Elektronisk övervakning
Betänkande 1993/94:JuU28
Justitieutskottets betänkande
1993/94:JUU28
Elektronisk övervakning
Innehåll
1993/94 JuU28
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar utskottet ett lagförslag rörande försöksverksamhet med intensivövervakning med elektronisk kontroll. Utskottet tillstyrker regeringens förslag med den ändringen att lagen föreslås träda i kraft den 1 augusti 1994.
Utskottet avstyrker bifall till två motioner som väckts med anledning av propositionen.
Till betänkandet har fogats en reservation från (s).
Propositionen
I proposition 1993/94:184 (Justitiedepartementet) har regeringen föreslagit att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om försöksverksamhet med intensivövervakning med elektronisk kontroll.
Lagförslaget, som har granskats av Lagrådet, har fogats till betänkandet, se bilaga 1.
Motionerna
1993/94:Ju32 av Lars-Erik Lövdén m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om intensivövervakning och andra alternativa påföljder,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tilläggsdirektiv till Straffsystemkommittén,
3. att riksdagen beslutar avslå förslaget om en avgift på 50 kr per dag från de dömda som deltar i försöksverksamheten,
4. att riksdagen hos regeringen begär nytt förslag till avgift från de dömda i enlighet med vad som anförts i motionen.
1993/94:Ju33 av Berith Eriksson (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fängelsestraff och alternativa påföljder,
2. att riksdagen beslutar att avslå förslaget om en avgift på 50 kr per dag från de dömda som deltar i försöksverksamheten.
Utskottet
Inledning
Brottsbalken (BrB) trädde i kraft år 1965. Dess påföljdssystem präglades från början i stor utsträckning av den s.k. behandlingstanken i den utformning som denna gavs av den år 1938 tillsatta Strafflagsberedningen. Kort uttryckt innebär behandlingstanken att den dömdes behov av vård och behandling bör vara centrala faktorer vid straffets bestämmande. Allt efter omständigheterna skall behandlingen ges i anstalt eller i form av kriminalvård i frihet. För varje brottsling bör den påföljd väljas som säkrast leder till att den dömde inte fortsätter att begå brott. I BrB kommer behandlingstanken till uttryck bl.a. på det sättet att där finns olika påföljdsalternativ avsedda för olika typer av brottslingar. -- Behandlingstanken har under senare år minskat i betydelse.
Under lång tid har fängelsestraffet som kriminalpolitiskt medel satts under debatt. Det råder numera en allmän enighet om att det är svårt att utforma de straffrättsliga påföljderna så att de inte inverkar negativt på möjligheterna att anpassa den dömde i samhället. Det finns en beaktansvärd risk för skadeverkningar framför allt för dem som döms till långvariga fängelsestraff. Enighet torde råda att fängelsestraff om möjligt skall begränsas. Denna inställning grundas bl.a. på insikten om de skadeverkningar ett fängelsestraff kan ha för den dömde och den negativa inverkan straffet kan få på hans möjligheter att anpassa sig i samhället. En annan faktor att beakta i sammanhanget är att fängelse är en mycket resurskrävande påföljd.
Mot denna bakgrund tilldrar sig frågan om alternativ till fängelse stort intresse, och regeringen tillkallade den 15 april 1992 Straffsystemkommittén (dir. 1992:47) för att se över det straffrättsliga påföljdssystemets innehåll och uppbyggnad. Kommittén skall bl.a. överväga möjligheterna att vidareutveckla användningen av olika alternativ till fängelsestraff. I direktiven understryks att inriktningen för arbetet härvidlag bör vara att öka utrymmet för alternativ till fängelse genom att öppna möjligheter till andra icke frihetsberövande påföljder än de som nu finns och att ytterligare utveckla redan tillgängliga påföljder. Kommittén skall därvid bl.a. pröva om det är möjligt att införa någon form av intensivövervakning och, om den finner sådan övervakning lämplig, lägga fram förslag till lagstiftning.
