EG-information
Betänkande 1991/92:KU35
Konstitutionsutskottets betänkande
1991/92:KU35
EG-information
Innehåll
1991/92 KU35
Sammanfattning
I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag om 50 milj.kr. för EG-information under budgetåret 1992/93. I sammanhanget behandlas ett femtontal motioner.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1991/92:150, bilaga 1:2 föreslagit att riksdagen till Medel för informationsinsatser om europeisk integration för budgetåret 1992/93 under punkt E 7 anvisar ett reservationsanslag på 50 000 000 kr.
Motionerna
Följdmotioner
1991/92:K23 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om medel till allsidig EG-information att fördelas till alla studieförbund och organisationer, som vill delta i den offentliga debatten om Europa,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringens EG-information inte skall belasta anslaget E 7 Medel för informationsinsatser om europeisk integration,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rätt för organisationer, som bildats för att bedriva opinionsarbete i EG-frågorna, att erhålla informationsbidrag ur anslaget E 7.
1991/92:K24 av Birgitta Hambraeus och Tage Påhlsson (c) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär utredning om möjligheter och problem med ett nej till medlemskap i Europeiska Unionen, i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till kritisk EG-information.
1991/92:K25 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att 40 milj.kr. av det föreslagna anslaget till informationsinsatser om europeisk integration tilldelas Folkbildningsrådet för fördelning.
1991/92:K26 av Karin Starrin (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning om följderna av olika handlingslinjer rörande Sveriges relationer till EG som ett sätt att bidra till en saklig debatt inför en kommande folkomröstning.
1991/92:K27 av Åke Carnerö (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om information till Sveriges hushåll och gymnasieelever,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bidrag till riksdagspartierna.
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1992
1991/92:K210 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om studieförbundens medverkan i informations- och studiesatsningen inför folkomröstningen om EG.
1991/92:K211 av Pär Granstedt och Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till resurser för en allsidig information om Sverige och EG.
1991/92:K216 av Bengt Hurtig m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statligt stöd till allsidig EG-information,
2. att riksdagen till ett nytt anslag, A 10 Bidrag till allsidig EU-information för främst folkrörelser, för budgetåret 1992/93 anvisar 20000000 kr.
1991/92:K226 av Tage Påhlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att i uppläggningen av informationsarbetet inför EG-folkomröstningen bör ett nära samarbete med massmedia i den riktning motionen anger övervägas.
1991/92:U504 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att anslå medel för en bred informations- och studiesatsning inför folkomröstningen om medlemskap i EG,
22. att riksdagen begär att regeringen i kompletteringspropositionen återkommer till riksdagen med förslag till fördelning av dessa medel,
1991/92:U517 av Hans Göran Franck och Ulla-Britt Åbark (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kommande folkomröstning samt om objektiv information m.m. inför denna.
1991/92:U545 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om särskilda medel till kvinnor för informationsinsatser inför folkomröstningen.
1991/92:A280 av Stina Gustavsson m.fl. (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om information om EG.
1991/92:A435 av Inger Hestvik m.fl. (s) vari yrkas
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av resurser för information till kvinnor i bl.a. glesbygd inför folkomröstningen rörande EG-anslutning.
1991/92:A807 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortsatta resurser för EG-information till kvinnoorganisationerna.
Utskottet
Propositionens huvudsakliga innehåll
I kompletteringspropositionen, som i förevarande del hänvisats till konstitutionsutskottet, föreslår regeringen att på tilläggsbudget för budgetåret 1992/93 anvisas ett reservationsanslag på 50 milj.kr. för informationsinsatser om europeisk integration under tredje huvudtiteln, utrikesdepartementet. I propositionen aviseras samtidigt att ytterligare 50 milj.kr. kommer att föreslås i budgetpropositionen för budgetåret 1993/94.
Bakgrunden är Sveriges ansökan den 1 juli 1991 om medlemskap i EG. Redan i dag pågår en omfattande informationsverksamhet om Sveriges medverkan i den europeiska integrationen samt om förhållandet till EG. I propositionen erinras om att riksdagen hösten 1990 ställde sig bakom utrikesutskottets betänkande 1990/91:UU8 vari uttalades att "ytterligare informationsinsatser är nödvändiga i syfte att främja en allsidig belysning av och diskussion om Sveriges Europasamarbete. Utskottet förutsätter att regeringen inkommer med förslag med denna innebörd."
Enligt propositionen är det av stor betydelse att det under de närmaste två budgetåren utgår medel motsvarande totalt 100 milj.kr. dels till regeringskansliets information, dels till sådan verksamhet i enskilda organisationers regi. Ansvaret för regeringskansliets information bör enligt propositionen vila på utrikesdepartementet.
Under budgetåret 1992/93 bör bidrag beviljas för informationsspridning utanför regeringskansliet främst till folkbildningsverksamhet, i första hand studieförbunden. Även andra organisationer bör dock enligt propositionen kunna beviljas bidrag för allsidiga och seriösa informations- och utbildningsprojekt som behandlar den europeiska integrationsprocesen, EES-avtalet samt EG:s institutioner och verksamhet. Avsikten är att en särskild delegation -- med ställning av myndighet inom regeringskansliet -- skall inrättas för utdelning av bidragen.
