2. Fortsatt samordning m.m.

Effektivare skattekontroll m.m. (prop. 2005/06:169) (Betänkande 2005/06:SkU29 Skatteutskottet)

Skatteutskottets betänkande

2005/06:SkU29

Effektivare skattekontroll m.m. (prop. 2005/06:169)

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag i propositionen om effektivare skattekontroll m.m. En ny lag om särskild skattekontroll i vissa branscher införs. Den nya lagen innebär bl.a. att det införs ett krav att föra personalliggare för näringsidkare inom restaurang- och frisörbranscherna. Skatteverket får vidare rätt att företa oannonserade kontrollbesök och i samband med dessa utföra en oannonserad begränsad revision samt att ta ut en kontrollavgift vid överträdelser.

En ändring görs också i lagen (2001:1227) om självdeklaration och kontrolluppgifter varmed införs en skyldighet för internationella företag att skriftligen dokumentera transaktioner med företag i intressegemenskap.

Bestämmelserna i kupongskattelagen (1970:624) ändras genom att innehavsvillkoret för befrielse av kupongskatt vid utdelning sänks i ett andra steg i enlighet med rådets direktiv 2003/123/EG av den 22 december 2003 om ändring i rådets direktiv 90/435/EEG av den 23 juli 1990, i dess lydelse den 1 januari 2005, om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater (moder- och dotterbolagsdirektivet).

Ny lag om effektivare skattekontroll samt ovan angivna ändringar i lagen (2001:1227) om självdeklaration och kontrolluppgift och i kupong-skattelagen (1970:624) träder i kraft den 1 januari 2007.

Ändring görs vidare i lagen (1997:1024) om Skatteverkets medverkan i brottsutredningar, i lagen (1999:90) om behandling av personuppgifter vid Skatteverkets medverkan i brottsutredningar och i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet. Utredare vid skattebrottsenheterna ges en lagstadgad rätt att medverka vid husrannsakan och aktivt eftersöka handlingar. Vidare ges utredare rätt att, efter beslut av åklagare, ta handlingar i beslag i den mån våld mot person inte behöver användas. Skattebrottsenheternas verksamhetsområde utökas till att även omfatta överträdelse av näringsförbud. Skattebrottsenheterna medges även en mer omfattande direktåtkomst till uppgifter i beskattningsdatabasen.

Bestämmelserna i 5 kap. 9 § skattebetalningslagen (1997:483) ändras så att det klart framgår att skatteavdrag inte skall göras från sådan kompensation som förvärvaren av en fordringsrätt eller delägarrätt betalar till överlåtaren för upplupen men inte förfallen ränta.

Lagändringarna i lagen (1997:1024) om Skatteverkets medverkan i brottsutredningar, lagen (1999:90) om behandling av personuppgifter vid Skatteverkets medverkan i brottsutredningar och skattebetalningslagen (1997:483) träder i kraft den 1 juli 2006.

Slutligen tillstyrker utskottet ett förslag om rättelse genom att 43 kap. 26 § inkomstskattelagen (1999:1229) upphävs.

De beräknade kostnaderna med anledning av den nya lagstiftningen om effektivare skattekontroll bedöms kunna rymmas inom Skatteverkets befintliga anslag. Även i övrigt har regeringen bedömt att lagförslagen i nu aktuell proposition sammantaget inte kommer att medföra sådant merarbete för Skatteverket att ytterligare anslag krävs. Lagförslagen bedöms inte heller få några nämnvärda offentligfinansiella effekter.

Utskottet avstyrker i betänkandet tre motioner som väckts med anledning av propositionen.

Till betänkandet har fogats tre reservationer och ett särskilt yttrande.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

Effektivare skattekontroll

Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om särskild skattekontroll i vissa branscher, 2. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624), 3. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100), 4. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324), 5. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483), 6. lag om ändring i lagen (1997:1024) om Skatteverkets medverkan i brottsutredningar, 7. lag om ändring i lagen (1999:90) om behandling av personuppgifter vid Skatteverkets medverkan i brottsutredningar, 8. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), 9. lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet, 10. lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter. Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:169 och avslår motionerna 2005/06:Sk12 yrkande 1 och 2005/06:Sk13.