Kommitténs arbete skall vara slutfört under hösten 1995.
Utskottet har vid en utfrågning med representanter för Kriminalvårdsverket, Justitiedepartementet och Brottsförebyggande rådet informerat sig i frågor angående försöksverksamheten med intensivövervakning med elektronisk kontroll.
Propositionens huvudsakliga innehåll
Utgångspunkten för de överväganden och förslag som redovisas i propositionen är att det är angeläget att finna alternativ till fängelse och att den elektroniska övervakningsteknik som numera finns är av stort intresse i det sammanhanget. Mot den bakgrunden föreslås i propositionen en försöksverksamhet med intensivövervakning med elektronisk kontroll. Försöksverksamheten syftar till att bl.a. ge underlag för Straffsystemkommitténs överväganden i fråga om huruvida intensivövervakning med elektronisk kontroll bör införas i Sverige. Försöksverksamheten bör vidare kunna ge kunskap om hur elektronisk övervakningsteknik fungerar under svenska förhållanden och om hur kriminalvårdens arbetsformer i en verksamhet av detta slag bör utformas.
Enligt lagförslaget i propositionen skall fängelsestraff på högst två månader i vissa fall kunna verkställas utanför anstalt i form av intensivövervakning med elektronisk kontroll. En förutsättning för sådan verkställighet skall vara att den dömde är bosatt inom något av verksamhetsområdena för frivårdsmyndigheterna i Karlskoga, Luleå, Malmö Norra, Malmö Södra, Norrköping eller Sundsvall. Försöksverksamheten kommer att bedrivas under ledning av frivårdsmyndigheterna.
Ett av motiven bakom försöksverksamheten är att finna en form för den straffrättsliga reaktionen som är i princip lika ingripande som verkställighet i anstalt men som inte är förknippad med de risker för negativa effekter avseende den enskildes utveckling som ett fängelsestraff kan medföra.
Enligt lagförslaget kommer den dömde att vara förbjuden att lämna sin bostad annat än för vissa av frivårdsmyndigheten bestämda ändamål och på särskilt angivna tider. Sådana ändamål kan vara arbete, studier, behandling, deltagande i kriminalvårdens programverksamhet eller kontakter med frivårdsmyndigheten. Efterlevnaden av förbudet kommer under hela verkställighetstiden att kontrolleras med elektroniska hjälpmedel. Denna kontroll får avse också att den dömde fullständigt avhåller sig från alkohol. Om det är motiverat med hänsyn till den dömdes möjligheter att erhålla inkomst under verkställigheten utanför anstalt skall han betala en avgift på femtio kronor per dag som verkställigheten skall pågå. Vid misskötsamhet tas den dömde in på kriminalvårdsanstalt för att där undergå fortsatt verkställighet av straffet.
Försöksverksamheten föreslås pågå i två år. Avsikten är att den skall påbörjas sommaren 1994.
Överväganden
Alternativa påföljder
Utskottet, som i många olika sammanhang tidigare uttalat sig om vikten av att olika former av alternativ till fängelsestraff utvecklas, vill redan här slå fast att utskottet ser positivt på att en försöksverksamhet med intensivövervakning med elektronisk kontroll nu inleds. Utskottet konstaterar i detta sammanhang att intensivövervakningen som ett centralt inslag också skall innehålla täta personliga kontakter mellan den dömde och representanter för kriminalvården.
I motionerna Ju32 (s) och Ju33 (v) yrkas att alternativa påföljder utvecklas med särskild inriktning på alternativ till fängelse, bl.a. olika former med en mer personlig övervakning. I motion Ju32 yrkas också att Straffsystemkommittén ges tilläggsdirektiv med denna inriktning.
Utskottet behandlade liknande frågor så sent som under mars månad i år i samband med behandlingen av anslag till kriminalvården (prop. 1993/94:100 bil. 3, JuU17 s. 12 f, rskr. 212). Utskottet avstyrkte de då aktuella motionerna med hänvisning till att bl.a. Straffsystemkommitténs arbete och beredningen av detta borde avvaktas.
