Konstitutionsutskottets betänkande2002/03:KU33

Digitala TV-sändningar

Sammanfattning

I   betänkandet   behandlar   utskottet  regeringens
förslag  i  proposition  2002/03:72   Digitala   TV-
sändningar.  Regeringen  föreslår  att den marksända
televisionen  skall  övergå  till  digital   teknik,
varvid  de digitala TV-sändningarna byggs ut och  de
analoga    TV-sändningarna     upphör    efter    en
övergångsperiod.

Därutöver behandlar utskottet  i  betänkandet  fem
motioner   som   har   avlämnats  med  anledning  av
propositionen.  Vidare  behandlar   utskottet   fyra
motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2002.
Utskottet  tillstyrker regeringens förslag att den
marksända televisionen  skall  övergå  till  digital
teknik  samt  att en tidpunkt skall läggas fast  för
denna övergång.  Dock anser utskottet att tidpunkten
bör  läggas  fast något  senare  än  vad  regeringen
föreslår och anser  att  den  1  februari 2008 är en
lämplig tidpunkt. När det gäller regeringens  övriga
förslag  om  utbyggnaden av de digitala sändarnäten,
om de digitala  TV-sändningarnas  tillgänglighet och
om tillståndsgivning avstyrker utskottet regeringens
förslag   och   anser   att  regeringen  efter   nya
överväganden  bör  återkomma   till   riksdagen  med
förslag.
Vidare avstyrker utskottet samtliga motioner.
Utskottets  ställningstaganden  har föranlett  tre
reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Den marksända televisionens övergång
till digital teknik

Riksdagen   godkänner   dels   vad   regeringen
föreslår   (yrkande   1)  om  att  den  marksända
televisionen  skall övergå  till  digital  teknik
(avsnitt 5), dels  vad  utskottet  anfört. Därmed
bifaller riksdagen propositionen i denna  del och
avslår   motionerna   2002/03:K8  yrkandena  1-4,
2002/03:K9  yrkandena  1   och   2,   2002/03:K10
yrkandena 1 och 4-6, 2002/03:K11 yrkandena  1 och
2 samt 2002/03:K333 yrkande 6 i denna del.
Reservation 1 (m, fp)
2. Teknisk utveckling på digital-TV-
området
Riksdagen  avslår  motion 2002/03:Kr336 yrkande
23.

3. Utbyggnaden av de digitala sändarnäten

Riksdagen   avslår  vad   regeringen   föreslår
(yrkande  2)  om   utbyggnad   av   de   digitala
sändarnäten  (avsnitt  6)  och  tillkännager  för
regeringen som sin mening vad utskottet anför.

4. Utbildningsradion

 Riksdagen avslår motion 2002/03:K12
yrkandena 1 och 2.

5. Vidaresändning av Sveriges Television
AB:s program via satellit

Riksdagen avslår motion 2002/03:K10 yrkande 2.
Reservation 2 (m)

6. De digitala TV-sändningarnas
tillgänglighet

Riksdagen   avslår   vad   regeringen  föreslår
(yrkande 3) om tillgängligheten  för  de digitala
TV-sändningarna (avsnitt 7) och tillkännager  för
regeringen som sin mening vad utskottet anför.

7. Riktlinjer för tillståndsgivning

Riksdagen   avslår   vad   regeringen  föreslår
(yrkande 4) om tillståndsgivning  (avsnitt 8) och
tillkännager  för regeringen som sin  mening  vad
utskottet anför.

8. Framtida fördelning av
sändningstillstånd

Riksdagen    avslår    motionerna    2002/03:K8
yrkandena 5 och 6 och 2002/03:K10 yrkande 3.
Reservation 3 (m, fp)

9. Tidpunkt för övergången till digital
teknik


Riksdagen godkänner delvis vad regeringen föreslår
(yrkande 5) om tidpunkt  för övergången till digital
teknik (avsnitt 9) och tillkännager  för  regeringen
som sin mening vad utskottet anför. Därmed  bifaller
riksdagen  delvis  propositionen  i  denna  del  och
avslår   motionerna   2002/03:K373   yrkande  4  och
2002/03:Kr334 yrkande 2.



Stockholm den 15 maj 2003


På konstitutionsutskottets vägnar


Gunnar Hökmark

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Gunnar
Hökmark  (m),  Göran  Magnusson (s), Barbro  Hietala
Nordlund  (s),  Helena  Bargholtz   (fp),  Pär  Axel
Sahlberg  (s),  Kenth  Högström (s), Mats  Einarsson
(v), Mats Berglind (s),  Henrik S Järrel (m), Anders
Bengtsson (s), Tobias Krantz  (fp), Kerstin Lundgren
(c),  Helene  Petersson (s), Nils  Fredrik  Aurelius
(m), Billy Gustafsson  (s), Gustav Fridolin (mp) och
Tuve Skånberg (kd).

2002/03

KU33


Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I  proposition  2002/03:72   Digitala  TV-sändningar
föreslår  regeringen  att  riksdagen  godkänner  vad
regeringen    föreslår   om   att   den    marksända
televisionen skall  övergå  till  digital teknik, om
utbyggnad    av   de   digitala   sändarnäten,    om
tillgängligheten för de digitala TV-sändningarna, om
tillståndsgivning  samt  om tidpunkt för övergången.
Regeringens förslag återges i bilaga 1.

Med anledning av propositionen  har  fem  motioner
väckts. I detta sammanhang behandlar utskottet  även
fyra motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2002
som rör digital TV. Förslagen i motionerna återges i
bilaga 1.
Kulturutskottet    har    avgett   yttrande   över
propositionen jämte motionsyrkanden  inom utskottets
beredningsområde. Yttrandet finns i bilaga 2.
Utskottet  har  i  ärendet uppvaktats av  Sveriges
Television AB och TV 4  AB.  Därutöver  har Sveriges
Utbildningsradio  AB  med  anledning  av en inbjudan
från utskottet lämnat muntliga upplysningar.

Bakgrund


Det nu aktuella ärendet


Under  våren  1997  beslutade riksdagen att  digital
marksänd TV bör införas i Sverige (prop. 1996/97:67,
bet.  1996/97:KU17,  rskr.   1996/97:178).  Beslutet
innebar  att  sändningar  under  en   första   etapp
inleddes  på  ett  begränsat  antal orter i Sverige.
Riksdagen beslutade därefter under  hösten  2000 att
digital  marksänd  TV  skulle få byggas ut till  att
omfatta hela landet (prop.  2000/01:1,  utg.omr. 17,
bet. 2000/01:KrU1, rskr. 2000/01:59).

Den  13  november  1997  beslutade regeringen  att
tillkalla en parlamentarisk kommitté med uppdrag att
följa  och  utvärdera  de  markbundna  digitala  TV-
sändningarna   under   den  första   etappen   (dir.
1997:134). Därutöver skulle  kommittén  medverka vid
urvalet  av  programföretag  för  de  digitala   TV-
sändningarna genom att yttra sig till Radio- och TV-
verket  över  tillståndsansökningar. Kommittén antog
namnet Digital-TV-kommittén (Ku 1997:06).
Digital-TV-kommittén  avgav  den  13 november 2001
slutbetänkandet   Digital  TV  -  modernisering   av
marknätet    (SOU    2001:90).    Betänkandet    har
remissbehandlats.

Vissa utredningar


Regeringen beslutade den 8 juni 2000 att en särskild
utredare skulle tillkallas  som  skall analysera och
överväga behovet av ändringar i framför  allt radio-
och TV-lagen (1996:844) och lagen (1989:41)  om  TV-
avgift.  Uppdraget  till  utredningen,  som  antagit
namnet  Radio-  och TV-lagsutredningen (Ku 2000:01),
har   formulerats  i   direktiv   2000:43   samt   i
tilläggsdirektiv  2001:11.  Vidare ingår i uppdraget
numera att överväga vilka författningsändringar  som
behövs   för   att   säkerställa  att  de  boende  i
kabelanslutna  fastigheter  har  tillgång  till  ett
grundläggande TV-utbud även efter det att de analoga
marksändningarna   har   upphört   (dir.   2003:30).
Uppdraget  skall i denna del redovisas före utgången
av november  2003.  Utredningen har därutöver fått i
uppdrag  att  bl.a.  överväga  Digital-TV-kommitténs
förslag   om   ett   fristående    operatörsföretag,
tillståndsgivning      genom      myndighet      och
tillståndstidens        längd,        TV-programmens
tillgänglighet  för  funktionshindrade  samt   vissa
interaktiva  rundradiotjänster.  Även  i dessa delar
skall   utredningen  föreslå  de  lagändringar   som
föranleds  av  övervägandena. Denna del av uppdraget
skall redovisas före utgången av 2004.

Den  14  mars  2002   beslutade  regeringen  att  en
särskild utredare skall  göra  en  översyn  av lagen
(1992:72) om koncessionsavgift på televisionens  och
radions  område och föreslå de författningsändringar
som  föranleds   av  övervägandena  (dir.  2002:44).
Utredaren  skall beskriva  förändringarna  inom  TV-
området    och    analysera    vilka    konsekvenser
utvecklingen  haft  för konkurrenssituationen på TV-
reklammarknaden. Utredaren skall också analysera hur
konkurrenssituationen   på   TV-reklammarknaden  kan
komma  att  påverkas  av skiftet  från  analog  till
digital sändningsteknik.  Slutligen  skall utredaren
överväga   behovet   av   att  ändra  reglerna   för
koncessionsavgift  på TV-området,  dels  beträffande
avgiftsskyldigheten,   dels   beträffande  avgiftens
storlek och hur avgiften skall beräknas.

I direktiven framhålls bl.a.  att digitaliseringen
av   marknätet   kan   få  till  effekt  att   flera
reklamfinansierade TV-kanaler får samma räckvidd som
TV   4.   I  takt  med  att  tillgången   till   och
användningen  av  de  digitala marksändningarna ökar
kan TV 4 AB:s särställning  som rikstäckande reklam-
TV-kanal komma att förändras.  Om  utredaren  kommer
fram   till   att   avgiftsskyldighet   fortsatt  är
motiverad, skall utredaren föreslå hur stor avgiften
skall vara och hur den skall beräknas för  att fylla
avsedd konkurrensreglerande funktion.
Uppdraget planeras att redovisas den 16 maj 2003.

Propositionens huvudsakliga innehåll


I  propositionen  förslår regeringen att de digitala
TV-sändningarna byggs  ut  och  att  de  analoga TV-
sändningarna upphör efter en övergångsperiod.

Enligt   förslagen   skall   minst   två  digitala
sändarnät byggas ut så att de får samma räckvidd som
de  nuvarande  54 huvudsändarna. Sändningarna  skall
också kunna tas  emot  i  alla  tätorter  samt  i de
övriga områden där topografiska förhållanden hindrar
satellitmottagning.
Vidare  föreslås  att  de  sändarnät  som  har den
största  räckvidden i första hand skall användas  av
Sveriges Television,  Sveriges  Utbildningsradio och
för   andra   sändningar  som  sker  med   stöd   av
sändningstillstånd   med   villkor  om  opartiskhet,
saklighet och ett mångsidigt programutbud.
Sändningar som skall kunna  tas  emot utan villkor
om särskild betalning skall enligt förslagen  sändas
okrypterat i det digitala marknätet.
Regeringen   föreslår   vidare   att   teknik  för
åtkomstkontroll  och tillämpningsprogram skall  vara
gemensam i de digitala marksändningarna.
Vid  tillståndsgivningen  skall  enligt  förslagen
eftersträvas  att  programutbudet som helhet präglas
av  mångfald och att  flera  av  varandra  oberoende
programföretag   medverkar.   Det   är  viktigt  att
önskemål om regionala sändningar tillgodoses.
Regeringen föreslår att de analoga TV-sändningarna
skall ha upphört senast den 1 oktober 2007.
Vidare   bedömer   regeringen   att   en  särskild
kommission  bör förbereda skiftet från analoga  till
digitala    marksändningar    och    samordna    den
informationsverksamhet som behövs.

Utskottets överväganden


Den marksända televisionen skall
övergå till digital teknik

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår  att  riksdagen  godkänner
regeringens  föreslag  om  att  den marksända
televisionen   skall   övergå   till  digital
teknik. Vidare avstyrker utskottet  en motion
om  den  tekniska utvecklingen på digital-TV-
området. Jämför reservation 1.

Propositionen


Regeringens förslag

Regeringen föreslår att de digitala marksändningarna
byggs ut. De analoga TV-sändningarna upphör efter en
övergångsperiod.

Skälen för regeringens förslag

Regeringen   framhåller   att   målet   för  statens
mediepolitik är att stödja yttrandefrihet, mångfald,
massmediernas oberoende och tillgänglighet  samt att
motverka   skadliga  inslag  i  massmedierna  (prop.
2000/01:1, utg.omr.  17,  bet.  2000/01:KrU1,  rskr.
2000/01:59).  Enligt  regeringen  tar sig detta inom
televisionens område bl.a. uttryck i stöd för starka
public  service-företag  och  att  TV-distributionen
utformas  för  att  säkerställa  tillgänglighet  och
mångfald.

Vidare   anför  regeringen  att  public   service-
televisionen  har  starkt  stöd hos publiken. Av det
samlade TV-tittandet ägnas ca 40 % åt dessa program,
trots att flera privata TV-kanaler  sedan mer än tio
år sänder till den svenska befolkningen.  Regeringen
påpekar att Utbildningsradions (UR) TV-program sänds
med utnyttjande av den överföringskapacitet  som SVT
disponerar   enligt   överenskommelse   som  träffas
bolagen emellan. I proposition 2000/01:94  Radio och
TV   i   allmänhetens  tjänst  2002-2005  förutsatte
regeringen  att  UR:s  program  bereds  plats  såväl
analogt  som  digitalt  i  TV:s  sändningsutrymme på
tider som ger utbildningsprogram goda möjligeter att
nå sin publik.
Regeringen  anför att public service-televisionens
sändningar når  hela  det  svenska  folket genom två
analoga  sändarnät med 99,8 % räckvidd.  Sedan  1999
sänds programmen även via satellit.
Ett tredje analogt sändarnät, som används av TV 4,
når enligt  regeringen  ca  98  %  av  befolkningen.
Övriga privata TV-kanaler distribueras via  satellit
för individuell mottagning och för vidaresändning  i
kabelnät.
Regeringen  påpekar  att driftskostnaderna är höga
för analoga marksändningar. Det är enligt regeringen
inte möjligt att utöka kanalkapaciteten.  När ny och
förbättrad  distributionsteknik  utvecklas sker  det
numera uteslutande med digital teknik.
Enligt    regeringen   har   den   digitala    TV-
distributionen    flera    fördelar    jämfört   med
distribution med analog teknik. Bland annat använder
den   digitala   tekniken   radiofrekvenserna    mer
effektivt.  Vidare  påverkas  mottagningen mindre av
störningar  och  kvaliteten på ljud  och  bild  blir
bättre.    Regeringen     framhåller    också    att
energibehovet  är  mindre för  digitala  sändningar,
vilket innebär lägre  kostnader  och mindre påverkan
på   miljön.   Den  digitala  tekniken  ökar   också
möjligheterna att  kombinera TV-programmen med olika
tilläggstjänster, vilket  enligt  regeringen  kommer
att  få  stor betydelse för t.ex. utbildningsprogram
och för att förbättra funktionshindrades möjligheter
att ta del av programmen.
Regeringen   framhåller   att   nio  tiondelar  av
Sveriges befolkning för närvarande har möjlighet att
ta emot digitala marksändningar. 140 000 hushåll har
valt att abonnera. Om man lägger ihop marksändningar
med   kabel-   och  satellitsändningar  tar   enligt
regeringen  ca  700   000   hushåll   emot  digitala
sändningar.
Vidare  anser  regeringen att alla programtjänster
som   skall   sändas   avgiftsfritt   skall   sändas
okrypterat  i det digitala  marknätet.  På  så  sätt
kommer enligt  regeringen  allmänheten liksom nu att
kunna se på TV utan att teckna  abonnemang  och utan
att  betala  andra  löpande  avgifter än TV-avgiften
utöver kostnaden för själva mottagningsutrustningen.
Enligt   regeringen  skall  minst   två   digitala
sändarnät byggas  ut  så  att de når större delen av
befolkningen.  Genom  förslaget   kommer  de  flesta
hushåll att kunna få tillgång till ett ökat TV-utbud
till   relativt   begränsade   kostnader    för   ny
mottagarutrustning.
Regeringen   anför   att  vissa  av  den  digitala
teknikens fördelar kan utnyttjas  fullt ut först när
de analoga sändningarna har upphört.  Så länge vissa
TV-företag  sänder  parallellt  med både analog  och
digital  teknik  kommer  t.ex.  en  större   del  av
frekvensutrymmet  att användas för TV-sändningar  än
om  bara  den  ena  tekniken  hade  använts.  Enligt
regeringen  bör  de  analoga   sändningarna   därför
upphöra   efter   en   övergångsperiod.   Regeringen
framhåller  att  när  de  analoga  sändningarna  har
upphört  frigörs ett omfattande frekvensutrymme  som
kan     användas      för      såväl     ytterligare
rundradiosändningar             som            andra
kommunikationstjänster.
Därutöver påpekar regeringen att  vissa frågor med
anknytning  till  teknikskiftet  övervägs  av  olika
utredningar och behandlas inte i denna  proposition.
Regeringen    hänvisar    till    Radio-   och   TV-
lagsutredningen  (Ku 2000:01) som har  till  uppgift
att analysera och  överväga  behovet  av ändringar i
framför  allt  radio-  och  TV-lagen (1996:844)  och
lagen (1989:41) om TV-avgift  samt  till Utredningen
om  översyn  av  reglerna  för koncessionsavgift  på
televisionens område (Ku 2002:02)  som skall göra en
översyn  av lagen (1992:72) om koncessionsavgift  på
televisionens  och  radions område. Regeringen avser
att  återkomma  till  dessa  frågor  efter  det  att
respektive utredning har redovisat sitt arbete.

