Ekonomisk-politiska åtgärder på skatte- och avgiftsområdet
Betänkande 1995/96:SkU31
Skatteutskottets betänkande
1995/96:SKU31
Ekonomisk-politiska åtgärder på skatte- och avgiftsområdet
Innehåll
1995/96 SkU31
Sammanfattning
I betänkandet tillstyrker utskottet proposition 1995/96:198 om ekonomisk- politiska åtgärder på skatteområdet.
På vissa punkter föreslår utskottet mindre justeringar. Regeringens förslag om slopad kompensation för leverans av värme till industrin innebär enligt utskottets mening att tidigare gällande regler skall återinföras och detta föranleder en justering av det framlagda lagförslaget. I anslutning till att utskottet tillstyrker förslaget om en höjning av beloppsgränsen för snabb inbetalning och redovisning av mervärdesskatt till 40 miljoner kronor föreslår utskottet att gemenskapsinterna förvärv och import inte skall räknas med i underlaget.
Utskottet tillstyrker också ett motionsyrkande om att växthusnäringens rutiner för nedsättning av energiskatten skall fortsätta att gälla ytterligare sex månader till den 1 januari 1997 i avvaktan på att det aviserade förslaget om en ny skattenivå och nya nedsättninsgregler för industrin kan läggas fram till riksdagen. Vidare anför utskottet med anledning av ett motionsyrkande att det ur neutralitetssynpunkt är ett problem att de mindre handelsbolagen inte har någon möjlighet att redovisa mervärdesskatt per kalenderår och föreslår ett tillkännagivande till regeringen om att frågan bör prövas och ett förslag läggas fram.
Vid betänkandet har fogats 46 reservationer och 6 särskilda yttranden.
Propositionen
Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition 1995/96:198 att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till
1. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,
2. lag om ändring i lagen (1983:1104) om särskild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk,
3. lag om ändring i lagen (1982:1201) om skatt på viss elektrisk kraft,
4. lag om ändring i lagen (1991:1850) om upphävande av lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,
5. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),
6. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
7. lag om ändring i lagen (1994:1852) om beräkning av statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 1996-1999 års taxeringar,
8. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter.
I propositionen lämnas förslag till ett antal åtgärder på skatteområdet med anknytning till regeringens ekonomiska vårproposition (prop. 1995/96:150). Förslagen innebär i huvudsak följande.
Fribeloppet för uttag av förmögenhetsskatt höjs från 800 000 kr till 900 000 kr fr.o.m. 1997 års taxering som en följd av 1996 års fastighetstaxering. Samtliga aktier o.d. som är marknadsnoterade och som är av sådant slag att de i dag är skattepliktiga tas upp till fulla värdet vid förmögenhetsbeskattningen.
Beträffande mervärdesskatten ändras för redovisningsperioder som börjar den 1 juli 1996 eller senare redovisnings- och betalningstidpunkten från den 20 i månaden efter redovisningsperioden till den 5 i andra månaden efter redovisningsperioden för skattskyldiga vars beskattningsunderlag beräknas uppgå till högst 40 miljoner kronor.
Det fasta beloppet om 100 kr i statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster höjs till 200 kr fr.o.m. 1998 års taxering.
Energiskatten för samtliga bränsleslag höjs. Höjningen sker i två steg, det första den 1 september 1996 och det andra den 1 juli 1997. Vid varje tillfälle höjs skattesatserna för bensin och olja för motordrivna fordon med 2,5 %, skatten på elektrisk kraft med 1,5 öre per kWh och övriga energiskatter med 10 %.
Den kompensation som nu utgår för värmeleveranser till tillverknings industrin slopas fr.o.m. den 1 september 1996. Produktionsskatterna på elektrisk kraft från kärnkraftverk och äldre vattenkraftverk höjs också i två steg med sammanlagt 2 öre.
Slutligen aviseras senare förslag till skattereduktion för utgifter för bygg nadsarbete på bostadshus, begränsningar av avdragsramen för representation, att ersätta miljöskatten på inrikes flygtrafik, höjning av den allmänna egen avgiften till sjukförsäkringen och förändringar av vissa andra avgifter samt ändrade regler för beskattning av bilförmån.
Lagförslagen har följande lydelse.
Motionerna
1995/96:Sk39 av Lars Hjertén (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skatter och avgifter med särskild hänsyn till jordbruket,
2. att riksdagen avslår regeringens förslag om höjda energiskatter i enlighet med vad som anförts i motionen.
1995/96:Sk40 av Carl Fredrik Graf (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett snabbt förslag om nedsättningsregler på punktskatteområdet för grönfoder torkindustrin.
1995/96:Sk41 av Lennart Fremling m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att genom statliga innerstadsavgifter skapa ett mer miljöorienterat sätt att ta ut skatten på vägtrafiken i olika delar av landet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att den enskilde skall känna av marginalkostnaden vid privat körning med förmånsbil.
1995/96:Sk42 av Ingvar Eriksson (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att förlänga nu gällande system för uppbörd av energi- och koldioxidskatt för växthusnäringen i enlighet med vad som anförts i motionen.
1995/96:Sk43 av Lars Hedfors och Rolf Kenneryd (s, c) vari yrkas att riksdagen beslutar medge trädgårdsnäringen uppskov till den 1 januari 1997 med övergången till nya rutiner för nedsättning av energiskatter.
1995/96:Sk44 av Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om handelsbolagens redovisningsperiod,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att åtgärda problem vid s.k. negativ moms.
1995/96:Sk45 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ytterligare höjning av egenavgiften till sjukförsäkringen,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om sänkning av nu gällande egenavgifter i sjukförsäkringen i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den allmänna löneavgiften,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om grundavdrag för barn i enlighet med vad som anförts i motionen,
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om skattereduktion för vissa hushållstjänster i enlighet med vad som anförts i motionen,
6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om avdragsrätt för styrkta barnomsorgskostnader i enlighet med vad som anförts i motionen,
8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om slopad dubbelbeskattning av utdelade och kvarhållna vinster i enlighet med vad som anförts i motionen,
9. att riksdagen beslutar att de särskilda övergångsreglerna beträffande förmögenhetsskatt upphör att gälla från den 1 januari 1997 i enlighet med vad som anförts i motionen,
10. att riksdagen hos regeringen begär förslag om kraftigt lindrade regler för fåmansbolag i enlighet med vad som anförts i motionen,
11. att riksdagen hos regeringen begär förslag om riskkapitalavdrag i enlighet med vad som anförts i motionen,
12. att riksdagen beslutar sänka den statliga inkomstskatten till 20 % fr.o.m. den 1 januari 1997 i enlighet med vad som anförts i motionen,
13. att riksdagen hos regeringen begär förslag om fullt inflationsskydd från 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen,
14. att riksdagen hos regeringen begär förslag om återgång till tidigare regler för betalning av mervärdesskatt i enlighet med vad som anförts i motionen,
15. att riksdagen avslår regeringens förslag om höjd energiskatt i enlighet med vad som anförts i motionen,
16. att riksdagen avslår regeringens förslag om höjd produktionsskatt på elektrisk kraft från kärnkraftverk och äldre vattenkraftverk i enlighet med vad som anförts i motionen,
17. att riksdagen avslår regeringens förslag om slopad kompensation för värmeleveranser till tillverkningsindustrin och för växthusuppvärmning i enlighet med vad som anförts i motionen,
19. att riksdagen avslår regeringens förslag om halverat avdrag för repre sentation i enlighet med vad som anförts i motionen,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande beskattningen av tjänste- och förmånsbilar,
21. att riksdagen beslutar återställa mervärdesskatten på livsmedel till 21 % i enlighet med vad som anförts i motionen,
22. att riksdagen hos regeringen begär förslag om successivt sänkt avkast ningsskatt på pensionssparande i enlighet med vad som anförts i motionen,
23. att riksdagen beslutar återgå till tidigare regler vad gäller utrymme för avdrag för pensionsförsäkring i enlighet med vad som anförts i motionen,
24. att riksdagen hos regeringen begär förslag om slopad reklamskatt och höjd mervärdesskatt på dagstidningar till 21 % i enlighet med vad som anförts i motionen.
1995/96:Sk46 av Lars Bäckström m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag till ändrat fribelopp för förmö genhetsbeskattningen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändrad beräkningsgrund för fastighetsvärdet vid fastställande av underlaget för förmögenhetsskatt,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen i övrigt anförts om en reformering av förmögenhetsskatten,
4. att riksdagen avslår regeringens förslag om höjt grundbelopp från 100 till 200 kr vid den statliga beskattningen,
5. att riksdagen avslår regeringens förslag att slopa nioöreskompensationen för fjärrvärmeleveranser på bränslen och elektrisk kraft,
6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till nya regler för kompensation på fjärrvärmeleveranser och elektrisk kraft enligt vad i motionen anförts,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en successiv höjning av produktionsskatten på el från kärnkraft verk,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fördelningspolitiskt motiverade kompensationer för höjda energi- och miljöskatter,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utredningsarbete kring regionalt differentierade energi- och miljöskatter,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skatteväxling,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om energi- och miljöbeskattning av industrin.
1995/96:Sk47 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
1. att riksdagen avslår förslaget till förändringen av värderingen av aktier i förmögenhetsbeskattningen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ej återinföra förmögenhetsskatt på aktier på O- och OTC-listorna,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beskattningen av fåmansbolag,
4. att riksdagen beslutar om en ändring av momsreglerna i enlighet med vad som anförts i motionen,
7. att riksdagen avslår förslaget om höjda energiskatter om inte skatten på arbete sänks i motsvarande omfattning,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skatteväxling av energiskatter och skatter på arbete.
1995/96:Sk48 av Frank Lassen (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att avdragsramen för representation sänks till 0 kr.
1995/96:Sk49 av Kjell Ericsson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade reseavdrag för boende i glesbygd.
1995/96:Sk50 av Mats Odell m.fl. (kds) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag om att höja fribeloppet i förmö genhetsbeskattningen,
2. att riksdagen begär att regeringen snarast möjligt lägger fram förslag om slopad sambeskattning av förmögenhet,
3. att riksdagen avslår regeringens förslag att skattepliktiga aktier tas upp till fulla värdet vid förmögenhetsbeskattningen,
4. att riksdagen beslutar om en återgång till förutvarande regler för redovisning av mervärdesskatt,
5. att riksdagen beslutar om ett borttagande av den s.k. värnskatten och samtidigt om ett borttagande av grundavdraget vid den statliga inkomst skatten med ikraftträdande den 1 januari 1997,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kompensation till glesbygdsboende för den höjda energiskatten,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att använda en del av intäkterna från energiskatten till miljöåtgärder inom transportsektorn,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att man, vid utformandet av den slopade kompensationen för värmeleveranser, säkerställer att biobränslenas konkurrenskraft gentemot oljeanvändning behålls,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en fond för förnybar elproduktion,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skatteväxling vad avser vattenkraftsskatten,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortsatt miljöstyrning vad gäller inrikes flygtrafik,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utformningen av energiskatterna avseende grönfodertorkarnas situation,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett vidgat ROT-program för tjänster riktade till hushållen,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att vin och sprit ej skall ingå i avdragsramen för representation,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om allmänna egenavgifter till sjukförsäkringen,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bilförmåner.
1995/96:Sk51 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
1. att riksdagen avslår förslaget att höja fribeloppet för uttag av förmögen hetsskatt från 800 000 till 900 000 kr,
2. att riksdagen av regeringen begär förslag om ett avdrag på 100 000 kr på taxeringsvärdet på fastighet vid förmögenhetstaxering i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen avslår förslaget att marknadsnoterade aktier o.d. skall tas upp till fulla värdet vid förmögenhetsbeskattningen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skatteväxling mellan miljörelaterade skatter och skatter på arbete,
5. att riksdagen beslutar att av regeringen föreslagna höjningar av energiskatt på bränslen och elektrisk kraft den 1 juli 1997 tidigareläggs till den 1 januari 1997,
6. att riksdagen av regeringen begär förslag om höjning av koldioxidskatten med 10 öre per kg koldioxid från den 1 januari 1997,
7. att riksdagen beslutar att av regeringen föreslagna höjningar av skatt på elektrisk kraft från kärnkraftverk och äldre vattenkraftverk den 1 juli 1997 tidigareläggs till den 1 januari 1997,
8. att riksdagen av regeringen begär förslag om ersättning för miljöskatt på inrikes flygtrafik genom t.ex. landningsavgifter så att inkomsterna till statskassan inte minskar,
9. att riksdagen av regeringen begär förslag till en avfallsskatt i enlighet med vad i motionen anförts,
10. att riksdagen av regeringen begär förslag till höjda avgifter på handels gödsel och bekämpningsmedel i enlighet med vad i motionen anförts,
12. att riksdagen beslutar att avskaffa avdraget för representation från och med år 1997,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den allmänna egenavgiften till sjukförsäkringen.
1995/96:Sk53 av Leo Persson och Jarl Lander (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett differentierat energibeskattningssystem för bensin och drivmedel i glesbygd.
1995/96:Sk54 av Peter Weibull Bernström (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att gifta par och sambor likställs i förmögenhetshänseende.
1995/96:Sk55 av Åke Sundqvist m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag om höjd bensinskatt i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en analys av vilka effekter en höjning av bensinskatten får för låginkomsttagare och barnfamiljer i glesbygd.
Utskottet
Inledning
I propositionen lämnar regeringen förslag till ett antal åtgärder på skatteområdet som har anknytning till regeringens ekonomiska vårproposition (prop. 1995/96:150).
Regeringen aviserar i propositionen bl.a. ett förslag om skattereduktion för reparationer av bostadshus under perioden den 15 april 1996 - den 31 december 1997. Förslaget har numera lagts fram och återfinns i proposition 1995/96:229 om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete. De motioner som väckts med anledning av det aviserade förslaget har brutits ut ur detta ärende och kommer att behandlas med proposition 1995/96:229 i ett senare betänkande (SkU32).
Förmögenhetsskatten vid 1997 års taxering
I propositionen föreslår regeringen att fribeloppet för uttag av förmögenhets skatt höjs från 800 000 kr till 900 000 kr för att dämpa genomslaget av 1996 års fastighetstaxering. Höjningen finansieras genom att marknadsnoterade aktier och liknande värdepapper tas upp till fulla värdet vid förmögenhets beskattningen. De nya reglerna tillämpas vid 1997 års taxering. Förslaget ger en engångsvis budgetförsvagning på 150 miljoner kronor 1997 vilket avräknas den ram på 2 miljarder kronor som är avsatt för sänkt företagsskatt (jfr. prop. 1994/95:25). Avsikten är att höjningen av fribeloppet skall finansieras fullt ut inom förmögenhetsbeskattningen fr.o.m. 1998.
I motion Sk45 yrkande 9 av Bo Lundgren m.fl. (m) hemställer motionärerna att förmögenhetsskatten i dess helhet slopas. Enligt motionärernas mening accentueras förmögenhetsskattens snedvridande effekter genom regeringens förslag om höjt skatteuttag på börsnoterade aktier.
I motion Sk47 yrkande 1 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) hemställer motionärerna att förslaget om fullvärdesbeskattning av börsnoterade aktier avslås, och motionärerna anför att det är viktigt att försörjningen med riskkapital i stället underlättas.
I motion Sk46 yrkandena 1 och 2 av Lars Bäckström m.fl. (v) hemställer motionärerna att förslaget om höjt fribelopp avslås eftersom en generell lindring i förmögenhetsbeskattningen inte är fördelningspolitiskt acceptabel. I stället bör en reducering av taxeringsvärdet vid förmögenhetsbeskattningen övervägas. Övervägande skäl talar vidare enligt motionärerna för att alla beslut om en reformerad förmögenhetsskatt bör tas vid ett och samma tillfälle.
Också i motion Sk50 yrkandena 1 och 3 av Mats Odell m.fl. (kds) hemställer motionärerna att regeringens förslag avslås. Problemen med de höjda taxeringsvärdena kräver enligt motionärernas mening mer kraftfulla åtgärder, bl.a. att fastighetsskatten på bostadsfastigheter sänks till 1,5 % av taxeringsvärdet och att en takregel som begränsar fastighetsskatten i storstäder och skärgårdar införs. När det gäller förmögenhetsbeskattningen av aktier finns det enligt motionärernas mening flera skäl att inte ta upp dem till fulla värdet. Det främsta är att aktierna belastas av en latent skatteskuld avseende reavinst vid en framtida försäljning.
Även i motion Sk51 yrkandena 1-3 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) hemställer motionärerna att regeringens förslag avslås. De höjda fastighets taxeringsvärdena bör enligt dessa motionärer kompenseras på annat sätt, t.ex. genom att taxeringsvärdet får reduceras med 100 000 kr vid förmögen hetsbeskattningen. Motionärerna anser inte att det är rimligt med förmögenhetsskatt på en latent skatteskuld. De framhåller att förslaget kan leda till att riskvilligt kapital undandras marknaden, vilket försvårar förnyelsen av svenskt näringsliv.
Utskottet anser att förmögenhetsskatten bör behållas av fördelningspolitiska skäl.
De villavärden som fastställs vid 1996 års fastighetstaxering kommer att påverka förmögenhetsbeskattningen första gången vid 1997 års förmögenhetstaxering, och prisutvecklingen sedan 1990 års allmänna fastighetstaxering gör att många villor kommer att få ett höjt taxeringsvärde. Det nuvarande fribeloppet på 800 000 kr vid förmögenhetsbeskattningen fastställdes i samband med 1990 års allmänna fastighetstaxering (prop. 1989/90:50, SkU10).
Enligt utskottets mening finns det anledning att nu söka dämpa genomslaget av de nya taxeringsvärdena. De lösningar som motionärerna redovisar innebär enligt utskottets mening att särskilda regler måste tillskapas för småhusens förmögenhetsbeskattning. Med hänsyn till att fribeloppet inom förmögenhetsbeskattningen inte justerats sedan föregående allmänna fastighetstaxering anser utskottet att behovet av en justering enklast och bäst tillgodoses genom en höjning av fribeloppet. Utskottets ställer sig således bakom regeringens förslag.
Som regeringen anför bör förslaget finansieras med en skärpning av förmögenhetsskattebelastningen på aktier och liknande värdepapper.
Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag och avstyrker motionsyrkandena.
En reformerad förmögenhetsbeskattning
I propositionen anförs att förmögenhetsbeskattningen för närvarande ses över med sikte på en enklare och rättvisare ordning och att ett förslag till de regler som skall gälla fr.o.m. 1998 års taxering inom kort kommer att redovisas i en departementspromemoria. Kapital i små och medelstora företag bör enligt regeringen i allt väsentligt befrias från förmögenhetsskatt eftersom detta kapital inte är placeringstillgångar i egentlig mening. Det är vidare angeläget att det gynnade företagskapitalet avgränsas på ett sådant sätt att företagens tillväxt och möjligheter att erhålla riskvilligt kapital inte onödigtvis hämmas. När företag med en mindre krets ägare börsintroduceras bör förmögenhetsskatteplikt därför gälla fullt ut först efter en längre övergångsfas. En motsvarande övergångsperiod bör gälla för huvuddelägare i företag med börsnoterade aktier som nu är skattefria efter det att generell skatteplikt införts även för dessa aktier.
I motion Sk54 av Peter Weibull Bernström (m) begärs ett tillkännagivande om att gifta par och sambor bör likställas i förmögenhetsskattehänseende.
I motion Sk47 yrkande 2 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) anför motionärerna att en skattebeläggning av onoterade aktier i praktiken innebär ett återinförande av skatten på det i företagen arbetande kapitalet.
I motion Sk46 yrkande 3 av Lars Bäckström m.fl. (v) anför motionärerna att en reformering av förmögenhetsskatten bör omfatta en bredare skattebas, dock så att principen om undantag för arbetande kapital i mindre företag bibehålls. Den differentierade skattesatsen bör återinföras så att större förmögenheter drabbas av en högre skattesats än mindre. Vidare bör frågan om en övergång från sambeskattning till enkelbeskattning prövas. En sådan åtgärd kräver dock enligt motionärerna en justering av fribelopp och skiktgränser.
I motion Sk50 yrkande 2 av Mats Odell m.fl. (kds) anför motionärerna att sambeskattning får till följd att två personer eller t.ex. ett samboende par utan barn kan förlora flera tusen kronor per år om de gifter sig. Detta är oacceptabelt. Makar och samboende måste beskattas lika när det gäller förmögenhet.
Enligt utskottets mening bör regeringens aviserade förslag om en samlad reformerad förmögenhetsbeskattning avvaktas. Utskottet avstyrker även de nu aktuella motionsyrkandena.
Redovisning och betalning av mervärdesskatt
I propositionen föreslås att beloppsgränsen för snabbare redovisning och betalning av mervärdesskatt höjs från 10 miljoner kronor till 40 miljoner kronor. Regeringen anför att det har visat sig att lättnader kan behövas även för skattskyldiga vars beskattningsunderlag ligger över gränsen 10 miljoner kronor. Ändringen bör enligt regeringen träda i kraft så snart som möjligt, även om den innebär vissa negativa ekonomiska effekter på statsbudgeten. Regeringen föreslår därför att de nya reglerna tillämpas i fråga om redovisningsperioder som börjar den 1 juli 1996 eller senare. Åtgärden beräknas ge en engångsvis försvagning av statsbudgeten med 1,53 miljarder kronor. Den varaktiga effekten i form av ränteförlust uppgår till 30 miljoner kronor.
I motion Sk45 yrkande 14 av Bo Lundgren m.fl. (m) anför motionärerna att förslaget inte är tillräckligt långtgående och att de tidigare reglerna för betalning av mervärdesskatt i stället bör återinföras. Kravet på snabbare redovisning av mervärdesskatten medför enligt motionärerna en likviditetsförsämring som försvagar företagen och gör det svårt för dem att investera i nya arbetstillfällen.
Också i motion Sk47 yrkande 4 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) anför motionärerna att reglerna om förtida inbetalning av mervärdesskatt bör avskaffas så att företagare slipper betala in skatt innan de har fått betalt av sina kunder. Motionärerna hemställer att riksdagen beslutar om en återgång till tidigare regler.
Även i motion Sk50 yrkande 4 av Mats Odell m.fl. (kds) hemställer motionärerna om en återgång till tidigare regler för redovisning av mervärdesskatt.
Utskottet har under hösten 1995 tillstyrkt regeringens förslag om enmånadsredovisning av mervärdesskatt, utvidgad möjlighet till redovisning av mervärdesskatt i särskild självdeklaration och tidigareläggning av tidpunkten för betalning och redovisning av mervärdesskatt för större företag. Omläggningen motiveras i grunden av statsfinansiella skäl men har också samband med den kritik för bristande konkurrensneutralitet som riktats mot de tidigare reglerna. Vidare har omläggningen administrativa fördelar för såväl skattemyndigheterna som de skattskyldiga genom att möjligheterna till samordning av olika skattebetalningar förbättras. Vid utformningen har särskild hänsyn tagits till de mindre företagen. Utskottet ser inte någon anledning till ändrat ställningstagande i denna del.
När det gäller den beloppsgräns om 10 miljoner kronor som fastställdes för kravet på snabbare betalning och redovisning av mervärdesskatten delar utskottet regeringens bedömning att en höjning till 40 miljoner kronor är motiverad.
I sammanhanget har utskottet uppmärksammat att beloppsgränsen avser den skattskyldiges samlade beskattnings underlag och att detta i vissa fall leder fel. Ett företag som köper in varor för 10 miljoner kronor från EU och säljer varorna i Sverige till samma pris får ett beskattningsunderlag på 20 miljoner kronor trots att mervärdesskatt endast beräknas på försäljningen i Sverige. En motsvarande effekt kan uppträda vid import. Enligt utskottets mening bör detta förhållande kunna rättas till. Utskottet föreslår därför att gemenskapsinterna förvärv och import inte skall ingå i underlaget när beloppsgränsen bestäms. Utskottets förslag föranleder den justering av 14 kap. 12 § mervärdesskattelagen (1994:200) som framgår av hemställan.
Ett motsvarande problem uppkommer vid tillämpningen av beloppsgränsen på en miljon kronor för redovisning i självdeklaration. En justering av denna regel får dock effekt tidigast den 1 januari 1997 och det finns därför inte något omedelbart behov av en justering. Enligt utskottet mening bör regeringen överväga vilket beskattningsunderlag som är lämpligt vid tillämpningen av dessa båda beloppsgränser och återkomma med ett förslag på sedvanligt sätt. Utskottet utgår ifrån att det inte behövs något särskilt tillkännagivande härom.
Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i denna del med angiven justering och avstyrker motionsyrkandena.
Handelsbolagens mervärdesskatt
I motion Sk44 yrkande 1 av Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (fp) föreslår motionärerna att handelsbolag med ett beskattningsunderlag på upp till en miljon kronor skall kunna ha kalenderår som redovisningsperiod. Preliminär uppbörd kan enligt motionärerna ske genom att handelsbolaget får F-skatt med preliminär mervärdesskatt enligt preliminärdeklaration. På så sätt uppnås villkor för handelsbolagen som är jämförliga med vad som gäller för aktiebolag och enskilda näringsidkare.
Handelsbolagen utgör inte skattesubjekt vid inkomsttaxeringen och kan därför inte redovisa mervärdesskatt i särskild självdeklaration. Före årsskiftet fanns dock en särskild regel som gjorde det möjligt för handelsbolag med en omsättning av högst 200 000 kr att redovisa sin mervärdesskatt per kalenderår. Någon skyldighet att löpande betala in preliminär skatt fanns inte, och mervärdesskatten skulle betalas senast den 5 februari året efter beskattningsåret. När gränsen för redovisning i särskild självdeklaration vid årsskiftet höjdes från 200 000 kr till en miljon kronor för övriga skattskyldiga slopades den särskilda regeln för handelsbolag, eftersom det inte bedömdes som möjligt att låta handelsbolag med en så hög omsättning redovisa och betala per kalenderår (prop. 1995/96:19, bet. 1995/96:SkU11).