Det som yrkas ingår i Straffsystemkommitténs uppdrag. Tilläggsdirektiv till kommittén får anses obehövliga. Utskottet, som vidhåller sin nyss redovisade inställning, avstyrker bifall till motionerna Ju32 och Ju33 i nu behandlade delar.
Avgift från den dömde
En konsekvens av regeringsförslaget är att dömda som deltar i försöksverksamheten kommer att kunna avtjäna fängelsestraff utan att det i princip påverkar deras möjligheter att erhålla inkomst. En anställd kan under den tid straffverkställigheten pågår fortsätta att arbeta och få sin lön som vanligt till skillnad från vad som gäller för den som i vanlig ordning måste avtjäna straffet i anstalt.
I propositionen anförs att det framstår som orättvist att den som deltar i försöksverksamheten skulle kunna få stora ekonomiska fördelar jämfört med den som på vanligt sätt avtjänar straffet i anstalt och alltså inte kan behålla sin vanliga inkomst. Mot den bakgrunden föreslår regeringen att den som deltar i försöksverksamheten i princip skall betala en avgift.
Utgångspunkten för avgiftens storlek bör enligt propositionen vara en jämförelse mellan de inkomstmöjligheter dömda har under verkställigheten utanför anstalt och de inkomstmöjligheter som föreligger vid verkställighet i anstalt. En del av detta ekonomiska utrymme bör enligt förslaget tas i anspråk för en avgift. Avgiften föreslås bli 50 kr per dag som verkställigheten skall pågå, och den skall betalas i förskott.
Den dömde skall enligt förslaget vara skyldig att betala avgiften bara om det är motiverat med hänsyn till hans möjligheter att erhålla inkomst. I de fall det föreligger tveksamhet rörande den dömdes ekonomiska förutsättningar att betala avgiften skall avgift inte tas ut. I propositionen understryks att ingen skall tvingas att avstå från att delta i försöksverksamheten av ekonomiska skäl.
Avsikten är att de avgifter som flyter in skall tillföras brottsofferfonden (prop. 1993/94:143, JuU25).
I motionerna Ju32 (v) och Ju33 (s) yrkas avslag på regeringsförslaget i denna del. I motion Ju32 begärs ett nytt förslag till avgift där utgångspunkten skall vara att den dömde åläggs att betala en låg fast månadsavgift.
Utskottet delar regeringens bedömningar och anser att förslaget i denna del är väl ägnat att ligga till grund för försöksverksamheten. Utskottet avstyrker bifall till motionerna Ju32 och Ju33 i nu behandlade delar.
Övrigt
Enligt utskottets mening bör dagen för ikraftträdande av lagen om försöksverksamheten vara bestämd. Utskottet föreslår att lagen skall träda i kraft den 1 augusti 1994.
I övrigt har utskottet ingenting att anföra med anledning av propositionen och motionerna.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande alternativa påföljder m.m. att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ju32 yrkandena 1 och 2 samt 1993/94:Ju33 yrkande 1,
2. beträffande avgift från den dömde att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:Ju32 yrkandena 3 och 4 samt 1993/94:Ju33 yrkande 2 antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om försöksverksamhet med intensivövervakning med elektronisk kontroll såvitt avser 5 § och 8 § första stycket femte punkten, res. (s)
3. beträffande förslaget till lag om försöksverksamhet med intensivövervakning med elektronisk kontroll i övrigt att riksdagen antar det i moment 2 nämnda lagförslaget i de delar som inte omfattas av utskottets hemställan i det föregående, dock med ändring dels att ikraftträdandet bestäms till den 1 augusti 1994, dels att ikraftträdandebestämmelserna ges i bilaga 2 som Utskottets förslag betecknade lydelse.
