 år och som uppbär ersättning från arbetslöshetskassa. Bidrag skall i första hand lämnas till lokalt bundna sökande med kortare utbildning med upp till 50 % av lönekostnaden. Utvidgningen av målgruppen skall avse budgetåren 1995/96--1997. I propositionen har inte beräknats ytterligare medel till lönebidrag med anledning av förslaget.
Som skäl för förslaget pekar regeringen bl.a. på att arbetslösa äldre personer med relativt kort tid kvar till ålderspensioneringen har svårt att få nytt arbete. För många är alternativet en rundgång mellan arbetsmarknadsåtgärder och ersättning från a-kassa -- ofta med hög kassaersättning. Om denna grupp kan placeras i arbete med hjälp av en lönesubvention motsvarande halva lönekostnaden, skulle kostnaden för subventionen bli lägre än vad som annars skulle utgått i arbetslöshetsersättning.
I propositionen föreslås även att lönebidrag för arbetshandikappade, utom för vissa prioriterade grupper, får lämnas med högst 80 % av lönekostnaden för den som anställs med sådant bidrag fr.o.m. den 1 juli 1995. Regeringen bedömer att förslaget under budgetåret innebär en besparing på 232 miljoner kronor.
När det gäller utvidgningen av målgruppen för lönebidrag motsätter sig Moderaterna i motion A52 (yrk. 6) åtgärden med hänvisning bl.a. till att förslaget inte innebär en långsiktig lösning på de äldre arbetslösas problem och kortsiktigt även kan få fler negativa än positiva effekter.
Folkpartiet å andra sidan anser i motion A53 (yrk. 6) att förslaget är bra men bör utvidgas och att även de äldre som riskerar att förlora arbetet kan få någon form av stöd så att arbetslöshet kan förhindras.
Miljöpartiet ställer sig i motion A56 (yrk. 10) tveksamt till att prioritera gruppen över 60 år. I motionen begärs ett tillkännagivande om att den föreslagna prioriteringen kan gå ut över grupper som kan ha större behov av fortsatt kontakt med arbetsmarknaden.
Utskottet anser att lönebidrag i princip endast bör tillkomma gruppen arbetshandikappade. Arbetslöshetssituationen är generellt bekymmersam, men gruppen äldre arbetslösa tillhör en av de allra värst drabbade. Som en tillfällig åtgärd budgetåren 1995/96--1997 kan utskottet acceptera att målgruppen utvidgas till att omfatta den nu föreslagna kategorin av icke handikappade personer. Utskottet anser emellertid att de traditionella åtgärderna bör prövas i första hand. Först därefter bör lönebidrag komma i fråga. Utskottet anser i likhet med vad som sägs i propositionen att personer över 60 år skall prioriteras vid beviljandet av åtgärder som arbetsplatsintroduktion och ALU. Med detta tillstyrks propositionen och avstyrks motionerna A52, A53 och A56 i aktuella delar.
En sänkning av den högsta ersättningsnivån till 80 % av lönekostnaden avvisas av Folkpartiet i motion A53 (yrk. 7). I motionen sägs att arbetslinjen skall gälla även gruppen arbetshandikappade och att förtidspensionering måste undvikas i största möjliga utsträckning. Både lönebidrag och Samhallanställning har visat sig vara värdefulla lösningar för handikappade.
Utskottet delar Folkpartiets uppfattning om lönebidragets betydelse för att hävda arbetslinjen för de arbetshandikappde och vikten av att man i största möjliga utsträckning undviker förtidspensioneringar. Utskottet erinrar om att de prioriterade grupperna är undantagna från den föreslagna nivåsänkningen. Utskottet erinrar vidare om att riksdagen redan godtagit en generell sänkning av den högsta lönebidragsnivån till 80 % från den 1 januari 1997. Vad som nu föreslås är en tidigareläggning av en besparing som riksdagen således redan tillstyrkt. Utskottet anser att riksdagen av statsfinansiella skäl bör godkänna åtgärden. Motion A53 i aktuell del avstyrks därför.
Vänsterpartiet i motion A55 (yrk. 27) värnar om de ideella organisationerna och föreslår att ett tak på 90 % av lönekostnaden bör behållas för den kategorin arbetsgivare.
Utskottet har under en följd av år avvisat förslag om särlösningar för handikapporganisationernas del för att möta de genomsnittligt lägre bidragsnivåer som blir konsekvensen av införandet av flexibla lönebidrag. Enligt utskottets uppfattning kan inte heller Vänsterns förslag om att undanta alla ideella organisationer från den nu aktuella nivåsänkningen godtas. Utskottet vill emellertid framhålla att det föreliggande förslaget riktar sig mot den som anställs med lönebidrag under nästa budgetår. Som framgår av propositionen bör, såvida de planerade utgiftsminskningarna uppnås, den generella sänkningen av lönebidraget till 80 % av lönekostnaden fr.o.m. år 1997 inte behöva tillämpas på alla som redan anvisats högt subventionerade platser före den 1 juli 1995. Det minskar risken för uppsägningar av anställda med lönebidrag hos arbetsgivare med svag ekonomi. Med det anförda avstyrker utskottet motion A55 i berörd del.
Medelsanvisning på anslaget B 5 Särskilda åtgärder för arbetshandikappade
Som följd av de ovan redovisade förslagen rörande lönebidrag och den sänkning av utbildningsbidragen för inskrivna vid Ami som blir följden av den i kompletteringspropositionen aviserade sänkningen av kompensationsnivån i arbetslöshetsförsäkringen fr.o.m. den 1 januari 1996, beräknas enligt propositionen belastningen på anslaget att minska med 277 miljoner kronor i förhållande till vad riksdagen tidigare beslutat om.
Härutöver föreslås i propositionen att anslaget av besparingsskäl engångsvis för nästa budgetår dras ned med ytterligare 165 miljoner kronor. Regeringen föreslås få fördela sistnämnda belopp på anslagsposterna lönebidrag alternativt utbildningsbidrag.
Riksdagen föreslås att med ändring av tidigare beslut (bet. 1994/95:AU12, rskr. 227) till Särskilda åtgärder för arbetshandikappade för budgetåret 1995/96 anvisa ett reservationsanslag på 10 366 081 000 kr.
Vänsterpartiet i motion A55 (yrk. 28) vill för att finansiera sitt förslag när det gäller lönebidragsanställda i ideella organisationer och för att öka volymen anställda med sådana bidrag anslå ytterligare 400 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit.
Utskottet har ovan ställt sig bakom regeringens förslag om en tillfällig utvidgning av målgruppen för lönebidrag och om sänkning av den högsta bidragsnivån. Utskottet anser vidare att riksdagen av besparingsskäl bör godta den föreslagna engångsvisa neddragningen av anslaget. När neddragningen fördelas på anslagsposter bör regeringen beakta den utvidgning som föreslås i fråga om lönebidrag till personer som fyllt 60 år. Utskottet anser, med avstyrkan av motion A55 i berörd del, att riksdagen bör anvisa anslag till Särskilda åtgärder för handikappade med det belopp regeringen föreslagit.
B 6 Bidrag till Samhall Aktiebolag
Enligt propositionen har Samhall AB redovisat ett resultat efter finansnetto på 230 miljoner kronor för verksamhetsåret 1994. För år 1993 uppgick resultatet till 228 miljoner kronor. Regeringen bedömer att bolagets ekonomiska ställning medger att merkostnadsersättningen av besparingsskäl engångsvis minskas med 300 miljoner kronor för nästa budgetår.
I propositionen föreslås att riksdagen med ändring av tidigare beslut (bet. 1994/95:AU12, rskr. 227) till Bidrag till Samhall Aktiebolag för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 6 774 628 000 kr.
Folkpartiet avvisar i motion A53 (yrk. 8) den föreslagna besparingen på Samhall. För dessa medel bör Samhall enligt motionen ges i uppdrag att bereda ytterligare 3 000 arbetshandikappade anställning (yrk. 9).
Även Kristdemokraterna i motionerna A54 (yrk. 5) och Fi35 (yrk. 17) vill att riksdagen skall avslå besparingen på Samhall.
Vänsterpartiet å sin sida motsätter sig i motion A55 (yrk. 30) besparingsförslaget och vill i stället öka volymen anställda vid Samhall. Partiet vill satsa 400 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit (yrk. 29).
Utskottet bedömer att det med hänsyn till de ekonomiska resultat Samhall redovisat är rimligt att av besparingsskäl merkostnadsersättningen nästa budgetår engångsvis minskas med 300 miljoner kronor. Riksdagen bör därför med ändring av tidigare beslut till Bidrag till Samhall Aktiebolag för budgetåret 1995/96 anvisa ett reservationsanslag på 6 774 628 000 kr. Motionerna A53, A54, A55 och Fi35, alla i berörda delar, avstyrks således.
Arbetslivsfonden
I propositionen föreslås att lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift skall upphöra att gälla vid utgången av år 1995. De medel som finns i Arbetslivsfonden, ca 600 miljoner kronor, bör sedan fonden upphört med sin verksamhet den 1 juli 1995, enligt propositionen föras över till statsbudgeten som finansiering av vissa sysselsättningsskapande åtgärder.
Riksdagen (bet. 1994/95:AU9 rskr. 336) har nyligen med anledning av förslag i proposition 1994/95:158 Ny myndighetsorganisation inom arbetslivsområdet m.m. beslutat att 600 miljoner kronor ur Arbetslivsfonden skall föras till statsbudgeten som delfinansiering av de arbetsmarknadspolitiska satsningar som genomfördes under hösten 1994.
Utskottet anser att riksdagen bör anta regeringens förslag till lag om upphävande av lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift och bemyndiga regeringen att föra över återstående medel från fonden till statsbudgetens inkomsttitel.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande arbetsmarknadspolitikens inriktning att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A52 yrkandena 16--20, 22--24 och 30, 1994/95:A53 yrkandena 1, 3 och 4, 1994/95:A54 yrkande 1 i motsvarande del, 1994/95:A55 yrkandena 1 och 2 samt 1994/95:A56 yrkandena 1 och 2, res. 1 (m) res. 2 (fp) res. 3 (v) res. 4 (mp) res. 5 (kds)
2. beträffande arbetsföretag att riksdagen avslår motion 1994/95:A271 yrkande 6,
3. beträffande kartläggning och analys av kvinnors arbetsmarknad att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:A51, 1994/95:A53 yrkande 11, 1994/95:A56 yrkande 9 och 1994/95:N19 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. beträffande uppföljning att riksdagen avslår motion 1994/95:A53 yrkandena 19 och 20,
5. beträffande arbetsrätten att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A52 yrkande 21, 1994/95:A53 yrkande 15, 1994/95:A54 yrkande 1 i motsvarande del och 1994/95:Fi35 yrkande 16, res. 6 (m) res. 7 (v) - motiv.
