Djurskydd m.m.
Betänkande 1995/96:JoU14
Jordbruksutskottets betänkande
1995/96:JOU14
Djurskydd m.m.
Innehåll
1995/96 JoU14
Sammanfattning
I betänkandet behandlas sammanlagt 40 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 1995 om djurskydd och djurhälsa. Motionerna avser bl.a. frågor om fångstredskap för pälsdjur, pälsdjursuppfödning, svanskupering, samt djurskydds- och djurhälsoarbetet inom EU. Samtliga motions- yrkanden avstyrks, i flera fall dock med uttalanden om en fortsatt hög svensk ambitionsnivå när det gäller såväl nationellt som internationellt djurskydds- och djurhälsoarbete. Vidare hänvisar utskottet till tidigare ställningstaganden och pågående utredningsarbete.
Till betänkandet har fogats nio reservationer och ett särskilt yttrande.
Motionerna
1994/95:K224 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige som medlem i EU skall verka för bättre djurskydd och förbud mot användning av antibiotika i tillväxtbefrämjande syfte,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige inom EU skall verka för att djurhälsovårdsarbetet intensifieras genom utbyggt smittskyddsarbete och bekämpningsprogram mot djursjukdomar.
1994/95:L711 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om skärpta regler för användning av antibiotika och kadavermjöl i djurfoder.
1994/95:Jo218 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att bin bör klassas som djur.
1994/95:Jo226 av Patrik Norinder (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om dispenser för användande av s.k. kodressörer.
1994/95:Jo501 av Sigrid Bolkéus (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbudet mot att kupera svansar på vorsteh.
1994/95:Jo502 av Göthe Knutson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av lagen om import av djur samt karantänbestämmelserna i syfte att förhindra onödig slakt av friska djur i enlighet med vad som anförts i motionen.
1994/95:Jo504 av Rose-Marie Frebran (kds) och Gullan Lindblad (m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige inom EU bör medverka till en förbättrad och heltäckande djurskyddslagstiftning,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige i internationella sammanhang verkar för att samma regler för fångstredskap som gäller i Sverige skall gälla i andra länder.
1994/95:Jo505 av Dan Ericsson (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige som medlem av EU bör verka för bättre djurskydd och generellt förbud mot användning av antibiotika i tillväxtbefrämjande syfte,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige inom EU bör verka för att djurhälsoarbetet intensifieras genom utbyggt smittskyddsarbete och program för bekämpning av djursjukdomar,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige inom EU bör verka för en skärpning av EU:s direktiv om skydd av djur under transport (91/628/EEG),
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige som medlem i EU bör verka för ett totalförbud mot användning av BST i mjölkkobesättningar även efter år 2000.
1994/95:Jo508 av Alice Åström m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbud mot eldressyr av hundar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att man bör satsa medel för att utveckla de dressyrmetoder för "antijakt" som bygger på etologisk kunskap samt hundens möjligheter och förutsättningar.
1994/95:Jo510 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om obligatoriskt kontrollprogram av tbc på hjort.
1994/95:Jo513 av Lennart Beijer m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär ett samlat kraftfullt program för Sveriges arbete med djurskydds- och djurhälsofrågor inom den europeiska unionen enligt vad i motionen anförts.
1994/95:Jo514 av Patrik Norinder (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om svanskuperingsförbudet på vorsteh.
1994/95:Jo517 av Urban Ahlin (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skärpta straff för illegal handel med utrotningshotade djur och växter.
1994/95:Jo518 av Elisabeth Fleetwood och Ingvar Eriksson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om analys och utvärdering av svanskuperingsförbudet samt om en därav föranledd eventuell översyn av lagstiftningen.
1994/95:Jo519 av Birgitta Gidblom (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avveckling av pälsdjursfarmer.
1994/95:Jo520 av Birgitta Gidblom (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Sveriges insatser inom EU i djurskyddsfrågor.
1994/95:Jo521 av Birgitta Gidblom (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om EU:s importförbud av päls och skinn från länder där saxfångst är tillåten.
1994/95:Jo526 av Elving Andersson och Agne Hansson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Sveriges arbete i Internationella standardiseringskommissionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om EU:s förbud mot import av skinn och päls från länder där saxfångst är tillåten.
1994/95:Jo527 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det angelägna i att Sverige aktivt verkar för djurskyddsfrågor inom EU.
1994/95:Jo528 av Siw Persson (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att pälsdjursuppfödning i bur bör förbjudas,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen i övrigt anförts om pälsdjursuppfödning.
1994/95:Jo529 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om buruppfödning av pälsdjur,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om import av skinn från saxfångade djur,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om import av päls från länder som tillåter sax vid fångst av djur,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om längsta transporttid inför slakt,
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om subvention av slakttransporter,
25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förändring av Romfördraget.
1994/95:Jo530 av Ingvar Eriksson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att studera effekterna av epizootilagens tillämpning.
1994/95:Jo531 av Maggi Mikaelsson m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar om förbud av burfarmning av mink och räv,
2. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hållning av minkar för pälsproduktion.
1994/95:Jo806 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Sveriges roll i Internationella standardiseringskommissionens arbete för standarder för fångst av vilda djur,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Sveriges roll i EU:s relation till den nya världshandelsorganisationen WTO angående djurskydd,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att verka för ändrade WTO- regler gällande miljö- och djurskydd.
Utskottet
Djurskydd
Motionerna
Fångstredskap m.m.
Enligt motion Jo504 (kds, m) yrkande 6 bör Sverige i internationella sammanhang verka för att samma regler för fångstredskap som gäller i Sverige skall gälla i andra länder. I motion Jo521 (s) yrkas att Sverige skall agera för att EU genomför sitt importförbud beträffande päls och skinn från länder där saxfångst är tillåten. Sverige bör enligt motion Jo526 (c) yrkande 1 i arbetet inom Internationella standardiseringskommissionen verka för humana fångstredskap. Vidare bör Sverige inom EU förespråka ett genomförande av förbudet mot import av skinn och päls från länder där saxfångst är tillåten (yrkande 2). Sistnämnda krav återkommer även i motion Jo529 (mp) yrkande 19. I motionen yrkas vidare att import av päls från länder som tillåter sax vid fångst av djur förbjuds (yrkande 20). Enligt motion Jo806 (mp) bör den svenska regeringen prioritera arbetet inom Internationella standardiseringskommissionen (ISO) och verka för att inga fångst-redskap godkänns som inte uppfyller kraven på omedelbar död för djuren som fångas däri (yrkande 1). Vidare bör Sverige verka för att EU tar strid med World Trade Organisation (WTO) om WTO begär att EU:s importförbud skall upphävas (yrkande 2).
