Egenskapskrav på byggnader m.m. (Betänkande 1989/90:BoU3 Bostadsutskottet)

Bostadsutskottets betänkande
1989/90: BoU3

Egenskapskrav på byggnader m.m.

1 Sammanfattning

Utskottet behandlar i betänkandet knappt femtio motionsyrkanden
som ur olika aspekter avser egenskapskrav på byggnader. Med ett
undantag avstyrker utskottet yrkandena. I många fall sker detta med
hänvisning till det utredningsarbete kring problemen med s.k. sjuka
hus som utskottet initierat hösten 1988. När det gäller reglerna för
skyddsanordningar på tak förordar utskottet ett tillkännagivande som
innebär att regeringen i lämpligt sammanhang skall vidta åtgärder för
att informera bl.a. kommuner och fastighetsägare om deras skyldighet
att tillse att reglerna efterlevs.

Till betänkandet har fogats 14 reservationer och 5 särskilda yttranden.

2 Motionerna

I detta betänkande behandlas
dels de under allmänna motionstiden 1989 väckta motionerna:

1988/89:Bo204 av Per Olof Håkansson (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
extraordinära underhållsåtgärder inom bostadsförvaltningen.

1988/89:Bo205 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om inriktningen av översynsarbetet och insatserna för
att åtgärda bristerna i boendemiljön och s.k. sjuka hus,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om VDN-märkning av bostäder,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om ökade insatser mot fuskbyggen,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om skärpt materielkontroll inom byggmaterielbranschen,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om behovet av kvalitetskrav för byggnormer och
låneregler,

1989/90

BoU3

1 Riksdagen 1988/89.19sami. Nr 3

1988/89:Bo206 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om planering för källsortering av avfall vid ny- och
ombyggnad av bostäder,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om s.k. fribyggen,

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:A408.

1988/89:Bo280 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om förbud om installation
av direktverkande el i nyproducerade bostäder och lokaler och
krav på alternativ uppvärmningsmöjlighet i enlighet med vad som
anförs i motionen,

Motiveringen återfinns i motion 1988/89.N478.

1988/89:Bo405 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen förordats om utformningen av boverkets nybyggnadsföreskrifter,

1988/89:Bo409 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om byggnormer för ombyggnad,

1988/89:Bo411 av Anita Johansson (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet
av en bomiljölag utreds.

1988/89:Bo412 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en bomiljölag i
enlighet med vad som i motionen anförs,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag som möjliggör besiktning
av ventilation i befintliga bostäder enligt vad som anförs i
motionen.

1988/89:Bo417 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om åtgärder vad avser d) normer vid ny- och ombyggnader
i syfte att förbättra ungdomens situation på bostadsmarknaden,

1988/89:Bo501 av Ingegerd Anderlund och Margit Sandéhn (båda s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av åtgärder för att kommunerna vid nyoch
ombyggnad samt vid etablerande av s.k. särskilda boendeformer
planerar för tillgänglighet.

1988/89:Bo502 av Ingegerd Anderlund och Margit Sandéhn (båda s)
vari yrkas att riksdagen begär att regeringen ger boverket i uppdrag att
i samarbete med socialstyrelsen ge ut anvisningar om hur bostadssociala
inventeringar kan göras.

1989/90: BoU3

1988/89:Bo504 av Ian Strömdahl (vpk) vari yrkas att riksdagen beslutar
om sådan ändring i plan- och bygglagen att det särskilda kravet på
parkeringsutrymme upphävs genom att anta det i bilaga till denna
motion fogade lagförslaget.

1988/89:Bo505 av Per Olof Håkansson (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
information om och kontroll av efterlevnaden av reglerna om skyddsanordningar
på tak.

1988/89:Bo510 av Ulla-Britt Åbark och Anita Johansson (båda s) vari
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av ett tillägg i svensk byggnorm om
installation av brandvarnare,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av information om installation av brandvarnare
i våra bostäder.

1988/89:Bo511 av Ingvar Björk och Börje Nilsson (båda s) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär att boverket inför utfärdande av
tillämpningsföreskrifter för ny- och ombyggnation beaktar vad som i
motionen sagts om tillgänglighetskravet.

1988/89:Bo517 av Kaj Nilsson (mp) vari yrkas att riksdagen beslutar att
cementproduktindustrin, såväl inhemska som utländska företag, skall
ge fullständiga varudeklarationer och hanteringsanvisningar för sina
produkter.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:A226.

1988/89:Bo521 av Berit Löfstedt m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
insatser för ökat kvalitetsmedvetande vad avser bostadens inre utformning.

1988/89:Bo522 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en bomiljölag i
enlighet med vad i motionen anförs,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag som innebär en obligatorisk
besiktning av ventilationen i befintliga bostäder i enlighet med
vad i motionen anförs,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag i syfte att förse alla
bostäder med bruksanvisningar.

1988/89:Bo523 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärdsgränsen
för radon i bostäder.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Jo796.

1989/90: BoU3

1988/89:Bo525 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

2. att riksdagen beslutar att ett förbud mot direktverkande el i
permanentbebyggelse omedelbart införs.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:N430.

1988/89:Bo527 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statliga
kreditgarantier för banklån till enskilda personer som drabbats av
mögel i hus.

1988/89:Bo530 av Karl Hagström (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om en åtgärdsplan för utrustning av befintliga kök
och soprum så att källsortering av sopor kan utföras,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att nya byggnormer bör inrättas för kök, soprum
och inredning för att underlätta källsortering av sopor.

1988/89:Bo531 av Lars Ulander och Ulla-Britt Åbark (båda s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om VDN-märkning av byggmaterial m.m.

1988/89:Bo532 av Ingvar Eriksson och Rune Rydén (båda m) vari
yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om förbättrad, varaktig
ventilation i lokaler där människor vistas med hänsyn till allergi- och
radonhot,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om bestämmelser för
rätt åtgärder vid gaslarm.

1988/89:Bo539 av Åsa Domeij och Roy Ottosson (båda mp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om soprummens utformning för att underlätta källsortering
av sopor.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Jo866.

1988/89:Bo542 av Jill Lindgren m.fl. (mp,c,vpk) vari yrkas att riksdagen
begär förslag från regeringen på VDN-märkning och kontroll av
byggmaterial som tillverkas i eller importeras till Sverige.

1988/89:Bo544 av Siw Persson m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att arbetsgruppen om sjuka hus
omvandlas till en parlamentarisk kommission med uppgift att successivt
och skyndsamt lägga fram förslag till åtgärder i linje med höstens
riksdagsbeslut,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om formerna för kunskapsöverföring från forskare
till myndigheter, byggare och förvaltare.

1989/90: BoU3

1988/89:Bo545 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna behovet av stöd till hushåll drabbade
av mögel i sina bostäder.

1988/89:Bo546 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändringar
i hälsoskyddslagen beträffande fukt och mögel.

1988/89:Bo548 av Roy Ottosson m.fl. (mp) vari yrkas

3. att riksdagen beslutar att förbjuda byggnadsmaterial som avger
radongas,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
planverkets byggnormer skall kompletteras med stränga radonnormer
enligt vad som anförs i motionen.

1988/89:Bo549 av Roy Ottosson m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att gränsvärden för buller skall inforas
senast före 1993 års utgång med 30 dB(A) i bostäder nattetid, 35 dB(A)
på arbetsplatser, vilka i sig inte klassats som särskilt bullriga, och 55
dB(A) utomhus.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Jo957.

1988/89:Bo550 av Gunnar Björk och Karin Starrin (båda c) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär fortlöpande redovisning av
arbetet med radon i bostäder.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Jo958.

1988/89:Bo554 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att bestämmelser bör utfärdas
så att det i varje bostadsområde kommer att finnas minst en
vedspis eller motsvarande som reserv per två hushåll.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:FÖ210.

dels den med anledning av proposition 1988/89:139 väckta motion:

1988/89:Bol3 av Agne Hansson m. fl. (c) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av VDN-märkning av bostäder.

1989/90: Bo U3

3 Uppgifter i anslutning till motionerna m.m.

1989/90: BoU3

3.1 Byggnaders inomhusmiljö

3.1.1 Tidigare riksdagsbehandling m.m.

Bostadsutskottet behandlade hösten 1988 frågan om byggnaders inomhusmiljö
(betänkande 1988/89:BoU2). Med anledning av motioner (s),
(m), (fp) och (c) gjorde utskottet och riksdagen ett tillkännagivande
som innebar att en bred översyn skulle göras med syfte att komma till
rätta med bristerna i inomhusmiljön och problemen med s.k. sjuka
hus. I sammanhanget betonade utskottet dels att kunskaperna om
problemen i byggnaders inomhusmiljö måste öka, dels att den kunskap
som redan finns måste tas till vara, systematiseras och föras ut till
berörda parter. Den förordade översynen skall bl.a. omfatta
-en definition av förekommande begrepp,

-en kartläggning av problemens omfattning med avseende på förekomsten
av sjuka hus samt av andra brister, t.ex. fukt och mögel,
-åtgärder för att undvika problem som kan uppkomma vid en bristande
samordning mellan byggprocessens olika skeden,

-frågor kring användningen av olika byggmaterial,

-åtgärder för att skapa förutsättningar för att byggnaders ventilationssystem
får en fullgod funktion under byggnadens hela brukstid,
-ändamålsenligheten i dagens ansvarssystem,

-ändamålsenligheten i dagens stödsystem samt
- behovet av ytterligare forskning kring problemen med sjuka hus.

Med avseende på de allvarliga effekterna av brister i inomhusmiljön
förutsatte bostadsutskottet att de förordade åtgärderna skulle genomföras
med största skyndsamhet, och att de nyvunna kunskaperna och
erfarenheterna utan dröjsmål skulle föras ut i praktisk tillämpning.
Avslutningsvis framhöll dessutom utskottet att regeringen till riksdagen
borde lämna en redovisning för utredningsarbetet och med anledning
härav vidtagna åtgärder.

De av riksdagen förordade övervägandena m.m. avseende byggnaders
inomhusmiljö görs av den av regeringen sommaren 1988 tillsatta
arbetsgruppen för frågor som rör s.k. sjuka hus. Enligt sina ursprungliga
direktiv skall arbetsgruppens huvudsakliga arbetsuppgifter vara att
-redovisa en översikt över tillgänglig kunskap om sambandet mellan
ohälsa och konstruktioner, installationer eller material i byggnader,
-föreslå åtgärder som syfter till att förebygga och undanröja sådana
förhållanden i byggnader som kan vålla ohälsa samt
-belysa ansvarssystemet och dess ändamålsenlighet när olägenheter
uppkommer samt lägga fram förslag eller ta andra initiativ som
föranleds härav.

Arbetsgruppen avser att presentera resultatet av sitt arbete under
innevarande år.

3.1.2 Krav på byggmaterial m.m.

1989/90: Bo U3

Som redovisats ovan ingår i riksdagens uppdrag till regeringen att
ytterligare belysa frågan kring användningen av olika byggmaterial
m.m. Enligt utskottets betänkande (1988/89:BoU2 s. 14) gäller det bl.a.
åtgärder som syftar till att förhindra användningen av ur olika aspekter
olämpliga byggmaterial. Som exempel på sådana möjliga åtgärder
nämner utskottet varudeklaration eller obligatoriskt typgodkännande
av sådana material. En fråga som enligt utskottets mening också borde
övervägas i detta sammanhang är behovet av ytterligare gränsvärden
för olika föroreningar i inomhusluften. Avslutningsvis anförde utskottet
i denna del att möjligheterna att förstärka kunskapsåterföringen
samt att utöka informationen om god bostadskvalitet, inte minst vad
gäller val av byggmaterial, borde övervägas.

Inom justitiedepartementet pågår arbetet med att utarbeta ett förslag
till lag om produktansvar. Arbetet syftar till att reglera skador på
konsumentegendom och personskador orsakade av att produkter brister
i säkerhet. Bland de produkter som omfattas ingår bl.a. byggnadsmaterial.
Avsikten är att en promemoria skall presenteras under hösten
1989.

Den produktsäkerhetslag som trädde i kraft den 1 juli 1989 innebär
bl.a. att produkter som är farliga skall kunna återkallas eller förses
med varningsinformation. Även säljförbud skall kunna utfärdas för
farliga produkter med stöd av lagen. I den mån byggprodukter m.m.
inte fyller kraven på produktsäkerhet omfattas de av lagen.

3.1.3 Gränsvärden för radon m.m.

Radon är en radioaktiv ädelgas som bildas vid sönderfall av det
radioaktiva ämnet radium. Radon finns normalt i luften. Denna gas är
dock inte stabil utan sönderfaller i sin tur i dotterprodukter — radondöttrar.
De likaledes radioaktiva radondöttrarna är fasta ämnen som
lätt binds vid damm och andra partiklar i luften. Det är dessa radondöttrar
som utgör den stora hälsorisken vid höga radonhalter. I lungor
och luftrör, som är känsliga för alfastrålning, ger de upphov till höga
stråldoser och därigenom en ökad risk för lungcancer. Koncentrationen
eller halten av radon och radondöttrar i luft brukar anges i Bq/m1.
Enheten becquerel (Bq) motsvarar ett sönderfall per sekund.

Enligt boverkets nybyggnadsregler får medelvärdet av radondotterhalten
vid nybyggnad inte överstiga 70 Bq/m3. Vid ombyggnad skall
egenskapskraven vid nybyggnad bilda utgångpunkt för de krav som
skall fastställas. I den med stöd av plan- och bygglagen (PBL) utfärdade
plan- och byggförordningen (PBF) lämnar regeringen närmare föreskrifter
om i vilken utsträckning kraven enligt PBL skall hävdas vid
ombyggnad. Hävdandet av kraven skall dock ske under beaktande av

det grundläggande kravet på varsamhet och med hänsyn tagen till den
befintliga byggnadens förutsättningar. I avvaktan på att särskilda ombyggnadsregler
utfärdas är det byggnadsnämnden som har att göra
denna avvägning. Med hänsyn till hälsoskyddslagstiftningens regler om
sanitär olägenhet får dock gränsvärdet 400 Bq/m3inte överskridas.

I en skrivelse till regeringen i april 1989 har socialstyrelsen beslutat
att inhämta regeringens medgivande att besluta om en sänkning av
gränsvärdet för radon i bostäder från 400 Bq/mJtill 200 Bq/mJ. I
enlighet med den s.k. begränsningsförordningen har socialstyrelsen
också utfört en konsekvensutredning i vilken kostnaderna för den
förordade sänkningen av gränsvärdet har beräknats. Av utredningen
framgår att det är knappt 90 000 bostäder som kan beräknas ha en
radondotterhalt mellan 200 och 400 Bq/mJ, vilket motsvarar något
mindre än 2,5 % av det totala bostadsbeståndet. Merkostnaderna för att
sänka radondotterhalten i denna del av bostadsbeståndet har beräknats
till omkring 1 miljard kronor. Av socialstyrelsens beräkningar framgår
också att kommunernas kostnader för ett utökat spårningsarbete kan
uppskattas till omkring 150 milj. kr.

Frågan om en sänkning av gränsvärdet för radondotterhalten i
befintlig bebyggelse i enlighet med socialstyrelsens förslag bereds f.n. i
regeringskansliet. Ytterligare överväganden i hithörande frågor kommer
dessutom att göras inom ramen för arbetet med 1990 år budgetproposition.