Reservation 1 (fp, kd)

2.	Fortsatt samordning m.m.
	Riksdagen avslår motion 2005/06:Sk14 yrkandena 1 och 2.

Reservation 2 (m, kd, c)

3.	Schablonbeskattning för vissa branscher
	Riksdagen avslår motion 2005/06:Sk12 yrkande 2.

Reservation 3 (kd)

Stockholm den 16 maj 2006

På skatteutskottets vägnar

Susanne Eberstein

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Susanne Eberstein (s), Anna Grönlund Krantz (fp), Ulla Wester (s), Per-Olof Svensson (s), Marie Engström (v), Lennart Axelsson (s), Ulf Sjösten (m), Mats Berglind (s), Gunnar Andrén (fp), Catharina Bråkenhielm (s), Stefan Hagfeldt (m), Britta Rådström (s), Fredrik Olovsson (s), Lars Gustafsson (kd), Staffan Danielsson (c), Anne-Marie Pålsson (m) och Peter Rådberg (mp).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I ärendet behandlar utskottet regeringens proposition 2005/06:169 Effektivare skattekontroll m.m. och tre motioner som väckts med anledning av propositionen. Regeringens och motionärernas förslag till riksdagsbeslut redovisas i bilaga 1. Regeringens förslag till lagtext återges i bilaga 2.

Bakgrund

Sedan mitten av 1990-talet har regeringen gjort särskilda insatser för att bekämpa skattefusket och den ekonomiska brottsligheten i Sverige. Frågan om schablonbeskattning väcktes av Branschsaneringsutredningen år 1996. Utredningen hade fått i uppdrag bl.a. att identifiera branscher utsatta för ekonomisk brottslighet och föreslå metoder för att sanera dessa. Branschsaneringsutredningen redovisade sina överväganden i två utredningar (SOU 1996:172 och 1997:111). Något konkret lagförslag redovisades dock inte. Dåvarande Riksskatteverket har därefter i två promemorior inventerat för- och nackdelar med att använda schabloniserade inslag vid beskattningen (RSV Rapport 2002:3).

Under 2004 tillsattes en arbetsgrupp inom Finansdepartementet för att göra en bred genomgång av de schablonbeskattningsmodeller som tidigare hade skisserats och ta ställning till en lämplig modell som kompletterar och stöttar den konventionella beskattningen. Gruppen skulle vidare utarbeta ett system för att välja ut de branscher som lämpligen kunde omfattas av regler om schablonbeskattning. Syftet med arbetet var att åstadkomma ett rättvisande skatteuttag och minska omfattningen av skattefusk och svartarbete. Arbetet har resulterat i nu aktuell proposition.

Under 2004 tillsattes också en utredning som antog namnet 2004 års skattekontrollutredning. I uppdraget ingick att utreda möjligheten att införa krav att näringsidkare som säljer varor och tjänster till allmänheten mot kontant betalning (de s.k. kontantbranscherna) skall hålla ett tekniskt system (kassaregister) som möjliggör en tillförlitlig efterhandskontroll av omsättningen. I uppdraget ingick också att utreda hur skattebrottsenheternas verksamhet kan effektiviseras och då särskilt kartlägga och analysera skattebrottsenheternas behov av att använda bl.a. processuella tvångsmedel. Utredningens betänkande Krav på kassaregister Effektivare utredning av ekobrott (SOU 2005:35) har remissbehandlats. Förslaget om kassaregister har anmälts till EG-kommissionen i enlighet med rådets direktiv 98/34/EG. Regeringen avser att återkomma med lagförslag i denna del när besked erhållits från EG-kommissionen.

Frågan om uppgiftsskyldighet för internationella företag har utretts av dåvarande Riksskatteverket (RSV Rapport 2003:5).

Förslagen har granskats av Lagrådet. I fråga om ändring av innehavsvillkoret för befrielse från kupongskatt vid utdelning från dotterbolag till moderbolag och rättelsen genom upphävande av 43 kap. 26 § inkomstskattelagen (1999:1229) har ändringarna ansetts vara av så enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande saknat betydelse.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen innehåller en rad förslag som syftar till en effektivare skattekontroll. Förslaget till ny lag om särskild skattekontroll i vissa branscher innebär att det införs ett krav på att föra personalliggare för näringsidkare inom restaurang- och frisörbranscherna. Skatteverket får rätt att företa oannonserade kontrollbesök och i samband med dessa utföra en oannonserad begränsad revision samt att ta ut en kontrollavgift vid överträdelser.

En skyldighet införs i lagen (2001:1227) om självdeklaration och kontrolluppgift för internationella företag att skriftligen dokumentera transaktioner med företag i intressegemenskap.

I propositionen föreslås också att det s.k. innehavsvillkoret för befrielse från kupongskatt vid utdelning sänks i ett andra steg i enlighet med rådets direktiv 2003/123/EG av den 22 december 2003 om ändring i rådets direktiv 90/435/EEG av den 23 juli 1990, i dess lydelse den 1 januari 2005, om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater (moder- och dotterbolagsdirektivet).