Pälsdjursuppfödning
Enligt motion Jo519 (s) är det knappast ekonomiskt möjligt att förändra djurhållningen vid pälsdjursfarmerna så att djuren kan bete sig naturligt och därför måste pälsdjursfarmningen avvecklas. Eftersom detta drabbar aktiva farmare bör avvecklingen ske på ett ansvarsfullt sätt gentemot dessa. I motion Jo528 (fp) yrkas att pälsdjursuppfödningen i bur skall förbjudas (yrkande 1). Enligt motionären går det inte att förena god djurhållning för rovdjur som mink och räv med ett helt liv i bur. Ett beslut om avveckling drabbar återstående farmare och staten bör därför överväga att ge bidrag till avvecklingen eller stödja investering i annan verksamhet (yrkande 2). I motion Jo529 (mp) framhålls att nuvarande regler, som tillåter att aktiva djur som mink och räv hålls instängda i burar, inte kan accepteras. Djuren har naturliga behov som inte kan uppfyllas i burarna. Buruppfödningen av dessa djur skall därför förbjudas (yrkande 18). Även i motion Jo531(v) yrkas att burfarmning av mink och räv förbjuds (yrkande 1). Om detta yrkande avslås bör i vart fall samma krav ställas på burhållningen av mink som av räv. Även minkarna bör slippa burarnas ståltrådsgolv och ges möjlighet till markkontakt. Vilka krav som bör ställas på de nya systemen, så att minkarnas naturliga beteende avseende behov av sociala kontakter, rörelse, sysselsättning och markkontakt tillgodoses, bör utredas (yrkande 2).
Svanskupering
Enligt motion Jo501 (s) är de svansskador som uppstår på vuxna hundar att betrakta som djurplågeri jämfört med det obetydliga ingrepp en rätt utförd svanskupering utgör på valpens andra levnadsdag. Svanskuperingsförbudet för vorsteh bör omedelbart upphävas. I motion Jo514 (m) framhålls att ett upphävande av svanskuperingsförbudet för vorsteh bör komma till stånd med hänsyn till djurskyddsaspekten. Enligt motion Jo518 (m) bör en analys och utvärdering av svanskuperingsförbudet genomföras som sedan kan ligga till grund för en eventuell översyn av lagstiftningen.
Övriga frågor
Enligt motion Jo218 (mp) bör bin klassas som djur. Därmed skulle bina omfattas av epizootilagstiftningen. Varroasjukan, som egentligen är ett kvalster, skulle då kunna bekämpas på ett bättre sätt än i dag. I motion Jo502 (m) framförs krav på en översyn av lagen om import av djur samt gällande karantänbestämmelser i syfte att förhindra onödig slakt av friska djur. Enligt motion Jo508 (v) är det viktigt att de dressyrmetoder som används på hundar utgår från ett positivt tänkande och inte ett strafftänkande. Grunden för en jaktren hund, oavsett om det gäller renar eller annan viltrenhet ligger i förebyggande valpträning, tidig prägling samt gedigen fostran och aktivering. Eldressyr av hundar bör därför förbjudas (yrkande 1). Medel bör anvisas till utvecklandet av de dressyrmetoder för "antijakt" som bygger på etologisk kunskap samt hundens möjligheter och förutsättningar (yrkande 2). I motion Jo510 (mp) yrkas att ett obligatoriskt kontrollprogram avseende tbc på hjort införs. Enligt motion Jo517 (s) har vårt västliga grannland Norge betydligt strängare lagstiftning än Sverige när det gäller illegal handel med utrotningshotade djur och växter. Låga straffsatser och stora ekonomiska intressen gör den illegala handeln förmånlig i jämförelse med annan brottslighet. För att undvika att svenska utrotningshotade djur dödas och fångas måste straffskalan skärpas. Polisen bör, efter norsk förebild, inrätta en central enhet med kunnande om denna handel samt ha operativa enheter ute på fältet. Enligt motion Jo226 (m) bör dispenser kunna ges i mjölkkostall med kodressörer installerade efter 1988. Lagstiftningen bör anpassas efter detta. Det kan även vara motiverat att komplettera villkoren för dispens med att halsbindslen skall vara av icke-ledande material och att betongbåspall skall vara täckt med gummimatta eller annat elisolerande material. Enligt motion Jo530 (m) kan tillämpningen av epizootilagen och konsekvenserna därav i vissa fall få förödande konsekvenser för enskilda djurägare. Ersättning utgår för avlivade djur men däremot inte för produktionsbortfall under väntetiden. En revision måste genomföras i syfte att utröna vilka förändringar i tillämpningen av gällande lagstiftning som eventuellt bör genomföras för att komma till rätta med dessa problem.
Utskottets överväganden
Fångstredskap m.m.
Sverige kan betraktas som ett föregångsland vad gäller föreskrifter som syftar till att minimera riskerna för att djur skall förorsakas onödigt lidande i samband med jakt med fångstredskap. Den testverksamhet som bedrivs vid Statens veterinärmedicinska anstalt har bl.a. inneburit ett flertal förändringar av jaktförordningen i denna riktning. Sverige är även engagerat i arbetet inom internationella fora med olika frågor som berör jakt- och fångstmetoder. Den 14 april 1983 ratificerade Sverige konventionen om skydd av europeiska vilda djur och växter samt deras naturliga miljö (Bernkonventionen). Konventionen innehåller bl.a. en indelning av djurarterna i två olika skyddsklasser (konventionens bilaga 1 och 2). Båda klasserna omfattas av ett generellt förbud mot vissa fångstmetoder (konventionens bilaga 4). Bl.a. råder ett förbud mot användningen av fällor som används för storskaligt eller icke selektivt infångande eller dödande. Under vissa begränsade förutsättningar kan undantag göras från det generella förbudet. De avtalsslutande parterna skall vartannat år rapportera till konventionens ständiga kommitté om de undantag som gjorts.
Ett internationellt samarbete pågår även beträffande utformningen av fångstanordningar. Inom Internationella standardiseringsorganisationen (ISO) bereds för närvarande ett förslag till gemensamma bestämmelser och rekommendationer beträffande nomenklatur, kravspecifikation för dödande och icke dödande fångstanordningar samt gemensamma normer för hur test av fångstanordningar skall genomföras. En teknisk standard för fångst-redskap avseende pälsdjur beräknas vara klar i december 1996. EU beslutade år 1991 att förbjuda bensax som fångstredskap fr.o.m. den 1 januari 1995. Från samma dag skulle även importförbud införas beträffande pälsar från djur upptagna på en till förordningen hörande lista såvida inte ursprungslandet antingen genom lagstiftning och administrativa åtgärder genomfört ett förbud mot bensax eller den i landet tillåtna använda fångstmetoden står i överensstämmelse med internationellt fastställd standard (ISO-standard) för fångstredskap (förordning 3254/91). I avvaktan på att den s.k. ISO-standarden skulle bli klar flyttades förordningens ikraftträdande fram till den 1 januari 1996. Som anförts ovan har utvecklingen av internationella standarder för human fångst inte kunnat slutföras under år 1995. Tredje land har därmed inte någon möjlighet att säkerställa att de fångstmetoder som tillämpas för de djurarter som förtecknats i en särskild bilaga till förordningen överensstämmer med internationellt överenskomna standarder för human fångst. Kommissionen har därför utarbetat ett förslag till rådet och parlamentet om en förändrad reglering på detta område och en senareläggning med ett år av genomförandet av de importrestriktioner som avses i förordningen. Under tiden hoppas man få framgång i försöken att nå en överenskommelse med de stater som fortfarande använder inhumana fångstmetoder.