För egnahem kan sedan den 1 juli 1988 ett s.k. radonbidrag utgå.
Bidraget kan lämnas om radondotterhalten i huset överstiger det
gränsvärde som socialstyrelsen anger som godtagbart från hälsoskyddssynpunkt
(för närvarande satt till 400 Bq/mJ). Bidraget lämnas under
vissa förutsättningar med 50 % av skälig kostnad för saneringsåtgärderna,
dock högst med 15 000 kr. Bidrag under 1 000 kr. betalas inte ut.
För hyres- och bostadsrättshus kan bostadslån utgå om radonåtgärderna
utförs i samband med en ombyggnad. Tilläggslån kan då utgå om
kostnaden för åtgärderna överstiger husets ekonomiska bärkraft. I
andra fall kan s.k. RBF-stöd utgå.

3.1.4 Krav på ventilation m.m.

De allmänna kraven på luftväxling enligt nybyggnadsreglerna innebär
att ett rum skall ha kontinuerlig luftväxling. Denna luftväxling skall i
sin tur anordnas så att utsöndringsprodukter från personer och byggnadsmaterial
samt fukt, luftföroreningar, elak lukt samt hälsofarliga
ämnen inte anhopas. I nybyggnadsreglerna anges också ett minsta
uteluftsflöde som alltid skall vara uppfyllt. För vissa utrymmen som
sovrum, kök och badrum gäller dock att luftväxlingen skall ske i en
betydligt snabbare takt.

1989/90: BoU3

3.1.5 Stöd för avhjälpande av fukt- och mögelskador m.m.

1989/90: Bo U 3

Alla egnahem som byggs med stöd av statligt subventionerade bostadslån
omfattas sedan den 1 juli 1989 av ett tioårigt konsumentskydd.
Skyddet skall omfatta en produktionsgaranti och en utfästelse att
avhjälpa väsentliga skador på huset till följd av fel eller brister i
konstruktion, utförande eller material. Lånevillkoret anses uppfyllt om
utfästelsen lämnats av AB Bostadsgaranti med försäkring i Konsortiet
för försäkring av småhusgaranti eller av HSB, Riksbyggen eller BPA
med försäkring i Folksam. Villkoret anses uppfyllt även i andra fell
om motsvarande garanti och försäkring lämnas.

I syfte att hjälpa ägare till småhus med omfattande fukt- och
mögelskador inrättades den 1 januari 1986 en särskild nämnd — småhusskadenämnden
— i enlighet med ett avtal som staten ingått med
Svenska kommunförbundet och med Byggentreprenörerna. Samtidigt
inrättades också en statlig fond med egen styrelse och delvis självständiga
uppgifter.

Avtalet med Byggentreprenörerna och Svenska kommunförbundet
gäller i huvudsak skador i hus som under tiden den 1 september
1975— den 31 augusti 1985 sålts till eller uppförts på total- eller
generalentreprenad åt en enskild konsument enligt avtal med ett
företag anslutet till Byggentreprenörerna eller med en kommun eller
ett kommunalt företag. Finner nämnden att skadan beror på vårdslöshet
av företaget, skall skadan avhjälpas av företaget — och i annat fell
av staten. Husägaren skall själv svara för reparationskostnaderna upp
till ett belopp som motsvarar ett basbelopp.

Fukt- och mögelskador i alla andra småhus, som är yngre än 30 år,
kan tas om hand av den statliga fondstyrelsen. Det kan t.ex. vara fråga
om hus byggda av företag som inte är medlemmar i Byggentreprenörerna
eller av företag som har gått i konkurs, hus som har byggts på
delad entreprenad, dvs. av flera olika företag tillsammans, eller s.k.
självbyggen. Även i ärenden som beslutas av fondstyrelsen får ägaren
själv svara för en del av reparationskostnaden, vanligen med ett belopp
som motsvarar ett basbelopp. I vissa fell kan ägarens självrisk bli
högre, dock inte mer än vad fastigheten kan bära.

För åtgärder mot radon, fukt, mögel och rost m.m. i hyres- och
bostadsrättshus kan under vissa förutsättningar dessutom utgå tilläggslån.
Lånen är ränte- och amorteringsfria. Denna ränte- och amorteringsfrihet
omprövas dock vart femte år under lånets löptid.

3.2 Regler om byggande i övrigt

1989/90: Bo U3

3.2.1 Normsystemets uppbyggnad m.m.

PBL trädde i kraft den 1 juli 1987. Den ersatte därvid byggnadslagen
(BL), byggnadsstadgan (BS) samt lagen om påföljder och ingripanden
vid olovligt byggande (LPI).

De grundläggande kraven på byggnader kommer till uttryck i 3 kap.
PBL. Med stöd av PBL (16 kap. 1 §) har dessutom regeringen, som
framgått ovan, utfärdat PBF i vilken plan- och bostadsverket bemyndigas
att meddela föreskrifter till PBL avseende nybyggnad och ombyggnad
samt förbättring. De av boverket med stöd härav utfärdade nybyggnadsreglerna
trädde i kraft den 1 januari 1989. Äldre föreskrifter skall
dock tillämpas på byggnadsarbeten som utförs enligt bygglov som
meddelats före denna tidpunkt liksom för arbeten som inte kräver lov
som påbörjats för denna dag. I de fell då ansökan om bygglov görs före
den 1 januari 1991 skall dessutom, om sökanden begär det, vissa äldre
föreskrifter som Svensk byggnorm 1980 tillämpas. Nybyggnadsreglerna
gäller uppförande av nya byggnader som kräver bygglov. I fråga om
byggnader som får uppföras utan bygglov skall dock reglerna tillämpas
i skälig utsträckning.

Arbetet med utSrdande av särskilda ombyggnadsregler pågår inom
boverket. I avvaktan på att dessa utfärdas skall vid ombyggnad nybyggnadskraven
enligt PBL och PBF tillämpas. Detta skall dock ske under
beaktande av det grundläggande kravet på varsamhet och med hänsyn
tagen till den befintliga byggnadens förutsättningar. Det ankommer på
byggnadsnämnden att i det enskilda ärendet göra denna avvägning.

3.2.2 Krav på tillgänglighet m.m.

Enligt 2 kap. 4 § PBL gäller vid nybyggnad inom områden med
sammanhållen bebyggelse att bebyggelsemiljön skall utformas så att
personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan använda
området. Genom 3 kap. 7 § PBL ställs dessutom krav på att byggnader
som innehåller bostäder, arbetslokaler eller lokaler till vilka allmänheten
äger tillträde skall vara inrättade så att de kan användas av
personer med nedsatt orienterings- eller rörelseförmåga. De övergripande
bestämmelserna i 3 kap. PBL har dessutom konkretiserats i de
nybyggnadsregler som trädde i kraft den 1 januari 1989.

I korthet innebär de nu redovisade reglerna att t.ex. hissar och
ramper måste anordnas där så krävs för att bostäderna och lokalerna
skall kunna besökas av personer med någon form av funktionsnedsättning.
Vidare måste korridorer, dörrar, toaletter och kapprum utformas
så att de kan fungera för sådana personer (besökstillgänglighet).

Att bostäder och lokaler skall kunna användas innebär att de
permanent skall kunna utnyttjas. Bostäderna skall dessutom vara planerade
och förberedda så att vanliga anpassningsåtgärder skall kunna
göras utan orimliga kostnader. I bostadshus med tre eller flera våningsplan
skall hiss finnas. Hus med firre än tre våningar skall utformas så
att möjlighet finns att utan svårighet installera hiss eller annan lyftanordning.

Vid ombyggnad gäller att de delar som byggs om skall utföras så att
de tillförs de egenskaper som anges för nybyggnad. Beträffande tillgänglighet
gäller att de ombyggda delarna skall tillföras de i PBL
angivna kraven om det inte är uppenbart oskäligt med hänsyn till
ombyggnadens omfattning och byggnadens standard.

Avsteg från tillgänglighetskravet i PBL kan grundas antingen på
planer eller på den enskilda byggnadens förutsättningar. Skall avsteg
från kravet medges är förutsättningen att de lägre kraven befunnits
lämpliga med hänsyn till förhållandena inom området och att kraven
anges i ett kommunalt beslut i form av områdesbestämmelser eller
detaljplan. Ett på så sätt beslutat lägre krav kan ytterligare jämkas.

3.2.3 Regler om direktverkande elvärme m.m.

Genom 3 kap. 3 § PBL ställs krav på att byggnader skall medge god
hushållning med energi. I fråga om direktverkande elvärme innebär
detta krav att en- och tvåbostadshus får förses med direktverkande
elvärme endast om det finns särskilda skäl. Sådana skäl föreligger bl.a.
för småhus som är energisnålt utformade. De nybyggnadsregler som får
tillämpas från den 1 januari 1989 innebär att i huvudsak alla nya
byggnader kommer att motsvara kravet på energisnål utformning.
Regeringen har mot bakgrund härav uppdragit åt boverket att lämna
förslag tili åtgärder som motverkar långsiktiga bindningar till system
för uppvärmning med direktverkande el. Efter en förberedande studie
under våren 1989 avser boverket att redovisa resultatet av sina överväganden
under hösten 1989.

I avvaktan på att boverket skall slutföra sitt uppdrag har på förslag
av regeringen och efter beslut av riksdagen (prop. 1988/89:100, BoU7
s. 44) den 1 juli 1989 införts bestämmelser som innebär att statligt
bostadslån inte utan särskilda skäl skall lämnas för installation av
direktverkande elvärme vid nybyggnad eller för byte till sådan värme
vid ombyggnad. Undantag från denna regel skall dock kunna medges
om kultur- eller miljöintressen eller sociala skäl talar härför. Aven i
de fall särskilda åtgärder vidtas för att underlätta en framtida övergång
till ett alternativt uppvärmningssystem skall installation av direktverkande
elvärme kunna belånas.

1989/90: BoU3

3.2.4 Källsortering av sopor

1989/90: Bo U 3

Med anledning av en motion (vpk) uttalade bostadsutskottet och
riksdagen hösten 1988 (betänkande 1988/89:BoUl s. 10) att det fanns
goda skäl att vidta åtgärder för att i samband med ny- och ombyggnad
underlätta källsortering av sopor. Med hänvisning härtill gav riksdagen
regeringen till känna att nybyggnads- och ombyggnadsregler till PBL
skulle utformas så att det blev möjligt att med hävdande av reglerna ge
bostadshusen en sådan utformning att källsortering av sopor underlättades.

Den av riksdagen aktualiserade frågan bereds inom regeringens
kansli. Enligt vad utskottet erfarit avser också regeringen att under
hösten uppdra åt boverket att inkomma med förslag till ändrade
byggregler m.m.

4 Utskottet

4.1 Byggnaders inomhusmiljö

4.1.1 Allmänna åtgärder för en bättre inomhusmiljö m.m.

Inledningsvis behandlar utskottet i detta avsnitt ett motionsyrkande om
hävdandet av kvalitets- och miljökraven i byggandet.

Enligt centerpartiets partimotion 1988/89:Bo205 är i en social bostadspolitik
insatser för att komma till rätta med brister både i den
yttre och inre bostadsmiljön centrala. En sådan politik innefattar såväl
åtgärder som förhindrar att nya boendemiljöproblem uppstår som
insatser för att lösa de problem som redan finns. Enligt motionärerna
måste de som drabbas dels erhålla reella möjligheter till ett varaktigt
boendealternativ, dels hållas skadeslösa. De många dåliga boendemiljöerna
måste enligt motionärerna uppmärksammas och orsakerna till
dem noggrant analyseras. Det anges därför vara nödvändigt att i
planeringen av byggandet föra in ökade kvalitets- och miljökrav.

Det är enligt motionärerna mot bakgrund av det anförda viktigt att
riksdagens beslut på grundval av bostadsutskottets betänkande
1988/89:BoU2 om en översyn i syfte att komma till rätta med bristerna
i bomiljön leder till snabba och konkreta resultat. Enligt motionärernas
uppfattning måste i detta arbete ingå en bred offensiv för att
förbättra boendemiljön. Det anges dessutom vara viktigt att innehållet i
de lagar och regler som styr boendemiljöfrågorna i högre grad riktas
mot kvalitetsaspekterna kring byggande och boende. I motionens yrkande
12 såvitt nu är i fråga begärs också ett riksdagens tillkännagivande
härom.

Utskottet delar i allt väsentligt vad som i den nu behandlade
motionen anförts om vikten av att åstadkomma en ur alla aspekter god
boendemiljö. Inte minst gäller detta inomhusmiljön. Som framgår av
framställningen ovan (avsnitt 3.1.1) har också utskottet så sent som
hösten 1988 i sitt betänkande 1988/89:BoU2 ingående behandlat dessa
frågor. Utskottet vill mot bakgrund härav än en gång understryka att
ett grundläggande krav naturligtvis måste vara att alla tillförsäkras en
bra inomhusmiljö såväl i bostaden som i övriga byggnader. Det är
självfallet inte försvarligt att det i ny- och ombyggda byggnader finns så
allvarliga brister att byggnaderna i sig ger upphov till bl.a. hälsoproblem.
På grundval av utskottets nu nämnda betänkande har också
riksdagen uppdragit åt regeringen att göra en allsidig översyn av
problemen med sjuka hus m.m. Arbetet med översynen har av regeringen
ålagts den särskilda arbetsgruppen för frågor som rör s.k. sjuka
hus. I enlighet med riksdagens beslut omfattar översynen bl.a. förslag
till ett konkret åtgärdsprogram innefattande bl.a. eventuella lagstiftningsåtgärder
och ändring av byggnormerna. Dessutom ingår i gruppens
uppdrag möjligheterna att få ett mer heltäckande försäkringsskydd
för byggnader och ett större garantiåtagande från
byggproducenter m.fl. Även de olika reglerna för stöd vid inträffade
skador m.m. innefattas i översynen.

Som framgår av det ovan anförda pågår ett omfattande arbete kring
problemen med s.k. sjuka hus och byggnaders inomhusmiljö. Enligt
utskottets mening får detta arbete i stor utsträckning anses svara mot
de mera övergripande åtgärder m.m. som föreslås i centerpartiets
partimotion 1988/89:Bo205. Resultatet av pågående utredningsinsatser
m.m. bör avvaktas innan ytterligare åtgärder vidtas. Ett tillkännagivande
i enlighet med motionens yrkande 12 såvitt nu är i fråga torde
därmed inte erfordras. Motionsyrkandet avstyrks.

Frågan om den organisatoriska uppbyggnaden av utredningsarbetet om
s.k. sjuka hus tas upp i en motion.

Med hänvisning bl.a. till vikten av att komma till rätta med hälsorisker
i inomhusmiljön förordas i motion 1988/89:Bo544 (fp) yrkande 1
att den av regeringen tillsatta arbetsgruppen för frågor som rör problem
med s.k. sjuka hus skall omvandlas till en parlamentarisk kommission.

Arbetsgruppen för frågor som rör s.k. sjuka hus är nu inne i
slutskedet av sitt arbete. Enligt vad som framgår ovan avser gruppen
att redovisa sitt arbete under år 1989. Det är enligt utskottets mening
mot bakgrund härav inte lämpligt att nu vidta några organisatoriska
ändringar av utredningsarbetet. Behovet av ytterligare utredningsinsatser
och hur dessa skall organiseras får bedömas när resultatet av
pågående överväganden m.m. föreligger. Utskottet avstyrker med hänvisning
härtill motion 1988/89:Bo544 (fp) yrkande 1.

Avslutningsvis tas upp kunskapsöverföringen kring problemen med
s.k. sjuka hus.