Ny lag om effektivare skattekontroll samt ovan angivna ändringar i lagen (2001:1227) om självdeklaration och kontrolluppgift och i kupongskattelagen (1970:624) föreslås träda i kraft den 1 januari 2007.

I propositionen föreslås vidare att utredare vid Skatteverkets skattebrottsenheter ges en lagstadgad rätt att medverka vid husrannsakan och aktivt eftersöka handlingar. Utredare vid skattebrottsenheterna skall även ges rätt att, efter beslut av åklagare, ta handlingar i beslag i den mån våld mot person inte behöver användas. Skattebrottsenheternas verksamhetsområde föreslås i propositionen utökas till att även omfatta överträdelse av näringsförbud. Förslag finns också om att skattebrottsenheterna skall medges en mer omfattande direktåtkomst till uppgifter i beskattningsdatabasen.

I propositionen föreslås dessutom att bestämmelserna i 5 kap. 9 § skattebetalningslagen (1997:483) skall ändras så att det klart framgår att skatteavdrag inte skall göras från sådan kompensation som förvärvaren av en fordringsrätt eller delägarrätt betalar till överlåtaren för upplupen men inte förfallen ränta.

Lagändringarna i lagen (1997:1024) om Skatteverkets medverkan i brottsutredningar, lagen (1999:90) om behandling av personuppgifter vid Skatteverkets medverkan i brottsutredningar och skattebetalningslagen (1997:483) föreslås träda i kraft den 1 juli 2006.

Slutligen omfattar propositionen ett förslag om rättelse genom att 43 kap. 26 § inkomstskattelagen (1999:1229) upphävs.

De beräknade kostnaderna med anledning av den nya lagstiftningen om effektivare skattekontroll bedöms kunna rymmas inom Skatteverkets befintliga anslag. Även i övrigt har regeringen bedömt att lagförslagen i nu aktuell proposition sammantaget inte kommer att medföra sådant merarbete för Skatteverket att ytterligare anslag krävs. Lagförslagen bedöms inte heller få några nämnvärda offentligfinansiella effekter.

Utskottets överväganden

Effektivare skattekontroll

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens förslag om ny lag om särskild skattekontroll i vissa branscher, utökade befogenheter för skattebrottsenheterna, dokumentationsskyldighet vid internprissättning i internationella företag, införande av bestämmelse som tydliggör tillämpningen av reglerna om skatteavdrag från räntekompensation, sänkning av innehavsvillkoret för befrielse från kupongskatt och en rättelse innebärande att 43 kap. 26 § inkomstskattelagen (1999:1229) upphävs. Riksdagen avslår motioner med yrkande om avslag till ny lag om särskild skattekontroll i vissa branscher.

Jämför reservation 1 (fp, kd).

Propositionen

Propositionen innehåller en rad förslag i syfte att försvåra för näringsidkare att undanhålla intäkter från beskattning och att öka möjligheterna till en effektiv kontroll. Bland annat införs en obligatorisk skyldighet att föra personalliggare för näringsidkare inom restaurang- och frisörbranscherna. Skatteverket får rätt att företa oannonserade kontrollbesök och i samband med dessa utföra en oannonserad begränsad revision samt att ta ut en kontrollavgift vid överträdelser.

Vidare innehåller propositionen förslag om att utredare vid Skatteverkets skattebrottsenheter skall ges en lagstadgad rätt att medverka vid husrannsakan och aktivt eftersöka handlingar. Utredarna vid skattebrottsenheterna skall även ges rätt att, efter beslut av åklagare, ta handlingar i beslag i den mån våld mot person inte behöver användas. Skattebrottsenheternas verksamhetsområde utökas till att också omfatta överträdelse av näringsförbud. Slutligen får skattebrottsenheterna en mer omfattande direktåtkomst till uppgifter i beskattningsdatabasen.

I propositionen finns även förslag på reglering av informations- och dokumentationsskyldighet avseende prissättning av internationella företags koncerninterna transaktioner. I propositionen behandlas också en framställning från Svenska Bankföreningen om ett förtydligande i 5 kap. 9 § skattebetalningslagen (1997:483) genom en ändring i nu nämnda paragraf som förtydligar att skatteavdrag inte skall göras från sådan kompensation som förvärvaren av ett skuldebrev betalar till överlåtaren för upplupen men inte förfallen ränta.