Enligt utskottets mening bör skattereglerna så långt möjligt vara neutrala till olika rörelseformer, och utskottet anser att det med denna utgångspunkt är ett problem att handelsbolagen inte har samma möjlighet som andra skattskyldiga att redovisa per kalenderår. Regeringen bör enligt utskottets mening uppmärksamma detta problem och återkomma till riksdagen med ett förslag. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Härigenom tillgodoses i allt väsentligt det aktuella motionsyrkandet.
Återbetalning av överskjutande mervärdesskatt
I motion Sk44 yrkande 2 av Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (fp) anför motionärerna att det är viktigt med en skyndsam återbetalning av mervärdesskatten till företag som gör säsongmässiga inköp av varor. Enligt motionärerna har det under senare tid rapporterats stora svårigheter för seriösa företag att inom rimlig tid återfå berättigad mervärdesskatt. Motionärerna hemställer att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att regeringen bör uppmärksamma problemet och vidta de åtgärder som krävs för att återbetalningen av överskjutande mervärdesskatt inte skall åsamka företagare problem.
Enligt 6 § mervärdesskatteförordningen skall överskjutande ingående mervärdesskatt återbetalas skyndsamt. JO har i ett ärende (1993/94:JO1 s. 220) uttalat att den skattskyldiges berättigade intresse av att snabbt få tillbaka för mycket erlagd skatt måste ställas mot myndighetens kontrollintresse och att det får accepteras att återbetalningen får anstå viss kortare tid om utredningsåtgärder är erforderliga. Skyndsamhetskravet borde enligt JO anses uppfyllt om återbetalning verkställs (eller vägras) inom månaden efter utgången av deklarationsmånaden.
Enligt utskottets mening är det viktigt att ärenden om återbetalning av mervärdesskatt handläggs snabbt så att företag som är beroende av en skyndsam återbetalning av överskjutande mervärdesskatt inte får svårigheter. Som motionären framhåller gäller detta bl.a. företag med säsongmässiga inköp. Vid myndigheternas handläggning måste det dock finnas utrymme för att genomföra de kontroller som är nödvändiga för att förhindra skattebedrägerier. Utskottet ser gärna att återbetalningsprocessen snabbas upp under förutsättning att detta inte åsidosätter kontrollaspekten. Utskottet förutsätter att regeringens arbete har denna inriktning och ser därför inte någon anledning till ett tillkännagivande till regeringen. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.
Mervärdesskatten på livsmedel och dagstidningar m.m.
I motion Sk45 av Bo Lundgren m.fl. (m) hemställer motionärerna att mervärdesskatten på livsmedel återställs till 21 % (yrkande 21). Enligt motionärerna är sänkt skatt på livsmedel ett synnerligen trubbigt instrument om syftet är att förbättra för hushåll med lägre inkomster och flera barn. Särskilt när det gäller barnfamiljer är det enligt motionärerna bättre att genomföra skattesänkningar som är direkt riktade till denna grupp, t.ex. genom grundavdrag för barn. Motionärerna anför vidare att reklamskatten bör slopas och att denna åtgärd bör finansieras genom att mervärdesskatten på dagstidningar höjs till 21 %. Motionärerna hemställer att riksdagen hos regeringen begär ett förslag med denna innebörd (yrkande 24).
Utskottet vill framhålla att sänkningen av mervärdesskatten på livsmedel har vidtagits för att värna om särskilt utsatta grupper såsom barnfamiljer, pensionärer och låginkomsttagare som i allmänhet använder en relativt stor andel av sin hushållsbudget till matinköp. Genom sänkningens inverkan på KPI understryks ytterligare riksdagens ambitioner att vidmakthålla en långsiktigt låg nivå på inflationen. Åtgärden utgör en viktig del i arbetet med att uppnå en rättvis fördelning av de bördor som måste bäras om Sveriges finanser och konkurrenskraft skall kunna återställas. Utskottet avvisar förslaget om en höjning av mervärdesskatten på livsmedel.
När det gäller reklamskatten pågår det för närvarande en översyn av reklambeskattningen i syfte att undersöka möjligheterna att utvidga skatten till de i dag skattefria områdena, särskilt reklam i radio och TV. Översynen skall vara klar senast den 1 december 1996. Resultatet av denna översyn bör avvaktas. Utskottet ser inte något skäl att nu överväga att slopa reklamskatten.
Utskottet avstyrker de aktuella motionsyrkandena.
Den statliga inkomstskatten på förvärvsinkomster
I propositionen föreslår regeringen att det fasta beloppet om 100 kr i statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster höjs till 200 kr fr.o.m. 1998 års taxering. Det fasta beloppet betalas av skattskyldiga som har minst 100 kr i beskattningsbar förvärvsinkomst. I propositionen anförs att skatteuttaget i denna del har begränsade effekter på individernas beteende, bl.a. vad gäller arbetsutbudet. I förhållande till andra skatter på förvärvsinkomster är således de negativa effekterna av en höjning av det fasta beloppet begränsade. I övrigt föreslås att mätperioden för indexuppräkning av skiktgränsen anpassas till de förändringar som regeringen föreslagit i proposition 1995/96:169 om beräkning av basbelopp m.m. Höjningen av det fasta beloppet beräknas ge en inkomstförstärkning på 600 miljoner kronor.
I motion Sk46 yrkande 4 av Lars Bäckström m.fl. (v) hemställer motionärerna att förslaget avslås. De anför att höjningen av det fasta beloppet inte har en godtagbar fördelningspolitisk profil och att ytterligare åtgärder behövs, t.ex. en höjning av grundavdraget vid lägre inkomster och slopat grundavdrag vid högre inkomster.
Enligt utskottets mening är det viktigt att de åtgärder som vidtas för att förstärka budgeten fördelas rättvist. Den nu aktuella åtgärden har dock mindre betydelse ur fördelningssynpunkt eftersom den rör ett förhållandevis begränsat belopp. Utskottet tillstyrker propositionen i denna del och avstyrker motionsyrkandet.
Inkomstbeskattningens allmänna utformning
I motion Sk45 av Bo Lundgren m.fl. (m) anför motionärerna att marginalskatten stigit kraftigt för alla inkomsttagare. Arbete och företagande lönar sig mindre och det blir enligt motionärerna allt svårare att investera i utbildning och hög kompetens. De hemställer att värnskatten slopas fr.o.m. inkomståret 1997 (yrkande 12) och att inflationsskyddet i skatteskalan återställs fr.o.m. inkomståret 1998 (yrkande 13). Särskilt på den privata tjänstesektorn ger beskattningen negativa effekter och det är därför enligt motionärerna motiverat att sänka skatten på de tjänster som efterfrågas av hushållen. Motionärerna föreslår en modell med 50 % skattereduktion för vissa hushållstjänster (yrkande 5). Barnfamiljernas situation är enligt motionärerna ansträngd och de föreslår därför ett extra kommunalt grundavdrag för varje barn, och det kan enligt motionärerna också övervägas att ersätta dagens barnbidrag med ett motsvarande grundavdrag (yrkande 4). Dessutom bör en avdragsrätt för styrkta barnomsorgskostnader införas (yrkande 6). Privata pensioner blir enligt motionärerna ett alltmer nödvändigt komplement till de offentliga pensionssystemen. Avdragsutrymmet för pensionssparande bör därför enligt motionärerna omedelbart återställas till ett helt basbelopp (yrkande 23) och regeringen lägga fram ett förslag som innebär att avkastningsskatten på pensionssparkapital under en treårsperiod sänks till 1994 års nivå (yrkande 23).
I motion Sk50 av Mats Odell m.fl. (kds) hemställer motionärerna att värnskatten slopas och att det statliga grundavdraget tas bort fr.o.m. 1997 (yrkande 5). Motionärerna anför att en stimulans för tjänstesektorn kan uppnås genom att tjänster som säljs till hushåll subventioneras, t.ex. olika former av underhåll, reparationer, renoveringar, städning, tvätt, trädgårdsarbete, privat barnomsorg och hälsovård. Regeringens förslag till ROT- program bör enligt motionärerna vidgas till att omfatta dessa tjänster och skattereduktionen bör göras avsevärt större. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna (yrkande 13).
Enligt utskottets mening bidrar värnskatten till att ge inkomstbeskattningen en bättre fördelningsprofil, och det finns därför inte någon anledning att överväga en förtida avveckling av skatten eller skäl att nu besluta om slopat statligt grundavdrag. I anslutning till att värnskatten upphör år 1999 kommer regeringen att föreslå hur det samlade skatte- och avgiftsuttaget för höginkomsttagare skall justeras för att uppnå en fortsatt god fördelningsprofil. Begränsningen av indexuppräkningen i skatteskalan syftar till att förstärka budgeten, och avsikten är att den skall avvecklas så snart målet om balans i de offentliga finanserna nås.
När det gäller förslagen om olika avdrag och reduktioner i syfte att stimulera efterfrågan på vissa tjänster erinrar utskottet om att utrymmet för sådana åtgärder är begränsat. Att minska arbetslösheten är nu den viktigaste uppgiften och arbetet härmed kan enligt utskottets mening bli framgångsrikt endast om förtroendet för Sverige och svensk ekonomi kan återställas genom en ansvarsfull budgetpolitik. Utskottet vill vidare erinra om att en skattedifferentiering på detta område skulle vålla svåra gränsdragnings- och kontrollproblem och avvika från principerna om en enhetlig beskattning. Om en sänkning av skatterna för olika tjänster skall kunna nå påvisbara effekter från sysselsättningssynpunkt krävs mycket kraftiga sänkningar av skatterna på dessa områden med motsvarande skattebortfall som följd. Mer långsiktiga åtgärder för att få till stånd en sänkning av skatten på arbete övervägs för närvarande av Skatteväxlingskommittén. Utskottet ser mot den angivna bakgrunden inte något skäl att tillstyrka förslagen om avdrag eller reduktioner för olika hushållstjänster.
När det gäller förslaget om ett särskilt grundavdrag för barnfamiljer kan detta i och för sig utformas på ett sätt som gör att lättnaden blir förhållandevis likvärdig för skattskyldiga med olika inkomst. Ett problem är dock att ett sådant avdrag inte kan utnyttjas av alla barnfamiljer och att det därför måste kompletteras med någon form av bidrag. Enigt utskottets mening finns det mot denna bakgrund inte någon anledning att frångå det allmänna barnbidraget som fungerar väl.
Utskottet är inte berett att nu tillstyrka förändringar i beskattningen av pensionsförsäkringar.
Med det anförda avstyrker utskottet de nu aktuella motionsyrkandena.
Företagsbeskattningen
I motion Sk45 av Bo Lundgren m.fl. (m) anför motionärerna att dubbelbeskattningen av företagens vinster bör slopas. Eftersom alternativet med avdrag för erlagd utdelning är stängt av internationella skäl får enkelbeskattning genomföras hos ägaren genom skattefrihet för mottagna utdelningar eller genom att denne får tillgodoräkna sig den skatt bolaget inbetalat (yrkande 8). Vidare bör fåmansbolagsreglerna förändras så att avkastningen beskattas som utdelning så snart delägarna har gjort marknadsmässiga löneuttag (yrkande 10). Ett tillfälligt riskkapitalavdrag som gäller under de närmaste fem beskattningsåren bör införas. Detta avdrag bör ha ett högre tak, 300 000 kr, och även gälla investeringar från privatpersoner via särskilda riskkapitalbolag (yrkande 11).
I motion Sk47 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) anför motionärerna att det är viktigt med sänkt skatt och enklare regler för fåmansbolag och hemställer att riksdagen som sin mening ger regeringen det anförda till känna (yrkande 3).
Enligt utskottets mening är svensk företagsbeskattning i dag mycket konkurrenskraftig vid en internationell jämförelse. I samband med en omläggning av beskattningen som innebar en ökad beskattning för företagen har regeringen uttalat att skatteuttaget skall sänkas och avsatt 2 miljarder kronor för detta ändamål. Ett tillfälligt riskkapitalavdrag och en utvidgad kvittningsrätt för enskilda näringsidkare har införts, och Företags skatteutredningen ser nu över skattereglerna i syfte att finna en modell för en generell skattelättnad på företagsnivå för att förbättra de skattemässiga villkoren för företagens nyinvesteringar och försörjning av riskkapital. Om utredningen finner hinder mot en generell metod skall utredningen i stället presentera förslag till en selektiv lättnad med inriktning på mindre företag. Avsikten är att de nya reglerna skall gälla fr.o.m. inkomståret 1998.
Utskottet anser att Företagsskatteutredningens arbete bör avvaktas och avstyrker därför motionsyrkandena.
Energiskatten på bränslen och elektrisk kraft
I propositionen föreslås att energiskatten höjs för samtliga bränsleslag och elektrisk kraft. Höjningarna genomförs i två steg, det första den 1 september 1996 och det andra den 1 juli 1997. Vid vardera tillfället höjs skattesatserna för bensin och olja för drift av motordrivna fordon med 2,5 %, skatten på elektrisk kraft med 1,5 öre per kWh och övriga energiskatter med 10 %. Härtill kommer en uppräkning med konsumentprisindex under tiden t.o.m. oktober månad 1997. Den varaktiga budgeteffekten beräknas till 3 miljarder kronor. Härvid medräknas inte den höjning som beror av indexuppräkningen.
I motion Sk45 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkar motionärerna att förslaget avslås. De anför att det inte finns någon miljöpolitisk motivering för förslagen och att det är anmärkningsvärt att de genomförs innan Skatteväxlingskommittén har hunnit redovisa sina förslag (yrkande 15). Ett motsvarande avslagsyrkande framställs i motion Sk39 yrkande 1 och yrkande 2 delvis av Lars Hjertén (m) med hänvisning till jordbrukets situation. I motion Sk55 av Åke Sundqvist m.fl. (m) hemställer motionärerna att förslaget om höjd bensinskatt avslås (yrkande 1) och anför att effekterna för låginkomsttagare och barnfamiljer i glesbygd bör analyseras (yrkande 2).
I motion Sk49 av Kjell Ericsson m.fl. (c) anförs att det är viktigt att bensinskattehöjningarna noggrant analyseras ur regionalpolitiskt perspektiv eftersom höjningarna kan inverka menligt på de människor som lever i glesbygd och har bilen som enda transportmedel till arbetet, särskilt låginkomsttagare och barnfamiljer med stor försörjningsbörda. Det är därför enligt motionärerna nödvändigt att avdraget för resor till och från arbetet höjs till minst 15 kr per mil.
I motion Sk47 yrkande 7 i denna del av Lars Leijonborg m.fl. (fp) hemställs att förslaget avslås. Motionärerna anför att höjningarna kan godtas endast om skatten på arbete sänks i motsvarande omfattning. I motion Sk41 yrkande 1 av Lennart Fremling m.fl. (fp) anför motionärerna att man bör överväga särskilda statliga bilskatter i storstadsområdena, främst i form av biltullar, trängselavgifter och regionala bensinskatter. Det är enligt motionärerna angeläget att beslut kan tas så snart som möjligt för att framtida trafikplanering skall kunna rikta in sig mot rätt förutsättningar.
I motion Sk46 av Lars Bäckström m.fl. (v) anförs att skatteskärpningarna kan leda till sneda fördelningspolitiska effekter och särskilt drabba glesbygden. Inte minst gäller detta i de norra delarna av Sverige. Höjningarna bör därför kombineras med riktade skattesänkningar för lägre inkomster (yrkande 8). Förslagen bör också leda till ett förnyat och forcerat utrednings arbete kring möjligheterna att regionalt differentiera beskattningen av drivmedel (yrkande 9).
I motion Sk51 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) föreslår motionärerna att den senare höjningen genomförs redan den 1 januari 1997 för att på det sättet öka statens inkomster (yrkande 5). Vidare föreslår dessa motionärer att koldioxidskatten höjs med 10 öre per kg från samma datum (yrkande 6).
I motion Sk50 av Mats Odell m.fl. (kds) anförs att glesbygdsboende bör kompenseras för den höjda energiskatten (yrkande 6) och att en del av intäkterna bör användas för miljöåtgärder inom transportsektorn (yrkande 7).
I motion Sk53 av Leo Persson och Jarl Lander (s) anförs att det behövs ett differentierat system för beskattning av bensin och drivmedel i glesbygd.
Utskottet vill betona att de föreslagna höjningarna är avsedda att finansiera de omfattande utbildningssatsningar som kommer att genomföras under perioden 1996-1999. Satsningarna omfattar kommunal vuxenutbildning, kvalificerad yrkesutbildning samt högskoleutbildning och beräknas höja utgiftsnivån med 10 miljarder kronor när de är fullt genomförda 1999. Programmet innebär en väsentlig förstärkning av Sveriges utvecklings- och expansionsförutsättningar och genomförs inom ramen för en mycket stram budget. Mot denna bakgrund är utskottet inte berett att tillstyrka de förslag om kompensation för höjningarna eller det förslag om en kraftig höjning av koldioxidskatten som motionärerna lägger fram. Enligt utskottets mening är det viktigt att grunden för de aviserade utbildningssatsningarna nu läggs genom att regeringens förslag om höjningar av energiskatterna genomförs.
De besparingar som genomförs ställer stora krav på en rättvis fördelning. Saneringsprogrammet har givits en bra fördelningsprofil genom att särskilda åtgärder vidtagits för att kompensera hushåll med måttliga eller låga inkomster. En sådan åtgärd är sänkningen av mervärdesskatten på livsmedel. Av fördelningspolitiska skäl har också åtgärder vidtagits som särskilt påverkar grupper med högre inkomster. Exempel på detta är bl.a. värnskatten. Regeringen följer löpande de fördelningseffekter som uppkommer som en följd av den ekonomiska krisen, arbetslösheten och saneringsprogrammet och kommer att vidta åtgärder om det visar sig att fördelningsprofilen hotas på något sätt.
När det gäller förslagen om särskilda skatter m.m. i storstadsregionerna har regeringen nyligen presenterat en lagrådsremiss med förslag om vägtullar. Avsikten är att ett förslag skall föreläggas riksdagen under sommaren.
Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i denna del och avstyrker motionsyrkandena.
Industrins energibeskattning
I propositionen anför regeringen att det förslag om höjd koldioxidskatt för industrin som regeringen tidigare aviserat nu anmälts till EU. Industriell verksamhet och yrkesmässig växthusodling skall enligt förslaget erlägga koldioxidskatt med 50 % av den allmänna nivån upp till 0,8 % av försäljningsvärdet och därefter med 12 % av den allmänna nivån. Nedsättningen kommer att beröra ett 60-tal företag, bl.a. fodertorkar. Nuvarande bestämmelse (1,2-procentsregeln) om nedsättning av koldioxidskatten på kol och naturgas slopas efter en övergångsperiod på tre år. Den lägre skattenivån motsvarar de minimiskattesatser på mineraloljeprodukter som föreskrivs i direktiv 92/82/EEG. Regeringen har för avsikt att senare lägga fram förslag med den angivna inriktningen.
I motion Sk46 yrkande 11 av Lars Bäckström m.fl. (v) anför motionärerna att industrin bör betala energiskatt på el. En rimlig nivå kan enligt motionärerna vara att industrin skall erlägga halv energiskatt på el. Detta skulle ligga i linje med förslaget om halv koldioxidskatt för industrin. I likhet med vad som gäller för koldioxidskatten kan lättnader införas för särskilt energiintensiv industri.
Energikommissionen har i sitt betänkande Omställning av energisystemet (SOU 1995:139) bl.a. behandlat frågan om energiskatt på el för industrin. Regeringen har under våren inbjudit samtliga riksdagspartier till vverläggningar om energipolitiken på grundval av 1991 års energi överenskommelse, Energikommissionens betänkande och remissvaren på detta. Partiöverläggningarna har nyligen påbörjats och syftar till att skapa förutsättningar för långsiktigt hållbara beslut inom energipolitiken.
Enligt utskottets mening bör resultatet av partiöverläggningarna om energipolitiken nu avvaktas och utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.
I motion Sk40 av Carl Fredrik Graf (m) anförs att de nuvarande nedsättningsreglerna för energiintensiv industri inte omfattar grönfoder torkarna och att den svenska produktionen av grönpellets håller på att slås ut. De nedsättningsregler som Sverige anmält till EU kan visserligen tillämpas på grönfodertorkindustrin, men nedsättningen är enligt motionären otillräcklig för att den svenska industrin skall klara konkurrensen med den danska. Förklaringen är att Danmark har väsentligt lägre energiskatter för sin grönfoderindustri. Enligt motionären fordrar läget att regeringen snarast föreslår nedsättningsregler som gör det möjligt att producera grönpellets i Sverige.
I motion Sk50 yrkande 12 av Mats Odell m.fl. (kds) anförs att grönfodertorkarnas situation är speciell på grund av konkurrensförhållandena med Danmark och att särskild hänsyn måste tas till denna verksamhet när man i detalj utformar industrins energibeskattning.
När regeringen våren 1995 aviserade det kommande förslaget om fördubblad koldioxidskatt för industrin uppmärksammades grönfodertorkarnas situation eftersom dessa den 1 januari 1995 fått höjda kostnader när 1,2- procentsregeln fick ett mer begränsat tillämpningsområde. Från branschens sida bedömde man läget som mycket allvarligt. Utskottet uttalade i ärendet att regeringen noga bör följa utvecklingen för denna och andra branscher som befinner sig i ett på motsvarande sätt utsatt läge och vid behov vidta åtgärder. Vidare borde branscher som dessa bli föremål för en ingående analys vid utformningen av nya nedsättningsregler för industrin (bet. 1994/95:SkU28).
Utskottet vill framhålla att regeringens aviserade förslag om halv koldioxidskatt för industrin kan innebära skattelättnader för de energitunga grönfodertorkarna. Eftersom den nya nedsättningsregeln begränsar skatteuttaget till 12 % av den allmänna nivån om skattebelastningen överstiger 0,8 % av försäljningen kommer de företag som i dag har en hög skattebelastning att få lägre skatt än med dagens regler. Gränsen för en sådan skattelättnad går vid en skattebelastning på ca 1,2 % av försäljningen. Samtidigt behålls miljö styrningen på en nivå som överstiger EU:s miniminivå för mineraloljor.
Det problem som motionärerna tar upp gäller konkurrensen från de danska grönfodertorkarna. Enligt motionärerna är det de låga danska skatterna som ger upphov till problem. Det kan noteras att de danska regler som under år 1995 anmälts till kommissionen och sedermera godkänts innebär att koldioxidskatten för tyngre industri skall uppgå till 2,5 öre per kg koldioxid med en möjlighet till nedsättning till 0,3 öre per kg. Danmark hör till de länder som den 1 januari 1991 inte tillämpade punktskatt på dieselolja för uppvärmning och har därför enligt artikel 4 punkt 3 i direktiv 92/82/EEG rätt att fortsätta att tillämpa nollskatt under förutsättning att det tar ut en övervakningsavgift på 5 ECU per 1000 liter. I Sverige uppgår industrins koldioxidskatt till ca 9 öre per kg. Med regeringens aviserade förslag höjs koldioxidskatten för industrin till 18 öre per kg med en möjlighet till nedsättning till 2,2 öre per kg, vilket motsvarar EU:s minimikrav för mineraloljor.
Grönfodertorkarnas problem med konkurrensen från de danska anläggningarna har uppmärksammats av utskottet redan våren 1995, och utskottet uttalade därvid att branschen bör bli föremål för en ingående analys vid utformningen av de nya nedsättnings reglerna. Det förslag som regeringen anmält till EU har enligt utskottets mening en allmän utformning som väl svarar mot kravet på ökad miljöhänsyn inom industrin och behovet av en rimlig beskattning av den industri som möter konkurrens från länder med ingen eller låg koldioxidskatt. Det finns anledning att framhålla att kravet på stärkt miljöstyrning gör att också de mest energitunga företagen bör träffas av en koldioxidbeskattning, även om denna är låg. Nedsättningsregelns lägsta nivå på 2,2 öre per kg koldioxid framstår därför som välmotiverad. Regeringen har vid arbetet med den nya nedsättningsregeln funnit att den bör gälla generellt så snart skattebelastningen överstiger 0,8 % av försäljningen, vilket gör att foder torkarna kan utnyttja regeln.
Även om regeringens förslag till nedsättningsregler innebär att de energitunga fodertorkarnas situation förbättras, finns det enligt utskottets mening ett fortsatt behov av analys av näringens konkurrenssituation inom EU och möjligheterna att genom ytterligare åtgärder komma till rätta med de skillnader i konkurrensförutsättningarna som synes föreligga. Bl.a. bör möjligheterna till EU-stöd undersökas. Utskottet förutsätter att regeringen fortsätter sitt arbete med denna fråga och redovisar sina överväganden i samband med att det aviserade förslaget om halv koldioxidskatt för industrin läggs fram.
Därmed är motionärernas syfte i väsentliga delar tillgodosett. Någon tillstyrkan av de aktuella motionsyrkandena erfordras därför ej.
Värmeleveranser till industrin och växthusnäringen
I propositionen föreslås att kompensationen om 9 öre per kWh vid levererans av värme till tillverkningsindustrin och för växthusuppvärmning slopas. Regeringen anför att värmekompensationen i allt högre grad kommit att utnyttjas på ett sätt som inte var avsett vid införandet. Kompensationen bör därför slopas så snart som möjligt. Regeringen kommer att i annan ordning överväga förslag om ekonomiska stödåtgärder till vissa värmeleverantörer, främst värmeverk vars huvudsakliga bränsleförbrukning består av biobränslen och som har stora industrileveranser. Sådana åtgärder bör dock enligt regeringen vidtas utan anknytning till energiskattesystemet.