6. beträffande totalförsvarsplikt att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:6 i motsvarande delar antar regeringens förslag till
dels lag om ändring i lagen (1982:80) om anställningsskydd, med den ändringen att 5 § p. 3 skall ha lydelse enligt SFS 1994:1685,
dels lag om ändring i arbetsrättslig beredskapslag (1987:1262), med den ändringen att 5 § p. 3 i punkt 3 i bilagan skall ha lydelse enligt SFS 1994:1691,
7. beträffande en allmän och obligatorisk arbetslöshetsförsäkring att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A53 yrkande 16 och 1994/95:Fi32 yrkande 7, res. 8 (m, fp)
8. beträffande ett sammanhållet förvaltningsanslag att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:218 i motsvarande delar samt med avslag på motion 1994/95:A55 yrkandena 3 och 4
dels upphäver riksdagens beslut (bet. 1994/95:AU12, rskr. 227) att för budgetåret 1995/96 under tionde huvudtiteln anvisa ett ramanslag till yrkesinriktad rehabilitering,
dels godkänner vad som anförts om anslagssparande resp. anslagskredit från anslaget Yrkesinriktad rehabilitering,
dels upphäver riksdagens beslut (bet. 1994/95:AU11 och AU12, rskr. 233 och 227) i fråga om medelsutnyttjandet mellan anslagen Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader och Yrkesinriktad rehabilitering samt
dels godkänner vad regeringen anfört om besparingskraven för att begränsa den statliga konsumtionen under anslaget Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader, res. 9 (v)
9. beträffande AMS tillsynsverksamhet m.m. att riksdagen
dels antar de genom proposition 1994/95:218 framlagda förslagen till lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring -- utom såvitt avser 31 § samt med den ändringen att första dels-satsen i ingressen skall ha följande lydelse: "dels att 31, 57, 96 b, 97 och 98 §§ skall ha följande lydelse",
lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd -- utom såvitt avser 28 § samt med den ändringen att första dels-satsen i ingressen skall ha följande lydelse: "dels att 4, 28, 30 b, 31 och 32 §§ skall ha följande lydelse" dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. beträffande anslag till Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:218 i motsvarande del samt med avslag på motion 1994/95:A55 yrkande 5 -- med ändring av vad riksdagen tidigare beslutat (1994/95:AU11, rskr. 233) -- till Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader under tionde huvudtiteln för budgetåret 1995/96 anvisar ett med 1 169 659 000 kr uppräknat ramanslag på 5 498 111 000 kr, res.10 (v)
11. beträffande stor flexibilitet m.m. att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:218 i motsvarande del samt med avslag på motionerna 1994/95:A52 yrkande 5 och 1994/95:A54 yrkande 2 godkänner vad i propositionen förordas om ett flexibelt resursutnyttjande inom anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, res. 11 (m) res. 12 (kds)
12. beträffande inriktningen av ALU att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A52 yrkande 9, 1994/95:A55 yrkande 6 och 1994/95:A56 yrkande 8, res. 13 (m) res. 14 (v)
13. beträffande tillfällig personalförstärkning att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:218 i motsvarande del och motion 1994/95:A55 yrkande 9 samt med avslag på motionerna 1994/95:A52 yrkande 4 och 1994/95:A55 yrkande 10 godkänner att ytterligare 200 000 000 kr under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder får användas för tillfällig personalförstärkning vid arbetsförmedlingen, res. 15 (m) res. 16 (v)
14. beträffande projekt i storstädernas invandrartäta områden att riksdagen avslår motion 1994/95:A55 yrkande 31, res. 17 (v)
15. beträffande lån till invandrare som vill starta egna företag att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A56 yrkande 17 och 1994/95:A57, res. 18 (mp)
16. beträffande övriga åtgärder till förmån för invandrare att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A54 yrkande 6 och 1994/95:A56 yrkandena 18--21, res. 19 (mp)
17. beträffande informationsinsatser för invandrare att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:218 i motsvarande del godkänner att högst 5 000 000 kr av medlen under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder får användas för informationsinsatser för invandrare,
18. beträffande utförsäkringsåtgärd att riksdagen godkänner vad i proposition 1994/95:218 i motsvarande del förordas om åtgärder vid utförsäkring,
19. beträffande arbetsplatsintroduktion m.m. att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:218 i motsvarande delar samt med avslag på motionerna 1994/95:A52 yrkande 10, 1994/95:A53 yrkande 5, 1994/95:A55 yrkande 13, 1994/95:A56 yrkandena 11--13 samt 1994/95:Fi31 yrkande 16 dels antar de genom propositionen framlagda förslagen till lag om arbetsplatsintroduktion, lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring -- såvitt avser 31 §, lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd -- såvitt avser 28 §,
dels godkänner vad i propositionen förordas om arbetsplatsintroduktion, res. 20 (m) res. 21 (fp) res. 22 (v)
20. beträffande starthjälpen att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:218 i motsvarande del samt med avslag på motionerna 1994/95:A53 yrkande 2, 1994/95:A54 yrkande 3 i motsvarande del och 1994/95:A56 yrkande 14 i motsvarande del godkänner vad i propositionen förordas om starthjälp, res. 23 (fp) res. 24 (mp, kds)
21. beträffande pendlingsstöd att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:218 i motsvarande del samt med avslag på motionerna 1994/95:A52 yrkande 11, 1994/95:A54 yrkande 3 i motsvarande del och 1994/95:A56 yrkande 14 i motsvarande del godkänner vad i propositionen förordas om pendlingsstöd, res. 25 (m, mp, kds)
22. beträffande utbildningsvikariat att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:218 i motsvarande del samt med avslag på motion 1994/95:A52 yrkande 12 bemyndigar regeringen att besluta om vad i propositionen förordas om utbildningsvikariat för småföretag, res. 26 (m)
23. beträffande kommunernas ansvar för ungdomar att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:218 i motsvarande delar samt med avslag på motionerna 1994/95:A52 yrkandena 7 och 8, 1994/95:A55 yrkandena 15 och 16 samt 1994/95:Fi40 yrkande 18
dels antar de genom propositionen framlagda förslagen till lag om kommuners ansvar för ungdomar, lag om fortsatt giltighet av lagen (1992:322) om ungdomspraktikanter,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, res. 27 (m) res. 28 (v)
24. beträffande datortek att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:218 i motsvarande del samt med avslag på motionerna 1994/95:A55 yrkande 17 och 1994/95:A56 yrkandena 15 och 16 godkänner vad i propositionen förordas om datortek, res. 29 (m) res. 30 (v)
25. beträffande särskilda åtgärder för regional utveckling och tillväxt att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:218 i motsvarande del och motionerna 1994/95:A413 yrkande 2 och 1994/95:A444 yrkande 3 samt med avslag på motionerna 1994/95:A52 yrkande 3 och 1994/95:A55 yrkande 11
dels godkänner att högst 400 000 000 kr under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder får användas för särskilda åtgärder för regional utveckling och tillväxt under budgetåret 1995/96,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, res. 31 (m) res. 32 (v)
26. beträffande statsbidrag till rekryteringsstöd och beredskapsarbete samt slopade bidrag m.m. att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:218 i motsvarande delar godkänner vad regeringen förordar om statsbidrag till rekryteringsstöd och beredskapsarbete samt om slopade bidrag m.m.,
27. beträffande arbetsmarknadsutbildning m.m. att riksdagen avslår motion 1994/95:A52 yrkandena 13, 26, 28 och 29, res. 33 (m)
28. beträffande personliga utbildningskonton att riksdagen avslår motion 1994/95:A52 yrkande 27, res. 34 (m, fp, kds)
29. beträffande kompetensutvecklingsprogram m.m. att riksdagen avslår motion 1994/95:A55 yrkandena 7 och 18--20, res. 35 (v)
30. beträffande utbildningsbidrag med lånedel att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fi32 yrkande 25 och 1994/95:Fi35 yrkande 37,
31. beträffande särskilt N/T-arvode att riksdagen avslår motion 1994/95:A270 yrkande 2,
32. beträffande otraditionella medel till verksamheten med Agenda 21 att riksdagen avslår motion 1994/95:A55 yrkande 8, res. 36 (v)
33. beträffande anslag till arbetsmarknadspolitiska åtgärder att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:218 i motsvarande del och med avslag på motionerna 1994/95:A53 yrkandena 17 och 18 och 1994/95:A55 yrkande 12 -- med ändring av riksdagens beslut (1994/95:AU11, rskr. 233) -- till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för budgetåret 1995/96 under tionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 34 352 016 000 kr, res. 37 (fp) res. 38 (v)
34. beträffande anslag till Europeiska socialfonden att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:218 i motsvarande del till Europeiska socialfonden för budgetåret 1995/96 under tionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 593 000 000 kr,
35. beträffande utvidgning av målgruppen för lönebidrag att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:218 i motsvarande del och med avslag på motionerna 1994/95:A52 yrkande 6, 1994/95:A53 yrkande 6 och 1994/95:A56 yrkande 10 godkänner vad regeringen förordar om lönebidrag för arbetslösa som fyllt 60 år, res. 39 (m) res. 40 (mp)
36. beträffande sänkning av den högsta ersättningsnivån för lönebidrag att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:218 i motsvarande del och med avslag på motion 1994/95:A53 yrkande 7 godkänner vad regeringen förordar om en högsta bidragsnivå på 80 % av lönekostnaden för dem som börjar en anställning med lönebidrag efter den 30 juni 1995, res. 41 (fp)
37. beträffande den högsta ersättningsnivån för lönebidrag hos ideella organisationer att riksdagen avslår motion 1994/95:A55 yrkande 27, res. 42 (v)
38. beträffande anslag till särskilda åtgärder för arbetshandikappade att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:218 i motsvarande del och med avslag på motion 1994/95:A55 yrkande 28 -- med ändring av riksdagens beslut (1994/95:AU12, rskr. 227) -- till Särskilda åtgärder för arbetshandikappade för budgetåret 1995/96 under tionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 10 366 081 000 kr, res. 43 (v)
39. beträffande engångsvis besparing på Samhall och anslag till koncernen att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:218 i motsvarande delar och med avslag på motionerna 1994/95:A53 yrkandena 8 och 9, 1994/95:A54 yrkande 5, 1994/95:A55 yrkandena 29 och 30 och 1994/95:Fi35 yrkande 17,
dels godkänner vad regeringen förordar om en engångsvis besparing på Samhall Aktiebolag för budgetåret 1995/96,
dels -- med ändring av riksdagens beslut (1994/95:AU12, rskr. 227) -- till Bidrag till Samhall Aktiebolag för budgetåret 1995/96 under tionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 6 774 628 000 kr, res. 44 (fp, kds) res. 45 (v)
40. beträffande Arbetslivsfonden att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:218 i motsvarande delar
dels bemyndigar regeringen att föra över återstående medel från Arbetslivsfonden till statsbudgetens inkomsttitel,
dels antar regeringens förslag till lag om upphävande av lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift.
Stockholm den 19 maj 1995
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Johnny Ahlqvist
I beslutet har deltagit: Johnny Ahlqvist (s), Elver Jonsson (fp), Sten Östlund (s), Berit Andnor (s), Kent Olsson (m), Per Erik Granström (s), Elving Andersson (c), Laila Bjurling (s), Patrik Norinder (m), Sonja Fransson (s), Hans Andersson (v), Christina Zedell (s), Christel Anderberg (m), Dan Ericsson (kds), Kristina Zakrisson (s), Anna Åkerhielm (m) och Bertil Borglund (mp).
Reservationer
1. Arbetsmarknadspolitikens inriktning (mom. 1)
Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna Åkerhielm (alla m) anser
dels att den del av utskottets bedömning under rubriken Arbetsmarknadspolitikens inriktning som börjar med "Arbetsmarknadspolitiken i" och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet ser med utomordentligt stort allvar på sysselsättningsutvecklingen. Enligt regeringens egna bedömningar kommer arbetslösheten vid sekelskiftet att ligga kring 10 %. Det kräver emellertid såväl att regeringens åtgärder får maximal effekt som att konjunkturutvecklingen förblir gynnsam. Båda dessa antaganden kan med fog ifrågasättas.
Enligt utskottets mening är en arbetslöshet på den nivå som regeringen nu accepterar orimlig, mänskligt likaväl som ekonomiskt. Utskottet finner det också anmärkningsvärt att regeringen i sin så kallade sysselsättningsproposition inte lämnar några förslag som är ägnade att främja tillkomsten av riktiga arbeten i företagen. Det finns en uppenbar motsättning mellan det regeringen säger sig vilja åstadkomma framför allt när det gäller tillväxt i företagen och de konkreta åtgärder man föreslår. Den politik som regeringen företräder är i praktiken en kapitulation inför arbetslöshetsproblemen.
Enligt utskottets mening kommer inte arbetslösheten att kunna pressas ner till acceptabla nivåer med mindre än att en rad förändringar utanför arbetsmarknadspolitiken genomförs. Framför allt gäller detta företagens skattebelastning och arbetsmarknadslagstiftningen i bred bemärkelse. Vikten av att sådana insatser görs utan dröjsmål understryks av det faktum att tecken i dag tyder på att konjunkturutvecklingen blir mindre gynnsam än vad regeringen utgår från.
I motion A52 av Carl Bildt m.fl. (m) redovisas ett sjupunktsprogram för att förbättra förutsättningarna för flera riktiga jobb. Tyngdpunkten ligger på en betydande sänkning av skatten på arbete -- inte minst inom tjänstesektorn -- samt på en reformering av arbetsmarknadslagstiftningen i tre steg. Redan från den 1 juli 1995 bör enligt motionen en betydande liberalisering av arbetsrätten ske.
Utskottet delar de bedömningar som kommer till uttryck i motionen. Det behövs enligt utskottets mening en fokusering på villkoren för företagandet, på möjligheterna till expansion och till nyetablering. Det sjupunktsprogram som redovisas finner utskottet väl ägnat att skapa förutsättningar för den tillväxt som krävs för att pressa tillbaka arbetslösheten. EU-medlemskapet skapar härutöver nya betingelser för ekonomisk utveckling och konkurrensförmåga.
Regeringens föreställning om arbetsmarknadsinsatserna som avgörande för arbetslöshetsbekämpningen finner utskottet orealistisk. Det innebär inte att arbetsmarknadspolitiken är oviktig, men väl att den måste underordnas de tillväxtfrämjande åtgärder som förespråkas i motionen. I detta sammanhang vill utskottet, utöver vad som tidigare framhållits, understryka betydelsen av en långsiktig kompetensuppbyggnad för att stärka arbetskraftens och Sveriges konkurrenskraft.