Vidare behandlas i propositionen ändring av det s.k. innehavsvillkoret i 4 § femte stycket kupongskattelagen (1970:624). Inom dåvarande EG infördes gemensamma skatteregler för att behandla utdelning från dotterbolag till moderbolag inom gränsöverskridande koncerner genom rådets direktiv 90/435/EEG. Direktivet har ändrats genom en överenskommelse mellan medlemsstaterna (rådets direktiv 2003/123/EG). Ändringsdirektivet genomfördes för svensk del genom lagstiftning som trädde i kraft den 1 januari 2005 (prop. 2004/05:27, bet. 2004/05:SkU13, rskr. 2004/05:76, SFS 2004:1148) innebärande att innehavsvillkoret i 4 § femte stycket kupongskattelagen (1970:624) sänktes från 25 % till 20 %. I nu aktuell proposition föreslås att innehavskravet i ett andra steg sänks till 15 % av kapitalet.

Slutligen omfattar propositionen ett förslag om rättelse genom att 43 kap. 26 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, upphävs. Denna bestämmelse har ingen självständig betydelse då övriga paragrafer i 43 kap. IL upphört att gälla genom tidigare riksdagsbeslut.

Motioner

Folkpartiet yrkar i motion Sk13 av Anna Grönlund Krantz m.fl. (fp) att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om särskild skattekontroll i vissa branscher och att systemet med personalliggare inte skall genomföras. Folkpartiet anser i och för sig att allt skattefusk skall bekämpas med så effektiva medel som möjligt men anser att tvånget att föra personalliggare och se till att denna är korrekt uppdaterad vid varje tidpunkt innebär en stor börda i en näring som exempelvis restaurangbranschen där företag kan ha många deltidsanställda med varierande arbetstider. Risken att det blir fel i personalliggaren är uppenbar även när företagen försöker följa reglerna och kommer att leda till att restaurangägare och frisörer kommer att tvingas betala 10 000 kr eller mer i avgifter för formella fel. Skatteverkets möjligheter att avslöja de stora fuskarna inom branscherna kommer däremot inte att öka nämnvärt.

Kristdemokraterna yrkar i motion Sk12 yrkande 1 av Per Landgren m.fl. (kd) också att riksdagen skall avslå regeringens förslag om att ålägga vissa företag att föra personalliggare. Motionärerna anser att åliggandet att föra en personalliggare kommer att innebära en administrativ börda för företagen som drabbas och uppenbara risker att laglydiga företagare kommer att begå misstag med sina personalliggare som kan uppfattas som fusk. Möjligheten att Skatteverket faktiskt upptäcker fusk är också liten på grund av den alltför blygsamt tilltagna kontrollfrekvens som regeringen utlovar.

Utskottets ställningstagande

Vad beträffar frågan om den föreslagna skyldigheten för vissa näringsidkare att föra personalliggare vill utskottet betona att det enligt Branschsaneringsutredningen främst är med arbetskraften som fusket sker i kontantbranscherna. Regeringens förslag innebär att det är näringsidkaren som har ansvaret för att en personalliggare förs och att det sker korrekt. Omedvetna överträdelser av registreringskravet kan vara hänförliga till brister i företagets organisation, vilket näringsidkaren svarar för. Kontrollavgift tas ut om personalliggare saknas, misstämmer, inte lämnas ut eller är så bristfällig att den inte kan ligga till grund för kontroll. För att kontrollavgiften skall vara godtagbar med hänsyn till Europakonventionen och de rättsäkerhetskrav som uppställs i övrigt har möjlighet till hel eller delvis befrielse från avgiften införts. Befrielse från kontrollavgift kan ske exempelvis om man finner att kontrollavgiften inte står i rimlig proportion till överträdelsen eller om det är fråga om endast ringa fel. Bedömningen av om skäl för befrielse föreligger skall vara nyanserad och inte alltför restriktiv.

Utskottet anser som regeringen att den nya lagen om särskild skattekontroll i vissa branscher, som bl.a. innefattar en skyldighet att föra personalliggare, kommer att ge Skatteverket en bättre möjlighet att lättare upptäcka fusk i de branscher som i dessa sammanhang är särskilt känsliga, dvs. restaurang- och frisörbranscherna. Med hänsyn till att man härmed inför kontrollinstrument som inte tidigare prövats i Sverige bör tillämpningsområdet, i varje fall initialt, begränsas till nu aktuella branscher där problemet med svartarbete och oredovisade inkomster är erkänt omfattande, inte minst av utvärderingsskäl.

Skatteverket kommer på ett förhållandevis enkelt sätt att få fram ett bättre underlag för att bedöma rimligheten av de uppgifter som redovisas av näringsidkarna i de berörda branscherna och kunna effektivisera kontrollen och göra en bättre urvalsbedömning vad gäller näringsidkare lämpade för revision. De ökade möjligheterna att upptäcka förekomsten av svartarbete i de aktuella branscherna bör också göra det betydligt lättare för Skatteverket att hålla efter denna företeelse och bidra till att pressa tillbaka den ekonomiska brottsligheten inom denna sektor. Utskottet menar dessutom att det merarbete för de skattskyldiga som är förknippat med skyldigheten att föra personalliggare inte bör överdrivas, bl.a. med hänsyn till att det inte innebär någon utökad uppgiftsskyldighet i förhållande till Skatteverket eller någon annan myndighet. På plussidan för de seriösa företagens del står dessutom enligt utskottets mening att en bättre ordning på detta område bör leda till sundare konkurrensförhållanden.