I motion Sk45 yrkande 17 av Bo Lundgren m.fl. (m) hemställer motionärerna att förslaget avslås.
Även i motion Sk46 yrkandena 5 och 6 av Lars Bäckström m.fl. (v) hemställer motionärerna att förslaget avslås och att riksdagen hos regeringen begär ett nytt förslag som innebär att fjärrvärmeverken får kompensation för sina leveranser till industrin, t.ex. genom en återgång till tidigare regler.
I motion Sk50 yrkande 8 av Mats Odell m.fl. (kds) anför motionärerna att problemet med den slopade kompensationen är att biobränslen drabbas. Enligt motionärernas mening bör det finnas andra möjligheter att stävja ett eventuellt missbruk av kompensationen. Vid förändringar på detta område bör enligt motionärerna biobränslenas konkurrenskraft säkerställas.
Utskottet vill inledningsvis klargöra att det enligt utskottets mening inte kan komma i fråga att helt slopa värmeverkens möjlighet till skatte nedsättning vid värmeleveranser till industrin. Att avskaffa denna möjlighet skulle gå vida utöver det syfte som regeringen angivit för sitt förslag. Utskottet har inte heller uppfattat att detta är avsikten, även om lagtexten fått en sådan utformning. Utskottet utgår därför vid sin fortsatta behandling från ett förslag som innebär att de tidigare gällande reglerna skall sättas i kraft när den s.k. nioöringen slopas.
När industrins energiskatt slopades och koldioxidskatten reducerades till 25 % av den allmänna nivån den 1 januari 1993 infördes en motsvarande skattenedsättning för de värmeverk som levererar värme till industrin. Härigenom blev det möjligt för värmeverken att erbjuda industrin värme på samma villkor som gäller för industrins egen produktion. Lagstiftaren kunde på detta sätt undvika att industrin bygger upp egen värmeproduktion i de fall då fjärrvärme finns att tillgå. För att inte möjligheterna att använda biobränslen för övrig produktion i värmeverken skulle påverkas negativt och för att skattenedsättningen vid industrileveranser skulle få full effekt angavs i ärendet att skattepliktiga bränslen i första hand skall anses använda för industrileveranser.
Den 1 juli 1994 ersattes skattenedsättningen med en schabloniserad kompensation vid värmeleveranser i syfte att ytterligare öka utrymmet för användning av biobränslen i värmeverk. Värmekompensationen bestämdes till 9 öre per kWh, vilket bedömdes ge en viss inkomstökning för staten. Med nioöringen sjönk kompensationen till värmeverken under den nivå som gäller för industrins egen värmeproduktion samtidigt som verken fick möjlighet till kompensation för obeskattade bränslen. Sedan värme kompensationen infördes har energiskatterna höjts med cirka 10 % utan någon motsvarande justering av nioöringen.
Möjligheten till värmekompensation står öppen för alla former av leverans av värme till industrin. Kompensationen kan därför utnyttjas av industriföretag som av olika skäl redan tidigare använt annat än mineraloljebaserade bränslen för att producera värme i tillverknings processen. Om värmeproduktionen bryts ut ur tillverkningsföretaget och placeras i en egen juridisk person kan värmekompensation erhållas för leveranserna. Utgifterna för värmekompensationen beräknades ursprungligen till ca 400 miljoner kronor. Industrins anpassning till reglerna har under senare tid gått snabbt, och som en följd bl.a. av denna anpassning kan utgifterna för år 1996 med nuvarande uppgifter beräknas till vver 1,2 miljarder kronor. Om inget görs kan utgifterna komma att tredubblas ytterligare en gång.
Enligt utskottets mening talar starka skäl för att utrymmet för värmekompensation nu måste begränsas till de fall som ursprungligen varit avsedda att omfattas av dessa regler. En utgångspunkt måste vara att förändringen skall genomföras utan att biobränslenas konkurrenskraft i dessa fall minskar. Olika lösningar kan tillgripas och utskottet har bl.a. övervägt möjligheten att låta värmekompensationen ligga kvar i skattereglerna och begränsa den till vissa typer av värmeleveranser. Med hänsyn till att värmekompensationen för biobränslen utgör ett bidrag som bör redovisas på budgetens utgiftssida och då stödformen ger betydligt säkrare möjligheter att undvika oönskade företeelser anser utskottet emellertid att behovet av bibehållna konkurrensförutsättningar för biobränslena bör tillgodoses genom ett särskilt stöd.
Innan utskottet går in på skattereglernas utformning vill utskottet understryka vikten av ett skyndsamt besked till näringen om stödets utformning så att de investeringsbeslut som fattas nu inte påverkas negativt och även vikten av att stödet får en utformning som möjliggör långsiktiga investeringar på området. I sammanhanget bör också nämnas att regeringens aviserade förslag om en höjning av koldioxidskatten för industrin kommer att innebära en kraftig förbättring av biobränslenas konkurrenssituation inom industrin, vilket bör minska stödbehovet.
Utskottet anser således att nioöringen bör ersättas med ett särskilt stöd när det gäller biobränslena. När nioöringen slopas bör som utskottet redan anfört tidigare gällande regler återinföras. På detta sätt återställs skattened sättningen vid värmeleveranser till industrin till den nivå som gäller för industrins egen värmeproduktion, och de värmeverk som haft svårigheter att utveckla sina värmeleveranser till industrin på grund av nioöringens urholkning får sin konkurrenskraft återställd.
Med nioöringen infördes också en spärr mot användning av råtallolja i de berörda verken. Råtalloljan är ett biobränsle och därför skattefri. Samtidigt utgör den en viktig råvara vid framställning av färg, lacker etc. För att förhindra att råtalloljan används som bränsle i de värmeverk som var beroende av nioöringen föreskrevs att värmekompensation skulle utgå endast under förutsättning att råtallolja inte används i verket.
När nioöringen nu avskaffas finns det anledning att överväga om spärren bör kvarstå i någon form. Härvid kan noteras att spärren inte omfattar de verk som klarar sig utan värmekompensationen. Vidare är problemet med råtalloljan inte unikt. Stimulansen för eldning av biobränslen medför att dessa allmänt sett får ett större ekonomiskt värde, och en följd är att kostnaderna för alternativa användningar ökar. En motsvarande effekt uppkommer t.ex. när efterfrågan på spån som biobränsle ökar råvarukostnaderna för spånskiveproducenterna. Enligt utskottets mening bör behovet av en spärr i de verk som tar emot stöd kunna tillgodoses via stödet och då utskottet inte är berett att föreslå att spärren utvidgas till andra områden anser utskottet att spärren bör utgå ur skattelagstiftningen.
De regler som utskottet föreslår innebär att värmeverk som levererar värme till industrin och växthusnäringen skall vara berättigade till en nedsättning som motsvarar hela energiskatten och tre fjärdedelar av koldioxidskatten på det bränsle som använts för leveransen. I första hand skall skattepliktiga bränslen anses använda för värmeleveranser som berättigar till nedsättning. I förhållande till regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi innebär utskottets förslag dels att ändringarna i 9 kap. 7 och 8 §§ utgår, dels att 9 kap. 5 § får den ändrade lydelse som framgår av hemställan.
Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag med de justeringar som utskottet angivit. Härigenom tillgodoses i allt väsentligt syftet med motion Sk46 yrkandena 5 och 6.
Utskottet avstyrker motion Sk45 yrkande 17. Som en följd av utskottets ställningstagande behövs inte något tillkännagivande till regeringen om behovet av att säkerställa biobränslenas konkurrenskraft varför utskottet avstyrker även motion Sk50 yrkande 8.
Växthusnäringens energiskatter
I motion Sk43 av Lars Hedfors (s) och Rolf Kenneryd (c) hemställer motionärerna att växthusnäringen får uppskov med övergången till nya rutiner för nedsättning av energiskatten till den 1 januari 1997 i avvaktan på att ett förslag om nya regler för industrins energibeskattning kan läggas fram.
I motion Sk42 av Ingvar Eriksson (m) anförs att regeringen ännu inte presenterat något förslag till uppbördssystem för växthusodlingen som beaktar branschens speciella likviditetsproblem och likviditetssvängningar över året. I avvaktan på ett sådant förslag bör enligt motionärerna nuvarande regler fortsätta att tillämpas.
Växthusnäringen får i dag sin energiskattenedsättning när bränslet levereras. Enligt ett tidigare beslut skulle näringen ha gått över till ett system med kvartalsvis återbetalning den 1 januari 1996. Omläggningen har skjutits upp till den 1 juli 1996 bl.a. med hänsyn till att regeringen tidigare aviserat att förslag om nya regler för industrins energibeskattning skulle läggas fram före den 1 juli 1996 (bet. 1995/96:SkU21).
Enligt utskottets mening bör växthusnäringens övergång till nya regler för nedsättningen av energiskatt skjutas upp till den 1 januari 1997 i avvaktan på att nya regler för industrins energibeskattning kan föreläggas riksdagen. Utskottet tillstyrker således motion Sk43. Härigenom tillgodose i allt väsentligt motion Sk42.
Utskottet ställningstagande föranleder den ändring i punkterna 5 och 6 av övergångsbestämmelserna till lagen (1994:1776) om skatt på energi som framgår av hemställan.
Produktionsskatterna på elektrisk kraft från kärnkraftverk och äldre vattenkraftverk
I propositionen föreslås att produktionsskatterna på elektrisk kraft från kärnkraftverk och från äldre vattenkraftverk höjs med 1 öre per kWh den 1 september 1996 och med ytterligare 1 öre per kWh den 1 juli 1997. Regeringen anför att vattenkraftsskatten visserligen nyligen höjts (prop. 1994/95:203, bet. 1994/95:SkU28) men av statsfinansiella skäl bör nu en ytterligare höjning ske. Inom regeringskansliet har enligt vad som anförs under en längre tid övervägts i vad mån vattenkraftsskatten i sin helhet bör ersättas med en fastighetsskatt. Det är regeringens avsikt att så snart som möjligt lägga fram ett sådant förslag till riksdagen. En omläggning till fastighetsskatt medför enligt regeringen att de ekonomiska snedvridningar som den nuvarande produktionsskatten ger upphov till minskar. Den varaktiga effekten av höjningen av skatten på el från kärnkraftverk beräknas till 720 miljoner kronor och motsvarande effekt av höjningen av skatten på äldre vattenkraftverk beräknas till 460 miljoner kronor. Till den del höjningen träffar näringslivets energianvändning bygger beräkningen på antagandet att en övervältring successivt kommer att ske på lönerna med minskat underlag för skatter och avgifter som följd.
I motionerna Sk45 yrkande 16 av Bo Lundgren m.fl. (m), Sk39 yrkande 2 delvis av Lars Hjertén (m) och Sk47 yrkande 7 delvis av Lars Leijonborg m.fl. (fp) hemställer motionärerna om avslag på förslaget.
I motion Sk51 yrkande 7 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) föreslår motionärerna att den senare höjningen genomförs redan den 1 januari 1997.
I motion Sk46 yrkande 7 av Lars Bäckström m.fl. (v) anför motionärerna att produktionsskatten på el från kärnkraftverk är lägre än skatten på el från äldre vattenkraftverk. Denna skillnad bör enligt motionärerna minska, lämpligast genom en successiv ökning av produktionsskatten på el från kärnkraftverk.
I motion Sk50 yrkandena 9 och 10 av Mats Odell m.fl. (kds) anförs att ensidiga skatteökningar kan ge upphov till import av fossilbränslebaserad kraftproduktion. Det ökade skatteuttaget på kärnkraftsbaserad elproduktion ligger dock enligt motionärerna i linje med strävan att långsiktigt ge en riktigare prisbild när det gäller kraftproduktion. Det riktiga vore dock att fondera dessa ökade intäkter för att ge möjlighet till nyinvesteringar i förnybar elproduktion (biobränsle och vind). Vad gäller vattenkraftsskatten bör enligt motionärernas mening en höjning kompenseras med sänkta arbetskraftskostnader.
Enligt uppgifter som bl.a. Industriförbundet lämnat i en skrivelse till utskottet är de flesta elintensiva företagen bundna av fleråriga kontrakt som ger leverantörerna rätt att övervältra alla nya skatter som påförs dem. Den prishöjning som genomfördes med anledning av motsvarande skattehöjningar den 1 januari 1996 är dock enligt skrivelsen föremål för process. Med anledning av bl.a. dessa uppgifter har skatteminister Thomas Östros i ett interpellationssvar den 24 maj 1996 meddelat att regeringen skyndsamt kommer att utvärdera produktionsskatterna med hänsyn bl.a. till övervältringseffekterna och, om det bedöms nödvändigt, återkomma med ett besked under hösten 1996.
Enligt utskottets mening syftar den utbildningssatsning som regeringen föreslår i vårpropositionen till att långsiktigt stärka Sveriges internationella konkurrenskraft. De föreslagna höjningarna bidrar till att finansiera denna satsning och utgör därför en viktig del i de kraftansträngningar som måste göras för att målen om balans i budgeten och långsiktig konkurrenskraft skall kunna nås. Andra skattehöjningar som genomförs belastar i stället konsumtionen och hushållen.
De aktuella skatterna betalas av elproducenterna. På den avreglerade elmarknaden sätts priset på el efter marknadsmässiga förutsättningar, och det finns inte någon automatisk koppling mellan höjda produktionsskatter och priserna på el. De uppgifter som lämnats om att det skulle finnas sådana kopplingar mot den energiintensiva industrin kommer att snabbutredas. Enligt utskottets mening bör dessa uppgifter inte utgöra ett hinder för att påbörja den planerade utbildningssatsningen genom att nu fatta de nödvändiga finansieringsbesluten.
Av det anförda framgår att utskottet ställer sig bakom regeringens förslag om en höjning av de aktuella produktionsskatterna och att utskottet avstyrker såväl avslagsyrkandena i motionerna Sk45, Sk39 och Sk47 som yrkandet om en tidigareläggning i motion Sk51.
När det gäller yrkandena om framtida förändringar av produktionsskatterna pågår för närvarande överläggningar mellan partierna om energipolitikens utformning. Överläggningarna grundar sig på 1991 års energiöverenskommelse, Energikommissionens slutbetänkande och remissvaren på detta. Grundläggande för överläggningarna är målet att nå ett fortsatt brett och stabilt samförstånd i energipolitiken som möjliggör en omställning av energisystemet på grundval av långsiktigt hållbara politiska beslut. När det gäller ekonomiska styrmedel är det bl.a. frågan om hur industrins energianvändning skall beskattas som enligt kommissionen behöver få en tillfredsställande lösning.
Utskottet anser att resultatet av överläggningarna bör avvaktas i denna del och avstyrker därför förslagen om tillkännagivanden till regeringen om behovet av en högre skatt på kärnkraften, en fond för investeringar i förnybar elproduktion och om sänkta arbetsgivaravgifter.
I motion Sk46 yrkande 10 av Lars Bäckström m.fl. (v) anförs att det bör finnas en beredskap att genomföra en skatteväxling med höjda energi- och miljörelaterade skatter och motsvarande skattesänkningar på arbete i kombination med fördelningspolitiskt riktade åtgärder för lägre inkomstskikt. En utgångspunkt kan enligt motionärerna vara att öka de miljörelaterade skatterna till en nivå om 5-6 % av BNP.
I motion Sk51 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) anförs att en skatteväxling bör ske successivt och uppgå till 100 miljarder kronor år 2010. Under den närmaste treårsperioden bör skatteväxlingen omfatta 25 miljarder kronor (yrkande 4). En avfallsskatt bör införas (yrkande 9) liksom höjda avgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel (yrkande 10).
I motion Sk47 yrkande 8 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) anför motionärerna att ekonomiska styrmedel i form av t.ex. energiskatter har en avgörande betydelse i arbetet för ett ekologiskt hållbart samhälle. Det finns all anledning att hävda verklig skatteväxling som en huvudprincip när det gäller nya skattehöjningar på t.ex. energi. Det är nödvändigt och önskvärt att för varje skatt som höjs av miljöskäl samtidigt sänka en annan skatt, t.ex. på arbete.
Enligt utskottets mening eftersträvar regeringen i konvergensprogrammet att tillgodose miljöhänsynen genom en ändring av skattestrukturen så att skattebelastningen på arbetskraften lättas och beskattningen av miljöstörande utsläpp ökas - så kallad skatteväxling. Inom miljö- och energipolitiken finns det enligt vad regeringen anför i vårpropositionen skäl att utveckla användandet av skatter och avgifter för att styra mot ett ekologiskt mer uthålligt samhälle. För närvarande prövar Skatteväxlings kommittén frågan hur en växling mellan skatter på arbete och miljörelaterade skatter kan komma till stånd. Sedan kommittén avslutat sitt arbete avser regeringen att pröva möjligheterna till en sådan s.k. grön skatteväxling.
Utskottet anser i likhet med regeringen att resultatet av Skatteväxlings kommitténs arbete bör avvaktas och utskottet avstyrker därför motions yrkandena om tillkännagivanden till regeringen i denna fråga.
Miljöskatt på inrikes flygtrafik
I propositionen anförs att miljöskatten på inrikes flygtrafik fr.o.m. den 1 januari 1997 bör ersättas av ett system med bättre miljöstyrning, t.ex. differentierade landningsavgifter. Avregleringen av den civila inrikes luftfarten har gjort det allt svårare att på ett rättvist sätt göra de schablonberäkningar som miljöskatten grundas på. I en skrivelse den 21 februari 1996 har EU-kommissionens generaldirektorat för skattefrågor vidare hävdat att miljöskatten på inrikes flygtrafik inte är förenlig med mineraloljedirektivets bestämmelse om att yrkesmässigt flyg inte får beskattas. Förändringen beräknas ge ett varaktigt skattebortfall på 100 miljoner kronor.
I motion Sk50 yrkande 11 av Mats Odell m.fl. (kds) anför motionärerna att det är nödvändigt att få en motsvarande miljöstyrning och att det ger felaktiga signaler om man räknar med att förändringen skall ge minskade inkomster.
I motion Sk51 yrkande 8 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) yrkas att riksdagen hos regeringen begär ett förslag som innebär att miljöskatten ersätts med t.ex. landningsavgifter så att inkomsterna inte minskar.
Enligt utskottets mening bör regeringens förslag avvaktas. Utskottet avstyrker motionsyrkandena.
Avdragsramen för representation
I propositionen anförs att ett led i saneringen av statsfinanserna bör vara att avdragsramen för representation begränsas. Det maximalt avdragsgilla beloppet för måltidsutgifter bör halveras till 90 kr. Begränsningen bör gälla representation fr.o.m. år 1997. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med ett förslag senare i år. Förslaget beräknas ge en varaktig inkomstförstärkning på 500 miljoner kronor.
I motion Sk45 yrkande 19 av Bo Lundgren m.fl. (m) avvisar motionärerna det aviserade förslaget. De anför att inslaget av svårkontrollerad representation i egna lokaler sannolikt kommer att öka och att förslaget kommer att hota sysselsättningen i restaurangbranschen.
I motion Sk50 yrkande 14 av Mats Odell m.fl. (kds) anförs att det nyligen slopade avdragsförbudet för vin och sprit bör återinföras.
I motion Sk51 yrkande 12 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) anför motionärerna att det inte finns något behov av att skattesubventionera en mindre grupp människors konsumtion av mat och alkohol. Motionärerna föreslår att avdraget för representation avskaffas fr.o.m. år 1997.
I motion Sk48 av Frank Lassen (s) anför motionären att avdraget för representation bör slopas eftersom åtgärden knappast kan påverka de svenska företagens konkurrens- och överlevnadskraft och regelverket skulle bli enklare och kostnaderna för administration minska.
Som utskottet framhållit är den satsning på utbildning som regeringen föreslår i vårpropositionen en viktig del i programmet för att långsiktigt stärka Sveriges konkurrenskraft och nå en stabil balans i de offentliga finanserna. Utskottet anser dock att ett definitivt ställningstagande till frågan om den aviserade åtgärden bör genomföras som ett led i finansieringen av denna satsning bör anstå till dess att ett konkret förslag från regeringen föreligger. I avvaktan härpå avstyrker utskottet de aktuella motionsyrkandena.
Allmänna egenavgiften till sjukförsäkringen m.m.
I propositionen anför regeringen att förslag om höjning av den allmänna sjukförsäkringsavgiften för löntagare till 4,95 % för år 1997 och 5,95 % fr.o.m. år 1998 kommer att läggas fram senare i vår. På samma sätt som vid tidigare tillfällen kommer sjukförsäkringsavgiften för arbetsgivare och egenföretagare att sänkas och en annan avgift att höjas i motsvarande mån. Denna gång bör dock enligt regeringen den allmänna löneavgiften och inte arbetsmarknadsavgiften användas för att balansera sänkningen av sjukförsäkringsavgiften. Den allmänna löneavgiften utgör en inkomstkälla för staten och bidrar enligt regeringens mening därför till en mer entydig förstärkning av de offentliga finanserna. Dessa förändringar aktualiserar justeringar av de särskilda löneskatterna på vissa förvärvsinkomster och på pensionskostnader för 1997 och 1998 samt justeringar i den särskilda premieskatten för grupplivförsäkringar m.m. Även i denna del kommer ett förslag att lämnas senare i vår. Någon ökad inkomst beräknas inte i detta sammanhang eftersom förslaget om en successiv höjning av den allmänna sjukförsäkringsavgiften under åren 1996-1998 redan godkänts av riksdagen och ingår i saneringsprogrammet.
I motion Sk45 av Bo Lundgren m.fl. (m) anför motionärerna att skatten på arbete måste sänkas för att förbättra förutsättningarna för nya arbeten. De avvisar ytterligare höjningar av den allmänna sjukförsäkringsavgiften och begär att avgiften sänks med en procentenhet (yrkandena 1 och 2). Den allmänna löneavgiften bör enligt motionärernas mening slopas (yrkande 3).
I motion Sk50 yrkande 15 av Mats Odell m.fl. (kds) motsätter sig motionärerna en höjning av de allmänna egenavgifterna eftersom den drabbar låginkomsttagare och medför minskade inkomster för kommunerna. Enligt motionärernas mening drabbar detta vård och omsorg.
I motion Sk51 yrkande 13 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) anför motionärerna att egenavgifter är betydligt mer kännbara för låg- än för höginkomsttagare och att höjningarna urholkar kommunernas skatteunderlag, tvingar fram neddragningar av kommunal verksamhet och försvårar för kommunerna att uppnå ekonomisk balans. Målet bör enligt motionärerna vara att de allmänna egenavgifterna avskaffas.
Enligt utskottets mening har de åtgärder som riksdagen beslutat i syfte att skapa balans mellan statens inkomster och utgifter inneburit både höjda skatter och sänkta utgifter. Ambitionen att så långt möjligt värna vård, omsorg och utbildning har inneburit att utgiftsminskningarna främst har lagts på bidrag och ersättningar till hushållen och den statliga verksamheten. Av fördelningspolitiska skäl har skatteåtgärderna utformats så att de särskilt påverkar grupper med högre inkomster. Några exempel på detta är full skatt på utdelningsinkomster, full skatt på realisationsvinster, bibehållen förmögenhetsskatt och värnskatt. Andra åtgärder som höjningen av egenavgifterna har en mer jämn fördelningspolitisk profil. Målet att få balans i de offentliga utgifterna nås således genom besparingar som sammantaget ger en rättvis fördelningsprofil. Den viktigaste fördelningspolitiska uppgiften är dock att minska arbetslösheten, som vidgar klyftorna och urholkar den sociala tryggheten. Den viktigaste uppgiften är därför att göra det möjligt för alla som kan att försörja sig på arbete. En varaktigt god tillväxt och hög sysselsättning måste byggas under av goda statsfinanser. Budgetsaneringen stärker därmed möjligheterna att halvera den öppna arbetslösheten fram till år 2000.
Enligt utskottets mening är det med hänsyn till målen för budgetpolitiken viktigt att de åtgärder som ingår i saneringsprogrammet och godkänts av riksdagen genomförs. Utskottet anser att regeringens aviserade förslag bör avvaktas innan definitiv ställning tas till de aktualiserade åtgärderna och avstyrker med hänvisning härtill motions yrkandena.
Bilförmån
I propositionen anför regeringen att ett förslag om ändrade regler för beskattning av bilförmån kommer att läggas fram och att utgångspunkten är att förmånsbeskattningen inte skall vara oberoende av den privata körsträckans längd.
I motion Sk45 yrkande 20 av Bo Lundgren m.fl. (m) anförs att regeringen bör överväga en sänkt förmånsbeskattning för tjänstebilar som används privat i begränsad utsträckning genom exempelvis en rörlig del i beskattningen. En sådan modell leder sannolikt till en överströmning från användandet av äldre privatägda och miljömässigt mindre bra fordon till fler företagsägda och modernare bilar, vilket ger en positiv miljöeffekt.
I motion Sk41 yrkande 2 av Lennart Fremling m.fl. (fp) anförs att förslaget om bilförmånsbeskattning måste utgå från ambitionen att den enskilde skall beskattas för privat körning på ett sådant sätt att hon känner av marginalkostnaden av privat bilkörning beräknad med samhällsekonomiska metoder.
I motion Sk50 yrkande 16 av Mats Odell m.fl. (kds) anförs att bilförmåns beskattningen måste bli mer miljöanpassad. Det är viktigt att förändringar kommer till stånd som kan skapa förutsättningar för att privat användning av tjänstebilar belastas med en relevant kostnad.