Stockholm den 3 maj 1994
På justitieutskottets vägnar
Britta Bjelle
I beslutet har deltagit: Britta Bjelle (fp), Lars-Erik Lövdén (s), Jerry Martinger (m), Göthe Knutson (m), Bengt-Ola Ryttar (s), Birthe Sörestedt (s), Ingbritt Irhammar (c), Nils Nordh (s), Göran Magnusson (s), Karl Gustaf Sjödin (nyd), Sigrid Bolkéus (s), Siw Persson (fp), Alf Eriksson (s), Christel Anderberg (m) och Kjell Eldensjö (kds).
Reservation
Avgift från den dömde (mom. 2)
Lars-Erik Lövdén, Bengt-Ola Ryttar, Birthe Sörestedt, Nils Nordh, Göran Magnusson, Sigrid Bolkéus och Alf Eriksson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med "Utskottet delar" och slutar med "behandlade delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar regeringens uppfattning att den dömde skall betala en avgift. Det är också rimligt att de som deltar i försöksverksamheten, i likhet med vad som gäller för dem som undergår verkställighet i anstalt, får bidra till finansieringen av brottsofferfonden. Enligt utskottets uppfattning bör reglerna om avgift för den som deltar i försöksverksamheten samordnas med vad som gäller beträffande bidrag till brottsofferfonden från den som avtjänar straffet i anstalt. Utskottet anser att avgiften bör bestämmas till 100--200 kr i månaden. Regeringen bör ges i uppdrag att snarast återkomma till riksdagen med ett nytt förslag till avgift i enlighet med vad utskottet nu anfört.
Utskottet är sålunda kritiskt mot regeringens förslag om avgiftens storlek, och utskottet är i linje med vad som framförts i motion Ju32 inte berett att tillstyrka regeringens förslag i denna del. Det anförda innebär vidare att utskottet avstyrker bifall till motion Ju33 i nu behandlad del.
dels att utskottets hemställan under moment 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande avgift från den dömde att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Ju32 yrkandena 3 och 4 samt med avslag på motion 1993/94:Ju33 yrkande 2 dels avslår det i propositionen framlagda förslaget till lag om försöksverksamhet med intensivövervakning med elektronisk kontroll såvitt avser 5 § och 8 § första stycket femte punkten dels beslutar att 6--20 §§ skall betecknas 5--19 §§, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Propositionens lagförslag
Bilaga 1
Utskottets förslag Bilaga 2
Regeringens förslag Utskottets förslag
1. Denna lag träder i kraft 1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen den 1 augusti 1994 och bestämmer och upphör att upphör att gälla den 31 gälla två år juli 1996. Lagen skall dock därefter. Lagen skall dock även därefter även därefter tillämpas på tillämpas på verkställighet utanför verkställighet utanför anstalt som pågår eller anstalt som pågår eller om vilken beslut föreligger om vilken beslut föreligger när lagen upphör att när lagen upphör att gälla. En ansökan enligt gälla. En ansökan enligt 9 § första stycket som 9 § första stycket som har gjorts innan lagen har gjorts innan lagen upphört att gälla skall upphört att gälla skall prövas enligt lagen. prövas enligt lagen. Beslutas det i sådant fall Beslutas det i sådant fall om verkställighet om verkställighet utanför anstalt skall lagen utanför anstalt skall lagen fortsätta att tillämpas fortsätta att tillämpas på denna verkställighet. på denna verkställighet.
2. Lagen tillämpas inte vid 2. Lagen tillämpas inte vid verkställighet av dom på verkställighet av dom på fängelse som är meddelad fängelse som är meddelad tidigare än tre månader före den 1 maj 1994. före ikraftträdandet.
3. Träder lagen i kraft 3. Beslut av före den 1 oktober 1994 Kriminalvårdsstyrelsen skall överklagande av enligt 9 § som meddelats Kriminalvårdsstyrelsens före den 1 oktober 1994 beslut enligt 9 § ske skall överklagas direkt direkt till kammarrätten, till kammarrätten. I om beslutet har meddelats sådant fall krävs inte före nämnda dag. I så prövningstillstånd av fall krävs inte kammarrätten. prövningstillstånd av kammarrätten.