Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidanTillbaka till dokumentet

Elever med funktionshinder

Betänkande 2003/04:UBU10

Utbildningsutskottets betänkande2003/04:UBU10

Elever med funktionshinder

Sammanfattning


Utskottet    behandlar   i   detta   betänkande   36
motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2003.
Motionsyrkandena   avser   frågor   om  bl.a.  den
kommunala    skolans    kvalitet    för   barn   med
funktionshinder,  grundskoletidens  längd,   skolans
tillgänglighet  för funktionshindrade elever, rätten
för  elever  till särskilt  stöd,  utbildningen  för
elever med neuropsykiatriska  funktionshinder,  stöd
till   elever   med   läs-   och   skrivsvårigheter,
särskolans     personkrets     och    grunden    för
särskoleplacering, upphävande av beslut att avveckla
vissa specialskolor, gymnasieutbildningen  för  döva
och  hörselskadade,  inrättande av ett riksgymnasium
för    synskadade    ungdomar     med    ytterligare
funktionshinder,  rätt  för  utvecklingsstörda  till
vuxenutbildning       samt       kostnader       för
utbildningstolkning.
Utskottet     föreslår    avslag    på    samtliga
motionsyrkanden,  bl.a. med hänvisning till pågående
utredningar och till  utredningsförslag som är under
beredning inom Regeringskansliet.
I  betänkandet finns reservationer  från  Moderata
samlingspartiet,       Folkpartiet      liberalerna,
Kristdemokraterna och Centerpartiet.  Därtill  finns
två    särskilda   yttranden   från   Vänsterpartiet
respektive Centerpartiet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut


1. Skolans kvalitet för barn med
funktionshinder
Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub220 yrkandena 4 och 5.
Reservation 1 (m, kd, c)

2. Grundskoletidens längd

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub220 yrkande 6.
Reservation 2 (m, fp, c)

3. Tillgänglighet för funktionshindrade elever

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub332,
2003/04:Ub388 yrkande 5 och
2003/04:Ub493.
Reservation 3 (fp)

4. Rätten för elever till särskilt stöd

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub439 yrkande 9 och
2003/04:So497 yrkande 3.
Reservation 4 (kd)

5. Utbildningen för elever med neuropsykiatriska funktionshinder

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub225,
2003/04:Ub377 yrkande 6,
2003/04:Ub439 yrkande 10 och
2003/04:So504 yrkande 25.
Reservation 5 (fp)
Reservation 6 (kd)

6. Stöd till elever med epilepsi

Riksdagen avslår motion
2003/04:So410 yrkande 3.

7. Stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub392 yrkande 9 och
2003/04:Ub454.
Reservation 7 (fp, c)

8. Särskolan som egen skolform

Riksdagen avslår motion
2003/04:So504 yrkande 30.
Reservation 8 (m, fp)

9. Grund för särskoleplacering

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub377 yrkandena 2 och 3.
Reservation 9 (m, kd)

10. Rätten till omprövning av särskoleplacering

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub377 yrkande 1.
Reservation 10 (kd)

11. Särskolans personkrets

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub377 yrkande 4 och
2003/04:Ub413.
Reservation 11 (kd)

12. Upphävande av beslut att avveckla
specialskolor för elever med synskada och
ytterligare funktionshinder respektive grav
tal- och språkstörning

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub220 yrkandena 2 och 3,
2003/04:Ub258 yrkande 1,
2003/04:Ub367 yrkande 15,
2003/04:Ub377 yrkande 8,
2003/04:Ub391 yrkande 17 och
2003/04:So504 yrkande 29.
Reservation 12 (m, fp, kd, c)

13. Gymnasieutbildning för döva och
hörselskadade

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub367 yrkande 16.
Reservation 13 (fp)

14. Inrättande av ett riksgymnasium för synskadade ungdomar med
multifunktionshinder

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub391 yrkande 18.
Reservation 14 (m, fp, kd, c)

15. Särskoleelevers fortsatta utbildning

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub377 yrkande 5.
Reservation 15 (kd)

16. Utbildning för vuxna med utvecklingsstörning

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub377 yrkande 7,
2003/04:Ub391 yrkande 19 och
2003/04:So575 yrkande 7.
Reservation 16 (fp, kd, c)

17. Kostnader för utbildningstolkning

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub211 och
2003/04:So575 yrkande 5.
Reservation 17 (m, kd)
Reservation 18 (fp)



Stockholm den 18 mars 2004

På utbildningsutskottets vägnar


Jan Björkman

Följande  ledamöter  har  deltagit i beslutet: Jan
Björkman (s), Ulf Nilsson (fp),  Inger Lundberg (s),
Sten  Tolgfors  (m),  Agneta  Lundberg   (s),  Inger
Davidson   (kd),   Nils-Erik  Söderqvist  (s),  Anna
Ibrisagic (m), Louise  Malmström  (s),  Sofia Larsen
(c),  Sören  Wibe (s), Tobias Billström (m),  Mikael
Damberg  (s),  Mikaela   Valtersson  (mp),  Christer
Adelsbo (s), Axel Darvik (fp) och Lennart Gustavsson
(v).
2003/04

UbU10


Utskottets överväganden


Stöd för elever med funktionshinder
i grundskolan

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden  som  rör
den  kommunala  skolans kvalitet för barn med
funktionshinder,    grundskoletidens   längd,
skolans tillgänglighet  för funktionshindrade
elever, rätten för elever  till särskilt stöd
och särskilda insatser för vissa  grupper  av
funktionshindrade  elever. Utskottet hänvisar
bl.a.     till     gällande     bestämmelser,
Skollagskommitténs förslag och uppdraget till
den s.k. Skolansvarsutredningen.
Jämför reservationerna  1  (m,  kd, c), 2 (m,
fp, c), 3 (fp), 4 (kd), 5 (fp), 6  (kd) och 7
(fp, c) samt särskilt yttrande 1 (c).

Motioner och utskottets ställningstaganden

I motion 2003/04:Ub220 (m) begärs en  parlamentarisk
utredning om den kommunala skolans kvalitet  när det
gäller   barn   med   funktionshinder  (yrkande  4).
Kvaliteten  bör  granskas   med   avseende  på  både
undervisningen    och   den   sociala   situationen.
Motionären anser att  det  finns  brister  i  dagens
skola  för  funktionshindrade  barn (yrkande 5). Som
exempel på problem i dessa barns skolsituation nämns
brist   på   speciallärare,   socialt   utanförskap,
skolmiljöer som inte är fullt handikappanpassade och
få möjligheter att välja skola. Ju svårare ett barns
funktionshinder är, desto sämre klarar kommunerna av
att möta barnets behov, hävdar motionären.

U t s k o t t e t  anser att  riksdagen  bör avslå
motionsyrkandena med hänvisning till följande.
Specialpedagogiska    institutet    redovisade   i
december 2002 ett regeringsuppdrag att kartlägga och
analysera   kommuners   förutsättningar  att   ordna
undervisning för elever med synskada och ytterligare
funktionshinder  samt tal-  och  språkstörda  elever
(dnr 04-02/1500).
Institutets undersökning  genomfördes under hösten
2002  i  tre  kommuner  för  målgruppen  elever  med
synskada och ytterligare funktionshinder  och i elva
kommuner  för  målgruppen  elever med grav tal-  och
språkstörning.         Kartläggningen          visar
sammanfattningsvis  att  det  i dag finns många goda
exempel  på  utbildning  av  hög kvalitet,  men  att
skolsituationen  för  berörda  elevgrupper  varierar
starkt  mellan  olika kommuner. Det  finns  dock  en
medvetenhet och ett  intresse  i  kommunerna för att
arbeta  med  utveckling  av  utbildningen   och  öka
kvaliteten  för  målgrupperna.  Kommunerna uttrycker
behov  av  olika  insatser  från  Specialpedagogiska
institutet,   alltifrån   stöd,   handledning    och
kompetensutveckling      till      utredning     och
visstidsplacering av elever.
Socialstyrelsen  har  samtidigt  haft  regeringens
uppdrag  att  kartlägga på vilket sätt  landstingens
barn-  och ungdomshabilitering  är  tillgänglig  för
barn  och   ungdomar   i   olika  åldrar  med  olika
funktionshinder. I en rapport  våren 2003 (2003-103-
2) konstaterar Socialstyrelsen att  tillgången  till
habilitering  är  ojämnt fördelad, både mellan olika
delar  i  landet  och   mellan   olika   grupper  av
funktionshinder.  Grupper som vanligen har  tillgång
till  habilitering  är   barn   och   ungdomar   med
utvecklingsstörning,   med   rörelsehinder  och  med
neurologiska skador och sjukdomar. Barn och ungdomar
med brister i tillgång till habilitering  är framför
allt  de  med  funktionsnedsättningar till följd  av
ADHD, autismliknande  tillstånd och autism. Barn med
flera  funktionshinder,  medicinska  funktionshinder
och vissa  kommunikationshinder,  t.ex. synskada och
talsvårigheter,  får  inte  heller  sina   behov  av
habilitering tillräckligt väl tillgodosedda.
Därefter   har  regeringen  i  regleringsbrev  för
budgetåret  2004   uppdragit  åt  Specialpedagogiska
institutet  att  i  samarbete  med  Socialstyrelsen,
Skolverket och Specialskolemyndigheten  intensifiera
arbetet för att tydliggöra ansvarsfördelningen  samt
effektivisera  samverkan  mellan  olika huvudmän när
det  gäller  stödet  till  barn  och  ungdomar   med
omfattande    funktionshinder.    Uppdraget    skall
redovisas  till  regeringen  senast den 31 maj 2005.
Ett  motsvarande  regeringsuppdrag   har  lämnats  i
regleringsbrevet för Socialstyrelsen.
Utskottet   vill   påminna  om  att  den  statliga
kvalitetsgranskningen   förstärkts  i  och  med  att
Skolverkets  uppgifter  fr.o.m.   den  1  mars  2003
renodlats  till  att avse utbildningsinspektion  och
tillsyn (förordning  2002:1160). En huvuduppgift för
verket  är således att  genom  utbildningsinspektion
återkommande  granska  kvaliteten i skolväsendet och
ha tillsyn över kommunala och fristående skolor.

