Domstolsförvaltningen
Betänkande 1993/94:JuU10
Justitieutskottets betänkande
1993/94:JUU10
Domstolsförvaltningen
Innehåll
1993/94 JuU10
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar utskottet ett regeringsförslag om ändrad förvaltning m.m. inom domstolsväsendet.
I syfte att förstärka domstolarnas självständighet föreslår regeringen en ökad självförvaltning inom domstolsväsendet, ändrad sammansättning av och ändrade arbetsformer för styrelsen för den administrativa centralmyndigheten samt ändringar i sättet att i övrigt leda myndigheten. Det föreslås också ändringar i sammansättningen av Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet.
Utskottet ställer sig i princip positivt till att så mycket som möjligt av beslutsbefogenheter och ansvar för de löpande arbetsuppgifterna decentraliseras till domstolarna. Utskottet tillstyrker bifall till propositionen vad avser förslagen om ändrad sammansättning av dels styrelsen för centralmyndigheten, dels Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet, men är kritiskt till förslagen i övrigt. Utskottet tillstyrker i sistnämnda hänseende bifall till två motioner vari yrkas avslag på propositionen. Utskottet ansluter sig här till vad som anförs i motionerna om otillräckliga sakskäl och behov av ytterligare beredning. Enligt utskottets uppfattning besitter förslagen i dessa delar inte sådan saklig bärkraft att de bör ligga till grund för en nyordning.
Till betänkandet har fogats två reservationer (s) och en reservation (m, fp, c och kds).
Propositionen
I proposition 1993/94:17 har regeringen (Justitiedepartementet) föreslagit dels att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till
1. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
dels att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om
2. sammansättningen av och uppgiften för Domstolarnas förvaltningsmyndighets styrelse (avsnitt 6.2),
3. ledning av centralmyndighetens verksamhet i frågor om rättshjälp och de allmänna advokatbyråerna (avsnitt 7.3),
4. sammansättningen av Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet (avsnitt 8).
Lagförslaget har fogats till betänkandet, se bilaga.
Motioner
1993/94:Ju9 av Bengt Rosén (fp) vari yrkas att riksdagen avslår proposition 1993/94:17.
1993/94:Ju10 av Lars-Erik Lövdén m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar avslå proposition 1993/94:17.
Utskottet
Inledning
Bakgrund till propositionen
Under våren 1992 utarbetades inom Justitiedepartementet promemorian Domstolsväsendet -- Organisation och administration i framtiden (Ds 1992:38). Promemorian grundar sig bl.a. på Domstolsutredningens betänkande Domstolarna inför 2000-talet (SOU 1991:106) och den generella omvandlingen av de centrala förvaltningsmyndigheternas roll. Promemorian innehåller förslag om bl.a. tingsrättsorganisationen och specialdomstolarna. Vad gäller tingsrätterna föreslås i promemorian en domkretsreglering innebärande att 24 mindre tingsrätter skall läggas samman med andra och därmed upphöra som domstolar. Vidare föreslås att hovrätterna skall lämna de kvarvarande mindre tingsrätterna visst administrativt stöd och att kammarrätterna i viss utsträckning skall kunna göra detsamma beträffande vissa mindre länsrätter. Promemorian behandlar också Domstolsverkets (DV) framtid. I den delen uttalas i promemorian att det inte finns någonting som hindrar att DV på sikt avvecklas som centralmyndighet för domstolsväsendet, om de förslag i promemorian beaktas som lagts fram om ändrad domkretsindelning för tingsrätterna och administrativt stöd från överrätterna till mindre underrätter. DV:s uppgifter skulle då fördelas mellan domstolarna, regeringen och ett eventuellt nyinrättat stabsorgan utan centralmyndighetsuppgifter samt eventuellt andra centralmyndigheter. I promemorian läggs emellertid inte fram något detaljerat förslag om hur detta skall genomföras i praktiken. Promemorian har remissbehandlats.