Utskottet har tidigare framhållit att en slutlig lösning inte torde kunna uppnås utan en internationellt fastställd standard för ifrågavarande fångst-redskap. Utskottet förutsätter att regeringen med uppmärksamhet följer utvecklingen på detta område och även i fortsättningen inom EU och i andra internationella sammanhang verkar för att samma regler för fångst-redskap för vilda djur som gäller i Sverige även skall gälla i andra länder. Med det anförda föreslår utskottet att motionerna Jo504 yrkande 6, Jo521, Jo526 yrkandena 1 och 2, Jo529 yrkandena 19 och 20 samt Jo806 yrkandena 1 och 2 lämnas utan riksdagens vidare åtgärd, allt i den mån motionerna inte kan anses tillgodosedda.
Pälsdjursuppfödning
Utskottet har flera gånger tidigare behandlat frågan om pälsdjursuppfödningens förenlighet med djurskyddslagen (se bl.a. 1994/95:JoU1). Utskottet har därvid bl.a. framhållit att riksdagen i 4 § djurskyddslagen uppställt krav på att såväl djur inom animalieproduktionen som pälsdjur skall hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att det främjar deras hälsa och ger dem möjlighet att bete sig naturligt. Denna formulering innebär att det ställs strängare krav på ett hänsynstagande till varje djurarts behov av rörelsefrihet m.m. och till artens särskilda biologiska beteenden i övrigt. Utskottet konstaterade vidare att tillämpningsföreskrifterna givetvis måste utformas på ett sätt som är ägnat att uppfylla riksdagens intentioner.
Nya föreskrifter för lantbrukets djur har utfärdats av Jordbruksverket (SJVFS 1993:129), varvid inte minst kraven för hållande av pälsdjur har skärpts. I anslutning till föreskrifterna har även allmänna råd utarbetats. Speciellt långtgående är kraven på hållande av räv. Denna bestämmelse underställdes därför regeringen för avgörande i enlighet med begränsningsförordningen. Med anledning härav utfärdades i december 1995 vissa ändringar (SFS 1995:1225) i djurskyddsförordningen (1988:539). Ändringarna, som trätt i kraft den 1 januari 1996, innebär bl.a. att rävar bara får hållas på ett sådant sätt att deras behov av att vara tillsammans med andra rävar, röra sig, gräva och ägna sig åt annan sysselsättning kan tillgodoses. Vid ikraftträdandet befintliga anläggningar för hållande av räv får användas intill utgången av år 2000. Utskottet finner mot bakgrund av det anförda inte anledning att föreslå någon riksdagens åtgärd i anledning av motionerna Jo519, Jo528 yrkandena 1 och 2, Jo529 yrkande 18 samt Jo531 yrkandena 1 och 2. Motionerna avstyrks.
Svanskupering
Institutionen för kirurgi och medicin vid Sveriges lantbruksuniversitet har på uppdrag av Jordbruksverket genomfört en utredning avseende svansskador hos korthårig vorsteh och pointer. Resultatet, som redovisades i juni 1995, har remissbehandlats. Jordbruksverket har med anledning härav ej funnit skäl att föreslå något undantag från det rådande kuperingsförbudet. Utskottet har inget underlag för att göra någon annan bedömning. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Jo501, Jo514 och Jo518.
Övriga frågor
Bekämpningen av varroakvalstret liksom av smittsamma bisjukdomar regleras främst i bisjukdomslagen (1974:211) och i bisjukdomsförordningen (1974:212). Enligt förordningen åligger det Jordbruksverket att bl.a. följa sjukdomens uppträdande och spridning, utfärda föreskrifter om bekämpning och meddela råd och anvisningar. Det åligger länsstyrelsen att regionalt biträda verket när det gäller bekämpningen.
Som utskottet tidigare framhållit (1994/95:JoU1) måste den oro många biodlare känner inför varroakvalstrets etablering och fortsatta utbredning i Sverige tas på största allvar. Till viss del kan denna oro bero på den osäkerhet som råder om varroakvalstrets mer långsiktiga inverkan på biodlingen och om effekterna av de insatser som görs för att bekämpa den fortsatta spridningen. Stora biologiska och ekonomiska värden står på spel om inte varroakvalstret kan bekämpas på ett godtagbart sätt. Som tidigare konstaterats kan det finnas anledning att ytterligare pröva frågan om vilka bekämpningsinsatser som kan anses ägnade att på längre sikt trygga den svenska biodlingen. Denna fråga tillhör i första hand Jordbruksverkets ansvarsområde. Utskottet går i övrigt inte närmare in på problemen med varroa, vilka har behandlats av utskottet vid ett flertal tillfällen tidigare. Utskottet föreslår därför att motion Jo218 lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.
Enligt förordningen (1994:1830) om införsel av levande djur är införsel av djur och produkter av djur från ett land utanför Europeiska unionen inte tillåten om djuren eller djurprodukterna kommer från ett område från vilket införsel inte får ske till Europeiska unionen om de omfattas av ett införselförbud enligt särskilt beslut inom Europeiska unionen eller om transporten inte uppfyller svenska djurskyddsbestämmelser. Förordningens syfte är bl.a. att förebygga att smittsamma eller ärftliga djursjukdomar kommer in i landet och får ytterligare spridning här samt att tillgodose djurskyddsintresset. Med stöd av förordningen har Jordbruksverket bl.a. meddelat föreskrifter om införsel av hästdjur (SJVFS 1994:225). Enligt föreskrifterna får sådan införsel endast ske från länder inom Europeiska unionen och Norge samt annat land eller del av land enligt särskild bilaga. Med det anförda avstyrks motion Jo502.
Enligt Jordbruksverkets allmänna råd (1995:1) till 2 § djurskyddslagen (1988:539) bör elhalsband ej användas annat än av person som genomgått utbildning rekommenderad av Jordbruksverket. På regeringens uppdrag har en särskild utredare undersökt om användningen av el vid dressyr av hundar är förenlig med djurskyddslagen. Resultatet redovisades i oktober 1995 (Ds 1995:63). Bl.a. föreslås sådana lagändringar som gör det möjligt att förbjuda användningen av el som dressyrmetod. Förslaget ger möjlighet till undantag där hunden uppenbarligen skulle lida mer av annan dressyrmetod eller behöva avlivas. Förslaget bereds för närvarande inom regeringskansliet. Utskottet anser det lämpligt att avvakta resultatet av den fortsatta beredningen i denna fråga och föreslår därför att motion Jo508 yrkandena 1 och 2 lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.
