Distansutbildning m.m.
Betänkande 1998/99:UbU5
Utbildningsutskottets betänkande
1998/99:UBU05
Distansutbildning m.m.
Innehåll
1998/99
UbU5
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet ett 20-tal motionsyrkanden från allmänna motionstiden hösten 1998 som rör utbyggnaden av och resurstilldelningen till distansutbildning inom högskolan samt lokala lärcentra. Yrkandena avstyrks med hänvisning till pågående beredning inom Regeringskansliet av frågor om distansutbildning m.m. I betänkandet finns reservationer från kd och c.
Motionerna
Motioner från allmänna motionstiden 1998
1998/99:Ub431 av Kenneth Johansson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om distansutbildning för hela landet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om studiecentrum,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att NITUS och Siljansutbildarna erbjuds möjlighet att erhålla egna behovsstyrda resurser, förutsatt att man upphandlar utbildningsplatser av högskolor och universitet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om resurser för drift av kommunala studiecentrum.
1998/99:Ub450 av Gunilla Tjernberg (kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändig resursförstärkning till decentraliserad utbildning i Västerbotten.
1998/99:Ub453 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en distanshögskola,
10. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett nytt resurstilldelningssystem för distansutbildning i enlighet med vad i motionen anförts.
1998/99:Ub466 av Mats Lindberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om merkostnader vid decentraliserad utbildning.
1998/99:Ub472 av Tone Tingsgård (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om resursfördelning till distansundervisning inom högskolan.
1998/99:Ub477 av Agneta Brendt m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om distansutbildning på högskolenivå.
1998/99:Ub483 av Helena Höij m.fl. (kd) vari yrkas
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om informationsteknik i undervisningen.
1998/99:T213 av Per Westerberg (m) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade möjligheter till effektiv distansundervisning.
1998/99:T808 av Sven Bergström m.fl. (c) vari yrkas
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till utveckling av läromedel för distansutbildning,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till en utveckling av lokala lärcentrum.
1998/99:N335 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning och FoU,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samverkan mellan folkhögskola och högskola.
1998/99:N337 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas
12. att riksdagen hos regeringen begär förslag om åtgärder för decentraliserad utbildning,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lärcentrum på landsbygden.
1998/99:A808 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om distansutbildning.
Utskottet
Inledning
I enlighet med regeringens förslag i propositionen Regional tillväxt - för arbete och välfärd beslutade riksdagen våren 1998 att en ny statlig myndighet, nämligen ett utvecklingscentrum för distansutbildning baserad på modern informationsteknik och med en delegation som styrelse, skall etableras i Härnösand. Distansutbildning och decentraliserad utbildning skall byggas ut med minst 1 500 högskoleplatser senast fr.o.m. år 2000 inom främst stödområde 1 (prop. 1997/98:62, yttr. UbU6y, bet. AU11, rskr. 204).
Enligt riksdagsbeslutet skall den nya myndigheten fördela högskoleplatser avsedda för distansutbildning samt upphandla distansutbildning inom högskolan.
Distansutbildningskommittén (DUKOM) lämnade i juni 1998 sitt slutbetänkande Flexibel utbildning på distans (SOU 1998:84). I betänkandet föreslås bl.a. att den nya myndighetens allmänna uppgift skall vara att verka för ökad användning i hela landet av IT- stödd distansutbildning som en viktig del i framtidens flexibla utbildning. Samverkan bör äga rum med Högskoleverket, Skolverket och Folkbildningsrådet. Övriga förslag rör tekniken, den tekniska användarkompetensen, distanspedagogiken, distanspedagogerna, läromedlen, handledningsresurserna, resurstilldelningen, utbildningsadministrationen och studievägledningen. Betänkandet har remissbehandlats under hösten 1998. Beredning av ärendet pågår inom Regeringskansliet.