Ett förslag till beskattning av bilförmån har nu lagts fram i departementspromemorian Beskattning av bilförmån (Ds 1996:34). I promemorian föreslås en beskattningsmodell där förmånens värde bestäms efter schablon. Schablonen skall motsvara samtliga kostnader utom drivmedel och bygger på en uppskattad genomsnittlig privat körsträcka om 1 600 mil. Om förmånshavaren inte bekostar samtliga kostnader för drivmedel skall till förmånsvärdet läggas marknadsvärdet av förmånen av fritt drivmedel, dock lägst kostnaden för 4 000 mils körning.
Utskottet vill betona att den nuvarande beskattningen av förmånsbilar inte innebär något incitament för förmånstagaren att begränsa sin körning eller att välja en bränslesnål bil. Det utredningsförslag som tagits fram inom regeringskansliet har som huvudinriktning att innehavaren själv skall betala sina kostnader för drivmedel och detta ger ett incitament att köra mindre. Kontrollproblemen blir med denna modell också mindre än om förmånsbeskattningen fullt ut knutits till det privata nyttjandet. Enligt utskottet mening bör remissbehandlingen av förslaget och regeringens överväganden och beslut i frågan nu avvaktas. Utskottet avstyrker de aktuella motionsyrkandena.
Övriga frågor
Riksdagen har nyligen antagit en lag om ändring i 2 kap. 8 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter med ikraftträdande den 1 juli 1996 (prop. 1995/96:152, bet. 1995/96:SkU25). Av lagtekniska skäl bör den ytterligare ändring i paragrafen som föreslås i detta ärende få formen av en ändring i den redan antagna ändringslagen. Utskottet har utformat hemställan i enlighet härmed.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande förmögenhetsskatten vid 1997 års taxering
att riksdagen med avslag på motionerna 1995/96:Sk45 yrkande 9, 1995/96:Sk46 yrkandena 1 och 2, 1995/96:Sk47 yrkande 1, 1995/96:Sk50 yrkandena 1 och 3 och 1995/96:Sk51 yrkandena 1-3 bifaller proposition 1995/96:198 i denna del,
res. 1 (m) - delvis
res. 2 (fp) - delvis
res. 3 (v) - delvis
res. 4 (mp) - delvis
res. 5 (kds) - delvis
2. beträffande en reformerad förmögenhetsbeskattning
att riksdagen avslår motionerna 1995/96:Sk46 yrkande 3 och 1995/96:Sk47 yrkande 2,
res. 6 (fp)
res. 7 (v))
3. beträffande sambeskattningen av förmögenhet
att riksdagen avslår motionerna 1995/96:Sk54 och 1995/96:Sk50 yrkande 2,
res. 8 (fp, kds)
4. beträffande redovisning och betalning av mervärdesskatt
att riksdagen med avslag på motionerna 1995/96:Sk45 yrkande 14, 1995/96:Sk47 yrkande 4 och 1995/96:Sk50 yrkande 4 bifaller proposition 1995/96:198 i denna del och beslutar om den justering av underlaget för beloppsgränsen som utskottet redovisat,
res. 9 (m, fp, kds)
5. beträffande handelsbolagens mervärdesskatt
att riksdagen med anledning av motion 1995/96:Sk44 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. beträffande återbetalning av överskjutande mervärdesskatt
att riksdagen avslår motion 1995/96:Sk44 yrkande 2,
res. 10 (m, fp)
7. beträffande mervärdesskatten på livsmedel och tidningar
att riksdagen avslår motion 1995/96:Sk45 yrkandena 21 och 24,
res. 11 (m)
res. 12 (fp)
8. beträffande statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster
att riksdagen med avslag på motion 1995/96:Sk46 yrkande 4 bifaller proposition 1995/96:198 i denna del,
res. 13 (m) - delvis
res. 14 (v) - delvis
9. beträffande mätperioden för indexuppräkning av brytpunkten
att riksdagen bifaller proposition 1995/96:198 i denna del,
10. beträffande inkomstbeskattningens allmänna utformning
att riksdagen avslår motionerna 1995/96:Sk45 yrkandena 4-6, 12, 13, 22 och 23 och 1995/96:Sk50 yrkandena 5 och 13,
res. 15 (m)
res. 16 (fp)
res. 17 (kds)
11. beträffande företagsbeskattningen
att riksdagen avslår motionerna 1995/96:Sk45 yrkandena 8, 10 och 11 och 1995/96:Sk47 yrkande 3,
res. 18 (m)
res. 19 (fp)
12. beträffande energiskatten på bränslen och elektrisk kraft
att riksdagen med avslag på motionerna 1995/96:Sk39 yrkande 1 och yrkande 2 i denna del, 1995/96:Sk41 yrkande 1, 1995/96:Sk45 yrkande 15, 1995/96:Sk46 yrkandena 8 och 9, 1995/96:Sk47 yrkande 7 i denna del, 1995/96:Sk49, 1995/96:Sk50 yrkandena 6 och 7, 1995/96:Sk51 yrkandena 5 och 6, 1995/96:Sk53 och 1995/96:Sk55 yrkandena 1 och 2 bifaller proposition 1995/96:198 i denna del,
res. 20 (m, fp) - delvis
res. 21 (v)
res. 22 (mp) - delvis
res. 23 (kds)
13. beträffande industrins energibeskattning
att riksdagen avslår motion 1995/96:Sk46 yrkande 11,
res. 24 (v)
14. beträffande grönfodertorkarna
att riksdagen avslår motionerna 1995/96:Sk40 och 1995/96:Sk50 yrkande 12,
res. 25 (m, fp, v)
15. beträffande värmeleveranser till industrin och växthusnäringen
att riksdagen med avslag på motionerna 1995/96:Sk46 yrkande 5, 1995/96:Sk45 yrkande 17 och 1995/96:Sk50 yrkande 8 och med anledning av motion 1995/96:Sk46 yrkande 6 och proposition 1995/96:198 beslutar om en återgång till tidigare regler för kompensationen för värmeleveranser till industri och växthusnäring,
res. 26 (m) - delvis res. 27 (mp) - delvis res. 28 (kds) 16. beträffande växthusnäringens energiskatter
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Sk43 och med anledning av motion 1995/96:Sk42 beslutar skjuta upp omläggningen av rutinerna för växthusnäringens energiskattenedsättning från den 1 juli 1996 till den 1 januari 1997,
17. beträffande produktionsskatterna på kärnkraft och äldre vattenkraft
att riksdagen med avslag på motionerna 1995/96:Sk39 yrkande 2 i denna del, 1995/96:Sk45 yrkande 16, 1995/96:Sk47 yrkande 7 i denna del och 1995/96:Sk51 yrkande 7 bifaller proposition 1995/96:198 i denna del,
res. 29 (m, fp) - delvis
res. 30 (v)
res. 31 (mp) - delvis
18. beträffande den framtida utformningen av produktionsskatterna på el
att riksdagen avslår motionerna 1995/96:Sk46 yrkande 7 och 1995/96:Sk50 yrkandena 9 och 10,
res. 32 (v)
res. 33 (kds)
19. beträffande skatteväxling
att riksdagen avslår motionerna 1995/96:Sk46 yrkande 10, 1995/96:Sk47 yrkande 8 och 1995/96:Sk51 yrkandena 4, 9 och 10,
res. 34 (m)
res. 35 (fp)
res. 36 (v)
res. 37 (mp)
20. beträffande miljöskatten på inrikes flygtrafik
att riksdagen avslår motionerna 1995/96:Sk50 yrkande 11 och 1995/96:Sk51 yrkande 8,
res. 38 (mp, kds)
21. beträffande avdragsramen för representation
att riksdagen avslår motionerna 1995/96:Sk45 yrkande 19, 1995/96:Sk48, 1995/96:Sk50 yrkande 14 och 1995/96:Sk51 yrkande 12,
res. 39 (m)
res. 40 (mp)
res. 41 (fp, kds)
22. beträffande allmänna egenavgifter m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1995/96:Sk45 yrkandena 1-3, 1995/96:Sk50 yrkande 15 och 1995/96:Sk51 yrkande 13,
res. 42 (m)
res. 43 (mp)
res. 44 (kds)
23. beträffande bilförmån
att riksdagen avslår motionerna 1995/96:Sk41 yrkande 2, 1995/96:Sk45 yrkande 20 och 1995/96:Sk50 yrkande 16,
res. 45 (m)
res. 46 (fp)
24. beträffande lagförslagen
att riksdagen till följd av vad utskottet anfört och hemställt
dels antar de vid proposition 1995/96:198 fogade förslagen till
1. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi med
dels den ändringen att 9 kap. 7 och 8 §§ utgår ur förslaget,
dels den ändringen att 9 kap. 5 § erhåller följande som utskottets förslag betecknade lydelse.
Regeringens förslag Utskottets förslag
(Paragrafen upphör Om värme har att gälla) levererats för tillverkningsproces sen i industriell verksamhet eller för växthus uppvärmning vid yrkesmässig växt husodling, medger beskattnings myndigheten efter ansökan av den som framställt värmen återbetalning av energiskatten och tre fjärdedelar av koldioxidskatten på bränsle som förbrukats vid fram ställning av värmen.
2. lag om ändring i lagen (1983:1104) om särskild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk,
3. lag om ändring i lagen (1982:1201) om skatt på viss elektrisk kraft,
4. lag om ändring i lagen (1991:1850) om upphävande av lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,
5. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) med den ändringen att 14 kap. 12 § erhåller följande som utskottets förslag betecknade lydelse.
Regeringens förslag Utskottets förslag
14 kap.
12 § Om inget annat Om inget annat följer av 13 §, följer av 13 §, skall den som skall den som bedriver en verk bedriver en verksam samhet där het där beskattnings beskattnings underlagen för underlagen beskattningsåret exklusive beräknas uppgå till gemenskapsinterna förvärv och import 1. högst 40 för beskattnings miljoner kronor året beräknas uppgå lämna in till deklarationen senast den 5 i 1. högst 40 andra månaden efter miljoner kronor utgången av den lämna in redovisningsperiod deklarationen som deklarationen senast den 5 i avser, andra månaden efter utgången av den 2. mer än 40 redovisningsperiod miljoner kronor som deklarationen lämna in avser, deklarationen senast den 20 i 2. mer än 40 månaden efter miljoner kronor utgången av den lämna in redovisningsperiod deklarationen som deklarationen senast den 20 i avser. månaden efter utgången av den redovisningsperiod som deklarationen avser. I fall som avses i 5 § andra meningen skall deklarationen lämnas in senast 35 dagar efter förvärvet.
6. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
7. lag om ändring i lagen (1994:1852) om beräkning av statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 1996-1999 års taxeringar,
8. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter med den ändringen att 2 kap. 8 § utgår ur förslaget,
dels antar följande
Förslag till Lag om ändring i lagen (1996:000) om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 8 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter i dess lydelse enligt lagen (1996:000) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 kap. 8 §1 Följande juridiska personer skall lämna självdeklaration
1. aktiebolag, ekonomisk förening, sparbank, ömsesidigt skadeförsäk ringsföretag och värdepappersfond samt sådan stiftelse, fond eller inrättning som har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss familjs, vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen,
2. ideell förening, som avses i 7 § 5 mom. första stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, om dess bruttointäkter under beskattningsåret överstigit grundavdraget enligt 8 § nämnda lag,
3. dödsbo när dess bruttointäkter av kapital av annat slag än avkastning för vilken preliminär A-skatt skall betalas enligt 3 § 2 mom. tredje stycket uppbördslagen (1953:272) och bruttointäkter av en eller flera andra förvärvskällor uppgått till sammanlagt minst 100 kronor,
4. annan juridisk person, om dess bruttointäkter av en eller flera förvärvskällor under beskattningsåret uppgått till sammanlagt minst 100 kronor, 5. juridisk 5. juridisk person, vars person, vars tillgångar av den tillgångar av den art som anges i 3 § art som anges i 3 § 1 mom. lagen 1 mom. den (1947:577) om upphävda lagen statlig förmö- (1947:577) om genhetsskatt, vid statlig förmögen beskattningsårets hetsskatt, vid utgång haft ett beskattningsårets värde som utgång haft ett överstiger 800 värde som 000 kronor eller, överstiger 900 i fråga om sådan 000 kronor eller, juridisk person som i fråga om sådan avses i 6 § 1 mom. juridisk person som b nämnda lag, 25 avses i 6 § 1 mom. 000 kronor, b nämnda lag, 25 000 kronor, 6. juridisk person för vilken underlag för statlig fastighetsskatt, avkastningsskatt på pensionsmedel eller särskild löneskatt på pensionskostnader skall fastställas. Vid bedömandet av Vid bedömandet av deklarations deklarations skyldighet enligt skyldighet enligt första stycket 2-5 första stycket 2-5 skall hänsyn inte skall hänsyn inte tas till sådan in tas till sådan in komst eller komst eller förmögenhet, för förmögenhet, för vilken vilken skattskyldighet skattskyldighet inte föreligger inte föreligger enligt kommunal enligt kommunal skattelagen skattelagen (1928:370), lagen (1928:370), lagen om statlig om statlig inkomstskatt eller inkomstskatt eller lagen om statlig den upphävda förmögenhetsskatt. lagen om statlig Däremot skall förmögenhetsskatt. hänsyn tas till Däremot skall sådan inkomst eller hänsyn tas till förmögenhet som sådan inkomst eller enligt dubbel förmögenhet som beskattningsavtal enligt dubbel skall vara helt beskattningsavtal eller delvis skall vara helt undantagen från eller delvis beskattning i undantagen från Sverige. beskattning i Sverige.
1. Lydelse enligt prop. 1995/96:152, SkU25, rskr. 274.
dels antar följande
Förslag till Lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi
Härigenom föreskrivs att punkterna 51 och 62 av övergångsbestämmelserna till lagen (1994:1776) om skatt på energi skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Utskottets förslag 5. Såvitt avser 5. Såvitt avser växthusuppvärmning växthusuppvärmning vid yrkesmässig vid yrkesmässig växthusodling växthusodling tillämpas bestämmel tillämpas bestämmel serna i 7 kap. 4 § serna i 7 kap. 4 § den nya lagen först den nya lagen först från och med den 1 från och med den 1 januari 1996 och be januari 1996 och be stämmelserna i 9 stämmelserna i 9 kap. 2, 5, 7 och 8 kap. 2, 5, 7 och 8 §§ den nya lagen §§ den nya lagen först från och med först från och med den 1 juli den 1 januari 1996. 1997. 6. För bränsle, 6. För bränsle, som förbrukas för som förbrukas för växthusuppvärmning växthusuppvärmning vid yrkesmässig vid yrkesmässig växthusodling av växthusodling av någon som inte är någon som inte är skattskyldig, skall skattskyldig, skall till utgången av till utgången av juni månad 1996 december månad ingen energiskatt 1996 ingen tas ut och kol energiskatt tas ut dioxidskatt tas ut och koldioxidskatt efter en skattesats tas ut efter en som svarar mot en skattesats som fjärdedel av den svarar mot en skattesats som fjärdedel av den enligt den nya skattesats som lagen gäller för enligt den nya ifrågavarande lagen gäller för bränsle. I fråga om ifrågavarande gasol för drift av bränsle. I fråga om stationära motorer gasol för drift av skall dock stationära motorer koldioxidskatt tas skall dock ut med 350 kronor koldioxidskatt tas per 1 000 kilogram. ut med 350 kronor per 1 000 kilogram.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
1. Senaste lydelse 1995:1533
2. Senaste lydelse 1995:1533
res. 1 (m) - delvis res. 2 (fp) -delvis res. 3 (v) - delvis res. 4 (mp) - delvis res. 5 (kds)- delvis res. 13 (m) - delvis res. 14 (v) - delvis res. 20 (m,fp) - delvis res. 22 (mp) - delvis res. 26 (m) - delvis res. 27 (mp) - delvis res. 29 (m, fp) - delvis res. 31 (mp) - delvis
Stockholm den 30 maj 1996
På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors
I beslutet har deltagit: Lars Hedfors (s), Sverre Palm (s), Karl Hagström (s), Karl-Gösta Svenson (m), Lisbeth Staaf- Igelström (s), Rolf Kenneryd (c), Björn Ericson (s), Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Lars Bäckström (v), Ulla Rudin (s), Jan-Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp), Holger Gustafsson (kds), Lars U Granberg (s), Carl Erik Hedlund (m) och Barbro Andersson (s).
Reservationer
1. Förmögenhetsskatten (mom. 1 och mom. 24 i motsvarande del)
Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf, Jan-Olof Franzén och Carl Erik Hedlund (alla m) har
dels anfört följande:
Den borgerliga regeringen slopade 1991 förmögenhetsskatten på arbetande kapital i företag och fattade även beslut om att förmögenhetsskatten i sin helhet skulle slopas 1995. Innan beslutet att slopa förmögenhetsskatten hann träda i kraft ändrades det av den socialdemokratiska regeringen i avsikt att behålla och bredda förmögenhetsbeskattningen. Vid 1997 års taxering föreslår regeringen en skärpt beskattning av börsnoterade aktier, och vid 1998 års taxering har regeringen uppenbarligen för avsikt att gå vidare på denna linje genom att bryta upp 1991 års beslut om att skydda företagens arbetande kapital från förmögenhetsbeskattning.
Förmögenhetskatten gör det svårt att äga och driva företag i Sverige, och många lämnar Sverige för att undgå beskattningen. Genom den utflyttning som är en följd av förmögenhetsskatten förloras enligt en doktorsavhandling 1990 sannolikt minst lika mycket som skatten inbringar genom att avkastningen inte beskattas här. Till det kommer att entreprenörer och företagare som flyttar från landet har gått förlorade. Ett problem för skattemyndigheterna är också olika försök till kringgående genom ägande via utlandet. Försöken från svensk sida att beskatta utländska kapitalförsäkringar visar på de kontrollproblem som föreligger.
Regeringens förslag om skärpt förmögenhetsbeskattning av börsnoterade aktier gör det svårare för företagen att dra till sig nödvändigt riskkapital. Planerna på en förmögenhetsbeskattning av det arbetande kapitalet i företagen får samma effekt och bidrar nu till en osäkerhet om förutsättningarna för att äga och driva företag i Sverige. Så länge något bestämt besked inte lämnas om planerna på en förmögenhetsbeskattning av det arbetande kapitalet i de mindre företagen är det svårt för dessa att fatta några som helst beslut om anskaffning av kapital.
Förmögenhetsbeskattningen är i dag upphov till en mängd gränsdragnings problem och orättvisor. Skärgårdsborna drabbas av en mycket hög beskattning på grund av fastighetsskatten och förmögenhetsskatten. I många fall har de inte några möjligheter att betala dessa skatter utan kan t.o.m. tvingas sälja sin hem för att klara situationen. Sambeskattningen av förmögenhet ger svårförklarliga effekter som påtalats i motioner i detta ärende. Samboende utan barn kan ha en gemensam förmögenhet på 1,6 miljoner kronor utan någon beskattning, men om de skaffar barn utgår förmögenhetsskatt med tusentals kronor. Sambeskattningen har också kritiserats utifrån administrativa synpunkter av Riksskatteverket i rapporten Förslag till förenklingar i skattelagstiftningen (RSV Rapport 1995:10) och verket föreslår att den avskaffas.
Vi anser att förmögenhetsskatten bör slopas i sin helhet. På detta sätt löses på ett enkelt och bra sätt alla de problem som hänger samman med förmögenhetsbeskattningen, bl.a. med sambeskattningen, och regeringen kan skrinlägga sina planer på en breddad förmögenhetsbeskattning.
Med det anförda tillstyrker vi motion Sk45 yrkande 9.
dels vid mom. 1 och mom. 24 i motsvarande del hemställt
1. beträffande förmögenhetsskatten vid 1997 års taxering
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Sk45 yrkande 9 och med avslag på motionerna 1995/96:Sk46 yrkandena 1 och 2, 1995/96:Sk47 yrkande 1, 1995/96:Sk50 yrkandena 1 och 3 och 1995/96:Sk51 yrkandena 1-3 och proposition 1995/96:198 i denna del beslutar slopa förmögenhetsbeskattningen i dess helhet,
24. beträffande lagförslagen
att riksdagen till följd av vad utskottet anfört och hemställt antar det vid proposition 1995/96:198 fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1850) om upphävande av lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt med
dels den ändringen att lagen erhåller följande som reservanternas förslag betecknade lydelse,
Nuvarande lydelse Reservanternas förslag
Enligt riksdagens Enligt riksdagens beslut föreskrivs beslut föreskrivs att lagen att lagen (1947:577) om (1947:577) om statlig statlig förmögenhetsskatt förmögenhetsskatt skall upphöra att skall upphöra att gälla vid utgången gälla vid utgången av år 1991. Den av år 1991. Den upphävda lagen upphävda lagen tillämpas dock tillämpas dock alltjämt vid alltjämt vid 1997 och 1996 och tidigare års tidigare års taxeringar. Vid taxeringar. Vid 1992-1997 års 1992-1996 års taxeringar taxeringar tillämpas den tillämpas den upphävda lagen med upphävda lagen med de ändringar som de ändringar som framgår av framgår av punkterna 1-5 punkterna 1-5 nedan. nedan.
dels den ändringen att punkt 2 av övergångsbestämmelserna utgår ur förslaget,
dels den ändringen att punkt 3 av övergångsbestämmelserna erhåller följande som reservanternas förslag betecknade lydelse:
Regeringens förslag Reservanternas förslag
3. Statlig 3. Statlig förmögenhetsskatt förmögenhetsskatt för skattskyldig för skattskyldig som avses i 11 § 1 som avses i 11 § 1 mom. är mom. är
vid 1992 års vid 1992 års taxering 1,5 taxering 1,5 procent av den del procent av den del av den av den beskattningsbara beskattningsbara förmögenheten som förmögenheten som överstiger 800 000 överstiger 800 000 kronor men inte kronor men inte 1 600 000 kronor 1 600 000 kronor och 2,5 procent av och 2,5 procent av den del av förmögen den del av förmögen heten som heten som överstiger överstiger 1 600 000 kronor, 1 600 000 kronor, samt samt
vid 1993-1996 års vid 1993-1996 års taxeringar 1,5 taxeringar 1,5 procent av den del procent av den del av den beskatt av den beskatt ningsbara ningsbara förmögenheten som förmögenheten som överstiger 800 000 överstiger 800 000 kronor, samt kronor.
vid 1997 års taxering 1,5 procent av den del av den beskattningsbara förmögenheten som överstiger 900 000 kronor.
2. Förmögenhetsskatten (mom. 1 och mom. 24 i motsvarande del)
Isa Halvarsson (fp) har
dels anfört följande:
En starkt bidragande orsak till Sveriges problem är att andelen företagare har minskat kraftigt de senast decennierna. Bakom denna utveckling ligger bl.a. en serie skattehöjningar som inverkat negativt på möjligheterna för människor att äga och driva företag. Genom att regeländringarna varit många har de också skadat förtroendet för systemets stabilitet, och företagen är i dag försiktiga med att binda sig för långsiktiga investeringsbeslut.
Politiken måste nu inriktas på att återskapa ett klimat med goda villkor för nyföretagande och investeringar för att på det sättet få fart på Sverige. Människors affärsidéer och vilja och förmåga att starta egna företag och expandera redan etablerade företag måste uppmuntras och stimuleras.
En viktig förutsättning för att företagen skall kunna investera och växa är att de har tillgång till riskvilligt kapital, och Folkpartiet vill därför göra det lättare för företagen att dra till sig kapital. Ett grundläggande ställningstagande inom förmögenhetsbeskattningen är här beslutet år 1991 om att det arbetande kapitalet i företagen inte skall förmögenhetsbeskattas.
Regeringens förslag om skärpt förmögenhetsbeskattning av börsnoterade aktier innebär att de börsnoterade företagen får svårare att dra till sig svenskt riskkapital och måste avvisas.
Regeringens överväganden om en förmögenhetsbeskattning av O- och OTC- aktierna är illavarslande, och det bör klargöras att en sådan beskattning i praktiken innebär ett återinförande av förmögenhetsskatten på det arbetande kapitalet i företagen och därför måste avvisas. I denna del återkommer vi i en senare reservation.
Sambeskattning av förmögenhet är det enda kvarvarande momentet av sambeskattning som finns i nuvarande skattesystem den sista föråldrade kvarlevan av den syn på kvinnor som förr genomsyrade hela samhället. Fribeloppet på 800 000 kr är gemensamt för makar som sammanbott större delen av beskattningsåret. Med makar jämställs de som utan att vara gifta bor tillsammans och har eller har haft barn eller tidigare varit gifta med varandra. Detta innebär att samboende utan barn inte sambeskattas. I praktiken innebär detta att två personer eller t.ex. ett samboende par utan barn kan förlora flera tusen kronor per år om de gifter sig. Detta är oacceptabelt. Makar och samboende måste beskattas lika när det gäller förmögenhet.
Riksskatteverket anser i sin rapport Förslag till förenklingar i skattelagstiftningen (RSV Rapport 1995:10) att ett slopande av sambeskattningen av familjs förmögenhet skulle vara till stor fördel och innebära avsevärda förenklingar i de tekniska systemen.
Vi anser att sambeskattningen av förmögenhet skall slopas. I denna del återkommer vi i en senare reservation.