Grundskoletidens längd bör  vara  flexibel och kunna
anpassas  efter varje barns behov. Det  framhålls  i
motion 2003/04:Ub220  (m) yrkande 6. Enligt motionen
måste barn med funktionshinder  få  utvecklas  i sin
egen takt. Många barn med svåra funktionshinder  har
på  grund  av  dessa  inte  kommit  så  långt  i sin
utveckling  som man skulle vänta sig med hänsyn till
deras fysiska  ålder.  Så  länge  barnen lär sig och
utvecklas bör de kunna få gå kvar i grundskolan.

U   t  s  k  o  t  t  e  t   föreslår  avslag   på
motionsyrkandet.
Enligt  3  kap.  10 § skollagen (1985:1100) upphör
skolplikten   vid  utgången   av   vårterminen   det
kalenderår då barnet  fyller  16 år eller, om barnet
fullgör skolplikten i specialskolan,  17  år.  Om en
elev   i  grundskolan  inte  tillfredsställande  har
slutfört  sista årskursen när skolplikten upphör men
bedöms ha förmåga  att fullfölja utbildningen, skall
eleven beredas tillfälle  att göra detta under högst
två år efter det att skolplikten upphörde (4 kap. 10
§).  Motsvarande  bestämmelse  finns  för  elever  i
specialskolan som inte  är utvecklingsstörda (7 kap.
6 §).
1999   års  skollagskommitté   föreslår   i   sitt
betänkande  Skollag  för  kvalitet  och likvärdighet
(SOU 2002:121) en gemensam bestämmelse  för de olika
skolformerna  om  rätt  att  fullfölja  utbildningen
under  ytterligare  två år efter det att skolplikten
upphört (förslaget 4  kap. 9 §). För grundskolan och
specialskolan  uppställs   som  villkor  härför  att
eleven  inte  har  nått upp till  kunskapsmålen  för
skolformen. Något motsvarande  krav  finns  inte för
grundsärskolan.
Skollagskommitténs  förslag  bereds för närvarande
inom Regeringskansliet. Utskottet  finner  inte skäl
att  föreslå  något  uttalande  från  riksdagen  med
anledning av motionsyrkandet.

Folkpartiet betonar i motion 2003/04:Ub388 yrkande 5
att  det  måste  bli  besvärligare  för kommuner att
strunta     i     skolans     tillgänglighet     för
funktionshindrade elever. Kommuner skall tvingas att
betala  böter  om  de inte ser till att dessa elever
kan  tillgodogöra  sig  undervisningen.  Elever  som
finner bättre service  i  en  annan  kommun skall få
utbildningen där bekostad av hemkommunen.

I    motion    2003/04:Ub332    (s)   begärs   att
funktionshindrade elevers rättigheter i en skola för
alla tydligt skall markeras. Motionärerna  relaterar
rapporter  om  att  eleverna  utestängs  från  vissa
lektioner   och   aktiviteter,   t.ex.   idrott  och
skolresor.   De   framhåller   att  det  finns  goda
intentioner  och  målformuleringar,  men  det  måste
ställas krav på att dessa uppfylls och förverkligas.
Elever med funktionshinder  skall  skyddas från alla
former av diskriminering och utestängande.
Idrotten  i  skolan  för  barn med funktionshinder
uppmärksammas i motion 2003/04:Ub493 (s). Motionären
hänvisar  till  att  det  i  en  rapport  2002  från
Barnombudsmannen    framgår    att    elever     med
rörelsehinder  ofta  blir  avskilda  från  klassen i
samband med bl.a. friluftsdagar och idrott.  Om  den
integrerade  skolan  skall  fungera  och  vara  värd
namnet,  måste  idrottsämnet  bli ett ämne för alla,
påpekar motionären. Mycket mer  borde  gå  att  göra
från  skolans  sida  med  stöd  av specialpedagogisk
kompetens   med   inriktning   på   motorik.    Inom
handikappidrotten     finns    också    idéer    och
erfarenheter. Regeringen  bör  ta  ett  initiativ  i
frågan.
U  t  s k o t t e t  anser att riksdagen bör avslå
motionsyrkandena   med   hänvisning   till  pågående
utredning.
Regeringen  har  i  september  2003  tillsatt   en
särskild  utredare  för  att  ta  fram  förslag till
lagstiftning om förbud mot diskriminering  och annan
kränkande  behandling  inom  skolväsendet, den  s.k.
Skolansvarsutredningen.
Utgångspunkten för utredningen  är att skydd skall
finnas   mot  diskriminering  på  grund   av   bl.a.
funktionshinder.   Överträdelse   av   förbud  skall
sanktioneras.  Utredaren  skall  lämna förslag  till
regler  som främjar lika rättigheter  och  motverkar
diskriminering  inom  såväl kommunala som fristående
skolor,    förskolor   och   skolbarnsomsorg.    Ett
delbetänkande   som   innehåller   lagförslag  skall
redovisas senast den 30 april 2004.
I      direktiven      (dir.     2003:114)     för
Skolansvarsutredningen anges  särskilt att utredaren
skall  se över hur ett skydd mot  diskriminering  på
grund av  bristande  tillgänglighet och användbarhet
av lokaler kan utformas  inom  de utbildningsområden
som  omfattas  av  uppdraget. Arbetet  skall  utgöra
underlag för Diskrimineringskommitténs  (N  2002:06)
fortsatta överväganden.
Utskottet  förutsätter  att  ett  ökat  skydd  mot
diskriminering av funktionshindrade elever också får
genomslag   i  skolans  verksamhet  med  idrottsliga
aktiviteter.  Som framhålls i en av motionerna finns
både idéer och  erfarenheter  inom handikappidrotten
som kan tas till vara.

Enligt  Kristdemokraterna  i  motion   2003/04:Ub439
yrkande  9  om rätten för elever till särskilt  stöd
måste elever  med funktionshinder och mindre synliga
handikapp,  t.ex.  neurologiska  handikapp,  få  den
hjälp  och den  uppmärksamhet  som  deras  speciella
handikapp  kräver.  Skolans  personal  måste tydligt
meddela hur resurserna ser ut. I motionen lyfts fram
att barn och ungdomar med funktionshinder  så  långt
det är möjligt skall erbjudas en anpassad utbildning
i  sin  hemkommun.  Barn  med  olika handikapp måste
tillförsäkras tillgång till anpassade läromedel, och
barn med grav hörselskada måste  tillerkännas  behov
av teckenspråkslärare.

Centerpartiet  anser,  enligt motion 2003/04:So497
yrkande 3, att skollagen är  tydlig  när  det gäller
skolans skyldighet att stödja barn med svårigheter i
skolan.  Däremot finns det i praktiken inga  tydliga
kriterier  på  vad  som ingår i rätten till stöd och
ingen faktisk möjlighet att utkräva denna rätt eller
pröva den i domstol.  Bestämmelserna  borde  i högre
grad ge den enskilda eleven laglig rätt att få  sina
stödbehov  utredda  och tillgodosedda. En översyn av
reglerna behövs.

Utbildningen   för  elever   med   neuropsykiatriska
funktionshinder,  dvs.  elever  med  diagnosen ADHD,
DAMP  eller  Aspergers  syndrom,  tas  upp  i  flera
motioner.

Folkpartiet  begär i motion 2003/04:So504  yrkande
25    att    regeringen     låter    utarbeta    ett
handlingsprogram  för  barn  med   neuropsykiatriska
funktionshinder.  Motionärerna  framhåller   att  om
dessa  barn  inte  får  det bemötande de behöver kan
ytterligare   psykiska   problem    förvärra   deras
situation. Motionärerna hävdar också  att risken för
framtida brottslighet är större än normalt  för barn
med  neuropsykiatriska  funktionshinder. Mer kunskap
om funktionshindret behövs hos både skolpersonal och
föräldrar, och nya kunskaper måste tillämpas.
I   motion   2003/04:Ub377   yrkande   6   erinrar
Kristdemokraterna om att kännetecknande för barn med
ADHD, DAMP och Aspergers  syndrom är deras bristande
förmåga    att    hantera    sociala     relationer.
Koncentrationssvårigheter   och  hyperaktivitet   är
andra kännetecken. Som Skolverket visat i en rapport
står  de  s.k. bokstavsbarnen för  en  stor  del  av
ökningen av  antalet  barn i särskolan, trots att de
oftast  har  intellektuell   förmåga  att  klara  av
grundskolan. Detta är enligt motionärerna olyckligt.
Metoder  och  former måste utvecklas  för  att  möta
dessa barns individuella  behov, t.ex. satsningar på
små  undervisningsgrupper  inom   grundskolan.   Den
pågående   särskoleutredningen  bör  få  ett  utökat
uppdrag i syfte att se över utbildningen för de s.k.
bokstavsbarnen.
En  utredning   kring   skolgången  för  barn  med
diagnosen   ADHD,  DAMP  eller   Aspergers   syndrom
förordas i motion 2003/04:Ub225 (kd).
Kristdemokraterna  hänvisar i motion 2003/04:Ub439
yrkande 10 till att metoder  för  att  möta  de s.k.
bokstavsbarnens behov bör kunna utvecklas av Centrum
för  handikappvetenskap  vid  Linköpings  och Örebro
universitet som har specialkunskaper på området.