Regeringen beslutade i maj 1998 om direktiv till en organisationskommitté för distansutbildningsmyndighet i Härnösand (dir. 1998:44) som fick i uppdrag att planera och förbereda verksamheten vid den nya myndigheten. Kommittén lämnade sina förslag till instruktion, organisation och verksamhetsmål i slutet av januari 1999. Myndigheten skall vara inrättad senast den 1 juli 1999.
Enligt uppgift från Utbildningsdepartementet väntas regeringen inom kort besluta om instruktion för den nya myndigheten, Distansutbildningscentrum, i Härnösand samt lämna organisationskommittén bemyndigande att redan nu planera för centrumets fördelning av högskoleplatser för distansutbildning.
Mot denna bakgrund behandlar utskottet i det följande fristående motioner från den allmänna motionstiden hösten 1998 om utbyggnaden av och resurs-tilldelningen till distansutbildning inom högskolan samt om lokala lärcentra.
Utbyggnaden av distansutbildning m.m.
Vänsterpartiet framhåller i motion 1998/99:N335 yrkande 7 att det är angeläget med en utbyggnad av distansutbildningen och den decentraliserade utbildningen i väntan på att resurstilldelningssystemet för grundläggande högskoleutbildning modifieras i syfte att öka högskolornas utbud av distansutbildning. Antalet distansutbildningsplatser är alltför snålt tilltaget. Motionärerna pekar vidare på att det också krävs en satsning på mindre och medelstora högskolor för att utbildningssatsningar i glesbygd skall ge utdelning.
Enligt Centerpartiet i motion 1998/99:A808 yrkande 9 bör distansutbildningens andel av det totala studieutbudet inom högskolan öka kraftigt. Motionärerna lyfter särskilt fram möjligheterna för kvinnor till högskoleutbildning via studier på distans. Också i motion 1998/99:Ub431 (c) yrkande 1 talas det om vikten av att distansutbildningen snabbt byggs ut och görs tillgänglig i hela landet. Motionären menar att avsatta resurser, 1 500 högskoleplatser, är tilltagna i underkant och att även andra områden i Sverige än stödområde 1 är synnerligen beroende av att få ta del av högskoleutbildning via distansutbildning.
I motion 1998/99:T213 (m) yrkande 4 påtalas bl.a. den låga utbildningsnivån i Sörmland i förhållande till riksgenomsnittet. Enligt motionären kan ytterligare satsningar på distansundervisning med hjälp av IT och s.k. interaktiva skärmar ge betydande utbildningseffekter för småbarnsföräldrar och småföretagare med små möjligheter att vistas på universitet eller högskola någon längre tid.
U t s k o t t e t har inhämtat från Utbildningsdepartementet att 500 platser av de redan beslutade 1 500 högskoleplatserna skall fördelas av den nya myndigheten till distansutbildning. Regeringen beslutar om fördelning av återstående 1 000 platser till decentraliserad utbildning på orter som inte har någon högskola. Inom Regeringskansliet pågår planering av hur dessa platser för decentraliserad högskoleutbildning volymmässigt och geografiskt skall placeras.
I den regionalpolitiska propositionen (prop. 1997/98:62) anmäldes att regeringen avser att återkomma till omfattningen av den fortsatta utbyggnaden av distansutbildningen inom högskolornas utbildningsutbud liksom dess inriktning i samband med behandlingen av förslag från DUKOM. Ärendet är under beredning inom Regeringskansliet.
Utskottet noterar att DUKOM framhåller tre målgrupper som särskilt viktiga att prioritera under uppbyggnaden av distansutbildning, nämligen personer med funktionshinder, glesbygdsboende och personer som är i behov av kompetensutveckling i yrket, såsom småföretagare (SOU 1998:84 s. 177).
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandena.
I Centerpartiets motion 1998/99:Ub453 yrkande 9 föreslås att den redan beslutade distansutbildningsmyndigheten i Härnösand vidareutvecklas och får status som egen högskola, en distanshögskola, med ett bredare mandat och fler högskoleplatser.
