Till innehåll på sidan

En begränsningsregel för fastighetsskatten, m.m.

Betänkande 2001/02:SKU3

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
28 november 2001

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

DOC
PDF

Beslut

Begränsning av fastighetsskatten (SkU3)

Riksdagen beslutade om en regel som begränsar uttaget av fastighetsskatt. Hushåll ska, under vissa förutsättningar, betala högst fem procent av inkomsten i fastighetskatt för sin permanentbostad. Regeln gäller fastigheter som har ett taxeringsvärde mellan 280 000 och 3 miljoner kronor. Hushåll med stor förmögenhet eller med en sammanlagd inkomst på över 600 000 kronor om året omfattas inte. Det främsta syftet är att underlätta för hushåll med låga inkomster bosatta i attraktiva områden där marknadsvärdena stigit kraftigt. Reglerna träder i kraft den 15 december 2001 och tillämpas retroaktivt från den 1 januari 2001.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2001-10-30
Justering: 2001-11-13
Trycklov: 2001-11-20
Reservationer: 6
Betänkande 2001/02:SKU3

Alla beredningar i utskottet

2001-10-29T23:00:00Z

Begränsning av fastighetsskatten (SkU3)

Skatteutskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag till en regel som begränsar uttaget av fastighetsskatt. Hushåll ska, under vissa förutsättningar, betala högst fem procent av inkomsten i fastighetskatt för sin permanentbostad. Regeln gäller fastigheter som har ett taxeringsvärde mellan 280 000 och 3 miljoner kronor. Hushåll med stor förmögenhet eller med en sammanlagd inkomst på över 600 000 kronor om året omfattas inte. Det främsta syftet är att underlätta för hushåll med låga inkomster bosatta i attraktiva områden där marknadsvärdena stigit kraftigt. Reglerna föreslås träda i kraft den 15 december 2001 och tillämpas retroaktivt från den 1 januari 2001.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2001-11-28
Webb-tv

Webb-tv, En begränsningsregel för fastighetsskatten, m.m.

Debatt om förslag 2001/02:SKU328 november 2001

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 77 Carl Erik Hedlund (M)
Herr talman! Jag ska börja med en liten sedelä- rande historia. Det var en gång ett konungarike som hade en fi- nansminister som tog ut mycket höga skatter av fol- ket. Mer och mer skatter behövdes för att bekosta regeringens olika idéer, och skattesystemet blev allt- mer komplicerat. Så en dag förklarade finansminis- tern att skattesystemet var "ruttet", och hövdingen för många av de arbetande fyllde på med att systemet var "perverst". Nu skulle man få ett nytt, enklare och tydligare skattesystem. De många skattejuristerna skulle få se sig om efter något annat arbete. En av kungens allra högsta ministrar hade också en gång slagit fast att bostaden var en medborgerlig rättighet, men kungens nya rådgivare visste ändå hur man skulle kunna öka skatteintäkterna genom att beskatta boendet. "Fastighetsskatten är en bra skatte- bas. Det är en rekorderlig skatt", sade finansminis- tern. Nu kunde man se till att folk verkligen betalade, och så skrevs nya pålagor ut. Till slut var missnöjet med fastighetsskatten så stort att regeringen föreslog den ena förändringen efter den andra tills alltihop var en enda röra. "Ruttet och perverst", började folket att muttra. Därefter såg man till att kungen fick nya råd- givare, och sedan levde folket lyckligt i alla sina dagar. Herr talman! Att äta och att bo är två grundläg- gande förutsättningar för överlevnad. När det gäller ätandet har vi i Sverige en lägre moms för mat köpt i butiker. Men för boendet har vi höjt byggmomsen, infört moms på alla tjänster och varor som hänger ihop med själva boendet, lagt på särskilda energis- katter och ovanpå alltihop en förmögenhetsskatt och så fastighetsskatten, som sägs ska motsvara en alter- nativ avkastning på fastighetskapitalet. Summan av alla dessa pålagor har inneburit att kostnaderna för boende har skjutit i höjden. En allt högre andel av inkomsten krävs för att betala boendet. Folk tvingas flytta eller kraftigt skära ned sina övriga utgifter. Fastighetsskatten har visat sig vara en bra katalysator för skatterevolter i flera länder, och så kan det bli också i Sverige. Fastighetsskatten upplevs som orättfärdig. Rege- ringen har låtit utreda frågan flerfaldiga gånger och lanserat olika förslag till en bättre tingens ordning, men allt har till sist blivit ett moras av komplicerade bestämmelser, uppräkningar, undantag och undantag från undantagen. Till denna kaotiska röra kommer nu också den begränsningsregel som är föremål för da- gens debatt. Förslaget om en begränsningsregel för fastighets- skatten innebär att hushåll, under vissa förutsättning- ar, ska betala högst 5 % av inkomsten i fastighetsskatt för en permanentbostad. Fritidsfastigheter omfattas inte. Begränsningsregeln banar väg för en ny era av krångliga och svåra skatteregler. Regeln innebär ett komplicerat system med flera undantag och dess- utom, som jag nyss sade, undantag från undantagen. Införandet av begränsningsregeln är en återgång till ett skattesystem som är svårgenomträngligt och i många fall obegripligt för skattebetalarna. "Ruttet" och "perverst" är omdömen som också skulle kunna gälla fastighetsbeskattningen, och begränsningsregeln bekräftar detta. Ett flertal av remissinstanserna har påtalat att komplexiteten i skattesystemet kommer att öka. Riks- skatteverket t.ex. anser att "förslaget ur skattesyste- matisk synvinkel medför en olycklig blandning av tre olika skatter nämligen fastighetsskatt, inkomst- och förmögenhetsskatt". Begränsningsregeln skapar också marginaleffek- ter. Förutom de skatteökningar och bidragsminsk- ningar som redan följer av en inkomstökning kommer fastighetsskatten att öka med 5 % av inkomstökning- en. Och det är inte lite i ett samhälle där en mellanin- komsttagare har en total skattebörda på i storleksord- ningen 65 %. Det finns som bekant många dolda skatter i Sverige. Att det blir en så kraftig opinion mot fastighetsskatten beror naturligtvis delvis på att den är mycket synlig och tydlig. De föreslagna reglerna om sambeskattning när det gäller begränsningsregeln medför också marginalef- fekter på barnafödande och giftermål. I ett hushåll ska nämligen räknas in de personer som sambeskattas enligt lagen om statlig förmögenhetsskatt. Sedan får statsministern visa sig hur många gånger som helst med babyar på armen: Fakta kommer att tala för sig själv. Det kommer att bli jobbigare för familjebild- ning, och man kan inte räkna med att det blir så väl- digt många nya barn födda. Fastighetsskatten är en skatt på en fiktiv avkast- ning på husets taxeringsvärde utan koppling till nå- gon verklig inkomst. Stigande marknadsvärden gör att skatten stiger till helt oacceptabla belopp för många människor. Begränsningsregeln medför höga administrativa kostnader och uppmuntrar till svar- tjobb, skenskrivningar och skatteplanering. Det före- slagna regelsystemet kan utgöra ett incitament för att i ökad utsträckning lämna oriktiga inkomst- och för- mögenhetsuppgifter till skattemyndigheterna, skenskriva sig på annan ort osv. Regeringen har dock ansett att "behovet av en be- gränsningsregel gör sig gällande med en sådan styrka att nu redovisade invändningar inte medför någon annan bedömning än att förslaget skall läggas fram". Regeringen medger därmed att fastighetsskatten fått så orimliga effekter att något måste göras. Tyvärr väljer regeringen att inom ramen för ett orättfärdigt skattesystem införa en mycket komplicerad begräns- ningsregel. Detta blir följden av ett högt skattetryck där skatt måste tas ut på trögrörliga skattebaser. Be- gränsningsregeln blir regeringens verktyg för att kunna bevara en orättfärdig skatt och ett högt skatte- tryck. Begränsningsregeln är också ett bevis för att själ- va fastighetsskatten som sådan är felaktig. När många människor drabbas så hårt att en begränsningsregel måste införas är det naturligtvis fel på skatten. Att införa en begränsningsregel gör inte systemet bättre. Roten till det onda finns fortfarande kvar. Dagens system resulterar i orimliga regionala skillnader. Områden med tillväxt och inflyttning skapar naturligtvis höjda marknadspriser på bostäder och därmed en hög fastighetsskatt. Fastighetsbeskatt- ningen blir då en specialskatt på tillväxtregioner. För att tillväxten i landet ska bibehållas och utvecklas behövs det ju inflyttning och rörlighet i dessa regio- ner. Bostadsbrist och höga boendekostnader i tillväx- tregionerna blir en hämsko som riskerar att hindra den fortsatta tillväxten i Sverige. Människor ska naturligtvis ha möjlighet att bo i glesbygd, men människor ska också ha möjlighet att bo kvar i storstadsregioner, attraktiva kustområden och andra regioner där taxeringsvärdena höjs. Ingen ska tvingas från hus och hem på grund av orättfärdiga skatter. Det enda rimliga, herr talman, är att fastig- hetsskatten avskaffas helt. Ständiga förändringar och nya beslut skapar en känsla av osäkerhet. Vi anser att ett skattesystem ska uppfylla tre grundkrav: Det ska vara rättvist, det ska vara begripligt för den som be- talar skatten och det ska vara stabilt så att inte plötsli- ga förändringar skakar sönder den skattskyldiges ekonomi. Fastighetsskatten ska därför enligt vår mening successivt tas bort. Det första steget är att 1997 års taxeringsvärden även fortsättningsvis ska vara ut- gångspunkt för beskattningen. I de områden där pris- utvecklingen har lett till sänkta taxeringsvärden ska dessa lägre värden gälla. Fastighetsskatten ska av- vecklas successivt. Skattesatsen för småhus ska sän- kas till 0,9 % och för flerbostadshus till 0,5 % år 2002. Därefter ska sänkningen fortsätta tills fastig- hetsskatten är borta. För att minska de regionala skillnaderna används i Moderaternas förslag endast halva markvärdet som grund för beräkning. Dessutom ska förmögenhetsskatten avvecklas successivt. Med genomförande av våra förslag behövs det ingen be- gränsningsregel. Därför, herr talman, yrkar jag bifall till reserva- tion 1.

Anf. 78 Kenneth Lantz (Kd)
Herr talman! Så har vi att debattera ett betänkande som i sig är ett erkännande av att regeringens be- skattning av våra bostäder har gått snett. Vi ska be- sluta om en regel som ska gälla retroaktivt, nämligen en begränsningsregel för fastighetsskatten. Kristdemokraterna driver en politik som syftar till att alla ska ha råd till sin egen bostad. Hyra, räntor och andra avgifter kan komma upp till nivåer som blir påtagligt kännbara för många människor. Det visar sig att många, inte minst barnfamiljer, investerar i egna hem för att på sikt kunna få en rimlig bokostnad. Denna målsättning är i högsta grad lovvärd. Alltsedan den stora skattereformen har emellertid bokostnader- na skenat i väg. Från att staten bidrog med upp emot 20 miljarder har vi nu kommit fram till att boskatter- na levererar motsvarande belopp till statskassan. Självklart blir det kännbart för många människor. Tragiska exempel har heller inte uteblivit. Vi har här i Riksdagshuset, ute på Mynttorget samt på gator och torg i vårt land mött människor som berättat hur deras ekonomi försämrats av den senaste fastighetstaxe- ringen. Vi har inte glömt bort finansministerns erkännan- de av att boskatten faktiskt slog fel. En måndag i augusti meddelades att fastighetsskatten nu sänks med 0,2 procentenheter. Redan vid detta tillfälle noterades att regeringen därmed erkänner att boskat- ten slog hårt för många människor. Nu ska vi ändra reglerna igen genom att införa en begränsningsregel, alltså ännu ett erkännande om att boskatten är för hög. Har regeringen lyssnat på sin egen argumentation, frågar man sig? Låter det inte motsägelsefullt att först sänka skatten i augusti och efter tre månader ändra den igen genom införandet av en regel som ska begränsa den senaste revideringen? Herr talman, jag yrkar bifall till reservation 2 un- der punkterna 1 och 2. Kristdemokraterna anser att nuvarande skattekon- struktion avseende våra bostäder är förkastlig. Vi har i landet en gammal princip att skatt ska tas ut efter bärkraft. Fastighetsbeskattningen går bjärt emot den- na princip. Jag blev i går kontaktad av en familj i Höganäs kommun som köpt en fastighet för 300 000 kr. Taxeringsvärdet är 500 000 kr. Skatten drabbar dem så att de betalar fastighetsskatt, och dessutom får de ett underlag till sin förmögenhet som är helt fiktivt. Vi vill avslå förslaget med motivation att det inte går att lappa ihop regeringens dåliga bo- skattepolitik på det här sättet. Då kommer jag till hushållens ekonomi, herr tal- man. För hushåll som kommer i åtnjutande av be- gränsningsregeln kommer marginalskatten att öka med ungefär 5 %. Är det då rimligt att människor som betalat sitt boende en gång för beskattade ar- betsinkomster ska få ytterligare 5 % marignaleffekt av detta? Om man läser lagtexten och kommer fram till

Anf. 79 Lennart Kollmats (Fp)
Herr talman! Ibland undrar man över varför det ska göras så besvärligt när det kan vara så enkelt. Regeringens förslag till begränsningsregel för fastig- hetsskatten är i mitt tycke ett typexempel. Först inser man från regeringshåll att det är något fel på fastig- hetsskatten. Det måste man uppskatta, för det är ett bra steg på väg mot en sjukdomsinsikt. Under några år finner man att det nog är bra att frysa taxeringsvärdena för att mildra effekterna av fastighetsskatten, men så enkelt får det tydligen inte vara. För skattesatsen var så hög att det ändå blev orättfärdiga effekter, ett uttryck som Arne Kjörnsberg inte gillade i förra veckans debatt, men jag förbehål- ler mig rätten att använda uttrycket. Med nya taxe- ringsvärden blev konsekvenserna orättfärdiga i at- traktiva områden och i tillväxtområdena. Det ansåg även vi i Folkpartiet, och för att komma till rätta med det har vi föreslagit att behålla de frysta taxeringsvärdena på 1997 års nivå, dvs. att de ska även gälla i år och framöver, och sänka skattesatsen till 1 % för villor och ½ % för hyresfastigheter. Där- efter vill vi ha en fortsatt avtrappning av skattesatser- na tills fastighetsskatten helt försvinner. Detta är ett mål för den långsiktiga strategi för fastighetsskatten som Folkpartiet lade fram vid sitt möte i Lund nyli- gen. Det är så enkelt och lättförståeligt att varje deklar- ant, villa- och fritidshusägare med lätthet kan räkna ut sin skatt både för i år och för kommande år och där- med veta hur skatten slår. Det här tycker vi är en rättighet och en förutsättning för att man ska kunna ta ställning till hur man ska hantera sin privata ekonomi i övrigt. Men så enkelt får det tydligen inte vara. Regeringen föreslår ett komplicerat system med många komponenter. Vi har hört exemplet här tidiga- re, men jag vill ändå ta upp det. I betänkandets sammanfattning står det att regeln innebär att fastighetsskatten efter skattereduktionen, under vissa förutsättningar, inte ska överstiga 5 % av den skattskyldiges inkomst. Med en vanlig tolkning borde det innebära att om jag som husägare tjänar 300 000 kr om året ska inte fastighetsskatten översti- ga 15 000 kr. Men så läser man längre ned och finner att vid inkomstberäkningen ska inkomsterna slås ihop för make och maka eller sambor. Och inte bara det, om det finns ytterligare någon som bor i fastigheten och ingår i hushållet ska den personens inkomst också räknas in. Sedan ska vid inkomstberäkningen också förmögenheten beräknas på visst sätt. Det låter oro- ande, och det är det också: nya specialregler för fas- tigheten om den är för permanentboende, gränser för taxeringsvärde och gränser för inkomsterna. Tala om att komplicera livet för skattebetalarna! Arne Kjörnsberg sade i förra veckans debatt: "Skattesystemet ska ... bidra till effektivitet i det ekonomiska livet." För den enskilde är deklarationen och skatteberäkningen absolut en del av hans eller hennes ekonomiska liv. Då undrar jag om socialde- mokraterna tycker att det här förslaget bidrar till ef- fektiviteten. Sedan har vi det här med sambeskattning. Det är en fråga som Folkpartiet har drivit i många år, dvs. att avskaffa sambeskattningen. Såvitt jag vet - jag är ny i skatteutskottet och kan inte alla skatteregler - finns den bara kvar när det gäller förmögenhetsskatten. Men nu lyckas regeringen sprida sambeskattningen även till fastighetsskatten. Jag tog upp det i förra onsdagens debatt, men majoritetsföreträdaren reage- rade inte på det, så i dag frågar jag i stället Vänstern och Miljöpartiet: Är sambeskattning någonting som ni bejakar, eller tycker ni att makar eller sambor inte själva ska kunna bestämma hur de vill ha sin ekonomi som två självständiga individer? Här blir det därtill en dubbel sambeskattning, både förmögenheten och gemensamma inkomster påverkar fastighetsskatten. Från Folkpartiets sida vill vi ha generella lättnader i fastighetsskatten, och vårt förslag år 2002 innebär en total skattelättnad beträffande fastighetsskatten på nästan 4,3 miljarder i jämförelse med regeringens förslag. Och vi vill fortsätta att trappa ned fastighets- skatten. Men innan våra förslag hinner slå igenom i tillräcklig utsträckning kan det ändå komma att finnas orimliga konsekvenser för en del. Därför har vi i vårt budgetförslag lagt in 100 miljoner kronor för att åstadkomma lättnader för människor som bor i sär- skilt utsatta områden. Slutligen har jag uppfattat att socialdemokraterna också har insett riskerna med marginaleffekter. Inser ni också att detta förslag går i precis motsatt riktning? Med en ökad inkomst minskar möjligheten till den av er föreslagna skattereduktionen, och därmed plussar ni på marginaleffekterna med upp till fem procenten- heter. Mot bakgrund av denna kritik av det liggande för- slaget yrkar jag bifall till vår reservation under båda momenten.

Anf. 80 Lisbeth Staaf-Igelström (S)
Herr talman! Äntligen kan vi behandla och fatta beslut om en begränsningsregel för fastighetsskatten. Syftet med regeln är att hushåll med låga eller nor- mala inkomster och förmögenheter och som på grund av prisutvecklingen har fått höga taxeringsvärden ska få en lägre fastighetsskatt. Främst handlar det om hushåll som har ägt sin fastighet under lång tid - ofta pensionärer - och som ligger i storstadsområden eller andra attraktiva områden där marknadsvärdena stigit kraftigt. Begränsningsregeln sker i form av att en skattere- duktion införs som innebär att fastighetsskatten för ett småhus som är den permanenta bostaden begränsas så att den under vissa förutsättningar inte överstiger 5 % av hushållsinkomsten. Vi socialdemokrater vill ha både ett tak och ett golv i begränsningsregeln. Den övre gränsen innebär att förslaget får en bra fördelningseffekt som stärker rättvisan. Taket innebär att på fastigheter med taxe- ringsvärden över 3 miljoner kronor beräknas nedsätt- ningen bara upp till denna gräns. Därutöver får man betala 1 %. Den övre gränsen på taxeringsvärdet innebär indirekt en övre inkomstgräns på 600 000 kr. Genom att man inför en övre gräns för taxeringsvär- det i stället för en övre inkomstgräns begränsas den marginaleffekt som begränsningsregeln ger. Golvet innebär att fastigheter taxerade till mindre än 280 000 kr inte omfattas av begränsningsregeln. Skatten ska inte sättas ned till ett lägre belopp än 2 800 kr om året när regeln tillämpas. Golvet är satt på en sådan nivå att en person som har inkomst mot- svarande en ensamstående folkpensionär kommer att få ta del av begränsningsregeln. För fastigheter med ett taxeringsvärde under 280 000 kr har fastighets- skatten i många fall sänkts. Hushåll med mycket stora förmögenheter omfat- tas inte, på så sätt att en del av förmögenheten räknas med vid beräkningen av hushållsinkomsten. Som förmögenhet räknas skattepliktig förmögenhet, men man behöver inte räkna med förmögenhet som under- stiger fribeloppen i förmögenhetsbeskattningen. Man behöver inte heller räkna med den del av den aktuella fastighetens taxeringsvärde som ligger under 3 miljo- ner kronor. Herr talman! Vi har en bostadsmarknad i obalans. Fastighetsskatten fungerar utmärkt på en marknad i balans. Däremot får man de effekter som vi har i dag med snabbt stigande fastighetspriser och därmed ökade taxeringsvärden som följd när marknaden är i obalans. Vi socialdemokrater anser att vi på olika sätt måste finna lösningar på detta. Därför har skatten sänkts både för småhus och hyreshus samtidigt som fribeloppet i förmögenhetsskatten har höjts, och nu kommer en begränsningsregel med retroaktiv verkan att införas från den 1 januari i år. Vidare kommer vi snart att få ta ställning till förändringar när det gäller omräkningsförfarandet samt att införa en särskild dämpningsregel för att undvika kraftiga höjningar av taxeringsvärdena. Det har också införts investerings- bidrag för byggande av hyresrätter och studentbostä- der för att försöka få en bättre balans på bostads- marknaden - stöd som jag har noterat att de borgerli- ga partierna till största delen vill avveckla! Som vi har hört här tidigare i debatten, och som vi väl känner till, så är samtliga borgerliga partier över- ens om att en begränsningsregel inte ska införas, utan i stället ska taxeringsvärdena frysas på 1997 års nivå. Sedan är man inte så överens längre om den framtida fastighetsbeskattningen. Alla skriver att man vill reformera dagens system, men deras förslag spretar som vanligt i olika riktningar, som vi kan läsa i deras motioner och som vi har hört här i debatten. Jag och många med mig undrar därför hur det kommer att bli med den framtida fastighetsbeskatt- ningen. Hur kommer den att se ut vid en eventuell borgerlig valseger? Jag utgår ifrån att det inte blir en borgerlig valseger, men jag anser ändå att ni ska re- dovisa ett samlat borgerligt förslag till den framtida fastighetsbeskattningen. Vi socialdemokrater är medvetna om att begräns- ningsregeln kommer att öka komplexiteten i skatte- systemet till en viss del och att den ger vissa margi- naleffekter. Vi anser dock att detta måste vägas mot det starka intresset av att lindra de problem som fas- tighetsskatten kan innebära för vissa hushåll. Samti- digt anser vi att tillämpningen och effekterna av be- gränsningsregeln ska följas upp av regeringen. Herr talman! Fastighetsskatten är en del av flera delar i kapitalbeskattningen och den måste ses i ett ekonomiskt helhetsperspektiv. Den ger ca 20 miljar- der kronor som används till vår gemensamma välfärd. Vi socialdemokrater anser att fastighetsskatten ska finnas kvar, men den ska vara rimlig och rättvis och inte hindra människor med normala inkomster att välja ett boende i småhus. Därför har vi gjort en rad justeringar av fastighetsskatten och förmögenhets- skatten, och nu inför vi också en särskild begräns- ningsregel som skyddar just låginkomsttagare som bor i attraktiva områden. Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betän- kandet och avslag på samtliga reservationer.

Anf. 81 Carl Erik Hedlund (M)
Herr talman! När man lyssnar på Lisbeth Staaf- Igelström får man nästan tårar i ögonen. Jag har hört resonemangen tidigare - det är rättvist, det är fördel- ningspolitik osv. Men vad är det som är rättvist om man tvingar folk att flytta från sina bostäder? Det behöver man inte, säger Socialdemokraterna, för vi inför begränsningsregeln. Men den är ju så trubbig! Den går bara in i ett segment när det gäller både fas- tighetsvärdena och inkomsterna, och den skapar de marginaleffekter som har nämnts här. Jag vill fråga Lisbeth Staaf-Igelström två saker. För det första: Man räknar i inkomstunderlaget med 15 % avkastning på kapital utöver fastigheten. Statsrådet Wärnersson sade på den socialdemokratis- ka kongressen att man skulle kunna tänka sig att banksparande, dvs. 3 %, kunde vara en norm när man bedriver privata akutsjukhus. Men hur har ni kommit fram till 15 %? För det andra: Jag bor i hyreslägenhet och trivs i mitt fritidshus som ligger i Stockholms skärgård. För den fastighet som jag har i Stockholms skärgård kan jag inte få någon begränsningsregel, utan ni bestäm- mer att jag antingen får sälja mitt hus i skärgården eller flytta dit. Är det rättvist? Är det att ta hänsyn till medborgarnas eget val?

Anf. 82 Lisbeth Staaf-Igelström (S)
Herr talman! Carl Erik Hedlund, den moderata fö- reträdaren i debatten, gjorde en målande beskrivning i sitt inledningsanförande. Han fortsatte i samma takt här med att säga att han får tårar i ögonen när han hör min inledning. Jag anser, Carl Erik Hedlund, att det är viktigt att vi har en bra välfärd i vårt land. Vi socialdemokrater säger att politik är att vilja, att politik är att välja och att politik är att prioritera. Utifrån detta har vi gjort denna prioritering när det gäller fastighetsskatten och begränsningsregeln. För fritidsboendet har vi gjort prioriteringen att vi anser att det är bättre att vi lägger de pengarna på skolan, vården och omsorgen. Vi vet också att alla människor inte har råd att ha ett fritidsboende, och därför anser vi inte att även fritidsboendet ska få ta del av begränsningsregeln. Däremot, herr talman, får fritidsboendet ta del av skattesänkningarna och av förmögenhetsdelen som vi också har fattat beslut om.

Anf. 83 Carl Erik Hedlund (M)
Herr talman! Jag vet inte riktigt vad jag ska säga efter detta. Det är överheten som talar. Man behöver inte redovisa några bedömningar, utan man säger helt enkelt: Vi har bedömt att det är på det här sättet. Man kanske väljer att bo i en liten hyreslägenhet och ha en större del av sitt boende och välbefinnande i ett fritidshus. Socialdemokraterna säger: Vi vill prioritera det permanenta boendet. Det innebär att man antingen måste flytta ut till fritidshuset för att kunna dra nytta av begränsningsregeln eller sälja. Det ska vara så rättvist och fördelningspolitiskt riktigt, säger Socialdemokraterna. Men det innebär trots allt att familjer med rätt så normala inkomster väldigt snabbt kommer över gränsen när begräns- ningsregeln tillämpas. Bor familjen då i ett till- växtområde - den kombinationen är inte unik - så kommer detta att slå hårt. Det finns ett antal tidnings- uppgifter om detta som gäller aktuella, riktiga fall. Hur ska man då lösa detta utan begränsningsre- gel? Jo, naturligtvis genom att avskaffa fastighets- skatten. De borgerliga partierna har en frysning av taxeringsvärdena. Vi har lite olika lösningar för hur vi ska gå vidare sedan, men vi har en bra grund för att kunna göra detta drägligt för medborgarna så att de ska kunna överleva och inte behöva gå från hus och hem. Begränsningsregeln är ett missfoster. Den har kommit till därför att fastighetsskatten är en kon- struktion som är felaktig. Därför ska den inte införas.

Anf. 84 Lisbeth Staaf-Igelström (S)
Herr talman! Vi fick åter en målande beskrivning. Nu kallas begränsningsregeln för ett missfoster. Nej, Carl Erik Hedlund, den är inget missfoster! Vi social- demokrater har under en längre tid diskuterat att infö- ra en begränsningsregel. Varför måste vi införa en sådan? Jo, det beror på att den fria marknaden har sett till att det har blivit en så snabb prisutveckling i at- traktiva områden och i storstadsområden - till- växtområdena. Därför har vi varit tvungna att införa begränsningsregeln. Vad har ni moderater då att komma med? Precis som vanligt så kapitulerar ni och säger: Vi tar bort skatten. Det är det som ni alltid har att komma med. Ni debatterar över huvud taget inte hur vi ska komma till rätta med den orimliga utveckling som sker i stor- stadsområdena. Ni säger nej till investeringsbidrag till hyresrätter för att man på så sätt ska kunna få en bättre balans. Ni säger nej till stöd för att bygga stu- dentbostäder. Ni anser att hela den fria marknaden ska gälla inom bostadspolitikens område. En sådan prioritering har inte vi, herr talman. Där- för kommer vi att införa en begränsningsregel som är till skydd för dem med de låga inkomsterna och för dem som inte har någon stor förmögenhet. Det här är ett bra förslag.

Anf. 85 Kenneth Lantz (Kd)
Herr talman! Jag vill ställa en liten fråga till Lis- beth Staaf-Igelström och få hjälp med vad jag ska svara en person som ringde mig i veckan angående en fastighet i Höganäs kommun. Familjen har köpt den för 300 000 men är tvingad att betala fastighetsskatt på ett taxeringsvärde på 500 000. Är det rimligt att Jan-Erik och hans familj ska drabbas av en beskatt- ning på den här nivån? Det är en fiktiv skatt som strider helt emot vad regeringen har sagt, nämligen att taxeringsvärdet ska motsvara ungefär 75 % av mark- nadsvärdet? Vad kan jag få för hjälp av regeringen med en förklaring till vad detta kan bero på? Han säger att jag sitter i riksdagen och i skatteutskottet, vilket är sant. Han undrar hur vi kan fatta dylika be- slut. Nu har jag fört frågan vidare och förväntar mig ett bra svar.

Anf. 86 Lisbeth Staaf-Igelström (S)
Herr talman! Jag kan inte gå in i fallet med en en- skild familj och svara på vad den ska göra. Jag känner inte till deras inkomster och deras situation, utan de måste själva göra en bedömning utifrån husköpet osv. Man får säga vad man vill om Moderaterna, men de är väldigt tydliga i sin politik. Jag tycker att Krist- demokraterna är mer otydliga när det gäller fastig- hetsbeskattningen. Ni säger att ni vill avveckla fastighetsskatten. I stället vill ni införa en kommunal fastighetsavgift. Men ni har inte alls redovisat hur den ska se ut. Kommer den att se olika ut beroende på om fastighe- ten ligger i en storstad eller ute på landet? Hur kom- mer avgiften att utformas? Kommer inkomsten att avgöra hur fastighetsavgiften ska tas ut? Sedan gör ni också ett väldigt stort nummer av att skatt ska tas ut efter bärkraft. Jag vill då fråga Ken- neth Lantz: Tycker ni då inte att begränsningsregeln skulle vara helt suverän att använda? Den innebär ju att den som har låga inkomster kommer att få betala mindre fastighetsskatt, medan de som har högre in- komster får betala mer fastighetsskatt. Skulle inte begränsningsregeln från er synpunkt vara suverän helt enkelt?

Anf. 87 Kenneth Lantz (Kd)
Herr talman! Om jag tar frågorna bakifrån vill jag svara att vi tydligt har markerat att vi på sikt vill ta bort den statliga beskattningen. Då behöver vi inte diskutera vad vi tycker om begränsningsregeln. Om den tycker vi inte. Det motiverar vi med att vi på sikt vill ta bort den statliga fastighetsskatten. Det är helt riktigt att vi vill ha en kommunal av- gift för den service som kommunerna ställer upp med. Vi kan tänka oss att lägga oss på den undre gränsen, som även regeringen har talat om och som ska drabba dem som utnyttjar begränsningsregeln, nämligen 2 800 kr. Det är väl inte helt orimligt att avgiften kan hamna i det häradet, men den har vi inte arbetat fram ännu. Men vi är medvetna om detta och tycker att det är en vettig avgift. Hur stor den ska vara, om den ska skilja från kommun till kommun, kan vi heller inte uttala oss om. Vi har ju de kommu- nala självstyrelserna som får fatta dessa beslut. Dock vill jag ställa ytterligare en fråga innan Lis- beth Staaf-Igelström får sista repliken och ordet. Hur tänker man inom regeringen vad beträffar det nya inkomstslaget, 15 % av förmögenhetsunderlaget? Är det något som vi kommer att få permanentat i framti- den? Är det rätt att tänka sig att ett kapital förräntar sig med så pass stora belopp? Är detta något som vi ska ändra om något år eller två? Jag upplever det på något sätt som taget ur luften. Det är ett riktigt hug- skott.

Anf. 88 Lisbeth Staaf-Igelström (S)
Herr talman! Vi socialdemokrater ser alltid över vår skattelagstiftning. Den kommer att förändras i framtiden. Hur den kommer att förändras vet jag inte i nuläget. Men vi gör hela tiden en översyn av skat- telagstiftningen och anpassar den till just den dagens verklighet. Jag är lite förvånad över kd:s resonemang och ståndpunkt när det gäller fastighetsskatten, att de inte anser att begränsningsregeln är bra när den är till för dem som har de lägsta inkomsterna. Sedan har Kenneth Lantz inte nämnt ett ord, herr talman, om vad man vill göra för att komma till rätta med obalansen på dagens bostadsmarknad. Varför vill ni ta bort investeringsbidraget till hyresbostäder när det så väl behöver byggas ytterligare hyresbostä- der? Och hur kommer en fastighetsbeskattning att se ut efter ett eventuellt borgerligt regeringsskifte 2002? Detta har jag ännu inte fått något svar på av någon av de borgerliga företrädarna här. Men jag får väl av- vakta till kommande debatt och se om någon av dem svarar då, herr talman.

Anf. 89 Lennart Kollmats (Fp)
Herr talman! Det är intressant med den senaste diskussionen. Först säger Lisbeth Staaf-Igelström i replikskifte med Kenneth Lantz att hon inte vet hur Socialdemokraternas skattelagstiftning ska se ut framöver, bara att den kommer att ändras. Sedan begär hon att fyra partier ska redovisa ett gemensamt förslag framöver. Det var väl ändå att skjuta sig själv i foten en aning. Vi kan också titta bakåt på de för- ändringar som har skett i snabb takt, inte minst också på det förslag som ligger i dag. Vad jag skulle vilja fråga Lisbeth Staaf-Igelström är om det är rimligt att ha så komplicerade regler. Även Lisbeth Staaf-Igelström insåg ju att de är mer komplicerade än tidigare och att en vanlig deklarant faktiskt inte kan eller har väldigt svårt att beräkna sin ekonomi i förväg. Arne Kjörnsberg sade förra onsdagen att skatte- systemet ska bidra till effektivitet i det ekonomiska livet, vilket jag redogjorde för i min framställning tidigare här. Och jag ställde frågan om Socialdemo- kraterna tycker att det här förslaget bidrar till effekti- viteten.

Anf. 90 Lisbeth Staaf-Igelström (S)
Herr talman! Nej, Lennart Kollmats, jag skjuter inte mig själv i foten. Men det vore förmätet av mig att stå här och säga att jag framdeles vet hur beskatt- ningen kommer att se ut när det gäller fastigheter och andra områden. Däremot anser jag att ni fyra borgerliga partier som ämnar bilda en regering efter valet 2002, om ni får svenska folkets förtroende, ska redovisa ert alter- nativ när det gäller fastighetsbeskattningen. Det spretar åt alla håll. Jag har sett er gemensamma eko- nomiska reservation, och det är ungefär fyra fem rader som tar upp fastighetsskatten. På kort sikt är ni överens, men på lång sikt är ni inte alls överens. Mo- deraterna vill avskaffa fastighetsskatten, ni vill ha en schablonintäkt, kd vill ha en fastighetsavgift, osv. När det gäller att reglerna är komplicerade tycker jag inte att Lennart Kollmats ska undervärdera våra medborgare. Man kommer att kunna se vad man får med en sådan här begränsningsregel. Om man då fortfarande tycker att det är krångligt kan jag tala om att de ungefär 100 000 som kommer att omfattas av begränsningsregeln kommer att få pengarna helt au- tomatiskt. Apropå diskussionen om krånglighet vill jag passa på att ställa en fråga till Lennart Kollmats. Ni har avsatt 100 miljoner i ert budgetförslag som ni ska ha till specialregler som innebär lättnader för människor som bor i särskilt attraktiva områden. Ni skriver att det inte ska leda till några marginaleffekter. Då und- rar jag: Vad har ni hittat för system som inte leder till några marginaleffekter?

Anf. 91 Lennart Kollmats (Fp)
Herr talman! När det gäller den senare frågan ska jag vara ärlig och säga att den kan jag inte svara på. Vi har avsatt 100 miljoner därför att marginaleffekter skulle kunna inträffa trots vår totala fastighetsskatte- sänkning med 4,3 miljarder. Men vi har inte de resur- ser som Socialdemokraterna besitter så att vi i detalj kan räkna fram hur en sådan regel skulle kunna fun- gera, utan det är en gardering för oss. När det gäller regeringen så vill jag säga att vi går till val som fyra enskilda partier. Det hoppas jag att även Lisbeth Staaf-Igelström har respekt för. Vi räk- nar med att sitta fyra partier i regeringen, till skillnad från den nuvarande regeringen som är en minoritets- regering och som måste sitta och förhandla i varje läge, och vi vet inte ett dugg vad som kommer ut av dessa förhandlingar. Beträffande marginaleffekter har jag ändå upp- fattat att socialdemokraterna har insett riskerna med marginaleffekterna. Och jag utgår från att de också inser att detta förslag faktiskt går i precis motsatt riktning. Eller inser ni socialdemokrater inte det?

Anf. 92 Lisbeth Staaf-Igelström (S)
Herr talman! I flera motioner och reservationer skriver Folkpartiet liberalerna att man avsätter 100 miljoner kronor till människor som bor i attraktiva lägen för att man ska underlätta för dem, och man ska ha specialregler, utan att det leder till marginaleffek- ter. Sedan har man inte i någon motion som jag har gått igenom med ett enda ord kunnat redovisa hur detta förslag ska se ut. 100 miljoner kronor är inte mycket. Men jag anser att det är hedervärt att man redovisar en sådan sak innan man skriver detta i mo- tionerna. Visst, jag har respekt för att det är fyra partier som vart och ett går till val och att de har olika program. Men i en sådan viktig fråga som fastighetsbeskatt- ningen, vilket denna debatt och många andra debatter på gator och torg har gett uttryck för, tycker jag och många av väljarna att ni ska redovisa ett samlat för- slag på detta område. På kort sikt har ni gjort det genom förslaget till frysta taxeringsvärden. Men när det gäller den framtida fastighetsbeskattningen på lång sikt så spretar det åt alla håll. Marginaleffekten blir ungefär 5 % med detta för- slag. Det förslag som Fastighetsbeskattningskommit- tén, där jag själv satt med, tog fram låg på 16 %. Vi har här alltså lyckats pressa ned marginaleffekterna. Men vi anser att det är så viktigt att vi genomför denna begränsningsregel och att vi därför får ta dessa marginaleffekter.

Anf. 93 Per Rosengren (V)
Herr talman! Jag får önska Fastighetsbeskatt- ningskommitténs ordförande Lars Hedfors välkom- men in i kammaren. Det är väldigt intressant att han bevärdigar oss med sin närvaro när vi diskuterar be- gränsningsregeln, som faktiskt är ett barn av just denna kommitté. Det har varit mycket diskussion om krångliga och svåra skatteregler. Det är riktigt. Men jag tror inte att något parti kan svära sig fritt från att ha varit med om att göra regelsystemen krångligare och krångligare. Inte minst den borgerliga regeringen genomförde 1991-1994 saker, och det har tillkommit ytterligare saker, t.ex. expansionsmedel och räntefördelnings- regler på företagsbeskattningsområdet som är oerhört jobbiga. Nu inför man en begränsningsregel i fastighetsbe- skattningen som vid själva utformandet och vid lad- dandet av dataprogrammen på Riksskatteverket är krångliga. Det är helt riktigt. Men allting kommer att ske automatiskt. 95 % av allt detta kommer att räknas ut automatiskt. Man behöver inte sitta och räkna ut detta. Och det är tämligen enkelt för mig som skatte- betalare att också se vilken inkomst jag har och vilket taxeringsvärde jag har. Sedan ser jag ganska snabbt när begränsningsregeln blir tillämplig på mig. Att måla upp sådana jättehinder som Lennart Kollmats och delvis Carl Erik Hedlund gör förstår jag inte. Fattningsförmågan hos svenska folket enligt er är tydligen väldigt låg. Jag tror att ni underskattar svenska folkets förmåga att räkna ut 5 % av sin in- komst. Att sedan få fram detta exakt på kronan som man gör på Riksskatteverket kan kräva lite mer arbe- te. Men rent generellt kan man säga detta. Jag tror inte att en skattebetalare behöver besked mer än på hundralappen om hur stor fastighetsskatten ska vara under ett helt år. Vi kan alltså avliva myten om att begränsningsre- geln som sådan är komplicerad för skattebetalarna. Det har varit komplicerat att skriva lagtexten. Det gällde att definiera begreppet hushållsinkomst. Och det har varit jobbigt för programmerarna på Riks- skatteverket som ska ta fram skatteuträkningspro- grammet. Därefter är dessa komplikationer borta. Marginaleffekterna är, som Lisbeth Staaf- Igelström sade, marginella. I och med att man har infört ett maxbelopp på 3 miljoner kronor så faller en del av dessa marginaleffekter bort, vilket var ett pro- blem för oss i Fastighetsbeskattningskommittén. Nu handlar det om 5 %. Om man lägger detta till en mas- sa andra marginaleffekter med bostadsbidrag och andra saker så kanske man kan hävda att det fortfa- rande finns marginaleffekter. Vi har dock när det gäller maxtaxan gått in och plockat bort en av de mest marginaleffektsdrivande taxorna i systemet. Sedan blir jag väldigt konfunderad när man säger att det blir jobbigare med familjebildning. Nej, jag skulle vilja säga precis tvärtom. För två låginkomst- tagare som flyttar ihop blir det bättre om de köper ett relativt sett dyrt hus. Då träder faktiskt begränsnings- regeln i kraft, vilket den inte hade gjort tidigare. Det talas om skenskrivning. Det finns en ytterst marginell risk för skenskrivningar. Ska man skenskriva sig i en annan kommun och gå miste om den kommunala service som man har? Vi tar upp denna diskussion även i Fastighetsbeskattningskom- mittén. Det finns en liten och marginell risk för skenskrivning, men den är inte särskilt överhängande. Men det är klart att om man ska kritisera en ny re- gel och ett nytt system så tar man till kanoner för att skjuta på mygg. Sedan var det som jag tror togs upp av Kenneth Lantz, kristdemokraterna, väldigt intressant, nämligen att man tidigare har bidragit till boendet med ett visst antal miljarder och att det nu är tvärtom, att boendet bidrar med pengar in i systemet. Det är riktigt. Men om vi går från 50- och 60-talen och ser hur mycket subventioner som har getts till boendet så ligger sta- ten på ett oerhört stort minus. Och då ska man också vara medveten om att moderaterna var stora motstån- dare till de subventioner som har getts till boendet under 60-, 70-, 80- och 90-talen. De har hela tiden velat skära ned på detta. Nu plötsligt är det boendet som ska gynnas. Men räntebidrag osv. har modera- terna hela tiden motarbetat. Det första man gjorde med Danellsystemet var att skära ned på bidragen till just boendet. Men nu är det plötsligt boendet som är i fokus. Men det är bara delar av boendet. Det gäller i första hand dem som har egna hem som moderaterna vill gynna i nuvarande läge. Sedan är det intressant när Kenneth Lantz kritise- rar begränsningsregeln. Samtidigt tycker han att det inte är tillräckligt, eftersom man inte ska slå ihop hushållsinkomsten, och att fler ska komma i åtnjutan- de av detta. Jag vill till moderater, folkpartister och kristde- mokrater säga något om hushållsinkomster. Varför ska man göra åtskillnad på människor, på ett par som äger fastigheten gemensamt, i förhållande till dem där bara den ena äger fastigheten? Det är det som ni vill. Ni vill inte att hushållsinkomsten ska gälla. Det inne- bär att de som väljer att dela på fastigheten drabbas men inte de andra i ett sådant system som ni före- språkar. Det är en oerhörd inkonsekvens av er. Jag vill gärna höra hur ni förklarar detta. Direktiven till Fastighetsbeskattningskommittén var en aning snäva - ja, så pass snäva att det näst största partiet i denna kammare valde att inte vara med, och det är kanske synd. I budgeten står det att en mer förutsättningslös ut- redning ska tillsättas. Där ser man vad det är för skillnad när Centerpartiet bildar majoritet tillsam- mans med Socialdemokraterna! Då blir det en väldigt begränsad utredning. Men när Vänsterpartiet är med och påverkar blir det en förutsättningslös utredning. Kan ni se skillnaden där? Centern hade inget intresse av att ligga på och se till att få en förutsättningslös utredning. Det ville vi, och då blir det en sådan. Sedan har vi detta med sambeskattning. Jag tror att man definierar begreppet sambeskattning på ett väldigt knepigt sätt. Det var väl Lennart Kollmats som var uppe i det avseendet - nu är ju sambeskatt- ningen inte längre 100 % i och med att de sambe- skattades fribelopp höjts, så där är det på väg att jäm- nas ut. Men att här tala om sambeskattning är väldigt knepigt. När man ska ansöka om skattereduktion är det ju hela inkomsten som ska ligga till grund. Jag återkommer till frågan: Varför, Lennart Kollmats, vill ni missgynna dem som äger en fastighet gemensamt, till skillnad från dem som väljer att låta bara en stå som ägare? Det fordrar faktiskt en förklaring. När det gäller Kristdemokraterna och den kom- munala avgiften kan man i deras reservation läsa följande: "På sikt vill vi avskaffa systemet med statlig fastighetsskatt och i stället ge kommunerna en möj- lighet att ta ut en fastighetsavgift (på en betydligt lägre nivå än nuvarande skatt) för täckande av kost- nader för vägunderhåll och liknande." Några gånger har jag hört Kristdemokraterna yttra sig över beloppen. Det rör sig om 4 500-6 000 kr - en ganska rimlig fastighetsskatt, kan man tycka. Kenneth Lantz tar upp ett intressant fall här. Det gäller då den som har köpt en fastighet för 300 000 kr, en fastighet som har ett taxeringsvärde på 500 000 kr. Är det så att det är en generell sänkning kommer det att rättas till vid nästa fastighetstaxering. Det intressanta är att den personen i dag betalar 5 000 kr i fastighetsskatt. Med Kristdemokraternas förslag hamnar det kring 4 500-6 000 kr - ja, man bör nog tona ned debatten lite grann och vara lite mer sansad när man gör de här bedömningarna och angriper poli- tiska motståndare. Jag har räknat ut att den som köper fastigheten för 300 000 kr får en månadskostnad, inklusive fastig- hetsskatten, på ca 4 000 kr. Det tycker jag är ganska bra. Den personen kommer knappast i åtnjutande av någon begränsningsregel, så jag vet inte var han hör hemma i den här debatten. Den här personen har faktiskt en väldigt låg boendekostnad. Om man ska vara konsekvent och ta bort fastig- hetsskatten och införa en kommunal avgift försvin- ner, i konsekvensens namn, även ränteavdraget. Vissa kan då hävda: Vi menade inte det. Vi ska ha ett in- konsekvent skattesystem. Men om man ska vara konsekvent tar man bort ränteavdraget, och då kommer boendekostnaden för den person som Kenneth Lantz refererar till att bli betydligt högre än vad den blir om man följer nuva- rande majoritet. Det är bara att konstatera att det är så - jag gör den uträkningen rakt upp och ned. Ni säger att det blir ett billigare boende, men det är alltså pre- cis tvärtom. Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkande 2001/02:SkU3.

Anf. 94 Lennart Kollmats (Fp)
Fru talman! När det gäller komplexiteten säger Per Rosengren att det här är enkelt - det handlar om vilken inkomst jag har och om vad som är taxerings- värdet; 5 % på inkomsten, och man vet vad det blir. Kanske är det lite förmätet av mig som ny i skattefrå- gor att ha en diskussion med en i dessa frågor så kunnig person som Per Rosengren. Dock måste jag säga: Så enkelt är det väl ändå inte. Du måste ju ock- så veta vad din make eller maka har för inkomst och vad eventuellt andra som bor i hushållet har för in- komster. Dessutom måste du veta gränsvärdena. Lis- beth Staaf-Igelström hade en uppräkning kring hur komplext systemet är, så det var väl ändå att ta i nå- got att säga att systemet är så himmelens enkelt. Det var det ena. Det andra gäller sambeskattningen, som Per Ro- sengren försökte definiera bort från det här området. Men jag tycker att han inte riktigt lyckades där. I Folkpartiets jämställdhetspolitik ingår att var och en ska beskattas för sig. Vi vill ha bort sambeskattning- en, bl.a. från jämställdhetssynpunkt. Jag trodde att också Vänsterpartiet hade det som en övergripande princip. I ett parförhållande ska var och en kunna bestäm- ma hur vederbörande vill ha det med ägande och liknande. Det ska inte vi som överhet eller som sam- hälle lägga oss i. Detta är vår övergripande syn på jämställdheten. Därmed blir utslaget att vi inte vill ha någon sambeskattning vare sig i förmögenhetsfrågor eller när det gäller fastighetsskatten.

Anf. 95 Per Rosengren (V)
Fru talman! Lennart Kollmats kan fortsätta att hävda att det här kommer att vara mycket komplext, men det kommer det inte att vara för den enskilde. De familjer där man inte vet makens eller makans ungefärliga inkomst eller där man inte vet hemmava- rande barns inkomster är inte särskilt väl fungerande familjer. Jag tror att vi vill ha väl fungerande familjer. Jag återkommer till sambeskattningen och frågar: Varför är det så, Lennart Kollmats, att om man väljer att äga huset gemensamt ska vissa regler gälla? Hur blir det om man väljer att den ene själv ska äga huset? När det gäller det här med hushållsinkomst är ut- gångspunkten att det faktiskt är två som äger huset, oavsett vem som står som ägare. När det gäller gifta äger egentligen båda huset, trots att bara den ene betalar fastighetsskatt - eftersom vederbörande står som ägare. Det är alltså fråga om gemensam egen- dom. Därmed är det ganska naturligt att det är den gemensamma hushållsinkomsten som ska ligga till grund här. Men i Folkpartiets värld ska man särskilja hur tillgångarna delas upp, dvs. om man väljer att ha gemensamt ägande eller om man låter den ene stå som ägare. Det är väldigt knepigt att detta med vem som är registrerad som ägare ska bestämma om en regel ska gälla eller ej.

Anf. 96 Lennart Kollmats (Fp)
Fru talman! Den övergripande ståndpunkt som vi har är att det är upp till var och en att välja hur man vill lösa sina ekonomiska förhållanden hemma - i äktenskapet eller i parförhållandet. Det finns olika skäl till hur man vill agera. Det ska varken Per Ro- sengren eller jag ha med att göra, utan det är de en- skildas ensak. Med Folkpartiets politik, som syftar till att på sikt ta bort fastighetsskatten och förmögenhetsskatten, blir det här inte något problem, för då försvinner sambe- skattningsproblematiken.

Anf. 97 Per Rosengren (V)
Fru talman! Vad vi diskuterar här är begräns- ningsregeln och den kritik som Folkpartiet och Krist- demokraterna riktar mot den. Nu har jag faktiskt lyckats få Lennart Kollmats att inse att kritiken vad gäller den här biten varit lite "yvig" - för att inte säga direkt felaktig. Det är väl ingen som över huvud taget vill gå in och se till hur människor ska fördela sina tillgångar inom bestående äktenskap osv. - inte några andra än Kristdemokraterna och Folkpartiet. Ni vill ju att den ene ska äga - man ska inte äga gemensamt. Ni skulle straffa dem som väljer att äga huset gemensamt. Det är den direkta effekten av ert resonemang, men ni har inte tänkt så långt. För övrigt skulle väl i Folkpartiets Sverige Len- nart Kollmats hamna på floskeltoppen som nr 1.

Anf. 98 Kenneth Lantz (Kd)
Fru talman! Låt mig få ställa en smal fråga till Per Rosengren, som är väl kunnig på området. Jag vill ta upp frågan om de fiktiva beloppen. Jag tog ju Jan- Erik som exempel. Svider det även för Per Rosengren att erkänna att Jan-Erik ska betala skatt på 500 000 kr, som är taxeringsvärdet, när han har köpt huset för 300 000? Sedan skulle jag vilja ha den andra tanken förkla- rad, nämligen hur Per Rosengren kan tänka sig att acceptera att 15 % av förmögenhetsvärdet ska be- traktas som inkomst. Vi talar om fantasisummor när 15 % av ett förmögenhetsbelopp i detta sammanhang helt sonika ska betraktas som inkomst. Kan jag få det förklarat?

Anf. 99 Per Rosengren (V)
Fru talman! Det är inte alls ovanligt i bidragssys- temen och på andra ställen att en viss procent av förmögenheten räknas som inkomst. Det är likadant med studiemedel, dvs. en del av studiemedlen räknas också som inkomst vid ansökan om bostadsbidrag osv. Här är det ingenting nytt i systemet. Jag vill också påpeka att vid dessa förmögenheter undantas taxeringsvärden på upp till 3 miljoner. Bo- endet kommer inte att beskattas på det sättet. Sedan var det frågan om ett fiktivt belopp. Så länge fastighetsskatten ligger inom inkomst av kapital måste man räkna på ett fiktivt belopp. Man skulle alternativt kunna använda sig av - som Fastighetsbe- skattningskommittén också har sagt - en schablonin- komst. Effekten blir densamma. Anledningen till att vi vill ha en ny utredning om fastighetsskatten är att vi ifrågasätter lösningen med det fiktiva beloppet och att vi vill ha en annan typ av beskattning. Vi vill plocka bort de extrema varianter- na och göra fastighetsskatten något så när fördel- ningspolitiskt attraktiv. De absurda fallen med 70 000-80 000 kr i fastighetsskatt ska i princip för- svinna.

Anf. 100 Kenneth Lantz (Kd)
Fru talman! Det känns som en bra och tilltalande modell. Har det existerat några tankar i utredningen om att tänka sig att inköpsvärdet ska ligga till grund för ett sådant belopp?

Anf. 101 Per Rosengren (V)
Fru talman! De har existerat i Fastighetsbeskatt- ningskommittén. Det finns ett ganska långt avsnitt om en s.k. Kaliforniamodell. Den har visat sig få inlås- ningseffekter. I just Kalifornien finns det ett sådant regelverk som är tio gånger värre än något av våra regelverk i fråga om fastighetsbeskattning, inklusive begränsningsregeln. Vid generationsbyten och andra typer av försäljningar har man för att inte få väldigt snedvridande effekter fått göra det så komplicerat. Därför skippade vi den biten i kommitténs arbete. Jag tror att den modellen är utredd och klar. Däremot finns det andra modeller som kan tänkas med mer naturliga begränsningar i fastighetsskatten, där ingen ska behöva gå från sin fastighet och där det inte ska behövas någon begränsningsregel. Denna begräns- ningsregel finns i avvaktan på ett sådant system. Jag vill också påpeka att vi lever i en värld med rörliga skattebaser. I det läget är det viktigt att ha kvar en sådan bas som fastigheter. Vi vet inte vilka skatter som kan försvinna ur landet nästa dag. Det är dock en skatt som ger 20-25 miljarder kronor. Om vi i framtiden får regeringsmakt kommer vi inte att kunna vara utan dessa pengar om vi ska trygga de system som finns.

Anf. 102 Agne Hansson (C)
Fru talman! Efter den här debatten - som jag inte har kunnat delta i på grund av debattreglerna därför att vi inte har fogat någon reservation till betänkandet utan i stället ett särskilt yttrande - ska jag redovisa varför vi har ett särskilt yttrande och vad det inne- håller. Centerpartiet är emot att konstruera så orimliga fastighetsskattesystem att vi behöver införa begräns- ningsregler för att reglera de värsta orimligheterna. Vi vill i stället skapa system som från grunden är rimli- ga. Lisbeth Staaf-Igelström säger att begränsningsre- geln ökar komplexiteten i systemet och att man är medveten om att den ger marginaleffekter, men sys- temet - underförstått - är så vansinnigt orimligt att man ändå måste införa regeln och svälja nackdelarna. Jag delar uppfattningen att komplexiteten ökar och att det blir orimliga marginaleffekter. Till det så blir det ett otidsenligare och omodernare system, därför att man inför en ny typ av sambeskattning som dessutom är ojämlik och i vissa fall kan missgynna gifta par och sambor med barn. Det tycker vi inte är bra. Vi är emot begränsningsregeln, och vi är emot så komplicerade system. Låg- och normalinkomsttagarnas situation bör naturligtvis i första hand lösas med hjälp av en skatte- reform och i andra hand med hjälp av ett rimligare och rättvisare fastighetsskattesystem. Det finns alternativ. I Centerpartiet diskuterar vi hur man ska komma till rätta med problemen. Vi har en annan syn på hur detta ska lösas och där man kommer bort från problemen med marginaleffekter och orimliga taxeringsvärden. Vår målsättning är att hitta ett system med lägre boendekostnader och med neutralitet mellan besiktningsformerna, vilket inte har lösts med detta system. Vi vill för det första frysa taxeringsvärdena på 1997 års nivå, och denna återgång bör ske retroaktivt fr.o.m. 2001. Där är vi eniga med flera partier. Vi har för det andra ett alternativt förslag om hur ministern ska komma till rätta med taxeringsvärdena. Vi vill reformera dem, och vi har följande förslag: Först och främst vill vi utgå från de aktuella mark- nadsvärdena, men taxeringsvärdena ska bestämmas med hänsyn till medianvärdet av referensförvärven inom ett värdeområde. Med medianvärdesystemet går det att räkna bort referensvärdena i den övre och den undre kvartilen, dvs. de mest orimligt höga och de lägsta marknadsvärdena försvinner i det samman- hanget. Då blir det ett rimligare taxeringsvärde i bot- ten. Vi vill för det tredje övergå till ett system med be- skattade schablonintäkter. Det har vi närmare ut- vecklat i vår budgetmotion, och jag ska inte beskriva det här. Fördelen med ett sådant system är att det går att skapa bättre neutralitet mellan de olika boende- formerna. Budgetramarna är antagna, och de ger inte ut- rymme för att genomföra vår modell. Trots att vi inte vill ha den här begränsningsregeln har vi alltså inget yrkande på grund av det. Vi kom- mer därför att avstå i voteringen. Våra synpunkter finns då fogade till betänkandet i det särskilda yttran- det. Jag kan bara försäkra att vi kommer igen. Det är nödvändigt att hitta ett rättvisare och rimligare system för fastighetsskatten och för taxeringarna. En rättvis sak brukar vinna i längden. Det är det som vi ser fram emot att lyckas med.

Anf. 103 Lisbeth Staaf-Igelström (S)
Fru talman! Jag har inte sagt att den här begräns- ningsregeln ger orimliga marginaleffekter. Jag har sagt att den ger vissa marginaleffekter. Det är 5 %. I det förslag vi lade i Fastighetstaxeringsutredningen handlade det om 16 %. Nu har vi sett över det och kommit fram till det här förslaget, som jag tycker är en bra begränsningsregel. Jag har några frågor till Agne Hansson. Ni har ju tillsammans med de andra borgerliga partierna gått med på att ha frysta taxeringsvärden på 1997 års nivå. Vem kommer att tjäna mest på att man fortsätter att ha de här frysta taxeringsvärdena? Sedan ämnar ni, vilket ni har klart uttalat, bilda en borgerlig regering vid en eventuell valseger 2002. Hur kommer då fastighetsbeskattningen att se ut? Kommer ni att gå med på att fastighetsskatten helt och hållet avskaffas, som Moderaterna vill? Vad tänker ni göra för att få en bostadsmarknad mer i balans?

Anf. 104 Agne Hansson (C)
Fru talman! Först var det frågan om marginalef- fekterna. Det är möjligt att de inte blir orimliga. Varje påspädning av de nuvarande marginaleffekterna i skattesystemet är besvärande. Detta är ytterligare ett moment i marginaleffekter som låser in låg- och nor- malinkomsttagare i bidragsfällor, som är till nackdel både för tillväxten och för den enskildes självbe- stämmande. Vem tjänar mest på de frysta taxeringsvärdena? Med de frysta taxeringsvärdena får alla sänkt fastig- hetsskatt, men de gynnas mest som i dag har de mest orimliga fastighetsskatterna, i tillväxtområden och i skärgårdsområden. Man har alltså inte lyssnat på Centerpartiet, där vi har haft en annan modell för att lösa detta. Det är mitt svar på den frågan. Med Cen- terpartiets förslag får alla sänkt fastighetsskatt, och vi klarar dem som sitter mest illa till på detta sätt. Jag tänker inte förhandla om ett borgerligt rege- ringsalternativ här. Vi har sagt att det inte är rimligt att avskaffa fastighetsskatten. Det är vårt alternativ. Det är vårt svar. Det kommer vi att jobba för. På bostadspolitikens område har vi också en rad förslag som skulle ta oss ur den besvärliga situation som finns i dag. Tiden ger mig inte möjlighet att utveckla vår bostadspolitik - annars har vi också en sådan.

Anf. 105 Lisbeth Staaf-Igelström (S)
Fru talman! Jag har också tagit del av Centerns bostadspolitik. Jag blir förvånad när Centerpartiet vill avveckla bidragen till hyresrättsbyggande. Av vilken anledning vill ni inte att det ska komma bidrag och stöd så att man kan börja bygga hyresrätter, så att vi äntligen kan få en bostadsmarknad i balans? Jag vet att ni i stället vill göra en utredning, men en utredning tar betydligt längre tid. Ett investeringsbidrag är en snabb åtgärd, som kan ge effekter mycket snabbare än en ny utredning. Sedan har jag återigen kunnat konstatera att jag inte får något svar om hur en fastighetsbeskattning ska se ut vid en eventuell borgerlig valseger 2002. Men jag utgår från, fru talman, att man ser till att få fram ett sådant här förslag i god tid före valet. Jag anser att det är väljarnas rätt att få helt klarlagt vad som kommer att gälla i framtiden i fråga om fastig- hetsbeskattning och vad som kommer att gälla i framtiden i fråga om vår välfärd. Det har en koppling. Skatter ger inkomster, och inkomster använder vi socialdemokrater till välfärd. Skär man ned på in- komsterna måste man skära ned på utgifterna eller skaffa andra inkomster. Jag hoppas att vi får det här klarlagt före valet.

Anf. 106 Agne Hansson (C)
Fru talman! Jag går till den sista frågan först. Lis- beth Staaf-Igelström sade tidigare att det inte finns något annat parti som har ett alternativ. Jag har redo- visat vårt alternativ. Man ska utgå från marknadsvär- dena, och man ska räkna medianvärdena. Det är vår metod på taxeringsvärdessidan. Det är det som jag redovisar, och det är det som Centerpartiet står för och som vi kommer att gå till val på och begära ökat stöd för. Ju starkare stöd vi får, desto större möjlig- heter finns det att vi får igenom ett rättvist taxerings- värdessystem. Därpå har vi fastighetsskatten, som vi i stort sett är eniga om att hantera. När det gäller bostadspolitiken och varför vi går emot investeringsbidragen, vill jag gärna säga att det här är en bättre väg än de gamla räntebidragen, som vi ville avskaffa och då införa investeringsbidrag. På det viset har man kommit ett steg åt rätt håll. Men det har visat sig att de subventioner som man startade med 1974 inte har löst bostadsproblemen, framför allt inte i de här områdena. Där sitter människor i andra och tredje hand, därför att vi har ett hyresreglerings- system som låser in fastighetsägarnas möjligheter att ta ut hyror så att de kan investera i nya hus. Därför är det den viktigare vägen att gå. Att ytterligare spä på det här med inlåsningsef- fekter för fastighetsmarknaden ger inga nya hyreshus. Det är därför som det inte byggs ett enda hyreshus. Jag kan ställa frågan tillbaka: Varför bygger man inte om man nu har fått de här investeringsbidragen? Jo, det beror på att man inte litar på systemet, därför att det inte finns en naturlig marknad som gör att man kan investera och få räntabilitet på det man investe- rar. Vi tycker att det är mycket bättre att de här peng- arna går till fastighetsägarna så att de kan investera mer, än att de går till den svarta marknaden, till män- niskor som inte investerar i nya bostäder.

Anf. 107 Per Rosengren (V)
Fru talman! Vi hör ofta centerpartister prata om de orimliga marginaleffekterna i olika sammanhang. Men hur ställde ni er när det gällde införandet av maxtaxan? Det är en av de största reformerna för att bli av med en av de mest orimliga marginaleffekter- na. Det sägs vara ett "komplext system". Ja, det har varit komplext för lagstiftare och för programbyggare på Riksskatteverket osv. Men för gemene man är inte systemet komplext. Det är inte komplext att på en deklarationsblankett läsa ett förtryckt meddelande hur stor fastighetsskatten blir. För den som på förhand vill skapa sig en uppfattning om det taxeringsvärde som ska ligga till grund, eller 5 % av inkomsten, är det inte heller särskilt komplext. Jag tror att ni under- skattar svenska folket om ni anser att detta är så komplext. Agne Hansson är inne på en annan modell när det gäller skärgårdsproblematiken. Ja, det finns väl inte någon modell som har blivit så fullkomligt massakre- rad. Enligt den skulle den ena fastigheten omfattas av drastiska sänkningar men den andra inte. Man hade stått och kastat pil på kartor för att definiera vilka församlingar i vissa kommuner som skulle komma i åtnjutande av nedsättningarna. Jag har aldrig varit med om ett så dåligt förslag. I fråga om schablonintäkter är det precis vad Fas- tighetsbeskattningskommittén kom fram till. Det är inget originellt med det. I stort sett en enig riksdag tycker att det ska vara en schablonintäkt under In- komst av kapital - så länge man ska ha kvar det under Inkomst av kapital, vilket vi menar att man inte ska ha. Den grundläggande frågan är: Varför har det blivit så att när Vänsterpartiet är med och påverkar får vi en förutsättningslös utredning? Men när Centerpartiet satt med fick det inte kosta någonting, och det skulle fortfarande gälla inkomst av kapital, dvs. fiktiv in- komst - det ni orerar om och tycker är så hemskt. Ni har inte gjort ett dugg för att komma ifrån sys- temet. Det är det vi är på väg att göra nu.

Anf. 108 Agne Hansson (C)
Fru talman! När Vänsterpartiet är med kommer man ännu längre ifrån ett rimligt skattesystem. Det är precis vad vi ser nu. Per Rosengren vill låta påskina att begränsningsregeln är hans idé. Den har naturligt- vis kommit till som följd av att Vänsterpartiet har komplicerat fastighetstaxeringssystemet till den milda grad att man har behövt en sådan regel. Det är förkla- ringen till det. Vi har inte velat ha begränsningsregeln eller den komplexitet som följer. Det finns ingen anledning att vidga direktiven på ett sådant sätt att vi får det vi inte vill ha. Självklart vill vi utreda detta, så att vi hittar enkla och raka regler som ger rimliga fastighetsskatter. Det gör det system som jag nu har redovisat. Maxtaxan mildrar marginaleffekterna för dem med de verkligt höga inkomsterna. Det är intressant att Vänsterpartiet är med om att driva en politik som ökar klyftorna i landet i stället för att minska dem. Ökad jämlikhet och ökad rättvisa är löften från förra valrörelsen, men det har blivit tvärtom. Slutligen vill jag fråga om systemet med scha- blonintäkt, som ska samla oss alla. Varför får vi inte se detta system? Det ökar möjligheten till en rättvis beskattning vad gäller de olika besittningsformerna. Om Vänsterpartiet är med och om det finns en majo- ritet för detta, vilket är riktigt, undrar jag varför man tvekar att genomföra det.

Anf. 109 Per Rosengren (V)
Fru talman! Det är ganska mycket lagstiftningsar- bete. Det bygger på ett lägenhetsregister, och det är inte framtaget ännu. När sådana saker kommer kan man införa detta. Det blir ingen förändring för de enskilda villa- ägarna. Det handlar om att man på sikt ska ta bort fastighetsskatten för hyreshusen, och så ska man ha en schablonintäkt. Men detta system innebär ingen skillnad vad gäller fastighetsskatten på villor, om nu Agne Hansson tror det. När Centerpartiet pratar om orimliga marginalef- fekter är det bara vissa marginaleffekter man avser och inte marginaleffekter generellt. Begränsningsregeln är en effekt av de direktiv som skrevs när Agne Hanssons parti hade möjlighet att påverka. Skulle vi göra någonting för att begränsa effekterna? Man skulle plocka in en viss mängd pengar från en fastighet, dvs. att vi inte fick minska inkomsterna. Det stod i direktiven. Vi fick inte heller bryta loss det från inkomst av kapital. Allt detta hade ni möjlighet att påverka. Nu i ef- terhand säger ni att ni inte vill ha någon begräns- ningsregel och att ni vill ha ett bättre och mer över- skådligt system. Ni hade ju möjlighet att påverka när man skrev direktiven! Nu när vi har möjlighet att påverka direktiven kan vi få en rimlig fastighetsbeskattning enligt de inten- tioner som Centern har. Men när ni själva hade möj- lighet gjorde ni inte ett dugg. Då begränsade ni utred- ningens handlingsutrymme till hundra procent. Det enda som kunde lösa problematiken för boen- de med låga inkomster och höga taxeringsvärden var en begränsningsregel. Hade ni i Centerpartiet kunnat föreslå någonting annat än denna fullkomligt absurda pilkastningsmodell hade ni varit välkomna att göra det.

Anf. 110 Agne Hansson (C)
Fru talman! Jag noterar än en gång att Per Rosen- gren försvarar denna orimliga modell, som innebär att man går åt helt fel håll. Jag har inte påstått att schablonintäktsmodellen löser hela problematiken, men den innebär en neutra- litet. Vårt förslag - medianvärdesberäkningsmodellen - löser en stor del av problemet med orimliga margi- naleffekter. Det är fortfarande intressant för kammaren att notera att Vänsterpartiet och Per Rosengren är väldigt intresserade av marginaleffekterna just för högin- komsttagarna. Men där är inte marginalskatteproble- matiken särskilt besvärande. Marginaleffektsproble- men är störst för låg- och normalinkomsttagare. Marginaleffekterna har verklig betydelse om de ska kunna gå från arbetslöshet till arbete och få större möjlighet att påverka sin egen ekonomi och undvika att sitta kvar i bidragsfällan. Det gäller både för sam- hällsekonomin och för det enskilda hushållet. Lösningen har Centerpartiet presenterat i form av ett förslag om radikalt sänkta skatter på inkomstskat- tesidan just i de områdena. Det ska också vara rimliga och rättvisa fastighetsskatter och taxeringsvärden enligt medianvärdesmodellen. Med frysta taxerings- värden för i år och nästa år får alla sänkt fastighets- skatt, och de som drabbas hårdast får den största lindringen. Det är rättvisa.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2001-11-28
Förslagspunkter: 2, Acklamationer: 1, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

1. En regel om att begränsa fastighetsskatten genom skattereduktion, m.m.
Beslut:

Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag:
Riksdagen antar de i proposition 2001/02:3 framlagda förslagen till 1. lag om skattereduktion för fastighetsskatt med den ändringen att orden 9 och 10 §§ byts ut mot orden 10 och 11 §§ i 9 § och att ikraftträdandebestämmelsen får följande lydelse: Denna lag träder i kraft den 15 december 2001 och tillämpas första gången vid 2002 års taxering . 2. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483) med den ändringen att ikraftträdandebestämmelsen får följande lydelse: Denna lag träder i kraft den 15 december 2001 . Därmed bifaller riksdagen propositionen 2001/02:3 i denna del och avslår motionerna 2001/02:Sk5, 2001/02:Sk6 yrkande 1, 2001/02:Sk7 yrkande 1 och 2001/02:Sk8 yrkande 1.
  • Reservation 1 (m)
  • Reservation 2 (kd)
  • Reservation 3 (fp)
PartiJaNejAvståendeFrånvarande
Totalt0000
Ledamöternas röster
NamnPartiRöstOmröstningValkrets
2. Övriga frågor
Beslut:

Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sk6 yrkandena 2 5, 2001/02:Sk7 yrkande 2 och 2001/02:Sk8 yrkande 2.
  • Reservation 4 (m)
  • Reservation 5 (kd)
  • Reservation 6 (fp)