Motionerna


I motion 2002/03:K8 av  Helena  Bargholtz m.fl. (fp)
yrkas  att riksdagen avslår regeringens  förslag  om
nedsläckning  av  det  analoga TV-nätet (yrkande 1).
Enligt  motionärerna är någon  nedsläckning  av  det
analoga  marknätet   inte  nödvändig.  Aktörerna  på
marknaden kan själva bestämma  hur teknikskiftet kan
genomföras.

I  motionen yrkas vidare att regeringen  ges  till
känna  vad  i  motionen  anförs om att marknaden bör
avgöra  frågan  om vilken digitaliseringsteknik  som
skall användas (yrkande  2).  Motionärerna anser att
digitaliseringen av TV inte är  en fråga för svenska
staten utan för konsumenter och producenter  av  TV.
Dessa  kan  på  en  fri marknad själva avgöra vilken
distributionsform som är mest attraktiv och billig.
Därutöver yrkas att  riksdagen  avslår regeringens
förslag  om  att  staten  skall  bygga  ut  digitala
sändarnät  (yrkande  3).  Motionärerna  påpekar  att
Riksrevisionsverket  (RRV)  i sitt remissvar  anfört
att  svenska  folket  kan  få tillgång  till  public
service i digital TV även om  inte  marknätet  byggs
ut.  Sammantaget anser RRV att Digital-TV-kommitténs
betänkande     inte    ger    underlag    för    ett
ställningstagande  till  en  fortsatt  utbyggnad  av
marksänd  digital TV. Vidare framhåller motionärerna
att  Konsumentverket   menat   att  olägenheter  och
kostnader för konsumenterna med  en släckning av den
analoga   TV-distributionen   inte   har   tillmätts
tillräckligt stor betydelse i kommitténs betänkande.
Därutöver har Statskontoret ifrågasatt  om  det över
huvud  taget  bör  vara en statlig uppgift att driva
ett  digitalt TV-nät.  Enligt  motionärerna  är  det
anmärkningsvärt  att  regeringen inte har lyssnat på
remissinstanserna.
I  motionen  yrkas  också   att  riksdagen  avslår
regeringens förslag om att 98-99  %  av befolkningen
måste  nås av digitala sändningar via statligt  ägda
marksändare (yrkande 4).

I motion  2002/03:K9  av  Ingvar Svensson m.fl. (kd)
yrkas  att  riksdagen avslår  propositionen  i  dess
helhet   (yrkande   1).   Motionärerna   anser   att
propositionen  är  dåligt  underbyggd  och att flera
viktiga   delar   saknas  för  att  kunna  göra   en
helhetsbedömning av konsekvenserna av propositionen.
Enligt  motionärerna   är   det   otillräckligt  att
fastställa ett datum för nedsläckning av det analoga
TV-nätet utan att ange hur processen fram till detta
datum skall utvecklas. Att överlåta  processen  till
en   särskild   kommission  är  inte  väl  övervägt.
Motionärerna  anser   att   riksdagen   bör  ha  ett
avgörande inflytande i sammanhanget.

Motionärerna  yrkar därutöver att riksdagen  begär
att  regeringen  återkommer   till  riksdagen  under
senhösten   2003   med   en  ny  mer  utförlig   och
genomarbetad  proposition  om  marksänd  digital  TV
(yrkande 2). Enligt motionärerna vore det bättre att
lägga  fram  en  mer genomarbetad  proposition  till
senhösten, efter att  Radio-  och TV-lagsutredningen
har   skyndats   på   i  berörd  del  samt   utifrån
utredningen om koncessionsavgifter.  Då  skulle  det
vara   möjligt  att  nå  en  bredare  parlamentarisk
uppslutning  runt innehållet i en sådan proposition.
Enligt motionärerna  bör  följande frågor besvaras i
en kommande proposition. Motionärerna  pekar  på att
konsumentperspektivet   är  mycket  litet  berört  i
propositionen.  Vidare efterfrågar  motionärerna  en
analys  av  marknaden   samt  av  Utbildningsradions
behov. Förslagen från Radio-  och TV-lagsutredningen
samt  från  utredningen  om koncessionsavgifter  bör
också  ingå  i  propositionen.   Motionärerna  anser
vidare att en något senare tidpunkt för nedsläckning
av  det digitala nätet bör övervägas  samt  att  den
föreslagna    täckningsgraden   för   det   digitala
marknätet bör analyseras ytterligare.

I motion 2002/03:K10  av  Gunnar  Hökmark  m.fl. (m)
yrkas  att  riksdagen  avslår propositionen (yrkande
1).

Därutöver yrkas i motionen också att riksdagen ger
regeringen till känna vad  i  motionen anförs om att
staten  inte bör gynna vissa distributionsformer  av
TV-sändningar  (yrkande  4).  Motionärerna anser att
frågan om verksamheten i det digitala  marknätet bör
grundas   på   marknadsmässiga  överväganden   bland
aktörerna   på  marknaden.   Staten   skall   enligt
motionärerna  förhålla  sig  teknikneutral  och inte
försöka   styra   vare  sig  teknikutveckling  eller
konkurrens  inom medieområdet.  Regeringen  försöker
genom propositionen  tvinga  fram  ett  teknikskifte
genom  lagstiftning.  Motionärerna  framhåller   att
staten  låser  sig vid en distributionsteknik som är
både sämre och dyrare än alternativen samt begränsar
utbudet för publiken.
I  motionen   yrkas   också   att   riksdagen  ger
regeringen  till  känna  vad  i  motionen anförs  om
villkor   för  släckningar  av  det  analoga   nätet
(yrkande 5).  Enligt motionärerna bör nedsläckningen
av  det analoga  nätet  ske  som  en  konsekvens  av
teknikens  utveckling på sina egna meriter och genom
konsumenternas  aktiva  val. En släckning kan därför
inte  bli aktuell förrän det  övervägande  flertalet
konsumenter  gått över till annan distribution än de
markbundna analoga  sändningarna. Motionärerna anför
att målet bör formuleras i form av den nya teknikens
täckning snarare än i  form  av  ett  årtal.  Enligt
motionärerna  bör regeringen sätta upp andra villkor
som måste vara  uppfyllda för att en släckning av de
analoga sändningarna skall vara möjlig.
Vidare yrkas i  motionen  att  riksdagen begär att
regeringen tillsätter en haverikommission i enlighet
med  vad som anförs i motionen (yrkande  6).  Enligt
motionärerna  bör  regeringen tillsätta kommissionen
för att dra lärdom av  de senaste årens katastrofala
miljardrullning. Motionärerna  framhåller  bl.a. att
det   finns   mycket   liten  efterfrågan  på  detta
prestigeprojekt.  I  stället   handlar   det  enligt
motionärerna  om  politisk  styrning,  prestige  och
gigantiska  satsningar  som  förväntas  betalas   av
skattebetalarna.  Projektet  kantas  av orealistiska
prognoser,  miljardrullning,  dubiösa  affärsplaner,
mycket stora reklamsatsningar och monopolfasoner.

I motion 2002/03:K11 av Kerstin Lundgren  m.fl.  (c)
yrkas att riksdagen av-
slår  propositionen (yrkande 1). Enligt motionärerna
finns  det   alltför   många  frågetecken  som  inte
beaktats i propositionen.

Vidare yrkas i motionen  att  riksdagen  begär att
regeringen återkommer till riksdagen med en  förnyad
proposition  om  marksänd  digital  TV  (yrkande 2).
Några   av   de   områden  där  motionärerna  saknar
utförliga  resonemang   och   konsekvensanalyser  är
följande.  Regeringens  förslag  i   fråga   om  det
digitala   marknätets   räckvidd   är  otydligt  och
oprecist. Motionärerna framhåller att  det saknas en
redogörelse  för  när  marknätet  skall  vara  fullt
utbyggt   så  att  alla  som  i  dag  kan  se  SVT:s
sändningar  i  det analoga marknätet också kan se de
digitala sändningarna.  I  regeringens förslag nämns
inte  heller  hur många TV-hushåll  som  kommer  att
kunna  se  de  digitala   sändningarna,   utan   det
formuleras  luddigt  att  täckningsgraden  bör  vara
större  än  98  %.  Enligt motionärerna bör marksänd
digital TV ha en större  räckvidd  än vad regeringen
föreslagit. Motionärerna anser vidare  att  man inte
bör begränsa kanalutbudet som regeringen föreslår  i
propositionen.   Därutöver  anser  motionärerna  att
propositionen  i  stora  delar  saknar  förslag  och
resonemang   om  hur  teknikskiftet   påverkar   TV-
hushållen, offentliga lokaler, skolor etc. inte bara
utifrån  ett programutbud  utan  främst  ekonomiskt.
Enligt motionärerna  behövs  också  en utredning som
ser  över marknaden. Motionärerna anser  vidare  att
Utbildningsradion   bör   tilldelas   egen   digital
kapacitet  i  något  av  sändarnäten med den största
räckvidden.  Därutöver framhåller  motionärerna  att
det hade varit önskvärt om regeringen hade tagit del
av förslagen från utredningen om koncessionsavgifter
innan propositionen avlämnades.

I motion 2002/03:K333  av Kent Olsson m.fl. (m) från
allmänna motionstiden 2002  yrkas  att riksdagen ger
regeringen  till  känna  vad  i motionen  anförs  om
digital  TV  (yrkande  6 i denna del).  Motionärerna
framhåller att digital TV  i  marknätet riskerar att
låsa  breda frekvensomåden som annars  kan  användas
för mobila  Internettjänster. Det riskerar att skada
IT-utvecklingen  i  Sverige. Enligt motionärerna bör
verksamheten  i det digitala  marknätet  grundas  på
marknadsmässiga   överväganden  bland  aktörerna  på
marknaden.

I motion 2002/03:Kr336 av Birgitta Sellén m.fl. (c),
också från allmänna  motionstiden  2002,  yrkas  att
riksdagen  ger  regeringen till känna vad i motionen
anförs  om att se  över  tekniken  som  används  för
marksänd   digital  TV  (yrkande  23).  Motionärerna
framhåller  att  regeringen,  mot  bakgrund  av  den
snabba teknikutvecklingen,  bör  se över om den mest
effektiva tekniken används för marksänd  digital TV.
Enligt  motionärerna bör vi ta till oss erfarenheter
från andra länder som också har marksänd digital TV.
Det bör också  finnas  forskning  om  detta  för att
säkerställa  att  man  följer  utvecklingen på bästa
sätt.


Kulturutskottets yttrande


Kulturutskottet  anför bl.a. att  det  från  statlig
utgångspunkt är av  största  vikt  att alla i landet
nås av de sändningar som härrör från public service-
verksamheten.  Statens  ansvar för denna  verksamhet
innebär  att  regeringen  efter   riksdagens  beslut
meddelar sändningstillstånd för programföretagen SVT
och  UR  samt  beslutar  om villkor, riktlinjer  och
medelstilldelning  för verksamheten.  SVT  tillämpar
principen om "digital  allemansrätt",  vilket  bl.a.
innebär  att  företaget  i  dag medverkar i samtliga
distributionsformer,  dvs. i satellit-,  kabel-  och
marksändningar.  Även  UR   tillämpar  principen  om
neutralitet i fråga om distributionsformer. De olika
distributionsformerna innebär att en stor del av TV-
publiken  ges  valfrihet  att  välja   mellan  olika
distributörer och deras programutbud.

Det  bör  enligt utskottet emellertid understrykas
att  en  betydande   andel  av  landets  befolkning,
möjligen så stor som 41  %,  alltjämt  endast kan ta
emot    marksänd    television    (prop.    s.   5).
Kulturutskottet  anser  därför att demokratiska  och
kultur-  och  mediepolitiska   skäl   talar  för  en
utbyggnad av det digitala marknätet - med  släckning
av  de  analoga  sändningarna som följd - i enlighet
med regeringens förslag.  Även  efter  teknikskiftet
avses,  enligt  propositionen,  alla  i  Sverige  få
tillgång  till det mångsidiga utbud av hög  kvalitet
som  skall känneteckna  public  service-televisionen
(prop. s. 12).
Vidare  erinrar  utskottet om att en förutsättning
för utbyggnaden av de digitala marksändningarna från
början har varit att  dessa  bedömts  som ekonomiskt
bärkraftiga  och  att  sändningsverksamheten  i  sin
helhet skall bekostas av  medverkande företag (prop.
1996/97:67 s. 22 och 25, yttr.  1996/97:KrU4y,  bet.
1996/97:KU17     s.    12,    rskr.    1996/97:178).
Kulturutskottet bedömer  att  det utrymme som kommer
att finnas i två - nära nog - rikstäckande nät och i
de tre övriga näten med lägre täckningsgrad  gör att
de   digitala   marksändningarna  blir  tillräckligt
attraktiva  för  att   flera   programföretag   vill
medverka med sina sändningar i marknätet och för att
publiken  skall  vilja  investera i avkodare. Därmed
skulle  utsikterna  kunna  vara   goda  för  att  de
digitala marksändningarna kommer att  bli ekonomiskt
bärkraftiga.  Då  det  gäller  utbudet  från  public
service-företagen  torde det för konsumenterna  vara
attraktivt att utöver  SVT:s  och UR:s utbud i SVT 1
och  SVT 2 kunna ta del av nya digitalkanaler  såsom
24:an  och  Barnkanalen.  Andra  programtjänster och
tilläggstjänster kan dessutom komma att utvecklas av
både SVT och UR, vilket bl.a. kan  få stor betydelse
för funktionshindrades tillgång till  utbudet. Genom
att    det    digitala    marknätet    även   rymmer
programtjänster   från  flera  andra  programföretag
torde  den  marksända  distributionsformen  bli  ett
intressant    alternativ     till     kabel-     och
satellitdistribution.
Sammantaget  anser  kulturutskottet  att det finns
starka skäl som talar för att det är lämpligt att nu
fullfölja den etappvisa utbyggnaden av det  digitala
marknätet  för att efter en övergångsperiod låta  de
analoga  TV-sändningarna   upphöra.  Ett  riksdagens
ställningstagande  i  enlighet   med   propositionen
skulle ge fördelar för konsumenterna, främst  i form
av ett större programutbud. Det skulle också ligga i
linje med målen för mediepolitiken, framför allt när
det  gäller  yttrandefrihet, mångfald, massmediernas
oberoende  och   tillgänglighet   (prop.   2000/01:1
utg.omr. 17, bet. 2000/01:KrU1, rskr. 2000/01:59).
Kulturutskottet anför att dess överväganden  leder
fram  till  ståndpunkten  att konstitutionsutskottet
bör  avstyrka  de  motionsförslag  som  innebär  att
propositionen skall  avslås,  nämligen motionerna K8
(fp)  yrkandena  1-4,  K9 (kd) yrkande  1,  K10  (m)
yrkandena 1 och 4-6, K11  (c) yrkande 1 och K333 (m)
yrkande    6    i    denna   del.   Likaledes    bör
konstitutionsutskottet  avstyrka  motionerna K9 (kd)
yrkande 2 och K11 (c) yrkande 2 som  syftar till att
regeringen  skall  utarbeta  en  ny  proposition  om
marksänd       digital      TV.      Därmed      bör
konstitutionsutskottet  föreslå  att riksdagen skall
godkänna  regeringens förslag om att  den  marksända
televisionen skall övergå till digital teknik (prop.
yrkande 1, avsnitt 5).
När det gäller  vad  som  anförs  i  motion  Kr336
yrkande   23   har   kulturutskottet   inhämtat  att
Storbritannien  bytt s.k. modulationsparametrar.  Om
Sverige skulle följa  Storbritanniens exempel skulle
antalet programkanaler  i det digitala marknätet bli
färre än dem som regeringen  anger  i propositionen,
dvs.  minst  åtta  (prop.  s. 14). Detta  är  enligt
utskottets synsätt en nackdel.  Å  andra  sidan sägs
den  teknik  som Storbritannien valt ge god täckning
och       säkerhet       med       avseende       på
mottagningsförhållandena.  Utskottet förutsätter att
den kommission som regeringen  skall  tillsätta  för
att  planera  övergången  från analoga till digitala
sändningar  också  följer de  frågor  som  berörs  i
motionen. Emellertid  kan  utskottet inte se att det
finns  något  skäl  för  riksdagen   att   göra  ett
uttalande i denna fråga. Konstitutionsutskottet  bör
avstyrka motion Kr336 (c) yrkande 23.

Konstitutionsutskottets ställningstagande


Konstitutionsutskottet    vill,    i    likhet   med
regeringen,     framhålla     att    den    digitala
distributionen av TV-sändningar  har  flera fördelar
jämfört med distribution med analog teknik. Vissa av
den  digitala teknikens fördelar kan dock  utnyttjas
fullt  ut  först  när  de  analoga  sändningarna har
upphört.  De första etapperna av utbyggnaden  av  de
digitala   sändningarna    i    marknätet   har   nu
fullbordats.  Utskottet vill härvid,  i  likhet  med
kulturutskottet,  framhålla  att  demokratiska  samt
kultur-   och   mediepolitiska  skäl  talar  för  en
fortsatt  utbyggnad  med  släckning  av  de  analoga
sändningarna  som  följd.  En  övergång till digital
teknik i marknätet kan vidare, såsom kulturutskottet
påpekar,  ge fördelar för TV-konsumenterna,  framför
allt   i   form    av   ett   större   programutbud.
Konstitutionsutskottet  vill  också framhålla att en
fortsatt utbyggnad av det digitala  marknätet  är en
angelägen     och     nödvändig     satsning    från
infrastruktursynpunkt. Ett sådant nät är dessutom av
stor säkerhetspolitisk betydelse.