I propositionen föreslår regeringen vissa förändringar av arbetsmarknadspolitiken. Utskottet instämmer i den bedömning av dessa förändringar som görs i motion A52. I vissa fall innebär förslagen ett senkommet -- men välkommet -- accepterande av insatser som riksdagen under innevarande riksmöte avvisat. Som utskottet senare återkommer till har emellertid regeringens förslag om ett kommunalt ansvar för arbetslösa knappast beretts på ett sådant sätt att de fulla konsekvenserna av förslaget kan överblickas. Den brist på analys som också tidigare präglat väsentliga delar av regeringens arbetsmarknadspolitik fullföljs därmed dessvärre. Effekterna av regeringens förslag till byggsubventioner är överoptimistiskt bedömda. Förslaget -- som inte är ägnat att bidra till långsiktigt stabila arbetstillfällen -- bör avvisas. Som framhålls i motion A52 är det väsentligt att arbetsmarknadsutbildningens effektivitet analyseras. Det är av betydelse dels därför att väl avvägda utbildningsinsatser är väsentliga, dels därför att dagens arbetsmarknadsutbildning drar betydande kostnader.
Utskottet vill sammanfattningsvis, och i likhet med flera motioner, starkt framhålla vikten av insatser inom andra områden för att få en rejäl uppgång i sysselsättningen och en kraftig nedpressning av arbetslösheten. Sådana insatser innebär också att det kommer att krävas en arbetsmarknadspolitik som kan möta de nya krav som ställs på arbetskraften i form av utbildning och åtgärder för kompetenshöjning. Nödvändigheten av effektivitet och flexibilitet betonas av motionärerna, en uppfattning som delas av utskottet som också starkt vill understryka vikten av god kvalitet på de åtgärder som sätts in.
Utskottet tillstyrker motion A52 (m) i berörda delar. Motionerna A53 (fp), A54 (kds), A55 (v) och A56 (mp) avstyrks i berörda delar.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande arbetsmarknadspolitikens inriktning att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A52 yrkandena 16--20, 22--24 och 30 samt med avslag på motionerna 1994/95:A53 yrkandena 1, 3 och 4, 1994/95:A54 yrkande 1 i motsvarande del, 1994/95:A55 yrkandena 1 och 2 samt 1994/95:A56 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Arbetsmarknadspolitikens inriktning (mom. 1)
Elver Jonsson (fp) anser
dels att den del av utskottets bedömning under rubriken Arbetsmarknadspolitikens inriktning som börjar med "Sverige håller" och som slutar med "i berörda delar" bort ha följande lydelse:
En grundläggande tanke för utskottet är att arbetslöshet aldrig får vara ett medel i den ekonomiska politiken. Arbetslöshet är ett slöseri med resurser, mänskliga såväl som ekonomiska. Däremot är arbetsmarknadspolitiken ett nödvändigt komplement till den ekonomiska politiken.
Som framhålls i motion A53 (fp) går arbetslösheten att nedbringa med en samlad politik för tillväxt, kombinerad med en offensiv arbetsmarknadspolitik. Om arbetslösheten skall kunna minska behöver sysselsättningen öka i andra sektorer än inom den traditionella industrisektorn. Sysselsättningen inom den sektorn kommer aldrig att kunna återställas till nivåer som vi är vana vid. Det beror i sin tur på flera orsaker. Bl.a. effektiviseringar och rationaliseringar har medfört att det inte längre behövs så många människor inom den sektorn.
Det som behövs framöver handlar om framväxt av nya företag samt expansion av de små och medelstora företagen. Framför allt är det tjänste- och servicesektorn som måste stå för ökningen av antalet jobb. En framsynt näringspolitik är således av stor vikt för att åstadkomma den sysselsättning som vi alla strävar efter.
En annan viktig faktor i sammanhanget är enligt utskottets uppfattning utbildning och kompetensutveckling. Strukturomvandlingen i näringslivet ställer långtgående krav på arbetskraftens kompetens. Det handlar om breda såväl som specialiserade kunskaper och färdigheter, men framför allt om att kunna inhämta nya kunskaper när villkoren ändras och tekniken utvecklas. Arbetsmarknadspolitiken måste läggas om och inriktas på den arbetsmarknad vi ser växa fram.
Särkild uppmärksamhet måste ägnas de långtidsarbetslösa, invandrare och funktionshindrade samt också de medelålders och äldre på arbetsmarknaden. Arbetslinjen måste gälla även dessa grupper.
Utskottet är berett att acceptera förslaget om tillfällig personalförstärkning. Den ökade friheten bör dock hanteras varsamt. Förstärkningarna skall riktas mot de grupper som har det svårast på arbetsmarknaden. Utskottet är vidare positivt till att åtgärdsmedlen används på ett så fritt sätt som möjligt. Samtidigt är det viktigt att medlen används bra och effektivt.
Utskottet delar regeringens uppfattning att det i nuläget är den viktigaste uppgiften att skapa förutsättningar för näringslivet att expandera. Dessvärre har regeringen inte inriktat sin politik på att främja tillväxt och fler jobb i näringslivet. Hinder för företagande, särskilt för de små och medelstora företagen måste undanröjas. Det är som nyss sagts i dessa företag som sysselsättningsökningen måste komma. Först då kan arbetslösheten med framgång pressas tillbaka.
Vad utskottet anfört med anledning av motion A53 i berörd del bör ges regeringen till känna. Övriga motionsförslag avstyrks i den mån de inte blivit tillgodosedda med vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande arbetsmarknadspolitikens inriktning att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A53 yrkandena 1, 3 och 4 samt med avslag på motionerna 1994/95:A52 yrkandena 16--20, 22--24 och 30, 1994/95:A54 yrkande 1 i motsvarande del, 1994/95:A55 yrkandena 1 och 2 samt 1994/95:A56 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Arbetsmarknadspolitikens inriktning (mom. 1)
Hans Andersson (v) anser
dels att den del av utskottets bedömning under rubriken Arbetsmarknadspolitikens inriktning som börjar med "Under denna förutsättning" och slutar med "i berörda delar" bort ha följande lydelse:
Trots den exportledda konjunkturuppgången är sysselsättningssituationen mycket svår. Sysselsättningen har ökat men endast mycket litet. Den öppna arbetslösheten har minskat något men på grund av att antalet personer i arbetskraften ökar när arbetskraftsefterfrågan tilltar begränsas minskningen av arbetslösheten. Antalet långtidsarbetslösa har minskat något men de sammanlagda inskrivningstiderna vid arbetsförmedlingarna (arbetslös, i åtgärder eller i tillfälligt jobb) ökar. Mer än 200 000 personer har i dag varit inskrivna mer än två år och befinner sig i ett slags rundgång med allt svagare förankring på arbetsmarknaden.
Generellt sett är situationen svår för personer med låg utbildningsnivå. Den ökade efterfrågan på arbetskraft berör i första hand välutbildade och yrkeserfarna. Utvecklingen inom kommunsektorn kommer på sikt och om ingenting görs att dramatiskt försämra kvinnors arbetsmarknad.
Läget är komplicerat med en tudelad ekonomi och ett mycket ojämnt efterfrågeläge på arbetskraft.
Nuvarande utveckling med stark exporttillväxt, svag efterfrågan på hemmamarknaden och nedskuren offentlig sektor kommer inte att kunna ta ner arbetslösheten ordentligt. Sysselsättningsprognoserna till sekelskiftet innebär att massarbetslösheten permanentas.
I detta läge räcker inte regeringens handlingsprogram för Arbete och tillväxt. Det krävs som framhålls i motion A55 (v) en rad framtidsinriktade strukturella reformer vid sidan om en aktiv politik på kort sikt. Arbetsmarknadspolitiken kan inte ensam bära ansvaret för att upprätthålla sysselsättningen.
Utskottet delar målsättningen att den öppna arbetslösheten snabbt måste tas ner till under 5 %. Då krävs att sysselsättningsmålet görs till det övergripande målet för den ekonomiska politiken. Huvudinriktningen för att minska arbetslösheten nu är att få ner ränteläget, öka investeringarna och stoppa uppsägningarna i kommuner och landsting.
En rad åtgärder på olika samhällsområden behövs. Förutsättningar måste skapas för att få expansion i näringslivet. Tjänstesektorn behöver stimuleras. En skatteväxling måste till. Miljöbelastande verksamheter skall beskattas hårdare och arbetskraftskostnaderna minska i motsvarande mån. Fler behöver kompetensutveckling. Arbetsgivarnas sociala ansvar behöver stärkas. En fattig offentlig sektor kan inte bära ett rikt näringslivs alla krav på en frisk och färdigutbildad arbetskraft. Övertidsfrågorna måste lyftas fram och en begränsning av övertidsuttaget åstadkommas. En sådan åtgärd främjar snabbt sysselsättningen. En arbetstidsförkortning måste inledas.
Det är viktigt att staten behåller sitt totalansvar för arbetslöshetsbekämpningen. Det delade ansvar med kommunerna som nu förespråkas är otydligt och kan medföra att unga personer riskerar att hamna mellan olika stolar.
Utskottet ställer sig bakom den inriktning av sysselsättnings- och arbetsmarknadspolitiken som förespråkas i motion A55 i aktuell del. Beträffande de mer detaljerade förslagen i regeringens proposition återkommer utskottet i den följande framställningen. Övriga motionsförslag såvitt avser inriktningen av politiken avstyrks i den mån de inte kan anses tillgodosedda med vad utskottet har anfört.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande arbetsmarknadspolitikens inriktning att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A55 yrkandena 1 och 2 samt med avslag på motionerna 1994/95:A52 yrkandena 16--20, 22--24 och 30, 1994/95:A53 yrkandena 1, 3 och 4, 1994/95:A54 yrkande 1 i motsvarande del och 1994/95:A56 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Arbetsmarknadspolitikens inriktning (mom. 1)
Bertil Borglund (mp) anser
dels att den del av utskottets bedömning under rubriken Arbetsmarknadspolitikens inriktning som börjar med "Sverige håller" och slutar med "och arbetshandikappade" bort ha följande lydelse:
Den kraftiga uppgång som varit inom den exportinriktade industrin visar, att gamla "sanningar" inte längre gäller. Vi kan inte längre räkna med att konjunkturuppgång medför många nya jobb. Strukturomvandlingar och produktivitetsökningar har medfört att industrin även i högkonjunktur klarar sig med betydligt färre anställda än under föregående högkonjunkturer.
Läget på arbetsmarknaden är alltså ytterst oroväckande. En bred samling mot arbetslösheten krävs.
dels den del av utskottets bedömning under rubriken Arbetsmarknadspolitikens inriktning som börjar med "Sammanfattningsvis anser" och slutar med "i berörda delar" bort ha följande lydelse:
Vad utskottet anfört med anledning av motion A56 i berörda delar bör ges regeringen till känna.
Övriga motionsförslag avstyrks i den mån de icke anses tillgodosedda med vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande arbetsmarknadspolitikens inriktning att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A56 yrkandena 1 och 2 samt med avslag på motionerna 1994/95:A52 yrkandena 16--20, 22--24 och 30, 1994/95:A53 yrkandena 1, 3 och 4, 1994/95:A54 yrkande 1 i motsvarande del samt 1994/95:A55 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Arbetsmarknadspolitikens inriktning (mom. 1)
Dan Ericsson (kds) anser
dels att den del av utskottets bedömning under rubriken Arbetsmarknadspolitikens inriktning som börjar med "Sverige håller" och slutar med "i berörda delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att de förslag som regeringen nu tvingas lägga fram inom arbetsmarknadspolitikens område är en bekräftelse på att regeringen inte lyckats skapa förutsättningar för att få fram fler arbetstillfällen i näringslivet.
Även om det finns flera förklaringar till den tröghet vi nu ser när det gäller sysselsättningsökningen och minskningen av arbetslösheten måste läget på arbetsmarknaden betraktas som oroväckande. En bred samling mot arbetslösheten krävs. Läget är särskilt allvarligt för lågutbildade kvinnor, ungdomar, utomnordiska invandrare och arbetshandikappade.
I likhet med motionärerna i motion A54 (kds) anser utskottet att det fortfarande saknas tydliga regeringsförslag som syftar till att öka tillväxten och skapa nya jobb. Det görs enligt utskottets mening alldeles för litet för att förbättra möjligheterna till nya jobb i de små och medelstora företagen. Hur många arbetsmarknadspolitiska åtgärder som än sätts in kan dessa aldrig ersätta de arbetstillfällen som med riktiga förutsättningar kan och måste skapas framför allt i den privata tjänstesektorn.
De grundläggande orsakerna till arbetslösheten måste lösas med en generell ekonomisk politik för tillväxt och fler jobb.
En långsiktig och ambitiös satsning på utbildning, kompetensutveckling och forskning är nödvändig för att främja tillväxten av kvalificerad tjänsteproduktion. De nuvarande mycket höga skattekilarna på arbete främjar inte tillkomsten av
nya jobb.
Hushållssektorn utgör en del av den privata tjänstesektorn. I dag är marknaden för den typ av tjänster som går att utföra i egenregi i stort sett utplånad. Det beror självfallet på de höga skattekilarna.
Beskattningen bör omfördelas inom ramen för nuvarande skattetryck. En skattereform som sänker skatten på arbete och höjer den på t.ex. miljöbelastande utsläpp skulle förutom att skapa incitament för en miljövänligare produktion främja framväxten av nya arbetstillfällen.