Informationsprojekten bör enligt propositionen i tiden och till sin omfattning vara avgränsade samt utgöra en identifierbar verksamhet utöver organisationernas vanliga uppgifter. Stöd skall kunna lämnas för bl.a. framtagande och distribution av material, kurser, konferenser, utställningar, studiebesök och informationsbanker. Resebidrag bör normalt inte ges, ej heller generella förvaltningsbidrag. Bidragen bör enligt propositionen således inte medverka till att bygga upp och/eller permanenta institutionella arrangemang.
Informationens beräknade spridningseffekt och möjligheten till delfinansiering av projekt är andra omständigheter som enligt propositionen bör vägas in vid bedömningen av bidragsansökningar. Massmedier liksom politiska partier och därtill hörande organisationer skall normalt inte erhålla bidrag. Specifika utbildningsprojekt, som ej är del av normal verksamhet, skall dock enligt propositionen kunna erhålla bidrag.
Regeringen avser att i budgetpropositionen för 1993/94 återkomma med förslag dels om ytterligare 50 milj.kr., dels om hur informationsspridningen fram till den i regeringsförklaringen aviserade folkomröstningen bör ske. Enligt det föredragande statsrådet bör medel då kunna ställas till förfogande för organisationer som önskar bedriva kampanj för eller emot ett svenskt EG-medlemskap.
Motionernas huvudsakliga innehåll
I följdmotionerna tas upp frågor rörande anslagets disposition, informationens inriktning och mottagarkretsen.
Enligt motion K25 av Åke Gustavsson m.fl. (s) torde den i propositionen föreslagna fördelningsordningen bli svårhanterlig och kostnadskrävande varför det nyligen bildade Folkbildningsrådet bör tilldelas 40 milj.kr. för fördelning. Rådet är ett vedertaget organ för fördelning av medel till verksamhet inom folkbildningens organisationer -- studieförbund och folkhögskolor. Det har erfarenhet av bidragsfördelning och administration. Motionärerna hänvisar också till att kulturutskottet i sitt betänkande 1991/92:KrU12 bl.a. uttalat: "Det råder enighet om att det behövs en omfattande information före en folkomröstning om svensk anslutning till EG. Inför beredningen av frågan om medel till denna information vill kulturutskottet särskilt framhålla vikten av att den bredd, flexibilitet och tidigare erfarenhet från liknande studie- och informationskampanjer som finns inom folkbildningen, speciellt studieförbunden, tas till vara." Detta gavs regeringen till känna. Då praktiskt taget hela det svenska föreningslivet är anslutet till något av de elva studieförbunden kan enligt motionärerna en allsidig och djupgående diskussion äga rum via dem. Med hänsyn till föreningslivets omfattning är det därför enligt motionärerna angeläget att huvuddelen av anslaget avdelas för folkbildningsverksamhet och tilldelas Folkbildningsrådet för fördelning.
Enligt motion K23 av Lars Werner m.fl. (v) bör alla studieförbund och organisationer som vill delta i den offentliga debatten om Europa kunna erhålla medel för allsidig information. De kostnader som avser regeringens EG-information skall inte belasta det aktuella anslaget E 7. Vidare bör enligt motionen redan nu organisationer som bildats för att bedriva opinionsarbete i EG-frågan kunna erhålla informationsbidrag.
I motion K24 av Birgitta Hambraeus och Tage Påhlsson (båda c) föreslås, yrkande 1, att riksdagen hos regeringen begär utredning om möjligheter och problem med ett nej till medlemskap i Europeiska unionen. Enligt motionen bör medel för sådan utredning tas från anslaget för offentliga utredningar. I motionen föreslås vidare att den övervägande delen av medlen skall gå till kritisk EG-information, yrkande 2. Ja-förespråkarna förfogar enligt motionärerna över betydande resurser.
Enligt motion K26 av Karin Starrin (c) bör riksdagen hos regeringen begära utredning om följderna av olika handlingslinjer rörande Sveriges relationer till EG som ett sätt att bidra till en saklig debatt inför en kommande folkomröstning. Motionären anser bl.a. att, vid sidan av en utredning av konsekvenserna av ett medlemskap, även följderna av ett handlingsalternativ där Sverige enbart stannar för ett EES-avtal utan medlemskap bör utredas.
I motion K27 av Åke Carnerö (kds) begärs att den föreslagna informationsverksamheten kompletteras med kontinuerlig, lättillgänglig och allsidig information till Sveriges alla hushåll. Särskilt informationsmaterial bör även utarbetas för gymnasieskolans elever, yrkande 1. För att politiskt och demokratiskt kunna belysa konsekvenserna av integrationsarbetet inför allmänheten är det enligt motionären betydelsefullt att riksdagspartierna inom ramen för beräknade anslag ges bidrag för kunskapsinhämtande, utbildning och utåtriktad information, yrkande 2.
I de under den allmänna motionstiden väckta motionerna framförs olika aspekter på EG-informationens uppläggning m.m.