Mot bakgrund av vad som nu anförts delar utskottet
regeringens och kulturutskottets bedömning  att  det
nu är dags att ta det avslutande steget att låta den
marksända  televisionen  övergå till digital teknik.
Utskottet  tillstyrker således  regeringens  förslag
att de digitala marksändningarna byggs ut och att de
analoga    TV-sändningarna     upphör    efter    en
övergångsperiod.  I  enlighet  med  detta  avstyrker
utskottet motionerna K8 yrkandena  1-4, K9 yrkandena
1  och 2, K10 yrkandena 1 och 4-6, K11  yrkandena  1
och 2 samt K333 yrkande 6 i denna del.
Utskottet vill vidare tillägga att för konsumenten
är det  viktigt  att  det  finns  ett  utbud  som är
attraktivt och konkurrenskraftigt i förhållande till
kabelnäten och satellitsändningarna. Samtidigt måste
detta  mervärde  vara  konstruerat  så  att  det ger
bärkraft   åt   hela  utbyggnaden  av  det  digitala
marknätet.
När det gäller  vad  som  anförs  i  motion  Kr336
yrkande  23  utgår  utskottet  från  att  regeringen
följer  den  tekniska  utvecklingen  på området  och
verkar  för  att  den  mest ändamålsenliga  tekniken
kommer att användas samt  återkommer  till riksdagen
om så krävs. Någon åtgärd från riksdagens  sida  med
anledning  av  vad som anförs i nämnda motion behövs
därför inte enligt  utskottets  mening. Motionen bör
således i berörd del avslås.

Utbyggnaden av de digitala
sändarnäten


Utskottets förslag i korthet

Utskottet   föreslår  att  riksdagen   avslår
regeringens  förslag   om   utbyggnad  av  de
digitala sändarnäten och begär att regeringen
återkommer till riksdagen med förslag. Vidare
avstyrker   utskottet   motioner    som   rör
Utbildningsradions  digitala sändningar  samt
vidaresändning av SVT:s program via satellit.
Jämför reservation 2.

Bakgrund


Tidigare riksdagsbeslut om utbyggnaden av
digital marksänd TV

Riksdagen beslutade våren  1997 att digital marksänd
TV   införs   i  Sverige  (prop.  1996/97:67,   bet.
1996/97:KU17, rskr.  1996/97:178).  Regeringens för-
slag,  som  riksdagen  följde,  innebar att  digital
marksänd  TV införs i flera steg med  möjlighet  för
staten att  successivt  ta  ställning till om och på
vilket sätt verksamheten skulle  fortsätta (a. prop.
s. 22). Förutsättningarna skulle redan  från  början
vara    sådana    att    krav   på   yttrandefrihet,
tillgänglighet  och  mångfald   tillgodosågs.  I  en
första  etapp  skulle  sändningar  inledas   på  ett
begränsat  antal  orter  i Sverige. Enligt förslaget
skulle   en  grundläggande  förutsättning   för   en
eventuell    utbyggnad    vara   att   de   digitala
marksändningarna bedömdes ha ekonomisk bärkraft.

I propositionen anförde regeringen  vidare att den
föreslagna verksamheten i sin helhet skulle bekostas
av  medverkande  företag  (a.  prop.  s. 25).  Detta
ställde riksdagen sig bakom (a. bet. s. 12 f.).

Under  hösten  2000 beslutade riksdagen att  digital
marksänd TV får  byggas  ut  till  att  omfatta hela
landet    (prop.   2000/01:1   utg.omr.   17,   bet.
2000/01:KrU1,       rskr.       2000/01:59).       I
budgetpropositionen   anförde   regeringen   att  om
riksdag  och  regering skulle avvakta med ett beslut
om utbyggnad skulle  det  innebära  att allmänhetens
intresse  endast  kommer att kunna kanaliseras  till
satellit- eller kabeldistribution  (s.  107). Därmed
skulle        konkurrensen        mellan       olika
distributionslösningar bli mindre.  Dessutom skulle,
enligt regeringen, tillfället att på sikt ersätta de
analoga  marksändningarna  med  stor sannolikhet  gå
förlorat. Regeringen anförde att  ett  beslut om att
digitala TV-sändningar i marknätet skulle  få byggas
ut till att omfatta hela landet därför borde  fattas
nu.  Med  hänsyn  till vad Teracom AB anfört bedömde
regeringen att åtminstone  98  % befolkningstäckning
skulle  kunna  uppnås  under  2002.  Kulturutskottet
delade regeringens bedömning att  det  var angeläget
att riksdagen snarast fattade beslut om  att digital
marksänd TV får omfatta hela landet (a. bet.
s. 101). Regeringens förslag tillstyrktes därför.

Nuvarande utbyggnad

Den inledande utbyggnaden av det digitala  marknätet
innebär  att  det  för närvarande finns fem digitala
sändarnät.  Fyra  av  dessa   omfattar   40   större
sändarstationer  och når ca 90 % av den fast bosatta
befolkningen.

Ett femte nät omfattar tolv större sändarstationer
och når ca 50 % av  befolkningen.  Detta nät, som är
det nyaste, har ännu inte tagits i bruk.

Propositionen


Regeringens förslag

Regeringen föreslår att alla som bor i Sverige skall
kunna se TV-programmen från Sveriges  Television  AB
(SVT)  och  Sveriges Utbildningsradio AB (UR). Minst
två digitala sändarnät skall enligt förslaget byggas
ut så att de  får samma räckvidd som de nuvarande 54
huvudsändarna.  Dessa nät skall också omfatta mindre
sändare  så  att  sändningarna   kan  tas  emot  med
utomhusantenn i alla tätorter samt  i övriga områden
med     permanentbebyggelse     där     topografiska
förhållanden hindrar satellitmottagning.

De sändarnät som har den största räckvidden  skall
enligt regeringen i förs-ta hand användas av SVT, UR
och  för  andra  sändningar  som  sker  med  stöd av
sändningstillstånd   med   villkor  om  opartiskhet,
saklighet och ett mångsidigt programutbud.

Skälen för regeringens förslag

Regeringen  påpekar  att  Digital-TV-kommittén   har
föreslagit  att  de digitala sändningarna av SVT och
UR  ges  samma räckvidd  som  de  nuvarande  analoga
marksändningarna,  dvs.  att  99,8  %  av  den  fast
bosatta befolkningen skall kunna ta emot programmen.
För  egen  del anser regeringen emellertid att målet
för  de  digitala   marksändningarnas   räckvidd  av
kostnadsskäl  bör  sättas  något  lägre,  åtminstone
inledningsvis. Räckvidden bör enligt regeringen dock
vara större än den som för närvarande gäller  för de
analoga  marksändningarna  av  TV  4 (ca 98 % av den
fast bosatta befolkningen).

Enligt regeringen är en förutsättning  att  alla i
Sverige  även i fortsättningen har möjlighet att  ta
emot  programmen  från  SVT  och  UR,  antingen  via
marknätet eller via satellit. Regeringen bedömer att
i varje  fall hushållen i de områden där TV 4 endast
kan tas emot  från  satellit  i  allmänhet  torde ha
skaffat     sig     möjlighet     att     ta    emot
satellitsändningar.   Därmed   kommer   det   enligt
regeringen att för dessa hushåll endast innebära  en
begränsad omställning att ta emot satellitsändningar
också   från   SVT   och  UR  även  om  de  digitala
marksändningarna inte skulle nå dem.
Regeringen anför att digitala sändarnät bör byggas
ut så att digital marksänd  TV  kan  tas emot dels i
alla  tätorter  i Sverige, dels i de övriga  områden
som nås från de nuvarande  större sändarstationerna.
Förslagets  innebörd  är enligt  regeringen  att  de
sändarnät för digitala  TV-sändningar som har störst
räckvidd  skall  täcka  de  områden  som  åtminstone
motsvarar vad som nås från sändare  med  den  högsta
tillåtna  sändareffekten  och  höjden  över havet på
samma    platser    som    nuvarande    54    större
sändarstationer.  Sändningarna från en sådan station
kan tas emot med utomhusantenn  inom  ca  70 km från
sändaren. Regeringen anför att därutöver skall dessa
sändarnät  omfatta de mindre sändare som behövs  för
att ge god mottagning  med  utomhusantenn i tätorter
som    antingen    ligger    utanför    de    större
sändarstationernas   täckningsområden   eller    där
mottagningen från huvudsändaren är dålig på grund av
topografiska förhållanden.
Vidare  framhåller  regeringen att den övervägande
delen av befolkningen utanför tätorterna torde kunna
få    fullgod    mottagning    från     de    större
sändarstationerna.  Om någon som bor utanför  tätort
inte  kan  ta emot digitala  marksändningar  är  det
enligt  regeringen   normalt  möjligt  att  ta  emot
programmen från satellit. Regeringen anför att om de
topografiska  förhållandena   i   ett   område   med
permanentbebyggelse   utanför   tätort  skulle  vara
sådana att satellitmottagning inte  är  möjlig eller
endast  kan  ordnas till mycket stora kostnader  bör
ytterligare marksändare kunna tas i bruk.
Enligt regeringen  innebär förslaget att mellan 98
och 99 % av den fast bosatta befolkningen kommer att
kunna   ta   emot   digitala    TV-sändningar   från
marksändare.      Regeringen     framhåller      att
investeringsbehovet reduceras avsevärt i förhållande
till om de digitala  sändarnäten  skulle  ges  samma
räckvidd som de mest utbyggda analoga marknäten.
Regeringen  anför  att  minst  två  sändarnät  bör
byggas   ut   till  den  angivna  räckvidden.  Dessa
sändarnät skall  i  första  hand användas av SVT, UR
och för andra programtjänster  för  vilka det gäller
villkor om opartiskhet, saklighet och ett mångsidigt
programutbud. Enligt regeringen kommer  på  så  sätt
minst  åtta  TV-kanaler  från  dels SVT och UR, dels
andra TV-företag att kunna tas emot från marksändare
i så gott som hela landet.
Vidare  anför  regeringen  att  dagens   krav   på
säkerhet,   beredskap  och  teknisk  kvalitet  skall
uppfyllas även  vid  ett  skifte  från  analog  till
digital sändningsteknik.
Utbyggnaden  av de digitala sändarnäten bör enligt
regeringen ske i samråd med den särskilda kommission
som  skall  förbereda   skiftet  från  analoga  till
digitala marksändningar.
Regeringen bedömer att  den angivna räckvidden kan
vara uppnådd senast vid utgången av 2005.

Motionerna


I  motion 2002/03:K10 av Gunnar  Hökmark  m.fl.  (m)
yrkas  att riksdagen ger regeringen till känna vad i
motionen   anförs   om  vidaresändning  av  SVT  via
satellit (yrkande 2).  Enligt motionärerna bör SVT:s
program  erbjudas  samtliga  satellitoperatörer  för
kostnadsfri  distribution.  En  sådan  lösning  ökar
tillgängligheten  för tittarna och minskar beroendet
av marknätet. Motionärerna  framhåller  att SVT i en
kostnadsbedömning   bör   prioritera   de  betydligt
billigare   sändningarna  via  satellit  och   kabel
framför det dyrbara marknätet.

I motion 2002/03:K12  av Agne Hansson m.fl. (fp, kd,
c)  yrkas att riksdagen  bemyndigar  regeringen  att
tilldela Sveriges Utbildningsradio (UR) egen digital
kapacitet  i något av de båda digitala sändarnät som
har den största  räckvidden  på motsvarande sätt som
gäller för andra programföretag  som  har  tillstånd
att sända i det digitala marknätet (yrkande 1).

Motionärerna   yrkar   vidare  att  riksdagen  ger
regeringen till känna vad  i  motionen anförs om att
det digitala sändningstillståndet från 2004 utformas
så att det säkerställer UR:s möjligheter  att  sända
Kunskapskanalen  under  egen  kanalidentitet  i  det
digitala  marknätet  även  på attraktiva kvällstider
under veckans alla dagar (yrkande  2).  Motionärerna
framhåller   att  UR,  i  motsats  till  alla  andra
programföretag som har rätt att sända i det digitala
marknätet, inte  förfogar  över  en  egen  tilldelad
kapacitet  utan  i  praktiken  är  beroende av SVT:s
samtycke  och  goda vilja för att över  huvud  taget
kunna sända digitala  program.  Med  hänsyn till den
betydelse  som  de  digitala  sändningarna  har  för
utbildningsprogrammen är detta  enligt  motionärerna
en orimlig situation som hämmar UR:s verksamhet  och
utveckling.   Motionärerna   anser  att  det  är  en
situation som står i bjärt kontrast  till  den  vikt
som UR:s sändningar ges i propositionen.

Kulturutskottets yttrande


Kulturutskottet    anför    att    från   utskottets
utgångspunkt  är  det angeläget att public  service-
företagens programkanaler  når  så många som möjligt
via  det  digitala  marknätet.  Samtidigt   är   det
självfallet        nödvändigt        att        väga
tillgänglighetsaspekter  mot  de  höga kostnader som
skulle  följa av att sändarnäten byggs  ut  till  de
analoga nätens  omfattning, dvs. 99,8 % täckning. Av
propositionen framgår  att investeringskostnaden för
att bygga ut ett digitalt  sändarnät  från  98  till
99,8  %  hushållstäckning  är lika hög som kostnaden
för att nå från 0 till 98 % täckning (prop. s. 13).

Vidare framhåller utskottet  att  de kostnader för
investeringar i nät, drift och underhåll  som faller
på nätoperatören Teracom i förlängningen kommer  att
belasta  de programföretag som sänder i näten i form
av distributionskostnader. Det är givetvis angeläget
att   dessa   kostnader   för   programföretagen   i
möjligaste  mån  hålls  på en rimlig nivå. Utskottet
konstaterar att det inte  framgår  av  propositionen
hur  mycket  lägre investeringskostnaderna  beräknas
bli med regeringens utbyggnadsförslag till mellan 98
och 99 % täckning jämfört med en utbyggnad till 99,8
%.  Några  exakta  belopp  torde  inte  heller  vara
möjliga  att   få  fram.  Emellertid  har  utskottet
inhämtat från Kulturdepartementet  att  det kan röra
sig  om  mer än 200 miljoner kronor i lägre  kostnad
per sändarnät  för  de  nät  som  byggs  ut  till en
täckningsgrad mellan 98 och 99 %.
Sammanfattningsvis  har kulturutskottet förståelse
för regeringens ekonomiska  överväganden  och  delar
regeringens    uppfattning   att   det   "åtminstone
inledningsvis" är  rimligt  att  en täckningsgrad om
98-99 % uppnås, att två sändarnät  byggs ut till den
angivna  räckvidden  samt  att  dessa skall  inrymma
SVT:s och UR:s sändningar.
Utskottet anser således att konstitutionsutskottet
bör  föreslå riksdagen att godkänna  vad  regeringen
föreslår  om  utbyggnad  av  de digitala sändarnäten
(prop. yrkande 2).
När det gäller vad som anförs i motion K10 yrkande
2  om  satellitdistribution av SVT:s  program  anför
kulturutskottet  att förslaget innebär att SVT skall
åläggas  att kostnadsfritt  tillhandahålla  samtliga
satellitoperatörer  public  service-kanalerna, såväl
analogt   som  digitalt,  under  förutsättning   att
mottagningen   kan   ske   utan  särskild  betalning
(yrkande 2). Kulturutskottet  erinrar om att det vid
tidigare  tillfällen  avstyrkt  liknande   yrkanden,
senast våren 2002 (bet. 2001/02:KrU11 s. 25).
De satellitoperatörer som motionärerna torde  avse
är  enligt  utskottet  företagen  Canal  Digital och
Viasat, vilka säljer och distribuerar abonnemang och
tjänster  för  satellit-TV  i Norden. Sedan år  1999
tillhandahåller  Canal Digital  SVT:s  kanaler  inom
ramen för sitt digitala  utbud.  Detsamma gäller för
Viasat sedan mars 2003. Kulturutskottet har inhämtat
att  ingendera  av de båda satellitoperatörerna  har
aktualiserat frågan om analog distribution.
Kulturutskottet finner att det ankommer på SVT och
satellitoperatörerna att sinsemellan träffa avtal om
vilka   ekonomiska    och   andra   villkor,   t.ex.
sändningsteknik, kryptering m.m., som skall gälla.
Vidare har utskottet  inte någon annan uppfattning
än motionärerna då det gäller  den  del  av yrkandet
som  syftar  till att mottagningen av SVT:s  program
skall vara kostnadsfri. Utskottet påpekar att det av
de anslagsvillkor för SVT som regeringen utfärdade i
december  2002   tydligt   framgår   att  företagets
sändningar  som är riktade till Sverige  skall  vara
tillgängliga   för   allmänheten   utan  villkor  om
särskild betalning (p. 8). Det kan enligt  utskottet
tilläggas  att  sändningarna över satellit krypteras
av  upphovsrättsliga  skäl,  varför  det  krävs  ett
programkort för att programmen skall kunna tas emot.
De TV-tittare som endast vill ha tillgång till SVT:s
satellitsända  och krypterade utbud får - enligt vad
kulturutskottet    har    inhämtat   -   betala   en
depositionsavgift  till  Canal   Digital  respektive
Viasat  för  att  få disponera ett programkort.  Ett
skäl härför uppges vara att operatörerna vill ha ett
register  över  abonnenterna   med   tanke   på  att
programkorten representerar ett visst värde och  att
operatörerna ser en risk för olaglig kortkopiering.
Kulturutskottet            föreslår            att
konstitutionsutskottet skall avstyrka motion K10 (m)
yrkande 2.
I fråga om vad som anförs i motion K12 yrkandena 1
och  2 tolkar kulturutskottet detta så att UR bör få
ett klart angivet sändningsutrymme i något av de två
digitala  sändarnät som har störst räckvidd samt att
detta   sändningsutrymme   skall   inrymma   en   ny
programkanal,  Kunskapskanalen. Utskottet framhåller
att det framgår  av  radio-  och TV-lagen att det är
regeringen  som  meddelar tillstånd  att  sända  TV-
program (2 kap. 2  §). Något riksdagens bemyndigande
för    att    regeringen    skall     tilldela    UR
sändningsutrymme som föreslås i yrkande 1 i motionen
torde enligt utskottet således inte behövas.  Vidare
ankommer  det  på regeringen att pröva frågan om  UR
skall få starta  en  ny  kanal,  vilket  föreslås  i
yrkande   2.   Regeringen  har  i  det  sammanhanget
möjlighet att avgöra hur mycket sändningsutrymme som
skall tilldelas företaget för en ny kanal. Utskottet
framhåller  att det  är  en  grannlaga  uppgift  för
regeringen att  väga  olika behov mot varandra såsom
mångfald i programutbudet, regionala sändningar m.m.
Även andra hänsyn måste  vägas  in  i  sammanhanget,
t.ex. riksdagens beslut om uppläsning av textremsan,
vilket  också  kan  komma att kräva frekvensutrymme.
Vidare  är  det i grunden  en  ekonomisk  fråga  för
programföretaget. Om det tilldelade frekvensutrymmet
skall kunna fyllas med programtjänster under en stor
del av dygnet  krävs  att programproduktionen har en
viss omfattning och en tillräcklig finansiering.
Utskottet har erfarit  att  UR  och  SVT den 6 maj
2003 har träffat en överenskommelse om att gemensamt
starta    och    driva    en    digital    TV-kanal,
Kunskapskanalen.  Överenskommelsen  avser åren  2004
och 2005.
Enligt kulturutskottets mening är det  rimligt att
frågor som rör omfattningen och inriktningen av UR:s
framtida uppdrag får en grundlig genomlysning  i det
parlamentariska  beredningsarbete  som  skall föregå
nästa tillståndsperiod för public service-företagen,
dvs. för tiden efter år 2005.
Sammantaget      anser     kulturutskottet     att
konstitutionsutskottet  bör  avstyrka motion K12 (c,
fp, kd) i dess helhet.
Kulturutskottet vill tillägga att av de tre public
service-företagen är det endast UR som har uppdraget
att        göra        utbildningsprogram.        De
sändningsförutsättningar som gäller för UR innebär -
som  framgår  i  den  nu  aktuella  motionen  -  att
företaget är beroende av SVT, som skall dela med sig
av  tillgänglig  överföringskapacitet  i  en digital
frekvenskanal. Utskottet vill understryka att det är
angeläget   att   UR:s   program   ges   ett  sådant
sändningsutrymme  att  företaget  kan  fullfölja  de
villkor  och  den planering som följer av  nuvarande
tillstånd att sända  med  både  analog  och  digital
teknik.  Kulturutskottet förutsätter således att  UR
och SVT i  sina  kontakter  kan komma överens på ett
sätt som dels tillgodoser de  krav  som  riksdag och
regering  ställt på UR, dels medför rimliga  villkor
för  UR  i  fråga   om   sändningstider,   publikens
möjlighet    att    identifiera    och    lokalisera
programföretagets program m.m.

Konstitutionsutskottets ställningstagande


Konstitutionsutskottet  delar  regeringens bedömning
att alla som bor i Sverige bör ha möjlighet att även
efter en nedsläckning av det analoga marknätet kunna
ta  emot programmen från SVT och  UR,  antingen  via
marknätet   eller   via   satellit.   Vidare   anser
utskottet,  i  likhet  med regeringen, att minst två
digitala  sändarnät bör byggas  ut.  Som  redovisats
ovan innebär den utbyggnad av det digitala marknätet
som hittills  skett  att fyra sändarnät har en sådan
räckvidd att de når cirka  90  % av den fast bosatta
befolkningen. Regeringen anser att  de nät som skall
byggas  ut  ytterligare  bör  ges  en  något  mindre
räckvidd  än de mest utbyggda analoga näten.  Enligt
regeringen   reduceras   investeringsbehovet  därmed
avsevärt. Förslaget innebär  att  mellan 98 och 99 %
av den fast bosatta befolkningen kommer att kunna ta
emot   digitala   TV-sändningar   från  marksändare.
Kulturutskottet har, som framgår ovan, inhämtat från
Kulturdepartementet att det kan röra  sig  om mer än
200  miljoner  kronor  i lägre kostnad per sändarnät
för de nät som byggs ut till en täckningsgrad mellan
98   och   99   %   i   stället   för    till   full
befolkningstäckning.

Enligt utskottets mening är det av stor  vikt  att
övergången  från analog till digital sändningsteknik
sker   efter   noggranna    överväganden   och   där
konsekvenser för TV-konsumenter,  programföretag och
andra aktörer är väl genomlysta. Utskottet anser att
det  vore önskvärt att ett ytterligare  försök  görs
från regeringens  sida  att  presentera  en så säker
kostnadsbild   som   möjligt   innan  riksdagen  tar
ställning till vilken täckningsgrad  en utbyggnad av
de digitala sändarnäten skall ha. Enligt  utskottets
mening   vore   det   också   önskvärt   att   olika
utbyggnadsalternativs          betydelse         för
finansieringsfrågan  belyses  innan   riksdagen  tar
slutlig  ställning till utbyggnadens utformning.  Av
särskild  betydelse   i   detta  sammanhang  är  den
speciella situation som TV  4  AB befinner sig i med
för närvarande ensamrätt till kommersiellt  baserade
sändningar  i  det  analoga  marknätet.  Ett  senare
ställningstagande    i    frågan   om   utbyggnadens
utformning  medger vidare att man vid bedömningen av
lämplig  täckningsgrad  kan  beakta   resultatet  av
arbetet i den utredning som skall göra en översyn av
lagen     (1992:72)    om    koncessionsavgift    på
televisionens    och   radions   område.   Utskottet
efterfrågar också  att  en tidsplan för utbyggnadens
olika   steg   presenteras   innan   riksdagen   tar
ställning. En sådan redovisning  bör också innehålla
uppgifter om vilka områden som kommer  att  omfattas
av en föreslagen utbyggnad och hur många TV-hushåll,
så  långt detta låter sig redovisas, som kommer  att
ha tillgång  till  det  digitala marknätet och vilka
TV-hushåll  som  därmed  i  stället   hänvisas  till
satellitsändningar.  Frågan om kompensation  för  de
som blir hänvisade till satellitmottagning bör också
belysas.
I     enlighet     med    det    anförda     avser
konstitutionsutskottet  således att inte nu slutligt
ta  ställning till hur utbyggnaden  av  de  digitala
sändarnäten  skall  utformas.  Innan  riksdagen  tar
slutlig  ställning  bör regeringen enligt utskottets
mening  återkomma  till  riksdagen  med  förslag  om
utbyggnadens utformning  i  enlighet med vad som har
anförts ovan.
Regeringen föreslår att de  digitala sändarnät som
genom  utbyggnaden  får  den  största  räckvidden  i
första  hand  skall användas av SVT,  UR  och  andra
sändningar som  sker  med stöd av sändningstillstånd
med villkor om opartiskhet, saklighet och mångsidigt
programutbud.  Med  hänvisning  till  det  utskottet
anfört  ovan  bör  villkoren   för   de   sistnämnda
sändningarna ytterligare belysas innan riksdagen tar
ställning även i denna del. Mot bakgrund av  vad som
nu anförts anser utskottet således att riksdagen bör
avslå  hela  regeringens förslag om utbyggnad av  de
digitala sändarnäten.
När  det  gäller  vad  som  anförs  i  motion  K12
yrkandena 1 och 2 om tilldelning av kapacitet för UR
att   sända   i   det    digitala   marknätet   vill
konstitutionsutskottet,      i       likhet      med
kulturutskottet,  framhålla  att  SVT  och   UR  har
träffat  en  överenskommelse  den  6 maj 2003 om att
gemensamt  starta  och  driva  en digital  TV-kanal,
Kunskapskanalen. Konstitutionsutskottet  delar också
kulturutskottets uppfattning att det är rimligt  att
frågor som rör omfattningen och inriktningen av UR:s
framtida  uppdrag får en grundlig genomlysning i det
parlamentariska  beredningsarbete  som  skall föregå
nästa tillståndsperiod för public service-företagen,
dvs. för tiden efter 2005. Frågan om frekvensutrymme
för UR i det digitala marknätet kan beaktas  i detta
sammanhang.  Mot  denna bakgrund avstyrker utskottet
den nämnda motionen.
I fråga om vad som  anförs  i motion K10 yrkande 2
om   att   SVT:s   program  bör  erbjudas   samtliga
satellitoperatörer  för   kostnadsfri   distribution
delar     konstitutionsutskottet    kulturutskottets
uppfattning    att   det   ankommer   på   SVT   och
satellitoperatörerna att sinsemellan träffa avtal om
vilka ekonomiska  och  andra villkor som skall gälla
för en eventuell vidaresändning.  Mot denna bakgrund
avstyrker konstitutionsutskottet motionen  i  berörd
del.

De digitala TV-sändningarnas
tillgänglighet


Utskottets förslag i korthet

Utskottet  föreslår  att riksdagen avslår vad
regeringen föreslår om  tillgängligheten till
de  digitala TV-sändningarna  och  begär  att
regeringen   återkommer  till  riksdagen  med
förslag.

Bakgrund


Gällande bestämmelser

Enligt 3 kap.  2  § 7 radio- och TV-lagen (1996:844)
får villkor för sändningstillstånd  avse  skyldighet
att  använda viss sändningsteknik samt samverka  med
andra tillståndshavare i tekniska frågor.

Vidare  sägs i 3 kap. 2 § 17 samma lag att villkor
även får avse skyldighet att utforma sändningarna på
sådant sätt  att  de  inte endast kan tas emot av en
begränsad del av allmänheten i sändningsområdet.

Vissa villkor i nu gällande sändningstillstånd

Den  17 juni 1998 ingick  Senda  i  Sverige  AB  och
Teracom  AB  å ena sidan samt Sveriges Television AB
m.fl. programföretag  å  andra  sidan  ett  avtal om
samverkan  i vissa tekniska frågor inför regeringens
beslut  om  tillstånd   för  digitala  sändningar  i
marknätet.  I  avtalet  regleras   frågor  om  bl.a.
multiplexering,  åtkomstkontroll  m.m.,  elektronisk
programguide  och  sändaroperatör.  När  det  gäller
åtkomstkontroll  m.m.  har bl.a. avtalats  att  alla
program och tjänster skall vara krypterade.

I  de  tillstånd  som  regeringen   har   meddelat
avseende  rätten  att sända marksänd television  med
digital teknik anges  att vissa avsnitt i avtalet om
viss  samverkan inför beslut  om  sändningstillstånd
utgör villkor  för  tillståndet. Det gäller bl.a. de
avsnitt i avtalet som redovisats ovan.
Regeringen har den  19 december 2002 beslutat (dnr
Ku2002/1937, Ku2002/2457)  att  giltighetstiden  för
tillstånden  att sända television med digital teknik
i marknätet skall  förlängas  till  utgången  av  år
2003. Vidare skall villkoren avseende vissa delar av
samverkansavtalet mellan Senda i Sverige AB, Teracom
AB  och  programföretagen fortsätta att gälla, trots
att själva  avtalet  upphörde  vid utgången av 2002.
Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio
AB  får enligt beslutet emellertid  rätt  att  sända
okrypterat, om de så önskar.

Propositionen


Regeringens förslag

Regeringen  föreslår  att sändningar som skall kunna
tas emot utan villkor om  särskild  betalning  skall
sändas okrypterat i det digitala marknätet.

Enligt regeringen skall teknik för åtkomstkontroll
och  tillämpningsprogram vara gemensam i de digitala
marksändningarna.

Skälen för regeringens förslag

Regeringen anför att det bör bli lättare att ta emot
kostnadsfria  TV-program  i  det digitala marknätet.
Övergången från analog till digital  mottagning  bör
enligt   regeringen  innebära  att  allmänheten  får
tillgång till  flera kostnadsfria TV-kanaler och att
tillgängligheten  för dessa blir så god som möjligt.
Därför anser regeringen  i  likhet  med  Digital-TV-
kommittén  att  övervägande  skäl talar för att  TV-
program  som skall kunna tas emot  utan  villkor  om
särskild  avgift   skall  sändas  okrypterat  i  det
digitala marknätet.  Regeringen  anför  att det inte
kommer   att   behövas   något   programkort   eller
abonnemang  för  att se dessa program. Därmed undgår
hushållen extra kostnader och besvär.

Vidare         anför        regeringen         att
mottagningsutrustningen   kan   vara   den  enklaste
tänkbara,  vilket  bl.a. är till fördel för  hushåll
med många TV-mottagare. Regeringen framhåller att en
ökad efterfrågan på  enklare  set  top-boxar och TV-
mottagare  med inbyggd digitalavkodare  bör  medföra
ökad konkurrens  och  därmed  att  priserna på dessa
produkter sjunker.
Regeringen  påpekar  att  den  digitala   tekniken
använder  sig av olika hjälpsystem. Det finns  t.ex.
flera system  för åtkomstkontroll. Enligt regeringen
skall användarnas  möjlighet  att  ta del av program
och  andra  tjänster  i det digitala marknätet  inte
hämmas  av att t.ex. olika  programföretag  använder
inbördes  oförenliga  tekniska lösningar. Regeringen
anför att alla krypterade  sändningar i det digitala
marknätet därför skall använda  sig  av samma system
för åtkomstkontroll.
Därutöver anför regeringen att det inom Europa har
utvecklats     ett    öppet    operativsystem    för
tilläggstjänster som kallas DVB-MHP (Multimedia Home
Platform).  Regeringen  framhåller  att  enligt  EG-
direktivet (2002/21/EG)  om  ett gemensamt regelverk
för elektroniska kommunikationstjänster,  som  skall
vara  genomfört i medlemsstaterna senast den 25 juli
2003, skall  medlemsstaterna  uppmuntra användningen
av ett öppet system.
Vidare  framhåller regeringen  att  organisationen
NorDig,     där      de      flesta      TV-företag,
programdistributörer  och  nätföretag  i de nordiska
länderna är medlemmar, har antagit en plan  för  hur
man  successivt  skall  gå  över till DVB-MHP i alla
digitala TV-sändningar. Enligt regeringen skall DVB-
MHP,  i  enlighet  med  denna plan,  användas  i  de
digitala marksändningarna  när  det  finns  lämpliga
mottagare på marknaden.
Regeringen påpekar att samverkan i tekniska frågor
även  i  fortsättningen  kan regleras i avtal mellan
berörda parter. Vidare anför  regeringen  att  den i
enlighet  med  3  kap.  2  §  7  radio- och TV-lagen
(1996:844)  i  ett  sändningstillstånd   kan  ta  in
villkor    om    skyldighet    att    använda   viss
sändningsteknik   samt   att   samverka   med  andra
tillståndshavare i tekniska frågor.

Kulturutskottets yttrande


Kulturutskottet  understryker  att det är en  viktig
del  av public service-tanken att  programföretagens
utbud  skall kunna tas emot utan särskild betalning.
Enligt  utskottets  uppfattning  är  det  därför  en
förändring  till  det  bättre  att  SVT:s  och  UR:s
program   nu   kommer   att   kunna  tas  emot  utan
programkort  och abonnemang. Utskottet  sympatiserar
med        regeringens         bedömning         att
mottagningsutrustningen  kan  vara  enklast tänkbara
för  att  ta  emot  det  okrypterade programutbudet.
Vidare   förutsätter   utskottet    att    även   de
tilläggstjänster  som  SVT  och  UR  kan  komma  att
förverkliga   under   innevarande  tillståndsperiod,
såsom exempelvis uppläsning  av  textremsan,  kommer
att vara okrypterade och kostnadsfria.

Utskottet   föreslår   att  konstitutionsutskottet
skall   tillstyrka   vad  regeringen   föreslår   om
tillgängligheten till  de  digitala  TV-sändningarna
(prop. yrkande 3).

Konstitutionsutskottets ställningstagande


Konstitutionsutskottet   vill   framhålla   att   de
digitala  TV-sändningarna  i marknätet  bör  bli  så
lättillgängliga  för TV-konsumenterna  som  möjligt.
Utskottet vill dock  peka  på  det  utskottet anfört
ovan  om  att  mervärdet  i de digitala sändningarna
måste vara så konstruerat att  det  ger  bärkraft åt
utbyggnaden. Problem som kan vara förenade  med krav
på  okrypterade  sändningar  bör  enligt  utskottets
mening i detta sammanhang belysas ytterligare. Innan
riksdagen    tar    slutlig   ställning   till   hur
tillgängligheten till  de  digitala sändningarna kan
förbättras och i vilka avseenden detta bör ske anser
utskottet  därför  att  mer  utförliga  överväganden
såväl   ur   ett   marknadsperspektiv    som    från
konsumentsynpunkt  behöver  göras och redovisas från
regeringens  sida, bl.a. när det  gäller  frågan  om
kryptering.  Utskottet   vill   framhålla   att   de
konsumenter   som  t.ex.  bara  vill  se  på  public
service-kanalerna    inte    skall   behöva   teckna
abonnemang och betala för programkort.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet regeringens
förslag  om  tillgänglighet  till  de  digitala  TV-
sändningarna   och  anser  att  riksdagen   bör   ge
regeringen till känna vad som nu anförts.

Riktlinjer för tillståndsgivning


Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår  att  riksdagen avslår vad
regeringen   föreslår   om   riktlinjer   för
tillståndsgivningen  och  ber regeringen  att
återkomma till riksdagen med  förslag. Vidare
avstyrker utskottet motioner som rör framtida
fördelning   av  sändningstillstånd.   Jämför
reservation 3.

Bakgrund


Uttalanden i samband med inledandet av digitala
marksändningar

Som  en  förutsättning   inför   inledningen  av  de
digitala marksändningarna gällde bl.a.  att  krav på
yttrandefrihet,  tillgänglighet  och mångfald skulle
tillgodoses  (prop.  1996/97:67, bet.  1996/97:KU17,
rskr. 1996/97:178).

Vidare angavs att det  vid urval av programföretag
skulle beaktas att programutbudet  som  helhet skall
tilltala olika intressen och smakriktningar.  Lokala
och  regionala  program  borde ges företräde, liksom
program   som   är   förankrade    i   den   svenska
kulturkretsen.  Därutöver  skulle  eftersträvas  att
flera  av varandra oberoende programföretag  deltar.
TV-företag    som    vid   denna   tidpunkt   bedrev
marksändningar skulle beredas tillfälle att medverka
i de digitala sändningarna.
I samband med riksdagens behandling av regeringens
förslag  i  denna  del uttalade  såväl  kultur-  som
konstitutionsutskottet  att  det  var  angeläget att
även  andra  programtjänster  än  traditionella  TV-
program kunde sändas i digital TV (bet. 1996/97:KU17
s.  16). Vidare framhölls att det, med  hänsyn  till
att krav på yttrandefrihet och mångfald skulle kunna
tillgodoses  i  sändningsverksamheten, var angeläget
att andra företag  förutom  public service-företagen
deltog i sändningarna.