En framgångsrik politik för nya jobb måste enligt utskottets uppfattning också inbegripa en sund näringspolitik. Över huvud taget vill utskottet i likhet med flera motionärer framhålla vikten av åtgärder inom andra politikområden för att få en rejäl uppgång i sysselsättningen och en kraftig nedpressning av arbetslösheten. Sådana insatser innebär också att det kommer att krävas en arbetsmarknadspolitik som kan möta de nya krav som ställs på arbetskraften i form av utbildning och åtgärder för kompetenshöjning. Nödvändigheten av effektivitet och flexibilitet betonas av flera motionärer, en uppfattning som delas av utskottet.
Det finns som utskottet ser det en betydande samsyn på arbetsmarknadspolitiken och dess roll för samhällsekonomin. Däremot går uppfattningarna i viss mån i sär när det gäller de olika åtgärderna och deras effektivitet.
Vad utskottet anfört med tillstyrkan till motion A54 i berörd del bör ges regeringen till känna. Övriga motionsförslag avstyrks i den mån de inte tillgodoses med utskottets ställningstagande.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse.
1. beträffande arbetsmarknadspolitikens inriktning att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A54 yrkande 1 i motsvarande del samt med avslag på motionerna 1994/95:A52 yrkandena 16--20, 22--24 och 30, 1994/95:A53 yrkandena 1, 3 och 4, 1994/95:A55 yrkandena 1 och 2 samt 1994/95:A56 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Arbetsrätten (mom. 5)
Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna Åkerhielm (alla m) anser
dels att den del av utskottets bedömning rubriken Arbetsrätten som börjar med "Genom riksdagens" och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
Arbetsrätten och den övriga arbetslagstiftningen har en omvittnat stor betydelse för företagens möjligheter till smidig anpassning till nya krav. Denna betydelse kommer att förstärkas i takt med att omvandlingshastigheten på arbetsmarknaden ökar. Inte minst informationstekniken kommer i grunden att förändra villkoren på arbetsmarknaden. Individuella och föränderliga arbetsmarknadsrelationer blir allt viktigare.
Den lagstiftning som i dag reglerar villkoren på arbetsmarknaden är i stora delar skapad för förhållanden som inte längre är för handen. En syn på lagarnas roll och utformning liksom på hur avtal mellan arbetstagare och arbetsgivare skall vara utformade blir en allt viktigare förutsättning för en angelägen tillväxt av företagsamheten.
Utskottet anser att regeringens rigiditet märks särskilt tydligt på arbetsrättens område. Det är nödvändigt att inse betydelsen av en snabb och resolut liberalisering på detta område.
Efter höstens allvarliga återställare har regeringen nyligen tillsatt en Arbetsrättskommission som skall utreda problemen inom arbetsrätten. Problemet med Arbetsrättskommissionen är att den uttryckligen skall söka kollektivavtalslösningar inom arbetsrätten. Det innebär att en stor grupp av framför allt mindre företag ställs utanför den nödvändiga förnyelsen. Just dessa företag är dessutom de som allra mest skulle behöva en reviderad arbetsrätt för att kunna satsa på nya arbeten.
Det är anmärkningsvärt att den föreliggande propositionen inte ens diskuterar arbetsrättens betydelse för expansion av företag för nya jobb.
Enligt utskottets uppfattning bör följande åtgärder vidtas:
För det första bör beslut nu fattas om att återställa arbetsrätten till vad som gällde före den 1 januari 1995. Dessutom bör beslut redan nu fattas om liberalisering av reglerna om uppsägning på grund av arbetsbrist utöver de tidigare reglerna om rätt att undanta två medarbetare. Vidare bör reglerna vid övergång av verksamhet anpassas till EU-rätten.
För det andra bör en ny utredning om arbetslagstiftningen i vidaste mening tillsättas.
För det tredje bör villkor för individuella arbetsavtal utvecklas i särskild ordning.
Vad utskottet nu anfört med anledning av motion A52 (m) bör ges regeringen till känna. Motion A53 avstyrks i den mån den inte anses tillgodosedd med vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande arbetsrätten att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A52 yrkande 21 och med avslag på motionerna 1994/95:A53 yrkande 15, 1994/95:A54 yrkande 1 i motsvarande del och 1994/95:Fi35 yrkande 16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Arbetsrätten (mom. 5, motiveringen)
Hans Andersson (v) anser
dels att den del av utskottets bedömning under rubriken Arbetsrätten som börjar med "Genom riksdagens" och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
Genom riksdagens beslut i december 1994 (prop. 1994/95:76, bet. AU4, rskr. 123) återställdes större delen av de förändringar i lagen om anställningsskydd (LAS) och medbestämmandelagen (MBL) som gjordes hösten 1993 av den dåvarande fyrpartiregeringen.
Det finns inte anledning att efter bara några månader återigen gå tillbaka till de försämringar i arbetsrätten som gjordes av den regeringen.
8. En allmän och obligatorisk arbetslöshetsförsäkring (mom. 7)
Elver Jonsson (fp), Kent Olsson (m), Patrik Norinder (m), Christel Anderberg (m) och Anna Åkerhielm (m) anser
dels att utskottets bedömning under rubriken En allmän och obligatorisk arbetslöshetsförsäkring bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna i motion A53 (fp) att en skärpning av kravet på den som skall få arbetslöshetsersättning måste kompletteras med att en allmän och obligatorisk arbetslöshetsersättning återinförs. Den skall vara så utformad att den inte möjliggör en evig rundgång mellan kontantstöd och åtgärder. Detta är viktigt för att understryka försäkringens karaktär av omställningsförsäkring och för att motverka den explosionsartade ökningen av antalet s.k. långtidsinskrivna vid arbetsförmedlingarna.
Den ordning som infördes under den förra mandatperioden visade sig vara ett värdefullt komplement till de enskilda arbetslöshetskassorna. Utskottet beklagar att denna fina reform så snabbt stoppades.
Egenavgifter bör införas för att finansiera arbetslöshetsförsäkringen mot att sjukförsäkringsavgifterna sänks i motsvarande mån.
Vad utskottet med anledning av motionerna A53 och Fi32 i berörda delar anfört bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande en allmän och obligatorisk arbetslöshetsförsäkring
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:A53 yrkande 16 och 1994/95:Fi32 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Ett sammanhållet förvaltningsanslag (mom. 8)
Hans Andersson (v) anser
dels att utskottets bedömning under rubriken Ett sammanhållet förvaltningsanslag bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i motion A55 (v) att regeringens förslag om dels anslagssparande resp. anslagskredit beträffande anslaget Yrkesinriktad rehabilitering, dels besparingskravet under anslaget Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader skall avslås. Det föreliggande undermåliga underlaget kan inte ligga till grund för något riksdagens beslut.
Utskottet tillstyrker därmed motion A55 i berörd del.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande ett sammanhållet förvaltningsanslag
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A55 yrkandena 3 och 4 avslår proposition 1994/95:218 i motsvarande delar,
10. Anslag till Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader (mom. 10)
Hans Andersson (v) anser
dels att utskottets bedömning under rubriken Medelsberäkning bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motion A55 att anslaget till Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader bör tillföras ytterligare 125 miljoner kronor.
Motion A55 tillstyrks därför i berörd del.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande anslag till Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A55 yrkande 5 och med anledning av proposition 1994/95:218 i motsvarande del -- med ändring av vad riksdagen tidigare beslutat (1994/95:AU11, rskr. 233) -- till Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader under tionde huvudtiteln för budgetåret 1995/96 anvisar ett med 1 294 659 000 kr uppräknat ramanslag på 5 623 111 000 kr,
11. Stor flexibilitet m.m. (mom. 11)
Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna Åkerhielm (alla m) anser
dels att den del av utskottets bedömning under rubriken Ett flexibelt resursutnyttjande som börjar med "Utskottet delar" och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
I likhet med motionärerna i motion A52 (m) anser utskottet det viktigt att ägna den största omsorgen åt de långvarigt arbetslösa. Till dessa bör också rekryteringsstöd koncentreras. För att den angivna prioriteringen skall kunna fungera också i praktiken krävs emellertid enligt utskottet att politiken i stort utformas så att inte andra, ofta onödigtvis, behöver komma i åtnjutande av arbetsmarknadspolitikens stöd. En i och för sig välkommen prioritering av de långtidsarbetslösa kan, genom avsaknaden av konstruktiva förslag för att stimulera till fler riktiga arbeten och tillräckliga incitament för andra arbetssökande än långtidsarbetslösa att återinträda på arbetsmarknaden, få besvärande effekter. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande stor flexibilitet m.m. att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A52 yrkande 5 och proposition 1994/95:218 i motsvarande del samt med avslag på motion 1994/95:A54 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. Stor flexibilitet m.m. (mom. 11)
Dan Ericsson (kds) anser
dels att den del av utskottets bedömning under rubriken Ett flexibelt resursutnyttjande som börjar med "Vad angår" och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar regeringens uppfattning, men den politik som nu förs på andra områden kan enligt utskottet innebära att ca 100 000 personer anställda i kommuner och landsting kommer att friställas under de kommande fem åren. Detta ställer stora krav på arbetsmarknadspolitiken. Utskottet anser i likhet med motionärerna i motion A54 (kds) att den möjlighet som tidigare gavs till länsarbetsnämnderna att sluta avtal med kommuner och landsting om utbildning och kompetenshöjning i stället för öppen arbetslöshet måste kvarstå. Det är enligt utskottet väsentligt att tydliga signaler om detta ges till ansvariga myndigheter.
Utskottet tillstyrker motion A54 (kds) i aktuell del. Motion A52 (m) avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande stor flexibilitet m.m. att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A54 yrkande 2 och proposition 1994/95:218 i motsvarande del samt med avslag på motion 1994/95:A52 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
13. Inriktningen av ALU (mom. 12)
Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna Åkerhielm (alla m) anser
dels att den del av utskottets bedömning under rubriken Omfattningen budgetåret 1995/96 som börjar med "Utskottet delar" och slutar med "av ALU" bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till uppfattningen i motion A52 (m) att det inte kan accepteras att ALU begränsas till företrädesvis långtidsarbetslösa och invandrare. Utskottets ställningstagande bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande inriktningen av ALU att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A52 yrkande 9 samt med avslag på motionerna 1994/95:A55 yrkande 6 och 1994/95:A56 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
14. Inriktningen av ALU (mom. 12)
Hans Andersson (v) anser
dels att den del av utskottets bedömning under rubriken Omfattningen budgetåret 1995/96 som börjar med "Utskottet delar" och slutar med "av ALU" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill liksom motionärerna i motion A55 (v) framhålla att ALU även i fortsättningen i huvudsak bör koncentreras mot miljö- och kultursektorerna. Utskottet anser vidare att inrättande av ALU skall godkännas av parterna i respektive bransch för att hindra undanträngningseffekter mot ordinarie arbetsmarknad. Med hänvisning till vad som anförts tillstyrker utskottet motion A55 (v) i här berörd del. Motion A56 (mp) får med utskottets ställningstagande anses tillgodosedd i berörda delar. Motion A52 (m) i aktuell del avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande inriktningen av ALU att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:A55 yrkande 6 och 1994/95:A56 yrkande 8 samt med avslag på motion 1994/95:A52 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
15. Tillfällig personalförstärkning (mom. 13)
Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna Åkerhielm (alla m) anser
dels att den del av utskottets bedömning under rubriken Tillfällig personalförstärkning som börjar med "Utskottet har" och slutar med "10 (v)" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill liksom motionärerna i motion A52 (m) inte motsätta sig att regeringen får rätt att omfördela anslag till förmån för fler arbetsförmedlare. Utskottet vill dock understryka att utskottet är tveksamt till om en sådan omfördelning faktiskt höjer effektiviteten. Även mycket betydande ökningar av antalet arbetsförmedlare leder enligt utskottet trots allt inte till mer än en marginell ökning av den tid som kan avsättas för varje arbetssökande. Viktigare är enligt utskottet, och som motionärerna understryker, att förstärka den enskildes incitament för ett aktivt och konstruktivt arbetssökande. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:
13. beträffande tillfällig personalförstärkning att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A52 yrkande 4 och proposition 1994/95:218 i motsvarande del samt med avslag på motion 1994/95:A55 yrkandena 9 och 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
16. Tillfällig personalförstärkning (mom. 13)
Hans Andersson (v) anser
dels att den del av utskottets bedömning under rubriken Tillfällig personalförstärkning som börjar med "Utskottet har" och slutar med "10 (v)" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att behovet av resurser för tillfällig personalförstärkning är stort och att det är viktigt att rekryteringar till lediga arbeten kan göras snabbt. Utskottet instämmer med Vänsterpartiets förslag att 1 000 000 000 kr av anslaget bör användas till detta ändamål.