1989/90: BoU3

I motion 1988/89:Bo544 (fp) yrkande 3 föreslås att kunskapsöverföringen
kring problemen med sjuka hus skall förbättras. Det gäller
framför allt kunskaps- och erfarenhetsöverföringen från forskare till
myndigheter, byggare och förvaltare. Enligt motionärernas mening är
det inte minst angeläget att byggföretagen lär sig att ta till vara ny och
säker teknik.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av att de
kunskaper som redan i dag finns, eller som kommer fram kring hur
problemen med s.k. sjuka skall lösas förs ut i praktisk tillämpning. I
sitt betänkande 1988/89:BoU2 (s. 15) framhöll också utskottet vikten
av att få fram ytterligare kunskaper på området och att dessa skyndsamt
fördes ut. I anslutning härtill betonades även att redan befintliga
kunskaper måste tas till vara på ett bättre sätt. Utskottet uttalade
dessutom att åtgärder borde vidtas för att för ut dessa befintliga
kunskaper och erfarenheter till de i byggprocessen verksammma. Enligt
vad utskottet erfarit har också arbetsgruppen för frågor som rör
s.k. sjuka hus initierat att plan- och bostadsverket tillsammans med
statens råd för byggnadsforskning medverkar till att föra den kunskap
som finns i dag till den offentliga sektorn och till byggbranschen.

Som framgår av det nu anförda får förslaget i motion 1988/89:Bo544
(fp) yrkande 3 anses i inte ringa grad tillgodosett genom redan vidtagna
åtgärder m.m. Bedömningen av behovet av ytterligare åtgärder på
området bör enligt utskottets mening kunna anstå i avvaktan på att
erfarenheter vinns av den hittills initierade verksamheten. Motionsyrkande!
avstyrks.

4.1.2 Krav på byggmaterial m.m.

Förslag avseende varudeklaration av bostäder och byggmaterial samt
skärpt kontroll av byggmaterial förs fram i sammanlagt sex motioner.

I motion 1988/89:Bol3 (c) yrkande 4 och centerpartiets partimotion
1988/89:Bo205 yrkande 13 ställs krav på varudeklaration av bostäder.
Med hänvisning till att nya byggmaterial kan medföra hälsorisker, låg
slitstyrka och höga boendekostnader föreslås i motionerna att en
VDN-märkning av bostäder införs. Enligt förslagen skall denna märkning
avse bostadens totala kvalitet med avseende bl.a. på möblerbarhet,
ljudisolering, ljusförhållanden och byggmaterial.

I den sistnämnda motionen hävdas dessutom att det årligen utkommer
mängder av nya ämnen och material på byggmarknaden. Med
hänvisning härtill kräver motionärerna — yrkande 17 såvitt nu är i
fråga — en skärpt kontroll före användningen av nya byggmaterial.
Denna kontroll skall enligt förslaget inte bara omfatta en kemisk test
av själva materialet, utan också avse vad som händer när materialet
sätts samman med andra material.

1989/90: Bo U3

I motion 1988/89:Bo517 (mp) förordas att cementindustrins produkter
skall förses med fullständiga varudeklarationer och hanteringsanvisningar.
Enligt motion 1988/89:Bo531 (s) bör det mot bakgrund av
problemen med sjuka hus övervägas om inte krav på VDN-fakta på
byggnadsmaterial och inredningsmaterial skall införas. En sådan varudeklaration
skall enligt motionärerna ge uppgift om materialets sammansättning
och om hur det skall hanteras på ett korrekt sätt. Med
hänvisning härtill förordas att en utredning om hur en VDN-märkning
skall utformas m.m. tillsätts. Även i motion 1988/89:Bo542 (c,vpk,mp)
förs — också i denna motion mot bakgrund av problemen med sjuka
hus — fram krav på VDN-märkning av byggmaterial. I en sådan
varudeklaration skall enligt förslaget anges vad materialet består av och
då särskilt med avseende på innehåll av lösningsmedel, plaster eller
kemikalier som i vissa sammanhang och kombinationer kan orsaka
allergier m.m. eller som är förknippade med en eventuell cancerrisk.

Utskottet behandlar först förslagen avseende varudeklaration av bostäder
och byggmaterial.

En av de faktorer som har stor betydelse för en byggnads inomhusmiljö
är naturligtvis vilka enskilda byggnadsmaterial och vilka kombinationer
av olika sådana material som används. Även om det redan i
dag finns en betydande kunskap på detta område är många frågor
ännu obesvarade. I det uppdrag som givits till regeringen genom
bostadsutskottets betänkande 1988/89:BoU2 ingår därför att ytterligare
belysa frågor kring användningen av olika byggnadsmaterial. Som
framhölls i betänkandet (s. 14) gäller detta bl.a. åtgärder som syftar till
att förhindra användningen av ur olika aspekter olämpliga byggmaterial.
Som exempel på sådana möjliga åtgärder angav utskottet varudeklaration
eller obligatoriskt typgodkännande av byggmaterial. Enligt
vad utskottet erfarit övervägs också dessa frågor av regeringens arbetsgrupp
för frågor som rör s.k. sjuka hus. Ytterligare ställningstaganden i
hithörande frågor bör enligt utskottets mening anstå i avvaktan på att
detta utredningsarbete slutförs. Utskottet avstyrker med hänvisning till
det nu anförda centerpartiets partimotion 1988/89:Bo205 yrkande 13
samt motionerna 1988/89:Bol3 (c) yrkande 4, 1988/89:Bo517 (mp),
1988/89:Bo531 (s) och 1988/89:Bo542 (c,vpk,mp).

Avslutningsvis behandlar utskottet i detta avsnitt förslaget om skärpt
kontroll av byggmaterial.

Även vad som i centerpartiets partimotion 1988/89:Bo205 yrkande
17 såvitt nu är i fråga förordats beträffande skärpt kontroll före
användningen av nya byggmaterial avstyrks med hänvisning till vad
som ovan anförts om pågående utredningsinsatser m.m. Utskottet vill i
detta sammanhang också framhålla att regeringens överväganden med
anledning av bostadsutskottets betänkande 1988/89:BoU2 även skall
omfatta det nuvarande ansvarssystemet på området och dess ändamålsenlighet
när skador m.m. uppkommer.

1989/90: Bo U 3

4.1.3 Krav på produktansvar m.m.

Inledningsvis behandlar utskottet i detta avsnitt två motionsyrkanden
om ett utökat produktansvar m.m.

I centerpartiets partimotion 1988/89:Bo205 yrkande 16 hemställs om
ökade insatser mot fuskbyggen. Enligt motionärerna måste ett ökat
produktansvar införas inom byggbranschen för att garantera att en
byggnad uppförs på ett kvalitativt riktigt sätt. Därvid spelar enligt
motionärerna konsumentskyddet och produktgarantin en viktig roll.
Särskilt viktigt är det dock enligt deras mening att en sådan garanti är
kopplad till ett försäkringssystem där entreprenören är skyldig att
återförsäkra sig för att kunna lämna en fullgod garanti. Vidare anförs
att en helt fristående besiktningsorganisation liknande virkesmätareföreningens
inom skogs- och virkesbranschen bör byggas upp för kontroll
av byggenskapen. I motionens yrkande 17 såvitt nu är i fråga förs
dessutom fram krav på att tillverkare och importörer av nya byggnadsmaterial
skall åläggas att ta en ansvarsförsäkring för sina produkter för
att förstärka kontrollen av de material som används.

Det är, som utskottet anfört ovan, naturligtvis av största vikt att
olika åtgärder vidtas för att förhindra att t.ex. brister i inomhusmiljön
uppstår. Den primära uppgiften måste sålunda vara att i möjligaste
mån undvika att skador eller andra olägenheter uppkommer. Även om
åtgärder med denna inriktning vidtas kan det naturligtvis ändå inträffa
att felaktigheter uppträder. Bland de frågor som riksdagen genom
betänkandet 1988/89:BoU2 uppdragit åt regeringen att överväga ingår
därför bl.a. att överse det nuvarande ansvarssystemet och dess ändamålsenlighet
i dessa situationer. Uppdraget innefattar även en utvärdering
av ändamålsenligheten i det befintliga stödsystemet och frågan om
behovet av ytterligare garantier och försäkringar m.m. Utskottet vill i
detta sammanhang också peka på det arbete med utarbetandet av en
produktansvarslag som pågår inom justitiedepartementet (avsnitt 3.1.2).
Denna lagstiftning är avsedd att omfatta också skador på konsumentegendom
och personskador orsakade av att byggprodukter brister i
säkerhet.

De i centerpartiets partimotion 1988/89:Bo205 yrkandena 16 och 17,
detta yrkande såvitt nu är i fråga, aktualiserade frågorna om ett utökat
produktansvar m.m. är, som framgår av framställningen ovan, redan
föremål för överväganden. Ytterligare ställningstaganden i hithörande
frågor bör enligt utskottets mening anstå i avvaktan på att dessa
överväganden slutförs. Motionsyrkandena avstyrks.

Frågan om problemen med extraordinära underhållsåtgärder tas upp i
motion 1988/89:Bo204 (s).

En angelägen uppgift för en ansvarskännande fastighetsförvaltare är
enligt motionen att förutse och planera underhållsinsatser, ekonomiskt
och personellt. Enligt motionären har dock denna planering försvårats
av att vissa komponenter eller hela system har en betydligt kortare
livslängd än vad som kunnat förutses. Detta förhållande kan i sin tur
ge upphov till extraordinära underhållsåtgärder och därav följande

1989/90: BoU3

extra kostnader — kostnader sorn drabbar de boende. Det är enligt
motionären därför angeläget att hitta lösningar som förhindrar att
extraordinära kostnader för oförutsett underhåll och för byggskador
uppstår. Som exempel på sådana lösningar nämns införandet av dels
en avgift på byggmaterial, dels ett fondsystem av den typ sorn finns i
Danmark. Med hänvisning härtill förordas att regeringen på lämpligt
sätt ser över problemen med oförutsett underhåll och byggskador.

Vid tidigare ställningstaganden till motsvarande motionsyrkanden
(BoU 1987/88:2 s. 15 och 1988/89:BoU2 s. 17) har utskottet redovisat
de krav som genom PBL ställs på att byggnader skall ges en sådan
utformning att de får en betryggande beständighet. Bestämmelserna i
denna del innebär bl.a. att byggnader skall utformas så att de krav som
ställs på dem vid uppförandet också kan uppfyllas med skäliga underhållsinsatser
under den avsedda brukstiden. Dessa bestämmelser har
tillkommit bl.a. mot bakgrund av de risker som visat sig vara förknippade
med användningen av vissa oprövade tekniska lösningar och
material. Bestämmelserna är sålunda ett uttryck för en strävan att
minska reparations- och underhållskostnaderna under byggnadens hela
brukstid. Genom PBL har bättre förutsättningar än tidigare skapats för
att få till stånd ett byggande som inte leder till oförutsedda och onödigt
dyra underhållskostnader. I anslutning härtill vill utskottet också peka
på de utredningsinsatser som pågår kring problemen med s.k. sjuka
hus. Häri ingår bl.a. överväganden avseende egenskaperna hos olika
byggmaterial m.m. samt en översyn av ändamålsenligheten hos dagens
ansvarssystem. Även inom ramen för bostadsfinansieringssystemet har
åtgärder vidtagits för att skapa förutsättningar för ett byggande med en
god beständighet. Vid beräkningen av det statliga lånets storlek tas
sålunda särskild hänsyn till åtgärder som minskar kostnaderna för drift
och underhåll. Utskottet avstyrker med hänvisning till det nu anförda
motion 1988/89:Bo204 (s).

4.1.4 Gränsvärden för radon m.m.

Frågan om sänkta gränsvärden för radon i bostäder m.m. tas upp i två
motioner.

Med hänvisning till motion 1988/89:Jo796 föreslås i moderata samlingspartiets
partimotion 1988/89:Bo523 att insatserna för att spåra och
åtgärda samtliga bostäder med en radondotterhalt överstigande 400
Bq/mJ skall effektiviseras och intensifieras. Dessutom förordas att åtgärdsgränsen
bör sänkas till 200 Bq/m3, detta för att få en bättre
överensstämmelse med andra länders gränsvärden.

Enligt motion 1988/89:Bo548 (mp) yrkande 4 bör stränga radonnormer
införas i byggnormen. Dessa normer skall enligt förslaget stipulera
maximalt tillåten radonhalt, krav på ventilation och även i övrigt
byggnadstekniska detaljer som kan påverka radonhalten inomhus. 1
motionens yrkande 3 krävs dessutom ett förbud mot byggnadsmaterial
som avger radongas.

1989/90: Bo U3

2 Riksdagen 1988189.19sami. Nr 3

Som framgår av redovisningen ovan (avsnitt 3.1.3) har socialstyrelsen
i en skrivelse begärt regeringens medgivande att fa sänka gränsvärdet
för radon i bostäder från dagens 400 Bq/m!till 200 Bq/mJ. Denna
begäran övervägs för närvarande inom regeringens kansli. Enligt utskottets
mening bör ytterligare ställningstagande i denna fråga anstå i
avvaktan på resultatet av regeringens överväganden. Utskottet förutsätter
att regeringen i budgetpropositionen redovisar kostnaden för en
eventuell sänkning av gränsvärdet. Moderata samlingspartiets partimotion
1988/89:Bo523 och motion 1988/89:Bo548 (mp) yrkandena 3 samt
4 avstyrks med hänvisning härtill.

En fortlöpande redovisning av kommunernas arbete med att spåra
radon i bostäder krävs i motion 1988/89:Bo550 (c) yrkande 2. Enligt
motiveringen — som återfinns i motion 1988/89:Jo958 — har tack
vare statens institut för byggnadsforskning i Gävle stora insatser gjorts
för att spåra radon i bostäder. Det är enligt motionärernas mening
därför nödvändigt att institutet får de resurser som krävs för detta
arbete.

Med hänvisning till tidigare ställningstaganden (BoU 1987/88:2 samt
1988/89:BoU2) vill utskottet på nytt slå fest att ansvaret för att såväl
nyproducerade som ombyggda och befintliga bostäder inte skall uppvisa
oacceptabla nivåer av radioaktiv strålning främst åvilar kommunerna.
De gränsvärden som gäller och som redovisats ovan (avsnitt 3.1.3)
tillkommer det kommunerna och då i första hand byggnadsnämnden
samt miljö- och hälsoskyddsnämnden att beakta bl.a. vid bygglovsprövningen.
Aven ansvaret för att spåra befintliga bostäder med för höga
radondotterhalter faller primärt på kommunerna. Liksom tidigare vill
också utskottet i detta sammanhang framhålla det ansvar som naturligen
också måste läggas på den enskilde fastighetsägaren att initiera
undersökningar m.m. i de fell det kan finnas anledning befara en hög
radondotterhalt.

Utskottet har ovan betonat kommunernas ansvar för att spåra bostäder
med för höga radondotterhalter m.m. Till stöd för kommunernas
arbete med dessa frågor har också information till fastighetsägare m.fl.
gått ut från bl.a. boverket och dess föregångare bostadsstyrelsen och
planverket. Så sent som sommaren 1989 har dessutom boverket, socialstyrelsen
och strålskyddsinstitutet i en gemensam skrivelse till kommunerna
m.fl. lämnat information om bestämmelser och ansvarsfördelning
i fråga om radon i bostäder.

Med hänvisning till vad som nu anförts om kommunernas ansvar
för att spåra bostäder med för höga radondotterhalter m.m. avstyrker
utskottet motion 1988/89:Bo550 (c) yrkande 2.

1989/90: Bo U3

4.1.5 Krav på ventilation m.m.

I fyra motionsyrkanden ställs krav på förbättrad ventilation resp.
bruksanvisning för bostadens ventilation m.m.