Regeringen uppdrog genom ett beslut den 8 maj 1991 åt DV att avge förslag till olika besparingsåtgärder. DV redovisade i september 1991 uppdraget genom att till regeringen överlämna rapporten Omställning och minskning av den statliga administrationen inom domstolsväsendet -- redovisning av ett regeringsuppdrag (DV-Rapport 1991:9). Rapporten innehåller förslag till decentralisering av ansvaret för vissa löpande arbetsuppgifter till domstolar och myndigheter under DV.
Justitieministern uttalade i sin anmälan till 1993 års budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 3 s. 26), efter att ha tagit del av remissyttrandena över förslaget att lägga ned DV, att DV bör bli kvar som centralmyndighet för domstolsväsendet men att vissa verksamhetsmässiga och organisatoriska förändringar bör ske.
I sitt budgetbetänkande angående anslag till domstolsväsendet (1992/93:JuU24 s. 4 f) behandlade utskottet några motionsyrkanden som gick ut på att de minsta tingsrätterna inte skulle läggas ned. Utskottet noterade då att den slutsats som kunde dras av befintliga uppgifter var att några avgörande invändningar inte kunde riktas mot den nuvarande organisationen.
Domstolsverkets tillkomst
I sitt betänkande Ny domstolsadministration (SOU 1971:41) föreslog Domstolsverksutredningen att ett domstolsverk skulle inrättas som en central förvaltningsmyndighet med uppgift att leda och samordna den administrativa verksamheten inom domstolsväsendet. Förslaget tillkom som svar på ett behov av en centralt sammanhållen administration för domstolsväsendet. Före år 1971 hade domstolarna hand om sin egen administration direkt under Justitiedepartementet. Administrationen av tingsrätterna sköttes dock i huvudsak av hovrätterna. Efter 1971 års förvaltningsrättsreform handhade också kammarrätterna, Regeringsrätten och Högsta domstolen sin egen administration.
Riksdagen fattade under år 1972 principbeslut om inrättande av en central förvaltningsmyndighet (prop. 1972:1 bil. 4, JuU 1972:8, rskr. 159). I ärendet framhöll utskottet (s. 3 f) att utvecklingen inom domstolsväsendet i betydande grad rubbat förutsättningarna för den kamerala och administrativa verksamheten och ökat Justitiedepartementets redan tidigare oproportionerligt stora arbete med administrativa problem som rörde domstolarna. Uppbyggnaden av statens ekonomiadministrativa system, Statskontorets personaladministrativa system, rättsväsendets informationssystem och övriga ADB-system accentuerade enligt utskottet nackdelarna med den dåvarande uppdelningen av uppgifterna på skilda organ. En rationell drift och vidareutveckling av systemen skulle -- fortsatte utskottet -- underlättas om dessa stod under central ledning. Ett centralt organ var också önskvärt från allmänna planerings- och samordningssynpunkter. Uppgifterna borde enligt utskottet av principiella och praktiska skäl inte ligga på departemental nivå. Inte heller borde de decentraliseras till de särskilda enheterna; att lägga dem på skilda händer skulle medföra uppenbara olägenheter. Det var också olämpligt, och i fråga om vissa uppgifter uteslutet, att anförtro dem åt någon redan befintlig enhet inom domstolsväsendet, t.ex. någon av hovrätterna. Det anförda ledde utskottet till uppfattningen att det förelåg ett starkt behov att inom domstolsväsendet inrätta ett fristående centralt organ av permanent karaktär för planering och samordning av den administrativa verksamheten.
År 1973 fick Domstolsstyrelseutredningen i uppdrag att i detalj utreda frågorna om vilken ställning och vilka arbetsuppgifter som en central förvaltningsmyndighet inom domstolsväsendets område borde ha samt organisationen av en sådan myndighet. Utredningen redovisade sina förslag i betänkandet Central, regional och lokal domstolsförvaltning m.m. (Ds Ju 1974:5). Till grund för förslagen låg Domstolsverksutredningens betänkande, den verksamhet som den provisoriska myndigheten Domstolarnas organisationsnämnd (DON), som i vissa avseenden fungerade som central förvaltningsmyndighet för domstolarna, dittills bedrivit samt vad riksdagen hade uttalat om centralmyndighetens ställning och arbetsuppgifter.