Jag avstyrker med det anförda regeringens förslag om skärpt beskattning av börsnoterade aktier.
dels vid mom. 1 och mom. 24 i motsvarande del hemställt
1. beträffande förmögenhetsskatten vid 1997 års taxering
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Sk47 yrkande 1 och med anledning av motionerna 1995/96:Sk45 yrkande 9, 1995/96:Sk46 yrkandena 1 och 2, 1995/96:Sk50 yrkandena 1 och 3 och 1995/96:Sk51 yrkandena 1-3 och med anledning av proposition 1995/96:198 i denna del bifaller förslaget om höjt fribelopp och avslår förslaget om fullvärdesbeskattning av börsnoterade aktier m.m.,
24. beträffande lagförslagen
att riksdagen till följd av vad utskottet anfört och hemställt antar det vid proposition 1995/96:198 fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1850) om upphävande av lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt med den ändringen att punkt 2 av övergångs bestämmelserna utgår ur förslaget.
3. Förmögenhetsskatten (mom. 1 och mom. 24 i motsvarande del)
Lars Bäckström (v) har
dels anfört följande:
Regeringen anger att de nya taxeringsvärdena för villor motiverar en höjning av fribeloppet vid förmögenhetsbeskattningen från 800 000 kr till 900 000 kr.
Vi delar regeringens uppfattning att de nya taxeringsvärdena kan skapa effekter som inte är rimliga när det gäller uttaget av förmögenhetsskatt men är inte övertygade om att det bästa sättet att möta detta problem är att höja fribeloppet för förmögenhetsskatten.
En höjning av fribeloppet innebär en lindring även för personer med förmögenhet som inte är bunden i en villafastighet. Lättnader av en sådan karaktär kan inte ses som fördelningspolitiskt acceptabla i det ansträngda statsfinansiella läge som råder.
Vi anser att man i stället bör överväga att reducera taxeringsvärdet vid förmögenhetsbeskattningen, så att fastigheten inte tas upp till det fulla taxeringsvärdet när det gäller förmögenhetsskatt. För ett beslut i sådan riktning fordras dock ytterligare beredning, och regeringens förslag till höjt fribelopp bör avslås i avvaktan på en sådan utredning. Vad här anförts bör riksdagen vidare som sin mening ge regeringen till känna.
I propositionen anför regeringen att förmögenhetsskatten för närvarande ses över med sikte på en enklare och rättvisare ordning. Regeringen anger vidare att ett förslag till en reformerad förmögenhetsbeskattning inom kort kommer att remissbehandlas för att därefter föreläggas riksdagen så att ett beslut kan träda i kraft till 1998 års taxering.
Vänsterpartiet har länge krävt en fullständig reformering av förmögen hetsbeskattningen och ser positivt på att regeringen aviserar ett kommande samlat förslag. Vänsterpartiet anser att en sådan reform bl.a. bör omfatta en bredare skattebas, dock så att principen om att undanta s.k. arbetande kapital i mindre företag bibehålls. Den differentierade skattesatsen bör återinföras så att större förmögenheter drabbas av en högre skattesats än mindre.
Vänsterpartiet är dessutom berett att positivt pröva en övergång från sambeskattning till enkelbeskattning i förmögenhetsbeskattningen. En sådan åtgärd kräver dock en justering av fribelopp och skiktgränser.
Övervägande skäl talar för att alla beslut om en reformerad förmögenhetsskatt borde tas vid ett och samma tillfälle.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. I denna del återkommer jag i en senare reservation.
dels vid mom. 1 och mom. 24 i motsvarande del hemställt
1. beträffande förmögenhetsskatten vid 1997 års taxering
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Sk46 yrkandena 1 och 2 och med anledning av motionerna 1995/96:Sk45 yrkande 9, 1995/96:Sk47 yrkande 1, 1995/96:Sk50 yrkandena 1 och 3, 1995/96:Sk51 yrkandena 1-3 och med anledning av proposition 1995/96:198 i denna del avslår förslaget om höjt fribelopp och som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
24. beträffande lagförslagen
att riksdagen till följd av vad utskottet anfört och hemställt
dels antar det vid proposition 1995/96:198 fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1850) om upphävande av lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt med den ändringen att punkt 3 av övergångs bestämmelserna utgår ur förslaget,
dels avslår det vid proposition 1995/96:198 fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter.
4. Förmögenhetsskatten vid 1997 års taxering (mom. 1 och mom. 24 i motsvarande del)
Ronny Korsberg (mp) har
dels anfört följande:
Genom en kombination av höjda taxeringsvärden och en höjning av fastighetsskatten, från 1,5 % till 1,7 % av taxeringsvärdet, har den totala kostnaden för fastighetsskatt ökat kraftigt för många hushåll. Grunden för de kraftiga höjningarna är att skatten beräknas på ett fiktivt värde, framräknat med hjälp av försäljningsvärdet på fastigheter inom samma värdeområde. De höjda taxeringsvärdena kan i vissa fall även påverka förmögenhetsskatten. En del av fastighetens värde blir på så sätt dubbelbeskattad.
Den föreslagna höjningen av fribeloppet för förmögenhetsskatt är enligt regeringens motivering en kompensation för den skattehöjning som beror på höjningen av taxeringsvärdet. Miljöpartiet de gröna delar regeringens uppfattning att det behövs en kompensation för den höjda fastighetsskatten men avvisar den metod som regeringen föreslår. I stället kan en reducering av taxeringsvärdet med 100 000 kr tillåtas i underlaget för beräkning av förmögenhetsskatt. På så sätt blir kompensationen riktad enbart till fastighetsägare. Regeringens förslag bör avslås, och regeringen uppmanas att återkomma med ett nytt förslag i enlighet med det anförda.
Regeringens förslag att marknadsnoterade aktier skall tas upp till fullt värde vid förmögenhetsbeskattning bör avvisas av flera skäl. Marknadsvärdet är fiktivt så till vida som det oftast innehåller en latent skatteskuld. För äldre aktier som realisationsvinstbeskattas enligt den s.k. schablonmetoden kan den latenta skatteskulden uppgå till 24 % av försäljningsvärdet. Det är inte rimligt att man skall betala förmögenhetsskatt för en sådan skatteskuld.
Enligt vår mening är det viktigt med ett breddat och spritt ägande i svenskt näringsliv. Tyvärr har utvecklingen under senare år gått åt det motsatta hållet. Det institutionella och utländska ägandet har ökat kraftigt. Samtidigt har den andel av aktierna som ägs direkt av svenska privatpersoner minskat från närmare 70 % för några decennier sedan till endast drygt 10 % i dag. Detta är en olycklig utveckling som skulle ytterligare förstärkas med de försämrade skattevillkor som regeringen föreslår. Förslaget kan också leda till att ytterligare riskvilligt kapital undandras från marknaden, vilket kan försvåra den nödvändiga förnyelsen av svenskt näringsliv. Regeringens förslag beträffande marknadsnoterade aktier bör avslås.
Med det anförda avstyrker vi regeringens förslag om höjt fribelopp och om fullvärdesbeskattning av marknadsnoterade aktier. Regeringen bör i stället återkomma med ett förslag om en reducering av taxeringsvärdet på villor vid förmögenhetsbeskattningen.
dels vid mom. 1 och mom. 24 i motsvarande del hemställt
1. beträffande förmögenhetsskatten vid 1997 års taxering
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Sk51 yrkandena 1-3 och med anledning av motionerna 1995/96:Sk45 yrkande 9, 1995/96:Sk46 yrkandena 1 och 2, 1995/96:Sk47 yrkande 1, 1995/96:Sk50 yrkandena 1 och 3 avslår proposition 1995/96:198 i denna del och som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
24. beträffande lagförslagen
att riksdagen till följd av vad utskottet anfört och hemställt avslår de vid proposition 1995/96:198 fogade förslagen till lag om ändring i lagen (1991:1850) om upphävande av lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt och lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter.
5. Förmögenhetsskatten (mom. 1 och mom. 24 i motsvarande del)
Holger Gustafsson (kds) har
dels anfört följande:
Regeringen skriver i propositionen att höjningen av fribeloppet motiveras med höjda taxeringsvärden. Problemen med de höjda taxeringsvärdena kräver dock andra mer kraftfulla åtgärder. Därför avvisar vi kristdemokrater förslaget.
Vi förordar bl.a. att fastighetsskatten på bostadsfastigheter sänks till 1,5 % av taxeringsvärdet och att en takregel som begränsar fastighetsskatten i storstäder och skärgårdar införs. En takregel kan t.ex. utformas så att skatten på marken slopas över visst taxeringsvärde eller att skatten på marken halveras över visst taxeringsvärde.
Det finns många motiv till varför aktier vid förmögenhetsbeskattningen inte skall tas upp till fulla värdet. Det främsta skälet är att det i kursen ligger en latent skatteskuld avseende reavinst vid en framtida försäljning som belastar aktierna. I propositionen skriver regeringen att aktier som innehas under en lång tid får en förhållandevis förmånlig behandling vid inkomstbeskattningen genom att värdestegring på aktien inte beskattas före försäljning. Detta är en mycket märklig skrivning. Om aktien ökar i värde kommer ju även förmögenhetsskatten att öka. Skrivningen synes vidare innebära att regeringen ser det som något negativt att aktier innehas under en lång tid för då får staten inte in någon reavinstskatt under den perioden. Detta är ett mycket inskränkt fiskalt och kortsiktigt tankesätt.
Regeringen skriver i propositionen att ytterligare överväganden bör göras i fråga om de i dag skattebefriade börsaktierna. Ambitionen är dock mycket klar. Regeringen vill införa förmögenhetsskatt även på aktierna på O- och OTC-listan samt på de aktier på A- listan som var förmånsbehandlade vid utgången av år 1991. En sådan förändring skulle vara förödande för mindre och medelstora företags möjligheter att få tillgång till riskvilligt kapital.
Kristdemokraterna anser att det privata sparandet skall gynnas. Genom opinionsbildning och skatteregler skall sparande uppmuntras. Tyvärr har regeringen fortsatt den politik som undergräver det privata sparandet, bl.a. genom begränsningar av avdragsutrymmet för pensionssparande, genom höjd avkastningsskatt på pensionssparande och nu genom föreslagna regler för skärpt förmögenhetsbeskattning av aktier.
Regeringens politik synes vara inriktad på att öka det statskontrollerade och institutionella ägandet av svenskt näringsliv. Genom att metodiskt skattemässigt missgynna privat sparande och förmögenhetsuppbyggande har Socialdemokraterna minskat det riskvilliga kapital som står till förfogande för näringslivet. Institutionerna betalar ingen förmögenhetsskatt på aktier vilket innebär att förslaget drabbar privata sparare. De rika privatpersoner som omfattas av den s.k. begränsningsregeln om maximalt 60 % i total skatt kommer inte heller att betala någon ökad förmögenhetsskatt.
Sambeskattning av förmögenhet är det enda kvarvarande momentet av sambeskattning som finns i nuvarande skattesystem den sista föråldrade kvarlevan av den syn på kvinnor som förr genomsyrade hela samhället.
Förmögenhetsskatten är 1,5 % på den del av den beskattningsbara förmögenheten som överstiger 800 000 kr. Den skattepliktiga förmögenheten beräknas bl.a. gemensamt för makar som sammanbott större delen av beskattningsåret. Med makar jämställs de som utan att vara gifta bor tillsammans och har eller har haft barn eller tidigare varit gifta med varandra. Detta innebär att samboende utan barn inte sambeskattas.
I praktiken innebär detta att två personer eller t.ex. ett samboende par utan barn kan förlora flera tusen kronor per år om de gifter sig. Detta är oacceptabelt. Makar och samboende måste beskattas lika när det gäller förmögenhet.
Riksskatteverket anser i sin rapport Förslag till förenklingar i skattelagstiftningen (RSV Rapport 1995:10) att ett slopande av sambeskatt ningen av familjs förmögenhet skulle vara till stor fördel och innebära avsevärda förenklingar i de tekniska systemen.
Jag anser att sambeskattningen av förmögenhet skall slopas. I denna del återkommer jag i en senare reservation.
Med det anförda tillstyrker jag motion Sk50 om avslag på regeringens förslag om höjt fribelopp och fullvärdesbeskattning av börsnoterade aktier.
dels vid mom. 1 och mom. 24 i motsvarande del hemställt
1. beträffande förmögenhetsskatten vid 1997 års taxering
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Sk50 yrkandena 1 och 3 och med anledning av motionerna 1995/96:Sk45 yrkande 9, 1995/96:Sk46 yrkandena 1 och 2, 1995/96:Sk47 yrkande 1 och 1995/96:Sk51 yrkandena 1-3 avslår proposition 1995/96:198 i denna del,
24. beträffande lagförslagen
att riksdagen till följd av vad utskottet anfört och hemställt avslår de vid proposition 1995/96:198 fogade förslagen till lag om ändring i lagen (1991:1850) om upphävande av lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt och lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter.
6. En reformerad förmögenhetsbeskattning (mom. 2)
Isa Halvarsson (fp) har
dels anfört följande:
Som jag utvecklat i reservation 2 innebär en förmögenhetsbeskattning av O- och OTC-aktierna i praktiken att förmögenhetsskatten på det arbetande kapitalet i företagen återinförs, vilket måste avvisas.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid mom. 2 hemställt
2. beträffande en reformerad förmögenhetsbeskattning
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Sk47 yrkande 2 och med avslag på motion 1995/96:Sk46 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
7. En reformerad förmögenhetsbeskattning (mom. 2)
Lars Bäckström (v) har
dels anfört följande:
Som jag anfört i reservation 4 ser vi inom Vänsterpartiet positivt på en reformering av förmögenhetsskatten som innebär en breddad bas med undantag för det arbetande kapitalet i mindre företag, differentierade skattesatser och eventuellt slopad sambeskattning. Vi vill dock särskilt betona vikten av att beslutet om en reformerad förmögenhetsskatt fattas vid ett och samma tillfälle.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid mom. 2 hemställt
2. beträffande en reformerad förmögenhetsbeskattning
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Sk46 yrkande 3 och med avslag på motion 1995/96:Sk47 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
8. Sambeskattningen av förmögenhet (mom. 3)
Isa Halvarsson (fp) och Holger Gustafsson (kds) har
dels anfört följande:
Som vi anfört i reservationerna 2 och 5 bör regeringen återkomma med ett förslag som innebär att problemen med sambeskattningen löses så att makar och sambor beskattas lika.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid mom. 3 hemställt
3. beträffande sambeskattningen av förmögenhet
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Sk50 yrkande 2 och med anledning av motion 1995/96:Sk54 hos regeringen begär ett förslag i enlighet med vad ovan anförts.
9. Redovisning och betalning av mervärdesskatt (mom. 4)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Jan-Olof Franzén (m), Holger Gustafsson (kds) och Carl Erik Hedlund (m) har
dels anfört följande:
Enligt vår mening bör de tidigare gällande reglerna för betalning av mervärdesskatt återinföras. Den likviditetsförsämring som genomfördes försvagar möjligheterna att investera i nya arbetstillfällen, och de långsiktiga kostnaderna skärper uttaget för de företag som har nyckeln till högre tillväxt, nya arbeten och ökat välstånd i sin hand.
Vi avvisade ändringarna i mervärdesskattereglerna som gällde nya redovisningsperioder och ny tidpunkt för redovisning och betalning av mervärdesskatt. Ändringarna innebär att många företag blir tvungna att betala in mervärdesskatt till staten redan innan de fått betalt av sina kunder. Detta är principiellt oacceptabelt och medför stora likviditetsproblem för många företag. Företagen fungerar genom momsredovisningssystemet som statens uppbördsmän och skall ges rimliga förutsättningar att klara denna uppgift utan att det skall påverka deras möjligheter att klara sin ordinarie verksamhet.
Statens intressen tycks genom ändringarna gå före företagens möjligheter att utvecklas. Det uppstår negativa statsfinansiella effekter genom att de nya reglerna orsakar praktiska och organisatoriska problem hos företagen och försämrad likviditet. Detta försvårar i sin tur möjligheterna till utveckling och expansion, vilket hämmar rekryteringsbenägenheten, särskilt hos mindre och medelstora företag.
Förslaget om att höja omsättningsgränsen från 10 till 40 miljoner kronor är ett steg i rätt riktning. Men det räcker inte. Vi anser att samtliga företag skall ha sin betalningstidpunkt för moms den 5:e i andra månaden efter redovisningsperiodens utgång. Inget företag skall behöva redovisa moms redan 20 dagar efter redovisningsperiodens utgång.
Näringslivet, samhället och människor efterfrågar i dag långsiktighet och stabilitet i det regelverk som styr deras verksamhet och liv. Långsiktiga investeringar, expansion och nyetableringar kräver möjligheter för företagare att även på lång sikt kunna överblicka de regler som påverkar finansieringen. I avvaktan på Skattebetalningsutredningens eventuella förslag om ett s.k. skattekonto borde man inte gjort några förändringar i reglerna för momsinbetalningar. Regeringen medgav själv i propositionen att införandet av ett system med skattekonto kan medföra ändrade förutsättningar även för redovisnings- och betalningstiden för mervärdesskatten. Att om ett år återigen förändra reglerna för företagarna främjar definitivt inte långsiktighet och stabilitet, vilket har stor betydelse för aktörerna på marknaden.
I sammanhanget kan också hänvisas till den rekommendation EU-kommissionen gav till medlemsländerna i november 1994 att företag inte skall behöva betala in moms förrän de själva fått fakturan betald. Särskilt gäller detta de små och medelstora företag med färre än 500 anställda. Kommissionen hänvisar till företagens likviditet som påverkas av långa betalningstider.
Regeringen bör återkomma med ett skyndsamt förslag som innebär att de tidigare reglerna återställs.
dels vid mom. 4 hemställt
4. beträffande redovisning och betalning av mervärdesskatt
att riksdagen med anledning motionerna 1995/96:Sk45 yrkande 14, 1995/96:Sk47 yrkande 4 och 1995/96:Sk50 yrkande 4 och proposition 1995/96:198 i denna del hos regeringen begär ett skyndsamt förslag i enlighet med vad ovan anförts.
10. Återbetalning av överskjutande mervärdesskatt (mom. 6)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Jan-Olof Franzén (m) och Carl Erik Hedlund (m) har
dels anfört följande:
Den uppsnabbning av momsinbetalningarna som infördes vid årsskiftet har inneburit ökade påfrestningar på likviditeten hos detaljhandelsföretagen i landet. För vissa företag uppstår s.k. negativ moms. Det gäller inte minst företag som gör säsongmässiga inköp av varor. För dessa företag är det viktigt att den negativa momsen återbetalas på det sätt som lagstiftaren avsett, dvs. skyndsamt. Under senare tid har rapporterats stora svårigheter för seriösa företag att inom rimlig tid återfå berättigad moms. Skattemyndig heterna har hänvisat till kravet på utredning, vilket dröjt. Detta har inneburit stora problem för många företag i detaljhandeln. Avsikten har aldrig varit att seriösa små och medelstora företags fortlevnad skall riskeras på grund av skattemyndigheternas bristande hastighet i kontrollen. Regeringen bör uppmärksamma problemet och vidta de åtgärder som krävs för att s.k. negativ moms inte skall åsamka företagare problem.
Vad vi anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid mom. 6 hemställt
6. beträffande återbetalning av överskjutande mervärdesskatt
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Sk44 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
11. Mervärdesskatten på livsmedel och tidningar (mom. 7)
Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf, Jan-Olof Franzén och Carl Erik Hedlund (alla m) har
dels anfört följande:
Regeringens och Centerpartiets överenskommelse om sänkt mer värdesskatt på livsmedel fick stark kritik när den presenterades. I det ekonomiska läge Sverige befinner sig i bör det utrymme som kan skapas för sänkta skatter i stället inriktas på att skapa bättre förutsättningar för tillväxt och nya arbeten. Det är då viktigt att skapa förutsättningar för sänkt skatt på arbete i stället för att genomföra en fördelningspolitiskt mycket tveksam skattesänkning. Flera studier har visat att sänkt skatt på livsmedel är ett synnerligen trubbigt instrument, om syftet är att förbättra situationen för hushåll med lägre inkomster och med flera barn. Särskilt vad gäller barnfamiljerna är det bättre att genomföra skattesänkningar som är direkt riktade till dessa, t.ex. genom grundavdrag för barn.
Vi föreslår i övrigt kraftigt sänkta skatter på arbete genom en egenavgift till sjukförsäkringen som är tre procentenheter lägre än vad regeringen genomfört och aviserat, slopad allmän löneavgift vilket leder till lägre priser eller större löneutrymme samt utrymme för rejält sänkt kommunalskatt.
Mot denna bakgrund bör den genomförda sänkningen av mervärdesskatten på livsmedel undanröjas. Samtidigt skall de skattesänkningar som ovan redovisats genomföras.
Enligt vår uppfattning bör reklamskatten slopas. Reklamskatten snedvrider förutsättningarna för olika media. I dag gäller reklamskatten dagstidningar medan etermedia inte belastas. Det är inte möjligt att utvidga reklamskatten. Den bör således slopas. Detta leder till ett skattebortfall på en miljard kronor. Samtidigt bör för att uppnå en bättre konkurrenssituation mellan dagstidningar och tidskrifter mervärdesskatten på dagstidningar höjas till 21 %, vilket enligt vår uppfattning bör vara det långsiktiga målet för det generella uttaget av mervärdesskatt. Därigenom minskas snedvridningarna. Samtidigt kompenseras dagstidningarna genom att reklamskatten slopas.
dels vid mom. 7 hemställt
7. beträffande mervärdesskatten på livsmedel och tidningar
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Sk45 yrkande 24 och med anledning av motion 1995/96:Sk45 yrkande 21 hos regeringen begär ett förslag i enlighet med vad ovan anförts.
12. Mervärdesskatten på livsmedel och tidningar (mom. 7)
Isa Halvarsson (fp) har
dels anfört följande:
Den enda skattesänkning av betydelse som Socialdemokraterna har genomfört är sänkningen av momsen på mat från 21 % till 12 % vid årsskiftet. Länge stod Socialdemokraterna emot det populistiska kravet på en momsdifferentiering, innebärande lägre moms på mat. I skattereformen var en enhetlig moms en av hörnstenarna. Av uppenbarligen opportuna skäl har man nu i stället gått in för en mycket kraftig differentiering som innebär en väldig konkurrenssnedvridning på konsumtionsvarumarknaden. Det är högst tvivelaktigt om de grupper som man vill hjälpa har någon nytta av sänkningen. Det kan tvärtom förhålla sig så att den mest gynnar välbeställda människor med dyra matvanor.
Vi anser att matmomssänkningen var mycket dålig fördelningspolitik och har i vår motion med anledning av vårpropositionen också framställt yrkanden som syftar till att beslutet om sänkt matmoms skall tas tillbaka.
Det finns goda skäl för att i stället för sänkt matmoms använda en mer träffsäker fördelningspolitisk insats, nämligen att stödja barnfamiljerna genom att barnbidraget återställs till nivån före sänkningen. Även flerbarnstilläggen bör förbättras.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid mom. 7 hemställt
7. beträffande mervärdesskatten på livsmedel och tidningar
att riksdagen med anledning av motion 1995/96:Sk45 yrkandena 21 och 24 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
13. Statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster (mom. 8 och mom. 24 i motsvarande del)
Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf, Jan-Olof Franzén och Carl Erik Hedlund (alla m) har
dels anfört följande:
Marginalskatten har stigit kraftigt till följd av den egenavgift till sjukförsäkringen som i realiteten är en ren inkomstskatt och höjningen av den statliga inkomstskatten från 20 till 25 %. Denna senare höjning var ursprungligen avsedd att enbart gälla t.o.m. 1998. Regeringen har emellertid aviserat att den skall ersättas av andra skattehöjningar med motsvarande effekt. Det innebär, tillsammans med de kommunala skattehöjningar som genomförts, att marginalskatten för en stor del av de heltidsarbetande i dag ligger på ca 60 %. Marginalskatten har skärpts också för alla andra inkomsttagare.
Regeringens förslag om en höjning av det fasta beloppet ger visserligen inte någon höjning av marginalskatten men ökar skattebelastningen för alla inkomsttagare.
Skattetrycket i Sverige måste minska om tillväxten skall kunna ta fart, och vi föreslår därför en rad skattesänkningar som skall förbättra förutsättningarna för sparande och investeringar och avvisar därför också regeringens olika förslag om skattehöjningar, bl.a. förslaget om en fördubbling av det fasta beloppet.
dels vid mom. 8 och mom. 24 i motsvarande del hemställt
8. beträffande statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster
att riksdagen med anledning av motion 1995/96:Sk46 yrkande 4 avslår proposition 1995/96:198 i denna del och som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
24. beträffande lagförslagen
att riksdagen till följd av vad utskottet anfört och hemställt
dels antar det vid proposition 1995/96:198 fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt med den ändringen i 10 § att siffran 200 återställs till siffran 100,
dels avslår det vid proposition 1995/96:198 fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1852) om beräkning av statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 1996-1999 års taxeringar.
14. Statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster (mom. 8 och mom. 24 i motsvarande del)
Lars Bäckström (v) har
dels anfört följande:
I propositionen föreslår regeringen att den statliga grundskatten höjs från 100 till 200 kronor. Detta är ett förslag till en proportionellt höjd skatt som Vänsterpartiet skulle kunna godta inom en ram som innebär en sammantaget godtagbar fördelningspolitisk profil, t.ex. i kombination med ett höjt grundavdrag för lägre inkomster och slopat grundavdrag för högre inkomster. Då regeringen inte kunnat samla sig till ett sådant alternativ bör förslaget om höjd grundskatt för närvarande avslås.
dels vid mom. 8 och mom. 24 i motsvarande del hemställt
8. beträffande statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Sk46 yrkande 4 avslår proposition 1995/96:198 i denna del,
24. beträffande lagförslagen
att riksdagen till följd av vad utskottet anfört och hemställt
dels antar det vid proposition 1995/96:198 fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt med den ändringen i 10 § att siffran 200 återställs till siffran 100,
dels avslår det vid proposition 1995/96:198 fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1852) om beräkning av statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 1996-1999 års taxeringar.