Utskottet anser det vidare av vikt att utredarna vid Skatteverkets skattebrottsenheter ges de i propositionen föreslagna utökade befogenheterna och direktåtkomst till vissa delar av beskattningsdatabasen. I syfte att effektivisera förfarandet har skattebrottsenheterna ett uttalat behov av direktåtkomst till uppgifterna i beskattningsdatabasen. Detta behov måste dock vägas mot rätten till skydd för den personliga integriteten för den enskilde. Genom att låta direktåtkomsten omfatta särskilt utvalda mindre integritetskänsliga uppgifter kan dock risken för integritetsintrång minimeras.

Även de övriga förslagen i propositionen som handlar om dokumentationsskyldighet vid internprissättning i internationella företag, räntekompensation och skatteavdrag samt innehavsvillkoret för befrielse från kupongskatt finner utskottet väl motiverade. Utskottet ställer sig bakom propositionen även i dessa delar.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motionerna Sk12 yrkande 1 och Sk13.

Fortsatt samordning m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår en motion med yrkande om tillkännagivande om vikten av fortsatt samordning mellan de rättsvårdande myndigheternas kamp mot ekonomisk brottslighet samt yrkande om vikten av att arbeta mot fusk och skatteundandragande i byggbranschen.

Jämför reservation 2 (m, kd, c).

Motion

Ulf Sjösten (m) och Jörgen Johansson (c) yrkar i motion Sk14 yrkande 1 att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av fortsatt samordning av de rättsvårdande myndigheternas kamp mot den ekonomiska brottsligheten i Sverige. Utredning av ekonomiska brott är en komplicerad och svår process som kräver stor kompetens och kunskap hos ett antal rättsvårdande aktörer i samverkan. Regeringens proposition om effektivare skattekontroll är ett steg i rätt riktning. Framtiden för Ekobrottsmyndigheten, som bildades 1998, har belysts i olika utredningar. Det borde nu vara dags att ta ställning till organisationsformen och försöket med Ekobrottsmyndigheten kombinerat med Skatteverkets skattebrottsenheter och göra det till en permanent organisation för hela landet.

Vidare yrkas i motion Sk14 yrkande 2 att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att arbeta mot fusk och skatteundandragande i byggbranschen. Förslaget i nu aktuell proposition avseende utökad skattekontroll i vissa branscher är bra men riktar sig i första hand till de s.k. kontantbranscherna. Det är viktigt med särskild kontroll av de branscher som traditionellt anses vara belastade med brottslighet och fusk. I det sammanhanget vill motionärerna betona vikten av åtgärder inom byggbranschen.

Utskottets ställningstagande

I fråga om en översyn av samordningen mellan de rättsvårdande myndigheterna har regeringen nyligen tillkallat en särskild utredare som skall göra en grundlig översyn av Ekobrottsmyndigheten och dess verksamhet (dir. 2005:92). De överväganden som görs skall ske mot bakgrund av dels en grundlig analys av Ekobrottsmyndighetens uppgifter, organisation och utformning i övrigt, dels en utvärdering av de verksamhetsresultat som myndigheten har uppnått. Utgångspunkten för regeringen är enligt direktiven att Ekobrottsmyndigheten bör finnas kvar. Det grundläggande syftet skall dock vara att åstadkomma en så effektiv ekobrottsbekämpning som möjligt. I uppdraget ingår också att, om utredaren stannar för att inte föreslå några mer genomgripande förändringar i myndighetsstrukturen för ekobrottsbekämpningen, bl.a. göra överväganden om Ekobrottsmyndighetens sakliga och geografiska ansvarsområden i ekobrottsbekämpningen och dess personalsammansättning. Uppdraget skall redovisas senast den 31 januari 2007. Med hänvisning till denna översyn har riksdagen nyligen avslagit en rad motioner om Ekobrottsmyndighetens organisation och verksamhet (2005/06:JuU1).