Med hänsyn till vad som anförts tillstyrker utskottet motion A55 (v) i berörda delar.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:
13. beträffande tillfällig personalförstärkning att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A55 yrkandena 9 och 10 samt med anledning av proposition 1994/95:218 i motsvarande del och med avslag på motion 1994/95:A52 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
17. Projekt i storstädernas invandrartäta områden (mom. 14)
Hans Andersson (v) anser
dels att den del av utskottets bedömning under rubriken Personalförstärkning av arbetsförmedlingen i invandrartäta områden som börjar med "Vad angår" och slutar med "aktuell del" bort ha följande lydelse:
Behovet av särskilda insatser i invandrartäta områden är stort, och utskottet anser därför att ytterligare 125 miljoner kronor bör anslås i enlighet med vad som föreslås i motion A55 (v).
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:
14. beträffande projekt i storstädernas invandrartäta områden att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A55 yrkande 31 till anslaget Särskilda insatser i invandrartäta områden för budgetåret 1995/96 under elfte huvudtiteln -- utöver vad riksdagen tidigare beslutat (1994/95:SfU13, rskr. 309, 310) -- anvisar 125 000 000 kr,
18. Lån till invandrare som vill starta egna företag (mom. 15)
Bertil Borglund (mp) anser
dels att den del av utskottets bedömning under rubriken Personalförstärkning av arbetsförmedlingen i invandrartäta områden som börjar med "När det" och slutar med "A57 (c)" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att ytterligare åtgärder behövs för att stärka invandrarnas sysselsättning genom små- och nyföretagande och därigenom få dem bort från beroendet av socialbidrag. En åtgärd bör enligt utskottet vara att ge lån för finansieringsändamål i företagsverksamheten, liknande de s.k. kvinnolånen. Utskottet tillstyrker därmed motion A56 (mp) i här aktuell del. Motion A57 får härmed anses tillgodosedd.
dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:
15. beträffande lån till invandrare som vill starta egna företag att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:A56 yrkande 17 och 1994/95:A57 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
19. Övriga åtgärder till förmån för invandrare (mom. 16)
Bertil Borglund (mp) anser
dels att den del av utskottets bedömning under rubriken Personalförstärkning av arbetsförmedlingen i invandrartäta områden som börjar med "Enligt vad" och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar Miljöpartiet de grönas förslag i motion A56 (yrk. 19) att arbetsgivare som nyanställer invandrare skall få sänkt arbetsgivaravgift för dessa det första halvåret.
I likhet med Miljöpartiet (yrk. 20) anser utskottet vidare att statusfyllda och internationella verksamheter med fördel kan flytta ut till invandrartäta områden. Kultur, forskning och språkkunskaper kan här knytas samman och utgöra ett internationellt centrum.
För att tillvarata utländska utbildningar bör UHÄ och AMS enligt utskottet prioritera en vidareutveckling av de instrument som finns för att jämföra utländska utbildningar av yrken motsvarande svenska. Regeringen bör också enligt utskottet arbeta med att underlätta högutbildades möjlighet till sysselsättning som motsvarar deras utbildning och kompetens. Utskottet tillstyrker således motion A56 yrkande 21 (mp). Övriga motionsyrkanden avstyrks.
Vad utskottet anfört med anledning av motion A56 yrkandena 18--21 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:
16. beträffande övriga åtgärder till förmån för invandrare att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A56 yrkandena 18--21 samt med avslag på motion 1994/95:A54 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
20. Arbetsplatsintroduktion m.m. (mom. 19)
Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna Åkerhielm (alla m) anser
dels att den del av utskottets bedömning under rubriken En praktikåtgärd -- arbetsplatsintroduktion som börjar med "Utskottet vill" och slutar med "motsvarande del" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill liksom motionärerna i motion A52 (m) ha ett samlat system, benämnt Ungdomsprogrammet, för ungdomar mellan 18 och 24 år. Ungdomsprogrammet skall bestå av två delar, en praktikdel i företag samt ett utnyttjande av de kommunala datorteken. Programmet skall vara tillgängligt för alla som inte går vidare i utbildning eller arbete och omfatta maximalt sex månader. Företagen skall betala ett finansieringsbidrag på 2 000 kr i månaden för varje deltagare med reduktion för den tid som avsätts för datortek. För ungdomar över 20 år skall utbildningsbidrag utgå. Utskottets ställningstagande bör ges regeringen till känna.
Med hänsyn till vad som ovan sagts bör enligt motionärerna det av regeringen framlagda förslaget till lag om arbetsplatsintroduktion inte antas.
dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:
19. beträffande arbetsplatsintroduktion m.m. att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:A52 yrkande 10 och 1994/95:Fi31 yrkande 16 samt med avslag på proposition 1994/95:218 i motsvarande delar och motionerna 1994/95:A53 yrkande 5, 1994/95:A55 yrkande 13 och 1994/95:A56 yrkandena 11--13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
21. Arbetsplatsintroduktion m.m. (mom. 19)
Elver Jonsson (fp) anser
dels att den del av utskottets bedömning under rubriken En praktikåtgärd -- arbetsplatsintroduktion som börjar med "Utskottet vill" och slutar med "motsvarande del" bort ha följande lydelse:
Utskottet välkomnar, i likhet med motionärerna i motion A53 (fp), regeringens förslag om en ny åtgärd kallad arbetplatsintroduktion. Utskottet anser dock att arbetsplatsintroduktionens tyngdpunkt skall riktas mot den enskilda sektorn eftersom det är där de nya jobben måste komma. Det förhållandet att praktik i den enskilda sektorn kopplas till anställningsåtagande kommer enligt utskottet att starkt bromsa en positiv utveckling. Utskottets ställningstagande bör ges regeringen till känna.
I likhet med regeringen anser utskottet vidare att en särskild lag om arbetsplatsintroduktion bör antas av vilken det framgår att personer som anvisats till arbetsplatsintroduktion inte skall anses som arbetstagare när de deltar i verksamheter utom såvitt gäller arbetsmiljölagen.
dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:
19. beträffande arbetsplatsintroduktion m.m. att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:218 i motsvarande delar och motion 1994/95:A53 yrkande 5 samt med avslag på motionerna 1994/95:A52 yrkande 10, 1994/95:A55 yrkande 13, 1994/95:A56 yrkandena 11--13 och 1994/95:Fi31 yrkande 16
dels antar de genom propositionen framlagda förslagen till
lag om arbetsplatsintroduktion, lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring -- såvitt avser 31 §, lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd -- såvitt avser 28 §,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
22. Arbetsplatsintroduktion m.m. (mom. 19)
Hans Andersson (v) anser
dels att den del av utskottets bedömning under rubriken En praktikåtgärd -- arbetsplatsintroduktion som börjar med "Utskottet vill" och slutar med "motsvarande del" bort ha följande lydelse:
Utskottet ser positivt på Vänsterpartiets förslag i motion A55 om obligatoriska praktikantplatser på medelstora och stora företag i näringslivet. Om en praktikant fick plats för var femtionde anställd skulle teoretiskt mer än 50 000 praktikantplatser kunna tillskapas för ungdomar. En praktikantplats skall ge både praktik och kompetenshöjning. Dessutom skall avtalad praktiklön utgå. Systemet med praktikantplatser innebär att produktionen får ett ekonomiskt och praktiskt ansvar för ungdomars sysselsättning och framtida möjligheter. Utskottet tillstyrker således motion A55 yrkande 13 (v).
I likhet med regeringen anser utskottet vidare att en särskild lag om arbetsplatsintroduktion bör antas av vilken det framgår att personer som anvisats till arbetsplatsintroduktion inte skall anses som arbetstagare när de deltar i verksamheter utom såvitt gäller arbetsmiljölagen.
dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:
19. beträffande arbetsplatsintroduktion m.m. att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A55 yrkande 13 och proposition 1994/95:218 i motsvarande delar samt med avslag på motionerna 1994/95:A52 yrkande 10, 1994/95:A53 yrkande 5, 1994/95:A56 yrkandena 11--13 och 1994/95:Fi31 yrkande 16
dels antar de genom propositionen framlagda förslagen till
lag om arbetsplatsintroduktion, lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring -- såvitt avser 31 §, lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd -- såvitt avser 28 §,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
23. Starthjälpen (mom. 20)
Elver Jonsson (fp) anser
dels att den del av utskottets bedömning under rubriken Ändrade regler för starthjälp som börjar med "Vad gäller" och slutar med "motsvarande delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet ställer sig positivt till regeringens förslag att utöka möjligheterna för arbetslösa att få starthjälp. Utskottet anser dock inte att nivån på starthjälpen i nuvarande läge bör sänkas från 15 000 kr till 10 000 kr. Vad utskottet anfört med anledning av motion A53 (fp) bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:
20. beträffande starthjälpen att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A53 yrkande 2 samt med avslag på proposition 1994/95:218 i motsvarande del och motionerna 1994/95:A54 yrkande 3 i motsvarande del och 1994/95:A56 yrkande 14 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
24. Starthjälpen (mom. 20)
Dan Ericsson (kds) och Bertil Borglund (mp) anser
dels att del av utskottets bedömning under rubriken Ändrade regler för starthjälp som börjar med "Vad gäller" och slutar med "motsvarande delar" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är starthjälp inte en åtgärd som stöder regionerna. Kompetensen och jobben bör få möjligheter att utvecklas på platsen i stället för att lockas bort. Den av regeringen initierade flyttlasspolitiken kan nämligen väntas gå i en riktning, nämligen från de regioner som behöver utvecklingsstöd till storstadsområdena.
Sådana flyttbidrag som starthjälpen bör därför upphävas av regeringen.
Vad utskottet anfört med anledning av motionerna A54 (kds) och A56 (mp) bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:
20. beträffande starthjälpen att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:A54 yrkande 3 i motsvarande del och 1994/95:A56 yrkande 14 i motsvarande del samt med avslag på proposition 1994/95:218 i motsvarande del och motion 1994/95:A53 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
25. Pendlingsstöd (mom. 21)
Kent Olsson (m), Patrik Norinder (m), Christel Anderberg (m), Dan Ericsson (kds), Anna Åkerhielm (m) och Bertil Borglund (mp) anser
dels att den del av utskottets bedömning under rubriken Ett nytt pendlingsstöd som börjar med "I tre" och slutar med "delar avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar inte regeringens bedömning att pendlingsstöd skall införas. De negativa effekterna är alltför stora.
I likhet med motionärerna i motion A52 (m), A54 (kds) och A56 (mp) anser utskottet att regeringens förslag om pendlingsstöd bör avslås.
dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:
21. beträffande pendlingsstöd att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:A52 yrkande 11, 1994/95:A54 yrkande 3 i motsvarande del och 1994/95:A56 yrkande 14 i motsvarande del samt med avslag på proposition 1994/95:218 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
26. Utbildningsvikariat (mom. 22)
Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna Åkerhielm (alla m) anser
dels att den del av utskottets bedömning under rubriken Utbildningsvikariat för småföretag som börjar med "Utskottet har" och slutar med "i propositionen" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motion A52 (m) att det huvudsakliga ansvaret för fortbildning av personal måste bäras av företagen. Det är viktigt för företagen att utbilda sin personal och få en kompetenshöjning bland de anställda. Mot denna bakgrund bör regeringens förslag om utbildningsvikariat för småföretag avslås.
dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:
22. beträffande utbildningsvikariat att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A52 yrkande 12 samt med avslag på proposition 1994/95:218 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
27. Kommunernas ansvar för ungdomar (mom. 23)
Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna Åkerhielm (alla m) anser
dels att utskottets bedömning under rubriken Kommunernas ansvar för ungdomar upp till 20 år bort ha följande lydelse:
Utskottet välkomnar den ökade samverkan med kommunerna som förespråkas i propositionen. Det mest betydelsefulla utfallet av en sådan samverkan är förslaget att kommunerna skall ha huvudansvaret för ungdomar under 20 år. Kommunerna i sin tur skall får ersättning från staten för sina insatser.
Som framhålls i motion A52 (m) är det svårt att på den beskrivning som lämnas i propositionen få klarhet i förslagets verkliga innebörd. Förslaget bör därför avslås nu och regeringen ges i uppdrag att återkomma till riksdagen med ett mer preciserat förslag. Inte minst bör de ekonomiska konsekvenserna av förslaget såväl för staten som för kommunerna redovisas.
Vad utskottet med anledning av motion A52 i behandlad del anfört bör ges regeringen till känna. Motion Fi40 (m) i aktuell del (m) är med det anförda tillgodosedd. Motion A 55 (v) i berörd del avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse:
23. beträffande kommunernas ansvar för ungdomar
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:A52 yrkandena 7 och 8 och 1994/95:Fi40 yrkande 18 samt med avslag på proposition 1994/95:218 i motsvarande del och motion 1994/95:A55 yrkandena 15 och 16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
28. Kommunernas ansvar för ungdomar (mom. 23)
Hans Andersson (v) anser
dels att den del av utskottets bedömning under rubriken Kommunernas ansvar för ungdomar upp till 20 år som börjar med "Kommunernas ansvar" och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning är det framlagda förslaget om kommunernas ansvar för ungdomar otydligt. Dessutom finns det inga skäl som talar för att ungdomar i 18--19-årsåldern som har avslutat en treårig gymnasieutbildning skall undantas från den arbetsmarknadspolitiska åtgärdsarsenalen.