15. Inkomstbeskattningens allmänna utformning (mom. 10)
Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf, Jan-Olof Franzén och Carl Erik Hedlund (alla m) har
dels anfört följande:
Marginalskatten har stigit kraftigt till följd av den egenavgift till sjukförsäkringen som i realiteten är en ren inkomstskatt och höjningen av den statliga inkomstskatten från 20 till 25 %. Denna senare höjning var ursprungligen avsedd att enbart gälla till och med 1998. Regeringen har emellertid aviserat att den skall ersättas av andra skattehöjningar med motsvarande effekt. Det innebär, tillsammans med de kommunala skattehöjningar som genomförts, att marginalskatten för en stor del av de heltidsarbetande i dag ligger på ca 60 %. Marginalskatten har skärpts också för alla andra inkomsttagare.
Denna utveckling skadar samhällsekonomin. Arbete och företagande lönar sig mindre. Det ekonomiska utfallet av att satsa på bättre utbildning och högre kompetens blir för många alltför litet. Risken för att människor med hög kompetens lämnar Sverige blir större.
Marginalskattereformen måste återställas. Den statliga inkomstskatten sänks till 20 % från 1997 och fullt inflationsskydd införs från 1998. Gränsen för uttag av statlig inkomstskatt bör därefter successivt justeras upp.
Den höga beskattningen av arbete ger starkt negativa effekter för den privata tjänstesektorn. De tjänster som efterfrågas av hushållen är oftast av sådan karaktär att det finns icke beskattade alternativ till att anställa någon eller till att anlita ett företag för att utföra arbetet. Det vore önskvärt att beskattningen av arbete kunde sänkas generellt så kraftigt så att den potentiellt stora del av den privata tjänstesektorn som avser hushållstjänster skulle kunna expandera. Det medför emellertid ett så kraftigt skattebortfall att det inte är realistiskt. Det är därför nödvändigt att i ett första steg genomföra selektiva åtgärder så att skattekilen på arbete sänks kraftigt på tjänster med stort arbetsinnehåll som skulle kunna efterfrågas av de enskilda hushållen.
Vi förslår att en modell med skattereduktion för vissa hushålls tjänster införs och att reduktionen sätts till 50 % av kostnaden för det utförda arbetet. Dessutom bör som vi tidigare föreslagit avdragsrätt för styrkta barnomsorgskostnader införas, liksom ett permanent avdrag på reparationer och underhåll av egna bostäder. Denna senare fråga kräver emellertid ytterligare utredning innan den kan beslutas. I vårt budgetalternativ har utrymme reserverats för att möjliggöra ett sådant avdrag.
Regeringen har på två sätt försämrat förutsättningarna för det enskilda pensionssparande som är ett än mera nödvändigt komplement när de offentliga pensionssystemen reformeras. Avkastningsskatten har skärpts och avdragsutrymmet för premier har sänkts till hälften.
Avdragsutrymmet bör omedelbart återställas och avkastningsskatten sänkas till 1994 års nivå genom successiva sänkningar under de kommande tre åren.
dels vid mom. 10 hemställt
10. beträffande inkomstbeskattningens allmänna utformning
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Sk45 yrkandena 4-6, 12, 13, 22 och 23 och med anledning av motion 1995/96:Sk50 yrkandena 5 och 13 hos regeringen begär ett förslag i enlighet med vad ovan anförts.
16. Inkomstbeskattningens allmänna utformning (mom. 10)
Isa Halvarsson (fp) har
dels anfört följande:
Sverige behöver förstärka sin konkurrenskraft genom ökad kompetens. För att förbättra möjligheterna till studier föreslår Folkpartiet liberalerna att utrymmet för avdragsgillt sparande ökas från ett halvt till ett helt basbelopp per år och att uttag får ske för kompetenshöjande studier eller för användning som riskkapital i ett eget företag. Det tar tid att bygga upp ett eget kapital och vi föreslås därför att det öppnas en möjlighet till förtida uttag av ATP-pension för kompetenshöjande studier i utbyte mot att man går i pension ett år senare.
Folkpartiet liberalerna föreslår ett fyraårigt försök med kraftigt sänkt tjänstebeskattning i hushållssektorn och turistbranschen. Arbetsgivaravgiften för hushållstjänster avskaffas och turistmomsen sänks till 6 %. Syftet är att på detta sätt få fram minst 50 000 nya jobb. Hushållssektorn har en stor tillväxtpotential vad gäller sysselsättning och en stimulans av den sektorn är mer motiverad än en rad andra selektiva inslag i den nuvarande närings- och arbetsmarknadspolitiken. En annan sektor där det får anses väl dokumenterat att det finns en tillväxtpotential är turismen. Sverige har en mindre turistsektor är jämförbara länder. Turismen anges ofta som världens snabbast växande bransch. Ett skattetekniskt motiv för att pröva en annan modell för beskattning av hushållssektorn är att privatpersoner drabbas av dubbla skattekilar. Argumentet för att pröva en annan ordning för turistsektorn är att den i ett bytesbalansperspektiv måste betraktas som en exportnäring. Av bl.a. dessa skäl har vi stannat för att föreslå ett system som i sina detaljer självfallet måste utredas vidare men som i sina huvuddrag skulle innebära följande.
Från den 1 januari 1997 till den 31 december 2000, dvs. i fyra år, slopas arbetsgivaravgiften för personal som huvudsakligen arbetar med hus hållstjänster. Det gäller även personal i kommunal hemtjänst och hemsjukvård, men effekten på de ekonomiska relationerna stat-kommunsektor neutraliseras genom justering av statsbidragen till kommuner och landsting. För företag inom turistnäringen sänks momsen till nivån 6 %. Den närmare utformningen, bl.a. avgränsningsproblematiken, bör bli föremål för utredning.
Förslaget finansieras genom minskning eller avveckling av selektiva företagsstöd, som presstöd, byggsubventioner och rederistöd.
En momssänkning på hushållstjänster, som i och för sig kunde vara ett alternativ till vårt förslag, är f.n. inte möjlig av EU-skäl. Sänkt turistmoms är dock tillåten enligt EU:s direktiv och tillämpas också i vissa EU-länder.
En ytterligare åtgärd är ett system med servicecheckar efter fransk modell. När den som anlitat en annan har överlämnat en check till denne skall all byråkratisk hantering för den enskilde arbetsgivaren vara avslutad. När checken löses in svarar myndigheten för inbetalning av skatt och arbetsgivaravgifter, eventuell kontroll av F-skattesedel, försäkringar, inkomst uppgift till löntagaren och annat uppgiftslämnande till myndigheter. Checken kan vara antingen en kontantcheck i några olika valörer som köps på posten eller en check kopplad till ens konto som man själv kan skriva ut på valfritt belopp. I kombination med vårt förslag att subventionera hushållstjänster skulle det innebära att det allmänna bjuder på hela arbetsgivaravgiften. Det innebär att kostnaden för arbetsgivarfamiljen inte kommer att ligga särskilt mycket högre än vad som nu är vanligt för svart arbetskraft.
Folkpartiet liberalernas budgetalternativ innebär en starkare finansiering än regeringens. Om det skulle visa sig önskvärt från tillväxt eller konjunktursynpunkt finns det utrymme för skattesänkningar, t.ex. genom en ytterligare reducering av arbetsgivaravgifterna eller sänkt inkomstskatt för alla t.ex. i form av höjt grundavdrag. Värnskatten bör dock avskaffas omedelbart.
dels vid mom. 10 hemställt
10. beträffande inkomstbeskattningens allmänna utformning
att riksdagen med anledning av motionerna 1995/96:Sk45 yrkandena 4-6, 12, 13, 22 och 23 och 1995/96:Sk50 yrkandena 5 och 13 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
17. Inkomstbeskattningens allmänna utformning (mom. 10)
Holger Gustafsson (kds) har
dels anfört följande:
Införandet av värnskatten, höjningen av den statliga skatten med 5 procentenheter, var olycklig. Värnskattens införande innebar en höjning av marginalskatten och att effekterna av skattereformen urholkas.
Kristdemokraterna vill återställa den statliga skatten till den tidigare nivån om 20 %. I stället vill vi slopa grundavdraget vid statlig skatt. Detta ger minskade inkomster för staten på netto 2,5 miljarder kronor år 1997 och 1998.
Vartannat nystartat företag är ett tjänsteföretag och enligt SCB:s prognosinstitut kommer uppdragsverksamheten att vara den stora tillväxtsektorn fram till år 2015. Det handlar om olika branscher som bygg- och anläggning, data, miljö, ekonomi, försäkring, media, reklam, underhållning, turism, restaurang, frisör, skomakare, bilreparationer, städbolag och tvättinrättningar. Tjänstesektorn är arbetsintensiv. 1993 sysselsatte tjänstesektorn 70 % av arbetskraften och stod för 68 % av produktionen. Stimulanser för att påskynda utveckling av antalet tjänsteföretag skulle få påtagliga effekter på antalet nya jobb. Också ur resurshushållningssynpunkt är ett ökat utrymme för tjänstesektorn, till exempel när det gäller reparationer och underhåll, angeläget.
Arbete beskattas i dag generellt hårdare än kapital. Likaså har tjänsteföretag allmänt varit högre beskattade än industriföretagen under senare år. En maskininvestering får till exempel skrivas av under ett antal år, medan så inte är fallet vid en investering i en ny medarbetare eller kostnader för kompetenshöjning. Denna diskriminering av tjänsteproduktion måste minska. Att generellt minska tjänsteföretagens kostnader genom till exempel sänkt moms eller sänkt arbetsgivaravgift skulle, för att ge någon betydande effekt, i dagsläget vara en alltför dyr åtgärd. Sänkningen skulle behöva vara stor för att någon märkbar förändring skulle märkas vad gäller exempelvis sysselsättning. Som ett första steg bör därför en selektiv lösning väljas. Grundläggande när viss verksamhet särskilt stimuleras är att inte osund konkurrens mellan olika branscher och företag uppstår.
Ett sätt att stimulera tjänstesektorn är att subventionera tjänster som säljs till hushåll. Begränsningen skulle förslagsvis i ett första led vara olika former av underhåll, reparationer, renoveringar städning, tvätt, trädgårdsarbete, privat barnomsorg och hälsovård. Trots att det i dag finns en vit marknad för exempelvis husrenoveringar vet vi att en stor del av renoveringarna också utförs svart. Enligt uppgift från Målarmästarnas Riksförening betalas så mycket som 62 % av alla jobb inom målarbranschens privatpersonsmarknad svart. Genom en statlig subvention skulle man kunna reducera kostnaderna för vissa tjänster riktade mot hushållen och därmed stimulera till ökad sysselsättning och minskad svarthandel.
Den skattereduktion som gällde för reparationer av bostadshus, så kallat ROT-avdrag, innebar att den arbetskostnad som kunde styrkas medgav en 30-procentig skattereduktion. ROT- avdraget för 1994 gav staten en netto intäkt på 3,1 miljarder kronor och 19 000 nya arbetstillfällen beräknas ha skapats. För 1993 var motsvarande siffror 1,5 miljarder kronor och 8 000 nya jobb.
Kristdemokraterna anser att regeringens aviserade förslag till ROT-program bör vidgas till att omfatta ovanstående tjänster riktade till hushållen och att skattereduktionen bör vara avsevärt större.
dels vid mom. 10 hemställt
10. beträffande inkomstbeskattningens allmänna utformning
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Sk50 yrkandena 5 och 13 och med anledning av motion 1995/96:Sk45 yrkandena 4-6, 12, 13, 22 och 23 hos regeringen begär ett förslag i enlighet med vad ovan anförts.
18. Företagsbeskattningen (mom. 11)
Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf, Jan-Olof Franzén och Carl Erik Hedlund (alla m) har
dels anfört följande:
Som anförts i Moderaternas partimotion skapar dubbelbeskattningen flera problem för ekonomin. Riskkapitalförsörjningen försämras och inlåsningseffekter försämrar kapitalets rörlighet i företag med stora expansionsmöjligheter.
Dubbelbeskattningen bör omedelbart slopas. Som redovisades i den borgerliga regeringens proposition i denna fråga hade det varit att föredra om avdrag för ej erlagd utdelning kunnat medges i bolagen. Därmed hade fullständig likhet uppnåtts med behandlingen av räntor (avkastning på lånat kapital). Den vägen är emellertid av internationella skäl stängd, vilket också framgick av den socialdemokratiska regeringens höstproposition 1994. Införande av enkelbeskattning får då ske genom lindring av den extra skatt som tas ut av ägaren för den utdelade vinst som redan är beskattad i bolaget. Detta kan endera ske genom skattefrihet för mottagna utdelningar eller genom avräkning av de av bolaget erlagda beloppet.
Särskilda insatser måste göras för de mindre aktiebolag som växer snabbt och är vinstrika. Där finns de främsta förutsättningarna för nya arbeten. De så kallade fåmansbolagsreglerna drabbar dessa bolag hårt. Syftet bakom reglerna är att hindra att normala löneinkomster beskattas som utdelning med ett lägre skatteuttag. Mot den bakgrunden har reglerna utformats så att man i lagstiftningen definierar en normal avkastning . Det finns emellertid ingenting som kan kallas normal avkastning, särskilt inte för de snabbväxande och vinstrika företagen. Reglerna bör förändras så att om delägarna har gjort marknadsmässiga löneuttag skall avkastningen i övrigt betraktas som utdelning.
Ett riskkapitalavdrag får inte ses som en ersättning för i övrigt goda regler för riskkapitalbildning. Att som Socialdemokraterna återinföra dubbel beskattningen och medge ett synnerligen begränsat riskkapitalavdrag är sämre än att i en miljö med enkelbeskattning helt avstå från riskkapitalavdrag. Enligt vår uppfattning kan emellertid ett tillfälligt avdrag vara motiverat i en miljö där dubbelbeskattning slopats för att skapa förutsättningar för bättre kapitalförsörjning för framför allt mindre och medelstora företag.
Som kunde förutses har de mycket snäva regler som omgärdar det så kallade riskkapitalavdrag som införts lett till att det i realiteten inte kunnat utnyttjas. Riksdagen bör fatta beslut om ett tillfälligt riskkapitalavdrag som gäller under de närmaste fem beskattningsåren. Detta avdrag bör som vi tidigare föreslagit ha ett högre tak, 300 000 kr, och också gälla investeringar från privatpersoner via särskilda riskkapitalbolag. Därigenom skapas ett större intresse hos vanliga hushåll för riskkapitalsatsningar samtidigt som risken kan spridas.
dels vid mom. 11 hemställt
11. beträffande företagsbeskattningen
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Sk45 yrkandena 8, 10 och 11 och med anledning av motion 1995/96:Sk47 yrkande 3 hos regeringen begär ett förslag i enlighet med vad ovan anförts.
19. Företagsbeskattningen (mom. 11)
Isa Halvarsson (fp) har
dels anfört följande:
Om Sverige skall bli en företagarnation krävs det en mycket grundläggande kulturförändring. Hundratusentals människor måste känna att det är mödan värt att starta ett eget företag eller att investera för att ett redan existerande företag skall expandera. Folkpartiet liberalerna har lagt fram en rad förslag som främjar företagande. Vi har lagt fram förslag om ett jobbpaket som bl.a. innebär kraftigt sänkta skatter på företagande och kapitalbildning, försök att stimulera hushållstjänster som en ny arbetsmarknad och en mer genomtänkt kompetenspolitik.
Riskkapitalförsörjningen bör förbättras genom att den dubbla beskattningen av företagens vinster avskaffas. För svensk tillväxt är det centralt att vinstmedel från vinstrika företag kan kanaliseras över till nya innovationsföretag. Dubbelbeskattningen försvårar en sådan överföring genom att den låser in vinsterna i de företag där de genererats.
Fastighetsskatten på industrifastigheter är att betrakta som en skatt på arbetande kapital och drabbar särskilt mindre och medelstora företag. Den bör därför avskaffas så snart som möjligt.
Riskkapitalavdraget är välkommet men bör inte vara tidsbegränsat till två år och bör dessutom omfatta aktier som handlas på nya marknadsplatser för innovatörskapital. Ytterligare förslag som bör genomföras är ett uppskov med bolagsskatten för nystartade företag så länge skatten inte tas ut. Skattereglerna för fåmansbolag bör ändras och sänkas i syfte att förenkla för småföretagarna. Köp av egna aktier bör tillåtas för onoterade företag i syfte att underlätta generationsskiften.
dels vid mom. 11 hemställt
11. beträffande företagsbeskattningen
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Sk47 yrkande 3 och med anledning av motion 1995/96:Sk45 yrkandena 8, 10 och 11 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
20. Energiskatten på bränslen och elektrisk kraft (mom. 12 och mom. 24 i motsvarande del)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Jan-Olof Franzén (m) och Carl Erik Hedlund (m) har
dels anfört följande:
De kraftiga energiskattehöjningarna för bränslen och elektrisk kraft försämrar hushållens ekonomiska situation ytterligare samtidigt som näringslivets kostnader ökar. Det finns ingen miljöpolitisk motivering för förslagen. Särskilt anmärkningsvärt är att det genomförs innan förslag från Skatteväxlingskommittén har avlämnats. Kommittén skall överväga vilka förändringar som kan ske av den miljörelaterade beskattningen i syfte att skapa förutsättningar för sänkt skatt på arbete. Regeringens förslag är rent statsfinansiellt motiverade och innebär att ytterligare skattehöjningar läggs till de som redan genomförts.
Skattehöjningarna gäller även bensin och diesel. I vårt land, framför allt i Norrlandslänen och andra delar av landet där arbetstillfällen försvunnit, är bilen en nödvändighet för många människors försörjning. Den kollektiva trafiken är över huvudtaget inte utbyggd. Förutom ökade driftskostnader för arbetsresor har invånarna i dessa eller delar av landet en dålig samhälls service, t.ex. långa resor till läkare och annan vård och inte minst den dagliga varuförsörjningen för sitt uppehälle. Allt detta ökar kostnaden till en nivå, som inte längre kan accepteras. Risken är att en bensinprishöjning nu och ett antal år framåt slår oerhört hårt och orättvist mot en viss grupp människor, framför allt låginkomsttagare och barnfamiljer i glesbygd.
Mot denna bakgrund är det enligt vår uppfattning nödvändigt att förslaget blir föremål för en närmare analys i syfte att klargöra vilka effekter som kan uppstå med förslagets nuvarande utformning.
Med det anförda avstyrker vi förslaget om höjd energiskatt.
dels vid mom. 12 och mom. 24 i motsvarande del hemställt
12. beträffande energiskatten på bränslen och elektrisk kraft
att riksdagen med bifall till motionerna 1995/96:Sk39 yrkande 1 och yrkande 2 i denna del, 1995/96:Sk45 yrkande 15, 1995/96:Sk47 yrkande 7 i denna del och 1995/96:Sk55 yrkande 1, med anledning av motionerna 1995/96:Sk49, 1995/96:Sk50 yrkande 6 och 1995/96:Sk55 yrkande 2 och med avslag på motionerna 1995/96:Sk41 yrkande 1, 1995/96:Sk46 yrkandena 8 och 9, 1995/96:Sk50 yrkande 7, 1995/96:Sk51 yrkandena 5 och 6 och 1995/96:Sk53 avslår proposition 1995/96:198 i denna del,
24. beträffande lagförslagen
att riksdagen till följd av vad utskottet anfört och hemställt antar det vid proposition 1995/96:198 fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi med den ändringen att 2 kap. 1 §, 11 kap. 3 § och punkterna 2-4 av övergångsbestämmelserna utgår ur förslaget.
21. Energiskatten på bränslen och elektrisk kraft (mom. 12)
Lars Bäckström (v) har
dels anfört följande:
Regeringen förslår att energiskatten höjs för samtliga bränsleslag. Regeringen förslår även en höjning av energiskatten på elektrisk kraft. Höjningarna sker i två steg, den första höjningen den första september 1996 och den andra höjningen den 1 juli 1997. Regeringen konstaterar att den direkta effekten av de föreslagna höjningarna begränsar sig till hushållssektorn.
Vänsterpartiet tillstyrker förslaget. Det ger en väsentlig inkomstförstärkning och ligger i linje med en politik för miljöomställning och energihushållning som Vänsterpartiet förordar.
Höjningarna är dock inte oproblematiska. Som regeringen anger belastar de huvudsakligen hushållssektorn. Detta gör att skatteskärpningarna kan leda till sneda fördelningspolitiska effekter. Särskilt aktuellt blir detta i glesbygd och inte minst gäller detta i de norra delarna av Sverige. Vänsterpartiet anser därför att höjningarna bör kombineras med riktade skattesänkningar för lägre inkomster. Förslagen bör också leda till ett förnyat och forcerat utredningsarbete kring möjligheterna att regionalt differentiera drivmedelsbeskattningen. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid mom. 12 hemställt
12. beträffande energiskatten på bränslen och elektrisk kraft
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Sk46 yrkandena 8 och 9, med anledning av motionerna 1995/96:Sk41 yrkande 1, 1995/96:Sk49, 1995/96:Sk50 yrkandena 6 och 7, 1995/96:Sk53 och 1995/96:Sk55 yrkande 2 och med avslag på motionerna 1995/96:Sk39 yrkande 1 och yrkande 2 i denna del, 1995/96:Sk45 yrkande 15, 1995/96:Sk47 yrkande 7 i denna del, 1995/96:Sk51 yrkandena 5 och 6 och 1995/96:Sk55 yrkande 1 bifaller proposition 1995/96:198 i denna del och som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
22. Energiskatten på bränslen och elektrisk kraft (mom. 12 och mom. 24 i motsvarande del)
Ronny Korsberg (mp) har
dels anfört följande:
Regeringens förslag till höjda energiskatter ingår inte i någon skatteväxling utan är helt och hållet en åtgärd för att stärka statsfinanserna. Enligt regeringens beräkningar medför den ökade inkomster för staten på drygt 4 miljarder kronor under 1997.
Vi anser att energirelaterade skatter bör höjas så att inkomsterna ökar med drygt dubbla detta belopp under år 1997. Detta kan ske genom att den av regeringen föreslagna höjningen den 1 juli 1997 tidigareläggs till den 1 januari. Vidare bör höjningar ske även av koldioxidskatten. Förutom de energirelaterade skatterna bör även en avfallsskatt införas och skatterna på handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel höjas.
Totalt ger dessa skatte- och avgiftshöjningar ca 11 miljarder kronor i ökade statsinkomster under 1997. Med hänsyn till det statsfinansiella läget bör inte hela detta belopp växlas mot sänkta skatter på arbete under 1997 utan ett belopp motsvarande av regeringen beräknade inkomstförstärkningar användas för förstärkning av statsfinanserna. Resten skall växlas mot att den föreslagna höjningen av egenavgifterna med en procentenhet 1997 inte genomförs. Ett belopp bör också reserveras för särskilda rabatter till den energiintensiva industrin.
Med det anförda tillstyrker vi förslaget om en höjning av energiskatten den 1 september 1996 men föreslår att höjningen den 1 juli 1997 tidigareläggs till den 1 januari 1997.
Som ett led i skatteväxlingen bör den generella nivån på koldioxidskatten höjas med 10 öre per kg utsläppt koldioxid från den 1 januari 1997. I denna del bör regeringen återkomma med ett förslag
dels vid mom. 12 och mom. 24 i motsvarande del hemställt
12. beträffande energiskatten på bränslen och elektrisk kraft
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Sk51 yrkandena 5 och 6 och med avslag på motionerna 1995/96:Sk39 yrkande 1 och yrkande 2 i denna del, 1995/96:Sk41 yrkande 1, 1995/96:Sk45 yrkande 15, 1995/96:Sk46 yrkandena 8 och 9, 1995/96:Sk47 yrkande 7 i denna del, 1995/96:Sk49, 1995/96:Sk50 yrkandena 6 och 7, 1995/96:Sk53 och 1995/96:Sk55 yrkandena 1 och 2 och med anledning av proposition 1995/96:198 i denna del beslutar bifalla förslaget om höjda energiskatter på bränslen och elektrisk kraft med den ändringen att den höjning som föreslås genomförd den 1 juli 1997 i stället genomförs den 1 januari 1997 och hos regeringen begär ett förslag i enlighet med vad som anförts,
24. beträffande Fel! Autotext-post är inte definierad.
att riksdagen till följd av vad utskottet anfört och hemställt antar det vid proposition 1995/96:198 fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi med den ändringen i punkterna 2 och 3 av övergångsbestämmelserna att orden "juni månad 1997" ersätts med orden "december månad 1996".
23. Energiskatten på bränslen och elektrisk kraft (mom. 12)
Holger Gustafsson (kds) har
dels anfört följande:
Vi anser att det inte är rimligt med en generell höjning av bensin och omärkt olja utan nödvändig kompensation för glesbygden. De boende i glesbygd har inte tillgång till kollektiva färdmedel på samma sätt som de som bor i storstäderna. Samma tankegångar finns också med i kommunikationskommitténs betänkande. De menar också att ökade skatteintäkter skall ge möjligheter till ökade miljöinsatser på transportsidan.
Vi anser att kompensationsåtgärder för glesbygden och riktade medel för utveckling och stöd till miljövänligare motorfordon utgör en grundläggande förutsättning för att regeringens förslag skall kunna genomföras.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid mom. 12 hemställt
12. beträffande energiskatten på bränslen och elektrisk kraft
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Sk50 yrkandena 6 och 7, med anledning av motionerna 1995/96:Sk46 yrkande 8, 1995/96:Sk49 och 1995/96:Sk55 yrkande 2 och med avslag på motionerna 1995/96:Sk39 yrkande 1 och yrkande 2 i denna del, 1995/96:Sk41 yrkande 1, 1995/96:Sk45 yrkande 15, 1995/96:Sk46 yrkande 9, 1995/96:Sk47 yrkande 7 i denna del, 1995/96:Sk51 yrkandena 5 och 6, 1995/96:Sk53 och 1995/96:Sk55 yrkande 1 bifaller proposition 1995/96:198 i denna del och som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
24. Industrins energibeskattning (mom. 13)
Lars Bäckström (v) har
dels anfört följande:
En av de viktigaste frågorna i detta sammanhang är elskatten och industrin. Vänsterpartiet och även Socialdemokraterna gick emot riksdagens beslut under regeringen Bildt att helt befria industrin från elskatten. Vänsterpartiet står fast vid denna uppfattning och menar att elskatten för industrin borde återinföras. En rimlig nivå kan vara att industrin skall erlägga elskatt till hälften av den generella nivån. Detta skulle ligga i linje med beslutet att industrins koldioxidskatt skall uppgå till 50 % av den generella nivån. I likhet med vad som gäller för koldioxidskatten bör då vissa lättnader införas för särskilt energiintensiv industri. En sådan elbeskattning gör det också enklare att finna lösningar på de problem som produktionsskatterna på el kan ge upphov till för den energiintensiva industrin.
Vad som här anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid mom. 13 hemställt
13. beträffande industrins energibeskattning
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Sk46 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
25. Grönfodertorkarna (mom. 14)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Lars Bäckström (v), Jan-Olof Franzén (m) och Carl Erik Hedlund (m) har
dels anfört följande:
I propositionen berörs den viktiga frågan om industrins energibeskattning. För närvarande gäller att koldioxidskatten skall uppgå till 25 % av den generella skattenivån. En höjning aviseras till 50 %. Denna situation med synnerligen lång osäkerhet i frågan är till nackdel för företagsamheten i landet. För en bransch, nämligen grönfodertorkindustrin, håller detta läge på att innebära en utslagning av den svenska produktionen av grönpellets. Produktionen används till foder för samtliga djurslag och som ersättning till syntetiska färgämnen i äggproduktion.
Skatteutskottet berörde denna fråga särskilt i sitt betänkande (1994/95:SkU28) från maj 1995. I betänkandet heter det Enligt utskottets mening bör regeringen noga följa utvecklingen för denna och andra branscher som befinner sig i ett på motsvarande sätt utsatt läge och vid behov vidtaga åtgärder. Självfallet måste branscher som dessa bli föremål för en ingående analys vid utformningen av de nedsättningsregler som nu övervägs i regeringskansliet.
Importen har ökat så att danska företag nu har 40 % av den svenska marknaden. Ett exempel kan illustrera bakgrunden. Uppgifterna vilar på underlag från branschen och i övrigt på 1996 års förhållanden. Fallet bygger på det förslag som finansdepartementet ingivit till EU-kommissionen. En svensk grönfodertork med en årsproduktion på 3 000 ton får en punktskattebelastning på 434 500 svenska kronor eller 11 % av varuvärdet. Motsvarande situation för ett danskt företag med samma årsproduktion är 8 478 danska kronor eller 0,2 % av varuvärdet.
Det är inte bara branschens framtid som står på spel. Vallen, som utgör insatsvara i produktionen, har stor betydelse för miljön. Ett område som är känsligt för miljöpåverkan är Laholmsbukten. De så kallande Mellby försöken visar att vallodlingen har stor betydelse för att minska läckaget av nitratkväve. De odlare som nu odlar vall för leverans till exempelvis Genavads grönfodertork överväger att ställa om till annan produktion på grund av grönfoderindustrins osäkra framtid. Detta riskerar att leda till negativ miljöpåverkan i området. På samma sätt är situationen i andra delar av landet.
Förhållandet att staten genom bidrag vill stimulera till vallodling gör skattesituationen extra motsägelsefull. Det utgår EU-bidrag till producenterna med 68,8 ecu per ton utan svensk delfinansiering. Detta bidrag utgår på motsvarande sätt till danska producenter. Eftersom det finns tydliga miljövinster med vallodling så leder en utslagning av de svenska grönpelletsproducenterna på grund av höga skatter till att miljöeffekten blir negativ.
Vi anser att läget fordrar att regeringen snarast lägger fram ett förslag som innebär att det finns förutsättningar för svensk produktion av grönpellets även i framtiden. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid mom. 14 hemställt
14. beträffande grönfodertorkarna
att riksdagen med anledning av motionerna 1995/96:Sk40 och 1995/96:Sk50 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
26. Värmeleveranser till industrin och växthusnäringen (mom. 15 och mom. 24 i motsvarande del)
Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf, Jan-Olof Franzén och Carl Erik Hedlund (alla m) har
dels anfört följande:
Värmekompensationen infördes för att möjliggöra användning av biobränslen när värme levereras till industrin och har gynnat både miljön och industrin. Värmeverken har anpassat sig till denna möjlighet och har som en följd härav kunnat bygga ut sina leveranser av biobränslebaserad värme. På flera orter har värmekompensation utgjort en förutsättning för att bygga värmeverk eftersom underlaget av leveranser till hushållen varit för litet.
Också inom industrin har man anpassat sig till reglerna och det har förekommit att man genom en juridisk ombildning skaffat sig rätt till kompensation för en redan existerande värmeproduktion. Detta har inte varit avsikten med reglerna och vi kan därför instämma i att reglerna behöver ändras.
Regeringen föreslår att kompensationen slopas och att behovet av särskilda regler för biobaserade värmeleveranser tillgodoses genom ett särskilt stöd till de större värmeverken.
Vi kan inte acceptera regeringens förslag. De investeringar som görs i värmeverk kräver mycket långa avskrivningstider och ett statligt stöd till driften är en alltför osäker grund för att fatta sådana investeringsbeslut. Vi anser att värmekompensationen i stället bör omarbetas i syfte att undvika den form av missbruk som beskrivs i propositionen. På detta sätt byggs en bättre grund för framtida investeringar i biobaserade värmeverk.
Med det anförda avstyrker vi regeringens förslag om slopad värme kompensation.
dels vid moment 15 och mom. 24 i motsvarande del hemställt
15. beträffande värmeleveranser till industrin och växthusnäringen
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Sk45 yrkande 17 och med anledning av motionerna 1995/96:Sk46 yrkandena 5 och 6 och 1995/96:Sk50 yrkande 8 avslår proposition 1995/96:198 i denna del,
24. beträffande lagförslagen
att riksdagen till följd av vad utskottet anfört och hemställt antar det vid proposition 1995/96:198 fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi med den ändringen att 9 kap. 5, 7 och 8 §§ utgår ur förslaget.
27. Värmeleveranser till industrin och växthusnäringen (mom. 15 och mom. 24 i motsvarande del)
Ronny Korsberg (mp) har
dels anfört följande:
Industrin betalar inte någon energiskatt och en koldioxidskatt som uppgår till endast 25 % av den allmänna nivån och denna låga skattesats gällde tidigare också för värmeleveranser till industrin. Ett problem med den låga industribeskattningen av bränslen är att biobränslen har svårt att konkurrera. för att mildra detta problem ersattes skattenedsättningen vid värmeleveranser med en schabloniserad kompensation som lämnas även för biobränslen. Härigenom återfick biobränslena sin konkurrenskraft vid värmeleveranser.
Grundproblemet med biobränslenas konkurrenskraft på industriområdet är bl.a. den låga beskattningen på fossilbränslen. Det är därför bra att regeringen aviserat ett förslag om en höjning av industrins koldioxidskatt från 25 % till 50 % av den allmänna nivån. Industrins energi- och koldioxidskatter kommer härigenom att öka i förhållande till den allmänna nivån för dessa skatter.
Biobränslen har i dag en förhållandevis god konkurrenskraft på de fullbeskattade områdena.
De oavsiktliga ekonomiska effekterna av värmekompensationen som redovisas i propositionen gör att det är nödvändigt att på något sätt begränsa dess tillämpningsområde. Regeringen har - avsiktligt eller ej - föreslagit att såväl värmekompensationen som övriga nedsättningsmöjligheter vid värmeleveranser till industrin skall slopas.
Enligt min mening bör regeringens förslag bifallas så att det inte längre blir möjligt att tillämpa någon form av industrinedsättning i värmeverken. Detta skall kompletteras med ett riktat stöd så att biobränslena fullt ut återfår sin konkurrenskraft vid användning i verken.
Det är nödvändigt att se till att konkurrensfördelarna för biobränslen bibehålls.
Med det anförda tillstyrker jag propositionen.
dels vid moment 15 och mom. 24 i motsvarande del hemställt
15. beträffande värmeleveranser till industrin och växthusnäringen
att riksdagen med avslag på motionerna 1995/96:Sk45 yrkande 17, 1995/96:Sk46 yrkandena 5 och 6 och 1995/96:Sk50 yrkande 8 bifaller proposition 1995/96:198 i denna del,
24. beträffande lagförslagen
att riksdagen till följd av vad utskottet anfört och hemställt antar det vid proposition 1995/96:198 fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi såvitt avser 9 kap. 5, 7 och 8 §§.
28. Värmeleveranser till industrin och växthusnäringen (mom. 15)
Holger Gustafsson (kds) har
dels anfört följande:
När regeringen utformar det stöd som är avsett att träda i stället för värmekompensationen är det enligt vår mening viktigt att behovet av en säker grund för långsiktiga beslut beaktas och att beskedet om stödets utformning lämnas så snabbt att de investeringsbeslut som nu fattas inte påverkas negativt. Vidare bör regeringen vid utformningen iaktta en öppenhet när det gäller behovet av stöd också för andra leverantörer än de stora verken.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 15 hemställt
15. beträffande värmeleveranser till industrin och växthusnäringen
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Sk50 yrkande 8, med anledning av motion 1995/96:Sk46 yrkandena 5 och 6, med avslag på motion 1995/96:Sk45 yrkande 17 och med anledning av proposition 1995/96:198 i denna del bifaller regeringens förslag om slopad värmekompensation med den justeringen att äldre regler återinsätts och som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
29. Produktionsskatterna på kärnkraft och äldre vattenkraft (mom. 17 och mom. 24 i motsvarande del)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Jan-Olof Franzén (m) och Carl Erik Hedlund (m) har
dels anfört följande:
Regeringen föreslår att produktionsskatterna på elektrisk kraft från kärnkraftverk och äldre vattenkraftverk höjs. Dessa kraftiga skattehöjningar försämrar hushållens ekonomiska situation och ökar näringslivets kostnader.
Särskilt allvarligt är läget för den energiintensiva industrin. Denna har normalt sin marknad utanför Sverige och har därför inte någon möjlighet att över vältra en kostnadsökning på sina kunder. För den elintensiva industrin innebär regeringens förslag en elkostnadsökning på 8-10 %. Med den höjning som genomförts vid årsskiftet uppgår ökningen till nära 20 %. För de mest elintensiva företagen som aluminiumsmältverk och ferrolegerings producenter betyder höjningen att de får en kostnadsökning på ca 40-50 000 kr per anställd. Med årsskiftets höjning blir kostnadsökningen ca 100 000 kr per anställd.
Som ett exempel kan nämnas Vargön Alloys. Företaget är världsledande inom ferrolegeringar och klarar detta med en svensk lönenivå tack vare en mycket långt driven energieffektivitet. Företagets spillvärme värmer 80 % av Vänersborg och Modos Pappersfabrik Holmen Paper. Enligt skrivelser till utskottet kan 1 800 arbetstillfällen försvinna om Vargön Alloys tvingas lägga ned.
Jämför man elprisnivå för de elintensiva företagen före skattehöjningarna erlägger företagen i allmänhet 20-24 öre per kWh medan konkurrentföretagen i Norge betalar 10-15 öre, i USA och Kanada 12-14 öre. Även om det finns länder med högre prisnivå än den svenska ligger således nivån i de viktigaste konkurrentländerna lägre.
De flesta elintensiva företag är bundna av fleråriga kontrakt med sina elleverantörer, och kontrakten ger leverantörerna rätt att övervältra alla nya skatter, även produktionsfaktors- eller fastighetsskatter, som påförs leverantörerna. Den höjning som genomfördes vid årsskiftet har övervältrats på detta sätt även om den för närvarande är föremål för process.
Även ur miljösynpunkt är produktionsskatterna förkastliga. Den nordiska elmarknaden har startat vid årsskiftet men har ännu inte nått sin fulla funktion. I den mån de svenska företagen vänder sig till danska eller finska kraftleverantörer för att undgå de svenska prishöjningarna kommer en betydande del av leveranserna att vara dansk kolkondenskraft eller via Finland levererad rysk kärnkraft.
Vi avvisar med det anförda regeringens förslag om höjd produktionsskatter.
dels vid mom. 17 och mom. 24 i motsvarande del hemställt
17. beträffande produktionsskatterna på kärnkraft och äldre vattenkraft
att riksdagen med bifall till motionerna 1995/96:Sk39 yrkande 2 i denna del, 1995/96:Sk45 yrkande 16 och 1995/96:Sk47 yrkande 7 i denna del och med avslag på motion 1995/96:Sk51 yrkande 7 avslår proposition 1995/96:198 i denna del,
24. beträffande lagförslagen
att riksdagen till följd av vad utskottet anfört och hemställt avslår de vid proposition 1995/96:198 fogade förslagen till lag om ändring i lagen (1983:1104) om särskild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk och lag om ändring i lagen (1982:1201) om skatt på viss elektrisk kraft.
30. Produktionsskatterna på kärnkraft och äldre vattenkraft (mom. 17)
Lars Bäckström (v) har
dels anfört följande:
Den energiintensiva industrin som inte har någon möjlighet att undgå de elkostnadshöjningar som blir följden av en höjd produktionsskatt på el och som har ett mycket utsatt konkurrensläge bör ges någon form av lindring. Som ett exempel på ett sådant företag kan nämnas Vargön Alloys. Företaget är världsledande inom ferrolegeringar och klarar detta tack vare en mycket långt driven energieffektivitet. Företagets spillvärme värmer 80 % av Vänersborg och Modos pappersfabrik Holmen Paper. Enligt skrivelser till utskottet kan 1 800 arbetstillfällen försvinna om Vargön Alloys tvingas lägga ned. Det är inte rimligt att en höjning av produktionsskatterna riskerar att ge denna effekt. Produktionsskatterna måste därför kompletteras med någon form av särlösning för den energiintensiva industrin. Troligen sker detta bäst genom någon form av skattenedsättning för leveranser som sker till industrier av denna typ.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid mom. 17 hemställt
17. beträffande produktionsskatterna på kärnkraft och äldre vattenkraft
att riksdagen med avslag på motionerna 1995/96:Sk39 yrkande 2 i denna del, 1995/96:Sk45 yrkande 16, 1995/96:Sk47 yrkande 7 i denna del och 1995/96:Sk51 yrkande 7 och med anledning av proposition 1995/96:198 i denna del bifaller förslaget om höjda produktionsskatter och som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
31. Produktionsskatterna på kärnkraft och äldre vattenkraft (mom. 17 och mom. 24 i motsvarande del)
Ronny Korsberg (mp) har
dels anfört följande:
Regeringens förslag till höjda energiskatter ingår inte i någon skatteväxling utan är helt och hållet en åtgärd för att stärka statsfinanserna. Enligt regeringens beräkningar medför den ökade inkomster för staten på drygt 4 miljarder kronor under 1997. Vi anser att energirelaterade skatter bör höjas så att inkomsterna ökar med drygt dubbla detta belopp under år 1997. Detta kan ske genom att den av regeringen föreslagna höjningen den 1 juli 1997 tidigareläggs till den 1 januari.
Vidare bör höjningar ske även av koldioxidskatten. Förutom de energirelaterade skatterna bör även en avfallsskatt införas och skatterna på handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel höjas. Totalt ger dessa skatte- och avgiftshöjningar ca 11 miljarder kronor i ökade statsinkomster under 1997. Med hänsyn till det statsfinansiella läget bör inte hela detta belopp växlas mot sänkta skatter på arbete under 1997 utan ett belopp motsvarande av regeringen beräknade inkomstförstärkningar användas för förstärkning av statsfinanserna. Resten skall växlas mot att den föreslagna höjningen av egenavgifterna med en procentenhet 1997 inte genomförs. Ett belopp bör också reserveras för särskilda rabatter till den energiintensiva industrin.
Med det anförda tillstyrker jag motion Sk51 yrkande 7.
dels vid mom. 17 och mom. 24 i motsvarande del hemställt
17. beträffande produktionsskatterna på kärnkraft och äldre vattenkraft
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Sk51 yrkande 7, med avslag på motionerna 1995/96:Sk39 yrkande 2 i denna del, 1995/96:Sk45 yrkande 16 och 1995/96:Sk47 yrkande 7 i denna del och med anledning av proposition 1995/96:198 i denna del bifaller förslaget om höjda produktionsskatter med den ändringen att höjningen den 1 juli 1997 genomförs den 1 januari 1997,
24. beträffande lagförslagen
att riksdagen till följd av vad utskottet anfört och hemställt antar de vid proposition 1995/96:198 fogade förslagen till lag om ändring i lagen (1983:1104) om särskild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk och lag om ändring i lagen (1982:1201) om skatt på viss elektrisk kraft med den ändringen av lagarnas övergångsbestämmelser att orden "30 juni 1997" ersätts med orden "31 december 1996".
32. Den framtida utformningen av produktionsskatterna på el (mom. 18)
Lars Bäckström (v) har
dels anfört följande:
Produktionsskatten på el från kärnkraftverk är lägre än skatten på el från äldre vattenkraftverk. Denna skillnad bör minska. Lämpligast sker detta genom en successiv ökning av produktionsskatten på el från kärnkraftverk.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid mom. 18 hemställt
18. beträffande den framtida utformningen av produktionsskatterna på el
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Sk46 yrkande 7 och med anledning av motion 1995/96:Sk50 yrkandena 9 och 10 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
33. Den framtida utformningen av produktionsskatten på el (mom. 18)
Holger Gustafsson (kds) har
dels anfört följande:
Den avreglerade elmarknaden i kombination med en relativt fri nordisk elmarknad innebär att man vid förändring av produktionsskatterna på elektrisk kraft har fler hänsyn att ta än tidigare. Effekten av ensidiga skatteökningar kan bli mer av import av exempelvis fossilbränslebaserad kraftproduktion. Det ökade skatteuttaget på kärnkraftsbaserad elproduktion ligger dock i linje med strävan att långsiktigt ge en riktigare prisbild när det gäller kraftproduktion. Det riktiga vore dock att fondera dessa ökade intäkter för att ge möjlighet till nyinvesteringar i förnybar elproduktion (biobränsle och vind). Detta är ju också ett förslag som finns i Energikommissionens betänkande. Vad gäller vattenkraftsskatten borde en höjning kompenseras med sänkta arbetskraftskostnader.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid mom. 18 hemställt
18. beträffande den framtida utformningen av produktionsskatten på el
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Sk50 yrkandena 9 och 10 och med anledning av motion 1995/96:Sk46 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
34. Skatteväxling (mom. 19)
Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf, Jan-Olof Franzén och Carl Erik Hedlund (alla m) har
dels anfört följande:
En utgångspunkt för diskussionen om ökad miljörelatering av skattesystemet måste vara att det totala skatteuttaget inte ökar. Tvärtom måste det totala skatteuttaget successivt sänkas. Det innebär att eventuella skatteintäkter skall användas för att sänka andra skatter.
Det förs sedan några år en diskussion om vad som brukar kallas skatteväxling - höjd skatt på miljöpåverkande verksamhet och lägre skatt på arbete. Det är emellertid orimligt att isolera debatten om miljörelaterad beskattning till att gälla begreppet skatteväxling. Skattebaserna för uttag av miljörelaterade skatter är betydligt mindre än de baser som är grunden för uttag av skatt på arbete av olika slag. Det innebär att problemet med det alltför höga skatteuttaget på arbete inte kan lösas genom i sig motiverade åtgärder inom ramen för en ökad miljörelatering av skattesystemet. Diskussionen om nödvändigheten av och tekniken för sänkt skatt på arbete är oberoende av och måste föras oavsett i vilken takt miljöbeskattningsinslagen ökar.
På samma sätt står debatten om miljörelatering av beskattningen på egna ben. Här finns vissa restriktioner. Den ena avser de totala miljöeffekterna. Införande eller höjning av en miljörelaterad skatt i Sverige som leder till så försämrat konkurrensläge att etableringar eller investeringar i svensk industri förläggs till andra länder med lägre miljökrav ger en totalt sett sämre miljöeffekt. Den andra viktiga restriktionen är att en ökning av den miljörelaterade beskattningen inte får försämra bl.a. de ekonomiska förutsättningarna för utveckling och introduktion av ny teknik i syfte att förbättra miljösituationen.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid mom. 19 hemställt
19. beträffande skatteväxling
att riksdagen med anledning av motionerna 1995/96:Sk46 yrkande 10, 1995/96:Sk47 yrkande 8 och 1995/96:Sk51 yrkandena 4, 9 och 10 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
35. Skatteväxling (mom. 19)
Isa Halvarsson (fp) har
dels anfört följande:
Miljön är i högsta grad ett område som kräver engagemang på alla nivåer. Det gäller att skapa förutsättningar för en hållbar ekologisk utveckling både lokalt, nationellt, regionalt och globalt. Miljöproblemens internationella karaktär är en viktig orsak för oss liberaler att verka för ett starkare internationellt samarbete. Det gäller både globala organisationer som FN och regionala organisationer som EU.
När det gäller EU finns det all anledning att understryka vilken betydelse det svenska medlemskapet skulle kunna ha om regeringen prioriterade miljöfrågorna. För att effektivt begränsa t.ex. koldioxidutsläppen i Europa krävs att majoritetsbeslut ersätter enhälliga beslut när det gäller miljöskatter. Först då blir det möjligt att på ett realistiskt sätt lösa problemen som följer av koldioxidutsläppen i vår del av världen.
Vi anser fortfarande att energiskatter har en avgörande betydelse i arbetet för ett ekologiskt hållbart samhälle. Att höja skatter och att använda intäkterna till en ökad offentlig konsumtion är med nuvarande skattesituation djupt olyckligt. Att öka antalet utbildningsplatser är naturligtvis önskvärt, men det är inte klokt att finansiera hela notan med höjda skatter. Vi tror att det är nödvändigt och önskvärt att för varje skatt vi höjer av miljöskäl samtidigt sänka en annan skatt, t.ex. på arbete. Folkpartiet liberalerna anser att arbetsgivaravgiften bör sänkas generellt eller riktat mot vissa områden för att på så vis stimulera fram nya arbetstillfällen i nya sektorer. Det finns all anledning att hävda verklig skatteväxling som en huvudprincip när det gäller nya skattehöjningar på t.ex. energi.
En annan effekt av att ytterligare höja energiskatter, utan att sänka andra skatter, är att legitimiteten för energiskatter riskerar minska hos med borgarna. Utan en skatteväxling framstår energin endast som ytterligare en statlig mjölkkossa. För att skapa förståelse för de omfattande förändringar i levnadsmönster som Folkpartiet liberalerna tror är nödvändiga för att nå det mer ekologiskt hållbara samhället krävs ett visst mått av pedagogik. När en skatt på det som är skadligt höjs borde en skatt på det som är nyttigt sänkas.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid mom. 19 hemställt
19. beträffande skatteväxling
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Sk47 yrkande 8 och med anledning av motionerna 1995/96:Sk46 yrkande 10 och 1995/96:Sk51 yrkandena 4, 9 och 10 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
36. Skatteväxling (mom. 19)
Lars Bäckström (v) har
dels anfört följande:
Vänsterpartiet anser att riksdagen måste ha beredskap för ytterligare höjningar av energi- och miljöskatter. Sådana bör med hänsyn till sysselsättningen sättas in i ett skatteväxlingsperspektiv med höjda energi- och miljörelaterade skatter och motsvarande skattesänkningar på arbete. En sådan skatteväxling bör dessutom kombineras med fördelningspolitiskt riktade åtgärder för lägre inkomstskikt.
En utredning kring förutsättningarna för skatteväxling pågår för närvarande. Möjligheterna för en sådan skatteväxling är goda. En utgångspunkt kan vara att vka de miljörelaterade skatterna till en nivå om 5-6 % av BNP. Riksdagen bör redan nu ställa sig bakom en sådan inriktning och som sin mening ge regeringen till känna vad som ovan anförts.
dels vid mom. 19 hemställt
19. beträffande skatteväxling
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Sk46 yrkande 10 och med anledning av motionerna 1995/96:Sk47 yrkande 8 och 1995/96:Sk51 yrkandena 4, 9 och 10 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
37. Skatteväxling (mom. 19)
Ronny Korsberg (mp) har
dels anfört följande:
Miljöpartiet de gröna anser att en skatteväxling med höjda miljö- och energirelaterade skatter och avgifter är det viktigaste styrmedlet för en ekologisk ombyggnad av Sverige. Höjningarna skall motsvaras av skattesänkningar på arbete, arbetsgivaravgifter och egenavgifter. En sådan skatteväxling bör ske successivt och bör uppgå till storleksordningen 100 miljarder kronor omkring år 2010. Under den närmaste treårsperioden bör skatteväxlingen omfatta ca 25 miljarder kronor.