Branschsaneringsutredningen - som var den utredning som låg till grund för nu aktuell proposition - konstaterade att fusket med bl.a. svart arbetskraft även förekommer inom de s.k. faktureringsbranscherna. Bland annat kan nämnas entreprenadbranscher, t.ex. delar av bygg- och anläggningsbranschen. När det gäller byggbranschen föreslås i proposition 2005/06:130 att bestämmelser om omvänd skattskyldighet införs i mervärdesskattelagen (1994:200) för att försvåra undandragandet av mervärdesskatt inom byggsektorn. Riksdagen kommer senare under våren 2006 att behandla denna proposition. Då åtgärder för att minska skatteundandragandet i byggbranschen övervägs i annan ordning finner utskottet inte någon anledning till ett särskilt tillkännagivande i denna del.

Genom det anförda finner utskottet motion Sk14 tillgodosedd.

Schablonbeskattning för vissa branscher

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motion med yrkande om tillkännagivande om att regeringen förutsättningslöst skall fortsätta att utreda fråga om schablonbeskattning för vissa branscher.

Jämför reservation 3 (kd) och särskilt yttrande (v).

Motion

Kristdemokraterna yrkar i motion Sk12 yrkande 2 av Per Landgren m.fl. (kd) att riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin mening att regeringen skall låta förutsättningslöst utreda frågan om schablonbeskattning för vissa branscher. Kristdemokraterna anser att förslaget med personalliggare trots allt är ett försök att åtgärda ett allvarligt samhällsproblem, nämligen skattefusk, men metoden är olämplig. Skattesystemet för kontantbranschen behöver ses över i grunden. Det mest naturliga för kontantbranscherna torde vara att införa schablonbeskattning eller klumpsummebeskattning. Kristdemokraterna menar att en statlig utredning förutsättningslöst behöver se över möjligheterna till schablonbeskattning. En utredning skall i ett första steg syfta till att en schablonbeskattningsmodell prövas i några enstaka kontantbranscher i en region.

Utskottets ställningstagande

Frågan om schablonbeskattning väcktes ursprungligen av Branschsaneringsutredningen år 1996. Utredningen kom med två betänkanden (SOU 1996:172 och 1997:111). Därefter har Skatteverket i två promemorior inventerat fördelar och nackdelar med att använda schabloniserade inslag vid beskattningen. Slutligen tillsattes under 2004 en arbetsgrupp inom Finansdepartementet för att göra en bred genomgång av de schablonbeskattningsmodeller som tidigare hade skisserats. Arbetsgruppen skulle ta ställning för lämplig modell som kompletterar och stöttar den konventionella beskattningen. Arbetsgruppens förslag har slutligen utmynnat i nu aktuell proposition vari ett förslag till nytt kontrollsystem har lagts fram. Systemet kan sägas bygga på den uppfattningen att en verksamhet i varje fall bör ha genererat så pass mycket intäkter att arbetskraftskostnaderna har kunnat täckas. Enligt propositionen är det också regeringens åsikt att systemet i förlängningen bör få ett så brett tillämpningsområde som möjligt, dvs. i praktiken omfatta samtliga branscher där man vet att skattefusket är stort. Dock bör inledningsvis tillämpningsområdet begränsas.

Utskottet finner liksom motionärerna att det finns stora fördelar med schabloniserade inslag i beskattningen. Denna fråga har emellertid under lång tid och i olika former varit föremål för utredning. Dessa utredningar har slutligen utmynnat i nu aktuellt förslag till lag om särskild skattekontroll. Ett sådant system med schabloniserade inslag vid beskattningen, som nu föreslås, har inte tidigare prövats i Sverige varför, inte minst av utvärderingsskäl, det kan finnas anledning att, i varje fall initialt begränsa tillämpningsområdet till vissa branscher där problemet med svartarbete och oredovisade inkomster är erkänt omfattande. För närvarande får frågan om schablonbeskattning anses vara väl utredd, och utskottet finner inte skäl att föregripa de utvärderingar som kommer att göras utifrån tillämpningen av den nu föreslagna lagstiftningen.

Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk12 yrkande 2.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1.	Effektivare skattekontroll, punkt 1 (fp, kd)
	av Anna Grönlund Krantz (fp), Gunnar Andrén (fp) och Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag till

lag om särskild skattekontroll i vissa branscher,

lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),

lag om ändring i skattebetalningslagen såvitt avser 1 kap. 2 §, 21 kap. 5 § 8 samt 22 kap. 4 och 11 §§, och antar lagförslagen i övrigt.

Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:Sk12 yrkande 1 och 2005/06:Sk13 samt bifaller delvis proposition 2005/06:169.