Utskottet delar därmed den uppfattning som kommer till uttryck i motion A55 (v) i berörd del. De framlagda lagförslagen bör inte antas. Vad utskottet i övrigt anfört bör ges regeringen till känna. Motionerna A52 (m) och Fi40 (m) avstyrks, båda i berörda delar.
dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse:
23. beträffande kommunernas ansvar för ungdomar
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A55 yrkandena 15 och 16 samt med avslag på proposition 1994/95:218 i motsvarande delar och motionerna 1994/95:A52 yrkandena 7 och 8 och 1994/95:Fi40 yrkande 18 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
29. Datortek (mom. 24)
Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna Åkerhielm (alla m) anser
dels att den del av utskottets bedömning under rubriken Datortek som börjar med "Som framhållits" och slutar med "rörande datortek" bort ha följande lydelse:
Med hänsyn till att utskottet i likhet med motionärerna i motion A52 yrkande 10 (m) anser att datortek skall ingå som en del i Ungdomsprogrammet, tidigare upptaget under avsnittet En praktikåtgärd -- arbetsplatsintroduktion, avstyrker utskottet regeringens förslag om datortek. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse:
24. beträffande datortek att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:218 i motsvarande del och med avslag på motionerna 1994/95:A55 yrkande 17 och 1994/95:A56 yrkandena 15 och 16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
30. Datortek (mom. 24)
Hans Andersson (v) anser
dels att den del av utskottets bedömning under rubriken Datortek som börjar med "Som framhållits" och slutar med "rörande datortek" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar regeringens uppfattning när det gäller behovet av utbildning på s.k. datortek. Stora ungdomsgrupper lämnar gymnasieskolan vid 18--19 års ålder utan att ha fått nödvändiga kunskaper i informationsteknik. I de fall dessa ungdomar går rakt ut i en öppen arbetslöshet torde det enligt utskottet vara en mycket lämplig åtgärd att delta i datortekens verksamhet. Utskottet anser därför att verksamheten i datortek skall omfatta ungdomar i åldern 18--24 år. Utskottet tillstyrker därmed bifall till motion A55 (v) i denna del.
dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse:
24. beträffande datortek att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A55 yrkande 17 och proposition 1994/95:218 i motsvarande del samt med avslag på motion 1994/95:A56 yrkandena 15 och 16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
31. Särskilda åtgärder för regional utveckling och tillväxt (mom. 25)
Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna Åkerhielm (alla m) anser
dels att utskottets bedömning under rubriken Särskilda åtgärder för regional utveckling och tillväxt bort ha följande lydelse:
Regeringens förslag om ett opreciserat stöd med regionalpolitisk inriktning till småföretag är anmärkningsvärt. Som framhålls i motion A52 (m) sker detta efter det att regeringen drastiskt höjt skatten på företagande.
Utskottet delar uppfattningen i motionen att selektiva statliga företagsstöd är utomordentligt tveksamma. Samma slutsats finns också i rapporten Företagsstödet -- vad kostar det egentligen? (Ds 1995:14). Rapporten har utarbetats inom ramen för ESO-gruppen i Finansdepartementet.
Riksdagen bör avvisa förslaget. I stället bör skatten på företagande sänkas. Denna uppfattning har utskottet redovisat utförligare i samband med förslag i den föregående framställningen under avsnittet om Arbetsmarknadspolitikens inriktning.
Vad utskottet anfört med anledning av motion A52 i behandlad del bör ges regeringen till känna. Motionerna A55 (v), A213 (c) och A444 (c) alla i aktuella delar avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:
25. beträffande särskilda åtgärder för regional utveckling och tillväxt att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A52 yrkande 3 samt med avslag på proposition 1994/95:218 i motsvarande del och motionerna 1994/95:A55 yrkande 11, 1994/95:A413 yrkande 2 och 1994/95:A444 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
32. Särskilda åtgärder för regional utveckling och tillväxt (mom. 25)
Hans Andersson (v) anser
dels att utskottets bedömning under rubriken Särskilda åtgärder för regional utveckling och tillväxt bort ha följande lydelse:
I likhet med motion A55 (v) anser utskottet att de medel från det arbetsmarknadspolitiska åtgärdsanslaget som regeringen föreslår skall användas för särskilda tillväxtfrämjande åtgärder i form av ett tillfälligt småföretagsstöd mer än väl behövs för arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Förslaget bör därför avvisas. Denna näringspolitiska åtgärd kan ske genom omdisponeringar inom regionalpolitiken. Utskottet vill peka på att ett sådant förslag har lämnats av Vänsterpartiet i samband med behandlingen av den regionalpolitiska propositionen (prop. 1994/95:161, bet. AU13).
Vad utskottet med tillstyrkan till motion A55 i berörd del har anfört bör ges regeringen till känna. Motionerna A52 (m), A413 (kds) och A444 (c) avstyrks, samtliga i berörda delar.
dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:
25. beträffande särskilda åtgärder för regional utveckling och tillväxt
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A55 yrkande 11 samt med avslag på proposition 1994/95:218 i motsvarande del och motionerna 1994/95:A52 yrkande 3, 1994/95:A413 yrkande 2 och 1994/95:A444 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
33. Arbetsmarknadsutbildning m.m. (mom. 27)
Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna Åkerhielm (alla m) anser
dels att den del av utskottets bedömning under rubriken Arbetsmarknadsutbildning m.m. som börjar med "Utskottets uppfattning" och slutar med "nu berörda delen" bort ha följande lydelse:
Utskottet finner i likhet med vad som sägs i Moderata samlingspartiets motion A52 att den kritik som under senare tid riktats mot arbetsmarknadsutbildningen är värd att analyseras. Missriktad utbildning är inte bara kostsam utan leder till missräkning för den enskilde när resultatet inte blir det förväntade. Förutsättningarna för att utbildningsinsatser skall lyckas ökar om det finns ett personligt engagemang och den enskilde är delaktig i åtgärdsbeslutet. Så är det inte alltid i dag. Ett ökat engagemang kan uppnås genom olika former av vouchersystem där den arbetssökande själv väljer utbildningsanordnare.
Regeringens förslag att utbildningsinsatser skall kunna avbrytas blottlägger enligt utskottets mening en syn på utbildning som är oacceptabel. Kompetenshöjning får aldrig bli en åtgärd för att skapa aktivitet i största allmänhet. Utbildning måste vara välplanerad och målinriktad och utgå från den arbetslöses långsiktiga intressen.
Starka skäl talar enligt utskottet för att arbetsmarknadsutbildningens effektivitet och ändamålsenlighet bör bli föremål för en särskild utredning. Härvid bör prövas om det inte vore en fördel med en integration av åtminstone delar av arbetsmarknadsutbildningen i det övriga utbildningsväsendet. I det sammanhanget finns det också skäl att analysera hur utbildning och kompetensutveckling kan främjas genom hela det yrkesverksamma livet.
Utskottet föreslår att det införs en ny yrkesteknisk utbildning, delvis som ersättning för arbetsmarknadspolitiska motiverade utbildningar. Regeringen bör utan dröjsmål bereda utredningsförslaget SOU 1995:38 Yrkeshögskolan -- kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning och återkomma med förslag till riksdagen.
Utskottet vill slutligen understryka betydelsen av att den mest kvalificerade kunskapsuppbyggnaden ges prioritet också i ekonomiskt svåra tider. Riksdagen bör begära en redovisning av hur högre utbildning och forskning skall kunna förstärkas så att den tillgodoser samhällets och företagens långsiktiga krav.
Vad utskottet med tillstyrkan av motion A52 i aktuella delar anfört bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande lydelse:
27. beträffande arbetsmarknadsutbildning m.m. att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A52 yrkandena 13, 26, 28 och 29 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
34. Personliga utbildningskonton (mom. 28)
Elver Jonsson (fp), Kent Olsson (m), Patrik Norinder (m), Christel Anderberg (m), Dan Ericsson (kds) och Anna Åkerhielm (m) anser
dels att den del av utskottets bedömning under rubriken Arbetsmarknadsutbildning m.m. som börjar med "Utskottet vill" och slutar med "i denna del" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottet är arbetsmarknaden komplicerad och förändringarna sker i en allt snabbare takt. Framtidens arbetsmarknad kommer att ställa allt större krav på en kontinuerlig kompetensutveckling hos arbetstagarna. Utbildning kommer att bli en nödvändig del av arbetstagarnas vardag. Det finns enligt utskottet skäl att närmare analysera ett system med personliga utbildningskonton för utbildning och kompetensutveckling genom hela det yrkesverksamma livet.
Vad utskottet anfört bör med anledning av motion A52 i berörd del ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse:
28. beträffande personliga utbildningskonton att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A52 yrkande 27 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
35. Kompetensutvecklingsprogram m.m. (mom. 29)
Hans Andersson (v) anser
dels att den del av utskottets bedömning under rubriken Arbetsmarknadsutbildning m.m. som börjar med "Utskottet anser" och slutar med "föreslagna kompetensutvecklingsprogrammet m.m." bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med Vänsterpartiet i motion A55 att det behövs sättas in insatser riktade mot det stora antalet kvinnor som är långtidsarbetslösa. 80 000 kvinnor har lämnat kontorsadministrativa yrken sedan år 1990. De har följande gemensamt: De har relativt hög ålder, de har en utbildning som i dag är föråldrad och deras yrke är i stort sett bortrationaliserat. De senaste åren har över 100 000 lämnat den offentliga sektorn, de flesta kvinnor. Siffran riskerar att fördubblas när kommuner och landsting får minskade resurser och när utbildningsavtalen mellan LAN och kommunerna löper ut. Utskottet menar att regeringen saknar förslag om kompetensutveckling för de stora grupper av inte minst kvinnor från kontorsadministration och vård och omsorg som måste få vidareutbildning för att kunna hävda sig på arbetsmarknaden.
Utskottet ställer sig därför bakom Vänsterpartiets förslag att 2 miljarder kronor tillförs A 2-anslaget att användas för ett brett kompetensutvecklingsprogram som i första hand skall riktas till långtidsarbetslösa kvinnor. Även långtidsarbetslösa män bör kunna omfattas av programmet. Utskottet delar också Vänsterpartiets krav i motion A55 att AMS bör få disponera 200 miljoner kronor som särskilt utbildningsbidrag i första hand för att täcka resekostnader vid arbetsmarknadsutbildning även i glesbygd.
Rätten till kompetensutveckling är enligt utskottets mening en av dagens största fördelningspolitiska frågor. För att minska utslagningen ur arbetslivet krävs en regelbunden och ständigt återkommande kompetensutveckling som når alla. Det är arbetsgivarens ansvar att så sker. Det finns vidare ett positivt samband mellan förbättrad kompetensutveckling och arbetsorganisation å den ena sidan och bättre produktivitetsutveckling å den andra sidan. Utskottet ställer sig bakom Vänsterpartiets modell med ett Framtidsfondssystem för att tillförsäkra alla löntagare kompetensutveckling. Fonden skall satsa på kompetensutveckling och utvecklande av arbetsorganisation på ett integrerat sätt för att förbättra arbetsmiljöer och produktivitet. Finansieringen bör ske genom årliga vinstavsättningar. Utskottet ansluter sig till förslaget om en finansiering genom en höjning av bolagsskatten med 2 % i avvaktan på att ett vinstdelningsprogram tagits fram. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 29 bort ha följande lydelse:
29. beträffande kompetensutvecklingsprogram m.m. att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A55 yrkandena 7 och 18--20 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
36. Otraditionella medel till verksamheten med Agenda 21 (mom. 32)
Hans Andersson (v) anser
dels att den del av utskottets bedömning under rubriken Otraditionella medel som börjar med "Utskottet anser" och slutar med "avstyrks därför" bort ha följande lydelse:
Utskottet ställer sig bakom förslaget i Vänsterpartiets motion A55 om att projektmedel om 250 miljoner kronor bör tillföras de otraditionella medlen under A 2-anslaget och användas till ungdomars arbete med Agenda 21-verksamheten ute i kommunerna. Det skapar enligt utskottets mening meningsfull verksamhet och kan väl kombineras med andra åtgärder och kommunal medfinansiering.
dels att utskottets hemställan under 32 bort ha följande lydelse:
32. beträffande otraditionella medel till verksamheten med Agenda 21 att riksdagen med anledning av motion A55 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
37. Anslag till arbetsmarknadspolitiska åtgärder (mom. 33)
Elver Jonsson (fp) anser
dels att den del av utskottets bedömning under rubriken Medelsanvisning på anslaget A 2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder som börjar med "Utskottet har" och slutar med "i berörda delar" bort ha följande lydelse:
Som framhålls i Folkpartiets motion A53 bör medel från A 2-anslaget omfördelas till andra åtgärder i högre grad än regeringen föreslår. Utskottet anser att arbetslösheten kan klaras genom en mer aktiv näringspolitik och en offensiv arbetsmarknadspolitik.