Enligt  motion  2003/04:So410  (s) yrkande 3 är  det
viktigt att de kognitiva effekter  som  epilepsi kan
medföra för barn och ungdomar blir kända och beaktas
i  skolans praktiska pedagogik. Dessa elevers  behov
av hjälp  och  stöd  i  skolsituationen kan inte nog
betonas.

Centerpartiet vill i motion  2003/04:Ub392 yrkande 9
att regeringen tillsätter en utredning  för  att  ge
elever  i  grundskolan med läs- och skrivsvårigheter
samma rätt till stöd som i dag garanteras studerande
inom den högre utbildningen. Det kan handla om extra
undervisning,     specialundervisning,     särskilda
hjälpmedel,  muntliga prov, särskild hjälp vid  prov
etc.,   men   framför    allt   måste   individuella
studieplaner göras upp.

Enligt  motion  2003/04:Ub454   (s)  är  stödet  i
grundskolan   för  bl.a.  dyslektiker  bristfälligt.
Motionärerna  menar   att  det  är  lättare  för  en
dyslektiker att få hjälp  och  stöd under exempelvis
universitetsstudier än i grundskolan. Regeringen bör
överväga  en  översyn  av  stödet  till  elever  med
särskilda behov.

U  t  s k o t t e t  anser att riksdagen  bör  avslå
samtliga  motionsyrkanden  om  rätt  för elever till
särskilt stöd med hänvisning till följande.

Särskilt  stöd skall enligt skollagen  (1985:1100)
ges till elever  som  har svårigheter i skolarbetet.
Rektor   skall  se  till  att   ett   åtgärdsprogram
utarbetas  där eleven och elevens vårdnadshavare ges
möjlighet att  delta  i  utarbetandet av programmet.
Elever  och  vårdnadshavare   har   också  rätt  att
initiera ett sådant åtgärdsprogram. Det är kommunens
och  skolans  ansvar  att  ordna en god undervisning
utifrån varje elevs behov och förutsättningar.
Den nya lärarutbildningen som infördes fr.o.m. den
1  juli  2001 innebär att alla  lärarstuderande  får
utbildning  i  specialpedagogik  inom  det  allmänna
utbildningsområdet.   Studenterna  kan  också  välja
inriktning     och/eller     specialisering     inom
specialpedagogik.
Råd  och stöd i specialpedagogiska  frågor  lämnas
till  kommuner   och  skolor  av  Specialpedagogiska
institutet.    Vidare     har     Myndigheten    för
skolutveckling, som inrättades den  1  mars  2003, i
uppdrag  att  stödja  kommuner  och  skolor  i deras
arbete med skolutveckling, bl.a. vad avser elever  i
behov av särskilt stöd.
I  regeringens  kvalitetsprogram  för  skolan Alla
skolor ska vara bra skolor har aviserats att krav på
individuella utvecklingsplaner för alla elever skall
införas i grundskoleförordningen 2004.
Skollagskommittén föreslår i sitt betänkande  (SOU
2002:121  s.  336 f.) att den nya skollagen – utöver
en  generell  regel   om   lärande   och   personlig
utveckling  – också skall innehålla bestämmelser  om
särskilt stöd.  Förslaget  stärker  elevens rätt och
innebär  enhetliga  och tydligare regler.  Samtidigt
beskriver det en arbetsprocess som rektor är skyldig
att följa. Processen  kan  sammanfattas  i  följande
steg:  att  uppmärksamma  elever i behov av särskilt
stöd, att utreda, att dokumentera,  att åtgärda samt
att följa upp och utvärdera. Liksom i dag skall elev
och   vårdnadshavare   ges   en   aktiv   roll   vid
utarbetandet    av    åtgärdsprogrammet.   Kommittén
förutsätter  att den specialpedagogiska  kompetensen
blir väl företrädd  i den process kommittén föreslår
för att elevers behov  av  särskilt stöd skall kunna
tillgodoses  på  bästa  möjliga   sätt.   Beslut  om
särskilt   stöd   skall   enligt   förslaget   kunna
överklagas.
Beredningen      inom     Regeringskansliet     av
Skollagskommitténs  förslag  bör  enligt  utskottets
mening avvaktas.
Merparten  av  de  s.k.   bokstavsbarnen   tillhör
grundskolans  målgrupp.  Utskottet  anser  det  inte
motiverat  att uppdraget till utredningen om översyn
av utbildningen  för  barn,  ungdomar  och vuxna med
utvecklingsstörning    (Carlbeck-kommittén),    till
vilken utskottet återkommer  i  det  följande, skall
vidgas  till  att  omfatta  även elever i  behov  av
särskilt stöd i grundskolan.

Elever i särskolan


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden  som  rör
särskolan och sär-skoleplacering mot bakgrund
av pågående översyn av utbildningen för barn,
ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning  i
en    parlamentarisk    kommitté   (Carlbeck-
kommittén).
Jämför reservationerna 8  (m, fp), 9 (m, kd),
10 (kd) och 11 (kd) samt särskilt  yttrande 2
(v).

Motioner

Folkpartiet begär i motion 2003/04:So504  yrkande 30
ett   tillkännagivande   till   regeringen   om  att
skolformen  särskola  skall  finnas  kvar,  för  att
garantera  elever  med utvecklingsstörning möjlighet
till undervisning som är anpassad efter deras behov.

I motion 2003/04:Ub377 efterfrågar Kristdemokraterna
en  tydligare reglering  av  vilka  bedömningar  och
diagnoser   som   skall   ligga   till   grund   för
särskoleplacering   (yrkande   2).   Rutinerna   för
inskrivning bör ses över och ett regelverk tas fram.
Motionärerna  påpekar  att med minskade resurser för
stödundervisning och extra hjälp till svaga elever i
grundskolan kan en lösning  för skolhuvudmannen vara
att  i  stället  placera  en elev  i  särskolan.  De
understryker att placering  av  barn i särskola inte
får styras av resursbrist i grundskolan (yrkande 3).

Kristdemokraterna  vill  också  i motionen  att  det
skall   införas   en   rätt   till   omprövning   av
särskoleplacering  (yrkande 1). Motionärerna  hävdar
att omprövning endast  sker  i  de  fall  då  aktiva
engagerade  föräldrar kräver en sådan. Särskilt  för
barn i gränszonen för särskoleplacering bör det vara
naturligt att omprövning görs efter några år.

Kristdemokraterna   framhåller   i   samma   motion,
2003/04:Ub377,  att  särskolans  personkrets  är och
skall      vara      barn      med     intellektuell
utvecklingsstörning (yrkande 4).  I  många  kommuner
tolkas  begreppet  utvecklingsstörning  allt vidare.
Denna     utveckling     är    oacceptabel,    anför
Kristdemokraterna. Särskolan  får  inte bli en skola
för alla barn som av olika anledningar har det svårt
i skolan.

Enligt motion 2003/04:Ub413 (s) ökar  andelen barn
med funktionshinder som har en icke-svensk  bakgrund
i landets särskolor och specialskolor. Orsaken  till
ökningen   är  man  okunnig  om.  Barnens  föräldrar
upplever  sig  dubbelt  utsatta,  på  grund  av  sin
exilsituation   och  som  föräldrar  till  barn  med
funktionshinder. Det enda stöd som finns i dag är en
särskild konsulent  för  frågor som berör elever med
utländsk bakgrund och funktionshinder. Detta är inte
tillräckligt, framhåller motionärerna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet     föreslår    avslag     på     samtliga
motionsyrkanden  mot  bakgrund av pågående utredning
om särskolan.