U t s k o t t e t ställer sig inte bakom motionärernas förslag utan avstyrker yrkandet.
Utskottet vill framhålla att distansutbildning är ett ansvar för universitet och högskolor. Samma utbildningsanordnare för både närutbildning och distansutbildning garanterar en högre kvalitet i distansundervisningen. Uppgiften för Distansutbildningscentrum blir att fördela högskoleplatser avsedda för distansutbildning samt att upphandla distansutbildning inom högskolan.
Resurstilldelning till distansutbildning m.m.
Riksdagen bör enligt motion 1998/99:Ub453 från Centerpartiet hos regeringen begära förslag till ett nytt resurstilldelningssystem för distansutbildning, som tar hänsyn till att distansutbildningar generellt har en lägre genomströmning än kurser förlagda till lärosäten (yrk. 10). Motionärerna pekar på att detta innebär en ekonomisk påfrestning för utbildningsanordnaren utöver den merkostnad som tillkommer för utveckling av läromedel och kursplanering. Också i Centerns partimotion 1998/99:N337 yrkande 12 förs fram förslaget att resurstilldelningssystemet skall förändras för att öka högskolans utbud av distansutbildning. Vidare framförs i motionen att högskolan bör ges ett särskilt uppdrag att anordna utlokaliserad utbildning i utsatta kommuner. Sådan utbildning bör finansieras i särskild ordning eller med öronmärkta resurser inom resurstilldelningssystemet.
I motion 1998/99:Ub477 (s) betonas att högskolorna behöver någon form av incitament som gör att de finner det angeläget att satsa på distansutbildning. Motionärerna anser också att det i större utsträckning än hittills bör vara möjligt att genomföra försök med högskoleutbildningar som baseras på specifika behov i olika regioner i landet.
Enligt motionerna 1998/99:Ub450 (kd) och 1998/99:Ub466 (s) bör regeringen, utifrån de särskilda villkor och förutsättningar som råder i Norrland, ta ett särskilt ansvar för att de regionala och lokala aktörerna, främst länsstyrelser och kommuner, ges ekonomiska förutsättningar att täcka merkostnader för decentraliserad utbildning.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.
Regeringen aviserade i den regionalpolitiska propositionen (prop. 1997/98:62) att det i samband med behandlingen av förslag från DUKOM kunde bli aktuellt att ta ställning till om modifieringar behövs i resurstilldelningssystemet för grundläggande högskoleutbildning med hänsyn till målet att främja distansutbildning.
DUKOM avråder från att nu göra ändringar i högskolans resurstilldelningssystem för att åstadkomma anpassningar till distansutbildningens behov och särskilda förutsättningar. Det skulle enligt kommittén kunna leda till svåröverskådliga komplikationer. Eventuella förändringar bör anstå till dess en samlad utvärdering gjorts av resurstilldelningssystemet. I stället föreslår kommittén att särskilda resurser avsätts för en utbyggnad av distansutbildning inom högskolan (SOU 1998:84 s. 168).
Ärendet bereds inom Regeringskansliet.
Resurser för distansutbildning bör tilldelas lokala lärcentra (eller studiecentra). Detta förordas i motion 1998/99:Ub431 (c). Motionären menar att det är synnerligen viktigt att ge lokala centra möjligheter att styra och påverka utbudet av högre utbildning efter det lokala utbildningsbehovet (yrk. 2). Motionären vill att riksdagen särskilt skall uttala sig för att NITUS (Nätverksgruppen för IT- baserad utbildning via lokala studiecentra) och det kommunala bolaget Siljansutbildarna erhåller egna behovsstyrda resurser för upphandling av högskoleplatser (yrk. 3).