Genom riksdagens beslut i november 1993 bemyndigades regeringen att meddela föreskrifter om vad som skall gälla för att kronhjortar och dovhjortar, som inte omfattas av någon hälsokontroll, skall få flyttas från ett hägn. I samband härmed konstaterade utskottet bl.a. att det för närvarande inte finns skäl att utmönstra tuberkulos ur epizootilagstiftningen. Vidare anslöt sig utskottet till regeringens förslag om ett frivilligt kontrollprogram för bekämpande av tuberkulos hos hjortdjur (1993/94:JoU11, rskr. 88). Jordbruksverket skall före den 1 maj 1996 redovisa en utvärdering av kontrollprogrammet. Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motionerna Jo510 och Jo530.
Hösten 1994 antog riksdagen en ny lag om åtgärder beträffande djur och växter som tillhör skyddade arter, m.m. (prop. 1994/95:117, JoU10, rskr. 94). Den antagna lagstiftningen innebar att man samlade alla regler om nationell och internationell handel samt övrig hantering och förvaring av vilt levande djur och växter under en lag. Härigenom skulle en effektivare kontroll av reglernas efterlevnad på detta område möjliggöras. Man framhöll särskilt att den nya lagen bör kunna förbättra möjligheterna att motverka den illegala handeln med hotade vilda djur och växter. Lagens ansvarsbestämmelser omfattar böter eller fängelse i högst sex månader. Vid grova brott kan dömas till fängelse i högst två år. Utskottet finner mot bakgrund av det anförda inte anledning att föreslå någon riksdagens åtgärd i anledning av motion Jo517. Motionen avstyrks.
Den 1 januari 1994 trädde förbudet mot elektriska kodressörer i kraft även för befintliga anläggningar. Som utskottet tidigare redovisat (1994/95:JoU1) har Jordbruksverket på eget initiativ låtit en arbetsgrupp utreda frågan om användningen av kodressörer. Arbetsgruppen, som har studerat kodressörernas för- och nackdelar, ansåg att de skall avskaffas. Jordbruksverket har dock under de två sista åren haft möjlighet att ge dispens från förbudet i speciella fall. Enligt vad utskottet erfarit har någon sådan dispens inte beviljats. Mot bakgrund av det anförda och då det i första hand ankommer på regeringen och berörda myndigheter att hantera denna fråga avstyrker utskottet motion Jo226.
Djurskyddsarbetet inom EU
Motionerna
I motion Jo504 (kds, m) framhålls att Sverige inom EU bör medverka till en förbättrad och heltäckande djurskyddslagstiftning (yrkande 2). I motionerna Jo505 (kds) yrkande 1 delvis och K224 (kds) yrkande 17 delvis framhålls att Sverige som medlem i EU bör verka för bättre djurskydd. Vidare framhålls i sistnämnda två motioner att Sverige inom EU även bör verka för att djurhälsovårdsarbetet intensifieras genom utbyggt smittskyddsarbete och bekämpningsprogram mot djursjukdomar (yrkande 2 resp. 18). I motion Jo505 yrkas vidare att Sverige som medlem i EU bör verka för ett totalförbud mot användning av BST (tillväxthormon) i mjölkkobesättningar även efter år 2000 (yrkande 4). I motion Jo513 (v) yrkande 1 begärs ett samlat kraftfullt program för Sveriges arbete med djurskydds- och djurhälsofrågor inom den europeiska unionen. Enligt motion Jo520 (s) bör Sverige utarbeta en plan för hur djurskyddsfrågorna skall drivas inom EU och vilka frågor som särskilt skall prioriteras. I motion Jo527 (fp) framhålls det angelägna i att Sverige aktivt verkar för djurskyddsfrågorna inom EU. Enligt motion Jo806 (mp) bör Sverige som medlem i EU verka för att WTO:s regler i framtiden ger större möjligheter att ta nationella eller regionala miljö- och djurskyddshänsyn (yrkande 3).
I motion Jo505 (kds) yrkas att Sverige inom EU verkar för en skärpning av EU:s direktiv om skydd av djur under transport (yrkande 3). Enligt motion Jo529 (mp) tillåter reglerna för djurtransporter inom EU djurplågeri. Sverige bör arbeta för att minimera tiden för transporter till slakt. Som ett första steg bör högsta gränsen sättas vid 6 timmar oavsett vilka länder transporterna går igenom (yrkande 21). I dag subventioneras slakttransporter som en underliggande del av EU:s jordbrukspolitik. Detta innebär stimulans åt djurtransporter och motverkar därmed mindre lokala slakterier (yrkande 22). Vidare framhålls i motionen att djur enligt Romfördraget inte betraktas som levande individer utan som handelsvaror. Sverige bör aktivt verka för en förändring av Romfördraget (yrkande 25).
I motionerna Jo505 (kds) och K224 (kds) yrkas att Sverige som medlem av EU bör verka för ett generellt förbud mot användning av antibiotika i tillväxtbefrämjande syfte (yrkandena 1 delvis respektive 17 delvis). Även i motion L711 (c) yrkande 8 framförs krav på skärpta regler för användning av antibiotika och kadavermjöl i djurfoder. EU bör förmås att tillämpa svenska regler.
Utskottets överväganden
Med den indelning som tillämpas inom EU hör till det veterinära området veterinära livsmedelsbestämmelser och bestämmelser om djurhälsa samt bestämmelser om avel, djurskydd och foder. De veterinära livsmedelsbestämmelserna omfattar regler om hygieniska krav vid produktion av och handel med livsmedel av animaliskt ursprung. Till de veterinära livsmedelsbestämmelserna hör också regler om förbud mot hormoner i produktionshöjande syfte och föreskrifter om gränsvärden för läkemedelsrester och andra föroreningar i kött. EU:s inre marknad innebär att varor fritt skall kunna föras över gränserna. All kontroll vid handel med djur skall ske i exportbesättningarna. Stickprovskontroller kan utföras på bestämmelseorten. Importlandets kontroller får inte utgöra handelshinder. En förutsättning för en fri inre marknad när det gäller handeln med djur och produkter av animaliskt ursprung är att det finns gemensamma bedömningar beträffande djurhälsa, smittsamma djursjukdomar och en gemensam bekämpningsstrategi. Sedan år 1964 har EU utvecklat för gemenskapen enhetliga djurhälsokrav och riskbedömningar när det gäller djursjukdomar för handel med samtliga djurslag samt produkter av dessa. Syftet med gemensamma hälsokrav och riskbedömningar är att underlätta handeln för dessa varor inom gemenskapen (64/432/EEG).
Avskaffandet av EU:s inre gränser innebär inte att djur och produkter av djur utan vidare kan transporteras mellan medlemsländerna. Den veterinära gränskontrollen har ersatts av en kontroll i ursprungsbesättningen i nära anslutning till transporten till ett annat land (90/425/EEG). Kontrollen utförs av en officiell veterinär. Stickprovskontroller får även göras på destinationsplatsen och, vid stark misstanke om felaktigheter, även under transporten. En transport av djur eller produkter av djur mellan medlemsländerna skall åtföljas av ett hälsointyg utfärdat av den officielle veterinären inom en angiven tid före exporten. Intyget skall bl.a. visa att djuren är friska och att de inte härrör från en besättning eller en region som spärrats av på grund av smittsamma djursjukdomar. Alla intyg som utfärdats måste anmälas via ett datakommunikationsnät (ANIMO) till den centrala myndigheten i mottagarlandet den dag de utfärdas. Samtidigt anmäls även uppgifter om transporten, som t.ex. transportsätt, transportväg, antal och typ av djur som transporteras, dag för avfärd samt den beräknade ankomstdagen. En viktig förutsättning för kontrollsystemet är att djuren är enhetligt identitetsmärkta. För att kunna ha en fri handel mellan medlemsländerna utan gränskontroller har konsekvent en s.k. zonindelning eller regionalisering genomförts vid sjukdomsutbrott. Detta innebär att handelsrestriktioner införs endast för ett begränsat område medan handel kan fortsätta med övriga delar av ett land. EU:s allmänna principer om sjukdomsfrihet och sjukdomsförebyggande åtgärder måste vara uppfyllda för att djur och produkter fritt skall kunna föras mellan de olika länderna.
EU har även gemensamma bestämmelser för import av levande djur från tredje land. Direktiv för sådan handel har sedan år 1972 (72/462/EEG) utfärdats för att skydda människors och djurs liv och hälsa. EU utför inspektioner vid de anläggningar som önskar exportera till EU. Inom EU har upprättats listor över länder, regioner och livsmedelsproducerande anläggningar som uppfyller EU:s krav på hygien och hälsa i fråga om djur och djurprodukter. Import av livsmedel kan dock även ske från länder med sämre hälsostatus och som alltså inte uppfyller EU:s krav. Sådan import får emellertid bara ske under särskilda villkor och från anläggningar godkända av EU. Inspektioner sker fortlöpande av tredje länders djurhållning, produktionsformer och veterinärväsende.
Det finns anledning att anta att medlemskapet i EU kommer att innebära en friare handel med levande djur och produkter från djur. Detta kan naturligtvis öka riskerna för att få in djursjukdomar i Sverige. Många av de sjukdomar som Sverige önskar skydda sig mot förekommer inte eller är mycket ovanliga här. Som framhölls av Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) i samband med medlemskapsförhandlingarna bör de ökade riskerna för introduktion i landet av nya smittämnen bl.a. kompenseras med åtgärder inom landet i form av ökad utbildning, diagnostiskt utvecklingsarbete och träning syftande till en bra och effektiv beredskap. Därigenom förbättras möjligheten till tidig upptäckt av ett sjukdomsutbrott. Vidtas adekvata åtgärder kan verkningarna av sjukdomsutbrott reduceras kraftigt. Utskottet konstaterar avslutningsvis att EU och Sverige har samma övergripande mål, dvs. att inte sprida smittsamma sjukdomar genom handel med djur eller produkter av djur. Målet är att skydda människors och djurs hälsa. Utskottet utgår ifrån att regeringens arbete på detta område även fortsättningsvis inriktas på att bevara det goda hälsoläget i Sverige. Sverige bör i detta sammanhang verka för ett intensifierat djurhälsoarbete med utbyggt smittskyddsarbete och program för bekämpning av djursjukdomar. Enligt utskottets bedömning är syftet med motionerna Jo505 yrkande 2, Jo513 yrkande 1 delvis och K224 yrkande 18 med det anförda i allt väsentligt tillgodosett. Yrkandena påkallar således ingen ytterligare riksdagens åtgärd.
Inom EU finns bestämmelser om hur djur skall hållas och skötas i direktiv 88/166/EEG om skydd av höns som hålls i bur, direktiv 91/629/EEG om skydd av kalvar och direktiv 91/630/EEG om skydd av grisar. I direktiven finns bl.a. vissa bestämmelser om utformning av och mått på utrymmen för sådana djur samt krav på utfodring, vattning, tillsyn och skötsel av djuren. Bestämmelser om skydd av djur vid slakt eller avlivning finns i direktiv 93/119/EEG. I direktivet finns bl.a. bestämmelser om drivning, uppstallning, fixering, bedövning, slakt och avlivning av sådana djur som föds upp och hålls för produktion av kött, skinn, pälsar eller andra produkter. I direktivet regleras också metoder för avlivning av djur vid sjukdomsbekämpning. De nämnda direktiven är minimidirektiv och Sverige kan behålla sina mer omfattande och strängare krav på detta område. I fråga om djurskydd har Sverige en högre målsättning än EU när det gäller att skapa den bästa möjliga miljön för djuren. Den svenska lagstiftningen omfattar alla djurslag i fångenskap. Lagen säger uttryckligen att djurhållning skall ske på ett sådant sätt att djuren skyddas mot sjukdom och att den främjar djurens hälsa. Något motsvarande eller liknande krav finns inte vare sig i Europarådskonventionerna, i EU:s direktiv eller i de enskilda EU- länderna. Utskottet konstaterar sammanfattningsvis att många av de regler som finns inom EU inte tillgodoser de djurskyddskrav som vi i Sverige anser berättigade. Sverige har som EU-medlem både möjlighet och skyldighet att agera för att förbättra djurskyddet inom gemenskapen. Både vissa av EU:s medlemsländer med intresse för djurskyddsfrågor och djurskyddsorganisationer i olika länder har stora förväntningar på Sverige i detta avseende. Utskottet förutsätter därför att regeringen och dess representanter på olika nivåer i EU- arbetet agerar fortsatt offensivt när det gäller djurskyddsfrågorna. Det anförda tillgodoser enligt utskottets mening syftet med motionerna Jo504 yrkande 2, Jo505 yrkande 1 delvis, Jo513 yrkande 1 delvis, Jo520, Jo527 och K224 yrkande 17 delvis. Motionsyrkandena bör därför inte föranleda någon riksdagens ytterligare åtgärd.
Med det anförda avstyrks även motion Jo806 yrkande 3.
EG:s direktiv om skydd av djur under transport är, till skillnad mot övriga djurskyddsdirektiv, totalharmoniserade direktiv. Direktiven gäller transport av djur inom, till och från gemenskapen. Nationella regler får tillämpas på transporter som understiger 50 km. Direktiven förbjuder transport av djur som inte är i skick för den avsedda transporten. Dessutom måste lämpliga åtgärder vidtas för djurens vård under transporten och vid ankomsten till bestämmelseorten. Vidare anges hur olika djurslag skall transporteras och hur transportfordonen skall vara utformade. I juni 1995 antog rådet ett nytt direktiv 95/29 (EG) om ändring i direktiv 91/628/EEG om skydd av djur vid transporter. Ändringen innebär en viss skärpning av tidigare tillämpliga regler. När det gäller transport av dräktiga kor och nyfödda kalvar kan Sverige tillämpa sina strängare regler under en övergångstid av tre år. Utskottet förutsätter att regeringen under denna övergångstid med kraft verkar för en ytterligare skärpning av EU:s bestämmelser på detta område. Målsättningen bör vara att Sverige skall kunna behålla sina strängare regler även efter övergångstidens slut. Med det anförda får syftet med motionerna Jo505 yrkande 3 och Jo529 yrkandena 21, 22 och 25 anses vara tillgodosett. Motionsyrkandena kan därmed lämnas utan vidare åtgärd.
Enligt djurskyddsförordningen är det förbjudet att tillföra djur hormoner eller liknande preparat i produktionshöjande syfte. Detsamma gäller för övriga EU-länder. Inom EU pågår ett arbete med att ta fram en förordning för att sammanföra samtliga bestämmelser som gäller åtgärder för att kontrollera förekomsten av bl.a. hormoner i levande djur och animalieprodukter. Vid sitt möte i Rom i juli 1995 beslutade Codex Alimentarius Comission vid en hemlig omröstning att godkänna ett förslag till högsta resthalter i animalieprodukter (Maximum Residue Levels, MRL) för fem hormoner som i vissa länder används inom animalieproduktionen i tillväxtbefrämjande syfte. Sverige röstade mot förslaget. Enligt uppgift röstade även övriga EU-länder mot förslaget. Tre av dessa hormoner produceras naturligt i varierande halter i djur- och människokroppen. För dessa ämnen har en expertgrupp tillsatt av Världshälsoorganisationen bedömt att om de används på rätt sätt i animalieproduktionen är det osannolikt att resterna utgör någon hälsorisk för den som konsumerar köttet. Man har således bedömt att det för dessa ämnen inte behövs några MRL-värden. Codexbeslutet påverkar inte för närvarande det förbud som gäller både i Sverige och övriga EU-länder mot användningen av hormoner i tillväxtbefrämjande syfte, och inte heller påverkas förbudet mot import av kött från djur som har behandlats med hormoner. Antagandet av dessa MRL- värden kan dock på sikt innebära att det med hänsyn till GATT-reglerna blir svårare att hindra import av kött från hormonbehandlade djur till EU där resthalterna i köttet inte överstiger de antagna MRL-värdena.
Utskottet konstaterar sammanfattningsvis att bakgrunden till dessa förbud framför allt är konsumenternas oro samt att ifrågavarande hormonbehandling inte kan betraktas som etiskt försvarbar. Utskottet utgår från att regeringen med kraft kommer att verka för att förbudet mot användning av hormoner i produktionsförbättrande syfte inte uppluckras. Sverige bör inte acceptera vare sig en uppluckring av detta förbud eller att import av kött från hormonbehandlade djur tillåts. Enligt utskottets bedömning är syftet med motion Jo505 yrkande 4 med det anförda i allt väsentligt tillgodosett. Yrkandet påkallar således ingen ytterligare riksdagens åtgärd.
Med anledning av de i motionerna Jo505 yrkande 1 delvis, K224 yrkande 17 delvis och L711 yrkande 8 framförda synpunkterna beträffande användning av antibiotika och kadavermjöl i djurfoder vill utskottet anföra följande. När det gäller antibiotika har Sverige enligt anslutningsavtalet med EU fått möjlighet att behålla sina regler under en fyraårig övergångs- period. Under denna period skall de svenska kraven ses över på grundval av vetenskaplig dokumentation som Sverige skall tillhandahålla. Förbudet mot inblandning av kadavermjöl i fodret får behållas under en övergångstid på tre år. Regeringen har tillkallat en särskild utredare som skall sammanställa och redovisa de vetenskapliga fakta och bedömningar som är av betydelse för ett ställningstagande i frågan om ett fortsatt förbud mot användningen av antibiotika, kemoterapeutika, koccidiostatika och andra tillväxtbefrämjande medel som tillsatser i foder. Uppdraget skall redovisas senast den 1 november 1997 (dir. 1995:71). I detta sammanhang bör framhållas att den nuvarande svenska foderlagstiftningens förbud mot inblandning av bl.a. antibiotika och kadavermjöl är ett resultat av en bred debatt. Förbudet är inte enbart veterinärvetenskapligt grundat, utan även etiska aspekter har beaktats i detta sammanhang. Det är angeläget att frågan om antibiotikatillsatser sätts in i ett större perspektiv rörande antibiotikans roll inom animalieproduktionen med avseende dels på risken för antibiotikaresistens, dels mer långsiktiga ekologiska effekter. Utskottet anser det lämpligt att avvakta resultatet av den fortsatta beredningen i dessa frågor och föreslår därför att motionerna Jo505 yrkande 1 delvis, K224 yrkande 17 delvis och L711 yrkande 8 lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande fångstredskap m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo504 yrkande 6, 1994/95: Jo521, 1994/95:Jo526, 1994/95:Jo529 yrkandena 19 och 20 samt 1994/95:Jo806 yrkandena 1 och 2,
res. 1 (v, mp)
2. beträffande pälsdjursuppfödning
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo519, 1994/95:Jo528, 1994/95:Jo529 yrkande 18 och 1994/95:Jo531,
res. 2 (v, mp)
3. beträffande svanskupering
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo501, 1994/95:Jo514 och 1994/95:Jo518,
4. beträffande bin
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo218,
res. 3 (mp)
5. beträffande karantänsbestämmelser och import av djur
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo502,
6. beträffande eldressyr av hundar m.m.
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo508,
res. 4 (v, mp)
7. beträffande bekämpningen av tbc hos hjort m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo510 och 1994/95:Jo530,
8. beträffande handel med utrotningshotade djur
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo517,
res. 5 (v, mp)
9. beträffande kodressörer
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo226,
10. beträffande djurhälsoarbetet inom EU
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo505 yrkande 2, 1994/95: Jo513 yrkande 1 delvis och 1994/95:K224 yrkande 18,
res. 6 (v)
11. beträffande djurskyddsarbetet inom EU
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo504 yrkande 2, 1994/95: Jo505 yrkande 1 delvis, 1994/95:Jo513 yrkande 1 delvis, 1994/95: Jo520, 1994/95:Jo527 och 1994/95:K224 yrkande 17 delvis,
res. 7 (v)
12. beträffande WTO:s regler
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo806 yrkande 3,
res. 8 (v, mp)
13. beträffande djurtransporter inom EU
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo505 yrkande 3 och 1994/95: Jo529 yrkandena 21, 22 och 25,
res. 9 (mp)
14. beträffande användningen av tillväxthormoner
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo505 yrkande 4,
15. beträffande antibiotika i djurfoder m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo505 yrkande 1 delvis, 1994/95:K224 yrkande 17 delvis och 1994/95:L711 yrkande 8.
Stockholm den 30 januari 1996
På jordbruksutskottets vägnar
Lennart Daléus
I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Sinikka Bohlin (s), Inge Carlsson (s), Göte Jonsson (m), Kaj Larsson (s), Ingvar Eriksson (m), Ingemar Josefsson (s), Carl G Nilsson (m), Eva Eriksson (fp), Ann-Kristine Johansson (s), Maggi Mikaelsson (v), Åsa Stenberg (s), Eva Björne (m), Gudrun Lindvall (mp), Lennart Brunander (c), Michael Hagberg (s) och Siw Wittgren-Ahl (s).
Reservationer
1. Fångstredskap m.m. (mom. 1)
Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med Sverige kan och på s. 7 slutar med anses tillgodosedda bort ha följande lydelse:
Sverige kan - - - (= utskottet) - - - inhumana fångstmetoder. Som framhålls i motion Jo529 är bensax förbjuden i Sverige. Utskottet förutsätter att regeringen med uppmärksamhet följer utvecklingen på detta område och även i fortsättningen inom EU och i andra internationella sammanhang verkar för att samma regler för fångstredskap för vilda djur som gäller i Sverige även skall gälla i andra länder. Självfallet bör också import av saxfångade djur vara förbjudet. Ett sådant förbud kan motiveras dels av konkurrensskäl, dels av skälet att vi inte skall exportera djurplågeri. En rimlig markering är då att all pälsimport från länder som tillåter bensax förbjuds. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo529 (mp) yrkandena 19 och 20 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motionerna Jo504 yrkande 6, Jo521, Jo526 yrkandena 1 och 2 samt Jo806 yrkandena 1 och 2 avstyrks i den mån de inte kan anses tillgodosedda.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande fångstredskap m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo529 yrkandena 19 och 20 och med avslag på motionerna 1994/95:Jo504 yrkande 6, 1994/95:Jo521, 1994/95:Jo526 och 1994/95:Jo806 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Pälsdjursuppfödning (mom. 2)
Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med Utskottet har och på s. 8 slutar med Motionerna avstyrks bort ha följande lydelse:
I stora delar är Jordbruksverkets förslag om nya föreskrifter för rävhållningen bra. Det är dock inte tillfredsställande att verket föreslår att de ekonomiska intressena skall gå före djurens och att de därmed skall kunna placeras i bur de sista månaderna. Att sätta rävar som fötts upp i hägn med markkontakt i burar de sista levnadsmånaderna kommer att innebära ett utdraget lidande och trauma för djuren. När det gäller farmningen av mink så skall den fortfarande ske i bur. Minken är ett rovdjur vars biotoper är våtmarker, sjöar och floder. Den vistas gärna i vatten och bor i ihåliga träd. Den är ett ensamlevande djur med stort behov av revir. Flera oberoende utredningar har slagit fast att minkarna inte kan tillgodose alla sina beteendebehov i burar. Bl.a. har konstaterats en hög frekvens av stereotyper hos de burfarmade minkarna. Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att burfarmning av mink och räv skall förbjudas. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett sådant förslag. För att inte snedvrida konkurrensen och exportera djurplågeriet bör även import av päls från buruppfödda djur förbjudas. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo519, Jo528 yrkandena 1 och 2, Jo529 yrkande 18 och Jo531 yrkande 1 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motion Jo531 yrkande 2 avstyrks i den mån den inte kan anses tillgodosedd med vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande pälsdjursuppfödning
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Jo519, 1994/95:Jo528, 1994/95:Jo529 yrkande 18 och 1994/95:Jo531 yrkande 1 samt med avslag på motion 1994/95: Jo531 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Bin (mom. 4)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med Bekämpningen av och på s. 9 slutar med vidare åtgärd bort ha följande lydelse:
Sedan några år grasserar sjukdomen varroa i vissa delar av Sverige. Om bin var klassade som djur skulle de innefattas av epizootilagen. Detta skulle enligt utskottets mening innebära att sjukdomen, som egentligen är ett kvalster, kunde bekämpas på ett bättre sätt än i dag. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo218 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande bin
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo218 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Eldressyr av hundar m.m. (mom. 6)
Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med Enligt Jordbruksverkets och slutar med vidare åtgärd bort ha följande lydelse:
Enligt förarbetena till djurskyddslagen skall alla djur som hålls i fångenskap skyddas mot lidande samt behandlas väl. Eldressyr bygger på uppfattningen att tillfogande av smärta/obehag är en bra dressyrmetod. Så är ej fallet. Försök visar att dressyr genom smärttillförsel inte ger någon bestående effekt. Effekten kvarstår endast i ett till två år. Vill man ha en bestående effekt måste man använda sig av etologiskt rätt utformade metoder som bygger på hundens möjligheter och förutsättningar. Avslutningsvis kan konstateras att alla dressyrmetoder måste utgå från ett positivt tänkande och inte ett strafftänkande. Grunden för att få en jaktren hund ligger i förebyggande valpträning, tidig prägling samt gedigen fortsatt fostran. Inte minst viktigt är att hunden ges tillräcklig aktivering. Enligt utskottets mening bör eldressyr av hundar därför förbjudas. Vidare bör utvecklandet av dressyrmetoder för ''antijakt'' som bygger på etologisk kunskap samt hundens möjligheter och förutsättningar stödjas. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo508 yrkandena 1 och 2 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande eldressyr av hundar m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo508 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Handel med utrotningshotade djur (mom. 8)
Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med Hösten 1994 och på s. 10 slutar med Motionen avstyrks bort ha följande lydelse:
Som framhålls i motion Jo517 är straffen i Sverige för handel med utrotningshotade djur alltför låga. Den maximala påföljden är fängelse i två år. Vårt västliga grannland Norge har en betydligt strängare lagstiftning där motsvarande brott kan ge upp till sex års fängelse. Utöver detta har Norge även en generalklausul för dessa typer av brott. Detta medför bl.a. att ägg- och fågeltjuvarna söker sig till Sverige. Örn och falk är begärliga bidrag till den illegala djurhandeln. Det finns tecken på att denna brottslighet som tidigare förövades av enstaka personer i dag alltmer fått formen av organiserad kriminalitet. De låga straffsatserna och de stora förtjänsterna gör denna handel attraktiv. För att undvika att svenska utrotningshotade djur dödas eller infångas och att Sverige blir ett transitland för denna trafik måste straffen skärpas. Dessutom borde polisen efter norsk modell inrätta en central enhet med kunnande om denna handel samt operativa enheter ute på fältet. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo517 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande handel med utrotningshotade djur
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo517 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Djurhälsoarbetet inom EU (mom. 10)
Maggi Mikaelsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med Det finns och slutar med riksdagens åtgärd bort ha följande lydelse:
I samband med förhandlingarna om medlemskap i EG ställdes krav på att Sverige skulle få behålla den standard man uppnått inom djurhälsoområdet. Vidare skulle Sverige genom sitt medlemskap bidra till en högre ambitionsnivå och till en vidareutveckling av de europeiska reglerna. Det slogs bl.a. fast att gränskontrollerna inte skulle avvecklas utan att andra effektiva kontrollåtgärder skulle införas för att stoppa spridning av djursjukdomar. Avtalet med EU innebär att Sverige fått ett antal övergångsbestämmelser. Sverige får bl.a. behålla sitt antibiotikaförbud i fyra år. Förbudet mot kadavermjöl gäller i tre år. Importreglerna för klassisk svinpest gäller i tre år. Tidsobestämda regler angående salmonella ingår också i avtalet med EU. Ovanstående exempel på djurhälsofrågor, där Sverige för närvarande har en mer långtgående reglering än EU, vittnar om vikten av att regeringen bedriver ett systematiskt arbete på detta område. Regeringen bör utarbeta ett program för det fortsatta arbetet. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo513 yrkande 1 delvis bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motionerna Jo505 yrkande 2 och K224 yrkande 18 avstyrks i den mån de inte kan anses tillgodosedda med vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande djurhälsoarbetet inom EU
att riksdagen med anledning av motion 1994/95: Jo513 yrkande 1 delvis samt med avslag på motionerna 1994/95:Jo505 yrkande 2 och 1994/95:K224 yrkande 18 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Djurskyddsarbetet inom EU (mom. 11)
Maggi Mikaelsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med Inom EU och på s. 13 slutar med ytterligare åtgärd bort ha följande lydelse:
I samband med förhandlingarna om medlemskap i EG ställdes krav på att Sverige skulle få behålla den standard man uppnått inom djurskyddsområdet. Vidare skulle Sverige genom sitt medlemskap bidra till en högre ambitionsnivå och till en vidareutveckling av de europeiska djurskyddsreglerna. Medlemskapet sades vidare innebära att vi skulle få större möjligheter att påverka utvecklingen inom EU. Den svenska djurskyddslagen skulle få genomslag även i EU-länderna. Avtalet med EU innebär att Sverige fått ett antal övergångsbestämmelser. Bl.a. får Sverige under tre år behålla sina strängare bestämmelser för nationella transporter av djur. De svenska djurskyddsbestämmelserna skiljer sig på de flesta punkter från de minimibestämmelser som finns inom EU. Inom vissa EU-länder förekommer grymheter mot djur som skulle vara otänkbara i Sverige. Många av de regler som finns inom EU (t.ex. för att skydda kalvar, grisar och höns) är inte tillräckliga och tar inte hänsyn till djurens behov. Vidare saknas ett system för kontroll av reglernas efterlevnad. Ovanstående exempel på djurskyddsfrågor som Sverige måste ta itu med vittnar om vikten av att regeringen bedriver ett systematiskt arbete kring dessa frågor. Regeringen bör utarbeta ett program för detta arbete. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo513 yrkande 1 delvis bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motionerna Jo504 yrkande 2, Jo505 yrkande 1 delvis, Jo520, Jo527 och K224 yrkande 17 delvis avstyrks i den mån de inte kan anses tillgodosedda med vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande djurskyddsarbetet inom EU
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo513 yrkande 1 delvis samt med avslag på motionerna 1994/95:Jo504 yrkande 2, 1994/95:Jo505 yrkande 1 delvis, 1994/95:Jo520, 1994/95:Jo527 och 1994/95:K224 yrkande 17 delvis som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. WTO:s regler (mom. 12)
Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med Med det och slutar med yrkande 3 bort ha följande lydelse:
Som framhålls i motion Jo806 har den nya världshandelsorganisationen (WTO) utformat sina frihandelsregler utan hänsyn till djurskyddsaspekterna. Sverige bör därför verka för att WTO:s framtida regler ger större möjligheter att ta nationella och regionala miljö- och djurskyddshänsyn. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo806 (mp) yrkande 3 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande WTO:s regler
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo806 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Djurtransporter inom EU (mom. 13)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med EG:s direktiv och slutar med vidare etgärd bort ha följande lydelse:
EG:s direktiv - - - (= utskottet) - - - tre år. Utskottet förutsätter att regeringen under denna övergångstid med kraft verkar för en ytterligare skärpning av EU:s bestämmelser på detta område. Som framhålls i motion Jo529 yrkande 25 betraktas inte djur som levande individer utan som handelsvaror enligt Romfördraget. Detta speglar ett synsätt som Sverige enligt utskottets mening måste ta avstånd från. Regeringen bör därför i det fortsatta arbetet aktualisera en ändring i Romfördraget i detta avseende. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo529 yrkande 25 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motionerna Jo505 yrkande 3 och Jo529 yrkandena 21 och 22 avstyrks i den mån de inte kan anses tillgodosedda med vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:
13. beträffande djurtransporter inom EU
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo529 yrkande 25 och med avslag på motionerna 1994/95:Jo505 yrkande 3 och 1994/95:Jo529 yrkandena 21 och 22 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilt yttrande
Bekämpning av tbc hos hjort m.m. (mom. 7)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anför:
Tillämpningen av epizootilagen och konsekvenserna därav har i vissa fall fått allvarliga konsekvenser för enskilda djurägare. Ersättningar till drabbade djurägare för avlivade djur har kommit sent och vad gäller produktionsbortfall inte alls under väntetiden . Friska djur som avlivats, och som efter besiktningskontroll av veterinär mycket väl kunnat användas, har grävts ner. Kostnaderna blir härigenom onödigt höga för staten. Utskottet borde ha gått kraven i motion Jo530 (m) till mötes, om en revision i syfte att utröna vilka förändringar i tillämpningen av gällande epizootilag som med hänsyn till i motionen berörda problem kan anses påkallade.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Motionerna 1
Utskottet 4
Djurskydd 4
Motionerna 4
Utskottets överväganden 6
Djurskyddsarbetet inom EU 10
Motionerna 10
Utskottets överväganden 11
Hemställan 15
Reservationer 16
1. Fångstredskap m.m. (mom. 1) 16
2. Pälsdjursuppfödning (mom. 2) 17
3. Bin (mom. 4) 18
4. Eldressyr av hundar m.m. (mom. 6)18
5. Handel med utrotningshotade djur (mom. 8) 19
6. Djurhälsoarbetet inom EU (mom. 10)1 9
7. Djurskyddsarbetet inom EU (mom. 11) 20
8. WTO:s regler (mom. 12) 21
9. Djurtransporter inom EU (mom. 13)21
Särskilt yttrande 22
Bekämpning av tbc hos hjort m.m. (mom. 7) 22
Gotab, Stockholm 1996