Riksdagen beslutade därefter år 1974 att den centrala förvaltningsmyndigheten skulle inrättas den 1 juli 1975 (prop. 1974:1 bil. 4, JuU 1974:6, rskr. 128).
Under remissbehandlingen av Domstolsstyrelseutredningens betänkande, i motioner till riksdagen samt även i övrigt under riksdagsbehandlingen av propositionen med förslag till organisation av den nya centralmyndigheten för domstolsväsendet m.m. (prop. 1974:149, JuU 1975:1, rskr. 1) uttalades från olika håll starka invändningar mot tanken på en centralmyndighet. Invändningarna grundades på att en centralmyndighet inom domstolsväsendets område måste få en särställning i förhållande till andra centrala verk eftersom myndigheten inte kunde få handlägga ärenden som rörde den egentliga verksamheten inom förvaltningsområdet. Det framhölls att det skulle vara svårt, kanske omöjligt, att avgränsa en sådan centralmyndighets kompetensområde så att domstolarnas grundlagsskyddade självständighet inte skulle kränkas.
Riksdagen stod fast vid sitt ställningstagande att det inom domstolsväsendet skulle inrättas ett permanent, centralt organ för planering och samordning av den administrativa verksamheten. När det gällde vissa frågor om den nya myndighetens ställning och arbetsuppgifter frångick riksdagen regeringsförslaget bl.a. i fråga om arbetsordningar för tingsrätterna, ordförandeskapet i Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet och Notarienämndens ställning och uppgifter.
Domstolsverkets nuvarande organisation och arbetsuppgifter
Sedan DV inrättades har verket fått utvidgat ansvarsområde, och dess organisation har genomgått vissa förändringar. Verket är i dag central förvaltningsmyndighet för de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna, Försäkringsöverdomstolen, Bostadsdomstolen, arrendenämnderna, hyresnämnderna, Rättshjälpsmyndigheten och de allmänna advokatbyråerna. Verksamhetsområdet täcker 176 myndigheter med sammanlagt drygt 7 000 anställda. Härtill kommer ca 7 500 nämndemän. För budgetåret 1993/94 har 62 885 000 kronor anvisats till DV.
DV har, om beredningscentralen för fastighetsdata räknas in, 167 anställda. Antalet årsarbetskrafter uppgår då till 146. Chef för verket är en generaldirektör. Verket har en styrelse med sammanlagt åtta ledamöter varav generaldirektören är ordförande. För närvarande finns bland ledamöterna två riksdagsledamöter, två domare, en advokat samt två ledamöter som har förordnats efter nominering av fackliga organisationer.
DV består av ett sekretariat och fyra enheter, nämligen organisationsenheten, ekonomienheten, personalenheten och juridiska enheten. Varje enhet leds av en byråchef. Chefen för organisationsenheten är generaldirektörens ställföreträdare. I propositionen anges DV:s nuvarande arbetsuppgifter enligt följande.
Sekretariatet har hand om frågor som rör information, dokumentation och utbildning. Till sekretariatet hör också DV:s bibliotek.
Organisationsenheten är ansvarig för planering och prioritering av verksamheten inom förvaltningsområdet samt verkar för att arbetet inom området bedrivs effektivt. Enheten leder också arbetet med verkets anslagsframställning och svarar i samband med budgetarbetet för fördelningen av personalresurserna mellan myndigheterna inom förvaltningsområdet. Enheten svarar för inköp och fördelning av datautrustning samt för planering, samordning, utveckling och programmering av datasystem, liksom för driftsfrågor och systemunderhåll.