Ställningstagande

Vi är bekymrade över det omfattande fusk som förekommer inom vissa kontantbranscher och anser att allt skattefusk skall bekämpas med så effektiva medel som möjligt. Förslaget med personalliggare är ett försök att bekämpa skattefusk, men vi anser dock inte att detta system är rätt väg att gå för att bekämpa fusket. Det är redan krångligt nog att vara företagare i dag med omfattande och invecklade regelverk som skall följas. Att därutöver tvingas att föra personalliggare och se till att denna är korrekt uppdaterad vid varje tidpunkt innebär en stor börda i en näring som exempelvis restaurangbranschen där företag kan ha många deltidsanställda med varierande arbetstider. Företagandets villkor kräver ett mer flexibelt regelverk än vad en ordning med personalliggare innebär. Det finns en stor risk att laglydiga företagare kommer att begå misstag med personalliggaren, vilket får till följd att det blir fel även när företagen försöker följa reglerna. Systemet med personalliggare är rättsosäkert till sin konstruktion och kommer att leda till att restaurangägare och frisörer kan komma att tvingas betala 10 000 kr eller mer i avgifter för formella fel. Skatteverkets möjligheter att avslöja de stora fuskarna inom branscherna kommer däremot inte att öka nämnvärt.

Mot bakgrund av vad som ovan anförts bör riksdagen bifalla motion Sk12 yrkande 1 och Sk13 och avslå regeringens förslag till ny lag om effektivare skattekontroll för vissa branscher jämte föreslagen följdlagstiftning.

2.	Fortsatt samordning m.m., punkt 2 (m, kd, c)
	av Ulf Sjösten (m), Stefan Hagfeldt (m), Lars Gustafsson (kd), Staffan Danielsson (c) och Anne-Marie Pålsson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om fortsatt samordning m.m. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Sk14 yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Regeringens proposition rörande effektivare skattekontroll är ett steg i rätt riktning för bekämpning av den "svarta" oredovisade sektorn av den svenska ekonomin och ger framför allt skattebrottsenheterna rimliga verktyg för eftersökande och omhändertagande av räkenskapsmaterial och en lagstadgad rätt att medverka vid husrannsakningar.

Utredning av ekonomiska brott är en komplicerad och svår process som kräver stor kompetens och kunskap hos ett antal rättsvårdande aktörer i samverkan. Det kräver också stor kontinuitet i verksamheten. Insikter om samhällets sårbarhet i relation till den grova ekonomiska brottsligheten ledde fram till att Ekobrottsmyndigheten bildades den 1 juli 1998. Åklagare och poliser samlokaliserades på försök i de tre storstadslänen. Till detta kom inrättandet av särskilda skattebrottsenheter med Skatteverket som huvudman. Förundersökningsledningen vid dessa enheter sker via ekobrottsmyndigheten.

I övriga delar av landet bedrivs verksamheten traditionellt via polisdistriktens ekorotlar och särskilda ekoåklagare hos åklagardistrikten.

Den del av ekobrottsbekämpningen som växer för närvarande är Skatteverkets skattebrottsenheter. Personalen utbildas vid Polishögskolan och utredningarna leds av Ekobrottsmyndighetens förundersökningsledare. Organisatoriskt är dock skattebrottsenheterna helt skilda från Ekobrottsmyndigheten och de lokala åklagar- och polisorganisationerna. Detta förhållande underlättar inte flexibilitet och effektivitet i ekobrottsbekämpningen. Kriminalunderrättelseverksamheten och den avancerade spaningen är förbehållen polis och åklagare trots att samtliga myndigheter som bekämpar ekobrottslighet ofta arbetar med samma grovt kriminella människor. Omfattande utredningar kräver resurser både personellt och kunskapsmässigt. Bland annat har Ekobrottsmyndigheten i Göteborg nyligen signalerat personalindragningar till tidigare omfattande ekobrottsutredningar. Ledande företrädare för myndigheten har sagt att man nu måste fundera över hur stora mål man kan ägna sig åt i framtiden.

Framtiden för Ekobrottsmyndigheterna har belysts i olika utredningar. Det är hög tid att, efter att ha bedrivits som försök under snart åtta år, fundera över och ta ställning till organisationsformen med Ekobrottsmyndigheten kombinerat med Skatteverkets skattebrottsenheter och göra det till en permanent organisation för hela landet. Det är viktigt med en helhetssyn utifrån ett operativt verksamhetsperspektiv, och då bör frågan om ytterligare samverkan/samgående för de rättsvårdande myndigheter som bekämpar den ekonomiska brottsligheten i Sverige prövas.

I propositionen finns också förslag om utökad skattekontroll inom vissa branscher. Förslaget är bra men riktar sig i första hand till de s.k. kontantbranscherna. Det är viktigt med särskild kontroll av de branscher som traditionellt anses vara belastade med brottslighet och fusk. I det sammanhanget vill vi betona vikten av åtgärder inom byggbranschen. Alla åtgärder som rättsvårdande myndigheter vidtar för att bekämpa ekonomisk brottslighet där en viss bransch är i fokus bör ske i samråd med berörd branschorganisation.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

3.	Schablonbeskattning för vissa branscher, punkt 3 (kd)
	av Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om schablonbeskattning för vissa branscher. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Sk12 yrkande 2.