Gällande bestämmelser

Förordningen  (1997:894)  om  marksänd   digital  TV
innehåller  bestämmelser  som  skall  tillämpas  vid
annonsering  om  möjligheter  att  få tillstånd  för
digitala    TV-sändningar   och   handläggning    av
ansökningar om tillstånd.

Enligt 6 § skall den sökande i ansökan uppge bl.a.
det eller de områden ansökan avser (2).
Vidare sägs  i  7  §  att  det av ansökan särskilt
skall   framgå   om  den  sökande  kan   godta   att
sändningstillståndet  förenas  med  villkor  som får
ställas enligt
3  kap. 1, 2 och 4 §§ radio- och TV-lagen (1996:844)
och  som  avser  skyldighet att bl.a. sända över det
eller de områden som regeringen har bestämt (2) samt
att sända ett mångsidigt  programutbud (7). Avseende
det    sistnämnda   skall   sökanden    bifoga    en
programförklaring.
Det skall  av  ansökan också framgå om den sökande
önskar  förena  sändningstillståndet   med   villkor
enligt  3  kap. 2 § 14 radio- och TV-lagen som avser
skyldighet att regionalt sända och producera program
(7 § tredje stycket).
Enligt 9 §  skall  Radio-  och TV-verket överlämna
ansökningarna  till regeringen  för  prövning.  Till
ansökningarna  skall   verket   foga  ett  motiverat
förslag till fördelning av tillstånden. Av förslaget
skall    bl.a.    framgå   i   vilken   utsträckning
programutbudet  som   helhet   kan   tilltala  olika
intressen   och   smakriktningar   samt   i   vilken
utsträckning lokala och regionala TV-program kan ges
företräde, liksom TV-program som är förankrade i den
svenska kulturkretsen.

Propositionen


Regeringens förslag

Regeringen  föreslår att det vid tillståndsgivningen
skall eftersträvas  att  programutbudet  som  helhet
skall  präglas av mångfald och att flera av varandra
oberoende  programföretag  medverkar.  Det är enligt
regeringen   viktigt   att   önskemål  om  regionala
sändningar tillgodoses.

Skälen för regeringens förslag

Regeringen framhåller att det  enligt 2 kap. 1 och 2
§§ radio- och TV-lagen krävs tillstånd av regeringen
för  att  sända  TV-program i digital  marksändning.
Enligt gällande riktlinjer  (prop.  1996/97:67, bet.
1996/97:KU17, rskr. 1996/97:178) skall  vid  urvalet
av  programföretag  beaktas  att  programutbudet som
helhet   skall   tilltala   olika   intressen    och
smakriktningar.

Enligt regeringen har den nuvarande ordningen haft
vissa  svagheter. Regeringen anför att det bl.a. har
tagit lång  tid  att  ersätta programtjänster som av
olika skäl har fallit bort,  även om dessa nackdelar
inte skall överdrivas. Digital-TV-kommitténs förslag
som innebär att ett operatörsföretag  får  möjlighet
att  mer  självständigt avgöra vilka programtjänster
som skall sändas  ut  synes  enligt  regeringen vara
mest  lämpligt  för betaltjänster. Regeringen  anför
att när det gäller  fritt tillgängliga TV-kanaler är
en ordning där programföretag får sändningstillstånd
efter   individuell  prövning   bättre   ägnad   att
tillgodose  krav  på  yttrandefrihet, tillgänglighet
och mångfald.
Vidare anför regeringen  att Digital-TV-kommitténs
förslag kräver fortsatta överväganden när det gäller
behovet  av lagändringar. Regeringen  hänvisar  till
uppdraget  till  Radio-  och  TV-lagsutredningen att
överväga  förslagen samt vilka författningsändringar
som behövs  för  att  genomföra  dem (dir. 2003:30).
Enligt  regeringen  kommer tillstånd  till  digitala
marksändningar  att  i  avvaktan  på  resultatet  av
utredningens arbete liksom  för  närvarande meddelas
av regeringen.
Vid tillståndsgivningen bör det  enligt regeringen
i   huvudsaklig   överensstämmelse   med  kommitténs
uppfattning  eftersträvas  att  programutbudet   som
helhet präglas av mångfald och att flera av varandra
oberoende   programföretag   medverkar.   Regeringen
framhåller  att  det  är  viktigt  att  önskemål  om
regionala sändningar tillgodoses.
Därutöver påpekar regeringen att ett större  antal
programtjänster  kommer att kunna distribueras genom
de  digitala  marksändningarna   än  som  har  varit
möjligt  med  analoga  marksändningar.   Det  skapar
enligt regeringen möjlighet till ökad konkurrens  på
reklam-TV-marknaden  genom  att flera programföretag
med inriktning på svensk publik  kan  nå  den  stora
allmänheten.     Regeringen     avser     att    vid
tillståndsgivningen  ta hänsyn till att konkurrensen
bör ske på lika villkor.

Motionerna


I motion 2002/03:K8 av  Helena  Bargholtz m.fl. (fp)
yrkas  att  riksdagen avslår förslaget  om  att  ett
statligt  operatörsföretag  självständigt  skall  få
välja ut vilka  programföretag  som skall ingå i ett
sändarnät (yrkande 5). Motionärerna  anför  att  det
verkar   som   om   regeringen  tänkt  sig  att  ett
operatörsföretag självständigt  skall  avgöra  vilka
programtjänster  som  skall  sändas ut, men låter en
utredning  titta  närmare  på den  lösningen.  Tills
vidare skall regeringen meddela  tillstånd att sända
i det digitala marknätet. Enligt motionärerna verkar
det  som  om vissa kommersiella företag  kommer  att
erbjudas  något   av   en   gräddfil.   Motionärerna
framhåller  att  regeringen självsvåldigt kan  fatta
beslut om vilka företag  som  skall gynnas och vilka
som skall drivas mot konkursens rand.

Vidare  yrkas  att riksdagen ger  regeringen  till
känna vad i motionen  anförs  om  vikten  av  en fri
konkurrens   på  TV-marknaden  (yrkande  6).  Enligt
motionärerna  är   det  utomordentligt  viktigt  att
massmedieföretag  står   fria   från   beroende   av
regeringen  och  att  den  fria konkurrensen värnas.
Därför är regeringens förslag  oroande. Motionärerna
anser att det också väcker frågor  om de företag som
gynnas av regeringen ger den något i gengäld. Vidare
anför  motionärerna  att Folkpartiet är  motståndare
till att politiska beslut fattas om innehållet i det
digitala marknätet.

I motion 2002/03:K10 av  Gunnar  Hökmark  m.fl.  (m)
yrkas att riksdagen ger regeringen till känna vad  i
motionen anförs om auktion av sändningstillstånd för
radio  och  TV  (yrkande 3). Enligt motionärerna bör
sändningstillstånd   fördelas   på   ett   sätt  som
minimerar  statens  möjlighet  att styra och reglera
programinnehåll.  Ett auktionsförfarande  utestänger
ingen från möjlighet  att  delta  och gynnar dem som
har ett utbud som kan förväntas nå  en  bred publik.
Motionärerna anser att sändningstillstånden bör vara
långa med goda möjligheter till förlängning  för att
säkra  självständighet  och  oberoende  samt för att
medge  långsiktiga investeringar i såväl teknik  som
programinnehåll.


Konstitutionsutskottets ställningstagande


Som     framgår      av      konstitutionsutskottets
ställningstaganden  i  fråga om  utbyggnaden  av  de
digitala   sändarnäten   och    de    digitala   TV-
sändningarnas  tillgänglighet  avstyrker   utskottet
regeringens  förslag  i  dessa  delar och anser  att
regeringen  efter  mer  utförliga  överväganden  bör
återkomma  till  riksdagen  med nya förslag.  Enligt
utskottets  uppfattning  bör riksdagen  därför  inte
heller nu ta ställning till  regeringens  förslag om
nya riktlinjer för tillståndsgivningen. Även i denna
del  bör regeringen således återkomma till riksdagen
med  ett   nytt   förslag.   Utskottet  vill  härvid
framhålla   att   regeringen   bör  återkomma   till
riksdagen med förslag som ger en  god  överblick och
utgör  ett  erforderligt  underlag för att  på  nytt
bedöma  frågan  om  utbyggnaden   av   det  digitala
marknätet  och därmed sammanhängande frågor.  Enligt
utskottets mening  vore  det  önskvärt att frågan om
ett särskilt operatörsföretag kunde  behandlas i ett
sådant  sammanhang.  Utskottet avstyrker  därför  nu
regeringens  förslag  avseende  nya  riktlinjer  för
tillståndsgivningen och  anser  att riksdagen bör ge
regeringen till känna vad utskottet anfört.

Något förslag, i enlighet med
Digital-TV-kommitténs, om ett
operatörsföretag som får möjlighet
att mer självständigt avgöra vilka
programtjänster som skall sändas ut
lämnas, som framgått, inte av
regeringen i propositionen. Som
redovisats ovan ingår det däremot i
Radio- och TV-lagsutredningens
uppdrag att överväga Digital-TV-
kommitténs förslag om ett fristående
operatörsföretag, tillståndsgivning
genom myndighet och tillståndtidens
längd (dir. 2003:30). I avvaktan på
resultatet av utredningens arbete
kommer således ordningen med
tillstånd som meddelas av regeringen
att gälla. Utskottet, som inte vill
föregripa utredningens arbete,
avstyrker motionerna K8 yrkandena 5
och 6 samt K10 yrkande 3.

Tidpunkt för övergången

Utskottets förslag i korthet

Utskottet  föreslår  att riksdagen  godkänner
vad  regeringen  föreslår   om  tidpunkt  för
övergång  till digital sändningsteknik,  utom
såvitt att utskottet anser att tidpunkten bör
flyttas fram till den 1 februari 2008. Därmed
avstyrker utskottet motionsyrkanden om att en
tidpunkt borde läggas fast.

Propositionen


Regeringens förslag

Regeringen  föreslår  att de analoga TV-sändningarna
läggs ned etappvis.

Nedläggningen  skall  enligt   regeringen  inledas
tidigast   när  lagstiftningen  om  skyldighet   att
vidaresända   vissa   TV-program   i   kabelnät  har
anpassats till att alla marksändningar är digitala.
Vidare   föreslår   regeringen   att   de  analoga
sändningarna  skall ha upphört senast den 1  oktober
2007.

Skälen för regeringens förslag

Regeringen anför  att  det  nu  bör  läggas  fast en
tidpunkt  då  de  analoga marksändningarna skall  ha
upphört. Genom ett  riksdagsbeslut om tidpunkten ges
konsumenter, elektronikindustrin, programföretag och
andra  berörda goda möjligheter  att  planera  inför
framtiden.

Enligt    regeringen    är   det   angeläget   att
nedläggningen sker snart för  de  programföretag som
för  närvarande sänder med både analog  och  digital
teknik  så  att  de extra kostnaderna för parallella
sändningar  blir så  låga  som  möjligt.  Regeringen
påpekar att det  inte  heller  är  förenligt med god
frekvensekonomi  att samma program sänds  parallellt
med analog och digital  teknik  under  någon  längre
tid.
Regeringen  anför  att  av  avgörande betydelse är
dock att konsumenterna har möjlighet att planera för
övergången  till  ny  teknik  och  att   utbudet  på
marknaden   för   mottagare   hinner  anpassas  till
önskemålen   från  olika  konsumentgrupper.   Enligt
regeringens  bedömning   är   omkring   fyra  år  en
tillräckligt   lång   tid   för  att  marknaden  för
mottagare    skall    hinna   anpassa    sig    till
konsumenternas behov och krav.
Mot  denna  bakgrund föreslår  regeringen  att  de
analoga TV-sändningarna  läggs  ned etappvis och att
sändningarna skall ha upphört helt senast den
1 oktober 2007. Enligt regeringen  bör den särskilda
kommission som skall förbereda skiftet  från analoga
till  digitala marksändningar utarbeta en  plan  för
när de analoga sändningarna skall stängas av i olika
geografiska    områden.    Regeringen    anför   att
nedläggningen     tidigast     kan    inledas    när
lagstiftningen om skyldighet att  vidaresända  vissa
TV-program  i  kabelnät  har anpassats till att alla
marksändningar är digitala.  Regeringen  bedömer att
en  sådan  ändrad  lagstiftning skall kunna träda  i
kraft under 2005.

Motionerna


I motion 2002/03:K373  av Ingvar Svensson m.fl. (kd)
från  den  allmänna  motionstiden   2002  yrkas  att
riksdagen  begär  att  regeringen  återkommer   till
riksdagen  med förslag till tidpunkt när det analoga
marksända TV-nätet skall släckas ned (yrkande 4).

Ett liknande yrkande finns i motion 2002/03:Kr334 av
Dan Kihlström  m.fl.  (kd),  också från den allmänna
motionstiden 2002 (yrkande 2).


Kulturutskottets yttrande


Kulturutskottet  har  inte  något   att  erinra  mot
förslaget  att  de  analoga  TV-sändningarna   skall
släckas  etappvis.  Inte  heller har utskottet något
att erinra mot förslaget att  de  skall  ha  upphört
senast  den  1 oktober 2007. Det är enligt utskottet
ofrånkomligt   att   ett   teknikskifte   av   detta
genomgripande  slag   måste   ta  tid.  Konsumenter,
programföretag och nätoperatör  bör  nu ha möjlighet
att   hinna   anpassa   sig   till   den  successiva
släckningen och till det slutdatum som föreslagits.

Vidare anför utskottet att motionerna  Kr334  (kd)
yrkande  2  och  K373  (kd)  yrkande  4,  vari  krav
framförts  på  datum  för  släckningen,  tillgodoses
genom regeringens förslag.
Kulturutskottet            föreslår            att
konstitutionsutskottet  skall tillstyrka regeringens
förslag (prop. yrkande 5)  och  avstyrka de aktuella
motionsyrkandena.

Konstitutionsutskottets ställningstagande


Konstitutionsutskottet    delar   regeringens    och
kulturutskottets uppfattning  att  det nu bör läggas
fast  en  tidpunkt  då  de  analoga marksändningarna
skall  ha  upphört. En avvägning  bör  härvid  göras
mellan å ena  sidan  konsumenternas  intresse av att
kunna planera för övergången till ny teknik  och att
en  anpassning  av  utbudet  sker samt å andra sidan
programföretagens  intresse  av   att  perioden  med
parallella sändningar blir så kortvarig som möjligt.
Vid  en  sådan avvägning finner utskottet  dock  att
tidpunkten bör läggas fast något längre fram i tiden
än vad regeringen föreslår. Enligt utskottets mening
är den 1 februari  2008  en  mer  lämplig  tidpunkt.
Utskottet  vill  framhålla  att  en förskjutning  av
tidpunkten bl.a. medger att ytterligare  hänsyn  kan
tas till den tekniska utveckling som nu sker.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i övrigt
i  denna  del,  dvs.  vad  gäller att de analoga TV-
sändningarna    läggs   ned   etappvis    och    att
nedläggningen inleds  tidigast när en anpassning har
skett   av   lagstiftningen    om   skyldighet   att
vidaresända vissa TV-program i kabelnät  (s.k.  must
carry).  Som  kulturutskottet  anfört får motionerna
K373  yrkande  4 och Kr334 yrkande  2  därmed  anses
tillgodosedda, varför de bör avslås.

Förberedelse av teknikskiftet


Utskottets bedömning i korthet

Utskottet   har   inget    att   erinra   mot
regeringens   bedömning  av  i  vilken   form
skiftet    från   analoga    till    digitala
marksändningar   kan  beredas.  Vidare  utgår
utskottet från att regeringen redovisar en ny
bedömning avseende  kommissionens arbete i de
delar   där   utskottet   nu   föreslår   att
regeringen återkommer till  riksdagen med nya
förslag.

Propositionen


Regeringens bedömning

Regeringen  anser  att  en särskild  kommission  bör
förbereda   skiftet  från  analoga   till   digitala
marksändningar        och        samordna        den
informationsverksamhet som behövs.

Skälen för regeringens bedömning

Regeringen  framhåller  att  ett skifte från analoga
till   digitala   marksändningar   kräver   noggrann
planering och en effektiv information. Lyhördhet för
konsumenternas   synpunkter  är  enligt   regeringen
viktig. Regeringen  anför  att  den  som  svarar för
omställningen   behöver   ha   täta   kontakter  med
myndigheter   och   företag,  t.ex.  programföretag,
distributörer och hemelektronikföretag,  liksom  med
organisationer       som       företräder      olika
konsumentgrupper,     däribland    funktionshindrade
konsumenter.

Enligt  regeringen  bör   uppgiften   att  planera
omställningen    och    att    samordna   nödvändiga
informationsinsatser  läggas  på en  kommission  som
bildas  för  detta  ändamål.  Regeringen  anser  att
kommissionen  bör  tillkallas  snarast  och  fungera
tills de analoga sändningarna har upphört.
Vidare  anför  regeringen  att kommissionen  skall
utarbeta  en  plan  för när de analoga  sändningarna
skall  stängas  av  i  olika   geografiska  områden.
Regeringen   framhåller   att   kommissionen   skall
förvissa  sig  om  att  de  som  bor i  de  aktuella
områdena kommer att kunna se TV-programmen  från SVT
och  UR från marknät eller via satellit på det  sätt
som  föreslås   i  propositionen  innan  de  analoga
sändningarna upphör  i  området.  Enligt  regeringen
skall  kommissionen  därutöver  planera och samordna
information  till  allmänheten  om att  omläggningen
skall äga rum samt ge telefonservice och annan hjälp
till   enskilda   om  hur  man  använder   den   nya
utrustningen.
Regeringen  anser  också  att  kommissionen  skall
överväga om det är lämpligt att stänga av de analoga
sändningarna på  försök i ett begränsat område innan
den egentliga avvecklingen  har  inletts. Regeringen
framhåller att erfarenheterna från ett sådant försök
bl.a.  kan  användas  för  att  förutse  behovet  av
information  och  hjälp när de analoga  sändningarna
upphör.

Kulturutskottets yttrande


Kulturutskottet, som  inte  har något att erinra mot
regeringens bedömning, anser i likhet med regeringen
att en särskild kommission bör  tillkallas  snarast.
Utskottet  framhåller  att  genomförandet av ett  så
stort  teknikskifte  kräver noggrann  planering  och
stora  informationsinsatser   för  att  befolkningen
skall få kännedom om konsekvenserna av skiftet bl.a.
när det gäller de insatser som krävs från hushållen.

Vidare  anför  kulturutskottet  att  kommissionens
arbete bör präglas  av  ett  operativt  upplägg  där
informationsinsatserna blir centrala. I kommissionen
bör  det finnas med representanter för olika aktörer
som  har   betydelse   för  teknikskiftet  samt  för
konsumenterna. Det är viktigt  att  det  finns insyn
för de politiska partierna i kommissionens  arbete -
detta kan ske inom en referensgrupp. Kulturutskottet
menar även att regeringen årligen genom en skrivelse
bör  rapportera  till  riksdagen  hur  kommissionens
arbete  fortlöper  och  vad  den  kommer fram  till.
Kommissonens uppdrag, sammansättning  och arbetsplan
bör  redovisas  för  riksdagen under andra  halvåret
2003.
Enligt kulturutskottets  mening  skall konsumenten
vara i centrum av kommissionsarbetet och då främst i
fråga om hur konsumenten påverkas av  teknikskiftet.
Kommissionens  arbete,  som  med sina förslag  skall
underlätta  övergången  från  analog   till  digital
marksänd TV, bör dessutom bl.a.
1. följa teknikutvecklingen,
2.
3. följa utbyggnadstakten,
4.
5. följa penetrationen,
6.
7. samordna informationsinsatserna,
8.
9. studera vilka effekter teknikskiftet  har  för de
offentliga    institutionerna    såsom    skolor,
förskolor, äldreboenden m.m.,
10.
11. följa de olika aktörerna som t.ex. programbolag,
distributörer, tillverkare och boxförsäljare samt
12.
13.  följa den internationella utvecklingen.
14.

Konstitutionsutskottets ställningstagande

Utskottet  har  inget  att  erinra mot regeringens
bedömning av i vilken form skiftet från analoga till
digitala marksändningar kan beredas. Som framgått av
utskottets    ställningstaganden   ovan    avstyrker
emellertid  utskottet   i  vissa  delar  regeringens
förslag och anser att regeringen  efter  ytterligare
överväganden  bör återkomma till riksdagen  med  nya
förslag. I dessa delar saknas därför förutsättningar
för en kommission  att  inleda sitt arbete till dess
att  rikdagen  på  nytt  har  tagit  ställning  till
aktuella frågor. Utskottet utgår från att regeringen
då   också   redovisar  en  ny  bedömning   avseende
kommissionens arbete i dessa delar.

Reservationer



Utskottets   förslag    till    riksdagsbeslut   och
ställningstaganden     har    föranlett     följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag  till  riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.


1. Den marksända televisionens övergång till
digital teknik (punkt 1)

av  Gunnar  Hökmark  (m), Helena Bargholtz  (fp),
Henrik S Järrel (m), Tobias  Krantz (fp) och Nils
Fredrik Aurelius (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under  punkt 1 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen avslår vad regeringen föreslår (yrkande
1) om att den marksända televisionen skall övergå
till  digital teknik (avsnitt 5) och tillkännager
för regeringen  som  sin  mening vad som anförs i
reservation   1.   Därmed   bifaller    riksdagen
motionerna  2002/03:K8  yrkandena  1-4 2002/03:K9
yrkande  1,  2002/03:K10  yrkandena  1  och  4-6,
2002/03:K11  yrkande 1 och 2002/03:K333 yrkandena
6 i denna del  samt  avslår motionerna 2002/03:K9
yrkande 2 och 2002/03:K11 yrkande 2.

Ställningstagande

Vi    vill   inledningsvis   framhålla    att    den
omständigheten   att   utskottsmajoriteten  i  flera
avseenden nu avstyrker regeringens  förslag  och ber
regeringen  återkomma  till  riksdagen med än större
tydlighet visar att propositionen  innehåller en rad
oklarheter och ogenomtänkta förslag.  Härvid vill vi
särskilt  peka  på  att  den  inte innehåller  någon
utvärdering   och   analys   av  hitintills   gjorda
erfarenheter   av  de  digitala  TV-sändningarna   i
marknätet,     där     också      andra     digitala
distributionsformer  har vägts in. Därutöver  saknas
en analys av det digitala  marknätets  betydelse för
yttrandefrihet   och   oberoende   i   TV-mediet   i
jämförelse      med      vad      andra     digitala
distributionsformer   kan   betyda   i  ett   sådant
avseende.  När  det  gäller  överväganden   avseende
frågor om tillståndsgivning och tillgänglighet  till
de digitala TV-sändningarna blir det vidare ännu mer
uppenbart  oklart  på  vilken grund regeringen anser
att  riksdagen  nu kan besluta  om  en  nedsläckning
2008.  Vidare redovisas  vare  sig  i  propositionen
eller  i  utskottsmajoritetens  text  varför  staten
skall  ta   på   sig   ett   ansvar   för   en  viss
distributionsform. Det kan också konstateras att det
nu  kvarstår  oklarheter  om  villkoren för kommande
tillståndsgivning.   Regeringen  har   inte   heller
redovisat   någon   analys    av   kostnaderna   för
utbyggnaden  av  det digitala marknätet  och  därvid
vägt in andra distributionsformer  för  digitala TV-
sändningar.  Propositionen saknar vidare lagförslag,
trots att regeringen  bedömer  att sådana kommer att
behövas för att nedsläckning skall kunna ske. Sådana
förslag   skall  i  stället  presenteras   i   annat
sammanhang.

Mot bakgrund  av  att  propositionen,  även enligt
utskottsmajoritetens  uppfattning,  i  så  hög  grad
utgör ett otillräckligt beslutsunderlag för  att  nu
ta   ställning  till  utbyggnaden  av  det  digitala
marknätet,  är  det  enligt vår uppfattning märkligt
att man ändå väljer att  nu slå fast en tidpunkt för
det analoga marknätets nedsläckning.
Vår uppfattning är att verksamheten i det digitala
marknätet    bör    grundas    på    marknadsmässiga
överväganden  bland  aktörerna på marknaden.  Staten
skall förhålla sig teknikneutral  och  inte  försöka
styra  vare  sig  teknikutveckling  eller konkurrens
inom medieområdet. Vi anser att aktörerna  på en fri
marknad själva kan bestämma vilken distributionsform
som  är  mest  attraktiv  samt  hur  ett  eventuellt
teknikskifte    skall    genomföras.    Enligt   vår
uppfattning  riskerar  staten  att låsa sig  vid  en
distributionsform som är både sämre  och  dyrare  än
alternativen  och  som  begränsar  utbudet  för  TV-
publiken.
Vi  anser  att  det  analoga nätet bör släckas ned
först då en övervägande  del av TV-konsumenterna har
valt att gå över till en annan distributionsform. En
nedsläckning bör alltså ske som en konsekvens av den
tekniska  utvecklingen  och   genom   konsumenternas
aktiva  val.  Enligt  vår mening bör en nedsläckning
formuleras  som  ett  mål   i   form   av   en  viss
täckningsgrad för de digitala sändningarna i stället
för  ett årtal. Regeringen bör i enlighet med  detta
sätta upp andra villkor som måste vara uppfyllda för
att en  släckning  av  de analoga sändningarna skall
vara möjlig.
Därutöver anser vi att regeringen bör tillsätta en
särskild kommission för  att följa upp hur frågan om
digital marksänd TV har hanterats. Vi vill framhålla
att  det  finns  en  mycket  liten   efterfrågan  på
marksänd digital TV bland TV-konsumenterna.  Det som
har  varit  vägledande  för  projektet  är  politisk
styrning och prestige samt gigantiska satsningar som
förväntas  att betalas av skattebetalarna. Projektet
har  bl.a. kantats  av  orealistiska  prognoser  och
mycket  höga  kostnader.  Satsningen  har enligt vår
uppfattning  inte varit betingad av att  bidra  till
största möjliga yttrandefrihet och valfrihet utan av
viljan att kontrollerna och begränsa TV-mediet.
Riksdagen   bör   avslå   propositionen   och   ge
regeringen till känna vad som nu har anförts. Därmed
tillstyrker  vi  motionerna  K8  yrkandena  1-4,  K9
yrkande 1, K10  yrkandena  1  och 4-6, K11 yrkande 1
och  K333  yrkande  6  i  denna del  samt  avstyrker
motionerna K9 yrkande 2 och K11 yrkande 2.

2. Vidaresändning av Sveriges Television
AB:s program via satellit (punkt 5)

av Gunnar Hökmark (m), Henrik  S  Järrel  (m) och
Nils Fredrik Aurelius (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5  borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservation  2. Därmed bifaller
riksdagen motion 2002/03:K10 yrkande 2.

Ställningstagande

Det  är  enligt  vår  uppfattning  bra att  Sveriges
Television  AB  (SVT)  genom sitt sändningstillstånd
har getts frihet att distribuera  sina  program  via
satellit.  I  takt med att de digitala sändningarnas
andel ökar kommer  satellitsändningarna  att  öka  i
betydelse.  Vi anser att samtliga satellitoperatörer
bör  ges  möjlighet   att  fritt  distribuera  SVT:s
program. Sveriges Television  AB  bör därför åläggas
att  kostnadsfritt tillhandahålla satellitoperatörer
sina kanaler,  såväl  analogt  som  digitalt,  under
förutsättning att mottagningen kan ske utan särskild
betalning.  Vad  som  nu anförts bör med bifall till
motion K10 yrkande 2 ges regeringen till känna.


3. Framtida fördelning av sändningstillstånd
(punkt 8)

av  Gunnar Hökmark (m),  Helena  Bargholtz  (fp),
Henrik  S Järrel (m), Tobias Krantz (fp) och Nils
Fredrik Aurelius (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att  utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs  i  reservation  3.  Därmed  bifaller
riksdagen   motionerna   2002/03:K8  yrkande  6  och
2002/03:K10 yrkande 3 samt  bifaller  delvis  motion
2002/03:K8 yrkande 5.

Ställningstagande

Vi vill framhålla vikten av en fri konkurrens på TV-
marknaden.  Sändningstillstånd  bör  fördelas på ett
sätt som minimerar statens möjlighet att  styra  och
reglera  programinnehåll.  Enligt vår uppfattning är
det      utomordentligt      betydelsefullt      att
massmedieföretag  står  fria  från   beroende   till
regeringen och att den fria konkurrensen värnas.  Om
sändningstillstånden      fördelas     genom     ett
auktionsförfarande utestängs  ingen  från  möjlighet
att  delta och de programföretag gynnas som har  ett
utbud  som  kan förväntas nå en bred publik. Vi vill
vidare framhålla  att  sändningstillstånden bör vara
långa med goda möjligheter  till förlängning för att
säkra  självständighet och oberoende  samt  för  att
medge långsiktiga  investeringar  i såväl teknik som
programinnehåll.  Vad  som  nu har anförts  bör  med
bifall till motionerna K8 yrkande  6 och K10 yrkande
3 samt med delvis bifall till motion  K8  yrkande  5
ges regeringen till känna.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

2002/03:72:

1.  Riksdagen  godkänner  vad regeringen föreslår om
att den marksända televisionen  skall  övergå till
digital teknik (avsnitt 5).

2.  Riksdagen  godkänner vad regeringen föreslår  om
utbyggnad av de digitala sändarnäten (avsnitt 6).

3. Riksdagen godkänner  vad  regeringen  föreslår om
tillgängligheten  för  de digitala TV-sändningarna
(avsnitt 7).

4. Riksdagen godkänner vad  regeringen  föreslår  om
tillståndsgivning (avsnitt 8).

5.  Riksdagen  godkänner  vad regeringen föreslår om
tidpunkt för övergången (avsnitt 9).

Följdmotioner


2002/03:K8 av Helena Bargholtz m.fl. (fp):

1.   Riksdagen   avslår   regeringens   förslag   om
nedsläckning av det analoga TV-nätet.

2.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om att frågan om
vilken  digitaliseringsteknik  som skall  användas
skall avgöras av marknaden.

3.  Riksdagen  avslår  regeringens  förslag  om  att
staten skall bygga ut digitala sändarnät.

4. Riksdagen avslår regeringens förslag om att 98-99
% av befolkningen måste nås av digitala sändningar
via statligt ägda marksändare.

5. Riksdagen avslår regeringens förslag  om  att ett
statligt  operatörsföretag självständigt skall  få
välja ut vilka programföretag som skall ingå i ett
sändarnät.

6. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i motionen anges om vikten av en  fri
konkurrens på TV-marknaden.

2002/03:K9 av Ingvar Svensson m.fl. (kd):

1.   Riksdagen   avslår    regeringens   proposition
2002/03:72 Digitala TV-sändningar i sin helhet.

2.  Riksdagen begär att regeringen  återkommer  till
riksdagen  under  senhösten  2003  med  en  ny mer
utförlig  och genomarbetad proposition om marksänd
digital-TV.

2002/03:K10 av Gunnar Hökmark m.fl. (m):

1. Riksdagen  avslår proposition 2002/03:72 Digitala
TV-sändningar.

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om vidaresändning av
SVT via satellit.

3. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening   vad  i  motionen  anförs  om  auktion  av
sändningstillstånd för radio och TV.

4. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen anförs om att staten inte
bör   gynna  vissa  distributionsformer   av   TV-
sändningar.

5. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  villkor  för
släckningar av det analoga nätet.

6.  Riksdagen  begär  att  regeringen  tillsätter en
haverikommission i enlighet med vad som  anförs  i
motionen.

2002/03:K11 av Kerstin Lundgren m.fl. (c):

1.    Riksdagen   avslår   regeringens   proposition
2002/03:72 Digitala TV-sändningar.

2. Riksdagen  begär  att  regeringen återkommer till
riksdagen med en förnyad  proposition  om marksänd
digital TV.

2002/03:K12 av Agne Hansson m.fl. (c, fp, kd):

1.  Riksdagen beslutar att bemyndiga regeringen  att
tilldela   Sveriges   utbildningsradio  (UR)  egen
digital  kapacitet i något  av  de  båda  digitala
sändarnät   som  har  den  största  räckvidden  på
motsvarande   sätt    som    gäller    för   andra
programföretag som har tillstånd att sända  i  det
digitala marknätet.

2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  som  i  motionen anförs  om  att  det
digitala sändningstillståndet  från  2004 utformas
så att det säkerställer UR:s möjligheter att sända
Kunskapskanalen  under egen kanalidentitet  i  det
digitala marknätet  även på attraktiva kvällstider
under veckans alla dagar.


Motioner från allmänna motionstiden


2002/03:K333 av Kent Olsson m.fl. (m):

6.2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om digital  radio och
TV.

2002/03:K373 av Ingvar Svensson m.fl. (kd):

4.  Riksdagen  begär att regeringen återkommer  till
riksdagen  med   förslag  till  tidpunkt  när  det
analoga marksända TV-nätet skall släckas ned.

2002/03:Kr334 av Dan Kihlström m.fl. (kd):

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om ett datum när det
analoga TV-nätet skall släckas ned.

2002/03:Kr336 av Birgitta Sellén m.fl. (c):

23. Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen  anförs  om  att  se  över
tekniken som används för marksänd digital-TV.

Bilaga 2

Kulturutskottets yttrande 2002/03:KrU1y


Till konstitutionsutskottet



Konstitutionsutskottet har den 25 mars 2003 beslutat
bereda  kulturutskottet tillfälle att yttra sig över
proposition  2002/03:72 Digitala TV-sändningar jämte
eventuella motioner.

Kulturutskottet yttrar sig i det följande

dels över propositionen, avsnitten 5 Den marksända
televisionen skall  övergå  till  digital  teknik, 6
Utbyggnad    av    de    digitala   sändarnäten,   7
Tillgängligheten för de digitala  TV-sändningarna, 9
Tidpunkt  för övergången och 10 En kommission  skall
förbereda teknikskiftet,
dels motionerna  K8  (fp)  yrkandena 1-4, K9 (kd),
K10 (m) yrkandena 1, 2 och 4-6,  K11 (c) och K12 (c,
fp, kd).
Kulturutskottet har beslutat att  i detta yttrande
även behandla motionerna Kr334 (kd) yrkande 2, Kr336
(c) yrkande 23, K333 (m) yrkande 6 i  denna  del och
K373  (kd)  yrkande  4  som  väckts  under  allmänna
motionstiden     2002     och    remitterats    till
konstitutionsutskottet för beredning.
Utskottets överväganden



Propositionen

I   propositionen   föreslås   att    de    digitala
marksändningarna  skall byggas ut och att de analoga
TV-sändningarna    skall     upphöra     efter    en
övergångsperiod.  De första etapperna av digital-TV-
utbyggnaden har nu  fullbordats  och det är dags att
ta  ställning  till  det  avslutande  steget.  Genom
förslaget  kommer  de  flesta hushåll att  kunna  få
tillgång  till  ett  ökat  TV-utbud   till  relativt
begränsade   kostnader   för  ny  mottagarutrustning
(prop. avsnitt 5).

Regeringen föreslår att  alla  som  bor  i Sverige
skall   kunna   se   TV-programmen   från   Sveriges
Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB
(UR).  Minst två digitala sändarnät skall byggas  ut
så att de  får  samma  räckvidd  som de nuvarande 54
huvudsändarna. Dessa nät skall också  omfatta mindre
sändare  så  att  sändningarna  kan  tas  emot   med
utomhusantenn  i alla tätorter samt i övriga områden
med     permanentbebyggelse     där     topografiska
förhållanden hindrar satellitmottagning. Regeringens
förslag innebär  att  mellan 98 och 99 % av den fast
bosatta  befolkningen  kommer   att  kunna  ta  emot
digitala     TV-sändningar     från     marksändare.
Investeringsbehovet  reduceras  där-med  avsevärt  i
förhållande  till om de digitala sändarnäten  skulle
ges samma räckvidd  som  de  mest  utbyggda  analoga
marknäten.  De  två  sändarnät  som  har den största
räckvidden skall i första hand användas  av  SVT och
UR  och  för  andra sändningar som sker med stöd  av
sändningstillstånd   med   villkor  om  opartiskhet,
saklighet  och  ett mångsidigt  programutbud  (prop.
avsnitt 6).
Beträffande tillgängligheten  för  de digitala TV-
sändningarna föreslår regeringen att sändningar  som
skall  kunna  tas  emot  utan  villkor  om  särskild
betalning  skall  sändas  okrypterade i det digitala
marknätet.   Vidare   föreslås    att   teknik   för
åtkomstkontroll och tillämpningsprogram  skall  vara
gemensam   i  de  digitala  marksändningarna  (prop.
avsnitt 7).
I  propositionen   föreslås  att  de  analoga  TV-
sändningarna    skall    läggas     ned    etappvis.
Nedläggningen    skall    inledas    tidigast    när
lagstiftningen  om skyldighet att vidaresända  vissa
TV-program i kabelnät  har  anpassats  till att alla
marksändningar är digitala. Regeringen föreslår  att
de analoga sändningarna skall ha upphört helt senast
den 1 oktober 2007 (avsnitt 9).
Enligt   regeringens  bedömning  bör  en  särskild
kommission  förbereda   skiftet  från  analoga  till
digitala    marksändningar    och    samordna    den
informationsverksamhet som behövs (avsnitt 10).

Motionerna


I  motioner  från Moderata samlingspartiet,  Kristdemokraterna,
Centerpartiet  samt  i  praktiken i delyrkanden även
från  Folkpartiet  liberalerna  yrkas  -  med  olika
motiveringar - avslag på propositionen.

I motion K10 (m) föreslås  att propositionen skall
avslås (yrkande 1). Enligt motionärerna  bör  staten
förhålla  sig  teknikneutral  och  inte  gynna vissa
distributionsformer  för TV-sändningar (yrkande  4).
Frågan  om verksamheten  i  det  digitala  marknätet
skall enligt motionärerna grundas på marknadsmässiga
överväganden bland aktörerna på marknaden, något som
även föreslås  i  motion  K333 (m) yrkande 6 i denna
del.
I motion K10 (m) sägs vidare  att det är naturligt
att  det  analoga  nätet  en  gång  skall   släckas.
Släckningen  bör  emellertid  vara en konsekvens  av
teknikens utveckling och konsumenternas  aktiva val.
Först när det övervägande flertalet konsumenter gått
över   till   annan   distribution   än  de  analoga
marksändningarna  kan  en  släckning av det  analoga
nätet  bli  aktuell.  Motionärerna   avvisar  därför
förslaget i propositionen om tidpunkt för övergången
(yrkande 5).
Slutligen  föreslås i samma motion, K10  (m),  att
riksdagen  skall   ge   regeringen   i  uppdrag  att
tillsätta en haverikommission för att  det skall bli
möjligt  i  framtiden  att  lära  av de misstag  som
kantat  införandet av det marksända  digitala  nätet
(yrkande 6).
Motionärerna  bakom motion K8 (fp) bejakar den nya
tekniken men oroas  av  att  regeringen låst sig vid
vissa tekniska lösningar som kostar  onödigt  mycket
och   därmed   urholkar   dagens   public   service-
sändningar.  I  motionen  yrkas  att riksdagen skall
avslå  regeringens  förslag  om  utbyggnad   av  det
digitala   sändarnätet   samt   att   98-99   %   av
befolkningen  måste  nås  av digitala sändningar via
statligt  ägda  marksändare  (yrkandena  3  och  4).
Likaledes   yrkas   att   riksdagen    skall   avslå
regeringens  förslag att det analoga TV-nätet  skall
släckas (yrkande  1).  Vidare föreslås att riksdagen
skall göra ett tillkännagivande  om att det ankommer
på     marknaden    att    själv    avgöra    vilken
digitaliseringsteknik  som  skall  användas (yrkande
2).   Även   frågan   om  hur  teknikskiftet   skall
genomföras  bör  enligt  motionärerna   avgöras   av
marknaden.
Även  motionärerna  bakom motion K9 (kd) yrkar att
propositionen skall avslås (yrkande 1). Motionärerna
- som är positiva till digitaliseringen av marknätet
- framhåller att frågan  inte  gäller  när  utan hur
digitaliseringen   skall   ske.   Propositionen   är
emellertid  -  menar  de  - dåligt underbyggd. Flera
viktiga delar saknas, vilket  innebär  att  man inte
kan  göra  en helhetsbedömning av konsekvenserna  av
regeringens       förslag.       Exempelvis       är
konsumentperspektivet mycket litet berört. Det måste
enligt  motionärerna  finnas  ett balanserat samband
mellan konsumentintresset och investeringarna  i det
digitala  marknätet.  Om  ett  sådant  samband  inte
finns,  kommer  teknikskiftet  att  bli  ett fiasko.
Motionärerna saknar även ett marknadsperspektiv.
I   yrkande  2  i  motion  K9  (kd)  föreslås  att
regeringen  skall  återkomma  till  riksdagen  under
senhösten  2003  med en utförligare och genomarbetad
proposition om marksänd digital-TV (yrkande 2).
Av motion K11 (c)  framgår  att motionärerna anser
att  övergången  till  digital  distribution  är  en
självklar   utveckling   av   TV-mediet    och   att
distributionen  skall  ske i marknätet. Motionärerna
anser emellertid att det  finns alltför många frågor
som inte beaktats av regeringen  och föreslår därför
att  propositionen  skall  avslås  (yrkande   1).  I
stället bör regeringen återkomma till riksdagen  med
en ny proposition (yrkande 2). Ett av de områden som
enligt  motionen  därvid  bör lyftas fram handlar om
sändningarnas  räckvidd.  Motionärerna   anser   att
digitaliseringen  av  marknätet  är en rättvisefråga
och   att  hela  landet  bör  nås  av  sändningarna.
Sändningarnas   räckvidd  bör  vara  större  än  vad
regeringen föreslagit.  Alla  som  i dag kan ta emot
analoga   sändningar   skall   enligt   motionärerna
garanteras tillgång till TV-mottagning antingen  via
digitala   marksändningar   eller  via  satellit  på
rimliga villkor.

Tidpunkten för övergången från analoga till digitala
sändningar tas upp i två motioner  som  väckts under
allmänna   motionstiden  hösten  2002,  Kr334   (kd)
yrkande 2 och  K373  (kd)  yrkande  4.  Förslagen  i
motionerna syftar till att ett datum bör fastställas
då det analoga TV-nätet skall släckas.

I  motion  Kr336  (c)  yrkas att regeringen skall se
över  om  den mest effektiva  tekniken  används  för
marksänd digital-TV.  I  motionen  hävdas  att andra
länder,  t.ex.  England,  har haft samma teknik  som
Sverige men nu har övergått  till  ett  annat system
(yrkande 23).

En  fråga  som  rör  satellitdistribution  av  SVT:s
program  tas  upp i motion K10 (m). I motionen  sägs
att - vid en kostnadsbedömning  -  mycket  talar för
att   SVT  bör  prioritera  de  betydligt  billigare
sändningarna via satellit och kabel framför det dyra
marknätet.   Motionärerna  föreslår  att  SVT  skall
åläggas  att kostnadsfritt  tillhandahålla  samtliga
satellitoperatörer  public  service-kanalerna, såväl
analogt   som  digitalt,  under  förutsättning   att
mottagningen   kan   ske   utan  särskild  betalning
(yrkande 2).

Förslag som rör UR:s sändningsmöjligheter har väckts
i motion K12 (c, fp, kd). I  motionen erinras om att
UR inte förfogar över egen digital kapacitet. UR är,
säger motionärerna, i praktiken  beroende  av  SVT:s
samtycke  och  goda  vilja  för att över huvud taget
kunna sända digitala program.  I  motionen yrkas att
regeringen  skall  bemyndigas att tilldela  UR  egen
digital  kapacitet  i  något  av  de  båda  digitala
sändarnät  som  skall  ha   den  största  räckvidden
(yrkande 1).

Vidare  anförs i samma motion  att  UR  förbereder
sändningar    i    en    digital    kanal,    kallad
Kunskapskanalen,    från    och    med    år   2004.
Kunskapskanalen  skall  rikta  sig  till  alla  UR:s
målgrupper  och  innehålla  såväl UR:s analogt sända
TV-program   och   inköpta  program   som   särskilt
producerade utbildningsprogram. Så många hushåll som
möjligt   skall   ges   möjlighet    att   ta   emot
sändningarna.     Ambitionen     är    därför    att
Kunskapskanalen - förutom i det digitala marknätet -
även skall göras tillgänglig via kabel och satellit.
En bärande tanke är att Kunskapskanalen skall byggas
upp i nära kontakt och i samarbete  med Utbildnings-
Sverige.  I  motionen  föreslås  att  det   digitala
sändningstillståndet från år 2004 skall utformas  så
att  det  säkerställer  UR:s  möjligheter  att sända
Kunskapskanalen  under  egen  kanalidentitet  i  det
digitala  marknätet  även  på attraktiva kvällstider
under veckans alla dagar (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande


Kulturutskottet  yttrar  sig  över   de   delar   av
propositionen  och  motionerna  som berör utskottets
beredningsområde, dvs. public service-verksamheten.

Inledningsvis  kan konstateras att  public  service-
televisionen har en viktig roll att spela även i ett
snabbt föränderligt  medielandskap. Det förhållandet
att större delen av befolkningen  numera kan ta emot
en rad programkanaler från olika programföretag  och
via  olika distributionsplattformar innebär inte att
publikens  behov  av en TV i allmänhetens tjänst med
ett mångsidigt utbud av hög kvalitet har minskat.

Från demokratiska  och  kultur- och mediepolitiska
utgångspunkter är det angeläget  att de förändringar
som nu förestår bl.a. leder till

ett utvecklat programutbud som är mångsidigt och har
hög kvalitet,

förbättrad tillgänglighet för funktionshindrade  med
hjälp av tilläggstjänster och

fortsatt stor räckvidd, så att alla i Sverige även i
fortsättningen   kan   ta  del  av  public  service-
företagens utbud.

Allt tyder på att den digitala sändningstekniken har
framtiden för sig, vilket  även  de motionärer anser
som  vill  att riksdagen skall avslå  propositionen.
Den   analoga    sändningstekniken    är   dyr   och
utrymmeskrävande    och    leder    till   begränsad
kanalkapacitet.  Den  digitala sändningstekniken  är
däremot jämförelsevis frekvenssnål,  vilket  innebär
att   den   möjliggör  ett  helt  annat  och  bättre
utnyttjande av  det  tillgängliga  frekvensutrymmet.
Med  digital teknik ryms således fler  program-  och
tilläggstjänster på samma frekvensutrymme till lägre
kostnad,  samtidigt  som kvaliteten på ljud och bild
blir bättre. Dessutom  är  energibehovet  mindre för
digitala   sändningar,   vilket   också   nedbringar
kostnaderna.

Från statlig utgångspunkt är det - som nämnts - av
största  vikt att alla i landet nås av de sändningar
som härrör från public service-verksamheten. Statens
ansvar för  denna  verksamhet innebär att regeringen
efter riksdagens beslut  meddelar sändningstillstånd
för programföretagen SVT och  UR  samt  beslutar  om
villkor,   riktlinjer   och   medelstilldelning  för
verksamheten.  SVT tillämpar principen  om  "digital
allemansrätt", vilket  bl.a. innebär att företaget i
dag medverkar i samtliga distributionsformer, dvs. i
satellit-,  kabel-  och  marksändningar.   Även   UR
tillämpar   principen  om  neutralitet  i  fråga  om
distributionsformer.  De olika distributionsformerna
innebär att en stor del av TV-publiken ges valfrihet
att  välja  mellan  olika  distributörer  och  deras
programutbud.
Det bör emellertid  understrykas  att en betydande
andel av landets befolkning, möjligen så stor som 41
%,  alltjämt endast kan ta emot marksänd  television
(prop.  s.  5).  Kulturutskottet  anser  därför  att
demokratiska  och  kultur-  och  mediepolitiska skäl
talar för en utbyggnad av det digitala  marknätet  -
med släckning av de analoga sändningarna som följd -
i  enlighet  med  regeringens  förslag.  Även  efter
teknikskiftet  avses,  enligt propositionen, alla  i
Sverige få tillgång till det mångsidiga utbud av hög
kvalitet  som  skall  känneteckna   public  service-
televisionen (prop. s. 12).
En  förutsättning för utbyggnaden av  de  digitala
marksändningarna  har  från  början  varit att dessa
bedömts   som   ekonomiskt   bärkraftiga   och   att
sändningsverksamheten i sin helhet skall bekostas av
medverkande företag (prop. 1996/97:67 s. 22  och 25,
yttr. 1996/97:KrU4y, bet. 1996/97:KU17 s. 12,  rskr.
1996/97:178).   Kulturutskottet   bedömer   att  det
utrymme  som  kommer  att finnas i två - nära nog  -
rikstäckande nät och i de tre övriga näten med lägre
täckningsgrad gör att de  digitala  marksändningarna
blir   tillräckligt   attraktiva   för   att   flera
programföretag  vill medverka med sina sändningar  i
marknätet och för att publiken skall vilja investera
i avkodare. Därmed skulle utsikterna kunna vara goda
för att de digitala  marksändningarna kommer att bli
eko-nomiskt bärkraftiga.  Då det gäller utbudet från
public service-företagen torde det för konsumenterna
vara attraktivt att utöver SVT:s och UR:s utbud i
SVT 1 och SVT 2 kunna ta del  av  nya digitalkanaler
såsom  24:an och Barnkanalen. Andra  programtjänster
och  tilläggstjänster   kan   dessutom   komma   att
utvecklas  av  både  SVT och UR, vilket bl.a. kan få
stor betydelse för funktionshindrades  tillgång till
utbudet.  Genom  att  det  digitala  marknätet  även
rymmer     programtjänster    från    flera    andra
programföretag       torde       den       marksända
distributionsformen  bli  ett  intressant alternativ
till kabel- och satellitdistribution.
Sammantaget anser kulturutskottet  att  det  finns
starka skäl som talar för att det är lämpligt att nu
fullfölja  den etappvisa utbyggnaden av det digitala
marknätet för  att  efter en övergångsperiod låta de
analoga  TV-sändningarna   upphöra.  Ett  riksdagens
ställningstagande  i  enlighet   med   propositionen
skulle ge fördelar för konsumenterna, främst  i form
av ett större programutbud. Det skulle också ligga i
linje med målen för mediepolitiken, framför allt när
det  gäller  yttrandefrihet, mångfald, massmediernas
oberoende och  tillgänglighet  (jfr  prop. 2000/01:1
utg.omr. 17, bet. 2000/01:KrU1, rskr. 2000/01:59).
De  överväganden som kulturutskottet  gjort  leder
fram till  ståndpunkten  att  konstitutionsutskottet
bör  avstyrka  de  motionsförslag  som  innebär  att
propositionen skall  avslås,  nämligen motionerna K8
(fp)  yrkandena  1-4,  K9 (kd) yrkande  1,  K10  (m)
yrkandena 1 och 4-6, K11  (c) yrkande 1 och K333 (m)
yrkande    6    i    denna   del.   Likaledes    bör
konstitutionsutskottet  avstyrka  motionerna K9 (kd)
yrkande 2 och K11 (c) yrkande 2 som  syftar till att
regeringen  skall  utarbeta  en  ny  proposition  om
marksänd        digital-TV.        Därmed        bör
konstitutionsutskottet  föreslå  att riksdagen skall
godkänna  regeringens förslag om att  den  marksända
televisionen skall övergå till digital teknik (prop.
yrkande 1, avsnitt 5).

I  propositionen   (avsnitt  6)  lämnas  förslag  om
utbyggnaden av de digitala  sändarnäten som avser de
digitala     marksändningarnas    räckvidd.     Från
kulturutskottets  utgångspunkt  är det angeläget att
public  service-företagens  programkanaler   når  så
många   som  möjligt  via  det  digitala  marknätet.
Samtidigt  är  det  självfallet  nödvändigt att väga
tillgänglighetsaspekter  mot de höga  kostnader  som
skulle följa av att sändarnäten  byggs  ut  till  de
analoga  nätens omfattning, dvs. 99,8 % täckning. Av
propositionen  framgår att investeringskostnaden för
att bygga ut ett  digitalt  sändarnät  från  98 till
99,8  %  hushållstäckning  är lika hög som kostnaden
för att nå från 0 till 98 % täckning (prop. s. 13).

De kostnader för investeringar  i  nät,  drift och
underhåll som faller på nätoperatören Teracom kommer
i  förlängningen  att belasta de programföretag  som
sänder i näten i form av distributionskostnader. Det
är  givetvis  angeläget   att  dessa  kostnader  för
programföretagen i möjligaste mån hålls på en rimlig
nivå. Utskottet konstaterar  att det inte framgår av
propositionen         hur        mycket        lägre
investeringskostnaderna beräknas bli med regeringens
utbyggnadsförslag till  mellan  98 och 99 % täckning
jämfört med en utbyggnad till 99,8  %.  Några exakta
belopp torde inte heller vara möjliga att  få  fram.
Utskottet     har     emellertid    inhämtat    från
Kulturdepartementet att  det  kan röra sig om mer än
200  miljoner kronor i lägre kostnad  per  sändarnät
för de nät som byggs ut till en täckningsgrad mellan
98 och 99 %.
Sammanfattningsvis  har kulturutskottet förståelse
för regeringens ekonomiska  överväganden  och  delar
regeringens    uppfattning   att   det   "åtminstone
inledningsvis" är  rimligt  att  en täckningsgrad om
98-99 % uppnås, att två sändarnät  byggs ut till den
angivna  räckvidden  samt  att  dessa skall  inrymma
SVT:s och UR:s sändningar.
Utskottet anser således att konstitutionsutskottet
bör  föreslå riksdagen att godkänna  vad  regeringen
föreslår  om  utbyggnad  av  de digitala sändarnäten
(prop. yrkande 2).