Ekonomienheten sköter den ekonomiska planeringen, budgetarbetet och medelsfördelningen, kontrollerar att verksamheten inom förvaltningsområdet bedrivs inom medgivna ekonomiska ramar och handlägger i övrigt löpande ärenden av ekonomisk natur. Enheten har i administrativa frågor också ledande och samordnande uppgifter som rör de allmänna advokatbyråerna.
Personalenheten handlägger främst övergripande personalfrågor av olika slag och vissa löpande ärenden som tjänstetillsättning, personalregistrering och löneadministration.
Juridiska enheten gör rättsutredningar samt utarbetar föreskrifter och anvisningar i juridiska frågor. Enheten har ledande och samordnande uppgifter i fråga om rättshjälp, fastighetsprojekt och inskrivningsfrågor. Enheten svarar vidare för utgivningen av handböcker och handledningar inom ansvarsområdet samt följer den lagstiftning som berör förvaltningsområdet och tar initiativ till förbättringar. Enheten utövar DV:s talerätt i rättshjälpsfrågor och svarar för yttranden till domstolarna beträffande kostnader som utgår av allmänna medel och handlägger även i övrigt ärenden av juridisk natur.
Inom DV finns också en personalansvarsnämnd som för domstolsväsendets del prövar frågor som avses i 15 kap. 3 § lagen (1976:600) om offentlig anställning (LOA). Personalansvarsnämnden består, förutom av generaldirektören som ordförande, av cheferna för personal- och juridiska enheterna samt två ledamöter som utses av regeringen efter nominering av de fackliga organisationerna.
DV utför kansligöromål även åt två fristående nämnder, nämligen Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet och Notarienämnden.
Tjänsteförslagsnämnden, som inrättades samtidigt som DV, har som huvuduppgift att avge förslag till regeringen i fråga om tillsättning av vissa ordinarie domartjänster. Nämnden beslutar också om bl.a. tillstånd enligt 12 kap. 3 § rättegångsbalken (RB) att vara rättegångsombud för lagfarna domare i och rättsbildade befattningshavare vid de allmänna domstolarna samt lämnar besked om bisyssla enligt 6 kap. 1 § LOA.
Notarienämndens ursprungliga uppgifter var, som framgått i det föregående, att svara för frågor om antagning till notarietjänstgöring och därmed sammanhängande frågor. Sedan den 1 juli 1990 tillsätts emellertid notarietjänster av DV. Verkets beslut kan överklagas till nämnden, som är slutinstans i dessa ärenden.
DV:s arbetsuppgifter kan även delas in i olika verksamhetsgrenar. Dessa är centralmyndighetsuppgifter, kollektiv service, direkt service till myndigheter, utvecklingsarbete, utbildning och information samt intern service.
Centralmyndighetsuppgifter förekommer på alla enheter inom verket. De viktigaste är de som har inriktning på ekonomistyrning såsom dimensionering av domstolar och myndigheter, resurstilldelning, upprättande av anslagsframställning, uppföljning av berörda domstolars och myndigheters budgetläge, framtagande av årsredovisning och bokslut. Inom verksamhetsgrenen centralmyndighetsuppgifter faller också fastställande av de olika taxor som tillämpas inom rättsväsendet och att föra statens talan i mål och ärenden enligt rättshjälpslagen samt att avge yttranden i mål och ärenden rörande avgifter och allmänna medel inom domstolsväsendet. DV är också klagoinstans i vissa administrativa frågor inom domstolsväsendet och vid överklagande av beslut enligt förordningen (1987:452) om avgifter vid de allmänna domstolarna.
Med kollektiv service avses sådan serviceverksamhet som inte riktar sig till någon speciell domstol eller myndighet utan riktar sig generellt till dessa. Exempel på sådan service är förvaltning och underhåll av olika administrativa stödsystem, centrala avstämningar i bokföringssystemen, vissa personalsociala och arbetsrättsliga frågor samt förhandlingsverksamhet. Vidare hör till denna verksamhetsgren den service som lämnas i form av centrala upphandlingsavtal, blankettframställning, biblioteksservice och beredskapsplanering. Arbetsuppgifter hänförliga till denna verksamhetsgren förekommer på alla enheter i DV.