Regeringens förslag till höjda energiskatter ingår inte i någon skatteväxling utan är helt och hållet en åtgärd för att stärka statsfinanserna. Enligt regeringens beräkningar medför den ökade inkomster för staten på drygt 4 miljarder kronor under 1997. Vi anser att energirelaterade skatter bör höjas så att inkomsterna ökar med drygt dubbla detta belopp under år 1997. Detta kan ske genom att den av regeringen föreslagna höjningen den 1 juli 1997 tidigareläggs till den 1 januari. Vidare bör höjningar ske även av koldioxid skatten. Förutom de energirelaterade skatterna bör även en avfallsskatt införas och skatterna på handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel höjas.
Totalt ger dessa skatte- och avgiftshöjningar ca 11 miljarder kronor i ökade statsinkomster under 1997. Med hänsyn till det statsfinansiella läget bör inte hela detta belopp växlas mot sänkta skatter på arbete under 1997 utan ett belopp motsvarande av regeringen beräknade inkomstförstärkningar användas för förstärkning av statsfinanserna. Resten skall växlas mot att den föreslagna höjningen av egenavgifterna med en procentenhet 1997 inte genomförs. Ett belopp bör också reserveras för särskilda rabatter till den energiintensiva industrin.
Under åren 1998 och 1999 bör ytterligare skatteväxlingar i storleks ordningen 7-8 miljarder kronor per år genomföras, vilka i första hand kompenseras med sänkta arbetsgivaravgifter.
dels vid mom. 19 hemställt
19. beträffande skatteväxling
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Sk51 yrkandena 4, 9 och 10 och med anledning av motionerna 1995/96:Sk46 yrkande 10 och 1995/96:Sk47 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
38. Miljöskatten på inrikes flygtrafik (mom. 20)
Ronny Korsberg (mp) och Holger Gustafsson (kds) har
dels anfört följande:
Regeringen skriver i sitt förslag att miljöskatten på inrikes flygtrafik fr.o.m. den 1 januari 1997 bör ersättas av ett system med bättre miljöstyrning, t.ex. en ökad differentiering av Luftfartsverkets landningsavgifter.
I den ekonomiska konsekvensberäkningen har man dock inte räknat med någon sådan ersättning eftersom man räknar med ett inkomstbortfall på 150 miljoner kronor årligen.
Vi anser att det ger fel signaler att räkna med minskade inkomster. Målet måste vara att det ersättande systemet för miljöstyrning inbringar minst samma inkomster till statskassan som nuvarande miljöskatt och ger en ännu bättre miljöstyrning.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid mom. 20 hemställt
20. beträffande miljöskatten på inrikes flygtrafik
att riksdagen med anledning av motionerna 1995/96:Sk50 yrkande 11 och 1995/96:Sk51 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
39. Avdragsramen för representation (mom. 21)
Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf, Jan-Olof Franzén och Carl Erik Hedlund (alla m) har
dels anfört följande:
Utan någon särskild motivering annat än det statsfinansiella läget föreslår regeringen att avdrag som representation begränsas. Så sent som hösten 1995 beslutade riksdagen om en begränsning av avdragsramen för representation från 300 kr till högst 180 kr per person.
Detta förslag skapade sämre förutsättningar för restaurangnäringen, som är en väsentlig del av den privata tjänstesektor där huvuddelen av framtidens nya jobb skall kunna växa fram. Den förändring som beslutades hösten 1995 kombinerades med en förenkling så till vida att kostnader för alkoholhaltiga drycker också fick medräknas i avdraget. Detta lindrade i någon mån effekterna av det minskade avdragsutrymmet.
När nu ytterligare en kraftig begränsning införs kommer effekten att bli väsentligt större än med den förändring som skedde hösten 1995. Det är sannolikt att många företag kommer att ändra sina interna regler för representation och i stor utsträckning genomföra representation med egen personal i egna lokaler. Till den del lönekostnader för anställd personal avser sådan representation är de formellt inte avdragsgilla men i realiteten kommer ingen kontroll att kunna genomföras.
Den föreslagna förändringen kommer sannolikt i väsentlig grad att skada förutsättningarna för bibehållna och nya arbetstillfällen inom den privata tjänstesektorn. Förslaget bör därför avslås. Det är samtidigt angeläget att göra en bedömning av vilka effekter beslutet hösten 1995 tillsammans med andra förändringar för restaurangbranschen kan ge särskilt vad beträffar sysselsättningsutvecklingen.
dels vid mom. 21 hemställt
21. beträffande avdragsramen för representation
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Sk45 yrkande 19 och med avslag på motionerna 1995/96:Sk48, 1995/96:Sk50 yrkande 14 och 1995/96:Sk51 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
40. Avdragsramen för representation (mom. 21)
Ronny Korsberg (mp) har
dels anfört följande:
I propositionen aviseras ett förslag om begränsning av avdragsramen för representation till 90 kr per person. Skatteeffekten av avdraget blir därmed mycket begränsad, och vi anser därför att avdraget helt kan avskaffas. För detta talar både principiella och praktiska skäl.
Vi anser inte att det finns något behov av att skattesubventionera en mindre grupp människors konsumtion av mat och alkohol. Det är inte heller självklart att betrakta mat och alkohol som en naturlig kostnad för ett företag. Representation bör i stället ske med beskattade medel.
En avdragsrätt på en så låg nivå som 90 kr per måltid kommer också att leda till administrativa svårigheter eftersom alla notor regelbundet måste spjälkas i en avdragsgill och en icke avdragsgill del. Detta är knappast värt den lilla subvention som avdragsrätten innebär.
Riksdagen bör hos regeringen begära ett förslag som innebär att avdraget för representation helt avskaffas.
dels vid mom. 21 hemställt
21. beträffande avdragsramen för representation
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Sk51 yrkande 12, med anledning av motionerna 1995/96:Sk48 och 1995/96:Sk50 yrkande 14 och med avslag på motion 1995/96:Sk45 yrkande 19 hos regeringen begär ett förslag i enlighet med vad ovan anförts.
41. Avdragsramen för representation (mom. 21)
Isa Halvarsson (fp) och Holger Gustafsson (kds) har
dels anfört följande:
Regeringen aviserar förslag om att avdragsramen för måltidsutgifter i samband med representation skall halveras till 90 kr från och med 1997. Kristdemokraterna godtar denna förändring.
Av förenklingsskäl anser regeringen sedan tidigare att även vin och sprit skall ingå i avdragsramen. Regeringens motivering tycks mycket tunn i jämförelse med ambitionerna på det alkoholpolitiska området att minska konsumtionen av alkohol i Sverige med 25 % fram till år 2000. Detta mål har av regering och riksdag ansetts så centralt och så viktigt att man ställt sig bakom den handlingsplan ett antal berörda myndigheter utarbetat. Kristdemokraterna har den uppfattningen att staten inte bör subventionera alkoholkonsumtion. Frånvaron av alkohol i arbetet bör i stället vara ett särskilt viktigt delmål inom alkoholbekämpningen. Reglerna om att inte räkna in alkohol i avdragen för representation har lång tradition i Sverige och bör värnas. Både arbetsgivare och restaurangbranschen är vana vid dessa rutiner. Förenklingsskälen väger även i detta perspektiv lätt.
Var tredje sjuksäng upptas i dag av människor med alkohol- och tobaksskador. Sjukvårdens resurser minskar och kvaliteten på vården hotas. Sjukvården behöver inte ökad belastning och mer kostnader utan tvärtom ökade finansiella resurser. Målet att minska alkoholkonsumtionen måste stå fast, med hänsyn både till enskilda människors välbefinnande och till finansiering av den övriga icke alkoholrelaterade sjukvården.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid mom. 21 hemställt
21. beträffande avdragsramen för representation
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Sk50 yrkande 14, med anledning av motionerna 1995/96:Sk48 och 1995/96:Sk51 yrkande 12 och med avslag på motion 1995/96:Sk45 yrkande 19 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
42. Allmänna egenavgifter m.m. (mom. 22)
Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf, Jan-Olof Franzén och Carl Erik Hedlund (alla m) har
dels anfört följande:
Om det skall bli möjligt att kunna leva på sin lön måste skatten för låg- och medelinkomsttagare sänkas rejält. Det är framför allt skatten på arbete som måste sänkas vilket i sin tur förbättrar förutsättningarna för lönebildningen och för nya arbeten.
Mot den bakgrunden kommer vi att avvisa regeringens förslag om ytterligare höjningar av egenavgiften till sjukförsäkringen. Dessa innebär, eftersom sjukförsäkringen redan är fullt ut finansierad, i realiteten att inkomstskatten skärps. Dessutom bör den redan i år genomförda höjningen med en procentenhet undanröjas.
Den allmänna löneavgiften är en skatt och bör avskaffas.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid mom. 22 hemställt
22. beträffande allmänna egenavgifter m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Sk45 yrkandena 1-3 och med anledning av motionerna 1995/96:Sk50 yrkande 15 och 1995/96:Sk51 yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
43. Allmänna egenavgifter m.m. (mom. 22)
Ronny Korsberg (mp) har
dels anfört följande:
Egenavgifter i nuvarande utformning har flera nackdelar när det gäller att finansiera offentlig verksamhet. Eftersom avgifterna är avdragsgilla och har ett tak vid 7,5 basbelopp blir de, relativt sett, betydligt mer kännbara för låg- än för höginkomsttagare. De har därmed en felaktig fördelningsprofil. Genomförda och planerade höjningar av egenavgifterna 1996-1998 urholkar också kommunernas skatteunderlag, tvingar fram ytterligare neddragningar av kommunal verksamhet och försvårar för kommunerna att uppnå ekonomisk balans. Miljöpartiet avvisar därför fortsatta höjningar av egenavgifterna och anser att målet i stället skall vara att på sikt avskaffa existerande egenavgifter.
I stället för höjd egenavgift 1997 bör energi- och miljörelaterade skatter och avgifter höjas. Det förslag till arbetstidsförkortning som presenteras i Miljöpartiets motion 1995/96:Fi81 leder till att statens utgifter för arbetslösheten minskar, vilket gör att höjningen av egenavgifterna 1998 inte blir nödvändig. För 1999 bedömer vi att egenavgifterna i stället kan sänkas med 1 procentenhet.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid mom. 22 hemställt
22. beträffande allmänna egenavgifter m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Sk51 yrkande 13 och med anledning av motionerna 1995/96:Sk45 yrkandena 1-3 och 1995/96:Sk50 yrkande 15 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
44. Allmänna egenavgifter m.m. (mom. 22)
Holger Gustafsson (kds) har
dels anfört följande:
Regeringens aviserade förslag innebär att sjukförsäkringsavgiften 1998 skulle uppgå till hela 5,95 %. I förslaget ingår en sänkning av sjukförsäkringsavgiften som balanseras med en höjning av den allmänna löneavgiften. Den senare avgiften utgör en ren inkomstkälla för staten eftersom den inte har någon koppling till det samlade försäkringssystemet. Detta innebär att den ökade egenavgiften är att jämställa med en marginalskattehöjning.
Förslaget att höja egenavgifterna med 2 procentenheter till en redan finansierad sjukförsäkring innebär en indragning av hushållens köpkraft med i storleksordningen 9,6 miljarder kronor t.o.m. år 1998. Dessa egenavgifter drabbar främst låginkomsttagare eftersom de har sämre ekonomiska marginaler och lägre avdragseffekt vid inkomstbeskattningen. Höjningen av egenavgifterna innebär att kommunernas skatteinkomster kommer att minska med ca 6 miljarder kronor, eftersom egenavgifterna är avdragsgilla mot kommunalskatten. Det riskerar framför allt att drabba vård- och omsorg i kommuner och landsting.
Kristdemokraterna avvisar därför 1 procentenhets höjning av egenavgiften till sjukförsäkringen. Detta innebär att hushållens köpkraft förbättras med ca 4,8 miljarder kronor, framför allt låginkomsttagarna får bättre ekonomiska marginaler och att kommunerna får ca 3 miljarder kronor i ökade skatte inkomster.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid mom. 22 hemställt
22. beträffande allmänna egenavgifter m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Sk50 yrkande 15 och med anledning av motionerna 1995/96:Sk45 yrkandena 1-3 och 1995/96:Sk51 yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
45. Bilförmån (mom. 23)
Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf, Jan-Olof Franzén och Carl Erik Hedlund (alla m) har
dels anfört följande:
I propositionen aviseras ett förslag till ändrade regler för beskattningen av bilförmån som skall träda i kraft från den 1 januari 1997. Utgångspunkten är att förmånsbeskattningen inte skall vara oberoende av den privata körsträckan. I promemorian Ds 1996:34 Beskattning av bilförmån har numera redovisats ett antal förslag till lösningar på detta problem. Huvudförslaget avser en beskattningsmodell där förmånshavaren själv betalar samtliga drivmedels kostnader. När bilen körs i tjänsten får den anställde en fastställd ersättning per mil för kostnaden för drivmedel.
Regeringen förtjänar kritik för att frågan har blivit föremål för en mycket utdragen hantering. Detta har gjort att tveksamheten till förmånsbilar bland företag och anställda ökat, och nybilsförsäljningen har minskat bl.a. till följd av detta.
Vi vill framhålla att påståendena om tjänstebilarnas negativa effekter på miljön är felaktiga eftersom denna typ av bilar i regel är de nyaste och mest moderna, inte minst när det gäller användande av modern miljöteknik. Det är därför positivt om det införs en rörlig del vid beskattningen i syfte att lindra den hårda beskattning den egentliga tjänstebilen belastats av. En sådan modell kan sannolikt leda till en överströmning från användandet av äldre privatägda och miljömässigt mindre bra fordon till fler företagsägda och modernare bilar. Kombination av modern teknik och ett incitament mot överdriven privat körning ger en positiv miljöeffekt.
Det är viktigt att anställda som så gott som uteslutande använder bilen i tjänsten inte blir schablonbeskattade för privat körning. Även om huvudförslaget innebär att en rörlig del införs vid beskattningen kvarstår en schablon som ger negativa effekter i dessa fall.
Regeringen bör vid sin fortsatta behandling överväga hur behovet av en sänkt förmånsbeskattning för tjänstebilar i egentlig mening bäst kan tillgodoses.
I ett system där den anställde får ersättning av arbetsgivaren för sina bensinkostnader är det vidare viktigt att arbetsgivaren kan dra av den mervärdesskatt som ingår i kostnaderna. En sådan möjlighet finns i dag när den anställde använder egen bil i tjänsten och gör ett utlägg för bensinen för arbetgivarens räkning.
Tjänstebilen utgör en arbetsplats och måste därför uppfylla särskilda krav när det gäller komfort, buller, etc. och inte minst trafiksäkerhet. Sådana egenskaper hos fordonet kan inte ses som en förmån för den enskilde och bör därför inte heller påverka förmånens storlek.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid mom. 23 hemställt
23. beträffande bilförmån
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Sk45 yrkande 20 och med anledning av motionerna 1995/96:Sk41 yrkande 2 och 1995/96:Sk50 yrkande 16 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
46. Bilförmån (mom. 23)
Isa Halvarsson (fp) har
dels anfört följande:
I propositionen anges att regeringen snart - uppenbarligen efter stor tvekan - avser att lägga fram ett förslag till bilförmånsbeskattning som inte är oberoende av den privata körsträckan. I promemorian Ds 1996:34 Beskattning av bilförmån som upprättats inom Finansdepartementet har numera redovisats ett antal förslag till lösningar. Huvudförslaget avser en beskattningsmodell där förmånshavaren själv betalar samtliga drivmedels kostnader. Det är bra att regeringen nu presenterat ett underlag som kan bli föremål för fortsatta ställningstaganden.
Ambitionen måste vara att den enskilde skall beskattas för privat körning på ett sådant sätt att hon känner av marginalkostnaden av bilkörningen beräknad med samhällsekonomiska metoder. Först då tar vi ett rimligt och miljövänligt steg mot genomförande av 1988 års trafikpolitik. Att bilistens kostnad är oberoende av körsträckans längd har lett till att förmånsbilarna används mycket flitigt. Nuvarande regler uppmuntrar inte heller den som köper förmånsbil att välja bensinsnåla bilar. Förmånsbilköparna är en stark marknadsfaktor som inte ger incitament till industrin att tillverka bensinsnåla bilar. Att kraftigt förändra systemet är bra för miljön och statsfinanserna.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid mom. 23 hemställt
23. beträffande bilförmån
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Sk41 yrkande 2 och med anledning av motionerna 1995/96:Sk45 yrkande 20 och 1995/96:Sk50 yrkande 16 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
Särskilda yttranden
1. En reformerad förmögenhetsbeskattning (mom. 2)
Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf, Jan-Olof Franzén och Carl Erik Hedlund (alla m) anför:
Vi anser att förmögenhetsskatten skall slopas i sin helhet och har framställt ett yrkande om detta under moment 1. Sedan detta klargjorts finns det inte någon anledning att framställa yrkanden om inriktningen av en reformerad förmögenhetsbeskattning.
2. Sambeskattningen av förmögenhet (mom. 3)
Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf, Jan-Olof Franzén och Carl Erik Hedlund (alla m) anför:
Problemet med de orättvisor som uppkommer till följd av sambeskattningen bör enligt vår mening lösas genom att förmögenhetsskatten slopas. Vi har framställt ett yrkande om detta under moment 1.
3. Mervärdesskatten på livsmedel och tidningar (mom. 7)
Lars Bäckström (v) anför:
Sänkningen av matmomsen kunde ha givit positiva fördelningeffekter om den inte finansierats med åtgärder som slår mot de redan utsatta grupper som man vill gynna, t.ex. sänkta ersättningsnivåer inom a-kassan.
4. Inkomstbeskattningens allmänna utformning (mom. 10)
Lars Bäckström (v) anför:
Vår grundläggande inställning är att Sverige inte ensidigt kan spara sig bort från underskotten i statens ekonomi. Det krävs en kombination av budgetsanerande åtgärder i form av skattehöjningar och besparingar och en politik som stimulerar en uthållig tillväxt. Vänsterpartiet angav i sin skattemotion från januari 1994 och inför valet samma höst att det kunde behövas skattehöjningar på 66 miljarder kronor under kommande mandatperiod för att sanera de offentliga finanserna. Vi kan nu konstatera att de sammmantagna skattehöjningarna ligger ganska precis på denna nivå. Enligt Vänsterpartiets mening bör riksdagen nu bl.a. av konjunktur- och sysselsättningsskäl vara återhållsam med beslut om ytterligare väsentliga skattehöjningar. Vänsterpartiet har dock bedömt att det kan vara nödvändigt att justera upp skatteuttaget inom intervallet 2-4 miljarder kronor. Inom ramen för ett i princip oförändrat skatteuttag både bör och kan man dock omfördela skatteutaget så att det gynnar arbete, en rättvis fördelning samt en ekologiskt uthållig utveckling.
En starkare sysselsättningsutveckling i privat sektor är nödvändig om vi uthålligt skall kunna förbättra den offentliga ekonomin. I ett läge där industrisektorn effektiviseras och sysselsätter allt färre personer måste den privata tjänstesektorn öka väsentligt. Lönekostnaderna är ofta en större andel av produktionskostnaderna i tjänstesektorn och Vänsterpartiet vill därför överväga riktade arbetsgivaravgiftssänkningar för såväl kommunal som privat tjänstesektor och menar att sänkningen främst skall rikta sig till de områden där även kvinnor utifrån sin kompetens och utbildning kan erbjudas sysselsättning. Vi avvisar också förslag om skatteavdrag/pigavdrag eller sociala checkar för den som vill utnyttja privata tjänster, t.ex. i hemmet. Den exakta tekniska utformningen av stödet bör beredas vidare. Det bör dock utformas så att starka incitament ges för nyanställningar.
I samband med budgetprocessen hösten 1996 kommer Vänsterpartiet att redovisa ett sammanhållet budgetalternativ som innehåller såväl lättnader för lägre inkomster som skatteskärpningar i högre inkomstlägen, samt skatte- och avgiftssänkningar i syfte att stimulera sysselsättningen.
5. Avdragsramen för representation (mom. 21)
Lars Bäckström (v) anför:
Det är viktigt att den restriktiva alkoholpolitiken fullföljs, och det är därför olyckligt att förbudet mot representationsavdrag för spritdrycker och vin togs bort. Detta kan uppfattas som en uppluckring av alkoholpolitiken och ge helt felaktiga signaler i den alkoholpolitiska debatten. Staten bör inte subventionera vin- och spritkonsumtion genom att tillåta avdrag från skatten.
När avdragsförbudet för vin och sprit togs bort motsatte jag mig också åtgärden. Med den sänkning som nu aviseras finns det dock inte längre någon anledning att nu genomföra någon ändring av reglerna och jag har därför inte något yrkande i denna del.
6. Allmänna egenavgifter m.m. (mom. 22)
Lars Bäckström (v) anför:
Vänsterpartiet är principiella motståndare till egenavgifter, men har accepterat ett begränsat uttag av sådana avgifter inom sjukförsäkringen. Om ytterligare egenavgifter införs inom pensionssystemet kan dock de fördelningspolitiska effekterna komma att bli oacceptabla.
Vänsterpartiet ser positivt på att regeringen kommer att föreslå hur det samlade skatte- och avgiftsuttaget skall justeras för att en bättre fördelningspolitisk profil skall uppnås och har i anslutning därtill bl.a. angivit två möjligheter för att åstadkomma en bättre fördelningspolitisk profil. Det gäller dels förslaget om att slopa eller reducera grundavdraget för inkomster över den brytpunkt där statlig skatt skall utgå. Vidare gäller det förslaget att ta ut egenavgifter över 7,5 basbelopp, dvs. den nivå som för närvarande utgör ett tak för egenavgifterna.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Propositionen 1 Motionerna 21 Utskottet 25 Inledning 25 Förmögenhetsskatten vid 1997 års taxering 26 En reformerad förmögenhetsbeskattning 27 Redovisning och betalning av mervärdesskatt 28 Handelsbolagens mervärdesskatt 29 Återbetalning av överskjutande mervärdesskatt 30 Mervärdesskatten på livsmedel och dagstidningar m.m. 30 Den statliga inkomstskatten på förvärvsinkomster 31 Inkomstbeskattningens allmänna utformning 31 Företagsbeskattningen 33 Energiskatten på bränslen och elektrisk kraft 33 Industrins energibeskattning 35 Värmeleveranser till industrin och växthusnäringen 37 Växthusnäringens energiskatter 40 Produktionsskatterna på elektrisk kraft från kärnkraftverk och äldre vattenkraftverk 40 Miljöskatt på inrikes flygtrafik 43 Avdragsramen för representation 43 Allmänna egenavgiften till sjukförsäkringen m.m. 44 Bilförmån 45 Övriga frågor 46 Hemställan 46 Förslag till Lag om ändring i lagen (1996:000) om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter 50 Förslag till Lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi 51 Reservationer 53 1. Förmögenhetsskatten (m) 53 2. Förmögenhetsskatten (fp) 55 3. Förmögenhetsskatten (v) 56 4. Förmögenhetsskatten vid 1997 års taxering (mp) 58 5. Förmögenhetsskatten (kds) 59 6. En reformerad förmögenhetsbeskattning (fp) 60 7. En reformerad förmögenhetsbeskattning (v) 61 8. Sambeskattningen av förmögenhet (fp, kds) 61 9. Redovisning och betalning av mervärdesskatt (m, fp, kds) 61 10. Återbetalning av överskjutande mervärdesskatt (m, fp) 63 11. Mervärdesskatt på livsmedel och tidningar (m) 63 12. Mervärdesskatt på livsmedel och tidningar (fp) 64 13. Statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster (m) 65 14. Statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster (v) 65 15. Inkomstbeskattningens allmänna utformning (m) 66 16. Inkomstbeskattningens allmänna utformning (fp) 67 17. Inkomstbeskattningens allmänna utformning (kds) 69 18. Företagsbeskattningen (m) 70 19. Företagsbeskattningen (fp) 71 20. Energiskatten på bränslen och elektrisk kraft (m, fp) 72 21. Energiskatten på bränslen och elektrisk kraft (v) 73 22. Energiskatten på bränslen och elektrisk kraft (mp) 73 23. Energiskatten på bränslen och elektrisk kraft (kds) 74 24. Industrins energibeskattning (v) 75 25. Grönfodertorkarna (m, fp, v) 76 26. Värmeleveranser till industrin och växthusnäringen (m) 77 27. Värmeleveranser till industrin och växthusnäringen (mp) 78 28. Värmeleveranser till industrin och växthusnäringen (kds) 79 29. Produktionsskatterna på kärnkraft och äldre vattenkraft (m, fp) 79 30. Produktionsskatterna på kärnkraft och äldre vattenkraft (v) 80 31. Produktionsskatterna på kärnkraft och äldre vattenkraft (mp) 81 32. Den framtida utformningen av produktionsskatten på el (v) 82 33. Den framtida utformningen av produktionsskatten på el (kds) 82 34. Skatteväxling (m) 83 35. Skatteväxling (fp) 83 36. Skatteväxling (v) 84 37. Skatteväxling (mp) 85 38. Miljöskatten på inrikes flygtrafik (mp, kds) 86 39. Avdragsramen för representation (m) 86 40. Avdragsramen för representation (mp) 87 41. Avdragsramen för representation (fp, kds) 88 42. Allmänna egenavgifter m.m. (m) 88 43. Allmänna egenavgifter m.m. (mp) 89 44. Allmänna egenavgifter m.m. (kds) 89 45. Bilförmån (m) 90 46. Bilförmån (fp) 91 Särskilda yttranden 92 1. En reformerad förmögenhetsbeskattning (m) 92 2. Sambeskattningen av förmögenhet (m) 92 3. Mervärdesskatt på livsmedel och tidningar (v) 92 4. Inkomstbeskattningens allmänna utformning (v) 92 5. Avdragsramen för representation (v) 93 6. Allmänna egenavgifter till sjukförsäkringen (v) 93