Ekonomisk brottslighet
Betänkande 1997/98:JuU8
Justitieutskottets betänkande
1997/98:JUU08
Lägesrapport om den ekonomiska brottsligheten
Innehåll
1997/98 JuU8
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar utskottet regeringens årliga skrivelse om den ekonomiska brottsligheten och en motion som väckts med anledning av skrivelsen. I betänkandet berörs bl.a. frågor som har att göra med inrättandet av Ekobrottsmyndigheten från den 1 januari 1998 och handläggningen av miljöbrott. Utskottet som inte finner anledning till kritik mot regeringen föreslår att skrivelsen läggs till handlingarna. I ärendet finns två reservationer, (m) respektive (mp).
Skrivelsen I skrivelse 1997/98:38 har regeringen (Justitiedepartementet) berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts i en lägesrapport i fråga om den ekonomiska brottsligheten.
Motionen
Motion väckt med anledning av skrivelse 1997/98:38 1997/98:Ju10 av Kia Andreasson (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att miljöbrott skall ingå i och samordnas inom Ekobrottsmyndigheten, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att miljöbrott skall ingå i det nationella Ekorådet, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen inom kort för riksdagen redovisar Ekobrottsmyndighetens organisationsstruktur m.m.
Utskottet
Överväganden I april 1995 beslutade regeringen om en samlad strategi mot den ekonomiska brottsligheten. Strategin redovisades för riksdagen i skrivelsen 1994/95:217. Den innebär sammanfattningsvis att kampen mot den ekonomiska brottsligheten skall vara en prioriterad verksamhet för myndigheterna. Särskild vikt skall läggas vid att samordna myndigheternas prioriteringar och utveckla myndigheternas samarbete samt att höja kunskaperna och myndighetskompetensen i fråga om ekonomisk brottslighet. Åtgärder skall vidtas som innebär en effektivisering när det gäller att förebygga, upptäcka, utreda och lagföra ekonomisk brottslighet. En huvudpunkt är att också näringslivet måste ta sitt ansvar, bl.a. genom att utveckla affärsetik och kontroll. Målet är att påtagligt minska den ekonomiska brottsligheten. För att underlätta detta arbete inrättades i december 1994 en arbetsgrupp inom Regeringskansliet. Arbetsgruppen, som kallas regeringens ekobrottsberedning, består av en politiker som ordförande och i övrigt av tjänstemän från Justitiedepartementet, Finansdepartementet och Näringsdepartementet. Den i detta ärende aktuella skrivelsen innehåller regeringens årliga rapport till riksdagen om läget beträffande den ekonomiska brottsligheten. I skrivelsen redovisas översiktligt de åtgärder som vidtagits sedan föregående lägesrapport i oktober 1996. Till de åtgärder som behandlas i skrivelsen hör införandet från och med innevarande år av en ny myndighetsstruktur med Ekorådet, Ekobrottsmyndigheten samt särskilda skattebrottsenheter inom skatteförvaltningen. I år införs också en ny organisation för ekobrottsforskningen. - För en närmare redogörelse för de olika myndigheterna m.m. hänvisar utskottet här till sitt budgetbetänkande 1997/98:JuU1 s. 38 f och 70 f samt, i fråga om de särskilda skattebrottsenheterna, till utskottets yttrande till skatteutskottet 1997/98:JuU2y. Frågorna behandlades också i utskottets betänkande 1996/97:JuU6 i vilket utskottet behandlade förra årets skrivelse om den ekonomiska brottsligheten. I årets skrivelse redovisas också ny lagstiftning respektive utredningar på en rad områden. Slutligen tar regeringen upp inriktningen av det fortsatta reformarbetet i skrivelsen. I denna del betonar regeringen att arbetet med att effektivisera lagstiftningen