Regeringen   har   våren    2002    tillsatt    en
parlamentarisk kommitté för att se över utbildningen
för     barn,     ungdomar     och     vuxna     med
utvecklingsstörning,   den  s.k.  Carlbeck-kommittén
(dir.  2001:100, tilläggsdir.  2003:32).  Kommitténs
övergripande uppdrag är att föreslå hur utbildningen
för  olika   åldersgrupper  med  utvecklingsstörning
skall utformas  i  framtiden  när  det  gäller  mål,
innehåll  och  organisation.  Också  frågor  som rör
personalens kompetens skall utredas.
Enligt de ursprungliga direktiven skulle kommittén
arbeta  med två parallella alternativ, nämligen  att
särskolan och särvux kvarstår alternativt upphör som
egna skolformer.  I tilläggsdirektiven 2003 ändrades
uppdraget  till att  enbart  avse  alternativet  att
särskolan  och  särvux  skall  vara  kvar  som  egna
skolformer.
Kommittén  skall  slutredovisa sitt uppdrag senast
den 1 oktober 2004. Ett  delbetänkande har lämnats i
april  2003,  För den jag är  –  om  utbildning  och
utvecklingsstörning  (SOU  2003:35),  med  bl.a.  en
analys  av  hur  den utbildning och den undervisning
som i dag ges till  barn,  ungdomar  och  vuxna  med
utvecklingsstörning   svarar  mot  deras  behov  och
förutsättningar.
Enligt  delbetänkandet  kommer  kommittén  i  sitt
fortsatta arbete  att  återkomma  till  frågorna  om
särskolans  personkrets  och  de  stora skillnaderna
mellan  kommuner  när  det gäller andelen  elever  i
särskola. Kommittén kommer  också  att arbeta vidare
med  frågor  som rör brister i utredningsförfarandet
inför mottagandet  i  särskolan.  I detta sammanhang
finns  det  anledning  för  kommittén  att  särskilt
uppmärksamma  den  relativt stora andelen  barn  med
invandrarbakgrund i  särskolan.  Tyngdpunkten  i det
fortsatta  arbetet  kommer  dock  att  ligga  på att
diskutera  och  analysera  förutsättningarna för att
barn     och    ungdomar    med    begåvningsmässiga
funktionshinder  skall  få  en  så  bra skolgång som
möjligt  och bästa tänkbara förutsättningar  för  en
kunskapsmässig och social utveckling.
Utskottet  vill därutöver erinra om att Skolverket
i juni 2001 meddelade  Allmänna  råd  om rutiner för
utredning   och   beslut   om   mottagande   i   den
obligatoriska   särskolan   (SKOLFS   2001:23).   De
allmänna  råden  rör den kommunala handläggningen av
ärenden om mottagande  i  särskola,  vilket underlag
som  behövs  för  bedömning  om mottagande  och  hur
information och samverkan med  hemmet  bör  gå  till
under  utredningsprocessen.  Vidare  rör de allmänna
råden den kommunala beslutsfunktionen och innehållet
i besluten samt hanteringen i tveksamma fall.

Skola för elever med synskada och
ytterligare funktionshinder samt
grav tal- och språkstörning


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör avslå motionsyrkanden som  rör
upphävande    av    beslut    att    avveckla
specialskolor.   Utskottet   anser  inte  att
riksdagen    skall    ändra   sitt   tidigare
ställningstagande. Vidare  hänvisar utskottet
till  att en förordning om visstidsutbildning
vid      resurscenter      övervägs      inom
Regeringskansliet.
Jämför reservation 12 (m, fp, kd, c).

Motioner

Moderata    samlingspartiet    hävdar    i    motion
2003/04:Ub258  yrkande 1 att staten har ett särskilt
ansvar  när  det  gäller   skolan   för  elever  med
funktionshinder.      Beslutet      att     avveckla
specialskolor, som Ekeskolan och Hällsboskolan,  bör
därför  upphävas.  Statens  huvudmannaskap för dessa
skolor bör kvarstå. När en statligt  garanterad rätt
att    välja    skola   införts   för   elever   med
funktionshinder  kan  en  annan  huvudman  vara  ett
alternativ för landets  specialskolor. Föräldrar och
skolans  medarbetare får då  ekonomiska  möjligheter
att driva skolan under statlig kvalitetstillsyn. Med
motsvarande motivering begärs i motion 2003/04:
Ub220 (m)  ett riksdagsuttalande om att beslutet att
stänga Ekeskolan  och  Hällsboskolan  skall upphävas
(yrkandena 2 och 3).

Enligt Folkpartiet i motion 2003/04:Ub367  yrkande
15 skall elever med flerfunktionshinder ha möjlighet
att   välja  att  gå  i  statliga  specialskolor.  I
motionen hänvisas till att Folkpartiet sade nej till
nedläggningen       av      specialskolorna      för
flerhandikappade  barn  och  ungdomar.  Partiet  har
också krävt att ett  särskilt  statligt bidrag skall
följa dessa svårt handikappade elever.  Motionärerna
betonar  att  staten skall ha ansvar för att  elever
med flerfunktionshinder  får  lika  möjligheter till
omvårdnad och utbildning, oavsett var  i  landet  de
bor.  I Folkpartiets motion 2003/04:So504 yrkande 29
stryks  under  att statliga specialskolor skall vara
ett alternativ för multihandikappade elever.
Även  Kristdemokraterna  lyfter  fram  behovet  av
specialskolor  för  funktionshindrade barn, i motion
2003/04:Ub377 yrkande  8.  Motionärerna  åberopar en
undersökning som gjorts av Unga synskadade  och  som
visar  bl.a.  att  integreringen av gravt synskadade
elever i den vanliga  skolan  i många avseenden inte
fungerar tillfredsställande. Enligt  motionen behövs
insatser både för att stärka de kommunala skolor som
har funktionshindrade barn integrerade  och  för att
skapa  tillräcklig tillgång på specialskolor för  de
barn och föräldrar som så önskar.
Centerpartiet   förordar  i  motion  2003/04:Ub391
yrkande  17  att  beslutet   att  stänga  den  fasta
skoldelen     på     Ekeskolan    skall    omprövas.
Utgångspunkten för en  politik för funktionshindrade
barn och ungdomar borde  vara deras egna upplevelser
av  situationen,  framhåller   motionärerna.  Barnen
skall ha en rättighet och inte en  skyldighet att gå
integrerat  i  den  vanliga skolan. Segregation  kan
vara något positivt, när den är självvald.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår avslag på motionsyrkandena.

Riksdagen beslutade  hösten  1999  att  elever med
synskada  respektive grav språkstörning inte  längre
skall tillhöra  den statliga specialskolans målgrupp
(prop. 1998/99:105,  bet. 1999/2000:UbU4, rskr. 14).
Det  innebar  att  riksdagen   ställde   sig   bakom
regeringens förslag om en successiv avveckling av de
fasta   skoldelarna  vid  de  statliga  riksskolorna
Ekeskolan  i  Örebro och Hällsboskolan i Sigtuna och
en  samtidig utbyggnad  av  resurscenterverksamheten
vid skolorna.
Frågan om omprövning av nämnda beslut har därefter
återkommande  behandlats  av riksdagen, senast våren
2003  (bet.  2002/03:UbU8).  Utskottet  finner  inte
heller nu skäl för riksdagen att ändra sitt tidigare
ställningstagande. Särskilt vill utskottet framhålla
den   pågående  utvecklingen  av  verksamheten   vid
resurscentren.
En  av   regeringen   tillsatt  särskild  utredare
överlämnade    i    november    2002     betänkandet
Visstidsutbildning  vid  statliga resurscenter  (SOU
2002:106).  Visstidsutbildning   ges   i   dag   vid
Ekeskolan  i  Örebro,  för  elever  med synskada och
ytterligare  funktionshinder,  och  Hällsboskolan  i
Sigtuna,  för  elever med grav språkstörning.  Dessa
tidigare  specialskolor   är  nu  resurscenter  inom
Specialpedagogiska institutet.
Syftet  med  visstidsutbildning   är  att  ge  ett
specialpedagogiskt stöd så att eleven på längre sikt
skall kunna återvända till sin hemskola  och  få  en
fullgod  utbildning  i närheten av hemmet. De elever
som  undervisas  vid  resurscenter   är  fortfarande
elever i sina respektive hemkommuner.
Utredaren    föreslår   en   ny   förordning    om
visstidsutbildning.   Elevens  vårdnadshavare  skall
kunna    göra    ansökan   och    Specialpedagogiska
institutets styrelse  beslutar  om  eleven skall tas
emot.  Vårdnadshavaren  skall ha rätt att  överklaga
ett beslut till Skolväsendets  överklagandenämnd. En
visstidsutbildning  skall  fortgå   under  minst  en
termin. Om fortsatt behov finns efter  den beslutade
tiden  kan  en  förnyad  ansökan göras. En elev  kan
fortsätta  i  visstidsutbildning   under   hela  den
obligatoriska skolgången.
Enligt uppgift från Utbildningsdepartementet pågår
arbete inom departementet med en sådan förordning om
visstidsutbildning.  Avsikten  är  att  förordningen
skall kunna träda i kraft den 1 juli 2004.

Fortsatt skolgång för elever med
funktionshinder


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör   avslå   motionsyrkanden  om
statsbidrag till fler gymnasieskolor för döva
och hörselskadade ungdomar  och om inrättande
av ett riksgymnasium för synskadade  ungdomar
med flerfunktionshinder.
Jämför reservationerna 13 (fp) och 14 (m, fp,
kd, c).

Motioner och utskottets ställningstaganden

Enligt Folkpartiet i motion 2003/04:Ub367 yrkande 16
bör  regeringen se över om statliga bidrag  kan  ges
till gymnasieutbildning  för  döva och hörselskadade
elever  på  fler  platser än i Örebro.  Motionärerna
påpekar att många av  de  elever  som  nu  åker till
Örebro  hellre  skulle vilja få undervisning närmare
hemmet.