Enligt utskottet bör skatterna på företagande sänkas vilket leder till att fler företag bildas och därmed ett stort antal nya jobb skapas.
Utskottet har ovan redovisat sin syn på de förslag regeringen lämnat i propositionen och som berör anslaget. Sammantaget anser utskottet att A 2-anslaget bör minskas med drygt 4 miljarder kronor jämfört med regeringens förslag. Riksdagen bör därför till anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för nästa budgetår anvisa 30 000 000 000 kr.
dels att utskottets hemställan under 33 bort ha följande lydelse:
33. beträffande anslag till arbetsmarknadspolitiska åtgärder att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A53 yrkandena 17 och 18 och med anledning av proposition 1994/95:218 i motsvarande del samt med avslag på motion 1994/95:A55 yrkande 12 -- med ändring av riksdagens beslut (1994/95:AU11, rskr. 233) -- till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för budgetåret 1995/96 under tionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 30 000 000 000 kr,
38. Anslag till arbetsmarknadspolitiska åtgärder (mom. 33)
Hans Andersson (v) anser
dels att den del av utskottets bedömning under rubriken Medelsanvisning på anslaget A 2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder som börjar med "Utskottet har" och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med vad som sägs i Vänsterpartiets motion A55 att ytterligare 4 950 miljoner kronor bör tillföras A 2-anslaget. Medlen skall användas till att åstadkomma högre åtgärdsvolymer, oförändrad nivå på utbildningsbidraget och ett rejält kompetensutvecklingsprogram om 2 000 miljoner kronor med särskild inriktning mot långtidsarbetslösa kvinnor. Utskottet ställer sig bakom det föreslagna allergisaneringsprogrammet men anser att istället för ett nyproduktionsstöd bör insatserna riktas mot det befintliga bostadsbeståndet. Satsningen bör enligt utskottets mening tillföras ytterligare 500 miljoner kronor. Det s.k. småföretagarstödet om 400 miljoner kronor bör inte belasta A 2-anslaget utan får finansieras genom omdisponeringar inom regionalpolitiken. Utskottets ställningstagande innebär att totalt 39 302 016 000 kr bör anvisas till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
dels att utskottets hemställan under 33 bort ha följande lydelse:
33. beträffande anslag till arbetsmarknadspolitiska åtgärder att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A55 yrkande 12 och med anledning av proposition 1994/95:218 i motsvarande del samt med avslag på motion 1994/95:A53 yrkandena 17 och 18 -- med ändring av riksdagens beslut (1994/95:AU11, rskr. 233) -- till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för budgetåret 1995/96 under tionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 39 302 016 000 kr,
39. Utvidgning av målgruppen för lönebidrag (mom. 35)
Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna Åkerhielm (alla m) anser
dels att den del av utskottets bedömning under rubriken Lönebidrag som börjar med "Utskottet anser" och slutar med "aktuella delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i den Moderata motionen A52 att lönebidrag bör tillkomma arbetshandikappade och att rekryteringsstöd skall utnyttjas för att främja äldres deltagande i arbetslivet. Förslaget att utvidga målgruppen för lönebidrag till att omfatta äldre arbetslösa skall enligt utskottets mening avvisas. Förslaget utgör ingen långsiktig lösning på arbetslöshetsproblemen för gruppen. Det kan dessutom leda till fler negativa än positiva effekter.
För att komma till rätta med arbetslösheten bland äldre måste man enligt utskottets mening överge föreställningar som hör hemma i det gamla arbetslivet och i stället utgå från det moderna arbetslivets villkor.
Det är under inga omständigheter någon lösning att vidga möjligheterna till förtidspensionering.
Vad utskottet med bifall till motion A52 i berörd del och med avslag på motionerna A53 och A56 i här aktuella delar anfört bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 35 bort ha följande lydelse:
35. beträffande utvidgning av målgruppen för lönebidrag att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A52 yrkande 6 samt med avslag på proposition 1994/95:218 i motsvarande del och motionerna 1994/95:A53 yrkande 6 och 1994/95:A56 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
40. Utvidgning av målgruppen för lönebidrag (mom. 35)
Bertil Borglund (mp) anser
dels att den del av utskottets bedömning under rubriken Lönebidrag som börjar med "Utskottet anser" och slutar med "aktuella delar" bort ha följande lydelse:
I likhet med Miljöpartiet i motion A56 är utskottet tveksamt till den prioritering regeringen gör när det gäller arbetslösa som är över 60 år. En sådan prioritering går ut över andra åldersgrupper som av en rad olika orsaker kan ha större behov av fortsatt kontakt med arbetsmarknaden inte minst de med reella arbetshandikapp. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 35 bort ha följande lydelse:
35. beträffande utvidgning av målgruppen för lönebidrag att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A56 yrkande 10 och proposition 1994/95:218 i motsvarande del samt med avslag på motionerna 1994/95:A52 yrkande 6 och 1994/95:A53 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
41. Sänkning av den högsta ersättningsnivån för lönebidrag (mom. 36)
Elver Jonsson (fp) anser
dels att den del av utskottets bedömning under rubriken Lönebidrag som börjar med "Utskottet delar" och slutar med "avstyrks därför" bort ha följande lydelse:
Oavsett konjunkturläge har de handikappade alltid en svår situation på arbetsmarknaden. Insatser för arbetshandikappade är enligt utskottets mening oerhört viktiga och bör alltid vara prioriterade. Utskottet uppfattning är att arbetslinjen måste gälla även denna grupp och förtidspensioneringar skall undvikas i största möjliga utsträckning. Både lönebidrag och anställningar hos Samhallkoncernen har visat sig vara värdefulla lösningar för arbetshandikappade. Utskottet delar Folkpartiets uppfattning i motion A53 att regeringens förslag att sänka ersättningsnivån för nya beslut om lönebidrag bör avslås.
dels att utskottets hemställan under 36 bort ha följande lydelse:
36. beträffande sänkning av den högsta ersättningsnivån för lönebidrag att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A53 yrkande 7 och med avslag på proposition 1994/95:218 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
42. Den högsta ersättningsnivån för lönebidrag hos ideella organisationer (mom. 37)
Hans Andersson (v) anser
dels att den del av utskottets bedömning under rubriken Lönebidrag som börjar med "Utskottet har" och slutar med "berörd del" bort ha följande lydelse:
Utskottet ser med stor oro på förslagen rörande lönebidrag som regeringen lägger fram. Som Vänsterpartiet framhåller i sin motion A55 är lönebidrag ofta den enda möjligheten för arbetshandikappade att få arbete. Redan riksdagens tidigare beslut att sänka taket för lönebidrag från 90 % till 80 % av lönekostnaden har enligt utskottet inneburit att det på sikt blir allt svårare för arbetshandikappade att få arbete. En mycket stor andel av lönebidragsanställningarna finns hos ideella organisationer. Dessa organisationer har inget ekonomiskt utrymme för att ta ett större löneansvar än man redan gör. Resultatet blir färre lönebidragsanställningar och ökad arbetslöshet bland de arbetshandikappade.
Utskottet anser mot den angivna bakgrunden att de ytterligare besparingar som föreslås inom B 5-anslaget och den utvidgning av målgruppen som föreslås inte kan godtas. För att ideella organisationer även i framtiden skall kunna vara en del av de arbetshandikappades arbetsmarknad bör enligt utskottets mening riksdagen undanta ideella organisationer från sänkningen av taket för lönebidrag till 80 % av lönekostnaden.
dels att utskottets hemställan under 37 bort ha följande lydelse:
37. beträffande den högsta ersättningsnivån för lönebidrag hos ideella organisationer att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A55 yrkande 27 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
43. Anslag till särskilda åtgärder för arbetshandikappade (mom. 38)
Hans Andersson (v) anser
dels att den del av utskottets bedömning under rubriken Medelsanvisning på anslaget B 5 Särskilda åtgärder för arbetshandikappade som börjar med "Utskottet har" och slutar med "regeringen föreslagit" bort ha följande lydelse:
Som följd av utskottets ståndpunkt att volymen lönebidragsanställda bör ökas och att ideella organisationer skall undantas från nivåsänkningen anser utskottet att anslaget bör tillföras ytterligare 400 miljoner kronor. Till anslaget Särskilda åtgärder för arbetshandikappade bör således med bifall till Vänsterpartiets motion A55 i berörd del anvisas 10 766 081 000 kr.
dels att utskottets hemställan under 38 bort ha följande lydelse:
38. beträffande anslag till särskilda åtgärder för arbetshandikappade att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A55 yrkande 28 och med anledning av proposition 1994/95:218 i motsvarande del -- med ändring av riksdagens beslut (1994/95:AU12, rskr. 227) -- till Särskilda åtgärder för arbetshandikappade för budgetåret 1995/96 under tionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 10 766 081 000 kr,
44. Engångsvis besparing på Samhall och anslag till koncernen (mom. 39)
Elver Jonsson (fp) och Dan Ericsson (kds) anser
dels att den del av utskottets bedömning under rubriken B 6 Bidrag till Samhall Aktiebolag som börjar med "Utskottet bedömer" och slutar med "avstyrks således" bort ha följande lydelse:
Utskottet har samma uppfattning som Folkpartiet i motion A53 och som Kristdemokratiska samhällspartiet i motionerna A54 och Fi35 att den neddragning av anslaget till Samhall på 300 miljoner kronor som regeringen föreslår bör avslås. Samhall bör i stället använda dessa pengar till att skapa anställning åt ytterligare 3 000 arbetshandikappade.
Den besparing på Samhall som riksdagen redan beslutat om vid budgetbehandlingen är tillräckligt betungande för koncernen. En ytterligare neddragning skulle lägga en orimlig stor börda på de arbetshandikappade.
Utskottet vill också påtala de samhällsekonomiskt gynnsamma effekterna av Samhallanställningar jämfört med de alternativ som står till buds.
Som följd av utskottets ställningstagande när det gäller den föreslagna besparingen på Samhall bör det anslag som riksdagen redan anvisat (bet. 1994/95:AU12, rskr. 227) stå fast.
dels att utskottets hemställan under 39 bort ha följande lydelse:
39. beträffande engångsvis besparing på Samhall och anslag till koncernen att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:A53 yrkandena 8 och 9, 1994/95:A54 yrkande 5, 1994/95:Fi35 yrkande 17 samt med avslag på proposition 1994/95:218 i motsvarande delar och motion 1994/95:A55 yrkandena 29 och 30 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
45. Engångsvis besparing på Samhall och anslag till koncernen (mom. 39)
Hans Andersson (v) anser
dels att den del av utskottets bedömning under rubriken B 6 Bidrag till Samhall Aktiebolag som börjar med "Utskottet bedömer" och slutar med "avstyrks således" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar Vänsterpartiets uppfattning att det skall vara en högt prioriterad uppgift att skapa fler arbetstillfällen för arbetshandikappade. Mot bakgrund av att 70 000 anmälda arbetshandikappade i dag står utanför arbetsmarknaden måste enligt utskottets mening regeringens sparförslag under B 6-anslaget avvisas. Utskottet vill dessutom anvisa ytterligare 100 miljoner kronor för att Samhall skall kunna skapa fler jobb för arbetshandikappade. Sammantaget bör alltså 7 174 628 000 kr anvisas på anslaget B 6 Bidrag till Samhall Aktiebolag för nästa budgetår.
dels att utskottets hemställan under 39 bort ha följande lydelse:
39. beträffande engångsvis besparing på Samhall och anslag till koncernen att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A55 yrkandena 29 och 30 och med anledning av motionerna 1994/95:A53 yrkandena 8 och 9, 1994/95:A54 yrkande 5, 1994/95:Fi35 yrkande 17 samt med avslag på proposition 1994/95:218 i motsvarande del
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en engångsvis besparing på Samhall,
dels -- med ändring av riksdagens beslut (1994/95:AU12, rskr. 227) -- till Bidrag till Samhall Aktiebolag för budgetåret 1995/96 under tionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 7 174 628 000 kr,
Särskilda yttranden Särskilda yttr
1. Kartläggning och analys av kvinnors arbetsmarknad (mom. 3)
Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna Åkerhielm (alla m) anför
Moderata samlingspartiet har ett särskilt sjupunktsprogram med riktlinjer för en politik för riktiga jobb såsom det presenteras i motion A52.
Som framgår av motionen anser Moderaterna att det är viktigt för kvinnorna att ett privat tjänsteföretagande får möjlighet att utvecklas. Regeringens politik däremot stänger den kvinnodominerade arbetsmarknaden utan att öppna nya arbetsmarknader i stället. Det är nämligen mot kvinnorna den nödvändiga kommunala återhållsamheten slår allra hårdast.
Vi vill likväl inte motsätta oss den föreslagna kartläggningen och analysen av kvinnors arbetsmarknad.