Direkt service förekommer också på alla enheter och är sådan serviceverksamhet som riktas direkt mot en enskild domstol eller myndighet. Hit hör att producera indata i olika personal- och ekonomiadministrativa datasystem, annan löpande ekonomiservice och personaladministrativ service, löneadministration, planering och inredning av lokaler och all slags rådgivning.
Även utvecklingsarbete utförs av samtliga enheter i DV. Arbetet bedrivs huvudsakligen som ett 40-tal olika stora utvecklingsprojekt som antingen berör hela domstolsväsendet eller större eller mindre delar av detta. Som exempel nämns i regeringsförslaget utvecklandet av ett nytt databaserat målhanteringssystem för domstolarna, införande av ett avancerat redovisningssystem vid domstolar och tillhörande förvaltningsmyndigheter, utarbetande av nya normer för dimensionering av vissa domstolstyper samt uppföljning av viss ny lagstiftning. I verksamhetsgrenen ligger också sådant utvecklingsarbete som inte har blivit utformat som ett särskilt projekt, som t.ex. att på regeringens uppdrag utföra vissa mindre omfattande utredningar och utvärderingar.
Arbete med utbildning och information utförs i första hand inom utbildningssektionen som är knuten till sekretariatet men förekommer också inom övriga enheter. DV:s kursutbud är omfattande och rymmer såväl centrala och regionala som lokala utbildningsprogram.
Intern service är de arbetsuppgifter som behöver utföras för att administrera DV självt. Häri inryms bl.a. verksledningens arbete.
Frågor som rör Domstolsverkets uppgifter och organisation är aktuella i utredningen om Domstolarnas och domarnas ställning inför 2000-talet (dir. 1993:47).
Enligt direktiven skall utredningen belysa om och i vilken utsträckning den administrativa styrningen inom domstolsväsendet påverkar domarnas självständighet.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen läggs fram förslag om ökad självförvaltning av domstolsväsendet. Bland annat föreslås att domstolarna skall få större ansvar för sin administration och ett större inflytande över ledningen av den administrativa centralmyndigheten för domstolsväsendet. Detta åstadkoms dels genom att den verksamhet som i dag bedrivs av DV ges en något annorlunda och mer decentraliserad inriktning och dels genom att myndigheten skall ledas av en styrelse som är sammansatt av personer huvudsakligen hämtade från domstolarna. I detta sammanhang föreslås också att det fackliga inflytandet vid sidan av den arbetsrättsliga medbestämmandelagstiftningen bör ske i andra former än genom att de fackliga intressena finns representerade i styrelsen. Styrelsen skall ha ansvaret inför regeringen, och myndighetens chef skall i princip ansvara inför styrelsen. Myndigheten föreslås också byta namn till Domstolarnas förvaltningsmyndighet.
Ansvaret för rättshjälpsfrågor och frågor som rör de allmänna advokatbyråerna bör enligt propositionen även fortsättningsvis ligga kvar på den administrativa centralmyndigheten för domstolsväsendet. Verksamheten på dessa områden skall dock enligt förslaget ledas av myndighetschefen ensam, eventuellt med möjlighet för denne att i vissa fall samråda med en rådgivande nämnd. I propositionen föreslås också en ändrad sammansättning av Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet.
Domstolarnas förvaltningsmyndighets nya styrelse föreslås träda till den 1 januari 1994. Organisationsförändringar och ändringar i verksamheten föreslås träda i kraft den 1 juli 1994.
Utskottet vill tillägga att utskottet uppmärksammat att regeringen i sitt förslag till riksdagen (punkten 2) bl.a. hänför sig till ledningen av centralmyndighetens verksamhet i frågor om allmän rättshjälp. Av propositionen (avsnitt 7.1.1 och 7.1.3) framgår att här avses rättshjälpsfrågor i allmänhet.
Utskottets överväganden
Propositionen innehåller förslag till en ändrad förvaltning inom domstolsväsendet och ändrad sammansättning av och ändrade arbetsformer för styrelsen för den administrativa centralmyndigheten samt ändringar i sättet att i övrigt leda myndigheten.
Det föreslås också ändringar i sammansättningen av Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet. Denna fråga och vissa andra i propositionen behandlade frågor berördes inte i den ovan nämnda promemorian Domstolsväsendet -- Organisation och administration i framtiden (Ds 1992:38) utan har beretts inom Justitiedepartementet. Av propositionen framgår att synpunkter på förslaget under hand har inhämtats från bl.a. ordförandena i Högsta domstolen och Regeringsrätten, alla presidenter, lagmännen i de tre största tingsrätterna och länsrätterna samt DV.
Regeringsförslaget innehåller även en följdändring i sekretesslagen.
Regeringen anför i propositionen (s. 12 f) att det grundlagsmässiga skyddet och garantierna för domstolarnas självständighet i övrigt är så svaga att det främst för tilltron till rättssamhället och dess förmåga att möta påfrestningar i framtiden finns skäl att stärka domstolarnas självständighet genom ändrad lagstiftning. Domstolarna behöver enligt regeringen därutöver förstärkas också på andra sätt, bl.a. genom en ökad grad av självstyre så att domstolsväsendet så långt som möjligt blir självstyrande i administrativt hänseende.
I motion Ju9 (fp) och Ju10 (s) yrkas avslag på propositionen. I motion Ju10 anförs att det inte råder någon oenighet om att domstolarna i ökad utsträckning skall svara för sin administration medan motiveringarna i såväl motion Ju9 som i motion Ju10 i övrigt sammanfattningsvis går ut på dels att det saknas sakliga skäl till de föreslagna förändringarna, dels att frågorna behöver beredas ytterligare.
Utskottet konstaterar inledningsvis, vilket även regeringen gjort i propositionen, att de farhågor för inblandning i domstolarnas rättskipning som yppades vid DV:s tillkomst inte har besannats.
I fråga om decentralisering ställer sig utskottet för sin del positivt till att så mycket som möjligt av beslutsbefogenheter och ansvar för de löpande arbetsuppgifterna decentraliseras till domstolarna. Härigenom får domstolarna i ökad omfattning svara för sin administration och ta ett ökat ansvar för förvaltningen inom domstolsväsendet.
Utskottet ser positivt också på regeringens förslag rörande sammansättningen av centralmyndighetens styrelse. Utskottet delar regeringens uppfattning att domstolarnas inflytande över ledningen av den administrativa centralmyndigheten måste förstärkas som ett led i domstolsväsendets ökade självförvaltning. Myndigheten bör, som regeringen föreslår, ledas av en styrelse som är sammansatt av personer huvudsakligen hämtade från domstolarna. Utskottet delar regeringens uppfattning även i fråga om de fackliga representanterna i styrelsen. Utskottet anser i likhet med regeringen att den medborgerliga insynen och kontrollen av förvaltningsverksamheten är väl tillgodosedd på många olika sätt, och att den obestridliga kompetens som finns inom fackliga kretsar kan tas till vara genom rådgivande organ eller referensgrupper i ledningen av verksamheten utan att de fackliga intressena för den skull skall vara representerade i styrelsen. Utskottet anser sålunda i likhet med regeringen att behovet av fackligt inflytande i den administrativa centralmyndighetens styrelse är mindre framträdande och att fackliga representanter därför inte bör ingå i denna. Utskottet avstyrker bifall till motionerna Ju9 och Ju10 i nu aktuella delar.