Enligt motion 1998/99:Ub472 (s) förefaller det som om kursutbudet inom distansutbildningen i någon mån styrs mer av vilka resurser respektive högskola är beredd att släppa till än av efterfrågan. Motionären anser att åtminstone en del av resurserna för distansutbildning borde tilldelas lokala studiecentra, så att dessa helt enkelt kan köpa eller delfinansiera den undervisning som skall ges.
U t s k o t t e t behandlade våren 1998 motsvarande motionsyrkanden om resursöverföringar från lärosäten till kommuner eller lokala lärcentra för att genomföra distansutbildning. Utskottet förordade i yttrande till arbetsmarknadsutskottet att yrkandena skulle avstyrkas, vilket också blev arbetsmarknadsutskottets beslut (yttr. 1997/98:UbU6y, bet. 1997/98:AU11). Riksdagen följde utskotten. Utskottet finner inte skäl att ändra sin tidigare uppfattning. Även de nu aktuella yrkandena bör alltså avslås av riksdagen.
Ett särskilt statligt stöd till utveckling av läromedel för distansutbildning begärs i motion 1998/99:T808 (c) yrkande 13. Stödet motiveras av att utvecklingen av sådana läromedel ofta innebär stora ekonomiska ansträngningar för arrangören.
U t s k o t t e t avstyrker motionsyrkandet.
Den nya myndigheten, Distansutbildningscentrum, skall enligt den regionalpolitiska propositionen och kommittéförslagen stödja den tekniska och pedagogiska utvecklingen av distansutbildning. Bland annat skall centrumet på en kvalificerad webbplats tillhandahålla pedagogiska verktyg m.m. för distansutbildarnas bruk och efter deras behov.
Utveckling av lokala lärcentra m.m.
Vänsterpartiet anser i motion 1998/99:N335 yrkande 8 att former för samverkan mellan folkhögskola och högskola bör utvecklas så att resurser för distansutbildning på högskolenivå kan utnyttjas bättre. Motionärerna hänvisar till att de tidigare lagt fram förslag om öppna folkliga universitet där folkhögskolorna har en plats som regionala studiecentra. De förespråkar även samverkanskurser på folkhögskolor som ger högskolepoäng.
U t s k o t t e t konstaterar att DUKOM:s och organisationskommitténs förslag bygger på att Distansutbildningscentrum i samverkan med folkbildningen och högskolan skall verka för ökad användning av distansutbildning i hela landet.
När det särskilt gäller samverkanskurser som ger högskolepoäng har utskottet våren 1998 i yttrande till kulturutskottet över motionsyrkanden i frågan ansett att yrkandena borde avstyrkas (yttr. 1997/98:UbU8y). Utskottet understryker behovet av ett ökat erfarenhetsutbyte mellan folkhögskolor och studieförbund samt universitet och högskolor. Enligt vad utskottet erfarit från Utbildningsdepartementet har avsikten emellertid aldrig varit att annan utbildningsanordnare än högskolan, såsom folkhögskolan, skall kunna ge högskolepoäng enligt högskoleförordningen.
Motionsyrkandet avstyrks med det anförda.
I Centerpartiets motioner 1998/99:N337 (yrk. 13) och 1998/99:T808 (yrk. 14) efterfrågas stöd till utveckling av lokala lärcentra. Motionärerna ser varje skola på landsbygden som ett möjligt lärcentrum, där teknisk utrustning och möjligheter till kommunikation kan utnyttjas av det omgivande samhället för utbildning på distans. Regeringen bör ta initiativ till ett sådant utvecklingsstöd.
Enligt motion 1998/99:Ub431 (c) yrkande 4 bör statliga resurser reserveras för driften av lokala kommunala studiecentra så att deras fortsatta existens säkras. Det är enligt motionären en demokratifråga att alla Sveriges medborgare erbjuds studier på lika villkor.