Enligt motion K210 av Åke Gustavsson m.fl. (s) är det angeläget med en stor studiesatsning inför folkomröstningen om EG. Motionärerna anser att studieförbunden genom sin mångfald och förankring i samhället har goda förutsättningar att medverka i informationsarbetet. Medel bör därför anvisas i kompletteringspropositionen om särskilt stöd till studieförbunden.
I motion K211 av Pär Granstedt och Birgitta Hambraeus (båda c) framhålls bl.a. att folkomröstningen om svenskt EG-medlemskap måste förberedas med stor omsorg. Regeringen bör återkomma med förslag om stöd till en allsidig information om Sverige och Europa som underlag för ett genomtänkt ställningstagande för envar. Grupper som bildas för EG-frågan måste kunna få tillräckliga resurser för sin organisation och sina projekt fram till folkomröstningskampanjen.
I motion K216 av Bengt Hurtig m.fl. (v) yrkas att riksdagen under ett nytt anslag anvisar 20 milj.kr. för allsidig EG-information samt att regeringen ges till känna vad som anförts om allsidig information.
Enligt motion K226 av Tage Påhlsson (c) gäller det att inför folkomröstnigen om EG nå det röstande folket med erforderlig information. Därför bör man samarbeta med massmedia, TV, radio och dagspress efter i princip samma modell som tillämpades inför högertrafikomläggningen 1967.
Enligt motion U504 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) måste särskilda medel anslås för en bred informations- och studiesatsning inför folkomröstningen om medlemskap i EG, yrkande 21. Regeringen bör i kompletteringspropositionen återkomma med förslag till fördelning av medel, yrkande 22. Medel bör anslås för folkbildningsorganisationer, fackliga organisationer och andra folkrörelser. I ett första steg, fr.o.m. budgetåret 1992/93, bör särskild vikt fästas vid de insatser som studieförbunden kan göra.
Enligt motion U517 av Hans Göran Franck och Ulla-Britt Åbark (båda s), yrkande 2, är det av stor betydelse att ett objektivt material framställs där för- och nackdelar med medlemskap blir tydligt. Det är angeläget att tillräckligt med tid ges för utformning av innebörden av alternativen samt att folkomröstningen kan genomföras på likvärdiga villkor för de två alternativen. Av särskild betydelse blir att informera om och redovisa konkreta ekonomiska för- och nackdelar med ett EG-medlemskap resp. endast ett EES-avtal.
Enligt motion U545 av Margareta Winberg m.fl. (s), yrkande 4, studerar nu många kvinnor EG-frågan. Fler kommer att göra det före folkomröstningen. Det finns enligt motionärerna ett otvetydigt behov för kvinnor att fördjupa sina kunskaper om vad en EG-anslutning kan komma att innebära just för kvinnorna. Därför bör särskilda medel avsättas för detta ändamål.
Enligt motion A280 av Stina Gustavsson m.fl. (c), yrkande 2, finns knappast några kanaler som på ett bättre sätt än studieförbunden når ut till de många människorna. Därför bör förbunden ges möjligheter att medverka i informationsarbetet och utbildningsverksamheten inför folkomröstningen. Folkhögskolorna, som har hög utbildningskompetens och förmåga att forma kurser efter de studerandes behov, bör också kunna anordna utbildning.
Enligt motion A435 av Inger Hestvik m.fl. (s), yrkande 12, är det viktigt att särskilt kvinnor i glesbygd inför folkomröstningen om EG-medlemskap får lära sig mer. Enligt motionärerna är kvinnor i glesbygd beroende av en regering som för regionernas talan och en aktiv regionalpolitik. Sådana frågor måste också diskuteras i informationsarbetet.
Enligt motion A807 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp), yrkande 3, bör ytterligare resurser avsättas för att tillräckligt många kvinnor skall nås av information innan folkomröstningen om ett EG-medlemskap skall äga rum. Informationen behöver förstärkas när det gäller visionen bakom Europasamarbetet. Hittills har det främst gällt de ekonomiska aspekterna. EG-medborgarnas engagerade samarbete för ett fredligt och demokratiskt Europa kommer enligt motionärerna ständigt i skymundan. Medel för information till kvinnoorganisationerna bör finnas tillgängliga.
Kompletterande uppgifter från utrikesdepartementet
Utskottet har från utrikesdepartementet inhämtat vissa kompletterande uppgifter i ärendet. Därav framgår att, under förutsättning att riksdagen godkänner anslagsförslaget, avsikten är att regeringen skall inrätta en särskild delegation. Den skall ges ställning av myndighet och ha till uppgift att på basis av de i propositionen angivna riktlinjerna fördela viss andel av anslaget till enskilda organisationers informationsinsatser om europeisk integration. Delegationen bör bestå av högst 6--8 ledamöter inkl. en ordförande och en vice ordförande. Experter skall kunna knytas till delegationen. Den bör representera en bred saklig kompetens både vad gäller informationsverksamhet (inkl. folkbildning) och europeisk integration. Delegationen förutsätts bli knuten till utrikesdepartementet.