Ställningstagande

Vi inom Kristdemokraterna anser att skattefusk är djupt omoraliskt och måste bekämpas. Vi anser att förslaget med personalliggare trots allt är ett försök att åtgärda ett allvarligt samhällsproblem, nämligen skattefusk, men metoden är olämplig. Riksdagen måste närma sig problematiken med svartarbete från ett annat håll.

För att förstå fusk och svartjobb måste politiker först ställa sig frågan hur beskattningen av kontantbranscherna är beskaffad. Samtidigt är skattekilarna inom tjänstebranschen mycket höga och incitamenten att fuska starka. Det är därför Kristdemokraternas åsikt att skattesystemet för kontantbranscherna behöver ses över i grunden. Vi är inte främmande för ett regelverk för dessa branscher som faktiskt står vid sidan om det existerande regelverket så länge skattebördan kan anses vara jämförbar.

Vi är inte främmande för att skapa en ny företagsform för kontantbranscher med radikalt annorlunda skatteregler såtillvida att skattebördan kan anses jämförbar med den i andra branscher. Det mest naturliga för kontantbranscherna torde vara att införa schablonbeskattning eller klumpsummebeskattning.

I den promemoria som ligger till grund för föreliggande proposition ägnas ett kapitel åt schablonbeskattning. Promemorians slutsats är att schablonbeskattningen inte är aktuell då uppdragsgivaren (regeringen) efterfrågar en modell som i allt väsentligt utgör en del av det reguljära skattesystemet. Vi kristdemokrater menar att en statlig utredning behöver se över möjligheterna till schablonbeskattning förutsättningslöst. Utredningen skall i ett första steg syfta till att en schablonbeskattningsmodell prövas i några enstaka kontantbranscher i en region.

Jag yrkar därför att riksdagen beslutar att uppdra åt regeringen att utarbeta ett förslag till försöksverksamhet med schablon- och/eller klumpsummeskatt i en eller flera branscher i en region.

Vad som ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Särskilt yttrande

Schablonbeskattning för vissa branscher, punkt 3 (v)

Marie Engström (v) anför:

Vänsterpartiet har i olika sammanhang tagit upp behovet av att införa schablonskatt vilket skulle kunna vara ett effektivt sätt att förhindra skatteundandragande. I vissa branscher förekommer många små betalningar, ofta med kontanter, vid köp av tjänster, t.ex. i restaurang- och frisörbranscherna. Inom dessa branscher förekommer också att de seriösa företagen konkurreras ut av företag som kan hålla lägre priser till följd av undanhållen skatt.

Skatteverket har tidigare, på uppdrag av regeringen, i rapporter gjort principskisser för hur schablonbeskattning skulle kunna utformas i mindre företag. I en diskussion kring nya metoder måste för- och nackdelar vägas mot varandra. En schablon kan naturligtvis uppfattas som om man inkräktar på kravet om rättvis beskattning och mindre exakthet för den enskilde. Det skall vägas mot fördelar i form av förenkling och minskat skatteundandragande. Goda erfarenheter kan styrka detta. Som ett första steg bör schablonbeskattning införas, lämpligen som ett försök, i en eller flera kontantbranscher.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2005/06:169 Effektivare skattekontroll m.m.:

Riksdagen antar regeringens förslag till

1.    lag om särskild skattekontroll i vissa branscher,

2.    lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),

3.    lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

4.    lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),

5.    lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483),

6.    lag om ändring i lagen (1997:1024) om Skatteverkets medverkan i brottsutredningar,

7.    lag om ändring i lagen (1999:90) om behandling av personuppgifter vid Skatteverkets medverkan i brottsutredningar,

8.    lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),

9.    lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet,

10.  lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter.

Följdmotioner

2005/06:Sk12 av Per Landgren m.fl. (kd):

1.	Riksdagen avslår regeringens förslag om att ålägga vissa företag att föra personalliggare.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att förutsättningslöst utreda schablonbeskattning för vissa branscher.

2005/06:Sk13 av Anna Grönlund Krantz m.fl. (fp):

Riksdagen avslår förslaget till lag om särskild skattekontroll i vissa branscher.

2005/06:Sk14 av Ulf Sjösten och Jörgen Johansson (m, c):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av fortsatt samordning av de rättsvårdande myndigheternas kamp mot den ekonomiska brottsligheten i Sverige.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att även arbeta mot fusk och skatteundandraganden i byggbranschen.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag