EES-avtalet och advokaterna, m.m.
Betänkande 1992/93:JuU13
Justitieutskottets betänkande
1992/93:JUU13
EES-avtalet och advokaterna, m.m.
Innehåll
1992/93 JuU13
Propositionen
I proposition 1992/93:64 har regeringen (Justitiedepartementet) föreslagit att riksdagen antar ett i propositionen framlagt förslag till lag om ändring i rättegångsbalken (RB).
Lagförslaget, vilket lämnats utan erinran av Lagrådet, har fogats till betänkandet, se bilaga.
Motion
I en med anledning av propositionen väckt motion, 1992/93:Ju7, av Karl Gustaf Sjödin (nyd) yrkas att riksdagen förtydligar förslaget till ändring i 21 kap. 3 § RB i enlighet med vad i motionen anförts om utländska medborgare som försvarare.
Utskottet
Inledning
Sverige har tillsammans med övriga sex EFTA-stater undertecknat ett omfattande avtal med EG och dess medlemsstater om ett europeiskt samarbetsområde (EES-avtalet) som nyligen antagits av riksdagen (prop. 1991/92:170, 1992/93:EU1, rskr. 18). Genom EES-avtalet har Sverige förbundit sig att inom vissa områden anpassa sina författningsbestämmelser till vad som gäller på motsvarande områden i EG. Bl.a. skall Sverige anpassa sin lagstiftning till olika direktiv och förordningar som framgår av bilagor till avtalet. Sverige har också förbundit sig att respektera de rättigheter och skyldigheter om personers och tjänsters fria rörlighet som lagts fast av EG-domstolen. I detta ärende behandlas två EG-direktiv som syftar till att skapa förutsättningar för den fria rörligheten inom dessa områden. Det handlar dels om ett direktiv som rör möjligheterna för advokater från EES-stater att vara verksamma inom EES-området, dels om ett direktiv om erkännande av vissa högre examina. I propositionen föreslås att de aktuella reglerna införlivas i svensk rätt genom att arbetas in i RB. I propositionen beaktas även vissa av de krav den generellt sett snabba internationaliseringen inom advokatområdet ställer på regleringen i RB. En del av de valda lösningarna går därför längre än vad EES-avtalet i och för sig kräver.
Propositionens huvudsakliga innehåll m.m.
När det gäller reglerna om ombud vid rättegång föreslås att kravet på svenskt medborgarskap avskaffas. Det nuvarande kravet på att ombud skall ha hemvist i Sverige avskaffas också och ersätts med ett krav på hemvist inom EES-området. Det föreslås vidare bl.a. att kravet att ett ombud skall behärska svenska språket uttryckligen skall framgå av RB.
I propositionen föreslås också att regler införs som innebär att en advokat från EES-området som tillhandahåller advokattjänster i Sverige i princip skall jämställas med en svensk advokat. Det innebär t.ex. att en sådan advokat kan bli förordnad till offentlig försvarare om rätten finner honom lämplig. Den utländske advokaten skall använda sitt hemlands advokattitel uttryckt på det landets språk. Advokaten är skyldig att följa svenska regler om god advokatsed, och i princip gäller samma regler om tillsyn och sanktioner för den utländske advokaten som för en svensk advokat.
Från huvudregeln att EES-advokat skall jämställas med svensk advokat föreslås två undantag. Sålunda omfattas inte de advokattitlar som EES-advokaterna använder av straffskyddet i 17 kap. 15 § tredje stycket brottsbalken. För EES-advokater gäller inte heller bestämmelsen i 8 kap. 4 § andra stycket RB att verksamhet som advokat inte får bedrivas i bolag med annan än advokat eller i aktiebolag utan dispens från advokatsamfundets styrelse. Det senare undantaget innebär bl.a. dels att en svensk advokat måste ha dispens för advokatverksamhet tillsammans med en EES-advokat, dels att en EES-advokat över huvud taget inte behöver dispens för samarbete i olika former. När det gäller bestämmelsen i RB aviseras fortsatta överväganden i propositionen.
Propositionen innehåller även förslag om ändringar i de regler som behandlar förutsättningarna att bli antagen som ledamot av Sveriges advokatsamfund. Medborgarskaps- och hemvistkraven föreslås anpassade till EES-avtalet. Det föreslås också att en utbildning som i ett annat EES-land krävs för att bli advokat där skall erkännas i Sverige. En förutsättning är dock att sökanden genomgått ett lämplighetsprov som visar att han har tillräckliga kunskaper om den svenska rättsordningen. Det föreslås dessutom en möjlighet för advokatsamfundet att i det enskilda fallet medge undantag från utbildningskraven för den som är medlem i ett utländskt advokatsamfund.
För offentligt anställda inom rättsväsendet krävs enligt propositionen inte några ändringar av gällande regler enligt EES-avtalet. De krav beträffande svenskt medborgarskap och viss typ av utbildning som i dag finns bedöms därför kunna kvarstå oförändrade.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer.
Motionen
I motion Ju7 framförs farhågor för att lagändringarna skall komma att innebära att utländska medborgare med anknytning till terrorism eller annan allvarlig brottslighet får möjlighet att uppträda som försvarare. Motionären yrkar att det i 21 kap. 3 § RB införs en bestämmelse som förhindrar detta.
Överväganden
Utskottet delar de bedömningar om behovet av lagändringar m.m. med anledning av EES-avtalet som görs i propositionen.
När det gäller den särskilda frågan om försvarares lämplighet som tas upp i motion Ju7 kan utskottet konstatera att det redan finns uppställda lämplighetskrav, bl.a. innebärande att endast den som med hänsyn till redbarhet, insikter och tidigare verksamhet finnes lämplig får vara försvarare (se 21 kap. 3 § tredje stycket RB och där gjorda hänvisningar samt 21 kap. 5 § RB). Förslagen i propositionen innebär att samma krav på lämplighet som i dag ställs på svenska försvarare i fortsättningen också kommer att ställas på försvarare från EES-området. Enligt utskottets mening är motionen härigenom tillgodosedd. Utskottet avstyrker bifall till motion Ju7.
Utskottet har ingenting att erinra mot lagförslaget och tillstyrker bifall till det.
I övrigt har utskottet ingenting att anföra med anledning av propositionen och motionen.
Hemställan
Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:64 och med avslag på motion 1992/93:Ju7 antar det genom propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken.
Stockholm den 26 november 1992
På justitieutskottets vägnar
Britta Bjelle
I beslutet har deltagit: Britta Bjelle (fp), Lars-Erik Lövdén (s), Göthe Knutson (m), Bengt-Ola Ryttar (s), Birthe Sörestedt (s), Nils Nordh (s), Göran Magnusson (s), Karl Gustaf Sjödin (nyd), Sigrid Bolkéus (s), Kent Carlsson (s), Christel Anderberg (m), Liselotte Wågö (m), Karl-Göran Biörsmark (fp), Kjell Eldensjö (kds) och Lars Petersson (c).
Bilaga