Ekologisk hållbarhet
Betänkande 1997/98:JoU11
Jordbruksutskottets betänkande
1997/98:JOU11
Ekologisk hållbarhet
Innehåll
1997/98 JoU11
Sammanfattning
I betänkandet behandlas regeringens skrivelse 1997/98:13 Ekologisk hållbarhet som ger en lägesbeskrivning av regeringens arbete för att föra Sverige mot målet ekologisk hållbarhet. Två motioner med sammanlagt 33 yrkanden har väckts med anledning av skrivelsen. Utskottet räknar med att flertalet av de frågor som tas upp i motion Jo19 (mp) återkommer i samband med behandlingen av tidigare väckta motioner och kommande förslag från regeringen. I de delar motionerna går in på andra utskotts ansvarsområden hänvisar jordbruksutskottet till vissa betänkanden som nyligen lagts fram av de berörda utskotten. Motionerna avstyrks.
Skrivelsen Regeringen (Miljödepartementet) har i skrivelse 1997/98:13 berett riksdagen tillfälle att ta del av regeringens lägesbeskrivning av arbetet för att föra Sverige mot målet ekologisk hållbarhet.
Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen presenterar regeringen en lägesbeskrivning av arbetet för att föra Sverige mot målet ekologisk hållbarhet. Sverige skall vara en pådrivande kraft och ett föregångsland för en ekologiskt hållbar utveckling. Det innebär en helhetssyn på samhällsutvecklingen där hänsyn till ekologiska förutsättningar förenas med en god ekonomisk, social och kulturell utveckling. De övergripande målen för ett ekologiskt hållbart samhälle är att skydda miljön och människors hälsa, att använda jordens resurser effektivt och att nå en hållbar försörjning. Det krävs långsiktiga och uthålliga insatser inom samtliga politikområden för att föra Sverige mot ekologisk hållbarhet. I skrivelsen görs en lägesredovisning av arbetet med sådana åtgärder. Betydande vikt läggs vid åtgärder med positiva effekter på näringslivsutveckling och sysselsättning. En energipolitisk proposition har redan behandlats av riksdagen. I årets budgetproposition presenterades ett omfattande lokalt investeringsprogram. Under hösten 1997 och våren 1998 presenteras propositioner om bland annat jordbruk, en ny trafikpolitik samt miljö inklusive nya miljömål för 2000-talet.
Motionerna
1997/98:Jo19 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det första delmålet bör omformuleras, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det i det första delmålet bör framgå att det ekologiska utrymmet på jorden måste fördelas solidariskt mellan alla människor, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det i regeringens andra delmål klart och tydligt skall framgå att toxiska, resistenta och bioackumulerande ämnen skall fasas ut inom en generation, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att bestånden av arter skall bevaras minst på den nivå de är i dag men att åtgärder och ambitioner skall vara att bestånden skall öka, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en registrering av en art på hotlistan alltid bör innebära att en konkret åtgärdsplan tas fram för arten och sätts i verket, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ingen ytterligare utbyggnad av vattenkraft skall ske i Sverige utan att de rinnande vattendrag, oavsett storlek, som finns kvar skall bevaras, 7. att riksdagen begär att regeringen utreder hotet mot lövskogar och föreslår åtgärder så att hotet mot de lövskogsberoende arterna minimeras, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen bör se över utvecklingen av den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet och ta fram konkreta åtgärdsplaner för att vända utvecklingen, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avverkningsstopp i de kvarvarande urskogarna, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att 10 % av den produktiva skogsmarken nedanför skogsodlingsgränsen måste skyddas och att det är bråttom att skydda de första 5 procenten, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att jakten i Sverige skall baseras på inventeringar av de arter som man vill jaga och att jaktens omfattning skall bestämmas utifrån dessa så att den blir långsiktigt ekologiskt hållbar, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige aktivt skall verka för att fisket av lax på blandade bestånd upphör i Östersjön, 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige bör gå före genom att flytta den kvot landet får till fiske efter lax från uppväxningområdena i Östersjön till områden utmed kusten, där fiske på blandbestånd kan undvikas, 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att myrskyddsplanen kompletteras med Norrbottens län och att konkreta åtgärdsprogram och skyddsplaner om rikkärr, sumpskogar, mader och slättsjöar tas fram, 15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skyddet av våra älvar bör utvidgas till att gälla all exploatering av älvekosystemet, inte bara i själva älven utan även i en väl tilltagen skyddszon, 16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att planen Marina reservat i Sverige måste realiseras men också kompletteras, speciellt beträffande skyddet av grunda kustområden med exempelvis mjukbottnar, ålgräsängar och musselbankar, 17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att arbetet med att åtgärda de miljöskadade områden som Naturvårdsverket och länsstyrelserna har inlett kan fullföljas, 18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige som medlem i FN:s säkerhetsråd bör prioritera de globala miljöfrågorna, 19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige bör verka för att vattenproblemen förs upp som en permanent punkt på säkerhetsrådets dagordning, 20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att stärka miljökunskapens ställning inom utbildning och forskning, 21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att totalförsvaret måste ligga i täten när det gäller miljöfrågorna, 22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Försvarsmakten är undantagen de miljölagar som reglerar det civila samhället, 23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att miljömålet inom konsumentpolitiken måste ha samma tyngd som övriga konsumentpolitiska mål, 24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att Sverige bibehåller den nationella miljömärkningen, 25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att uttrycket långsiktigt hållbart i fortsättningen förtydligas med tillägget ekologisk/ekologiskt respektive ekonomisk/ekonomiskt, så att inga osäkerheter eller missförstånd uppstår om den innehållsmässiga betydelsen, 26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av miljökonsekvensbeskrivningar i handelsavtalen i WTO, 27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om prioriteringen av miljöfrågor och miljökonsekvens i biståndspolitiken, med resultat i det praktiska utvecklingssamarbetet, 28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att förbjuda drivgarn längre än 2,5 km i Östersjön och att flytta den svenska kvoten mot kusten och älvmynningar där den odlade laxen samlas så att ett selektivt fiske kan ske, 29. att riksdagen avslår det nya stödet Program för resurshushållande konventionellt jordbruk i den utformning regeringen föreslår. 1997/98:Jo20 av Ewa Larsson och Per Lager (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen bör återkomma i vårpropositionen med ekonomiskt stöd till kulturmiljövårdens regionorganisationer för att de skall kunna planera och beskriva behovet av vårdinsatser på länets viktigaste byggnader, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen bör återkomma i samband med vårpropositionen om hur en satsning på bygghyttor och materialdepåer kan utvecklas, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av utredning av utbildningsbehov och kompetensfrågor inom byggnadsvården, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inga ROT-bidrag bör ges utan krav på ekologisk helhetssyn och hållbarhet.
Utskottet
Skrivelsen I en värld med växande befolkning förutsätter ekologisk hållbarhet en ökad ekologisk effektivitet. Detta förtydligas i regeringens mål för ekologisk hållbarhet, som i grunden handlar om skyddet av miljön, en hållbar försörjning och en effektiv användning av jordens resurser. Övergripande mål för dessa tre områden kan formuleras på följande sätt. Skyddet av miljön innebär att utsläppen av föroreningar inte skall skada människans hälsa eller överskrida naturens förmåga att ta emot eller bryta ner dem. Naturligt förekommande ämnen skall användas på ett sådant sätt att de naturliga kretsloppen värnas. Naturfrämmande hälso- och miljöskadliga ämnen bör på sikt inte få förekomma i miljön. Den biologiska mångfalden skall bevaras och värdefulla kulturmiljöer skyddas. Effektiv användning innebär att användning av energi och andra naturresurser skall bli mycket effektivare än den är i dag. Flödena av energi och material bör begränsas så att de är förenliga med en hållbar utveckling. Samhällsplanering, teknikutveckling och investeringar bör också inriktas på resurssnåla produkter och processer. Hållbar försörjning innebär att ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga måste säkras. Så långt som möjligt skall försörjningen baseras på ett långsiktigt hållbart nyttjande av förnybara resurser, vilket betyder att användningen inte långsiktigt kan överskrida den takt med vilken naturen skapar nya resurser och att material bör återvinnas i ett kretslopp. Vi skall hushålla med icke förnybara resurser och kontinuerligt sträva efter förnybara ersättningar. I en bilaga till betänkandet redovisas i korthet regeringens överväganden om åtgärdsprogram för ekologiskt hållbar utveckling inom respektive departements ansvarsområde.