Utskottet ställer sig också positivt till regeringens förslag rörande sammansättningen av Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet. Som anförs i propositionen bör det fackliga inflytandet över förslagsprocessen i stället tillgodoses inom ramen för den arbetsrättsliga medbestämmandelagstiftningen. Utskottet delar regeringens uppfattning att de två rent fackliga representanterna i nämnden bör utgå och avstyrker bifall till motionerna Ju9 och Ju10 i nu berörda delar.
I de avsnitt förslagen rör ändrade arbetsformer för styrelsen för den administrativa centralmyndigheten och ändringar i sättet att i övrigt leda myndigheten är utskottet dock kritiskt. Utskottet delar den uppfattning som framförs i motionerna Ju9 och Ju10 i fråga om otillräckliga sakskäl och behov av ytterligare beredning. Enligt utskottets uppfattning besitter förslaget i dessa delar inte sådan saklig bärkraft att de bör ligga till grund för förändrade arbetsformer och ändringar i sättet att leda myndigheten. Utskottet kan inte heller se några skäl att tillstyrka det föreslagna namnbytet. Centralmyndigheten bör alltså behålla beteckningen Domstolsverket. Utskottet, som således inte är berett att tillstyrka att riksdagen antar ifrågavarande förslag, tillstyrker bifall till motionerna Ju9 och Ju10 i dessa delar.
Utskottet konstaterar i detta sammanhang också att en utredning om domstolarnas och domarnas ställning inför 2000-talet pågår. Enligt utskottets uppfattning bör resultatet av denna utredning avvaktas innan ytterligare genomgripande förändringar beslutas.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande sammansättningen av centralmyndighetens styrelse att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:Ju9 i denna del och 1993/94:Ju10 i denna del godkänner vad regeringen förordat om sammansättningen av centralmyndighetens styrelse (avsnitt 6.2 delvis), res. 1 (s)
2. beträffande Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:Ju9 i denna del och 1993/94:Ju10 i denna del godkänner vad regeringen förordat om sammansättningen av Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet (avsnitt 8), res. 2 (s)
3. beträffande förvaltningen inom domstolsväsendet i övrigt att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ju9 i denna del och 1993/94:Ju10 i denna del avslår dels förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100), dels propositionen i övrigt i den mån den inte omfattas av utskottets hemställan ovan (avsnitten 6.2 delvis samt 7.3). res. 3 (m, fp, c, kds)
Utskottet hemställer att ärendet avgörs efter endast en bordläggning.
Stockholm den 9 december 1993
På justitieutskottets vägnar
Britta Bjelle
I beslutet har deltagit: Britta Bjelle (fp), Lars-Erik Lövdén (s), Jerry Martinger (m), Göthe Knutson (m), Bengt-Ola Ryttar (s), Birthe Sörestedt (s), Ingbritt Irhammar (c), Nils Nordh (s), Birgit Henriksson (m), Göran Magnusson (s), Liisa Rulander (kds), Karl Gustaf Sjödin (nyd), Sigrid Bolkéus (s), Siw Persson (fp) och Alf Eriksson (s).
Reservationer
1. Sammansättningen av centralmyndighetens styrelse (mom. 1)
Lars-Erik Lövdén, Bengt-Ola Ryttar, Birthe Sörestedt, Nils Nordh, Göran Magnusson, Sigrid Bolkéus och Alf Eriksson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med "Utskottet ser" och slutar med "aktuella delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att domstolarnas akuta problem är ärendebalanserna och den hårda belastningen. Att ändra sammansättningen av DV:s styrelse för att engagera de främsta domarna i att administrera domstolsväsendet förbättrar som utskottet ser det knappast läget. Utskottet kan inte heller se att det under de närmare tjugo år som DV existerat framkommit några sakliga eller principiella skäl för en ändrad sammansättning av styrelsen.