U t s k o t t e t anser att det är angeläget med en fortsatt uppbyggnad av lärcentra runt om i landet. Dessa centra spelar en viktig roll genom att erbjuda distansstuderande handledning och avancerad teknik. Enligt utredningsförslaget från DUKOM bör lärcentra även i fortsättningen vara en kommunal angelägenhet och finansieras av kommunerna (SOU 1998:84). Den nya myndigheten avses emellertid, enligt uppgift, kunna ge stöd till utveckling av lärcentra genom projektmedel eller genom att bidra med egen kompetens.
Med hänvisning härtill föreslår utskottet att motionsyrkandena avslås av riksdagen.
I motion 1998/99:Ub483 (kd) yrkande 18 framhålls att det krävs en interaktion mellan lärare och student för att skapa en akademisk miljö. Distansundervisning är enligt motionärerna ett bra alternativ till andra utbildningsformer förutsatt att det finns kompetenta handledare som följer studierna och som fungerar som länk mellan lärare och studenter.
U t s k o t t e t avstyrker motionsyrkandet.
Utskottet noterar att organisationskommittén för Distansutbildningscentrum i sitt förslag till regeringen anger att kompetenta lärare och handledare är en förutsättning för att distansutbildningen skall få en god utveckling. Kommittén anser därför att en viktig uppgift för den nya myndigheten bör vara att stimulera kompetensutveckling. Utskottet vill lyfta fram att ett lärcentrum kan fungera som en betydelsefull länk mellan de distansstuderande och utbildningsanordnarna.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande utbyggnaden av distansutbildning m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub431 yrkande 1, 1998/99:T213 yrkande 4, 1998/99:N335 yrkande 7 och 1998/99:A808 yrkande 9,
res. 1 (c) - delvis
2. beträffande en distanshögskola
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub453 yrkande 9,
res. 1 (c) - delvis
3. beträffande resurstilldelningssystem för distansutbildning m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub450, 1998/99:Ub453 yrkande 10, 1998/99:Ub466, 1998/99:Ub477 och 1998/99:N337 yrkande 12,
res. 1 (c) - delvis
4. beträffande resurser till lokala lärcentra för distansutbildning
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub431 yrkandena 2 och 3 samt 1998/99:Ub472,
5. beträffande stöd till utveckling av läromedel för distansutbildning
att riksdagen avslår motion 1998/99:T808 yrkande 13,
res. 1 (c) - delvis
6. beträffande samverkan mellan folkhögskola och högskola
att riksdagen avslår motion 1998/99:N335 yrkande 8,
7. beträffande stöd till utveckling av lokala lärcentra
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub431 yrkande 4, 1998/99:T808 yrkande 14 och 1998/99:N337 yrkande 13,
res. 1 (c) - delvis
8. beträffande handledare i distansundervisning
att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub483 yrkande 18.
res. 2 (kd)
Stockholm den 11 mars 1999
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Beatrice Ask (m), Eva Johansson (s), Inger Lundberg (s), Yvonne Andersson (kd), Lars Hjertén (m), Majléne Westerlund Panke (s), Torgny Danielsson (s), Tomas Eneroth (s), Lennart Gustavsson (v), Erling Wälivaara (kd), Per Bill (m), Gunnar Goude (mp), Sofia Jonsson (c), Anders Sjölund (m), Kalle Larsson (v) och Ulf Nilsson (fp).
Reservationer
1. Utbyggnaden av distansutbildning m.m. (mom. 1, 2, 3, 5 och 7)
Sofia Jonsson (c) anför:
Distansutbildningens andel av det totala studieutbudet inom högskolan bör enligt min mening öka kraftigt. Som påpekas i motion 1998/99:A808 yrkande 9 väljer många kvinnor att studera på distans om den möjligheten ges. Riksdagen bör bifalla motionsyrkandet.
Jag anser att den redan beslutade distansutbildningsmyndigheten i Härnösand bör vidareutvecklas och få status som egen högskola, en distanshögskola, med ett bredare mandat och fler högskoleplatser. Utskottet borde ha tillstyrkt motion 1998/99:Ub453 yrkande 9.