Motionerna I motion Jo19 (mp) yrkas att det första delmålet bör omformuleras (yrkande 1). Vidare yrkas att det i det första delmålet bör framgå att det ekologiska utrymmet på jorden måste fördelas solidariskt mellan alla människor (yrkande 2). Det bör i regeringens andra delmål klart och tydligt framgå att toxiska, resistenta och bioackumulerande ämnen skall fasas ut inom en generation (yrkande 3). Motionärerna anser att bestånden av arter skall bevaras minst på den nivå de är i dag men att åtgärder och ambitioner skall vara att bestånden skall öka (yrkande 4). Vidare anförs att en registrering av en art på hotlistan alltid bör innebära att en konkret åtgärdsplan tas fram för arten och sätts i verket (yrkande 5). Ingen ytterligare utbyggnad av vattenkraft bör ske i Sverige utan motionärerna anser att de rinnande vattendrag, oavsett storlek, som finns kvar skall bevaras (yrkande 6). I motionen yrkas att riksdagen begär att regeringen utreder hotet mot lövskogar och föreslår åtgärder så att hotet mot de lövskogsberoende arterna minimeras (yrkande 7). Många oersättliga lövskogar flisas till energiråvara. Regeringen bör vidare se över utvecklingen av den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet och ta fram konkreta åtgärdsplaner för att vända utvecklingen (yrkande 8). Enligt motionen bör avverkningsstopp beslutas i de kvarvarande urskogarna (yrkande 9). Vidare yrkas tillkännagivande av att 10 % av den produktiva skogsmarken nedanför skogsodlingsgränsen måste skyddas och att det är bråttom att skydda de första 5 procenten (yrkande 10). Jakten i Sverige bör enligt motionärerna baseras på inventeringar av de arter som man vill jaga och jaktens omfattning bör bestämmas utifrån dessa så att den blir långsiktigt ekologiskt hållbar (yrkande 11). Motionärerna yrkar att Sverige aktivt skall verka för att fisket av lax på blandade bestånd upphör i Östersjön (yrkande 12). Den viltreproducerade laxen kan vara utrotad inom några år om inte drivgarnsfisket på blandade bestånd i Östersjön upphör. Vidare yrkas att Sverige bör gå före genom att flytta den kvot landet får till fiske efter lax från uppväxningsområdena i Östersjön till områden utmed kusten, där fiske på blandbestånd kan undvikas (yrkande 13). Motionärerna anser att myrskyddsplanen bör kompletteras med Norrbottens län och att konkreta åtgärdsprogram och skyddsplaner om rikkärr, sumpskogar, mader och slättsjöar tas fram (yrkande 14). Vidare yrkas att skyddet av våra älvar bör utvidgas till att gälla all exploatering av älvekosystemet, inte bara i själva älven utan även i en väl tilltagen skyddszon (yrkande 15). Älvsträckor och vattenområden som för närvarande är skyddade enligt 3 kap. 6 § naturresurslagen är endast skyddade mot vattenkraftsutbyggnad. Motionärerna anser att skyddet av älvar skall ta sin utgångspunkt i en samlad syn på hela älvekosystemet. I motionen yrkas tillkännagivande att planen Marina reservat i Sverige måste realiseras men också kompletteras, speciellt beträffande skyddet av grunda kustområden (yrkande 16). Vidare yrkas att arbetet med att åtgärda de miljöskadade områdena som Naturvårdsverket och länsstyrelserna har inlett bör fullföljas (yrkande 17). Sverige som medlem i FN:s säkerhetsråd bör prioritera de globala miljöfrågorna (yrkande 18). Redan i dag har mer än 20 av världens länder akut vattenbrist, och även länder i Europa använder mer än tre gånger mer vatten än vad som regenereras naturligt. Vidare yrkas att Sverige bör verka för att vattenproblemen förs upp som en permanent punkt på säkerhetsrådets dagordning (yrkande 19). I motionen yrkas tillkännagivande om att stärka miljökunskapens ställning inom utbildning och forskning (yrkande 20). Vidare anförs att totalförsvaret måste ligga i täten när det gäller miljöfrågorna (yrkande 21). I motionen påtalas att Försvarsmakten inte bör vara undantagen de miljölagar som reglerar det civila samhället (yrkande 22). Enligt motionärerna bör miljömålet inom konsumentpolitiken ha samma tyngd som övriga konsumentpolitiska mål (yrkande 23). Hållbart producerade varor kan vara dyrare än icke hållbart producerade varor, vilket enligt motionärerna grundar sig på att politiken i dag inte sätter pris på miljöförstöring. Vidare påtalas vikten av att Sverige bibehåller den nationella miljömärkningen (yrkande 24). Sverige bör verka för att bibehålla den nationella miljömärkningen och inte som i dag urholka den. I motionen anförs att uttrycket långsiktigt hållbart i fortsättningen bör förtydligas med tillägget ekologisk/ekologiskt respektive ekonomisk/ekono- miskt, så att inga osäkerheter eller missförstånd uppstår om den innehållsmässiga betydelsen (yrkande 25). Motionärerna yrkar tillkännagivande om nödvändigheten av miljökonsekvensbeskrivningar i handelsavtalen i WTO (yrkande 26). Vidare anförs att miljöfrågor och miljökonsekvens bör prioriteras i biståndspolitiken, med resultat i det praktiska utvecklingssamarbetet (yrkande 27). I motionen yrkas att drivgarn längre än 2,5 km i Östersjön bör förbjudas och att den svenska kvoten bör flyttas mot kusten och älvmynningar där den odlade laxen samlas och ett selektivt fiske kan ske (yrkande 28). Vidare yrkas att riksdagen avslår det nya stödet program för resurshushållande konventionellt jordbruk i den utformning regeringen föreslår (yrkande 29). I motion Jo20 (mp) yrkas tillkännagivande att regeringen bör återkomma i vårpropositionen med ekonomiskt stöd till kulturmiljövårdens regionorganisationer för att de skall kunna planera och beskriva behovet av vårdinsatser på länets viktigaste byggnader (yrkande 1). Vidare anförs att regeringen bör återkomma i samband med vårpropositionen och ange hur en satsning på bygghyttor och materialdepåer kan utvecklas (yrkande 2). I motionen påtalas behovet av en utredning av utbildningsbehov och kompetensfrågor inom byggnadsvården (yrkande 3). Vidare yrkas tillkännagivande att inga ROT-bidrag bör ges utan krav på ekologisk helhetssyn och hållbarhet (yrkande 4).
Utskottets överväganden
En politik för ekologisk hållbarhet Riksdagen fattade under våren 1991 ett övergripande beslut om mål och riktlinjer för miljöpolitiken (prop. 1990/91:90, bet. JoU30, rskr. 338). Vid detta tillfälle gjordes en så gott som heltäckande genomgång av de miljöpolitiska frågorna. Mål och riktlinjer för den fortsatta miljöpolitiken diskuterades, liksom hur de miljöpolitiska ambitionerna skall förverkligas genom ett brett, integrerat och decentraliserat arbete. I enlighet med vad som uttalades i det miljöpolitiska beslutet har riksdagen varje år fått en redovisning över utvecklingen på miljöområdet (bet. 1990/91:JoU30 s. 66). I mars 1997 behandlade jordbruksutskottet regeringens skrivelse På väg mot ett ekologiskt hållbart samhälle (skr. 1996/97:50, bet. 1996/97:JoU11, rskr. 1996/97:187). I skrivelsen beskrevs regeringens arbete under år 1996 med omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle med vissa framåtblickar. En viktig del i detta arbete angavs vara att tydliggöra de olika samhällssektorernas ansvar för hushållningen med naturresurser och för att inte-grera miljöhänsyn i sin verksamhet. I skrivelsen gavs en samlad lägesbeskrivning av regeringens arbete med att ta fram miljöstrategier för ett antal samhällssektorer. I den nu framlagda skrivelsen redovisar regeringen en lägesbeskrivning av arbetet för att föra Sverige mot målet ekologisk hållbarhet. I skrivelsen anförs att Sverige skall vara en pådrivande kraft och ett föregångsland för en ekologiskt hållbar utveckling. Det innebär en helhetssyn på samhällsutvecklingen där hänsyn till ekologiska förutsättningar förenas med en god ekonomisk, social och kulturell utveckling. De övergripande målen för ett ekologiskt hållbart samhälle är att skydda miljön och människors hälsa, att använda jordens resurser effektivt och att nå en hållbar försörjning. I skrivelsen konstateras att riksdagen i juni 1997 beslutade om nya riktlinjer för energipolitiken (prop. 1996/97:84, bet. 1996/97:NU12, rskr. 1996/97:272). I en bilaga till detta betänkande redovisas i korthet regeringens överväganden om åtgärdsprogram för ekologiskt hållbar utveckling inom respektive departements ansvarsområden. Enligt utskottets uppfattning utgör skrivelsen ett värdefullt underlag för det fortsatta miljöarbetet. Den samlade redovisningen av regeringens arbete mot ett ekologiskt hållbart samhälle kommer att utgöra en god grund för det fortsatta arbetet med dessa frågor. Det framgår av skrivelsen att regeringen avser att lämna en miljöpolitisk proposition våren 1998. Regeringen anför i skrivelsen att det behövs nya och tydligare miljömål som kan understödja och driva på arbetet mot en hållbar utveckling. Enligt skrivelsen bör målen brytas ner och i allt högre grad rikta sig till och vara förankrade hos aktörer inom olika sektorer i samhället. Regeringen avser att närmare utveckla miljömålen i den kommande miljöpolitiska propositionen. Regeringen har den 18 december 1997 till riksdagen överlämnat proposition 1997/98:45 Miljöbalk. Förslaget omfattar den centrala miljölagstiftningen och kommer enligt skrivelsen att förstärka miljöpolitiken med utökade styrmedel bl.a. i form av miljökvalitetsnormer. Miljöbrott skall kunna beivras bättre. Regeringen anför i propositionen att målet med miljöbalken är att främja en hållbar utveckling och att tillförsäkra levande och kommande generationer en hälsosam och god livsmiljö. I miljöbalken sammansmälts bestämmelserna i centrala miljö- och resurslagar som miljöskyddslagen (1969:387), naturvårdslagen (1964:822), lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m., vattenlagen (1983:291), lagen (1985:426) om kemiska produkter, renhållningslagen (1979:596) och hälsoskyddslagen (1982:1080) samt åtta andra lagar till en sammanhållen och bred miljö- och resurslagstiftning. Utskottet får således anledning att inom en nära framtid ta upp frågor som kräver konkreta ställningstaganden från riksdagens sida både i fråga om miljöpolitik och miljölagstiftning. Under våren 1998 kommer utskottet vidare att behandla ett antal motioner om skogspolitik, jakt och viltvård m.m. I avvaktan härpå avstyrks motion Jo19 (mp) yrkandena 1-5, 8-11, 14-17 och 25. Utskottet har nyligen behandlat proposition 1997/98:2 Hållbart fiske och jordbruk (1997/98:JoU9; riksdagsbeslut den 16 december 1997). De yrkanden som framläggs i motion Jo19 yrkandena 12, 13, 28 och 29 utgör upprepningar av motionsyrkanden som behandlades i angivna betänkande. Utskottet saknar anledning att ta upp frågorna till förnyad behandling i detta sammanhang. Motionen avstyrks i berörda delar.
Vissa miljöfrågor i övrigt Jordbruksutskottet redovisade i november 1997 vissa uttalanden i budgetpropositionen att som en del av energiförsörjningen enligt den nya energipolitiken spelar en ökad användning av biobränslen en viktig roll (1997/98:JoU1 s. 43). En väsentlig del av biobränsleförsörjningen kommer att ske från skogen. Bedömningarna av hur mycket skogsbränsle som kan tas ut varierar. Likaså varierar uppfattningarna om effekterna på skogsmarken och på den biologiska mångfalden av sådana uttag. Utskottet redovisade att Skogsstyrelsen för närvarande gör en översyn av sina föreskrifter och allmänna råd. Som ett led i denna översyn görs en miljökonsekvensbeskrivning. Redan nu kan emellertid sägas att skogsägare och avverkningsentreprenörer behöver information och utökade kunskaper om den hänsyn som behöver tas vid skogsbränsleuttag. Motion Jo19 yrkande 7 avstyrks i avvaktan på denna utredning. Utskottet påtalade i betänkandet Sveriges internationella samarbete för hållbar utveckling (1996/97:JoU6 s. 9) vikten av att miljöhänsyn integreras ytterligare i de regler som ställs upp för den internationella handeln. Det fick enligt utskottet ses som positivt att den särskilda kommittén om miljö och handel fått förlängt mandat, och utskottet förutsatte att regeringen fortsätter sitt arbete med att främja miljöaspekterna inom det internationella handelsregelverket. Det var också positivt att man i slutsatserna från WTO:s ministermöte uppmärksammar betydelsen av nationell samordning av miljö- och handelspolitik. I regeringens skrivelse 1997/98:13 Ekologisk hållbarhet anförs att erfarenheter från det pågående arbetet i WTO visar att några konkreta resultat i miljöfrågan knappast kan uppnås isolerat, utan främst som en del av en större handelsförhandling i WTO. Sådana förhandlingar kan väntas starta om cirka två år. Det är viktigt att inför dessa förhandlingar klargöra de miljöpolitiska prioriteringarna i förhållande till handelsregelverken, liksom de centrala handelspolitiska krav som aktualiseras i detta sammanhang. Motion Jo19 yrkande 26 bör med det anförda lämnas utan ytterligare åtgärd. I de delar motionerna Jo19 och Jo20 inte berör utskottets beredningsområde bör till en början nämnas att utrikesutskottet i april 1997 anförde att globala miljöproblem, däribland sötvattenfrågan, är av stor långsiktig säkerhetspolitisk betydelse (bet. 1996/97:UU15 s. 34). Långsiktiga och strukturella säkerhetshot ( vare sig de gäller miljö eller exempelvis mänskliga rättigheter ( behandlas inom FN-systemet i generalförsamlingen, Ecosoc och dess funktionella kommittéer och ett stort antal specialorgan. Dessa organ har mandat, kompetens och bred representativ sammansättning som gör dem lämpliga för dessa uppgifter. Säkerhetsrådet har enligt FN-stadgan inte mandat att behandla denna typ av generella frågor. Däremot kan rådet när det behandlar konkreta ländersituationer som rör internationell fred och säkerhet också beakta aspekter som exempelvis miljöhot. Utskottet hade noterat att Sverige prioriterar globala miljöfrågor i FN-samarbetet. Utrikesutskottet fann dock, mot bakgrund av vad som anförts, inte skäl att tillmötesgå vissa motionärers krav på att verka för en särskild dagordningspunkt om vattenproblemen på säkerhetsrådets agenda. Vidare anfördes (s. 36) att färskvattenanvändning är en betydelsefull fråga och att det finns behov av någon form av internationellt samförstånd för att uppnå ett hållbart utnyttjande av dessa resurser. Utskottet ansåg att det är viktigt att ha ett helhetsperspektiv på biståndet och en hög kvalitet som främjar en långsiktigt hållbar utveckling. Miljökonsekvensbedömningar av biståndet är härvid ett viktigt instrument. Med det anförda är, enligt jordbruksutskottets bedömning, motion Jo19 yrkandena 18, 19 och 27 huvudsakligen tillgodosedd. Motionen avstyrks. Utbildningsutskottet anförde i betänkande 1996/97:UbU8 Vissa läroplansfrågor m.m. (s. 12) i fråga om utbildning i miljökunskap att miljöperspektivet enligt de nya läroplanerna är ett av de övergripande perspektiv som skall anläggas i skolans olika ämnen och att miljöperspektivet finns i bl.a. kursplanerna för de naturorienterade ämnena i grundskolan. Vidare pekade utskottet på de förbättrade möjligheter för eleverna att fördjupa och bredda kunskaperna som numera finns i grundskolan genom timplaneutrymmet för elevens eget val. Regeringen anför i detta ämne i den nu aktuella skrivelsen (s. 52) att miljöundervisningen måste stärkas i gymnasieskolan. Universitet och högskolor har en viktig roll i att bidra till att stärka omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle (skrivelsen s. 55). Motion Jo19 yrkande 20 avstyrks i den mån den inte tillgodosetts med det anförda. Försvarsutskottet anförde i mars 1997 i betänkandet Försvaret och miljön (1996/97:FöU3, rskr. 1996/97:165) att inom det svenska totalförsvaret bedrivs ett systematiskt och ambitiöst miljöarbete. Försvarsmakten ligger här i flera avseenden före andra myndigheter. Utskottet ansåg i likhet med regeringen att det förslag till miljöstrategi för Försvarsmakten som förelåg bör kunna utgöra en god grund för långsiktigt miljöarbete. Utskottet ansåg vidare, liksom regeringen, att miljöfrågorna bör ha fortsatt hög prioritet inom totalförsvaret. Regeringen anför i den nu behandlade skrivelsen (s. 33) att inriktningen av bl.a. detta riksdagsbeslut i allt väsentligt bör vara styrande för miljöarbetet inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde även efter innevarande budgetår. Motion Jo19 yrkandena 21 och 22 avstyrks i den mån den inte tillgodosetts med det anförda. Lagutskottet anförde i betänkandet 1996/97:LU13 Konsumentpolitiska frågor (s. 10) att konsumenterna utgör en betydelsefull maktfaktor i det miljöpolitiska arbetet. Utskottet såg med tillfredsställelse att det konsumentpolitiska miljömålet nu genom pågående arbete konkretiseras och preciseras, bl.a. genom att utredningen (SOU 1996:108) Konsumenterna och miljön var föremål för beredning i Regeringskansliet. Jordbruksutskottet delar den uppfattning som framförts av lagutskottet att resultatet av det fortsatta beredningsarbetet inom Regeringskansliet bör avvaktas innan några ställningstaganden från riksdagens sida kommer till stånd. Utskottet instämmer även i vad som anförs i den nu behandlade skrivelsen (s. 23) att konsumentpolitiken har stor betydelse i en ekologiskt hållbar utveckling och att arbetet bör syfta till att minska hushållens utsläpp, energiförbrukning och avfall. Såväl varor, transporter och boende som samhällsplanering berörs. Regeringen anför att en åtgärdsinriktad handlingsplan i vilken miljömålet i konsumentpolitiken konkretiseras kommer att presenteras senare. Motion Jo19 yrkande 23 avstyrks med det anförda. Näringsutskottet anförde i december 1997 (1997/98:NU1 s. 56) att målet för miljömärkningsverksamheten är att genom frivillig miljömärkning stimulera utveckling och användning av produkter som ur miljösynpunkt är bättre än andra i övrigt jämförbara produkter. Ett harmoniserat nordiskt system för miljömärkning av produkter, Svanen, infördes under år 1989. Den frivilliga miljömärkningen inom ramen för detta system organiseras och drivs av SIS ( Standardiseringen i Sverige och leds av miljömärkningsstyrelsen. Näringsutskottet redovisar att miljömärkningen på sikt skall finansieras genom avgifter och ersättningar från de företag som får sina produkter miljömärkta. Sedan den 1 maj 1992 gäller inom EU en förordning om miljömärkning. EU- kommissionen har presenterat ett förslag till en ny miljömärkningsförordning i syfte att effektivisera arbetet med miljömärkning inom EU. Förslaget kommer att behandlas av rådet tidigast under år 1998. Näringsutskottet redovisar vidare att regeringen i samråd med SIS under år 1998 avser att omstrukturera organisationen av miljömärkningsverksamheten i syfte att skapa en klarare och effektivare organisation med tydligare beslutsstruktur än i nuvarande ordning och underlätta det svenska deltagandet i det nordiska samarbetet. Avsikten är att verksamheten tills vidare skall bedrivas inom ett av staten och SIS, för ägarna icke vinstgivande, ägt bolag. Motion Jo19 yrkande 24 avstyrks i den mån den inte tillgodosetts med det anförda. Bostadsutskottet konstaterade i november 1996 att produktionsnivån från vattenkraften i vattenkraftsplanen beräknas till ca 66 TWh och att någon utbyggnad därutöver inte var aktuell (1996/97:BoU10 s. 16). Motion Jo19 yrkande 6 avstyrks med det anförda. Motion Jo20 berör i