mot ekonomisk brottslighet fortsätter, att näringslivets egna åtgärder mot ekonomisk brottslighet skall främjas och att det internationella samarbetet mot ekonomisk brottslighet skall utvecklas. I motion Ju10 (mp) begärs att regeringen närmare skall redovisa sina överväganden i fråga om Ekobrottsmyndighetens organisationsstruktur. Vidare begärs ett uttalande från riksdagen om att miljöbrott skall ingå i och samordnas inom Ekobrottsmyndigheten samt att betydelsen av att miljöbrotten omfattas av myndigheternas samverkan om mål och riktlinjer i det nationella Ekorådet understryks. Utskottet ser med tillfredsställelse det omfattande arbete som pågår mot den ekonomiska brottsligheten, och utskottet har förhoppningen att den nya myndighetsstrukturen skall bli ett verkningsfullt medel i det fortsatta arbetet. Ett bekymmer är dock de igångsättningssvårigheter som varit för Ekobrottsmyndigheten. Chefsfrågan har dock nyligen fått sin lösning, och rekryteringsarbetet i övrigt fortskrider. Det är således möjligt att med tillförsikt se framtiden an även om starten för Ekobrottsmyndigheten blivit besvärligare än vad som kunde förutses. Utskottet som nyligen utförligt behandlat frågan om Ekobrottsmyndighetens struktur i sitt budgetbetänkande (1997/98:JuU1 s. 38 f) ser ingen anledning att regeringen nu skulle behöva ytterligare utveckla sina skäl för ett redan fattat beslut. Inte heller är utskottet berett att frångå sina i samma betänkande gjorda uttalanden om hanteringen av miljöbrottmålen - där anförde utskottet sammanfattningsvis att vissa typer av miljöbrott bör kunna betraktas som kvalificerade ekobrott som bör kunna handläggas av Ekobrottsmyndigheten; i övrigt borde ett pågående utredningsarbete avvaktas före ett ställningstagande. I sammanhanget noterar utskottet dock att förordningen (1997:898) med instruktion för Ekobrottsmyndigheten inte tar upp miljöbrottmål bland de måltyper som skall handläggas vid myndigheten. Däremot har regeringen i sina myndighetsgemensamma mål och riktlinjer för åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten år 1998, m.m. gett riksåklagaren i uppdrag att utarbeta förslag till effektivare utredning av miljöbrott. En utgångspunkt skall därvid vara att Ekobrottsmyndigheten skall ha en central roll när det gäller att utreda brott mot miljön. Genom det pågående utredningsarbetet kommer t.ex. gränsdragningen mellan brott som bör falla under Ekobrottsmyndigheten och övriga brott att belysas. Enligt utskottets mening är det närmast självklart att utredningsarbetet först slutförs och beslut om vilka miljöbrottmål som skall handläggas hos Ekobrottsmyndigheten först därefter fattas. Någon kritik bör alltså inte riktas mot regeringen i denna del. Sammanfattningsvis innebär vad utskottet nu anfört att utskottet avstyrker bifall till motion Ju10. Med vad som nu anförts föreslår utskottet att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna.
Hemställan
Utskottet hemställer beträffande lägesrapport i fråga om den ekonomiska brottsligheten att riksdagen med avslag på motion 1997/98:Ju10 lägger regeringens skrivelse 1997/98:38 till handlingarna. res. 1 (m, fp) res. 2 (mp)
Stockholm den 10 februari 1998
På justitieutskottets vägnar
Gun Hellsvik
I beslutet har deltagit: Gun Hellsvik (m), Lars-Erik Lövdén (s), Birthe Sörestedt (s), Göran Magnusson (s), Sigrid Bolkéus (s), Göthe Knutson (m), Märta Johansson (s), Ingbritt Irhammar (c), Margareta Sandgren (s), Anders G Högmark (m), Siw Persson (fp), Ann-Marie Fagerström (s), Alice Åström (v), Maud Ekendahl (m), Kia Andreasson (mp), Rolf Åbjörnsson (kd) och Helena Frisk (s).