Med hänvisning till problemen med sjuka hus krävs i motion
1988/89:Bo532 (m) yrkande 1 att förslag om förbättrad varaktig ventilation
i lokaler där människor vistas skall läggas fram — särskilt med
hänsyn till allergi- och radonhot. De åtgärder som enligt motionärerna
behöver vidtas är skärpta krav på luftomsättning och ventilationens
konstruktion samt införande av krav på en regelbunden kontroll av
ventilationen.

Även i partimotionerna 1988/89:Bo522 (vpk) yrkande 2 samt
1988/89:Bo412 (mp) yrkande 2 förs fram krav på besiktning av ventilationen
i befintliga bostäder. Enligt motionerna bör ventilationen besiktigas
i samråd med de boende. Som ett led i strävandena att skapa en
bättre miljö i våra bostäder förordas dessutom i vänsterpartiet kommunisternas
partimotion (yrkande 3) att alla bostäder skall förses med
bruksanvisningar i första hand avsedda för de boende. Enligt förslaget
skall bruksanvisningarna bl.a. beskriva hur ventilationen fungerar,
men även innehålla andra fakta av vikt för bostadens skötsel och
funktion.

Utskottet behandlar inledningsvis förslagen beträffande krav på förbättrad
ventilation.

En för inomhusmiljön avgörande faktor är ventilationens utförande
och funktion. Ventilationen behövs bl.a. för att forsla bort de föroreningar
m.m. som bl.a. uppstår till följd av de som vistas i byggnaden
och den aktivitet som där försiggår. Även denna fråga uppmärksammades
av bostadsutskottet i betänkandet 1988/89:BoU2. I betänkandet
uttalade sålunda utskottet (s.14) att överväganden borde göras i syfte att
skapa förutsättningar för att ge byggnadernas ventilationssystem en
fullgod funktion under byggnadens hela brukstid. Detta betydde enligt
utskottet bl.a. att olika systems egenskaper måste belysas ytterligare och
att frågan om införande av särskilda bestämmelser för skötsel och
kontroll m.m. under drifttiden borde prövas. Även dessa frågor övervägs
av regeringens arbetsgrupp för s.k. sjuka hus. Enligt utskottets
mening bör mot bakgrund härav ett ställningstagande i hithörande
frågor anstå i avvaktan på resultatet av gruppens arbete. Utskottet
avstyrker med hänvisning härtill partimotionerna 1988/89:Bo522 (vpk)
yrkande 2 och 1988/89:Bo412 (mp) yrkande 2 samt motion
1988/89:Bo532 (m) yrkande 1.

Också frågan om bruksanvisningar för bostäder och då särskilt bostädernas
ventilationssystem har nära anknytning till det pågående utredningsarbetet
avseende s.k. sjuka hus m.m. Även i denna fråga bör ett
ställningstagande därför anstå i avvaktan på resultatet av pågående
arbete. Vänsterpartiet kommunisternas partimotion 1988/89:Bo522 yrkande
3 avstyrks med hänvisning härtill.

I detta avsnitt behandlar utskottet avslutningsvis frågan om åtgärder
för att underlätta en avstängning av ventilationen vid t.ex. gaslarm.

1989/90: Bo U3

Enligt motion 1988/89:Bo532 (m) skall när det nya gaslarmet "Viktigt
meddelande" hörs bl.a. ventilationen stängas av. I många hus är
det dock inte möjligt att på ett enkelt sätt stänga av ventilationen och i
många fall är också kunskapen hos de boende om hur man gör
bristfällig. Med hänvisning härtill förordas i motionens yrkande 2 att
bestämmelser om lätt avstängbar ventilation skall föras in i byggnormen.

Bostadsutskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av att
riktiga och snabba åtgärder kan vidtas vid en nödsituation som ett
gaslarm innebär. En sådan åtgärd är naturligtvis att på ett så enkelt sätt
som möjligt kunna stänga av ventilationen i en fastighet. Utskottet är
dock för sin del inte berett förorda införandet av särskilda normer på
detta område. Enligt utskottets mening bör stor restriktivitet iakttas
när det gäller att i detalj reglera byggnaders utformning m.m. I den
mån svårigheterna i detta avseende beror på brukarnas bristande
kunskaper om ventilationens funktion m.m. vill utskottet peka på de
överväganden avseende skötel och kontroll av ventilationsanläggningar
m.m. som åligger regeringens arbetsgrupp för frågor som rör s.k. sjuka
hus. Motion 1988/89:Bo532 (m) yrkande 2 avstyrks med hänvisning till
det nu anförda.

4.1.6 Stöd för avhjälpande av fukt- och mögelskador m.m.

Utformningen av stödet för avhjälpande av fukt- och mögelskador
m.m. tas upp i två motioner.

Det finns enligt motion 1988/89:Bo527 (fp) ett stort antal människor
i vårt land som är drabbade av mögel. För många småhusägare med
omfettande mögelangrepp i sina hus innebär detta svåra ekonomiska
påfrestningar. Även om stöd kan utgå från småhusskadenämnden och
fonden är detta stöd enligt motionären inte alltid tillgängligt eller
tillräckligt. För att förbättra situationen för dem som drabbats av
mögelhus förordas därför att statliga kreditgarantier för banklån skall
införas i dessa fell.

Även i motion 1988/89:Bo545 (fp) tas frågan om ett utökat stöd till
dem som drabbats av mögelhus upp. Enligt motionären bör de som av
hälsoskäl tvingas evakuera sitt mögelangripna hus tillförsäkras ett stöd
för de merkostnader som härvid uppkommer. Beroende på omständigheterna
i det enskilda fallet föreslås att stödet skall utgå i form av
kontantbidrag eller lån.

Som framgår av utskottets ovanstående framställning (avsnitt 3.1.5)
finns det redan i dag olika stödformer som kan utgå till den som
drabbas av fukt- och mögeskador på sitt hus. Det torde enligt utskottets
mening sålunda i de allra flest fell finnas möjlighet för den skadedrabbade
att erhålla stöd i någon form när en skada inträffar. Detta
innebär dock inte att det kan finnas fell där ett i och för sig motiverat
stöd inte utgår. Det kan sålunda finnas skäl att överväga i vilken
utsträckning dagens stödformer kan behöva kompletteras eller förbättras.
Riksdagens tillkännagivande till regeringen med anledning av

1989/90: Bo U3

bostadsutskottets betänkande 1988/89:BoU2 (s. 14) innefattade också att
en utvärdering skulle göras av ändamålsenligheten i dagens stödsystem.
Bl.a. angavs detta gälla erfarenheterna av tilläggslångivningen samt
bidragsgivningen lör avhjälpande av fukt- och mögelskador. Enligt
utskottet borde i sammanhanget också övervägas behovet av ytterligare
garantier och försäkringar m.m. Överväganden med denna inriktning
pågår också inom regeringens arbetsgrupp för frågor som rör s.k. sjuka
hus.

Utskottet är med hänvisning till det anförda inte nu berett förorda
införandet av ytterligare stödformer m.m. till fukt- och mögeskadade
hus. Ytterligare överväganden i hithörande frågor bör anstå i avvaktan
på resultatet av pågående utredningsarbete m.m. Motionerna
1988/89:Bo527 (fp) samt 1988/89:Bo545 (fp) avstyrks med hänvisning
härtill.

I motion 1988/89:Bo546 (fp) tas upp behovet av ytterligare åtgärder
för att få till stånd en sanering vid fukt- och mögelskador m.m.

Enligt motionen bör hälsoskyddslagen kompletteras med bestämmelser
som innebär att byggnader skall hållas fria från mögel- och
fuktangrepp. I likhet med vad som gäller för ohyra föreslås att kommunen
bör sörja för att byggnaden saneras om det är av särskild
betydelse för hälsoskyddet. Särskilt anges detta bli aktuellt för utrymmen
där barn, åldringar, atopiker, allergiker, astmatiker eller andra
med överkänslighetsreaktioner vistas. I sammanhanget förordas också
att efterkontroller vid mögelsaneringar skall kunna föreskrivas.

Utskottet har tidigare och ovan i detta betänkande betonat vikten av
att våra bostäder under hela sin brukstid hålls i ett sådan skick att de
ger en bra och sund boendemiljö. Detta har också kommit till uttryck
i PBL. I lagens 3 kap. 5 § stadgas sålunda bl.a. att byggnader skall vara
lämpliga för sitt ändamål och ge möjlighet till trevnad, god hygien och
ett tillfredsställande inomhusklimat. 1 samma kapitels 13 § föreskrivs
dessutom att en byggnad skall underhållas så att bl.a. de i 5 §
föreskrivna egenskaperna i huvudsak bevaras. Det finns sålunda redan
genom PBL ett grundläggande krav på att byggnader under hela sin
användningstid skall medge god hygien och ett bra inomhusklimat.
Trots att de nu refererade kraven föreligger kan det naturligtvis inte
uteslutas att problem kan uppstå med t.ex. fukt- och mögel i vissa
byggnader. Ytterligare åtgärder för att komma till rätta med dessa
problem bör dock anstå i avvaktan på det utredningsarbete som nu
pågår. Bostadsutskottet är mot bakgrund härav inte nu berett förorda
införandet av ytterligare regleringar i detta avseende i enlighet med
förslaget i motion 1988/89:Bo546 (fp). Motionen avstyrks.

1989/90: Bo U3

4.1.7 Införande av en bomiljölag

1989/90: BoU3

Förslag om införande av en bomiljo förs fram i partimotionerna
1988/89:Bo205 (c) yrkande 12 såvitt nu är i fråga, 1988/89:Bo412 (mp)
yrkande 1 och 1988/89:Bo522 (vpk) yrkande 1 samt i motion
1988/89:Bo411 (s).

Enligt motionärerna bör krav om bostadens utformning m.m. ur
bl.a. hälsosynpunkt sammanföras i en särskild lagstiftning — en bomiljölag.
Enligt förslagen skall bomiljölagen i första hand utformas som
en parallell till arbetsmiljölagstiftningen, vilket bl.a. betyder att den
skall innefatta de krav på boendemiljön som alltid skall kunna hävdas
så länge huset används.

Bakom förslagen i de nu behandlade motionerna ligger en strävan
att tillförsäkra alla boende sunda och hygieniska bostäder av god
kvalitet. Bostadsutskottet delar självklart dessa strävanden. Ett grundläggande
mål är naturligtvis att såväl det befintliga bostadsbeståndet
som de nytillkommande bostäderna skall fylla högt ställda krav i dessa
avseeenden. Inte minst de brister i byggnaders inomhusmiljö som
under senare år uppdagats i de s.k. sjuka husen gör att dessa frågor
måste ägnas stort intresse. Aven andra kvalitetsfrågor som tillgänglighet,
ljusförhållanden, utrustnings- och utrymmesstandard samt möblerbarhet
m.m. måste givetvis ges stor uppmärksamhet. En bred enighet
råder också om vikten av att dessa mål nås. Det frågan närmast gäller
är därför hur målsättningen skall förverkligas och med vilka medel
detta skall ske.

De regler som styr bostädernas utformning m.m. i nu aktuella
avseenden finns bl.a. i PBL och i nybyggnadsreglerna. Därtill är
ombyggnadsregler under utarbetande. I vissa avseenden är dessutom
t.ex. miljö- och hälsoskyddslagstiftningens regler tillämpliga. Det får
således anses att en övervägande del av de förhållanden som motionärerna
avser att reglera i en särskild bomiljölag redan har beaktats, om
än i olika författningar m.m. Något allmänt krav på ytterligare reglering
på området kan enligt utskottets mening mot bakgrund härav inte
läggas till grund för införandet av en bomiljölag. Utskottet anser
emellertid att det kan ligga ett värde i att fa de redan existerande
bestämmelserna sammanförda i en särskild lag. Samtidigt låter sig detta
inte göras utan närmare och tämligen omfattande överväganden. Bl.a.
gäller detta hur samordningen med redan existerande lagstiftning m.m.
skall ske. Utskottet vill erinra om att PBL trädde i kraft den 1 juli
1987 och nybyggnadsreglerna den 1 januari 1989. Enligt utskottets
mening bör ytterligare överväganden i hithörande frågor anstå i avvaktan
på att ytterligare erfarenheter vinns av den nuvarande ordningen.
Aven pågående arbete avseende problemen med s.k. sjuka hus torde
kunna bidra till att ge ytterligare underlag i frågan om behovet av en
bomiljölag.

Utskottet avstyrker med hänvisning till det nu anförda partimotionerna
1988/89:Bo205 (c) yrkande 12 såvitt nu är i fråga, 1988/89:Bo412
(mp) yrkande 1 och 1988/89:Bo522 (vpk) yrkande 1 samt motion
1988/89:Bo411 (s).

4.2 Regler om byggande i övrigt

4.2.1 Normsystemets uppbyggnad m.m.

I detta avsnitt tas upp ett antal motioner som ur olika aspekter tar upp
de krav m.m. som ur mer allmän synpunkt bör ställas på byggnader
och byggnadsdelar.

I centerpartiets partimotion 1988/89:Bo205 tas upp frågan om behovet
av kvalitetskrav för byggnormer och låneregler .

Enligt motionen premierar inte låneregler och byggnormer kvalitet i
byggandet. När det gäller byggnormerna är dessa, enligt motionärernas
mening, trots en omfattande detaljreglering, fortfarande så oklara att
ett byggande som eftersätter kvalitetskraven kan fortgå. Med hänvisning
härtill begärs i motionens yrkande 18 ett riksdagens tillkännagivande
om behovet av kvalitetskrav för byggnormer och låneregler.

Utskottet har givetvis inte någon annan uppfattning än motionärerna
om att byggreglerna skall ges en klar och enkel utformning. Det
förhållandet att de nybyggnadsregler som trädde i kraft den 1 januari
1989 har utformats som funktionskrav i stället för detaljkrav utgör
också ett av uttrycken härför. Enligt utskottets mening torde reglerna
ha givits en sådan utformning att kvalitetskraven i byggandet kan
tillgodoses i rimlig omfattning. Utskottet vill i detta sammanhang peka
på att nybyggnadsreglerna i förhållande till den tidigare byggnormen
innefattar skärpta krav på bl.a. fuktskydd, energihushållning och minskade
luftföroreningar från fastbränsle. Med hänvisning till det anförda
avstyrker utskottet centerpartiets partimotion 1988/89:Bo205 (c) yrkande
18.

Åtgärder som underlättar tillkomsten av s.k. fribyggen begärs i en
motion.

Mot bakgrund av bostadssituationen i Stockholms län hemställs i
motion 1988/89:Bo206 (fp) yrkande 4 om åtgärder som underlättar
tillkomsten av s.k. fribyggen. Enligt den i motion 1988/89:A408 angivna
motiveringen bör i nya bostäder bostadsytorna kunna minskas och
flexibiliteten i planlösningen öka.

Motivledes anförs dessutom i motion 1988/89:Bo417 (m) att ett
borttagande av regler och normer skulle innebära att fler s.k. fribyggen
skulle komma till stånd.

1989/90: Bo U 3

Inom ramen för dagens regelsystem har också ett antal s.k. fribyggen
kommit till utförande. Enligt utskottets mening bör ett bostadsbyggande
med denna inriktning kunna komma till stånd även i fortsättningen.
Detta bör dock, liksom hittills, ske efter en noggrann prövning i
det enskilda fallet. Utskottet är däremot inte berett att på det sätt
motionärerna föreslår reglera detta byggande. Motion 1988/89:Bo206
(fp) yrkande 4 avstyrks med hänvisning härtill.

Krav på förenklade nybyggnadsföreskrifter ställs i moderata samlingspartiets
partimotion 1988/89:Bo405 yrkande 14.

Enligt motionärerna är den omarbetning som skett av byggnormerna
i och med tillkomsten av PBL otillräcklig. De förordar därför att
antalet bestämmelser bör reduceras kraftigt och helt utformas som
funktionskrav. Dessutom förordas att råd och exempel på tekniska
lösningar inte skall ingå i nybyggnadsföreskrifterna utan föras över till
särskilda tekniska handböcker.

Det måste naturligtvis vara en strävan att inte göra de regler som
styr byggandet mera omfattande än nödvändigt. Samtidigt måste självfallet
reglerna göra det möjligt att förverkliga de krav som samhället
ställer på byggnaders utformning m.m. Som en del i strävandena att
genom PBL förenkla byggprocessen har också de till PBL utarbetade
nybyggnadsreglerna så långt detta är möjligt uttryckts som funktionskrav.
Utskottet vill för sin del också framhålla att omfattningen av
dagens nybyggnadsregler är avsevärt mindre än omfattningen av den
senaste utgåvan av Svensk byggnorm, detta mätt i antalet sidor. Utformningen
av nybyggnadsreglerna har sålunda skett med utgångspunkt
i de principer motionärerna uttalar sig för. Vad i moderata
samlingspartiets partimotion 1988/89:Bo405 yrkande 14 förordats får
därmed anses i inte ringa grad redan tillgodosett. Motionen avstyrks.

Frågan om effekterna av ombyggnadsreglernas utformning med avseende
på byggkostnaderna vid ombyggnad tas upp i en motion.

Det är enligt folkpartiets partimotion 1988/89:Bo409 angeläget att
byggnormerna vid ombyggnad inte tvingar fram en onödigt hög och
kostnadsdrivande standard. Vidare anförs att hyresgästerna måste ha ett
stort inflytande över standardnivån. I yrkande 15 hemställs om ett
riksdagens tillkännagivande med denna innebörd.

Utgångspunkten för de krav som skall ställas vid ombyggnad är
bestämmelserna i 3 kap. 10 § PBL. Enligt dessa bestämmelser skall
ombyggnader utföras varsamt så att byggnadens särdrag beaktas och så
att dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga
och konstnärliga värden tas till vara. Vid ombyggnad är alltså kravet
på varsamhet och hänsyn till den befintliga byggnadens förutsättningar
grundläggande för vilka åtgärder som bör och får vidtas. Denna
grundprincip vägleder också det arbete med utformningen av särskilda
ombyggnadsregler som pågår inom boverket. Vad i folkpartiets partimotion
1988/89:Bo409 yrkande 15 föreslagits kommer därmed att

1989/90: BoU3

övervägas utan någon riksdagens ytterligare åtgärd. Motionsyrkandet
avstyrks. Utskottet vill i detta sammanhang dessutom peka på det
inflytande som ges hyresgästerna vid ombyggnad dels genom bostadssaneringslagens
krav på hyresgästintyg, dels genom det krav på hyresgästyttrande
som ställs i samband med den statliga belåningen.

Enligt motion 1988/89:Bo521 (s) finns det anledning att i ökad
utsträckning koncentrera uppmärksamheten på utvecklingen av bostadens
inre planering och utformning.

Åtgärder behöver enligt motionen vidtas till stöd för grundläggande
konsumentkrav på långsiktigt god standard i nya och ombyggda bostäder.
Som exempel härpå nämns studier avseende kvalitetsegenskaperna
i nyproduktionen samt information och riktlinjer från berörda myndigheter
om bostadens inre utformning.

Genom PBL läggs de grundläggande kraven på byggnader och
därmed också våra bostäder fast. Enligt 3 kap. 5 § skall sålunda
byggnader vara lämpliga för sitt ändamål. Detta innebär bl.a. att
bostäder skall ha fungerande planlösningar med goda rumssamband
och god möblerbarhet. PBL:s bestämmelser i denna del svarar sålunda
väl mot de grundläggande krav på bostadens planering och utformning
som förs fram i motion 1988/89:Bo521 (s). Bestämmelserna konkretiseras
också i viktiga avseenden i de med stöd av PBL utfärdade nybyggnadsreglerna.
Något allmänt behov av ytterligare regleringar i nu
aktuellt avseende gör sig enligt utskottets mening mot bakgrund härav
inte nu gällande. Däremot kan det naturligtvis inte uteslutas att
insatser kan behövas för att dels öka kunskaperna, dels förbättra
informationen på området. Utskottet är dock inte på de i motionen
angivna grunderna nu berett förorda ytterligare åtgärder. Motionen
avstyrks av utskottet.

Avslutningsvis behandlar utskottet i detta avsnitt ett motionsyrkande
om ändrade byggnormer för att förbättra ungdomens bostadssituation.

Enligt motion 1988/89:Bo417 (m) har ungdomarna drabbats av att
bostadsmarknaden är så hårt reglerad. Som ett medel för att komma
till rätta med den uppkomna situationen föreslås därför i motionens
yrkande 5 d att normerna vid ny- och ombyggnad skall förändras så att
ungdomens situation på bostadsmarknaden förbättras. Minskade regler
och normer vid ombyggnad och inredning av vindar skulle enligt
motionärerna underlätta bibehållandet av smålägenheter och innebära
ett tillskott av vindslägenheter.

Utskottet delar den oro för många ungdomars bostadssituation som
torde ligga till grund för förslaget i motion 1988/89:Bo417 (m). Däremot
kan inte utskottet ställa sig bakom de förslag som förs fram för
att komma till rätta med den uppkomna situation. Vad som behövs är
inte ett regelsystem som eftersätter t.ex. kraven på tillgänglighet, utan i
första hand åtgärder som ger en tillräckligt stor produktion av bostäder

1989/90: BoU3

av god kvalitet. Utskottet vill i detta sammanhang peka på de åtgärder
som vidtagits för att stimulera nyproduktionen av bostäder. Det gäller
bl.a. begränsningarna av annat byggande än bostadsbyggande. Av särskild
betydelse för ungdomens bostadssituation är också det ungdomsbostadsstöd
som infördes våren 1987.

Utskottet avstyrker med hänvisning till det nu anförda motion
1988/89:Bo417 (m) yrkande 5 d.

4.2.2 Källsortering av sopor

Med hänvisning bl.a. till de miljö- och hälsoproblem som den ökade
avfallmängden ger upphov till ställs i tre motioner krav på byggregler
som möjliggör källsortering av sopor. Det gäller motionerna
1988/89:Bo206 (fp) yrkande 2, 1988/89:Bo539 (mp) samt

1988/89:Bo530 (s) yrkande 2. I den sistnämnda motionens yrkande 1
förordas dessutom upprättandet av en åtgärdsplan för utrustning av
befintliga kök och soprum så att källsortering av sopor kan utföras.

Det finns enligt bostadsutskottets mening goda skäl att vidta åtgärder
så att våra bostäder får en utformning som möjliggör källsortering av
sopor . Med anledning av ett motionsförslag (vpk) uttalade utskottet
också i sitt betänkande 1988/89:BoUl (s. 10) att nybyggnads- och
ombyggnadsreglerna till PBL skulle utarbetas så det blev möjligt att
kräva att bostadshusen ges en sådan utformning att källsortering av
sopor underlättades. I enlighet med vad som redovisats ovan (avsnitt
3.2.4) pågår också överväganden med denna inriktning i regeringskansliet.
Vad i motionerna 1988/89:Bo206 (fp) yrkande 2, 1988/89:Bo530
(s) yrkande 2 samt 1988/89:Bo539 (mp) förordats torde därmed komma
att bli tillgodosett utan någon riksdagens ytterligare åtgärd. Motionerna
avstyrks sålunda.

Utskottets tidigare ställningstagande innebär att förutsättningar skapas
för källsortering av sopor i ny- samt ombyggda hus. För det
befintliga bostadsbeståndet innebär detta att åtgärder för källsortering
av sopor kommer att vidtas i den utsträckning detta fastighetsbestånd
byggs om. Utskottet är härutöver inte nu berett förorda ytterligare
åtgärder med denna inriktning. Frågan härom bör enligt utskottets
mening kunna övervägas när erfarenheter av de tidigare förordade
åtgärderna har vunnits. Utskottet avstyrker med hänvisning härtill
förslaget i motion 1988/89:Bo530 (s) yrkande 1 om en åtgärdsplan för
utrustning av befintliga kök och soprum så att källsortering av sopor
kan utföras.

1989/90: Bo U3

4.2.3 Krav på tillgänglighet m.m.

1989/90:BoU3

Frågan om planering för tillgänglighet tas upp i en motion.

I motion 1988/89:Bo501 (s) hemställs om åtgärder så att kommunerna
vid ny- och ombyggnad samt vid etablerande av s.k. särskilda
boendeformer planerar för tillgänglighet. Enligt motionärerna saknas
ofta kunskaper om hur bostäderna skall planeras för att kunna fungera
både för de boende och för berörd personal m.fl.

Utskottet vill nu liksom tidigare betona vikten av att åstadkomma en
förbättrad tillgänglighet i såväl bostäder som i den anknytande miljön
och i samhället i övrigt. Först när bostäderna blivit tillgängliga ges
förutsättningar för att alla människor på lika villkor skall kunna delta
i samhällslivet. Ett uppfyllande av detta mål innebär dessutom att
äldre, handikappade och långvarigt sjuka kan bo kvar i sina bostäder i
större utsträckning än de hittills kunnat göra.

För att de av utskottet nu i korthet redovisade målen skall nås måste
naturligtvis de på bostadsmarknaden verksamma ta sitt ansvar. Inte
minst gäller detta kommunerna med deras övergripande ansvar för
bostadsförsörjningen. Utskottet har inte heller anledning till annat
antagande än att kommunerna tar det ansvar som tilldelats dem och
hävdar de krav på tillgänglighet m.m. som bl.a. följer av reglerna i
PBL. Till stöd för kommunernas agerande i dessa frågor har också
boverket utfärdat råd och anvisningar. Det torde enligt utskottets
mening mot bakgrund härav finnas goda förutsättnigar för att kommunerna
skall kunna svara mot de krav på planering för tillgänglighet
m.m. som förs fram i motion 1988/89:Bo501 (s). Motionen avstyrks
med hänvisning härtill.

I motion 1988/89:Bo511 (s) tas upp nybyggnadsreglernas utformning
med avseende på kraven på tillgänglighet.

Enligt motionen innehåller inte de till PBL utfärdade nybyggnadsreglerna
samma detaljföreskrifter i fråga om kraven på tillgänglighet
som den tidigare byggnormen. Motionärerna uttrycker vidare uppfattningen
att nybyggnadsreglerna inte ger någon vägledning när det gäller
krav på byggnaders tillgänglighet för bl.a. rullstolsbundna. För att öka
den enskildes frihet och minska samhällets kostnader förordar motionärerna
därför en skärpning av tillämpningsföreskrifterna till PBL i
detta avseende.

I och med tillkomsten av PBL överfördes de då gällande kraven på
tillgänglighet med vissa skärpningar till den nya lagen. De grundläggande
krav som i dag ställs i dessa avseenden ligger därmed på en
högre nivå än tidigare. Detta förhållande skall naturligtvis också återspeglas
i detaljföreskrifterna till PBL. Enligt bostadsutskottets mening
är så också fallet. Däremot har de nybyggnadsregler som utfärdats med
stöd av PBL en principiellt annorlunda utformning än den tidigare
byggnormen. Som framgår ovan (avsnitt 3.2.1) har sålunda nybyggnadsreglerna
uttryckts i form av funktionskrav i stället för i form av

detaljföreskrifter. Reglerna är dock avsedda att motsvara de krav på
tillgänglighet sorn PBL ger uttryck för. Utskottet är mot bakgrund
härav inte berett förorda att nybyggnadsreglerna i detta avseende skulle
få en principiellt annorlunda utformning än dessa regler i övrigt.
Motion 1988/89:Bo511 (s) avstyrks med hänvisning härtill.

Avslutningsvis behandlar utskottet i detta avsnitt frågan om bostadssociala
inventeringar för att utröna funktionshindrades bostadsbehov.

I motion 1988/89:Bo502 (s) hävdas att många kommuner har dåliga
kunskaper om funktionshindrades bostadsbehov. Enligt motionärernas
mening måste kommunerna därför skaffa sig dessa kunskaper. Detta
föreslås ske genom att kommunerna områdesvis genomför bostadssociala
inventeringar i nära samarbete med berörda nämnder och handikapporganisationer.

Det åligger enligt bostadsförsörjningslagen (1947:523) kommunerna
att fortlöpande bedriva bostadsförsörjningsplanering i syfte att främja
att alla i kommunen får en egen bostad av god kvalitet. Planeringen
skall komma till uttryck i ett program som skall antas av kommunfullmäktige.
I förordningen (1984:338) om redovisning av den kommunala
bostadsförsörjningsplaneringen stadgas dessutom att det i den planering
som ålagts kommunerna bl.a. skall ingå att ange omfattningen och
inriktningen av de åtgärder av betydelse för bostadsförsörjningen som
avses bli genomförda under de närmaste tre åren. Med stöd av förordningen
kan dessutom regeringen besluta att kommunerna skall lämna
särskilda redovisningar över bostadsförsörjningen. Beslut om sådan
särskilda redovisningar har också fattats, bl.a. år 1987 i fråga om
planeringen för att förbättra boendeförhållandena för gamla samt handikappade
och långvarigt sjuka.

Som framgår av det ovan anförda är det primärt en kommunal
uppgift att genom en fortlöpande planering verka för att alla i kommunen
får en egen bostad av god kvalitet. Denna skyldighet omfattar
naturligtvis också funktionshindrade eller på annat sätt handikappade
kommuninnevånare. Kommunerna har därmed redan ålagts ansvaret
för den typ av inventering och planering som förordas i motion Bo502
(s). Dessutom har regeringen genom den ovan redovisade förordningen
(1984:338) om redovisning av den kommunala bostadsförsörjningsplaneringen
givits möjlighet att besluta om särskilda kommunala redovisningar
på området. Det får enligt utskottets mening mot bakgrund
härav förutsättas att erforderliga insatser i fråga om bl.a. de funktionshindrades
bostadsförsörjning kommer till stånd utan någon riksdagens
ytterligare åtgärd. Motion Bo502 (s) bör med hänvisning härtill inte
nu vinna riksdagens bifall.

1989/90: BoU3

4.2.4 Regler om direktverkande elvärme m.m.

1989/90: Bo U3

I två motionsyrkanden ställs krav på förbud mot direktverkande elvärme.

För att åstadkomma en effektivare elanvändning förordas i centerpartiets
partimotion 1988/89:Bo280 yrkande 1 ett förbud mot installation
av direktverkande elvärme i nyproducerade bostäder och lokaler.
Dessutom föreslås att krav på alternativ uppvärmningsmöjlighet skall
ställas om el utnyttjas för värme i luft- eller vattenburna värmesystem.

Även i vänsterpartiet kommunisternas partimotion 1988/89:Bo525
yrkande 2 föreslås att ett förbud mot direktverkande elvärme i permanentbebyggelse
omedelbart skall införas.

Regeringen har, som framgår av framställningen ovan (avsnitt 3.2.3),
uppdragit åt boverket att lämna förslag till åtgärder som motverkar
långsiktiga bindningar till system för uppvärmning med direktverkande
el. En redovisning av detta uppdrag kan väntas senare under hösten
1989. Enligt utskottets mening bör ytterligare ställningstaganden till
frågan om användningen av direktverkande elvärme anstå i avvaktan
härpå. Utskottet vill i detta sammanhang dessutom peka på de restriktioner
som nyligen införts vid den statliga belåningen för installation
av direktverkande elvärme.

Vad utskottet nu anfört innebär att parti motionerna 1988/89:Bo280
(c) yrkande 1 och 1988/89:Bo525 (vpk) yrkande 2 avstyrks av utskottet.

I miljöpartiet de grönas partimotion 1988/89:Bo554 förs fram krav
på vissa reservinstallationer att användas vid elavbrott m.m.

Som ett led i strävandena att minska sårbarheten i vårt elförsörjningssystem
föreslås i motionen att bestämmelser skall utfärdas så att
det i varje bostadsområde kommer att finnas minst en vedspis eller
motsvarande som reserv per två hushåll.

Det finns naturligtvis av beredskapsskäl eller andra skäl anledning
överväga vilka byggnadstekniska och andra åtgärder som i förväg kan
behöva vidtas i vårt bostadsbestånd för att klara energiförsörjningen i
bl.a. en krissituation. I 3 kap. 3 § PBL har också förts in krav som dels
innebär att uppvärmningssystemet i byggnader i skälig utsträckning
skall utformas så att övergång till olika energislag kan ske utan
omfattande ändringar, dels innebär att småhus som uppvärms med el
skall planeras så att en övergång till andra energislag underlättas. Det
kan inte uteslutas att även andra åtgärder av motsvarande slag kan
behöva övervägas. Utskottet är dock för sin del inte nu berett förorda
införandet av ytterligare regler med denna inriktning. Miljöpartiets
partimotion 1988/89:Bo554 avstyrks med hänvisning härtill.

4.2.5 Vissa krav på byggnader m.m. i övrigt

1989/90: BoU3

Enligt motion 1988/89:Bo504 (vpk.) går numera planeringsmödorna ut
på att begränsa biltrafiken och finna mer tekniskt avancerade kollektiva
lösningar som bidrar till en förbättring av miljön. Samtidigt har
enligt motionärens mening i PBL (3 kap. 15 §) förts in en otidsenlig
parkeringsskyldighet som innebär att lämpligt utrymme för parkering,
lastning och lossning av fordon i skälig utsträckning skall ordnas på
tomten eller i närheten av denna. Med hänvisning härtill och till att
den nödvändiga grundvalen för en allsidig och hänsynsfull trafiklösning
ges i 2 kap. 4 § PBL förordas att det särskilda kravet på
parlceringsutrymme i PBL skall upphävas.

Den uppbyggnad som getts PBL innebär bl.a. att de allmänna
intressen som skall beaktas vid planläggning och vid lokalisering av
bebyggelse läggs fast i lagens 2 kap. I fråga om byggnader och tomtmark
m.m. följs dessa allmänna intressen upp genom de krav m.m.
som i enlighet med bestämmelserna i 3 kap. skall ställas på den
enskilda byggnaden när den uppförs eller byggs om. Enligt utskottets
mening bör denna ordning bestå även när det gäller regleringen av hur
parkeringsfrågan skall lösas i det enskilda fallet. Utskottet vill i detta
sammanhang också peka på att frågan om s.k. parkeringsköp — dvs.
ingåendet av ett avtal som i huvudsak innebär att ägaren till en
fastighet mot ersättning får tillgång till bilplatser i närheten av den
egna fastigheten — bereds i regeringskansliet. Motion 1988/89:Bo504
(vpk) avstyrks med hänvisning till det nu anförda.

Med hänvisning till uppgifter om att tre lägenheter av fyra saknar
brandvarnare hemställs i motion 1988/89:Bo510 (s) dels att en tvingande
bestämmelse skall införas i byggnormen om installation av brandvarnare
vid ny- och ombyggnad — yrkande 1, dels att samtliga hushåll
genom en intensiv informationskampanj skall upplysas om möjligheten
att med hjälp av brandvarnare förebygga och begränsa bränder

— yrkande 2.

Vid sin behandling av ett motsvarande motionsyrkande under föregående
riksmöte påtalade utskottet (1988/89:BoUl s. 14) att det i
nybyggnadsreglerna saknas föreskrifter om att brandvarnare skall installeras.
Samtidigt framhölls att brandvarnare kunde innebära att
bränder begränsades, men att utskottet inte var berett föreslå att
tvingande regler fördes in i byggnadsreglerna. Denna utskottets uppfattning
står fast, utskottet är inte heller nu berett förorda införandet
av regler med denna innebörd. I första hand bör andra vägar för att
öka antalet brandvarnare sökas. Här kan den samhälleliga räddningstjänstorganisationen,
försäkringsbolagen och olika brandskyddsorganisationer
anses ha både ett ansvar och ett intresse av att brandvarnare
installeras och underhålls. 1 sammanhanget måste också de boendes
ansvar och intresse betonas. Det får enligt utskottets mening mot

bakgrund härav förutsättas att åtgärder vidtas för att brandvarnare skall
installeras i den omfattning som erfordras för att ett fullgott brandskydd
skall uppnås utan att ytterligare informationsinsatser vidtas.
Utskottet avstyrker med hänvisning till det nu anförda motion
1988/89:Bo510 (s).

Det har enligt motion 1988/89:Bo505 (s) visat sig att efterlevnaden
av de regler om skyddsanordningar på tak som beslutades 1985 dess
värre lämnar en hel del övrigt att önska. Med hänvisning härtill
föreslås att åtgärder vidtas så att berörda fastighetsägare och kommunerna
blir bättre upplysta om den skyldighet som faktiskt föreligger att
åstadkomma regelrätta skyddsanordningar på tak. I anslutning härtill
framhåller motionären också nödvändigheten av att kommunerna kontrollerar
att åtgärderna blir utförda i enlighet med gällande regler.

De regler om skyddsanordningar på tak som nu gäller innebär att
ett tillfredsställande skydd mot olycksfall m.m. skall ordnas oavsett om
andra byggnadsåtgärder vidtas på fastigheten. Enligt utskottets mening
torde reglerna i sig ge goda förutsättningar för en ökad säkerhet för de
yrkesgrupper och andra som har anledning att gå upp på ett tak.
Reglernas sakliga innehåll har inte heller satts i fråga i den nu aktuella
motionen. Invändningarna gäller i stället efterlevnaden av reglerna.
Bostadsutskottet delar den ståndpunkt som torde ligga bakom motionen
— att en regel självfallet är verkningslös om den inte följs. Det
finns enligt utskottets mening anledning framhålla fastighetsägarnas
skyldigheter att vidta de föreskrivna åtgärderna och kommunernas
ansvar för kontrollen m.m. av att så sker. Utskottet förordar med
hänvisning härtill att regeringen i lämpligt sammanhang vidtar åtgärder
i avsikt att informera bl.a. kommuner och fastighetsägare om deras
skyldighet att tillse att skyddsanordningar på tak verkligen kommer till
stånd och vidmakthålls i enlighet med lagstiftningens krav. Detta bör
riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bo505 (s) bör som sin
mening ge regeringen till känna.

I motion 1988/89:Bo549 (mp) yrkande 1 föreslås att gränsvärden för
buller skall införas senast före 1993 års utgång. Enligt förslaget skall
gränsvärdet fastställas till 30 dBA i bostäder nattetid, 35 dBA på
arbetsplatser, vilka i sig inte klassats som särskilt bullriga, och 55 dBA
utomhus. Enligt motiveringen härför — som återfinns i motion
1988/89:Jo957 — är de två största bullerkällorna, förutom vissa särskilt
bullriga arbetsplatser, lägenheter och trafik. Vad gäller lägenheter
anges det främst vara ventilationssystemet, men även hushållsmaskiner
m.m., som orsakar bullret.

Enligt de med stöd av PBL beslutade nybyggnadsreglerna skall
bostäder utformas med hänsyn till förekommande störningskällor.
Bostäder skall dessutom utföras så att uppkomst och spridning av
störande ljud begränsas. Genom nybyggnadsreglerna lämnas också bestämmelser
om vilken ljuddämpning vissa konstruktioner skall ge och
den maximalt tillåtna ljudnivån från vissa installationer m.m. Bl.a.
innebär bestämmelserna att ljudnivån från installationer inom och

1989/90: BoU3

utom lägenheten inte får överstiga 30 dBA nattetid och 35 dBA dagtid
i sovrum och vardagsrum. I kök får nivån inte överstiga 35 dBA under
någon del av dygnet. Vad i motion 1988/89:Bo549 (mp) yrkande 1
föreslagits får mot bakgrund härav anses i inte ringa grad tillgodosett
redan genom gällande regler. Förslaget bör mot bakgrund härav inte
nu vinna riksdagens bifall. Motionsyrkandet avstyrks.

4.3 Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande hävdandet av kvalitets- och miljökraven i byggandet
att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo205 yrkande 12 såvitt nu
är i fråga,

2. beträffande den organisatoriska uppbyggnaden av utredningsarbetet
om s.k. sjuka hus

att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo544 yrkande 1,

3. beträffande kunskapsöverföringen kring problemen med s.k.
sjuka hus

att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo544 yrkande 3,

4. beträffande varudeklaration av bostäder och byggmaterial

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Bol3 yrkande 4,
1988/89:Bo205 yrkande 13, 1988/89:Bo517, 1988/89:Bo531 och
1988/89:Bo542,

5. beträffande skärpt kontroll av byggmaterial

att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo205 yrkande 17 såvitt nu
är i fråga,

6. beträffande ett utökat produktansvar

att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo205 yrkandena 16 och 17,
det sistnämnda yrkandet såvitt nu är i fråga,

7. beträffande problemen med extraordinära underhållsåtgärder
att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo204,

8. beträffande sänkta gränsvärden för radon i bostäder m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Bo523 och
1988/89:Bo548 yrkandena 3 och 4,

9. beträffande redovisning av kommunernas arbete med att spåra
radon i bostäder

att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo550 yrkande 2,

10. beträffande krav på förbättrad ventilation

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Bo412 yrkande 2,
1988/89:Bo522 yrkande 2 och 1988/89:Bo532 yrkande 1,

11. beträffande bruksanvisningar för bostäder

att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo522 yrkande 3,

12. beträffande avstängning av ventilation

att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo532 yrkande 2,

1989/90: BoU3

13. beträffande stödet för avhjälpande av fukt- och mögelskador
m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Bo527 och
1988/89:Bo545,

14. beträffande sanering vid fukt- och mögelskador m.m.
att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo546,

15. beträffande införande av en bomiljölag

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Bo205 yrkande 12, detta
yrkande såvitt nu är i fråga, 1988/89:Bo411, 1988/89:Bo412 yrkande
1 och 1988/89:Bo522 yrkande 1,

16. beträffande kvalitetskrav för byggnormer och lane regler
att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo205 yrkande 18,

17. beträffande s.k. fribyggen

att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo206 yrkande 4,

18. beträffande förenklade nybyggnadsföreskrifter

att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo405 yrkande 14,

19. beträffande ombyggnadsreglernas utformning

att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo409 yrkande 15,

20. beträffande bostadens inre planering och utformning
att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo521,

21. beträffande byggnormer för att förbättra ungdomens bostadssituation att

riksdagen avslår motion 1988/89:Bo417 yrkande 5 d,

22. beträffande källsortering av sopor

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Bo206 yrkande 2,
1988/89:Bo530 yrkande 2 och 1988/89:Bo539,

23. beträffande en åtgärds plan

att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo530 yrkande 1,

24. beträffande planering för tillgänglighet
att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo501,

25. beträffande nybyggnadsreglernas utformning med avseende
på kraven på tillgänglighet

att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo511,

26. beträffande funktionshindrades bostadsbehov
att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo502,

27. beträffande förbud mot direktverkande elvärme

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Bo280 yrkande 1 och
1988/89:Bo525 yrkande 2,

28. beträffande vissa reservinstallationer
att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo554,

29. beträffande kravet på parkeringsutrymme i PBL
att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo504,

30. beträffande brandvarnare

att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo510,

31. beträffande skyddsanordningar på tak

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bo505 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1989/90: BoU3

3 Riksdagen 1988189.19sami. Nr3

32. beträffande gränsvärden för buller
att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo549 yrkande 1.

Stockholm den 7 september 1989
På bostadsutskottets vägnar

Agne Hansson

Närvarande: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Magnus Persson
(s), Knut Billing (m), Lennart Nilsson (s), Hans-Göran Franck (s), Nils
Nordh (s), Rune Evensson (s), Gunnar Nilsson (s), Jan Sandberg (m),
Leif Olsson (fp), Birger Andersson (c). Jan Strömdahl (vpk), Krister
Skånberg (mp), Britta Sundin (s), Birgitta Rydle (m) och Siw Persson
(fp).

Reservationer

1. Införande av en bomiljölag (moni. 15)

Agne Hansson (c), Birger Andersson (c), Jan Strömdahl (vpk) och
Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med "Bakom
förslagen" och på s. 23 slutar med "1988/89:Bo411 (s)" bort ha
följande lydelse:

Rapporterna om och bevisen för att våra bostäder i en allt större
utsträckning erbjuder en undermålig inomhusmiljö har under de
senaste åren blivit allt talrikare. Detta är naturligtvis en utveckling
som är helt otillfredsställande. Ett grundläggande krav måste självklart
vara att alla skall tillförsäkras en bra inomhusmiljö i såväl bostaden
som i övriga byggnader. Senast hösten 1988 har också utskottet
(1988/89:BoU2) uttalat sig för att kraftfulla och effektiva åtgärder
måste vidtas för att komma till rätta med problemen. Det omfattande
utredningsuppdrag som ålagts regeringen avseende byggnaders inomhusmiljö
och problemen med s.k. sjuka hus skall också ses som ett
uttryck härför.

Även om en rad åtgärder m.m. på utskottets initiativ har kommit
till stånd är problemen enligt utskottets mening av en sådan omfattning
att ytterligare åtgärder behöver vidtas. Inte minst gäller detta
åtgärder som syftar till att förhindra uppkomsten av nya problem i de
bostäder som fortsättningsvis byggs om eller nyproduceras. Samtidigt

1989/90:BoU3

måste möjligheterna att komma till rätta med problemen i det befintliga
bostadsbeståndet stärkas. Genom att i en särskild lag reglera de
förhållanden som påverkar bostädernas inomhusmiljö skapas enligt
utskottets mening bättre förutsättningar för att nå målet oberoende av
om förändringar (ombyggnad) av olika skäl avses genomföras.

Den av utskottet nu förordade bomiljölagen bör i första hand
reglera de faktorer som har betydelse ur hälsosynpunkt, men även
andra för boendemiljön väsentliga förhållanden bör kunna regleras i
lagen. I sammanhanget bör övervägas i vilken utsträckning som arbetsmiljölagstiftningen
kan tjäna som förebild för bomiljölagens utformning.

Vad utskottet nu med anledning av partimotionerna 1988/89:Bo205
(c) yrkande 12 såvitt nu är i fråga, 1988/89:Bo412 (mp) yrkande 1 och
1988/89:Bo522 (vpk) yrkande 1 samt motion 1988/89:Bo411 (s) förordat
om utformningen av en särskild bomiljölag bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

15. beträffande införande av en bomiljölag
att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Bo205 yrkande
12, 1988/89:Bo411, 1988/89:Bo412 yrkande 1 och

1988/89:Bo522 yrkande 1, det förstnämnda motionsyrkandet såvitt
nu är i fråga, som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

2. Kvalitetskrav för byggnormer och låneregler (mom.
16)

Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med
"Utskottet har" och slutar med "yrkande 18" bort ha följande lydelse:

Sedan en lång tid pågår en utveckling som inneburit att våra
samlade resurser i form av arbete och bostäder koncentrerats till vissa
orter på bekostnad av landet i övrigt. Vad som behövs är därför i första
hand regionalpolitiska åtgärder som leder till en allsidig utveckling i
alla delar av landet. I den rådande situationen måste dock åtgärder
vidtas för att motverka att för de boende viktiga krav eftersätts. En
följd av koncentrationsutvecklingen har sålunda blivit en ojämn tillgång
på bostäder över landet. I storstadsområdena och i andra expansiva
orter finns det i dag en akut brist på bostäder. Det finns mot
bakgrund härav en påtaglig risk för att kraven på den yttre och inre
miljön i bostadsområdena eftersätts i dessa delar av landet. Även om
huvudmålet måste vara att bryta koncentrationsutvecklingen är det
naturligtvis inte acceptabelt att viktiga kvaliteter i boendet eftersätts.

1989/90: Bo U3

I avvaktan på att åtgärder vidtas för att bryta den pågående utvecklingen
måste därför en bred offensiv sättas in för att förbättra kvaliteten
i boendet. Häri bör bl.a. ingå att ge de regelverk som styr byggande
och boende en inriktning som i högre grad än hittills främjar långsiktigt
godtagbara kvaliteter. Inte minst gäller det byggnormer och låneregler.
Övriga åtgärder bör bl.a. avse införandet av en särskild bomiljölag,
varudeklaration av bostäder m.m., ökade insatser mot fuskbyggen
och skärpt materialkontroll.

Vad utskottet nu med anslutning till centerpartiets partimotion
1988/89:Bo205 yrkande 18 anfört om kvalitetskrav för byggnormer och
låneregler m.m. bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

16. beträffande kvalitetskrav för byggnormer och låneregler

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bo205 yrkande
18 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

3. S.k. fribyggen (mom. 17)

Knut Billing (m), Jan Sandberg (m), Leif Olsson (fp), Birgitta Rydle
(m) och Siw Persson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med "Inom
ramen" och slutar med "hänvisning härtill" bort ha följande lydelse:
Den under senare år bedrivna bostadspolitiken har lett till en
mycket påtaglig brist på bostäder i stora delar av landet. Inte minst
gäller detta i Stockholms län och övriga storstadsområden. Bakom
denna oroande utveckling ligger bl.a. det i många stycken rigida
regelsystem som styr byggandet. Såväl låneregler som byggnormer
sätter i många fall helt i onödan upp hinder för tillkomsten av nya
bostäder. Det är sålunda nästan omöjligt att genomföra ny- eller
ombyggnadsprojekt där minsta avvikelse från gällande regler föreligger.
Utskottet delar mot bakgrund härav den i motion 1988/89:Bo206 (fp)
framförda uppfattningen att åtgärder bör vidtas för att möjliggöra
tillkomsten av fler s.k. firibyggen. Det är naturligtvis en helt orimlig
situation att regelsystemet skall förhindra att nya och flexibla lösningar
prövas. Det bör sålunda uppdras åt regeringen att snarast återkomma
med förslag till ändringar i bl.a. byggnormer och låneregler som
underlättar tillkomsten av s.k. fribyggen.

Vad utskottet nu med anslutning till motion 1988/89:Bo206 (fp)
yrkande 4 anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

17. beträffande s.k. fribyggen

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bo206 yrkande

4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1989/90: BoU3

4. Förenklade nybyggnadsföreskrifter (mom. 18)

Knut Billing, Jan Sandberg och Birgitta Rydle (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med "Det
måste" och slutar med "Motionen avstyrks" bort ha följande lydelse:
Det föreligger enligt utskottets mening ett ovedersägligt behov av en
avreglering på hela den svenska bostads- och byggmarknaden. Inte
minst gäller detta utformningen av det regelsystem som styr byggandet.
Berättigad kritik har också under en rad av år riktats mot den
hittillsvarande utformningen av detta regelsystem. Det är enligt bostadsutskottets
mening mot bakgrund härav förvånande att denna kritik
i endast obetydlig omfattning har vunnit gehör vid utarbetandet av
nybyggnadsreglerna tili PBL.

De till PBL knutna nybyggnadsreglerna innehåller visserligen något
färre regleringar än den tidigare Svensk byggnorm och är dessutom i
viss utsträckning utformade som funktionskrav, men de har fortfarande
ett alltför stort omfång. Dessutom kan invändas att föreskrifter och
råd även i nybyggnadsreglerna blandas på ett oacceptabelt sätt. Enligt
bostadsutskottets uppfattning bör sålunda antalet bestämmelser reduceras
kraftigt och fullt ut utformas som funktionskrav. Vidare skall inte
råd och exempel på tekniska lösningar ingå i nybyggnadsreglerna utan
föras över till särskilda handböcker, som endast skall tjäna som vägledning
och därmed inte heller vara normerande.

Vad utskottet nu med anslutning till moderata samlingspartiets
partimotion 1988/89:Bo405 yrkande 14 anfört om utformningen av
nybyggnadsföreskrifterna m.m. bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

18. beträffande förenklade nybyggnadsföreskrifter
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bo405 yrkande

14 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

5. Ombyggnadsreglernas utformning (mom. 19)

Knut Billing (m), Jan Sandberg (m), Leif Olsson (fp), Birgitta Rydle
(m) och Siw Persson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med
"Utgångspunkten för" och på s. 25 slutar med "statliga belåningen"
bort ha följande lydelse:

Det finns, som framhålls i folkpartiets partimotion 1988/89:Bo409,
ett behov av att tillskapa ett regelsystem för byggandet som innebär
färre och mindre styrande regler. Ett regelsystem med denna inriktning
leder dels till att utrymmet för att tillgodose människors önskningar
ökar, dels till att kostnaderna för byggandet i viss utsträckning
minskar.

1989/90:BoU3

De nu förordade riktlinjerna bör enligt utskottets mening vara
vägledande för det arbete med utarbetandet av nya ombyggnadsregler
som nu pågår. Inte minst kravet på att bevara det befintliga bostadsbeståndets
egenarter och särdrag talar för att byggreglerna i sig inte bör
ges en utformning som tvingar fram onödigt omfattande åtgärder eller
en alltför hög och därmed kostnadsdrivande standard.

Det nu med anledning av folkpartiets partimotion 1988/89:Bo409
yrkande 15 anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 19 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

19. beträffande ombyggnadsreglernas utformning
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bo409 yrkande
15 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

6. Byggnormer för att förbättra ungdomens
bostadssituation (mom. 21)

Knut Billing, Jan Sandberg och Birgitta Rydle (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med
"Utskottet delar" och på s. 26 slutar med "yrkande 5 d" bort ha
följande lydelse:

Dagens genomreglerade bostadsmarknad har inte minst drabbat de
unga. På en marknad där snart sagt varje förhållande har reglerats har
naturligtvis den med minst erfarenhet och de minsta resurserna svårast
att hävda sig och sina intressen. För att komma till rätta med den
uppkomna situationen fordras därför en avreglering som lämnar utrymme
för alla bostadskonsumenters behov och efterfrågan. Inte minst
behöver åtgärder som ökar rörligheten på bostadsmarknaden vidtas.

Utformningen av byggnormerna utgör ett påtagligt hinder för att
bostäder lämpliga för bl.a. ungdomar tillkommer. Genom ett införande
av ett normsystem som lämnar en större frihet åt den byggande att
finna flexibla och alternativa lösningar skulle antalet lägenheter öka
och kostnaderna minska. De s.k. fribyggen som trots allt kommit till
stånd utgör också ett talande bevis härför. Genom att inte tillskapa
normer som i detalj föreskriver en exakt bostadsyta, minsta rumsstorlek,
takhöjd och fönsterutformning m.m. skulle boendekostnaderna
kunna sänkas betydligt. Detta skulle också på ett mycket märkbart sätt
öka möjligheterna att vid ombyggnad bibehålla smålägenheter och att
inreda bostäder på t.ex. vindar.

Vad utskottet ovan med anledning av motion 1988/89:Bo417 (m)
yrkande 5 d anfört om förenklade byggnormer för att förbättra ungdomens
bostadssituation bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

1989/90: BoU3

dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

21. beträffande byggnormer för att förbättra ungdomens bostadssituation att

riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bo417 yrkande

5 d som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

7. Byggnormer för att förbättra ungdomens
bostadssituation (mom. 21, motiveringen)

Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser att den del av
utskottets yttrande som på s. 25 börjar med "Utskottet delar" och på s.
26 slutar med "våren 1987" bort ha följande lydelse:

Bostadsutskottet delar den oro för många ungdomars bostadssituation
som torde ligga till grund för förslaget i den nu behandlade
motionen. Däremot kan utskottet inte ställa sig bakom de förslag som
förs fram för att komma till rätta med den uppkomna situationen. Vad
som behövs är i stället åtgärder med den inriktning som förordats i
motioner (c) från allmänna motionstiden 1989. Det gäller i första hand
ett brett upplagt åtgärdsprogram som utgår från en långsiktigt utvecklad
och konsekvent bostadspolitik. De mot ungdomsgrupperna riktade
åtgärder som skall ingå i programmet bör bl.a. avse ändrade villkor för
bostadslån, byggande av flera smålägenheter, utnyttjande av vindsvåningar,
byggande av övernattningshotell samt stopp för kontorisering.
Dessutom bör ett särskilt stimulansbidrag till kommunerna för byggande
av smålägenheter införas.

8. Källsortering av sopor (mom. 22, motiveringen)

Knut Billing, Jan Sandberg och Birgitta Rydle (alla m) anser att den
del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med "Det finns" och
slutar med "avstyrks sålunda" bort ha följande lydelse:

I flera av landets kommuner pågår försök med källsortering av
sopor. Enligt utskottets mening bör resultatet av dessa försök avvaktas.
Ytterligare överväganden i hithörande frågor bör därför anstå. Motionerna
1988/89:Bo206 (fp) yrkande 2, 1988/89:Bo530 (s) yrkande 2 samt
1988/89:Bo539 (mp) avstyrks sålunda.

9. En åtgärdsplan (mom. 23, motiveringen)

Knut Billing, Jan Sandberg och Birgitta Rydle (alla m) anser att den
del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med "Utskottets tidigare"
och slutar med "kan utföras" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör överväganden avseende behovet av
normer för att underlätta källsortering av sopor anstå i avvaktan på
pågående försök. Frågan om en åtgärdsplan bör därmed också anstå.
Motion 1988/89:Bo530 (s) yrkande 1 avstyrks sålunda.

1989/90:BoU3

10. En åtgärdsplan (mom. 23)

Jan Strömdahl (vpk) och Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med
"Utskottets tidigare" och slutar med "kan utföras" bort ha följande
lydelse:

Utskottets tidigare ställningstagande innebär att förutsättningar skapas
för källsortering av sopor i ny- samt ombyggda hus. För det
befintliga bostadsbeståndet innebär detta att åtgärder för källsortering
av sopor kommer att vidtas i den utsträckning detta fastighetsbestånd
byggs om. Mot bakgrund av den långsamma hanteringen av riksdagsbeslutet
i regeringskansliet och det stora intresset ute i bostadsområdena,
finner utskottet förslaget i motion 1988/89:Bo530 (s) yrkande 1 om en
åtgärdsplan för att utrusta befintliga kök och soprum mycket motiverat.
Erfarenheterna från kommuner som genomfört åtgärder bör då
tillvaratas. Vad utskottet nu anfört bör ges regeringen till känna.

dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

23. beträffande en åtgärdsplan
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bo530 yrkande
1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Förbud mot direktverkande elvärme (mom. 27)

Agne Hansson (c), Birger Andersson (c), Jan Strömdahl (vpk) och
Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar med
"Regeringen har" och slutar med "av utskottet" bort ha följande
lydelse:

De senaste årens utveckling visar att vi går mot ett ökande elberoende.
Detta ger inte bara svårigheter att klara dagens elförsörjning utan
det skapar framför allt problem inför den förestående kärnkraftsavvecklingen.
Som ett led i en nödvändig avveckling av kärnkraften
måste därför åtgärder vidtas för att minska vårt elberoende. Åtgärderna
bör enligt utskottets mening ges en sådan utformning så att dels det
totala elberoendet minskar, dels användningen av el koncentreras till
områden där den ger en så effektiv elanvändning som möjligt. Inom
områden där alternativa energiformer ger en bättre resursanvändning
bör naturligtvis en övergång till sådana energislag komma till stånd.

Med hänvisning till det nu anförda bör ett förbud mot användningen
av direktverkande el för uppvärmning av nyproducerade bostäder
och lokaler införas i enlighet med förslagen i centerpartiets partimotion
1988/89:Bo280 yrkande 1 och vänsterpartiet kommunisternas partimotion
1988/89:Bo525 yrkande 2. Detta bör ges regeringen till känna.

1989/90:BoU3

dels att moment 27 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

27. beträffande förbud mot direktverkande elvärme

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Bo280 yrkande
1 och 1988/89:Bo525 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. Vissa reservinstallationer (mom. 28)

Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar med "Det
finns" och slutar med "hänvisning härtill" bort ha följande lydelse:

Den förda energipolitiken har bl.a. lett till att vi i vårt land har ett
extremt elberoende. Förutom att detta medfört ett dåligt utnyttjande av
våra samlade energiresurser medför det också att vår sårbarhet vid
störningar i eldistributionen vid t.ex. en krissituation har ökat på ett
oroväckande sätt. Inte minst de elavbrott som inträffat under några av
de senaste årens vintrar utgör ett talande bevis härför.

För att komma till rätta med den rådande situationen behöver enligt
utskottets mening i första hand en radikal omläggning av vår energipolitik
komma till stånd. Energiförsörjningen bör därför i första hand
baseras på småskalighet och lokala förnyelsebara energikällor. I avvaktan
på genomförandet av en politik med denna inriktning bör dock
åtgärder vidtas som på kort sikt kan minska effekterna av störningar i
elförsörjningssystemet. En sådan åtgärd är att i enlighet med förslaget i
miljöpartiet de grönas partimotion 1988/89:Bo554 tillse att det i varje
bostadsområde finns tillgång till en reservinstallation i form av minst
en vedspis eller motsvarande per två hushåll.

Vad utskottet nu med anledning av miljöpartiets partimotion
1988/89:Bo554 anfört beträffande vissa reservinstallationer m.m. bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 28 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

28. beträffande vissa reservinstallationer

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bo554 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. Kravet på parkeringsutrymme i PBL (mom. 29)

Jan Strömdahl (vpk) och Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar med "Den
uppbyggnad" och slutar med "nu anförda" bort ha följande lydelse:
Under 1950- och 1960-talen dominerades stadsplanemödorna i vårt
land av kravet på biltrafikleder och bilparkering. Parkeringsnormerna
var inte bara starkt styrande utan också problemskapande. Kollektivtrafiken
sågs inte som något reellt alternativ.

1989/90: BoU3

Nu domineras städernas utrymmen och stadsbilden av bilen. Biltrafiken
är det största hotet mot miljön — särskilt i de större städerna.
Planeringsmödorna går ut på att begränsa biltrafiken och finna mer
tekniskt avancerade kollektiva lösningar som bidrar till en förbättring
av miljön.

Samtidigt har den otidsenliga parkeringsskyldigheten förts över från
den äldre lagstiftningen till plan- och bygglagen. I 3 kap. 15 § 1 stycket
p. 6 stadgas sålunda att lämpligt utrymme för parkering, lastning och
lossning av fordon i skälig utsträckning skall ordnas på tomten eller i
närheten av denna.

Denna bestämmelse har enligt utskottets mening nu blivit ett hinder
för kvalitetslösningar vid planering och byggande i våra större tätorters
centrala delar där bristen på mark är påtaglig och miljön inte tål en
ökad bilbelastning.

Enligt utskottets mening finns redan i PBL:s 2 kap. 4 § 1 stycket p.
4 den nödvändiga grundvalen för en allsidig och hänsynsfull trafiklösning.
Där stadgas att inom områden med sammanhållen bebyggelse
bebyggelsemiljön skall utformas med hänsyn till behovet av trafikförsörjning
och god trafikmiljö. I motiven till denna bestämmelse (prop.
1985/86:1 s. 119) pekar departementschefen särskilt på behovet av en
sammanvägd helhetsbedömning av skilda trafikantgruppers behov och
på behovet av en bra kollektivtrafik.

Mot bakgrund av det nu anförda kan enligt utskottets mening
parkeringsskyldigheten i 3 kap. tas bort.

deb att moment 29 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

29. beträffande kravel på parkeringsutrymme i PBL
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Bo504 antar följande
som motionärens förslag betecknade förslag till ändring i PBL:

Nuvarande lydelse Motionärens förslag

15 §

6. lämpligt utrymme för parkering,
lastning och lossning av fordon
i skälig utsträckning anordnas
på tomten eller i närheten av denna.

Om tomter tas i anspråk för bebyggelse som innehåller en eller flera
bostäder eller lokaler för barnstuga, skola eller annan jämförlig verksamhet,
skall det finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek
och utevistelse på tomten eller på utrymmen i närheten av denna.

Om det inte finns tillräckliga
utrymmen för att anordna både
parkering och friyta, skall i första
hand friyta anordnas.

1989/90: Bo U3

16 §

På bebyggda tomter får bestäm- På bebyggda tomter får bestämmelserna
i 15 § första stycket 6 melserna i 15 §andrastycket tillämsamt
andra och tredje pas i skälig utsträckning.
styckena tillämpas i skälig utsträckning.

14. Gränsvärden för buller (mom. 32)

Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med "Enligt
de" och på s. 32 slutar med "Motionsyrkandet avstyrks" bort ha
följande lydelse:

Buller är ett stort och växande miljöproblem som endast i obetydlig
utsträckning har uppmärksammats. Det finns undersökningar som
entydigt visar att det totala bullret i vår miljö ständigt ökar. Genom att
buller leder till såväl medicinska som psykiska störningar är detta en
minst sagt oroande utveckling.

De främsta bullerkällorna i vår miljö är, förutom vissa särskilt
bullriga arbetsplatser, installationer i våra lägenheter och trafiken.
Särskilt allvarligt är att inte ens bostäderna kan erbjuda en bullerfri
miljö. Tvärtom utgör bullret där ett av de största problemen. Detta är
naturligtvis ett helt oacceptabelt förhållande. Utskottet delar den i
motion 1988/89:Bo549 (mp) framförda uppfattningen att låga och
oeftergivliga gränsvärden för buller bör införas. De gränsvärden som i
dag finns är enligt bostadsutskottets mening mot bakgrund härav helt
otillräckliga.

Med hänvisning till det nu anförda bör enligt utskottets mening
gränsvärden för buller införas senast före 1993 års utgång i enlighet
med förslaget i den nu aktuella motionen. Gränsvärdet bör sålunda
fastställas till 30 dBA i bostäder nattetid, till 35 dBA på arbetsplatser,
vilka i sig inte klassats som särskilt bullriga, och till 55 dBA utomhus.

Vad utskottet nu med anledning av motion 1988/89:Bo549 (mp)
yrkande 1 anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

32. beträffande gränsvärden för buller
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bo549 yrkande
1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

1989/90: BoU3

Särskilda yttranden

1989/90: Bo U3

1. Särskilt yttrande (m)

Knut Billing, Jan Sandberg och Birgitta Rydle (alla m) anför beträffande: Krav

på förbättrad ventilation

I en motion (m) förs fram krav på förbättrad ventilation i våra byggnader.
Som framgår av utskottets betänkande ingår frågan om vilka
åtgärder som kan behöva vidtas för att skapa förutsättningar för att
byggnaders ventilationssystem får en fullgod funktion under byggnadens
hela brukstid i det uppdrag som givits regeringen genom bostadsutskottets
betänkande 1988/89:BoU2. Mot bakgrund av att resultatet av
utredningsuppdraget kommer att presenteras senare under hösten 1989
har vi därför avstått från att nu föra kraven i den aktuella motionen
vidare. Det är dock vår avsikt att återkomma till riksdagen i frågan i
den mån utredningens förslag m.m. inte svarar mot de krav som enligt
vår mening måste ställas på byggnaders ventilationssystem m.m.

Direktverkande elvärme

Moderata samlingspartiets principiella ståndpunkt är att direktverkande
elvärme skall kunna användas i de fall detta är det effektivaste och
lämpligaste uppvärmningssättet. Något generellt förbud mot direktverkande
elvärme bör därför inte införas. Vi delar sålunda uppfattningen
att de behandlade motionsförslagen med denna innebörd bör avvisas av
riksdagen. Däremot motsätter vi oss de nyligen införda restriktionerna
vid den statliga belåningen för installation av direktverkande elvärme.

2. Särskilt yttrande (fp)

Leif Olsson och Siw Persson (båda fp) anför beträffande:
Utredningsarbetet om s.k. sjuka hus m.m.

När bostadsutskottet hösten 1988 initierade ett omfattande utredningsarbete
rörande problemen med byggnaders inomhusmiljö och s.k.
sjuka hus tog inte utskottet ställning till den organisatoriska uppbyggnaden
av utredningsarbetet. Som framgår av vårt förslag i motion
1988/89:Bo544 är det vår principiella uppfattning att utredningen
borde fatt formen av en parlamentarisk kommission. Genom att utskottet
behandlar detta förslag först vid en tidpunkt då utredningsarbetet
är inne i sitt slutskede har vi dock funnit oss nödsakade att avstå
från att föra detta krav vidare — detta för att inte försena utredningsarbetets
slutförande. 1 den mån ytterligare utredningsinsatser kommer
att visa sig erforderliga är det dock vår uppfattning att detta bör ske i
form av en parlamentarisk utredning.

Byggnaders inomhusmiljö

I motioner (fp) tas dessutom upp frågor om kunskapsöverföringen kring
problemen med s.k. sjuka hus, stödet för avhjälpande av fukt• och
mögelskador m.m. samt sanering vid fukt- och mögelskador m.m. De
frågor som behandlas i dessa motioner berörs i större eller mindre
omfattning av det utredningsarbete som utskottet initierat genom sitt
betänkande 1988/89:BoU2. Sålunda skall arbetet bl.a. omfatta
-en kartläggning av problemens omfattning med avseende på förekomsten
av sjuka hus samt av andra brister, t.ex. fukt och mögel,
-ändamålsenligheten i dagens ansvarssystem,

- ändamålsenligheten i dagens stödsystem samt

-behovet av ytterligare forskning kring problemen med sjuka hus.

I utskottets och riksdagens ställningstagande låg också att arbetet
skulle genomföras med största skyndsamhet och att de nyvunna kunskaperna
och erfarenheterna utan dröjsmål skulle föras ut i praktisk
tillämpning. I sammanhanget begärdes också att regeringen till riksdagen
skulle lämna en redovisning för utredningsarbetet och med anledning
härav vidtagna åtgärder.

Utredningsarbetet är nu inne i sitt slutskede och vi har därför avstått
från att föra de aktuella motionskraven vidare. I den mån förslagen
inte kommer att tillgodoses genom utredningsarbetet eller på annat sätt
är det dock vår avsikt att återkomma till riksdagen.

3. Särskilt yttrande (c)

Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anför beträffande:
Byggnaders inomhusmiljö

Ett enigt bostadsutskott initierade hösten 1988 (1988/89:BoU2) ett
omfattande utredningsarbete avseende problemen med sjuka hus. Som
framgår av utskottets betänkande (avsnitt 3.1.1) innefattar detta arbete
bl.a.

-frågor kring användningen av olika byggmaterial samt

- ändamålsenligheten i dagens ansvarssystem.

I utskottets ställningstagande förutsattes också att åtgärderna skulle
genomföras med största skyndsamhet och att de nyvunna kunskaperna
och erfarenheterna utan dröjsmål skulle föras ut i praktisk tillämpning.

I det nu föreliggande betänkandet behandlas motioner (c) som tar
upp frågor om hävdandet av kvalitets- och miljökraven i byggandet,
varudeklaration av bostäder och byggmaterial , skärpt kontroll av byggmaterial
samt ett utökat produktansvar . Gemensamt för motionsförslagen
är att de omfattas av det utredningsarbete som utskottet initierat.

1989/90: BoU3

Detta arbete är nu inne i sitt slutskede och ett betänkande har utlovats
under hösten 1989. Vi har mot bakgrund härav nu avstått från att föra
kraven i de aktuella motionerna vidare. I den mån motionsyrkandena
inte kommer att tillgodoses genom det arbete som nu pågår är det vår
avsikt att ånyo föra fram förslagen.

Kommunernas arbete med att spåra radon i bostäder

I samband med budgetbehandlingen under våren 1989 avslog riksdagen
en motion från centerpartiet med förslag om statliga insatser för
att stimulera kommunerna att fullständigt kartlägga förekomsten av
radon i våra bostäder. Förslaget innefattade såväl ekonomiska som
andra åtgärder för att få till stånd nödvändiga kommunala insatser på
området.

Vår uppfattning att kommunerna måste stimuleras till att kartlägga
radonförekomsten i bostadsbeståndet står fast. Naturligtvis kan en
fortlöpande redovisning av kommunernas arbete med att spåra radon i
bostäder utgöra ett viktigt inslag i dessa strävanden. Med avseende på
att stimulansåtgärderna enligt vår mening måste ses i ett samlat perspektiv
har vi därför valt att inte nu stödja det aktuella motionsförslaget.
Det är dock vår avsikt att återkomma till riksdagen med ett förslag
till samordnade åtgärder i frågan i enlighet med vad vi tidigare
förordat.

4. Särskilt yttrande (vpk)

Jan Strömdahl (vpk) anför beträffande:

Byggnaders inomhusmiljö

I motioner (vpk) från allmänna motionstiden 1989 tas upp frågor om
varudeklaration av bostäder och byggmaterial, skärpt kontroll av byggmaterial,
krav på förbättrad ventilation samt bruksanvisningar för bostäder.
Som framgår av utskottets betänkande behandlas dessa frågor av
den av utskottet hösten 1988 initierade utredningen om problemen
med s.k. sjuka hus. Enligt utskottets betänkande 1988/89:BoU2 skall
sålunda utredningsarbetet bl.a. omfatta

- frågor kring användningen av olika byggmaterial samt
-åtgärder för att skapa förutsättningar för att byggnaders ventilationssystem
får en fullgod funktion under byggnadens hela brukstid.

I utskottets beslut låg också att de förordade åtgärderna skulle
genomföras med största skyndsamhet och att de nyvunna kunskaperna
och erfarenheterna utan dröjsmål skulle föras ut i praktisk tillämpning.
Utredningsarbetet är nu inne i sitt slutskede och en redovisning
har aviserats senare under hösten. Jag har mot bakgrund härav nu
avstått från att föra kraven i de aktuella motionerna vidare. I den mån
resultatet av det pågående utredningsarbetet inte blir sådant att motionsförslagen
blir tillgodosedda är det dock min avsikt att återkomma
till riksdagen.

1989/90: Bo U3

5. Särskilt yttrande (mp)

1989/90: BoU3

Krister Skånberg (mp) anför beträffande:

Byggnaders inomhusmiljö

Problemen med s.k. sjuka hus och en i många fell försämrad inomhusmiljö
är ingen ny företeelse. Även om problemen har förstärkts under
senare år har de varit kända under en lång tid. Det är mot bakgrund
härav både otillfredsställande och förvånande att adekvata åtgärder inte
redan vidtagits i en tillräcklig omfattning. Som en följd härav har

många boende helt i onödan kommit att åsamkas ett lidande som

annars kunde ha undvikits. Det framstår mot bakgrund härav som
viktigt att omedelbara åtgärder vidtas. Den fördröjning som hittills
kännetecknat agerandet kan inte längre godtas.

Riksdagen har också genom sitt betänkande 1988/89:BoU2 uppdragit
åt regeringen att med största skyndsamhet se över frågor som anknyter

till problemen med s.k. sjuka hus. I uppdraget ingår dessutom att

åtgärderna skall genomföras snabbt och att de nyvunna kunskaperna
och erfarenheterna utan dröjsmål skall föras ut i praktisk tillämpning.

Utredningsuppdraget omfattar bl.a.

-frågor kring användningen av olika byggmaterial,
-ändamålsenligheten i dagens ansvarssystem samt
-åtgärder för att skapa förutsättningar för att byggnaders ventilationssystem
får en fullgod funktion under byggnadens hela brukstid.

Mot bakgrund av problemen med s.k. sjuka hus har i motioner förts
fram förslag avseende hävdandet av kvalitets- och miljökraven i byggandet,
kunskapsöverföringen kring problemen med s. k. sjuka hus, varudeklaration
av bostäder och byggmaterial, skärpt kontroll av
byggmaterial, ett utökat produktansvar, bruksanvisningar för bostäder, sanering
vid fukt- och mögelskador m.m., samt krav på förbättrad ventilation.
Som framgår av utskottets redovisning i det nu föreliggande
betänkandet kommer också resultatet av utredningsarbetet att presenteras
senare under hösten. Jag har mot bakgrund härav avstått från att
nu föra kraven i de aktuella motionerna vidare. I den utsträckning
resultatet av utredningen inte svarar mot de krav som ställs i motionerna
är det min avsikt att återkomma till riksdagen med nya förslag.

Det får naturligtvis förutsättas att de åtgärder som på grundval av
dagens kunskaper kan vidtas redan nu också kommer till stånd utan
ytterligare dröjsmål. För att förbättra situationen för alla dem som
genom den hittillsvarande handlingsförlamningen kommit att drabbas
av problemen med s.k. sjuka hus bör dessutom de regler som styr
dagens olika stödsystem tillämpas med största möjliga generositet.

Förenklade byggregler m.m.

1989/90: BoU3

Det finns enligt min mening starka skäl som talar för att förenklingar
bör komma till stånd i dagens byggregler. Det kan således finnas
anledning att arbeta fram såväl förenklade ny byggnads föreskrifter som
regler som underlättar tillkomsten av s.k. fribyggen. Förändringar med
den nu förordade inriktningen kan dock inte genomföras utan närmare
överväganden. I övervägandena bör bl.a. ingå i vilken utsträckning
förenklingar kan göras utan att de grundläggande kraven på hälsa och
säkerhet äventyras. Jag har mot bakgrund härav avstått från att nu
stödja de aktuella motionsförslagen.

Dagens bostadssituation har inte minst drabbat de ungdomar som
söker sig ut på bostadsmarknaden. Det är därför viktigt att finna olika
vägar att förbättra deras situation. En sådan möjlig väg kan enligt min
mening vara att tillskapa byggnormer som gör det enklare att tillskapa
ungdomsbostäder och att behålla befintliga bostäder lämpliga för ungdomar.
Det är dock min mening att normer med denna inriktning kan
införas först efter noggranna överväganden. Som ett viktigt led i dessa
överväganden bör ingå kontakter med olika ungdomsorganisationer för
att få deras syn på i vilken utsträckning det är möjligt och lämpligt att
anpassa dagens normer efter ungdomarnas särskilda krav och behov.
Jag har mot bakgrund av det anförda avstått från att nu stödja
motionsförslaget om byggnormer för att förbättra ungdomens bostadssituation
.

gotab 99041, Stockholm 1989