huvudsak kulturmiljö- och byggnadsfrågor. Utskottet instämmer till stor del i att kultur, miljö och natur tillsammans i ett historiskt perspektiv och med framtida visioner är en viktig resurs i satsningen på regional utveckling, turism och inom olika näringsområden. Regeringen anför i skrivelsen (s. 67) att kulturmiljösektorn har en regional organisation med bred förankring genom i första hand länsstyrelsernas och de regionala museernas kulturmiljöenheter. Kommunerna har en viktig roll när det gäller säkerställande av kulturvärden i planeringen, och hembygdsrörelsens arbete är av stor betydelse för kulturarbetets vård och bevarande. Detta innebär enligt skrivelsen att det finns en god grund för ett brett förankrat arbete med kulturvård och ekologi i arbetet för en hållbar utveckling. Utskottet har inhämtat att Riksantikvarieämbetet den 12 januari 1995 på regeringens uppdrag redovisade en nationell plan för upprustning och vård av större byggnader eller anläggningar som är kulturhistoriskt värdefulla. Planen redovisar länsvis ett antal projekt där vårdinsatser kan påbörjas med kort varsel. Det ankommer i första hand på den regionala kulturmiljöorganisationen att inom ramen för sina resurser precisera vårdbehoven i respektive län. Med det anförda avstyrks motion Jo20 yrkande 1. Regeringen anför i skrivelsen (s. 67 f.) att byggnadsvårdens inriktning på bevarande och återanvändning av hela miljöer kan utvecklas ytterligare och har klara ekologiska utgångspunkter vid sidan av de antikvariska. En vidareutveckling av det redan etablerade lokala och regionala arbetet med byggnadshyttor, materialdepåer och utbildningsinsatser med anknytning till traditionella byggnadsmetoder är några angelägna områden. De senaste årens sysselsättningsinsatser inom byggnadsvården har haft positiva effekter på resurshushållning och återbruk. Traditionella byggnadstekniker har kommit till användning på nytt, och detta innebär ofta att mer ekologiska metoder använts än i konventionella byggprojekt. Utskottet konstaterar att särskilda medel vid olika tillfällen har anvisats för satsningar på olika byggnadsvårdsprojekt. För budgetåret 1995/96 anvisades 30 miljoner kronor av arbetsmarknadsmedel för ändamålet. Riksantikvarieämbetet, som disponerade medlen, startade det rikstäckande programmet Tradition och byggnadsproduktion för att stödja byggnadsvårdande projekt, däribland byggnadshyttor. För budgetåret 1997 anvisades 2,5 miljoner kronor engångsvis för utveckling av byggnadshyttor. Kulturutskottet anförde i november 1997 i betänkandet Budgetpropositionen för år 1998, utgiftsområde 17 (1997/98:KrU1 s. 96) att de bevarandeinsatser som görs bl.a. tack vare byggnadshyttor är av stort värde. Utskottet ansåg emellertid att det får ankomma på de kulturvårdande organen att bedöma i vad mån tillgängliga resurser ger utrymme för en fortsatt satsning på byggnadshyttor. Utskottet erinrade också om att regeringen inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv föreslagit en särskild sysselsättningssatsning inom byggsektorn, vilken bl.a. avser byggnadsvård. Motion Jo20 yrkande 2 avstyrks i den mån den inte tillgodosetts med det anförda. I 1997 års regleringsbrev gav regeringen Riksantikvarieämbetet i uppdrag att genomföra en förstudie om utbildningsbehov och kompetensfrågor inom byggnadsvården. Förstudien skall belysa omfattningen och inriktningen på den tillgängliga utbildningen samt redovisa kompletterande utbildningsbehov. Frågor angående kvalitetskrav och certifiering samt hur de kan knytas till uppbyggnaden av regionala byggnadsvårdscentrum bör också beröras. Uppdraget skall redovisas senast den 1 mars 1998. Motion Jo20 yrkande 3 avstyrks i avvaktan på redovisningen av uppdraget. Bostadsutskottet anförde i maj och juni 1996 i fråga om ett ?grönt? ROT- bidrag att det givetvis är önskvärt att de bygggnadsåtgärder som fortsättningsvis kommer att vidtas, med utnyttjande av den skattereduktion som var i fråga, i hög grad inriktas mot angelägna miljöförbättrande åtgärder. Ett utbrett intresse för att vidta sådana åtgärder har också framkommit i samband med den stödgivning som under det senaste året varit direkt inriktad mot förbättringar av inomhusmiljön (1995/96:BoU10y s. 5, 1995/96:BoU11 s. 8). Motion Jo20 yrkande 4 avstyrks med det anförda.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande en politik för ekologisk hållbarhet m.m. att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo19 yrkandena 1-5, 8-11, 14-17 och 25, 2. beträffande hållbart fiske och jordbruk m.m. att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo19 yrkandena 12, 13, 28 och 29, 3. beträffande vissa miljöfrågor i övrigt att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo19 yrkandena 6, 7, 18-24, 26 och 27, 4. beträffande kulturmiljösektorn i arbetet för ett hållbart samhälle att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo20, 5. beträffande skrivelsen att riksdagen lägger skrivelse 1997/98:13 till handlingarna.
Stockholm den 20 januari 1998
På jordbruksutskottets vägnar
Lennart Daléus
I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Sinikka Bohlin (s), Inge Carlsson (s), Göte Jonsson (m), Leif Marklund (s), Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson (s), Ingemar Josefsson (s), Carl G Nilsson (m), Eva Eriksson (fp), Ann-Kristine Johansson (s), Maggi Mikaelsson (v), Åsa Stenberg (s), Eva Björne (m), Gudrun Lindvall (mp), Lennart Brunander (c) och Berndt Sköldestig (s).
Särskilt yttrande
Ekologisk hållbarhet Gudrun Lindvall (mp) anför: Som enda parti ägnade Miljöpartiet de gröna regeringens skrivelse så mycket intresse att vi skrev en motion till densamma, en lång och innehållsrik motion, som talar om vilka åtgärder vi anser nödvändiga för att få till stånd en ekologiskt hållbar utveckling. Motionen kallade vi ... från vision till papperstiger. Vi väljer i detta betänkande att kort redogöra för förslagen i ett särskilt yttrande och avser återkomma i andra sammanhang.
1 Årets skrivelse - en önskelista? Årets skrivelse om miljön har fått titeln Ekologisk hållbarhet. Den får väl ses som en programförklaring och en önskelista vad man skulle vilja åstadkomma. Det är mycket ?verka för?, ?fortsätta arbetet med?, ?följa upp?, ?främja? o.d. Skrivelsen hade naturligtvis kunnat få en mer fullödig behandling av även de andra partierna om den lagts någon annan tid än under motionstiden. Men det är naturligtvis regeringen medveten om, och uppenbarligen är man inte så intresserad av andra partiers synpunkter. Det är beklagligt. För att klara en omställning till ett ekologiskt hållbart samhälle måste alla goda krafter samverka, eftersom den uppgiften kommer att kräva stora förändringar av dagens samhälle. Sådant bör ske i en anda av samförstånd och samarbete. Vi i Miljöpartiet anser att förutsättningarna för att lyckas är en omläggning av såväl den ekonomiska som den ekologiska politiken. Miljöhänsyn måste prägla alla beslut och konsekvenserna för miljön analyseras.
2 Kemikaliernas tidsålder Vi lever i kemikaliernas tidsålder. De ämnen som naturligt omger oss har cellerna i olika djur- och växtarter haft årmiljoner på sig att anpassa sig till. Det senaste seklet har det spridits en mängd nya kemikalier i miljön, kemikalier som ingen från början kunde tro skulle vara farliga. I dag vet vi bättre. Vi vet att många kemikalier har hög giftverkan, att de anrikas i näringskedjor, bildar nedbrytningsprodukter vars egenskaper inte är kända och kan härma enzymer och hormoner. Många ämnen är cancerogena eller mutagena och många lagras i det levande. Även tungmetaller orsakar miljöproblem och anrikas i näringskedjor. Trots detta fortsätter användningen av farliga kemikalier, och listan på nya av människan tillverkade organiska kemikalier blir hela tiden längre.
2.1 Dags för en offensiv svensk kemikaliepolitik Vi anser att det är viktigt att Sverige börjar föra en offensiv kemikaliepolitik igen. Arbetet inleddes under tidigt 1990-tal med utfasning av ett antal otrevliga kemikalier. 1994 tog det stopp i och med medlemskapsförhandlingarna och EU-inträdet. Samtidigt hävdas från unionsförespråkare att det går att gå före på miljöområdet inom EU eftersom miljögarantin finns. Men så låt oss göra det då! Det är dags att fasa ut ämnen vi vet är toxiska, svårnedbrytbara och bioackumulerande. Blir det problem, så låt EU-domstolen få testa miljögarantin. Först då vet vi om den fungerar och om det går att gå före. Visar det sig att garantin inte fungerar finns en stor uppgift att förändra den.
2.2 Målen måste vara tydliga I skrivelsen formuleras ett av delmålen: ?Utsläppen av föroreningar skall inte skada människans hälsa eller överskrida naturens förmåga att ta emot eller bryta ner dem.? Första delen av den meningen förpliktar. Den måste betyda att alla syntetiska ämnen som framkallar allergier skall bort. Formalin i barnkläder och byggmaterial, nickel, lösningsmedel och plaster som emitterar ur byggmaterial och färger och många fler. Eller räknas inte dessa som föroreningar? Andra delen av meningen lämnar verkligen utrymme för tolkningar. Det ges heller ingen ledning längre ner i texten. Bioackumulerande ämnen tas emot i naturen. Är det OK om inte djuren dör? Många tungmetaller tas också om hand och kan lagras rätt säkert i sediment om förhållandena är de rätta. Är det OK? Skrivningen skiljer sig på ett avgörande sätt från skrivningarna i Nordsjödeklarationen. Sverige har i och med undertecknandet av den fjärde Nordsjödeklarationen i juni 1995 faktiskt lämnat löfte om att införa helt nya regler och metoder i kemikaliepolitiken. Eller anser man att det explicit gäller just Nordsjön? Miljöpartiet anser att det klart och tydligt borde stå i regeringens skrivelse att regeringens mål innebär att toxiska, persistenta och bioackumulerande ämnen skall fasas ut inom en generation på samma sätt som det står i Nordsjödeklarationen. Det är hög tid att fortsätta arbetet med att förbjuda farliga kemikalier, som inleddes i början på 1990-talet. Vi måste gå före. Vi avser att återkomma i samband med den kemikalieproposition som är utlovad under våren.
3 Biologisk mångfald Hotet mot den biologiska mångfalden behandlas enligt vårt förmenande såväl oacceptabelt som ofullständigt. I regeringens skrivelse sägs i delmålsavsnittet 1.2 att ?Den biologiska mångfalden har bevarats genom att naturligt förekommande arter kan fortleva i livskraftiga bestånd. Detta innebär att bestånden av olika arter är tillräckligt stora för att artens överlevnad skall vara säkrad? (min kursivering). Det är en helt oacceptabelt låg ambitionsnivå. Den måste betyda att regeringen anser att det inte spelar någon roll att arter som tofsvipa, enkelbeckasin och tjäder minskar kraftigt så länge det finns tillräckligt antal individer för att klara arten från utrotning. Enligt målsättningen tycks det vara först när arten hamnar på ArtDatabankens hotlista som det kan bli aktuellt med åtgärder. Hur liten bedömer regeringen att en population skall bli innan man skall göra något? Måste arten vandra i hotklasserna till hotklass 1 Akut hotad, hotklassen under 0 Försvunna? Eller räcker hotklass 2 Sårbar? Där finns till exempel järv, utter, pilgrimsfalk och jaktfalk. Regeringens målsättning är ett bevarande i så små stammar som är nödvändigt för att klara de internationella konventionerna och har ingenting att göra med det man annars säger sig vilja vara; en förebild i det ekologiska arbetet. Ambitionen måste vara enligt vårt förmenande att dagens storlek av populationer inom de olika arterna skall bevaras minst på den nivå de är i dag men att åtgärder och ambitioner skall vara att antalet individer skall öka.
3.1 Vissa arter mer hotade än andra Antalet kända arter beräknas på jorden till ca 1 675 000. Sverige hyser ca 55 000 av dem. ArtDatabanken, resultatet av ett samarbete mellan Naturvårdsverket och Sveriges lantbruksuniversitet, klassificerar olika arter i skilda hotkategorier, klass 0 - försvunna, klass 1 - akut hotade, klass 2 - sårbara, klass 3 - sällsynta, klass 4 - hänsynskrävande. Hotklassificeringen utgör en god grund för prioritering av insatser. Även i Sverige hotas arter att utrotas. Ca 5 % av våra vilda arter hotas av utrotning och ytterligare arter kräver stor hänsyn om de på sikt skall kunna fortsätta existera. Totalt hotas ca 1 700 arter. Bara av ryggradsdjuren finns 145 arter upptagna på ArtDatabankens listor över hotade arter, de s.k. Rödlistorna. Att landet håller på att mista en viss art föranleder i dag inga omedelbara åtgärder. Faktum är att det inte leder till några som helst praktiska konsekvenser, trots att akuta insatser ofta krävs för att förhindra utrotning. Det saknas med andra ord en process som kopplar ihop själva registreringen av att en art minskar i antal och hotas av utrotning och åtgärder för att förhindra att utvecklingen fortgår. En registrering av en art på hotlistan borde alltid innebära att en konkret åtgärdsplan tas fram för arten och sätts i verket.
3.2 Vissa biotoper mer hotade än andra
3.2.1 Vattendrag Fortfarande tas beslut som får en klart negativ inverkan på den biologiska mångfalden utan att detta kommenteras med ett ord av regeringen. Ett exempel på detta är satsningen på småskalig vattenkraft i regeringens energiöverenskommelse med c och v. Och detta trots att det i Naturvårdsverkets aktionsplan för biologisk mångfald slås fast: ?Vattenkraftutbyggnaden har påverkat en mycket stor del av Sveriges vattendrag vilket har fått starkt negativa konsekvenser för biodiversiteten? (s. 12 i rapporten). Miljöpartiet de gröna anser att vattenkraften i Sverige är färdigutbyggd och att ingen ytterligare utbyggnad av vattenkraft skall ske i Sverige utan att de rinnande vattendrag, oavsett storlek, som finns kvar skall bevaras. Kan man få ut mer energi genom byte av teknik i befintliga verk är det bra, men de vattendrag som inte byggts ut skall sparas. Det finns en mängd arter som behöver rinnande vatten och där sådana biotoper hotats och minskat under lång tid. I detta fall måste den biologiska mångfalden ges företräde. Det handlar om såväl hotade som mer vanliga arter. Älvsträckor och vattenområden som för närvarande är skyddade enligt 3 kap. 6 § naturresurslagen är bara skyddade mot vattenkraftsutbyggnad. Detta är ett mycket trubbigt skydd, speciellt med hänsyn till biologisk mångfald. Miljöpartiet anser att skyddet av våra älvar skall ta sin utgångspunkt i en samlad syn på hela älvekosystemet. Skyddet bör alltså utvidgas till att gälla all exploatering av älvekosystemet, inte bara i själva älven, utan även i en väl tilltagen skyddszon.
3.2.2 Lövskogar Under senare tid har en debatt om hotet mot många arter knutna till lövskog aktualiserats. Skälet är en ännu inte publicerad utredning från WWF som kan visa att många oersättliga lövskogar nu flisas till energiråvara. Eftersom många insekter och därmed fåglar är knutna till lövskogar visar utredningen en snabb minskning av antalet fåglar, såväl mer som mindre vanliga. Lövsångaren och talgoxen är exempel på vanliga och göktytan på en mer sällsynt. Det är därför angeläget att regeringen uppmärksammar problemet och vidtar åtgärder för att undanröja hotet mot de lövskogsberoende arterna.
3.2.3 Jordbruket och arter knutna till öppna marker I skrivelsen anges att bestånden av säl, utter och havsörn tycks vara på väg att återhämta sig. Tyvärr finns arter som inte har en lika positiv utveckling. Sveriges Ornitologiska Förenings nu mer än tjugoåriga häckfågeltaxeringar visar att fåglar knutna till jordbrukslandskapet minskar. Sedan 1970-talet har var tredje sädesärla och mer än varannan ladusvala och tofsvipa försvunnit. Även enkelbeckasin, gök, buskskvätta, stenskvätta med flera arter knutna till jordbrukslandskapet visar samma starka tillbakagång. Många av de arter som minskar är insektsätare, vilket tycks tyda på att antalet insekter minskar, en annan grupp där många arter behöver ett öppet och varierat landskap. Förändringarna i dag är större än de Rachel Carson slog larm om i sin bok Tyst vår i slutet på 1960-talet. Det är en smygande ekologisk katastrof där kultur- och naturvärden riskerar att förloras för framtida generationer. Miljöpartiet anser att det är hög tid att se över utvecklingen av den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet och ta fram konkreta åtgärdsplaner för att vända utvecklingen. Vi avser att återkomma i frågan.
3.2.4 Urskogar och produktiva skogar Den biologiska mångfalden i Sveriges skogar befinner sig i kris. I dag är endast 832 000 hektar eller 3,6 % av den produktiva skogsmarken skyddad. Det mesta ligger ovanför den s.k. skogsodlingsgränsen och endast 0,8 % eller 172 000 ha nedanför skogsodlingsgränsen är skyddad trots att det finns 1 662 hotade arter, framför allt lavar och mossor, som hotas av det moderna skogsbruket (uppgifter från Naturvårdsverkets rapport nr 4707 Skogsreservat i Sverige). Under de senaste tjugo åren har 350 000 hektar sumpskog försvunnit. Denna biotop är en av skogens artrikaste, och i takt med dess försvinnande har en art som enkelbeckasin stadigt minskat i landet. Mindre än 5 % av våra skogar är ur- eller naturskogar. Vi anser att 10 % av den produktiva skogsmarken nedanför skogsodlingsgränsen måste skyddas och att det är bråttom att skydda de kvarvarande ur- och naturskogarna. Hur problemet skall lösas borde ha berörts i skrivelsen. Vi förutsätter att regeringen återkommer till frågan i samband med den miljöproposition som utlovats till våren.
3.2.5 Myrmarker ?Myrskyddsplan för Sverige? kom våren 1994. Planen var inte komplett. Myrrika Norrbottens län saknades, information om omgivande fastmarksskog var bristfällig eller inaktuell. Fortfarande saknas konkreta åtgärdsprogram och skyddsplaner om rikkärr, sumpskogar, mader och slättsjöar. Eftersom många arter, såväl växter som djur, endast finns i myrar är det angeläget att planen kompletteras för att en riktig bedömning av nödvändiga åtgärder inför den miljöpolitiska proposition som regeringen avser lägga fram under våren. Vi avser att återkomma i det sammanhanget till frågan.
3.2.6 Inrätta marina reservat Arbetet med inrättandet av marina reservat har pågått länge, men har hittills inte lett till tillräckliga bevarandeinsatser. Detta arbete måste fördjupas, konkretiseras och påskyndas. Den nyligen presenterade planen ?Marina reservat i Sverige? måste skyndsamt realiseras men också kompletteras, speciellt beträffande skyddet av grunda kustområden med exempelvis mjukbottnar, ålgräsängar och musselbankar. Dessa områden utsätts i dag för en omfattande exploatering i form av fiske.
4 Jakten måste vara ekologiskt långsiktigt hållbar Jakt ses fortfarande i Sverige som en areell näring. Vi i Miljöpartiet de gröna anser att det är fel. Jakten i dag är en hobby, som förvisso kan ge kött i frysen, men för de flesta är utgifterna för jakten större än köttvärdet. Jakten borde därför ses som en fråga i intim förening med biologisk mångfald. Jakten i Sverige borde baseras på inventering av de arter som man vill jaga, och jakten borde bestämmas utifrån detta. Annars är risken överhängande att jakten inte blir långsiktigt ekologiskt hållbar. Det borde vara självklart att inte tillåta jakt på de arter som finns i ArtDatabankens lista över hotade arter liksom att ta bort jakt på arter där populationerna minskar. I dag sker jakt på hotade arter som stjärtand och sädgås liksom på arter där stammarna går kraftigt tillbaka som tjäder och enkelbeckasin. Likaså har jakttrycket på ripa ökat mycket sedan den nya upplåtelseformen för småviltsjakt kom. I dag skjuts fyra gånger mer ripa än före 1993. På många platser är jakten i dag inte ekologiskt långsiktigt hållbar. Miljöpartiet anser att det skall klarläggas hur mycket av respektive art som kan skjutas varje jaktsäsong för att därigenom se till att jakten är långsiktigt ekologiskt hållbar. Vi avser återkomma i frågan på annat sätt.
5 M74 - laxsjukan Att i en skrivelse som skall beröra de viktiga miljöproblemen i dag inte beröra sjukdomen M74 är en brist. En diskussion om denna och vilka åtgärder regeringen avser vidta för att lösa gåtan måste till ett kommande år finnas med i skrivelsen. Den viltreproducerande laxen, dess hotade existens och åtgärder för att bevara arten är också frågor som borde belysas mer i skrivelsen. I såväl Riodeklarationen som Bernkonventionen förbinder sig Sverige att bevara de vilda populationerna i uthålliga bestånd. Sverige borde därför aktivt verka för att fisket av lax på blandade bestånd upphör i Östersjön och gå före genom att utnyttja den kvot landet får till fiske utefter Norrlandskusten, där fiske på blandbestånd lättare kan undvikas.
6 Miljöskadade områden Det finns många miljöskadade områden i Sverige, där gifter läcker till naturen, ca 2 000 platser enligt Naturvårdsverkets lista. Det finns kvicksilver och andra tungmetaller, kreosot och stabila organiska kemikalier som vi vet kommer att läcka ut och påverka det levande och även oss själva om inget görs. En förutsättning för att vara på väg mot ett ekologiskt hållbart samhälle måste vara att eliminera de ?miljöbomber?, som i dag läcker gifter. Räknar man in alla nedlagda bensinstationer m.m. tror man att siffran kan vara så hög som 7 000 objekt, som behöver saneras.
7 Växla till kretsloppsekonomi Miljöpartiet har i flera sammanhang drivit åsikten att den ekonomiska politiken måste användas för att skapa ett ekologiskt hållbart samhälle. Vi föreslår en successiv växling av skatt på arbete mot höjda miljöskatter. Fram till år 2010, då också kärnkraften förutsätts ha helt avvecklats, föreslås totalt 100 miljarder ha skatteväxlats. Dessa skatteförändringar medför prisförändringar som gynnar miljöanpassat beteende hos såväl enskilda som företag. Miljöpartiet anser att miljöskuldsökningen skall upphöra senast 1999 och därefter minskas. Det kräver långtgående miljökrav, miljöanpassning av skattesystemet och betydande satsningar på miljön inom både offentlig och privat sektor. Miljöanpassningen av ekonomin innebär inte begränsningar. Tvärtom innebär den stora möjligheter till fler arbetstillfällen och på sikt bevarat välstånd. Det är t.o.m. så att utan en miljöanpassning av ekonomin löper vi i Sverige mycket stor risk att på lång sikt rasera praktiskt taget alla möjligheter till välstånd. Sverige måste sträva efter en kvalitativ tillväxt som mål för den ekonomiska politiken. Genom en s.k. grön skatteväxling skapas förutsättningar för minskad miljöskuld, ökad livskvalitet och fortsatt välfärd.
8 Utbildning, forskning och utveckling En demokratisk grundsyn som utgår från att människan till sin natur är aktiv och vill vara deltagande skall enligt Miljöpartiets uppfattning prägla all utbildning. För att överleva som art på jorden och rätt skydda jordens många livsformer inför kommande generationer måste människan utveckla en ekologisk förståelse. Det räcker inte att bara känna till. Vi måste också förstå och respektera naturens lagar och värdesätta livets mångfald och livsformer. Kunskap om och vördnad för livet i ett brett ekologiskt perspektiv är en väsentlig del av det som eleverna skall bära med sig från skolan. Vi måste också förstå vår kulturella särart och de historiska skeenden som format vårt och andra människors olika samhällen. Alla behöver insikt i sin egen historia och vetskap om att de är med och formar framtiden. Miljöpartiet anser att all undervisning skall bygga på en helhetssyn enligt vilken människan betraktas som en medvarelse i det stora ekologiska samspelet. Detta skall gälla alla skolformer, från förskola till högskola och annan vuxen- och yrkesutbildning.
9 Kulturpolitiken I regeringens skrivelse Ekologisk hållbarhet finns femton rader som tar upp kulturpolitik. Här skrivs bl.a. att ett hållbart samhälle måste baseras på en varsam förvaltning av redan gjorda investeringar och av det som utgör vårt gemensamma kulturarv. Därför anges som ett viktigt inslag att utveckla och stärka kulturmiljösektorn i arbetet för ett hållbart samhälle. Vidareutveckling av byggnadsvårdens ekologiska delar lyfts också fram. Någon övergripande studie eller utvärdering av de för närvarande drygt 1 400 byggnadsminnena finns inte gjord. Det kan också ifrågasättas om helhetsaspekter tidigare tillräckligt har vägts in. Miljöpartiet anser att kultur, miljö och natur tillsammans i ett historiskt perspektiv och med framtida visioner är en viktig resurs i satsningen på regional utveckling, turism och inom olika näringsområden. Även i Kulturutredningen lyfts vikten av kulturarvsfrågorna fram. Utredningen underströk också betydelsen av kulturmiljövården inom arbetsmarknadspolitiken. Människors alltmer ökade intresse för kvalitet, äkta material och traditionellt hantverkskunnande ställer helt nya krav på kulturhistorisk sakkunskap, vägledning och medverkan.
10 Försvarspolitiken Riksdagen har beslutat om att vidga säkerhetsbegreppet till att gälla även andra hot än militära. Ett av dessa reella hot är den pågående miljöförstöringen. Vidare skriver försvarsberedningen: ?De potentiella miljöproblemen i vårt närområde till följd av förekomsten av och bristande kontroll över avfall från kärnvapenhantering och kärnkraftsverksamhet är mycket stora.? Beredningen anser att potentiellt mycket svåra konsekvenser för människor och miljö ryms i bl.a. olyckor och attentat mot kemiska industrier och kärnkraftverk. Ett antal långtidsverkande faktorer som inverkar på den säkerhetspolitiska utvecklingen räknas upp ?bland dessa kan nämnas miljöförstöring, färskvattenbrist och livsmedelsbrist?. Totalförsvaret måste ligga i täten när det gäller miljöfrågorna, särskilt nu när miljöhoten ingår i det säkerhetspolitiska begreppet. Försvarets miljöengagemang, i teori men framför allt i praktik, har givetvis betydelse både för folkförankringen och för trovärdigheten i och med att miljöförstöring är ett säkerhetspolitiskt problem. Miljöpartiet anser inte att Försvarsmakten skall vara undantagen de miljölagar som reglerar det civila samhället. I skrivelsen flyttar inte precis regeringen fram positionerna på miljöområdet. Regeringen sammanfattar att man tänker ?fortsätta att målmedvetet bedriva miljöarbetet inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde enligt de riktlinjer som tidigare redovisats för riksdagen? och att man skall ?agera för att myndigheterna inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde ägnar stor uppmärksamhet åt att genomföra den av statsmakterna anvisade inriktningen på miljöområdet?. Miljöpartiet har utvecklat miljöfrågorna i en särskild motion med anledning av regeringens skrivelse Totalförsvar i förnyelse (1997/98:4) och återkommer i det sammanhanget.
11 Konsumentpolitiken Regeringen redovisar under punkt 2.15 Konsumentpolitikens roll för ekologisk hållbarhet. Arbetet skall syfta till att minska hushållens utsläpp, energiförbrukning och avfall. Vi anser att det synsättet inte räcker för att få en ekologiskt hållbar konsumtion. Vårt mål med konsumentpolitiken är att minska energi- och resurshanteringen. Dessutom anser vi att konsumentpolitiken är en fråga som berör alla samhällsområden. Om vi skall kunna förverkliga en hållbar konsumtion är det viktigt att miljömålet inom konsumentpolitiken har samma tyngd som övriga konsumentpolitiska mål. I dag är tyvärr hållbart producerade varor ofta dyrare än icke hållbart producerade varor. Det bör alltså vara ett mål även för konsumentpolitiken att påverka politikens utformning så att man sätter ett pris på miljöförstöring för att kunna uppnå ett samhälle med en hållbar konsumtion. Frivilligorganisationer har en viktig attitydpåverkande funktion i samhället. Vi vill stärka deras roll. En sak som vi ser som viktig i detta arbete är att Sverige skall verka för att bibehålla den nationella miljömärkningen och inte som i dag urholka den. Hur och vad vi konsumerar i framtiden är avgörande för om det kommer att bli möjligt att nå ett samhälle i ekologisk balans och borde därför i kommande miljöskrivelser analyseras utförligt. Vi avser att i andra sammanhang ta upp frågan.
12 Utrikesdepartementets verksamhetsområde Kapitlet börjar med en sammanfattning. Innan man över huvud taget går in på innehållet bör begreppen klaras ut, så att skrivelsen är tydlig vad gäller uttrycket hållbar utveckling. Begreppen miljöhänsyn och hållbar utveckling, ekologiskt hållbar utveckling, ekonomiskt hållbar utveckling blandas med enbart hållbar utveckling. Det blir därmed inte klart vad man avser. Vi föreslår att vi här i riksdagen i fortsättningen använder uttrycket på ett tydligare sätt, med tillägget ekologisk/ekologiskt respektive ekonomisk/ekonomiskt, så att inga osäkerheter eller missförstånd uppstår om den innehållsmässiga betydelsen.
12.1 Förtydliga målet Regeringen inleder avsnittet om detta med ?I en värld med växande befolkning förutsätter ekologisk hållbarhet en ökad ekologisk effektivitet? (min kursivering). Det är en mycket märklig mening. Man undrar vad som avses. Skall regeringen utfärda dekret till jordbakterier att arbeta fortare? Eller handlar det om nya effektiva genmanipulerade nedbrytare? Talar man om världen och den växande befolkningen borde naturligtvis vars och ens ekologiska utrymme kommenteras. I dag utnyttjar 20 % av jordens befolkning 80 % av resurserna. I årets upplaga av ?Tillståndet i världen? finns jämförelser mellan Brasilien och USA, som visar att en nyfödd i USA kommer att förbruka dubbelt så mycket spannmål och tio gånger mer olja än en nyfödd i Brasilien. Om hela jordens befolkning skulle anamma västvärldens livsstil anser man att jorden långsiktigt kan föda 500 miljoner människor. Men vi är redan i dag drygt 5 miljarder människor. Samtidigt som Sverige deltar i internationella samarbeten sker ett miljöarbete nationellt som inte i verklig mening tar hänsyn till det globala miljöutrymmet, trots uttalade mål om att minska den globala påverkan. Miljöpartiet anser att delmålet måste omformuleras och att det skall framgå att det ekologiska utrymmet på jorden måste fördelas solidariskt mellan alla människor.
12.2 Prioritera miljön i FN I avsnittet om utvecklingssamarbetet talas om särskild prioritering av fem områden: vatten, livsmedelssäkerhet, kustzoner, energi och urban miljö. Det är fem väl valda områden för prioritering, men Miljöpartiet vill speciellt framhålla vatten. Vi anser att Sverige skall aktualisera vattenfrågorna i FN. Sverige är medlem i FN:s säkerhetsråd och blev i somras ordförande i rådet. Från Miljöpartiet de grönas sida har vi sedan inträdet i höstas hävdat att det är dags att ta in miljöfrågorna som ordinarie punkt på säkerhetsrådets dagordning, med speciell fokusering på den globala vattentillgången och vattenförsörjningen. Det är viktigt att Sverige sätter fokus på de miljöfrågor, som i sin förlängning är ett hot mot den globala livsmedelsförsörjningen och därmed också en konfliktrisk och ett hot mot världsfreden. Miljöpartiet menar att en av Sveriges prioriteringar i säkerhetsrådsarbetet är att se till att världens vattenproblem får en egen permanent punkt på säkerhetsrådets dagordning. Vatten är människans viktigaste livsmedel. Länge har vatten betraktats som en oändlig resurs, som aldrig kan ta slut. Men redan i dag har mer än tjugo av världens länder akut vattenbrist, och även länder i Europa använder mer än tre gånger mer vatten än vad som regenereras naturligt. I årets upplaga av Worldwatch Institutes bok Tillståndet i världen tas vattenbristen upp som ett av mänsklighetens stora framtida problem. Grundvattnet sjunker i många länder, t.ex. Indien och Kina. Vatten är ett livsmedel utan vilket vi inte kan leva. Det finns en stor risk att konflikter om vattentillgångar kan bli verklighet om inte vattenhanteringen blir hållbar i framtiden. Det är därför en mycket viktig fråga för FN:s säkerhetsråd, en fråga vi föreslår att Sverige skall prioritera i säkerhetsrådet.
12.3 Handeln Det längsta textavsnittet tar upp handel och miljö. Man påpekar att miljö och ekonomisk utveckling skall främjas, man framhåller att de miljöpolitiska prioriteringarna skall klargöras men med den inskränkningen att det gäller i förhållande till handelsavtalen. När man från regeringens sida kommer in på u- länder och nyligen industrialiserade länder, vore det enligt Miljöpartiet ett bra tillfälle att slå ett slag för en ny svensk modell: prioriteringen av miljöfrågor och miljökonsekvens i biståndspolitiken, med resultat i det praktiska utvecklingssamarbetet.
13 Regeringens åtgärder avseende OECD:s rekommendationer OECD har gjort en översyn av Sveriges miljöarbete. Resultatet presenterades hösten 1996 i boken ?Environmental Performance Reviews - Sweden?. I Miljöpartiets motion 1996/97:Jo19 ... i visionernas väntrum, väckt med anledning av regeringens skrivelse 1996/97:50 På väg mot ett ekologiskt hållbart samhälle, redovisades en sammanställning av vilka åtgärder som inte vidtagits med anledning av rekommendationer från OECD. Vi delade upp det regeringen ville kalla åtgärder i tre kategorier: Verkliga åtgärder som vidtagits eller som i skrivelsen aviseras att de skall vidtas. (?Åtg.? i tabellen nedan.) Utredningar som pågår eller som regeringen avser att sätta i gång. (?Utred.? i tabellen nedan.) Inga åtgärder vidtagna som baserar sig på OECD:s rekommendationer. (?Ej åtg.? i tabellen nedan.) Vi finner det angeläget att redovisa hur det ser ut i dag. Nedanstående utvärdering är en reviderad version av motsvarande utvärdering som gjordes i vår motion på regeringens skrivelse 1996/97:50.
>>> Plats för tabell
Slutsatser Nära hälften av det som regeringen kallar ?åtgärder? är i själva verket inga åtgärder som baserar sig på rekommendationerna från OECD. Bara en fjärdedel av ?åtgärderna? har karaktär av verklig åtgärd som inte innebär pågående eller kommande utredning. Läget har förändrats ytterst marginellt det gångna riksdagsåret. Det har blivit något fler utredningar (+2) och något färre ?ej åtgärd? (-2).
Åtgärder för en ekologiskt hållbar utveckling inom olika departements verksamhetsområden De åtgärder om återfinns under detta avsnitt finansieras inom respektive departements budgetramar om inget annat anges.
Åtgärdsprogram för en ekologiskt hållbar utveckling inom Justitiedepartementets verksamhetsområde Sammanfattning - Inrätta Ekobrottsmyndigheten, en ny myndighet inom åklagarväsendet med uppgift att samordna och utveckla bekämpning av ekonomisk brottslighet.
Åtgärdsprogram för en ekologiskt hållbar utveckling inom Utrikesdepartementets verksamhetsområde Sammanfattning - Ta initiativ inom EU för ett ekologiskt hållbart Europa. - Uppmärksamma frågor om ekologisk hållbarhet i analys och rapportering. - Fortsätta främja miljöhänsyn och hållbar utveckling i det bilaterala och multilaterala utvecklingssamarbetet samt i EU-biståndet med särskild betoning av fattigdomsaspekterna. - Följa upp FN:s generalförsamlings extra möte (UNGASS). - Fortsätta arbeta aktivt inom globala konventioner för hållbar utveckling. - Verka för en tillfredsställande påfyllnad av den globala miljöfonden (GEF). - Verka för ökat regionalt samarbete på miljöområdet. - Verka för att miljöaspekter och hållbar utveckling integreras i WTO bl.a. i kommande förhandlingar om handelsliberalisering. - Genom bl.a. biståndet stödja u-ländernas produktion och export av miljöanpassade produkter. - Informera i utlandet om svenska insatser för en ekologiskt hållbar utveckling. - Beakta en ekologiskt hållbar utveckling i utrikesförvaltningens verksamhetsplanering och utveckla personalens kompetens inom området.
Åtgärdsprogram för en ekologiskt hållbar utveckling inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde Sammanfattning - Fortsätta att målmedvetet bedriva miljöarbetet inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde enligt de riktlinjer som tidigare redovisats för riksdagen. - Agera för att myndigheterna inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde ägnar stor uppmärksamhet åt att genomföra den av statsmakterna anvisade inriktningen av miljöarbetet.
Åtgärdsprogram för en ekologiskt hållbar utveckling inom Socialdepartementets verksamhetsområde Sammanfattning - Under våren 1998 underställa riksdagen ett förslag till nationellt handlingsprogram för att minska miljörelaterad ohälsa. - Verka för ett internationellt samarbete inom hälsoskyddet och miljömedicinen. Särskild vikt skall läggas vid samverkan mellan länderna kring Östersjön. - Lyfta fram åtgärdsbehov inom hälso- och sjukvård vad avser miljöledningssystem, fortsatta åtgärder för att avveckla amalgamanvändningen inom tandvården, minskning av avfallets mängd och farlighet från sjukvården i övrigt samt för miljömedicinsk kunskapsförsörjning.
Åtgärdsprogram för en ekologiskt hållbar utveckling inom Kommunikationsdepartementets verksamhetsområde Sammanfattning - Driva utvecklingen mot ett långsiktigt hållbart transportsystem. - Utveckla miljömålen för trafiksektorn. - Investera i transportsystemets infrastruktur så att buller, intrång och säkerhetsrisker minimeras. Därutöver avsätts 8,5 miljarder under tio år till åtgärder med anknytning till miljö och säkerhet. Botniabanan byggs. - Driva frågor om avgaskrav och renare bränslen på bilar inom EU. - Verka för att fordonens bränsleeffektivitet ökar som ett led i att minska koldioxidutsläppen. - Driva miljöfrågor inom vägtrafikens, järnvägens, sjö- respektive luftfartens områden internationellt. - Stimulera åtgärder som ökar kollektivtrafikens tillgänglighet. - Främja utvecklingen och användningen av informationsteknik och transportinformatik. - Ytterligare differentiera flygets landningsavgifter med avseende på buller och utsläpp till luft. - Vidta bullerskyddsåtgärder i bostäder vid flygplatser. - Miljödifferentiera sjöfartsavgifter för att minska sjöfartens utsläpp.
Åtgärdsprogram för en ekologiskt hållbar utveckling inom Finansdepartementets verksamhetsområde Sammanfattning - Successivt öka skattesystemets miljöstyrande effekt. - Ekonomiska styrmedel ses över. Områden som analyseras för närvarande är bl.a. vägskatterna och energiområdet. - Fortsätta utveckla och använda miljöräkenskaper. Bland annat använda miljöräkenskaper i Långtidsutredningen 1999. - Miljöanpassa offentlig upphandling. - Beakta miljöhänsyn vid placering av medel inom Allmänna pensionsfonden och premiereservsystemet utan att göra avkall på de försäkrades intresse av god avkastning. - Ekologiskt hållbar inriktning vid förvaltning av statliga fastigheter.
Åtgärdsprogram för en ekologiskt hållbar utveckling inom Utbildningsdepartementets verksamhetsområde Sammanfattning - Införa miljömärkning av skolor. - Förstärka miljöundervisningen på gymnasieskolan bl.a. genom ett nytt tekniskt program och flexiblare ämnesstruktur. - Underlätta för kompetensutveckling av lärare inom miljö, natur och teknik. - Fortsätta det reformarbete som pågår för närvarande med att integrera verksamheterna i förskola och skola där en översyn av läroplanen och utvecklingen av ett nytt måldokument för förskolan ingår. I dessa arbeten ingår miljöfrågorna som en naturlig del. - Påbörja arbetet vid universitet och högskolor med att införa miljöledningssystem under 1998. - Ha som mål vid universitet och högskolor att miljö- och resursfrågorna behandlas i utbildningarna i sådan omfattning och med sådan inriktning som motiveras av den verksamhet utbildningen förbereder för.
Åtgärdsprogram för en ekologiskt hållbar utveckling inom Jordbruksdepartementets verksamhetsområde Sammanfattning - Arbeta för en förändring av EG:s gemensamma jordbrukspolitik i mer miljöanpassad riktning. - Bygga ut miljöersättningsprogrammet för jordbruket. - Utforma ett åtgärdsprogram för bekämpningsmedelsanvändning 1997-2001. - Främja ekologisk produktion. - Fördela medel för försöks- och utvecklingsverksamhet för att minska växtnäringsläckaget. - Vidareutveckla aktionsplan för bevarande av den biologiska mångfalden inom jordbruket och rennäringen. - Arbeta för en förändring av den gemensamma fiskepolitiken i syfte att uppnå ett uthålligt fiske. - Försiktighetsprincipen skall tillämpas för att nå ett uthålligt fiske. - Genomföra aktionsplan för biologisk mångfald på fiskets område. - Förstärka fiskevården. - Följa upp aktionsplanen för Östersjölaxen. - Utveckla Nordsjösamarbetet på fiskeområdet.
Åtgärdsprogram för en ekologiskt hållbar utveckling inom Arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde Sammanfattning - Utforma de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna så att de är förenliga med målen för ekologisk hållbarhet. - Utveckla möjlighet till mer innovativa och framåtsyftande miljöinsatser inom ramen för EU:s strukturfonder. - Lyfta fram behovet av åtgärder för ett säkert och utvecklande arbetsliv som en del av helhetssynen på samhällsutvecklingen.
Åtgärdsprogram för en ekologiskt hållbar utveckling inom Kulturdepartementets verksamhetsområde Sammanfattning - Utveckla och stärka kulturmiljösektorn i arbetet för ett hållbart samhälle. - Vidareutveckla byggnadsvårdens ekologiska delar. - Främja god arkitektur och formgivning. Ett förslag till handlingsprogram kommer att presenteras under hösten 1997. - Genomföra särskilda satsningar med utgångspunkt i miljöfrågor och ekologi under Kulturhuvudstadsåret. - Öka samverkan mellan kulturmiljövård och naturvård.
Åtgärdsprogram för en ekologiskt hållbar utveckling inom Närings- och handelsdepartementets verksamhetsområde Sammanfattning - I en öppen dialog med det svenska näringslivet klarlägga hur långt energi- och materialutnyttjandet kan effektiviseras inom ett 25-årsperspektiv. Utgångspunkten är bl.a. resonemangen om faktor 4 och faktor 10, vad som återstår för att nå ofarliga utsläppsnivåer av olika ämnen samt Naturvårdsverkets förslag till miljömål för 2000-talet. I en dialog med företrädare för näringslivet skall olika möjligheter att påskynda processen klarläggas. - Ge en utredare i uppdrag att kartlägga vilka möjligheter och hinder det finns för ökad export av miljöanpassad teknik och miljöanpassade produkter. - Kartlägga hur långt andra länders näringsliv kommit i arbetet med ekologiskt hållbara lösningar och fortlöpande följa utvecklingen. - Verka för integration av närings-, handels- och miljöpolitiken. - Stimulera tillkomsten och fortlevnaden av nätverk i företagens omgivning såväl lokalt som i exportsammanhang. Säkerställa att kompetens rörande ekologiskt hållbar utveckling finns tillgänglig inom t.ex. industriella utvecklingscentrum. - Även i fortsättningen uppmuntra införande av miljöledningssystem i små och medelstora företag. - Bedriva en utbildningskampanj för skogsägare utöver föreslagna åtgärder i budgetpropositionen. - Fortsätta arbetet med att utarbeta en Agenda 21 för uthållig utveckling inom industrisektorn inom ramen för Baltic 21-projektet. - Följa upp förslag till insatser för Delegationen för främjande av miljöanpassad teknik.
Åtgärdsprogram för en ekologiskt hållbar utveckling inom Inrikesdepartementets verksamhetsområde Sammanfattning - Verka för en helhetssyn i samhällsplaneringen bl.a. genom att utveckla samordningen, boendedemokratin och kvinnoperspektivet. - Stödja utvecklingen av ändrade beteendemönster hos konsumenter och hushåll. - Föreslå en ny lagstiftning om va-system för en ekologiskt hållbar utveckling. - Stödja arbetet för en förbättrad inomhusmiljö, kretsloppstänkandet i byggfrågor samt hälsodeklaration av bostäder. - Ställa grundläggande miljökrav och krav på effektiv resursanvändning vid ny- och ombyggnad utifrån kommande förslag från Byggkvalitetsutredningen. - Främja system för miljö- och hälsovärdering av byggmaterial, byggande och byggnader, som bl.a. kan användas som underlag vid beskrivningar av byggnadsobjektens konsekvenser för ekologisk hållbarhet och i samband med statliga åtgärder på byggområdet. - Uppmärksamma kretsloppsfrågor i byggandet vid en ändrad organisation av det statliga plan-, bygg- och bostadsväsendet. - Öka kunskapsnivån om konsumtion och miljö, bl.a. genom att underlätta för konsumenten att få tillgång till relevant information. - Främja information om produkters miljöeffekter. - Verka för en effektiv försörjning med geografiska data som en del av samhällets informationsförsörjning. - Verka för att svenska ståndpunkter skall få internationellt genomslag.
Åtgärdsprogram för en ekologiskt hållbar utveckling inom Miljödepartementets verksamhetsområde Sammanfattning - Presentera nya miljömål för 2000-talet och fortsätta och utvidga arbetet med miljömål för olika samhällssektorer. - Utveckla indikatorer för en ekologiskt hållbar utveckling. - Utveckla producentansvaret för varor. - Utforma en hållbar kemikaliepolitik. - Följa upp ?Gröna jobb?-satsningar. - Arbeta för att ta bort eller förändra subventioner som motverkar en ekologiskt hållbar utveckling. - Inrätta ett kunskapscenter för en ekologiskt hållbar utveckling i samverkan med ett lämpligt universitet/högskola för att understödja de lokala investeringsprogrammen. - Utveckla former för miljö- och hushållningsprogram för särskilda geografiska områden. - Innehållsförteckning
Sammanfattning........................................1 Skrivelsen............................................1 Skrivelsens huvudsakliga innehåll 1 Motionerna............................................2 Utskottet.............................................4 Skrivelsen 4 Motionerna 5 Utskottets överväganden 6 En politik för ekologisk hållbarhet 6 Vissa miljöfrågor i övrigt 8 Hemställan 12 Särskilt yttrande....................................12 Ekologisk hållbarhet 12 Åtgärder för en ekologiskt hållbar utveckling inom olika departements verksamhetsområden 26
Gotab, Stockholm 1998