Reservationer
1. Lägesrapport i fråga om den ekonomiska brottsligheten Gun Hellsvik (m), Göthe Knutson (m), Anders G Högmark (m), Siw Persson (fp) och Maud Ekendahl (m) anför: De tidigare av riksdagen fattade besluten om Ekobrottsmyndigheten har grundat sig på att myndigheten skulle utgöra en myndighet inom åklagarväsendet. Verksamheten inom myndigheten planeras emellertid nu att ligga delvis direkt under regeringen. Enligt vår mening står detta i strid med riksdagens tidigare uttalade uppfattning. Regeringen bör åläggas att redovisa sina skäl för att frångå den av riksdagen förordade ordningen i en särskild skrivelse till riksdagen. Enligt vår mening bör - med den inriktning som regeringen nu avser att ge Ekobrottsmyndigheten - hela projektet ifrågasättas. Det skulle ha varit bättre att vidareutveckla det tidigare påbörjade arbetet för en förbättrad samordning mellan de olika myndigheter som ägnar sig åt ekobrottsbekämpning. Det kan inte vara en lyckad lösning att dela upp olika brottstyper mellan olika myndigheter vilket riskerar att minska effektiviteten i det brottsbekämpande arbetet. Ett sådant exempel är miljöbrott som i många fall kan anses vara ekobrott; detsamma kan emellertid också sägas om bl.a. grova narkotikabrott som innebär t.ex. omfattande handel med narkotika och olika brottsliga aktiviteter för att ?tvätta? vinsterna av narkotikahanteringen. Miljöbrotten bör alltså, med den konstruktion av Ekobrottsmyndigheten som regeringen valt, inte föras över till denna myndighet. Detta bör beaktas av regeringen i det pågående utredningsarbetet om handläggningen av miljöbrottsligheten. Vi anser att utskottets hemställan bort ha följande lydelse: beträffande lägesrapport i fråga om den ekonomiska brottsligheten att riksdagen dels med anledning av motion 1997/98:Ju10 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i reservation 1, dels lägger regeringens skrivelse 1997/98:38 till handlingarna.
2. Lägesrapport i fråga om den ekonomiska brottsligheten Kia Andreasson (mp) anför: Enligt min mening bör regeringen åläggas att för riksdagen närmare redovisa skälen för att den frångått tanken att Ekobrottsmyndigheten skulle vara en självständig myndighet inom åklagarväsendet. Såsom verksamheten vid myndigheten nu planeras kommer den nämligen att delvis vara en myndighet direkt under regeringen. Detta inger enligt min mening betänkligheter, och regeringen bör redovisa sina skäl för denna ordning i en skrivelse till riksdagen. Regeringen har inte heller i tillräcklig utsträckning följt utskottets anvisningar och planerat för en utredningsenhet för miljöbrott inom Ekobrottsmyndigheten. Samtidigt utreds miljöbrotten i dag inte på ett tillfredsställande sätt och mycket få av brotten leder till åtal. Här behövs alltså ett tydligt uttalande från riksdagens sida med innebörden att det åligger regeringen att se till att miljöbrotten inordnas i Ekobrottsmyndigheten och att där avsätts särskilda resurser för miljöbrott. Vidare bör uttalas att samverkansfrågor om miljöbrott skall behandlas i Ekorådet och de regionala samverkansorgan som skall finnas i varje län. Det sagda innebär att jag tillstyrker motion Ju10. Jag anser att utskottets hemställan bort ha följande lydelse: beträffande regeringens lägesrapport i fråga om den ekonomiska brottsligheten att riksdagen dels med anledning av motion 1997/98:Ju10 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i reservation 2, dels lägger regeringens skrivelse 1997/98:38 till handlingarna.
Innehållsförteckning
Sammanfattning........................................1 Skrivelsen............................................1 Motionen..............................................1 Motion väckt med anledning av skrivelse 1997/98:38 1 Utskottet.............................................1 Överväganden 1 Hemställan............................................3 Reservationer.........................................4 1. Lägesrapport i fråga om den ekonomiska brottsligheten 4 2. Lägesrapport i fråga om den ekonomiska brottsligheten 4