U t s k o t t e  t   anser att riksdagen bör avslå
motionsyrkandet.
Från   anslaget   25:7   Särskilda   insatser   på
skolområdet utgår bidrag till  Örebro  kommun enligt
avtal  mellan  staten  och kommunen om viss  statlig
ersättning avseende gymnasial  utbildning  i  Örebro
för döva och hörselskadade elever (RGD/RGH).
Enligt  uppgift  från Utbildningsdepartementet  är
frågan om bidrag till ytterligare gymnasieutbildning
för döva och hörselskadade  elever aktualiserad inom
departementet. Ärendet bereds för närvarande.

Centerpartiet   förordar   i  motion   2003/04:Ub391
yrkande  18  att  ett riksgymnasium  för  synskadade
ungdomar  med  multifunktionshinder   inrättas   vid
Ekeskolan.  Dessa ungdomar saknar i dag tillräckligt
bra möjligheter  till  fortsatta  studier  efter den
obligatoriska   skolan,   framhåller   motionärerna.
Resultatet  blir  att  mycket  få  av  dem  studerar
vidare,   vilket   är  fel.  Också  unga  med  svåra
funktionshinder bör  ha  rätt  att kunna gå vidare i
sin  utbildning  och  utvecklas  i  sin  egen  takt,
oavsett ålder.

U   t  s  k  o  t  t  e  t   föreslår  avslag   på
motionsyrkandet.
Frågan om en riksgymnasieverksamhet för synskadade
elever  med  flerfunktionshinder  har  avslagits  av
riksdagen  vid  ett  flertal tillfällen sedan hösten
1999 (senast i bet. 2002/03:UbU8).  Utskottet  anser
nu  liksom  då  att  det  naturliga alternativet för
dessa  elever  är  den  reguljära  gymnasiesärskolan
eller   gymnasieskolan   på  hemorten   eller   inom
samverkansområdet.
I  betänkandet  Visstidsutbildning   vid  statliga
resurscenter  (SOU  2002:106)  anger  den  särskilde
utredaren  att han inte bedömer det som rimligt  att
resurscentren  skall  bygga  upp  en  verksamhet med
gymnasieutbildning  för  elever  i gymnasieåldrarna.
Utredaren    anser   dock   att   Specialpedagogiska
institutet  bör  få  i  uppdrag  att  kartlägga  och
redovisa  om  det  finns  behov  av  utbildning  vid
resurscenter  hos   elever   i   gymnasieskolan  och
gymnasiesärskolan.

Utbildning för ungdomar och vuxna
med utvecklingsstörning


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör   avslå  motionsyrkanden   om
särskoleelevers fortsatta  utbildning  och om
utbildning för vuxna med utvecklingsstörning.
Utskottet hänvisar till pågående översyn inom
den s.k. Carlbeck-kommittén.
Jämför  reservationerna  15  (kd) och 16 (fp,
kd, c).

Motioner

Kristdemokraterna   begär  i  motion   2003/04:Ub377
yrkande 5 ett riksdagsuttalande om att de hinder som
finns för särskoleelevers  fortsatta  utbildning bör
undanröjas.  Det  får enligt dem inte vara  omöjligt
för en särskoleelev  att  studera  på ett nationellt
program i den vanliga gymnasieskolan  om  eleven har
den  kompetens  som  krävs;  särskilt  som  det allt
oftare  är barn utan direkt utvecklingsstörning  som
placeras      i      särskola.      Den     sittande
särskoleutredningen bör se över detta problem.

Enligt Folkpartiet i motion 2003/04:So575  yrkande 7
bör  regeringen  återkomma  till  riksdagen med  ett
lagförslag   om   rätt   till  vuxenutbildning   för
utvecklingsstörda. Det är  enligt motionärerna svårt
att  förstå  att utvecklingsstörda  vuxna  skall  ha
mindre rätt till  vuxenutbildning  på  grundläggande
nivå än andra vuxna.

I    motion    2003/04:Ub377    yrkande    7   tar
Kristdemokraterna  också  upp  frågan  om  rätt till
utbildning inom särvux. De framhåller att vuxna  med
en  utvecklingsstörning  eller som av andra skäl har
gått   i   särskolan  inte  har   lika   rätt   till
grundläggande  utbildning som andra vuxna har. Detta
är  en  brist  i  skollagstiftningen.   Rätten  till
grundläggande vuxenutbildning bör gälla alla.
Centerpartiet   framför   i  motion  2003/04:Ub391
yrkande  19 att personer med särskola  som  bakgrund
bör ha tillträde  till  vuxenutbildning  efter samma
principer som övriga vuxna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår avslag på motionsyrkandena.

Enligt  direktiven  till kommittén för översyn  av
utbildningen  för  barn,   ungdomar  och  vuxna  med
utvecklingsstörning,  den  s.k.  Carlbeck-kommittén,
skall   kommittén   utreda   hur  samverkan   mellan
skolformer  för  elever med utvecklingsstörning  och
övriga skolformer  kan öka. I detta ingår att belysa
vilka  hinder  för  ökad   samverkan   som  finns  i
nuvarande system samt föreslå hur dessa  hinder  kan
undanröjas.   Kommittén   skall   vidare   se   över
utbildningen i särvux.
Carlbeck-kommittén   överlämnade   i   april  2003
delbetänkandet  För  den jag är – om utbildning  och
utvecklingsstörning (SOU 2003:35). Delbetänkandet är
en beskrivning och kartläggning  av hur utbildningen
för barn, ungdomar och vuxna ser ut i dag. Kommittén
konstaterar  bl.a.  att  utbildningen   inom  särvux
erbjuds  i  alldeles  för  liten omfattning och  att
resurstilldelningen till särvux  är  påfallande låg,
både   i   reella   tal   och   i  förhållande  till
satsningarna på övrig vuxenutbildning.  Skillnaderna
mellan   kommunerna  är  också  mycket  stora.   Den
lägesbeskrivning   som  redovisas  i  delbetänkandet
kommer enligt kommittén  att ligga till grund för de
förslag  som  kommittén  skall   presentera  i  sitt
slutbetänkande i oktober 2004.
Resultatet   av   utredningsarbetet   bör   enligt
utskottets mening inväntas.

Utbildningstolkning inom
vuxenutbildningen


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör   avslå  motionsyrkanden   om
kostnader för utbildningstolk  för  döva  och
hörselskadade     inom     vuxenutbildningen.
Utskottet  hänvisar  till  att   en  särskild
utredare tillsatts för att göra en översyn av
rätten    och   möjligheterna   att   använda
teckenspråket.
Jämför reservationerna  17  (m,  kd)  och  18
(fp).

Motioner

Enligt Folkpartiet i motion 2003/04:So575 yrkande  5
bör  staten  svara  för de kostnader som uppstår för
att   genomföra   utbildningstolkning    inom    den
offentligt      finansierade      vuxenutbildningen.
Motionärerna  framhåller att döva och  hörselskadade
studerande i lika  hög  grad  som  andra  studerande
måste  kunna ta del av föreläsningar, ställa  frågor
och  kommunicera   med   sin   lärare.   För   vissa
utbildningsanordnare  har  det emellertid blivit för
dyrt att bekosta de teckenspråkstolkar  som  behövs.
Ett  statligt  ansvar för dessa kostnader bör enligt
motionärerna finansieras  genom  att medel förs över
från  kommunbidragen  till  ett  samlat  anslag  för
utbildningstolkning.  Regeringen bör  återkomma  med
förslag om detta.

I motion 2003/04:Ub211  (m) begärs att statsbidrag
till teckenspråkstolk även  skall  kunna  utgå  till
privata  utbildningsanordnare.  Motionärerna påpekar
att  de  privata  skolorna  själva  måste   stå  för
nödvändiga   anpassningsåtgärder  för  personer  med
funktionshinder,     medan     folkhögskolor    samt
universitet och högskolor kan få statligt stöd.

Utskottets ställningstagande

Utskottet    anser    att   riksdagen   bör    avslå
motionsyrkandena mot bakgrund  av att en utredning i
ärendet nu tillsatts.

Regeringen beslutade i december 2003 att tillsätta
en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn
av    rätten    och   möjligheterna   att    använda
teckenspråket. I  direktiven  till utredningen (dir.
2003:169) anges att en förutsättning  för  att döva,
dövblinda,  vuxendöva och vissa hörselskadade  vuxna
skall  kunna  delta  i  utbildning  är  att  de  får
tillgång till tolk.  Det finns inga särskilda regler
för när utbildningstolk  skall  beviljas. Bristen på
tolkar samt de höga kostnaderna kan  ibland försvåra
utbildning  inom  kommunal  vuxenutbildning.  Utöver
kommunal   vuxenutbildning   samt   utbildning   vid
folkhögskolor,  universitet  och  högskolor  bedrivs
undervisning  även  av  studieförbund   och  privata
utbildningsanordnare.    I    den   mån   döva   och
hörselskadade vuxna söker och antas  till utbildning
hos  privata  utbildningsanordnare finns  det  ingen
täckning för tolkkostnader,  utan  dessa  betalas av
den studerande.

Enligt  direktiven  skall  den  särskilde  utredaren
kartlägga   möjligheterna   för   döva,   dövblinda,
vuxendöva   och   vissa   hörselskadade  vuxna  till
utbildning som är likvärdig med andras och vid behov
lämna förslag till ökad tillgänglighet.


Reservationer


Utskottets    förslag   till   riksdagsbeslut    och
ställningstaganden     har     föranlett    följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till  riksdagsbeslut  som
behandlas i reservationen.

1. Skolans kvalitet för barn med
funktionshinder (punkt 1) – m, kd, c

av  Sten  Tolgfors (m), Inger Davidson (kd), Anna
Ibrisagic  (m),   Sofia  Larsen  (c)  och  Tobias
Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets  förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub220 yrkandena 4 och 5.

Ställningstagande

Mycket  tyder på att kommunernas förmåga att ge barn
med funktionshinder  en  fullgod  skoltid  har svåra
brister.  Som  exempel  på  problem  i  dessa  barns
skolsituation  kan  nämnas  brist  på speciallärare,
socialt utanförskap, skolmiljöer som  inte  är fullt
handikappanpassade  och  få  möjligheter  att  välja
skola.  Ju  svårare  ett barns funktionshinder eller
kombinationer  av funktionshinder  är,  desto  sämre
klarar kommunerna av att möta barnets behov.

Den  kommunala   skolans  kvalitet  för  barn  med
funktionshinder måste  enligt  vår  mening granskas,
med avseende på både undervisningens och den sociala
situationens kvalitet. Granskningen bör  göras  inom
ramen  för  en  parlamentarisk utredning. Vidare bör
direktiven    för    utredningen     klargöra    att
förhållandena i den kommunala skolan skall betraktas
i  ett  barn-  och  föräldraperspektiv och  att  den
sociala  situationen för  barn  med  funktionshinder
utförligt skall belysas.
Vad vi här  har  anfört  bör  riksdagen med bifall
till motionsyrkandena som sin mening  ge  regeringen
till känna.

2. Grundskoletidens längd (punkt 2) – m, fp, c

av  Ulf  Nilsson  (fp),  Sten Tolgfors (m),  Anna
Ibrisagic (m), Sofia Larsen (c), Tobias Billström
(m) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag  under punkt 2 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub220 yrkande 6.

Ställningstagande

Barn med  funktionshinder  måste  få utvecklas i sin
egen takt. Många barn med svåra funktionshinder  har
på  grund  av  dessa  inte  kommit  så  långt  i sin
utveckling  som motsvarar deras fysiska ålder. Olika
kommunikationshinder  gör  att det kan ta längre tid
att tillgodogöra sig undervisningen.  Vi  anser  att
grundskoletidens längd måste vara flexibel och kunna
anpassas  efter  varje  barns behov. Så länge barnen
lär sig och utvecklas bör  de  kunna  få  gå  kvar i
grundskolan.

Detta  bör  riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna och därmed bifalla motionsyrkandet.

3. Tillgänglighet för funktionshindrade elever
(punkt 3) – fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets  förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub388 yrkande 5
samt avslår motionerna
2003/04:Ub332 och
2003/04:Ub493.

Ställningstagande

Enligt  vår  uppfattning  måste det bli besvärligare
för kommunerna att strunta  i skolans tillgänglighet
för funktionshindrade elever.  Kommuner som inte gör
tillräckligt   för   att   eleverna   skall    kunna
tillgodogöra  sig  undervisningen  skall tvingas att
betala böter. Elever som hittar bättre  service i en
annan  kommun skall få utbildningen där bekostad  av
hemkommunen. Vi anser att elever med funktionshinder
skall ha samma möjligheter att välja skola som andra
elever,  om  inte  några alldeles särskilda skäl gör
att det inte är möjligt.

Detta  bör  riksdagen   med   bifall  till  motion
2003/04:Ub388 yrkande 5 som sin mening ge regeringen
till känna.

4. Rätten för elever till särskilt stöd (punkt
4) – kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub439 yrkande 9
och avslår motion
2003/04:So497 yrkande 3.

Ställningstagande

Elever   med   funktionshinder  och  mindre  synliga
handikapp, t.ex.  neurologiska  handikapp,  måste få
den  hjälp och den uppmärksamhet som deras speciella
handikapp  kräver.  Skolans  personal  måste tydligt
meddela  hur  resurserna ser ut. Jag vill  framhålla
att barn och ungdomar  med  funktionshinder så långt
det är möjligt skall erbjudas en anpassad utbildning
i  sin  hemkommun.  Barn med olika  handikapp  måste
tillförsäkras tillgång till anpassade läromedel, och
barn med grav hörselskada  måste  tillerkännas behov
av teckenspråkslärare.

Detta bör riksdagen som sin mening  ge  regeringen
till  känna  och därmed bifalla motion 2003/04:Ub439
yrkande 9.

5. Utbildningen för elever med
neuropsykiatriska funktionshinder (punkt 5)
– fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets  förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion

2003/04:So504 yrkande 25
samt avslår motionerna
2003/04:Ub225,
2003/04:Ub377 yrkande 6 och
2003/04:Ub439 yrkande 10.

Ställningstagande

Vi  föreslår   att  regeringen  låter  utarbeta  ett
handlingsprogram   för  barn  med  neuropsykiatriska
funktionshinder, dvs.  barn med diagnosen ADHD, DAMP
eller Aspergers syndrom.  Om dessa barn inte får det
bemötande   de  behöver  kan  ytterligare   psykiska
problem förvärra deras situation. För denna grupp av
barn  är  också  risken  för  framtida  brottslighet
större än normalt. Vi vill betona att mer kunskap om
funktionshindret  behövs  hos  både skolpersonal och
föräldrar, och nya kunskaper måste tillämpas.

Vad  vi  här har anfört bör riksdagen  med  bifall
till motion  2003/04:So504 yrkande 25 som sin mening
ge regeringen till känna.

6. Utbildningen för elever med
neuropsykiatriska funktionshinder (punkt 5)
– kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller
riksdagen motionerna

2003/04:Ub377 yrkande 6 och
2003/04:Ub439 yrkande 10
samt avslår motionerna
2003/04:Ub225 och
2003/04:So504 yrkande 25.

Ställningstagande

Kännetecknande för barn med ADHD, DAMP och Aspergers
syndrom, de s.k. bokstavsbarnen, är deras  bristande
förmåga    att    hantera    sociala    situationer.
Koncentrationssvårigheter   och  hyperaktivitet   är
andra kännetecken. Som Skolverkets  undersökning  om
särskolan  visat  står dessa barn för en stor del av
ökningen i särskolan.  Det är ofta mycket olyckligt.
Särskolan    är    till    för    barn     med    en
utvecklingsstörning,    barn    som    saknar    den
intellektuella förmågan att klara av grundskolan. De
s.k.   bokstavsbarnen   tillhör  oftast  inte  denna
kategori.

Jag anser att metoder och  former i undervisningen
skall   utvecklas   för   att   möta   dessa   barns
individuella   behov,   t.ex.   satsningar  på   små
undervisningsgrupper        inom        grundskolan.
Undervisningsmetoder  bör kunna tas fram av  Centrum
för handikappvetenskap  vid  Linköpings  och  Örebro
universitet som har specialkunskaper på området. Jag
anser  vidare  att  den pågående särskoleutredningen
bör  få  ett  utökat  uppdrag   för   att   se  över
utbildningen för de s.k. bokstavsbarnen.
Vad  jag  här  har  anfört  bör  riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna och  därmed  bifalla
motionerna 2003/04:Ub377 yrkande 6 och 2003/04:
Ub439 yrkande 10.

7. Stöd till elever med läs- och
skrivsvårigheter (punkt 7) – fp, c

av  Ulf  Nilsson  (fp), Sofia Larsen (c) och Axel
Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets  förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub392 yrkande 9
och avslår motion
2003/04:Ub454.

Ställningstagande

En utredning  bör tillsättas i syfte att ge elever i
grundskolan med läs- och skrivsvårigheter samma rätt
till stöd som i  dag  garanteras studerande inom den
högre utbildningen. I dag får studenter på högskolan
hjälp med t.ex. förlängd  tid  för examina, tillgång
till     andra    examinationsformer,    pedagogiskt
datorstöd,  extra  stöd  från  läraren  genom  extra
undervisning,  anteckningshjälp  etc.  I grundskolan
får eleverna förlita sig på att skolan och  kommunen
tar  sitt  ansvar.  Vi  menar  att  ju längre skolan
dröjer med att satsa resurser på dessa elever, desto
dyrare   blir  det  att  reparera  skadan.   Oavsett
anledning  till  läs-  och  skrivsvårigheter/dyslexi
behövs    det    stödinsatser.    Det     kan    för
grundskoleelevernas     del    handla    om    extra
undervisning,     specialundervisning,     särskilda
hjälpmedel, muntliga  prov  och  särskild  hjälp vid
prov,  men  framför  allt  behövs  det  individuella
studieplaner.

Detta   bör   riksdagen  med  bifall  till  motion
2003/04:Ub392 yrkande 9 som sin mening ge regeringen
till känna.

8. Särskolan som egen skolform (punkt 8) – m,
fp

av Ulf Nilsson  (fp),  Sten  Tolgfors  (m),  Anna
Ibrisagic  (m),  Tobias  Billström  (m)  och Axel
Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8  borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:So504 yrkande 30.