2. Kartläggning och analys av kvinnors arbetsmarknad (mom. 3)
Hans Andersson (v) anför:
Vänsterpartiet har i olika sammanhang, senast i partimotionen A55 påtalat den mycket bekymmersamma situationen för kvinnor till följd av dels neddragningar i den offentliga sektorn dels att många arbeten har rationaliserats bort inom bl.a. kontorsadministrativt arbete. Det krävs omfattande åtgärder, inte minst utbildningsinsatser för att möta de problem som har uppstått.
Vänsterpartiet har i och för sig inte något emot den nu föreslagna kartläggningen och analysen men anser att läget är så bekymmersamt att man inte bör vänta med varje åtgärd enbart av den anledningen att det tillsätts en utredning med det nyss angivna uppdraget.
3. Arbetsrätten (mom. 5)
Elver Jonsson (fp), Elving Andersson (c) och Dan Ericsson (kds) anför:
Enligt vår uppfattning bör en reformering av arbetsrätten komma till stånd. Den arbetsrättslagstiftning som gällde under 1994 borde ha fått vara kvar som ett första steg i riktning mot en sådan reformering. Det hade varit en fördel om den hade fått verka ytterligare en tid så att en rejäl utvärdering av den lagstiftning som infördes hade kunnat ske.
Eftersom regeringen har tillsatt en särskild kommission med uppdrag att se över och komma med förslag till lösningar på de problem som finns på arbetsrättens område har vi avstått från att nu lägga något yrkande. Vi utgår från att arbetsrättskommissionen kommer att ta ett brett och samlat grepp på problemen och att den arbetar med största skyndsamhet samt att särskilt småföretagens situation uppmärksammas i sammanhanget.
4. En allmän och obligatorisk arbetslöshetsförsäkring (mom. 7)
Elving Andersson (c) och Dan Ericsson (kds) anför:
Enligt vår uppfattning borde den arbetslöshetsförsäkring som infördes under den förra mandatperioden ha fått vara kvar. Fördelen med den var att den var allmän och omfattade alla med stark anknytning till arbetsmarknaden och gav inkomstrelaterade förmåner upp till en viss nivå.
Eftersom regeringen har aviserat sin avsikt att tillsätta en utredning som skall se över arbetslöshetsersättningen avstår vi från att nu lägga något yrkande.
5. Stor flexibilitet m.m. (mom. 11)
Hans Andersson (v) anför:
Vänsterpartiet anser att det saknas förslag om system för kompetensutveckling i arbetslivet och då särskilt vad gäller kvinnor. Vänsterpartiet föreslår därför en rad olika metoder för att komma åt denna nyckelfaktor på den framtida flexibla arbetsmarknaden. Några av Vänsterpartiets förslag är framtidsfonder, ett särskilt kompetensutvecklingsprogram -- i första hand riktat till kvinnor, en bättre studiefinansiering och en större satsning på arbetsmarknadsutbildning.
6. Utförsäkringsåtgärd (mom. 18)
Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna Åkerhielm (alla m) anför:
Moderata samlingspartiet anser att man skall maximera den period under vilken ersättning från a-kassa kan utgå till 450 dagar. Under ersättningstiden bör någon form av åtgärd regelmässigt sättas in. Dagens i praktiken eviga ersättningsrätt gör arbetslösheten onödigt hög. De mellanliggande åtgärdsperioderna får dessutom för många karaktären av åtgärder blott och bart för att förtjäna en ny ersättningsperiod. Det sänker effektiviteten i bl.a. arbetsmarknadsutbildningen.
7. Anslag till arbetsmarknadspolitiska åtgärder (mom. 33)
Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna Åkerhielm (alla m) anför
Moderata samlingspartiet anser det inte meningsfullt att ha ett yrkande om alternativ medelsanvisning till anslaget A2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Vår politik skiljer sig på ett avgörande sätt från de förslag regeringens här presenterar.
Vi anser att en långsiktig arbetslöshet på nästan 10 % som regeringen räknar med är från både mänsklig och ekonomisk utgångspunkt oacceptabelt.
De förslag som regeringen presenterar i sysseselsättningsproposition 218 skapar inga nya riktiga arbeten. De företagsstimulerande förslagen i kompletteringspropositionen 150 är också helt otillräckliga. Vi har i särskilda reservationer ovan om inriktningen av arbetsmarknadspolitiken och om förslag rörande åtgärder redovisat vår ståndpunkt till de arbetsmarknadspoltiska åtgärderna som finansieras under A 2-anslaget.
Till skillnad från regeringen menar vi Moderater att arbetslösheten i första hand skall klaras genom att det skapas riktiga jobb. Riktiga arbeten tillkommer bara genom att företag bildas och växer. För detta krävs en företagsstimulerande politik.
I vår partimotion A52 redovisar vi i ett sjupunktsprogram riktlinjerna för en politik för riktiga jobb. Programmet berör företagen, skattesystemet, lönebildningen, arbetsmarknaden, socialförsäkringarna, utbildningen och arbetsmarknadspolitiken.
8. Anslag till arbetsmarknadspolitiska åtgärder (mom. 33)
Dan Ericsson (kds) anför
Kristdemokraterna har inte lagt något yrkande om alternativ medelsanvisning till anslaget A 2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder och vill därför anföra följande.
Vår grundinställning är att arbetslösheten måste lösas med en generell ekonomisk politik för tillväxt och fler jobb. En sådan politik inbegriper en sund näringspolitik. Härutöver krävs som komplement en aktiv och väl fungerande arbetsmarknadspolitik. Meningsfull sysselsättning och utbildning skall erbjudas framför passivt kontantstöd vid arbetslöshet.
Det är bra med en ökad flexibilitet för användningen av de arbetsmarknadspolitiska medlen. Det får dock inte innebära att prioriteringar underlåts.
Förslaget om ett fortsatt småföretagarstöd ser vi som en positiv tillväxtfrämjande åtgärd.
Vi konstaterar att regeringen slagit till reträtt när det gäller exempelvis praktikplatser och förordar en återgång till ungdomspraktik och akademikerpraktik under en ny benämning, arbetsplatsintroduktion. Vi accepterar åtgärden. Reträtten gäller också ALU där regeringen inte fullföljer tidigare beslutade neddragningar. Vi tycker också detta är bra.
Vi avvisar ett flyttbidrag liksom förslaget om pendlingsstöd. Vi avvisar också nyproduktionsstödet för bostäder eftersom byggsektorn måste stabiliseras på en nivå i balans med efterfrågan. Dessutom innebär satsningen på ett allergisaneringsprogram en stimulans till ökad sysselsättning inom byggsektorn.
Sammantaget innebär den Kristdemokratiska politiken, med sin betoning av tillväxtskapande åtgärder, att behovet av medel till arbetsmarknadspolitiska åtgärder kommer att minska.
Propositionens lagförslag
Bilaga
Förslag till lag om arbetsplatsintroduktion Förslag till lag om kommuners ansvar för ungdomar Förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen (1992:322) om ungdomspraktikanter Förslag till lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring Förslag till lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd Förslag till lag om upphävande av lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Propositionerna 4 Motioner 5 Utskottet 11 Inledning 11 Allmän bakgrund 11 Arbetsmarknadsläget 11 Arbetsmarknadspolitikens inriktning 14 Kvinnors arbetsmarknad 22 Uppföljning 24 Arbetsrätten 25 En allmän och obligatorisk arbetslöshetsförsäkring 26 A 1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader 26 Ett sammanhållet förvaltningsanslag 27 AMS tillsynsverksamhet m.m. 28 Medelsberäkning 29 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder 30 Ett flexibelt resursutnyttjande 30 Omfattningen budgetåret 1995/96 31 Tillfällig personalförstärkning 33 Personalförstärkning av arbetsförmedlingen i invandrartäta områden 34 Informationsinsatser för invandrare 36 Åtgärder vid utförsäkring 36 En praktikåtgärd -- arbetsplatsintroduktion 37 Ändrade regler för starthjälp 40 Ett nytt pendlingsstöd 41 Utbildningsvikariat för småföretag 42 Kommunernas ansvar för ungdomar upp till 20 år 43 Datortek 46 Särskilda åtgärder för regional utveckling och tillväxt 47 Förslag rörande rekryteringsstöd, beredskapsarbete och utbildningsbidrag 48 Arbetsmarknadsutbildning m.m. 49 Otraditionella medel 52 Medelsanvisning på anslaget A 2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder 52 A 7 Europeiska socialfonden 53 B Arbetslivsfrågor 54 B 3 Yrkesinriktad rehabilitering 54 B 5 Särskilda åtgärder för arbetshandikappade 55 Lönebidrag 55 Medelsanvisning på anslaget B 5 Särskilda åtgärder för arbetshandikappade 56 B 6 Bidrag till Samhall Aktiebolag 57 Arbetslivsfonden 57 Hemställan58 Reservationer 1. Arbetsmarknadspolitikens inriktning (mom. 1), (m) 65 2. Arbetsmarknadspolitikens inriktning (mom. 1), (fp) 66 3. Arbetsmarknadspolitikens inriktning (mom. 1), (v) 68 4. Arbetsmarknadspolitikens inriktning (mom. 1), (mp) 69 5. Arbetsmarknadspolitikens inriktning (mom. 1), (kds) 70 6. Arbetsrätten (mom. 5), (m) 71 7. Arbetsrätten (mom. 5, motiveringen), (v) 72 8. En allmän och obligatorisk arbetslöshetsförsäkring (mom. 7), (m, fp) 73 9. Ett sammanhållet förvaltningsanslag (mom 8) (v) 73 10. Anslag till Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader (mom. 10), (v) 74 11. Stor flexibilitet m.m. (mom. 11) (m) 74 12. Stor flexibilitet m.m. (mom. 11), (kds) 75 13. Inriktningen av ALU (mom. 12), (m) 75 14. Inriktningen av ALU (mom. 12), (v) 76 15. Tillfällig personalförstärkning (mom. 13), (m) 76 16. Tillfällig personalförstärkning (mom. 13), (v) 77 17. Projekt i storstädernas invandrartäta områden (mom. 14), (v) 77 18. Lån till invandrare som vill starta egna företag (mom. 15), (mp) 77 19. Övriga åtgärder till förmån för invandrare (mom. 16), mp) 78 20. Arbetsplatsintroduktion m.m (mom. 19), (m) 79 21. Arbetsplatsintroduktion m.m. (mom. 19), (fp) 79 22. Arbetsplatsintroduktion m.m. (mom. 19), (v) 80 23. Starthjälpen (mom. 20), (fp) 81 24. Starthjälpen (mom. 20), (mp, kds) 81 25. Pendlingsstöd (mom. 21), (m. mp, kds) 82 26. Utbildningsvikariat (mom. 22), (m) 82 27. Kommunernas ansvar för ungdomar (mom. 23), (m) 83 28. Kommunernas ansvar för ungdomar (mom. 23), (v) 83 29. Datortek (mom. 24), (m) 84 30. Datortek (mom. 24), (v) 84 31. Särskilda åtgärder för regional utveckling och tillväxt (mom. 25), (m) 85 32. Särskilda åtgärder för regional utveckling och tillväxt (mom. 25), (v) 85 33. Arbetsmarknadsutbildning m.m. (mom. 27), (m) 86 34. Personliga utbildningskonton (mom. 28), (m, fp, kds) 87 35. Kompetensutvecklingsprogram m.m. (mom. 29), (v) 87 36. Otraditionella medel till verksamheten med Agenda 21 (mom. 32), (v) 88 37. Anslag till arbetsmarknadspolitiska åtgärder (mom. 33), (fp) 89 38. Anslag till arbetsmarknadspolitiska åtgärder (mom. 33), (v) 90 39. Utvidgning av målgruppen för lönebidrag (mom. 35), (m) 90 40. Utvidgning av målgruppen för lönebidrag (mom. 35), (mp) 91 41. Sänkning av den högsta ersättningsnivån för lönebidrag (mom. 36), (fp) 91 42. Den högsta ersättningsnivån för lönebidrag hos ideella organisationer (mom. 37), (v) 92 43. Anslag till särskilda åtgärder för arbetshandikappade (mom. 38), (v) 93 44. Engångsvis besparing på Samhall och anslag till koncernen (mom. 39), (fp, kds) 93 45. Engångsvis besparing på Samhall och anslag till koncernen (mom. 39), (v) 94 Särskilda yttranden 1. Kartläggning och analys av kvinnors arbetsmarknad (mom. 3), (m) 95 2. Kartläggning och analys av kvinnors arbetsmarknad (mom. 3), (v) 95 3. Arbetsrätten (mom. 5), (c, fp, kds) 95 4. En allmän och obligatorisk arbetslöshetsförsäkring (mom. 7), (c, kds) 96 5. Stor flexibilitet m.m. (mom. 11), (v) 96 6. Utförsäkringsåtgärd (mom. 18), (m) 96 7. Anslag till arbetsmarknadspolitiska åtgärder (mom. 33), (m) 97 8. Anslag till arbetsmarknadspolitiska åtgärder (mom. 33), (kds)97 Bilaga: Propositionens lagförslag99