När det gäller de fackliga representanterna i styrelsen är det enligt utskottets uppfattning nödvändigt att det i bl.a. de centrala verken är väl sörjt för politisk och medborgerlig insyn. Det är också mycket betydelsefullt att personalen via sina organisationer har möjligheter att föra fram sina synpunkter rörande verksamheten och ta del i myndighetens ledning genom egna representanter i styrelsen. Utskottet anser sålunda att det även fortsättningsvis skall ingå fackliga ledamöter i DV:s styrelse.
Utskottet tillstyrker bifall till motionerna Ju9 och Ju10 i nu aktuella delar.
dels att utskottets hemställan under moment 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande sammansättningen av centralmyndighetens styrelse att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ju9 i denna del och 1993/94:Ju10 i denna del avslår propositionen såvitt avser sammansättningen av centralmyndighetens styrelse (avsnitt 6.2 delvis).
2. Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet (mom. 2)
Lars-Erik Lövdén, Bengt-Ola Ryttar, Birthe Sörestedt, Nils Nordh, Göran Magnusson, Sigrid Bolkéus och Alf Eriksson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Utskottet ställer" och på s. 9 slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
När det gäller regeringens förslag till ändrad sammansättning av Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet konstaterar utskottet att det inte framkommit några praktiska erfarenheter som talar för ett behov av förändringar. Att låta de fackliga representanterna i nämnden utgå innebär också att biträdespersonalen förlorar det direkta inflytandet över tillsättningen av de domare som i praktiken är deras chefer. I denna process har personalen ofta värdefulla erfarenheter att tillföra. Förslaget i övrigt torde dessutom leda till ökad administration vid nämnden. Utskottet är således inte berett att tillstyrka att riksdagen antar regeringens förslag på denna punkt och tillstyrker bifall till motionerna Ju9 och Ju10 i nu behandlade delar.
dels att utskottets hemställan under moment 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ju9 i denna del och 1993/94:Ju10 i denna del avslår propositionen såvitt avser ändrad sammansättning av Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet (avsnitt 8).
3. Förvaltningen inom domstolarna i övrigt (mom. 3)
Britta Bjelle (fp), Jerry Martinger (m), Göthe Knutson (m), Birgit Henriksson (m), Ingbritt Irhammar (c), Liisa Rulander (kds) och Siw Persson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med "I de avsnitt" och slutar med "förändringar beslutas" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar regeringens uppfattning att det grundlagsmässiga skyddet och garantierna för domstolarnas självständighet i övrigt är svaga och att det finns skäl att förstärka deras självständighet. I likhet med regeringen ser utskottet en förstärkning av domstolarnas självständighet som betydelsefull i första hand för tilltron till rättssamhället och dess förmåga att möta olika påfrestningar i framtiden. Utskottet anser att regeringsförslaget är väl ägnat att tillgodose de krav som bör ställas på domstolsförvaltningen beträffande arbetsformerna för centralmyndighetens styrelse och sättet att i övrigt leda myndigheten. Detsamma gäller ledningen av centralmyndighetens verksamhet i frågor om rättshjälp och de allmänna advokatbyråerna. Utskottet tillstyrker bifall till propositionen i dessa delar. Det sagda innebär att utskottet avstyrker bifall till motionerna Ju9 och Ju10 i nu behandlade delar.
Vad utskottet ovan anfört om allmän rättshjälp och rättshjälpsfrågor (s. 7) bör föranleda en justering i enlighet med vad som framgår av utskottets hemställan nedan.
dels att utskottets hemställan under moment 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande förvaltningen inom domstolsväsendet i övrigt att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:Ju9 i denna del och 1993/94:Ju10 i denna del och med bifall till propositionen
dels antar förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
dels godkänner vad regeringen förordat om uppgifterna för Domstolarnas förvaltningsmyndighets styrelse (avsnitt 6.2 delvis) och om ledning av centralmyndighetens verksamhet i frågor om allmän rättshjälp och de allmänna advokatbyråerna med den ändringen att orden "allmän rättshjälp" byts ut mot ordet "rättshjälp" (avsnitt 7.3).
Propositionens lagförslag
Bilaga