Ordförande, vice ordförande och övriga ledamöter skall enligt vad som upplysts utses av regeringen för bestämd tid. Ett sekretariat för EG-information inrättas inom UD för att handha regeringskansliets informationsverksamhet. Sekretariatets chef skall även fungera som kanslichef åt delegationen och förväntas vara föredragande i bidragsärenden.
Yttrande från utrikesutskottet
Utrikesutskottet har avgivit yttrande i ärendet, 1991/92:UU3y, vilket fogats som bilaga till betänkandet. Vad utrikesutskottet i sitt yttrande anfört redovisas i det följande under utskottets bedömning.
Utskottets bedömning
I propositionen föreslår regeringen att det för nästkommande budgetår anvisas ett anslag på 50 milj.kr. för informationsinsatser om europeisk integration. Samtidigt aviseras att förslag om ytterligare 50 milj.kr. för bl.a. detta ändamål kommer att föreläggas riksdagen i nästa budgetproposition. Bakgrunden är Sveriges ansökan om medlemskap i EG. Det är därför enligt propositionen viktigt att var och en får kunskap om de förändringar som kan vänta, inte minst med tanke på den folkomröstning som aviserats i regeringsförklaringen.
Utskottet vill erinra om att riksdagen hösten 1990 uttalat sig om att ytterligare informationsinsatser är nödvändiga i syfte att främja en allsidig belysning av och diskussion om Sveriges Europasamarbete (1990/91:UU8). Riksdagen har också helt nyligen (1991/92:KrU) givit regeringen till känna att det råder enighet om att det behövs en omfattande information före en folkomröstnng om svensk anslutning till EG. Inför beredningen av frågan om medel till denna information framhöll kulturutskottet vikten av att den bredd, flexibilitet och tidigare erfarenhet från liknande studie- och informationskampanjer som finns inom folkbildningen, speciellt studieförbunden, tas till vara.
Utskottet vill inledningsvis särskilt betona vikten av att Sveriges medverkan i det europeiska integrationsarbetet genom en allsidig och objektiv information kan engagera en bred opinion i det svenska samhället. Mot bakgrund av Sveriges ansökan om medlemskap i EG och den aviserade folkomröstningen är det av stor betydelse att alla kan erhålla kunskap om det nuvarande Europasamarbetet och de förändringar som där kan förväntas. Utrikesutskottet har i sitt yttrande understrukit att behovet av en bred information om de pågående integrationsprocesserna i Europa ytterligare vuxit i takt med den snabba utvecklingen under det senaste året. Konstitutionsutskottet delar den bedömningen och finner att det i propositionen framlagda förslaget till särskilda informationsmedel och uppläggningen i stort av insatserna väl svarar mot utskottets uppfattning.
Genom propositionens förslag tillgodoses flera av de motioner som väckts i frågan under allmänna motionstiden, en bedömning som också utrikesutskottet gjort. Det gäller i första hand motionerna U210 (s) och yrkande 21 i motion U504 (s) i vilka betonas vikten av en bred och allsidig information med utnyttjande av folkbildningsorganisationerna, i synnerhet studieförbunden, samt de fackliga organisationerna och andra folkrörelser.
Enligt utrikesutskottet är det naturligt att en betydande del av de informationsinsatser som regeringen själv genomför under nästkommande budgetår avser EES-avtalets betydelse för Sverige. Det gäller här det mest omfattande internationella avtal som vårt land någonsin ingått med konsekvenser på en rad samhällsområden. Konstitutionsutskottet delar den bedömningen. I likhet med utrikesutskottet anser utskottet att det finns anledning att särskilt beakta intresset av att informationsinsatserna också belyser effekterna av den europeiska integrationen på kvinnornas situation i Sverige.
Som ovan framgått är det regeringens avsikt att i budgetpropositionen för 1993/94 återkomma med förslag om ytterligare 50 milj.kr. dels för fortsatta insatser av den nu föreslagna karaktären, dels om former för informationsspridning inför den aviserade folkomröstningen. Utrikesutskottet anser det naturligt att en större del av medlen under budgetåret 1993/94 ägnas åt att belysa effekterna av ett svenskt medlemskap i EG. Utrikesutskottet anför vidare att medel då bör kunna ställas till förfogande för de organisationer som önskar bedriva kampanj för eller emot ett svenskt medlemskap. Även i detta senare sammanhang bör enligt utrikesutskottet kvinnornas situation uppmärksammas. Konstitutionsutskottet instämmer i den bedömningen. Med det anförda bör förslagen i motion K226 (c), yrkande 4 i motion U545 (s), motion A 280 (c), yrkande 12 i motion A435 (s), yrkande 3 i motion A807 (fp), motion K211 (c) samt motion K216 (v) kunna tillgodoses.
I motion K25 (s) har föreslagits att 40 milj.kr. av de föreslagna medlen för nästkommande budgetår bör tilldelas Folkbildningsrådet för fördelning bland studieförbund etc. Utskottet vill erinra om att det vid rådets tillkomst fastlagts (1990/91:UbU18) att rådet skall ha till uppgift "att fördela det gemensamma statsbidraget till studieförbund och folkhögskolor dels utifrån de krav som staten ställer, dels utifrån egna bedömningar". Enligt vad som anförs i kompletteringspropositionen skall bidrag främst utgå till folkbildningsverksamhet, i första hand studieförbunden, men även andra organisationer bör kunna beviljas bidrag för allsidiga och seriösa informationsprojekt. Med anledning härav finner utskottet att det framstår som angeläget att folkbildningsrådet blir inkopplat i samband med den kommande bidragsfördelningen. Enligt utskottets mening är det inte nu möjligt att göra någon bedömning av hur stor del av medlen som kan bli aktuell. Utskottet har uppmärksammat att man i Danmark inför den aktuella folkomröstningen i juni 1992 där avsatt omkring 60% av informationsmedlen till ett motsvarande organ. Det måste emellertid ankomma på den föreslagna delegationen att göra en självständig bedömning i sammanhanget.
Utskottet vill liksom utrikesutskottet understryka den folkbildningsinriktade karaktären av de informationsinsatser som det nu aktuella förslaget om 50 milj.kr. för nästkommande budgetår är avsett att stödja. Med det anförda finner utskottet, i likhet med utrikesutskottet, att yrkande 2 i motion U517 (s) får anses tillgodosett. Motion K23 (v), yrkande 2 i motion K24 (c), motion K25 (s), yrkande 2 i motion K27 (kds) samt yrkande 22 i motion U504 (s) avstyrks under hänvisning till det ovan anförda.
I motion K27 (kds), yrkande 1, förordas information till hushållen och till gymnasieskolan. Utskottet delar utrikesutskottets uppfattning att yrkandet kan tillgodoses genom regeringens egna informationsinsatser via utrikesdepartementet. Utskottet vill i anslutning härtill erinra om att den kommande objektiva informationen också bör ta sikte på de stora invandrargrupperna i deras helhet. Likaså förutsätter utskottet att befintliga kanaler för distribution av lättläst informationsmaterial utnyttjas. Det är av betydelse att information anpassas även för dem som har särskilda svårigheter att tillgodogöra sig sedvanligt informationsmaterial.
I motionerna K24 yrkande 1 (c) och K26 (c) framläggs förslag som syftar till utredning av alternativ till de handlingslinjer regering och riksdag valt. Utrikesutskottet utgår i sitt yttrande från att regeringen även fortsättningsvis utreder skilda aspekter på Sveriges deltagande i de europeiska integrationsprocesserna. En konsekvensutredning av det slag som föreslås i motionerna kan vara ett sätt att genomföra detta utredningsarbete. Utrikesutskottet framhåller i sitt yttrande att ett sådant arbete dock ej skall finansieras över anslaget för nu aktuella informationsinsatser och avstyrker motionsyrkandena. Utskottet delar den bedömningen och avstyrker följaktligen yrkande 1 i motion K24 (c) och motion K26 (c).
I propositionen anför föredraganden att han avser att föreslå regeringen att en särskild delegation -- med ställning av myndighet inom regeringskansliet -- inrättas för utdelning av bidragen. Utskottet har vid sin granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning under detta riksmöte uppmärksammat frågan om formen för reglering av verksamheten i organ av detta slag. Utskottet uttalade att regleringarna i de där redovisade fallen borde ske i form av förordning (1991/92:KU30 s. 23 f.). Utskottet utgår från att verksamheten i den nu aktuella delegationen kommer att regleras på angivet sätt.
Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet det i propositionen framlagda anslagsförslaget och kan med det ovan anförda godta de grunder för fördelning av bidrag som redovisats.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande EG-information att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:150, bilaga 1:2 punkt E 7, och med avslag på motionerna 1991/92:K23, 1991/92:K24, 1991/92:K25, 1991/92:K26, 1991/92:K27 yrkande 2 och 1991/92:U504 yrkande 22 samt med anledning av motionerna 1991/92:K27 yrkande 1, 1991/92:K210, 1991/92:K211, 1991/92:K216, 1991/92:K226, 1991/92:U504 yrkande 21, 1991/92:U517 yrkande 2, 1991/92:U545 yrkande 4, 1991/92:A280 yrkande 2, 1991/92:A435 yrkande 12 och 1991/92:A807 yrkande 3 till Medel för informationsinsatser om europeisk integration för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 50000000 kr.
Stockholm den 26 maj 1992
På konstitutionsutskottets vägnar
Thage G Peterson
I beslutet har deltagit: Thage G Peterson* (s), Bertil Fiskesjö (c), Birger Hagård (m), Hans Nyhage (m), Ylva Annerstedt (fp), Kurt Ove Johansson (s), Sören Lekberg (s), Torgny Larsson* (s), Harriet Colliander (nyd), Ulla Pettersson* (s), Inger René (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Elvy Söderström (s), Björn von der Esch (m) och Roland Lében (kds).
* Ej närvarande vid justeringen.
Utrikesutskottets yttrande
1991/92:UU3y
Bilaga
Medel för informationsinsatser om europeisk integration (kompletteringspropositionen)
Till konstitutionsutskottet
Konstitutionsutskottet har med remiss l992-05-12 berett utrikesutskottet tillfälle att yttra sig över bilaga I:2 i proposition 1991/92:150 vad gäller medel för informationsinsatser om europeisk integration med följdmotionerna 1991/92:K23, K24, K25, K26 och K27 samt de i ärendet under allmänna motionstiden väckta motionerna 1991/92:K210, K211, K216, K226, U504, U517, U545, A280, A435 och A807.
Propositionen
I proposition 1991/92:150 föreslår regeringen att medel motsvarande 100 milj.kr. skall utgå under de närmaste två budgetåren dels till regeringskansliets information, dels till sådan verksamhet i enskilda organisationers regi.
Under budgetåret 1992/93 är enligt regeringens förslag bidrag för informationsspridning utanför regeringskansliet främst tänkta att utgå till folkbildningsverksamhet, i första hand studieförbunden, men även andra organisationer bör kunna beviljas bidrag för allsidiga seriösa informations- och utbildningsprojekt som behandlar den europeiska integrationsprocessen, EES-avtalet, EG -- dess institutioner och verksamhet, samt Sveriges medlemskapsansökan. En särskild delegation med ställningen av myndighet inom regeringskansliet föreslås inrättas för utdelning av bidragen.
Regeringen avser att återkomma i budgetpropositionen för 1993/94 med förslag dels att riksdagen ställer ytterligare 50 milj.kr. till förfogande för informationsinsatser, dels om hur informationsspridningen fram till den i regeringsförklaringen aviserade folkomröstningen bör ske. Enligt regeringen bör medel då kunna ställas till förfogande för de organisationer som önskar bedriva kampanj för eller emot ett svenskt EG-medlemskap.
Motionerna
I ett flertal motioner från allmänna motionstiden föreslås informationsinsatser inför en kommande folkomröstning beträffande Sveriges medlemskap i EG.
I motion K210 (s) och U504 (s), yrkande 21, betonas vikten av att betydande resurser avsätts för breda informations-, studie- och kampanjinsatser bl.a. genom folkbildningsorganisationerna, fackliga organisationer och andra folkrörelser. Genom att studieförbunden engageras garanteras enligt motionärerna en allsidig behandling av frågan. I yrkande 22 i motion U504 (s) föreslås att regeringen skall återkomma till riksdagen med förslag till fördelning av informationsmedlen.
I motion K226 (c) föreslås en informationskampanj inför folkomröstningen med utnyttjande av massmedias genomslagskraft på sätt och i en omfattning som motsvarar uppläggningen inför högertrafikomläggningen l967. Också i motion A280 (c) framhålls att den nödvändiga informations- och utbildningsverksamheten kommer att kräva en informationskampanj av betydligt högre dignitet än t.ex. tidigare högertrafikkampanj och kärnkraftsomröstning, och att extra resurser därför erfordras.
I motion U517 (s) understryks betydelsen av att det inför folkomröstningen framställs ett objektivt informationsmaterial där för- och nackdelar med medlemskap blir tydligt. Det är enligt motionärerna angeläget att tillräckligt med tid ges för utformning av innebörden av alternativen samt att folkomröstningen kan genomföras på likvärdiga villkor för de två alternativen. Av särskild betydelse blir enligt motionären att informera om och redovisa reella, konkreta ekonomiska för- resp. nackdelar genom ett EG-medlemskap resp. endast ett EES-avtal.
I flera motioner framhålls vikten av att resurser avsätts till information om konsekvenserna för kvinnorna av ett EG-medlemskap. I yrkande 4 i motion U545 (s) konstateras att många kvinnor nu studerar EG-frågan. Fler kommer att göra det före folkomröstningen. Det finns enligt motionärerna ett otvetydigt behov för kvinnor att fördjupa sina kunskaper om vad en EG-anslutning kan komma att innebära just för kvinnorna. Mot den bakgrunden är det synnerligen angeläget att avsätta resurser för detta ändamål.
Ett motsvarande förslag med särskild tonvikt på informationsresurser till kvinnor i glesbygd lämnas i yrkande 12 i motion A435 (s). Enligt yrkande 3 i motion A807 (fp) behövs än mer resurser för att tillräckligt många kvinnor skall nås innan folkomröstningen om ett EG-medlemskap skall äga rum. Inte minst behöver informationen förstärkas när det gäller visionen bakom Europasamarbetet. Den nuvarande bilden av EG i Sverige är enligt motionärerna framför allt att det är ekonomin som är den enda drivkraften. EG-medborgarnas engagerade samarbete för ett fredligt och demokratiskt Europa kommer ständigt i skymundan. Medel för information till kvinnoorganisationerna bör därför också i fortsättningen finnas tillgängliga.
I två motioner understryks betydelsen av att informationen om den europeiska integrationen blir allsidig. Enligt motion K211 (c) måste grupper som bildats för EG-frågan kunna få tillräckliga resurser för sin organisation och sina projekt fram till folkomröstningskampanjen. Motsvarande förslag framförs i yrkande 1 i motion K216 (v).
De motionsförslag som lagts i anledning av propositionen gäller dels konsekvensanalys av alternativ till EG-medlemskap, dels informationsmedlens utnyttjande.
I yrkande 1 i motion K24 (c) samt i motion K26 (c) föreslås att regeringen skall låta utreda konsekvenserna i form av möjligheter och problem av alternativ till ett EG-medlemskap. I motion K26 gäller det även konsekvenserna av ett alternativ till EES-avtalet. Gemensamt för båda motionerna är att de önskar lyfta fram det alternativ som utgörs av en utveckling av Sveriges bilaterala relationer till EG. Utredningen bör enligt motionären i K26 vara allsidigt och parlamentariskt sammansatt.
I övrigt gäller motionsförslagen i anledning av propositionen frågan hur de av regeringen föreslagna medlen till stöd för informationsinsatser skall användas.
I yrkande 1 i motion K23 (v) föreslås att alla studieförbund och organisationer som vill delta i den offentliga debatten om Europa skall kunna få bidrag. De av regeringen redovisade kriterierna anser motionärerna alltför snäva och villkorade. I yrkande 2 i samma motion föreslås att regeringens egna informationsinsatser ej skall finansieras över det föreslagna nya anslaget E7. Medel för informationsinsatser om europeisk integration med hänsyn till att regeringen har tillräckligt med informationsresurser på andra håll.
Motionärerna i motion K23 (v) invänder också mot regeringens förslag att först till budgetåret l993/94 föreslå medel till stöd för opinionsbildning inför folkomröstningen om ett svenskt medlemskap i EG. I yrkande 3 föreslås att organisationer som bildats för att bedriva opinionsarbete i EG-frågorna skall ha rätt att erhålla bidrag från de föreslagna medlen över anslaget E7.
I yrkande 2 i motion K24 (c) föreslås att den övervägande delen av de föreslagna informationsmedlen bör utgå till kritisk EG-information. I motion K25 (s) föreslås att 40 av föreslagna 50 milj.kr. skall kanaliseras till studieförbund och andra organisationer via Folkbildningsrådet. Detta råd bör enligt motionärerna kunna fylla den funktion som av regeringen föreslås fyllas av en särskild delegation inom regeringskansliet.
I motion K27 (kds) föreslås i yrkande 1 att den av regeringen föreslagna informationen skall kompletteras med kontinuerlig, lättillgänglig och allsidig information från utrikesdepartementet till Sveriges alla hushåll. Ett särskilt anpassat material bör även utarbetas för gymnasieskolans elever.
I yrkande 2 i samma motion föreslås att de politiska partierna också skall kunna få bidrag från det aktuella anslaget för kunskapsinhämtande, utbildning och utåtriktad information.
Utskottet vill i anledning härav anföra följande.
Utskottet
Utskottet har i ett flertal betänkanden understrukit angelägenheten av att regeringen framlägger förslag om insatser till stöd för en allsidig Europainformation (1990/91:UU8, 1990/91:UU14, 1990/91:UU21). Utskottet välkomnar att regeringen med hänvisning till utrikesutskottets betänkande l991/92:UU8 i proposition l991/92:150 föreslår medel motsvarande totalt 100 milj.kr. för informationsinsatser om europeisk integration, av vilka 50 milj.kr. föreslås anvisas för budgetåret l992/93.
I det av regeringen åberopade betänkandet framhöll utskottet bl.a. nödvändigheten av ytterligare informationsinsatser i syfte att främja en allsidig belysning av och diskussion om Sveriges Europasamarbete och förutsatte att regeringen skulle inkomma med förslag med denna innebörd.
Utskottet vill understryka att behovet av en bred information om de pågående integrationsprocesserna i Europa ytterligare vuxit i takt med den snabba utvecklingen under det senaste året. Utskottet finner att den av regeringen föreslagna uppläggningen av insatserna väl svarar mot detta intresse. Genom förslaget tillgodoses enligt utskottets uppfattning även flera av de motioner som väckts i frågan under allmänna motionstiden i år. Det gäller K210 (s) samt yrkande 21 i motion U504 (s), i vilka vikten av en bred och allsidig information med utnyttjande av folkbildningsorganisationernas, i synnerhet studieförbunden, samt de fackliga organisationernas och andra folkrörelsers roll betonas.
Det finns enligt utskottets mening också anledning att särskilt beakta intresset av att informationsinsatserna belyser effekterna av den europeiska integrationen på kvinnornas situation i Sverige. Motionärerna avser i de ovan refererade förslagen i första hand effekterna i detta avseende av ett medlemskap, men även eventuella effekter av EES-avtalet bör uppmärksammas.
Det är naturligt att en betydande del av de informationsinsatser som regeringen själv genomför under nästkommande budgetår avser EES-avtalets betydelse för Sverige. Det gäller särskilt under det budgetår under vilket avtalet träder i kraft. Det rör sig om det mest omfattande internationella avtal som vårt land ingått någonsin med konsekvenser på en rad samhällsområden.
Utskottet välkomnar samtidigt regeringens i propositionen redovisade avsikt att i budgetpropositionen för l993/94 återkomma med förlag dels om ytterligare 50 milj.kr. för fortsatta insatser av den nu föreslagna karaktären, dels om former för informationsspridning inför den aviserade folkomröstningen. Det är enligt utskottets uppfattning naturligt att en större del av medlen under budgetåret 1993/94 ägnas åt att belysa effekterna av ett svenskt medlemskap i EG. Utskottet delar också regeringens uppfattning att medel då bör kunna ställas till förfogande för de organisationer som önskar bedriva kampanj för eller emot ett svenskt EG-medlemskap. Även i detta senare sammanhang bör kvinnornas situation uppmärksammas.
Därmed bör enligt utskottets mening förslagen i motion K226 (c), yrkande 4 i motion U545 (s), yrkande 12 i motion A435 (s), yrkande 3 i motion A807 (fp), motion K211 (c) samt yrkande 1 i motion K216 (v) kunna tillgodoses.
Utskottet vill understryka den folkbildningsinriktade karaktären av de informationsinsatser som det nu aktuella förslaget om 50 milj.kr. för nästkommande budgetår är avsett att stödja. Utskottet vill dock framhålla vikten av att såväl för- som nackdelar av ett svenskt medlemskap liksom olika alternativ blir belysta.
Vad gäller den föreslagna beredningsordningen, kriterier för stöd till informationsinsatser och dessas inriktning har utskottet ingen erinran mot regeringens förslag. Med hänsyn till den centrala ställning som Folkbildningsrådet har på folkbildningens område finner utskottet det rimligt att viss del av de föreslagna medlen kanaliseras via detta råd.
Därmed anser utskottet att yrkande 2 i motion U517 (s) bör besvaras. Yrkandena 1, 2 och 3 i motion K23 (v), yrkande 2 i motion K24 (c), motion K25 (s), yrkande 2 i motion K27 (kds) samt yrkande 22 i motion U504 (s) bör avstyrkas.
Förslaget i yrkande 1 i motion K27 (kds) om information till hushåll och till gymnasieskolan bör enligt utskottets mening kunna tillgodoses genom regeringens egna informationsinsatser via utrikesdepartementet.
Utskottet har i detta yttrande behandlat förslag beträffande användningen av det nya anslaget E 7. Medel för informationsinsatser om europeisk integration. I yrkande 1 i motion K24 (c) samt i motion K26 (c) framläggs förslag som syftar till utredning av alternativ till de handlingslinjer regering och riksdag valt, vilket enligt utskottets mening gäller något annat än samhällsinformation om den europeiska integrationen.
Utskottet utgår ifrån att regeringen även fortsättningsvis utreder skilda aspekter på Sveriges deltagande i de europeiska integrationsprocesserna. En konsekvensutredning av det slag som föreslås i motionerna kan vara ett sätt att genomföra detta utredningsarbete. Utskottet anser dock att ett sådant arbete ej skall finansieras över anslaget för informationsinsatser. Därmed anser utskottet att yrkande 1 i motion K24 (c) samt motion K26 (c) bör besvaras.
Stockholm den 19 maj 1992
På utrikesutskottets vägnar
Pierre Schori
I beslutet har deltagit: Pierre Schori (s), Pär Granstedt (c), Karl-Erik Svartberg (s), Inger Koch (m), Nils T Svensson (s), Margareta Viklund (kds), Lars Moquist (nyd), Karl-Göran Biörsmark (fp), Berndt Ekholm (s), Peeter Luksep (m), Håkan Holmberg (fp), Hans Göran Franck (s), Bertil Persson (m), Sonia Karlsson (s) och Stig Alemyr (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Bertil Måbrink (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Bertil Måbrink (v) anför:
Jag delar inte utskottets värdering att den av regeringen föreslagna uppläggningen av insatserna för information om europeisk integration skulle svara mot allmänhetens intresse för allsidig information. Jag har invändningar på fyra punkter.
För det första skall regeringen inte få använda denna del -- hur mycket talar den inte om -- av anslaget för sin information. Medel för detta avsattes i årets budget, bl.a. för att utveckla Kommerskollegium till ett "Europa-informationscentrum".
För det andra vill utskottsmajoriteten att en betydande del av anslaget för 1992/93 skall avse information om EES-avtalets betydelse för Sverige. Även detta ingick i regeringens budget i januari. Förslaget innebär att medlen för information om EG/EU kraftigt beskärs, trots att det just under den berörda perioden finns ett starkt intresse för sådan information. Det är då, som folkbildningsförbunden och andra organisationer måste veta vilka anslag de kan räkna med för att kunna planera sin verksamhet.
För det tredje vill utskottsmajoriteten att riksdagen först budgetåret 1993/94 skall anslå medel för organisationer som önskar bedriva kampanj för eller emot ett svenskt EG/EU-medlemskap. Det betyder att Nej till EG och liknande organisationer, dvs. de som arbetar med de knappaste ekonomiska resurserna, skall diskrimineras.
För det fjärde har utskottsmajoriteten inga invändningar mot den beredningsordning och de kriterier för stöd som regeringen föreslagit, trots att det kommer att innebära en hård styrning av organisationernas opinionsarbete från en myndighet.
Mot denna bakgrund yrkar jag bifall till motion K23 (v).