Ett nytt resurstilldelningssystem för distansutbildning behöver införas som tar hänsyn till att distansutbildningar generellt har en lägre genomströmning än kurser förlagda till lärosäten. Den lägre genomströmningen innebär en ekonomisk påfrestning för utbildningsanordnaren utöver den merkostnad som tillkommer för utveckling av läromedel och kursplanering. Regeringen bör återkomma med förslag till hur ett sådant nytt system kan utformas. Vidare bör högskolorna ges ett särskilt uppdrag att anordna utlokaliserad utbildning i utsatta kommuner, vilket bör finansieras med öronmärkta resurser. Vad jag nu anfört bör riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub453 (yrk. 10) och 1998/99:N337 (yrk. 12) som sin mening ge regeringen till känna.
Enligt min mening bör ett särskilt statligt stöd utgå till utveckling av läromedel för distansutbildning som förordas i motion 1998/99:T808 yrkande 13. Motionsyrkandet bör bifallas.
När det gäller lokala lärcentra anser jag att mer behöver göras för att stimulera och utveckla sådana centra på landsbygden med möjlighet till distansutbildning. Detta bör riksdagen med bifall till yrkandena i motionerna 1998/99:N337 och 1998/99:T808 som sin mening ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 1, 2, 3, 5 och 7 bort hemställa
1. beträffande utbyggnaden av distansutbildning m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:A808 yrkande 9, med anledning av motionerna 1998/99:Ub431 yrkande 1 och 1998/99:N335 yrkande 7 samt med avslag på motion 1998/99:T213 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
2. beträffande en distanshögskola
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub453 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
3. beträffande resurstilldelningssystem för distansutbildning m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub453 yrkande 10 och 1998/99:N337 yrkande 12 samt med avslag på motionerna 1998/99:Ub450, 1998/99:Ub466 och 1998/99:Ub477 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
5. beträffande stöd till utveckling av läromedel för distansutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:T808 yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
7. beträffande stöd till utveckling av lokala lärcentra
att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:T808 yrkande 14 och 1998/99:N337 yrkande 13 samt med avslag på motion 1998/99:Ub431 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
2. Handledare i distansundervisning (mom. 8)
Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara (kd) anför:
Distansutbildning är enligt vår mening ett bra alternativ till andra utbildningsformer förutsatt att det finns kompetenta handledare i distansundervisning som följer studierna och som fungerar som länk mellan lärare och studenter. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub483 yrkande 18 som sin mening ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 8 bort hemställa
8. beträffande handledare i distansundervisning
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub483 yrkande 18 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts.
Särskilda yttranden
1. Utbyggnaden av distansutbildning m.m. (mom. 1)
Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Per Bill (m) och Anders Sjölund (m) anför:
Det är viktigt med en utbyggnad av distansutbildningen. Denna bör dock enligt vår mening vara en angelägenhet för samtliga universitet och högskolor. Vi motsatte oss vid riksdagsbehandlingen av den regionalpolitiska propositionen våren 1998 att en särskild distansutbildningsmyndighet skulle inrättas. Vi anser riksdagsbeslutet vara felaktigt.
2. Utbyggnaden av distansutbildning m.m. (mom. 1)
Lennart Gustavsson (v) och Kalle Larsson (v) anför:
Vi är medvetna om att en ökning av distansutbildningen utöver vad som nu gäller medför merkostnader. Vi avstår mot denna bakgrund från att reservera oss men vill i detta särskilda yttrande redovisa vår uppfattning.
Vi anser att det är angeläget med en utbyggnad av distansutbildningen och den decentraliserade utbildningen. Antalet distansutbildningsplatser är enligt vår mening alltför snålt tilltaget. Distansutbildning måste utökas och utvecklas på alla nivåer. Vi vill framhålla de mindre och medelstora högskolornas betydelse för att satsningar på distansutbildning i glesbygd skall ge utdelning.