Ställningstagande

För elever med utvecklingsstörning  skall  det  vara
möjligt  att  välja särskola. Det är föräldrarna som
skall avgöra valet  av  skolform.  Den  nu  sittande
utredningen  kring  särskolans  framtid  har  oklara
direktiv huruvida särskolan skall fortsätta att vara
en egen skolform eller inte. Vår uppfattning är  att
skolformen   särskola  skall  finnas  kvar  för  att
garantera elever  med  utvecklingsstörning möjlighet
till undervisning som är anpassad efter deras behov.

Detta bör riksdagen som  sin  mening ge regeringen
till känna och därmed bifalla motionsyrkandet.

9. Grund för särskoleplacering (punkt 9) – m,
kd

av Sten Tolgfors (m), Inger Davidson  (kd),  Anna
Ibrisagic (m) och Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  framförs  i  reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub377 yrkandena 2 och 3.

Ställningstagande

Ansvaret för att pröva  om  ett  barn kan tas emot i
särskolan ligger på särskolans styrelse.  Det  finns
inga  närmare  regleringar  av  hur dessa prövningar
skall  gå  till,  men  det vanliga är  att  besluten
grundar sig på pedagogiska, psykologiska och i vissa
fall medicinska utredningar. I och med att de flesta
kommuner nu har egen särskola  har  antalet personer
som    är    involverade    i    utredningar   kring
särskoleplaceringar ökat kraftigt. Enligt vår mening
är det därför nödvändigt att ett regelverk  tas fram
där  det tydligt anges vilka barn som har rätt  till
särskola  och  vilka  bedömningar  och diagnoser som
skall ligga till grund för placeringen.

Under en tid då kraftiga nedskärningar  har gjorts
på    skolans    område    har    resurserna    till
stödundervisning  och  extrahjälp  till svaga elever
minskat. Att då placera eleven i särskola  kan  vara
en   ekonomisk   lösning   på   problemet.  Vi  vill
understryka att placering av barn  i  särskola  inte
får  styras av resursbrist i grundskolan. Barns rätt
och möjlighet till utbildning måste alltid utgå från
det    enskilda     barnets    unika    behov    och
förutsättningar.
Vad vi här har anfört bör riksdagen som sin mening
ge  regeringen  till  känna   och   därmed   bifalla
motionsyrkandena.

10. Rätten till omprövning av särskoleplacering
(punkt 10) – kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 10
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs i reservationen. Därmed  bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub377 yrkande 1.

Ställningstagande

Jag föreslår  att  det  införs en rätt för föräldrar
till  omprövning  av beslut  om  barns  placering  i
särskolan.  I  dag förekommer  förnyad  prövning  av
särskoleplacering   endast   i  de  fall  då  aktiva
engagerade föräldrar uttryckligen  krävt  en  sådan.
Enligt  min  mening  är  det viktigt att en naturlig
omprövning görs efter några år, särskilt för de barn
som ligger i gränszonen för placering.

Detta    bör    riksdagen    med    bifall    till
motionsyrkandet  som sin mening ge  regeringen  till
känna.

11. Särskolans personkrets (punkt 11) – kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  11
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  framförs  i  reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub377 yrkande 4
och avslår motion
2003/04:Ub413.

Ställningstagande

Ökningen under senare år av antalet barn i särskolan
har också inneburit att  nya  grupper  tagits  in. I
många  kommuner tolkas begreppet utvecklingsstörning
allt  vidare.   Denna   utveckling  anser  jag  vara
oacceptabel. Särskolan skall  vara  en  skolform för
barn och ungdomar med just utvecklingsstörning.  Den
får  inte  bli  en  skola för alla barn som av olika
anledningar har det svårt i skolan.

Detta  bör  riksdagen   med   bifall  till  motion
2003/04:Ub377 yrkande 4 som sin mening ge regeringen
till känna.

12. Upphävande av beslut att avveckla
specialskolor för elever med synskada och
ytterligare funktionshinder respektive grav
tal- och språkstörning (punkt 12) – m, fp,
kd, c

av  Ulf  Nilsson (fp), Sten Tolgfors  (m),  Inger
Davidson (kd),  Anna  Ibrisagic (m), Sofia Larsen
(c), Tobias Billström (m) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motionerna

2003/04:Ub220 yrkandena 2 och 3,
2003/04:Ub258 yrkande 1,
2003/04:Ub367 yrkande 15,
2003/04:Ub377 yrkande 8,
2003/04:Ub391 yrkande 17 och
2003/04:So504 yrkande 29.

Ställningstagande

Vi vill  betona  att  staten  måste  ha ett särskilt
ansvar    för    skolan   för   elever   med   svåra
funktionshinder. Beslutet att avveckla specialskolor
som  Ekeskolan,  för   elever   med   synskada   och
ytterligare  funktionshinder, och Hällsboskolan, för
elever med grav tal- och språkstörning, måste därför
enligt vår mening  upphävas.  Statens huvudmannaskap
för specialskolor för dessa grupper  av  elever  bör
kvarstå.

Vi  anser  att  elever  med  flera funktionshinder
skall   ha   samma  möjlighet  till  omvårdnad   och
utbildning, oavsett var i landet och i vilken kommun
de bor. Det måste finnas tillgång till specialskolor
för de barn och  föräldrar  som  så  önskar.  När en
statligt garanterad rätt att välja skola införts för
elever  med  funktionshinder  kan  en annan huvudman
vara  ett  alternativ för landets specialskolor  och
regionala skolor.  Föräldrar och skolans medarbetare
får då ekonomiska möjligheter att driva specialskola
under statlig kvalitetstillsyn.
Vad vi här har anfört  bör  riksdagen  med  bifall
till  motionsyrkandena  som sin mening ge regeringen
till känna.

13. Gymnasieutbildning för döva och
hörselskadade (punkt 13) – fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub367 yrkande 16.

Ställningstagande

Riksgymnasiet  för  döva  och hörselskadade ligger i
Örebro.   Det   finns   många   elever   med   detta
funktionshinder som åker till Örebro,  trots  att de
hellre  skulle  vilja  läsa närmare hemmet. Vi anser
att regeringen bör låta  se  över om statliga bidrag
kan  ges  till  gymnasieutbildning   för   döva  och
hörselskadade elever på fler platser än i Örebro, så
att  dessa  elever  – där så är möjligt – kan få  en
fullgod undervisning närmare hemmet.

Detta bör riksdagen  som  sin mening ge regeringen
till känna och därmed bifalla motionsyrkandet.

14. Inrättande av ett riksgymnasium för
synskadade ungdomar med multifunktionshinder
(punkt 14) – m, fp, kd, c

av  Ulf Nilsson (fp), Sten  Tolgfors  (m),  Inger
Davidson  (kd),  Anna Ibrisagic (m), Sofia Larsen
(c), Tobias Billström (m) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub391 yrkande 18.

Ställningstagande

Synskadade  ungdomar med multifunktionshinder saknar
i dag tillräckligt  bra  möjligheter  till fortsatta
studier  efter den obligatoriska skolan.  Resultatet
blir  att mycket  få  av  dem  läser  vidare.  Dessa
ungdomar   bör  emellertid  precis  som  alla  andra
ungdomar  ha   rätt   att  kunna  gå  vidare  i  sin
utbildning och utvecklas  i  sin  egen takt, oavsett
ålder. Vi anser att ett riksgymnasium för synskadade
ungdomar   med   ytterligare   funktionshinder   bör
inrättas.

Vad  vi  här har anfört bör riksdagen  med  bifall
till motionsyrkandet  som  sin  mening ge regeringen
till känna.

15. Särskoleelevers fortsatta utbildning (punkt
15) – kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  15
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub377 yrkande 5.

Ställningstagande

En  placering  av ett barn i särskola innebär  vissa
konsekvenser för  barnets framtid. En elev med betyg
från   särskolan   får    inte    gå   vidare   till
gymnasieskolans nationella program  utan  kan enbart
fortsätta inom gymnasiesärskolan. Jag anser  att  de
hinder   som  finns  för  särskoleelevers  fortsatta
utbildning   skall  tas  bort.  Det  får  inte  vara
omöjligt för en  särskoleelev  att  studera  på  ett
nationellt   gymnasieprogram   om   eleven  har  den
kompetens som krävs, särskilt som det allt oftare är
barn  utan  intellektuell  utvecklingsstörning   som
placeras      i      särskola.      Den     sittande
särskoleutredningen bör se över dessa problem.

Vad  jag  här  har  anfört bör riksdagen  som  sin
mening ge regeringen till  känna  och därmed bifalla
motionsyrkandet.

16. Utbildning för vuxna med
utvecklingsstörning (punkt 16) – fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson  (kd),  Sofia
Larsen (c) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna

2003/04:Ub377 yrkande 7,
2003/04:Ub391 yrkande 19 och
2003/04:So575 yrkande 7.

Ställningstagande

Vuxna med en utvecklingsstörning  eller som av andra
skäl har gått i särskolan som barn  har  inte  samma
rätt  till  grundläggande  vuxenutbildning som andra
vuxna  har. Kommunerna är i dag  inte  skyldiga  att
bereda plats  för  alla  som  vill studera i särvux.
Detta är enligt vår mening en diskriminering  av  en
grupp    medborgare.   Rätten   till   grundläggande
utbildning    bör   gälla   alla.   Vi   anser   att
utvecklingsstördas  rätt  till vuxenutbildning skall
skrivas in i skollagen.

Detta bör riksdagen som sin  mening  ge regeringen
till känna och därmed bifalla motionsyrkandena.

17. Kostnader för utbildningstolkning (punkt
17) – m, kd

av Sten Tolgfors (m), Inger Davidson  (kd),  Anna
Ibrisagic (m) och Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub211
och avslår motion
2003/04:So575 yrkande 5.

Ställningstagande

Många yrkesinriktade  utbildningar  drivs av privata
anordnare, såsom ideella föreningar,  med begränsade
resurser.  Medan folkhögskolor samt universitet  och
högskolor   kan    få    statligt   stöd   för   att
tillhandahålla   utbildningstolk    för   döva   och
hörselskadade studerande, måste de privata  skolorna
själva  stå  för dessa kostnader. De hittillsvarande
erfarenheterna   pekar   på  att  detta  leder  till
diskriminering. Vi föreslår därför att det skall bli
möjligt, även för privata  utbildningsanordnare, att
ansöka om statsbidrag till teckenspråkstolk.

Vad  vi här har anfört bör  riksdagen  med  bifall
till  motion   2003/04:Ub211   som   sin  mening  ge
regeringen till känna.

18. Kostnader för utbildningstolkning (punkt
17) – fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs i reservationen. Därmed  bifaller
riksdagen motion

2003/04:So575 yrkande 5
och avslår motion
2003/04:Ub211.

Ställningstagande

Vuxenutbildningen  är  inte  alltid  tillgänglig för
funktionshindrade. För att en studerande skall kunna
vara  fullt ut delaktig i undervisningen  måste  han
eller hon  få ta del av föreläsningar, ställa frågor
och  kommunicera   med   sin  lärare.  Detta  gäller
naturligtvis döva och hörselskadade  i lika hög grad
som  andra  studerande. Problemet är att  för  vissa
utbildningsanordnare  har  det  blivit  för dyrt att
bekosta de teckenspråkstolkar som behövs.  Vi  anser
att staten bör överta ansvaret för de kostnader  som
uppstår  för  att genomföra utbildningstolkning inom
den   offentligt   finansierade   vuxenutbildningen.
Finansieringen  av  denna  reform  skall  enligt vår
mening   ske   genom   att   medel  förs  över  från
kommunbidragen   till   ett   samlat    anslag   för
utbildningstolkning.  Regeringen  bör återkomma  med
förslag om detta.

Vad  vi  här har anfört bör riksdagen  med  bifall
till motion  2003/04:So575  yrkande 5 som sin mening
ge regeringen till känna.

Särskilda yttranden



Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttranden. I rubriken
anges inom parentes vilken punkt i
utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i yttrandet.


1. Rätten för elever till särskilt stöd (punkt
4) – c

av Sofia Larsen (c).

Skollagen   är   tydlig   när  det  gäller   skolans
skyldighet att stödja barn med svårigheter i skolan.
Däremot finns det i praktiken inga tydliga kriterier
på  vad  som  ingår  i rätten till  stöd  och  ingen
faktisk   möjlighet   att    utkräva   denna   rätt.
Bestämmelserna borde i högre grad  ge  den  enskilda
eleven laglig rätt att få sina stödbehov utredda och
tillgodosedda. Mot bakgrund av att Skollagskommittén
i   sitt   betänkande   Skollag   för  kvalitet  och
likvärdighet (SOU 2002:
121)  lagt  fram  förslag  med denna inriktning  som
stärker elevens rätt och innebär  tydligare  regler,
avstår jag nu från att reservera mig i ärendet.


2. Särskolan som egen skolform (punkt 8) – v

av Lennart Gustavsson (v).
Vänsterpartiet   anser   det   viktigt   att   den
parlamentariska  kommittén  (Carlbeck-kommittén) som
skall se över utbildningen för  barn,  ungdomar  och
vuxna med utvecklingsstörning har ett brett uppdrag.
Möjligheterna   att   arbeta   med   två  parallella
alternativ,   nämligen  att  särskolan  och   särvux
kvarstår alternativt  upphör  som skolformer, skulle
ge  förutsättningar att utredningen  på  allvar  kan
forma    förslag   som   långsiktigt   skapar   goda
utbildningsmöjligheter  för barn, ungdomar och vuxna
med utvecklingsstörning.
Bilaga

Förteckning över behandlade förslag


Motioner från allmänna motionstiden
2003

2003/04:Ub211 av Ulla Löfgren och Elizabeth Nyström
(m):

Riksdagen     beslutar     att     även      privata
utbildningsanordnare    skall    kunna   ansöka   om
statsbidrag till teckenspråkstolk.

2003/04:Ub220 av Sten Tolgfors (m):

2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att  upphäva
beslutet att stänga specialskolan Ekeskolan.

3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att  upphäva
beslutet att stänga Hällsboskolans specialskola.

4.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i motionen anförs om att  utreda  den
kommunala   skolans    kvalitet   för   barn   med
funktionshinder,    både    med     avseende    på
undervisningens   och   den  sociala  situationens
kvalitet.

5.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om dagens brister i
skolan för barn med funktionshinder.

6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om att grundskolans
längd måste kunna vara flexibel och anpassas efter
varje barn.

2003/04:Ub225 av Yvonne Andersson och Sven Brus
(kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs  om  behovet  av  en utredning
kring  skolgången  för barn med diagnos ADHD,  DAMP,
Aspergers syndrom etc.

2003/04:Ub258 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl.
(m):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om statens ansvar för
specialskolans elever.

2003/04:Ub332 av Barbro Hietala Nordlund m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs  om tydliga markeringar för
funktionshindrade elevers rättigheter i en skola för
alla.

2003/04:Ub367 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

15. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad som i motionen anförs om att elever med
flera funktionshinder skall ha möjlighet att välja
att gå i statliga specialskolor.

16.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening vad i motionen anförs om att regeringen bör
se  över  om  statliga   bidrag   kan   ges   till
gymnasieutbildning  för  döva och hörselskadade på
fler platser än i Örebro.

2003/04:Ub377 av Inger Davidson m.fl. (kd):

1.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  rätten  till
omprövning av särskoleplacering.

2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om en  tydligare
reglering av vilka bedömningar och  diagnoser  som
skall ligga till grund för särskoleplacering.

3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att  placering  av
barn  i  särskola inte får styras av resursbrist i
grundskolan.

4. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om att särskolan  får
förbli   en   skola  för  barn  med  intellektuell
utvecklingsstörning.

5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om att undanröja de
hinder  som finns  för  särskoleelevers  fortsatta
utbildning.

6. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om ett utökat uppdrag
för  särskoleutredningen rörande utbildningen  för
de s.k. bokstavsbarnen.

7. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  rätten  till
utbildning vid särvux.

8.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  behovet   av
specialskolor för funktionshindrade barn.

2003/04:Ub388 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

5.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om tillgänglighet för
funktionshindrade elever.

2003/04:Ub391 av Håkan Larsson m.fl. (c):

17.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  som i motionen anförs om att beslutet
om att stänga  den  fasta  skoldelen  på Ekeskolan
skall omprövas.

18.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  som  i motionen anförs om att inrätta
ett nytt riksgymnasium  för  synskadade  barn  med
multifunktionshinder.

19.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening  vad  som  i  motionen  anförs  om  att  ge
personer  med  särskoleutbildning  tillträde  till
vuxenutbildningen.

2003/04:Ub392 av Håkan Larsson m.fl. (c):

9. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad som i motionen anförs om att ge elever
i grundskolan  med läs- och skrivsvårigheter samma
rättigheter  till   stöd   som  i  dag  garanteras
studerande inom den högre utbildningen.

2003/04:Ub413 av Anita Jönsson och Kerstin Engle
(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i   motionen   anförs   om  vissa   barn   med
funktionshinder.

2003/04:Ub439 av Alf Svensson m.fl. (kd):

9.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs om att elevers behov
av särskilt stöd skall tillgodoses.

10. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att utveckla
metoder för att möta de så kallade bokstavsbarnens
behov.

2003/04:Ub454 av Lars U Granberg och Lennart
Klockare (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att regeringen bör överväga
en översyn av stödet till barn med särskilda behov.

2003/04:Ub493 av Margareta Israelsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i motionen anförs om idrott i skolan  för  barn
med funktionshinder.

2003/04:So410 av Börje Vestlund (s):

3. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i motionen anförs om att de kognitiva
effekter som epilepsi  kan  medföra  för  barn och
ungdomar  blir  kända och omvandlade till praktisk
pedagogik i skolan.

2003/04:So497 av Kenneth Johansson m.fl. (c):

3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om en översyn av
skollagen.

2003/04:So504 av Marita Aronson m.fl. (fp):

25.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om handlingsprogram
för barn med neuropsykiatriska funktionshinder för
att därigenom minska framtida brottslighet.

29. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  de  statliga
specialskolorna för multihandikappade elever.

30.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening  vad i motionen  anförs  om  särskolan  som
fortsatt egen skolform.

2003/04:So575 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):

5. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening   vad  i  motionen  anförs  om  att  staten
finansierar kostnader för utbildningstolkning inom
den offentligt finansierade vuxenutbildningen.

7. Riksdagen  begär  att  regeringen återkommer till
riksdagen med lagförslag  om  individers rättighet
till  vuxenutbildning  för utvecklingsstörda  inom
särvux.



Elanders Gotab, Stockholm  2004



Till toppen