Frågan om tillgänglighet till  de  digitala TV-sändningarna tas
upp i avsnitt 7 i propositionen. Regeringen föreslår
att sändningar som skall kunna tas emot utan villkor
om betalning skall sändas okrypterade i det digitala
marknätet. I samband med att tillstånden för SVT och
UR  att  bedriva digitala marksändningar  förlängdes
till utgången  av  år  2003  beslutade regeringen på
dessa programföretags begäran  att de skulle ha rätt
att sända okrypterat om de så önskade. Så sker också
från och med år 2003.

Kulturutskottet vill understryka  att  det  är  en
viktig    del    av    public   service-tanken   att
programföretagens utbud  skall  kunna  tas emot utan
särskild   betalning.   Det   är  enligt  utskottets
uppfattning därför en förändring till det bättre att
SVT:s och UR:s program nu kommer  att kunna tas emot
utan    programkort    och   abonnemang.   Utskottet
sympatiserar   med   regeringens    bedömning    att
mottagningsutrustningen  kan  vara  enklast tänkbara
för  att  ta  emot  det  okrypterade programutbudet.
Vidare   förutsätter   utskottet    att    även   de
tilläggstjänster  som  SVT  och  UR  kan  komma  att
förverkliga   under   innevarande  tillståndsperiod,
såsom exempelvis uppläsning  av  textremsan,  kommer
att vara okrypterade och kostnadsfria.
Utskottet   föreslår   att  konstitutionsutskottet
skall   tillstyrka   vad  regeringen   föreslår   om
tillgängligheten  för  de  digitala  TV-sändningarna
(prop. yrkande 3).

Tidpunkten för övergången från analoga till digitala
sändningar behandlas i avsnitt 9 i propositionen.

Kulturutskottet  har inte  något  att  erinra  mot
förslaget  att  de  analoga   TV-sändningarna  skall
släckas etappvis. Utskottet har  inte  heller  något
att  erinra  mot  förslaget  att de skall ha upphört
senast den 1 oktober 2007. Det  är  ofrånkomligt att
ett teknikskifte av detta genomgripande  slag  måste
ta  tid. Konsumenter, programföretag och nätoperatör
bör nu  ha  möjlighet att hinna anpassa sig till den
successiva släckningen  och  till  det slutdatum som
föreslagits.
Genom  regeringens förslag tillgodoses  motionerna
Kr334 (kd)  yrkande  2 och K373 (kd) yrkande 4, vari
krav framförts på datum för släckningen.
Kulturutskottet            föreslår            att
konstitutionsutskottet skall tillstyrka  regeringens
förslag  (prop. yrkande 5) och avstyrka de  aktuella
motionsyrkandena.

I avsnitt  10  i  propositionen redovisar regeringen
sin  bedömning  att  en   särskild   kommission  bör
förbereda   skiftet   från   analoga  till  digitala
marksändningar        och        samordna        den
informationsverksamhet som behövs.

Kulturutskottet, som inte har något att erinra mot
regeringens bedömning, anser i likhet med regeringen
att  en  sådan  kommission  bör  tillkallas snarast.
Genomförandet  av  ett så stort teknikskifte  kräver
noggrann  planering och  stora  informationsinsatser
för   att  befolkningen   skall   få   kännedom   om
konsekvenserna  av  skiftet  bl.a. när det gäller de
insatser som krävs från hushållen.
Kulturutskottet menar att kommissionens arbete bör
präglas    av    ett    operativt    upplägg     där
informationsinsatserna blir centrala. I kommissionen
bör  det finnas med representanter för olika aktörer
som  har   betydelse   för  teknikskiftet  samt  för
konsumenterna. Det är viktigt  att  det  finns insyn
för de politiska partierna i kommissionens  arbete -
detta kan ske inom en referensgrupp. Kulturutskottet
menar även att regeringen årligen genom en skrivelse
bör  rapportera  till  riksdagen  hur  kommissionens
arbete  fortlöper  och  vad  den  kommer fram  till.
Kommissonens uppdrag, sammansättning  och arbetsplan
bör  redovisas  för  riksdagen under andra  halvåret
2003.
Enligt kulturutskottets  mening  skall konsumenten
vara i centrum av kommissionsarbetet och då främst i
fråga om hur konsumenten påverkas av  teknikskiftet.
Kommissionens  arbete,  som med sina förslag,  skall
underlätta  övergången  från   analog  till  digital
marksänd TV, bör dessutom bl.a.
15. följa teknikutvecklingen,
16.
17. följa utbyggnadstakten,
18.
19. följa penetrationen,
20.
21. samordna informationsinsatserna,
22.
23. studera vilka effekter teknikskiftet  har för de
offentliga    institutionerna    såsom    skolor,
förskolor, äldreboenden m.m.,
24.
25. följa de olika aktörerna som t.ex. programbolag,
distributörer, tillverkare och boxförsäljare samt
26.
27. följa den internationella utvecklingen.
28.
Kulturutskottet  behandlar  i  detta  sammanhang ett
motionsyrkande    som    väcktes    under   allmänna
motionstiden hösten 2002, nämligen motion  Kr336 (c)
yrkande  23.  Yrkandet  syftar  till  att regeringen
skall se över om den mest effektiva tekniken används
för  marksänd  digital-TV.  Av motionen framgår  att
andra  länder  har  övergått  från  den  teknik  för
marksänd  TV  som  Sverige alltjämt  tillämpar  till
annan teknik.

Kulturutskottet har  inhämtat  att  Storbritannien
bytt  s.k. modulationsparametrar. Om Sverige  skulle
följa   Storbritanniens   exempel   skulle   antalet
programkanaler i det digitala marknätet bli färre än
dem som regeringen anger i propositionen, dvs. minst
åtta (prop.  s.  14).  Detta  är  enligt  utskottets
synsätt  en  nackdel. Å andra sidan sägs den  teknik
som Storbritannien valt ge god täckning och säkerhet
med avseende på  mottagningsförhållandena. Utskottet
förutsätter att den  kommission som regeringen skall
tillsätta för att planera  övergången  från  analoga
till digitala sändningar också följer de frågor  som
berörs  i motionen. Utskottet kan emellertid inte se
att det finns  något skäl för riksdagen att göra ett
uttalande i denna  fråga. Konstitutionsutskottet bör
avstyrka motion Kr336 (c) yrkande 23.

Förslaget i motion K10  (m)  om satellitdistribution
av SVT:s program innebär att SVT  skall  åläggas att
kostnadsfritt         tillhandahålla        samtliga
satellitoperatörer public  service-kanalerna,  såväl
analogt   som   digitalt,  under  förutsättning  att
mottagningen  kan   ske   utan   särskild  betalning
(yrkande   2).  Kulturutskottet  har  vid   tidigare
tillfällen avstyrkt  liknande yrkanden, senast våren
2002 (bet. 2001/02:KrU11 s. 25).

De satellitoperatörer  som motionärerna torde avse
är företagen Canal Digital  och Viasat, vilka säljer
och   distribuerar  abonnemang  och   tjänster   för
satellit-TV  i Norden. Sedan år 1999 tillhandahåller
Canal Digital  SVT:s  kanaler  inom  ramen  för sitt
digitala  utbud.  Detsamma  gäller  för Viasat sedan
mars   2003.   Kulturutskottet   har  inhämtat   att
ingendera   av  de  båda  satellitoperatörerna   har
aktualiserat frågan om analog distribution.
Kulturutskottet finner att det ankommer på SVT och
satellitoperatörerna att sinsemellan träffa avtal om
vilka   ekonomiska    och   andra   villkor,   t.ex.
sändningsteknik, kryptering m.m., som skall gälla.
Kulturutskottet har inte  någon  annan uppfattning
än  motionärerna då det gäller den del  av  yrkandet
som syftar  till  att  mottagningen av SVT:s program
skall vara kostnadsfri. Av de anslagsvillkor för SVT
som regeringen utfärdade  i  december  2002  framgår
tydligt  att  företagets  sändningar  som är riktade
till Sverige skall vara tillgängliga för allmänheten
utan  villkor om särskild betalning (punkt  8).  Det
kan  tilläggas   att   sändningarna   över  satellit
krypteras av upphovsrättsliga skäl, varför det krävs
ett programkort för att programmen skall  kunna  tas
emot. De TV-tittare som endast vill ha tillgång till
SVT:s  satellitsända  och  krypterade  utbud  får  -
enligt  vad kulturutskottet har inhämtat - betala en
depositionsavgift   till  Canal  Digital  respektive
Viasat  för att få disponera  ett  programkort.  Ett
skäl härför uppges vara att operatörerna vill ha ett
register   över   abonnenterna   med  tanke  på  att
programkorten representerar ett visst  värde och att
operatörerna ser en risk för olaglig kortkopiering.
Kulturutskottet            föreslår            att
konstitutionsutskottet skall avstyrka motion K10 (m)
yrkande 2.

Frågor  rörande  UR:s sändningsmöjligheter tas upp i
motion K12 (c, fp, kd).

Riksdagens beslut  med  anledning  av regeringens
proposition    2000/01:94   Radio   och   TV    i
allmänhetens tjänst  2002-2005  innebar bl.a. att
de  tre  public service-företagen skulle  ha  ett
folkbildningsansvar.    Därutöver   skulle   UR:s
uppdrag      förtydligas      i      det      nya
sändningstillståndet,    vilket    innebär    att
företaget   i  större  utsträckning  än  tidigare
skulle  koncentrera   sig  på  utbildningsprogram
(prop.   s.   55,   bet.   2000/01:KrU8,    rskr.
2000/01:268).  Beslutet  har  därefter  följts av
regeringen     vid     utfärdandet     av    UR:s
sändningstillstånd (regeringsbeslut 2001-12-20 nr
29). Vidare uttalade regeringen bl.a. följande  i
nämnda proposition (s. 56).
Regeringen  förutsätter  att  UR:s program bereds
plats såväl analogt som digitalt i SVT:s och SR:s
sändningsutrymme     på     tider     som     ger
utbildningsprogram  goda  möjligheter  att nå sin
publik.  Eventuell  oenighet  vid fördelning  och
placering     av     sändningstid     bör    även
fortsättningsvis lösas enligt lagen (1999:116) om
skiljeförfarande.

I   samma   proposition   anförde   regeringen   att
teknikskiftet  från analog till digital distribution
skulle kunna innebära att det i framtiden skulle bli
möjligt att distribuera  ytterligare  TV-kanaler och
föreslog  därför  att  SVT  och  UR  skulle  inhämta
regeringens   medgivande  om  de  ville  starta  nya
digitala  kanaler   (prop.   s.   59-60).  Riksdagen
godkände förslaget.

Av   SVT:s  sändningstillstånd  avseende   digital
sändningsteknik  i  marknätet framgår att SVT och UR
tillsammans får sända  televisionsprogram under hela
dygnet   och   därvid   använda    all   tillgänglig
överföringskapacitet      i     en     frekvenskanal
(regeringsbeslut 2001-12-20 nr 30).
Av   UR:s  sändningstillstånd   avseende   digital
sändningsteknik  i  marknätet  framgår att företaget
har  rätt  att  sända televisionsprogram,  inklusive
tilläggstjänster  och text-TV-sändningar, under hela
dygnet     och     att    därvid     använda     den
överföringskapacitet   som   SVT  disponerar  enligt
överenskommelse   som   träffas   bolagen    emellan
(regeringsbeslut 2001-12-20 nr 33).
Kulturutskottet   har   tolkat   den  nu  aktuella
motionen  så  att  UR  bör  få  ett  klart   angivet
sändningsutrymme   i   något   av  de  två  digitala
sändarnät  som har störst räckvidd  samt  att  detta
sändningsutrymme  skall  inrymma en ny programkanal,
Kunskapskanalen.
Av  radio-  och  TV-lagen  framgår   att   det  är
regeringen  som  meddelar  tillstånd  att  sända TV-
program  (2 kap. 2 §). Något riksdagens bemyndigande
för    att    regeringen     skall    tilldela    UR
sändningsutrymme som föreslås i yrkande 1 i motionen
torde således inte behövas. Vidare  ankommer  det på
regeringen att pröva frågan om UR skall få starta en
ny  kanal,  vilket  föreslås i yrkande 2. Regeringen
har  i det sammanhanget  möjlighet  att  avgöra  hur
mycket    sändningsutrymme   som   skall   tilldelas
företaget för  en  ny  kanal.  Det  är  en grannlaga
uppgift  för  regeringen  att  väga olika behov  mot
varandra såsom mångfald i programutbudet,  regionala
sändningar m.m. Även andra hänsyn måste vägas  in  i
sammanhanget,  t.ex. riksdagens beslut om uppläsning
av textremsan, vilket  också  kan  komma  att  kräva
frekvensutrymme.   Vidare   är   det  i  grunden  en
ekonomisk   fråga  för  programföretaget.   Om   det
tilldelade frekvens-utrymmet  skall kunna fyllas med
programtjänster under en stor del  av  dygnet  krävs
att  programproduktionen  har en viss omfattning och
en tillräcklig finansiering.
Utskottet har erfarit att  UR  och  SVT  den 6 maj
2003 har träffat en överenskommelse om att gemensamt
starta    och    driva    en    digital    TV-kanal,
Kunskapskanalen.  Överenskommelsen  avser åren  2004
och 2005.
Enligt kulturutskottets mening är det  rimligt att
frågor  som rör omfattningen av och inriktningen  på
UR:s framtida uppdrag får en grundlig genomlysning i
det  parlamentariska   beredningsarbete   som  skall
föregå  nästa  tillståndsperiod  för public service-
företagen, dvs. för tiden efter år 2005.
Sammantaget     anser     kulturutskottet      att
konstitutionsutskottet  bör  avstyrka motion K12 (c,
fp, kd) i dess helhet.
Kulturutskottet vill tillägga  att  av de tre public
service-företagen är det endast UR som har uppdraget
att        göra        utbildningsprogram.        De
sändningsförutsättningar som gäller för UR innebär -
som  framgår  i  den  nu  aktuella  motionen  -  att
företaget är beroende av SVT, som skall dela med sig
av  tillgänglig  överföringskapacitet  i  en digital
frekvenskanal. Utskottet vill understryka att det är
angeläget   att   UR:s   program   ges   ett  sådant
sändningsutrymme  att  företaget  kan  fullfölja  de
villkor  och  den planering som följer av  nuvarande
tillstånd att sända  med  både  analog  och  digital
teknik.  Kulturutskottet förutsätter således att  UR
och SVT i  sina  kontakter  kan komma överens på ett
sätt som dels tillgodoser de  krav  som  riksdag och
regering  ställt på UR, dels medför rimliga  villkor
för  UR  i  fråga   om   sändningstider,   publikens
möjlighet    att    identifiera    och    lokalisera
programföretagets program m.m.

Stockholm den 7 maj 2003

På kulturutskottets vägnar


Lennart Kollmats

Följande ledamöter har deltagit
i beslutet: Lennart Kollmats
(fp), Lars Wegendal (s), Kent
Olsson (m), Eva Arvidsson (s),
Paavo Vallius (s), Peter
Pedersen (v), Nikos
Papadopoulos (s), Lena Adelsohn
Liljeroth (m), Tommy Ternemar
(s), Cecilia Wikström (fp),
Birgitta Sellén (c), Göran
Persson i Simrishamn (s), Anna
Lindgren (m), Gunilla Carlsson
i Hisings Backa (s), Rossana
Dinamarca (v), Matilda Ernkrans
(s) och Dan Kihlström (kd).





Avvikande meningar



1. Avslag på propositionen

Lennart   Kollmats   (fp),  Kent  Olsson  (m),  Lena
Adelsohn Liljeroth (m),  Cecilia  Wikström  (fp) och
Anna Lindgren (m) anser:

Den digitala sändningstekniken för TV har mycket att
erbjuda konsumenten. Den bidrar t.ex. till att ljud-
och bildkvaliteten kan förbättras, nya tjänster  kan
erbjudas   TV-publiken   och  funktionshindrade  kan
erbjudas bättre möjligheter  att följa sändningarna.
Den  digitala  tekniken  har  således  otvivelaktigt
stora fördelar. De flesta bedömare är överens om att
den framtida distributionen av  TV  kommer  att  ske
digitalt.

Enligt  vår  uppfattning  är emellertid övergången
från analog till digital sändningsteknik för TV inte
en fråga som skall avgöras av  staten.  Vi  anser  i
stället   att  det  är  marknaden  som  själv  skall
bestämma vilken  teknik  som  skall användas och hur
och när teknikskiftet skall genomföras.  Staten  bör
enligt  vår  mening hålla sig teknikneutral och inte
försöka  styra  vare  sig  teknikutvecklingen  eller
konkurrensen inom medieområdet.
Vi kan konstatera  att regeringens satsning på det
digitala marknätet för  TV-distribution  har  blivit
ett   fiasko.   Projektet  har  bl.a.  medfört  höga
kostnader, ett begränsat antal sålda dekodrar och få
tittare. De miljarder  som  det  hittills har kostat
framstår   som   bortkastade  pengar.  En   särskild
kommission bör följa  upp  hur frågan har hanterats.
Marknätet  är ett sämre, mer  begränsat  och  dyrare
alternativ än andra digitala distributionsformer för
TV-sändningar.  Det  begränsade  frekvensutrymmet  i
marknätet  leder till att fördelningen av frekvenser
blir en politisk  maktutövning  som  hotar mediernas
oberoende av staten.
Vårt ställningstagande innebär sammantaget  att vi
anser  att  konstitutionsutskottet  med  bifall till
motionerna K8 (fp) yrkandena 1-4, K10 (m)  yrkandena
1  och  4-6 samt K333 (m) yrkande 6 i denna del  och
med delvis  bifall till motion K9 (kd) yrkande 1 och
K11 (c) yrkande  1 skall föreslå riksdagen att avslå
propositionen yrkande  1  samt  motionerna  K9  (kd)
yrkande  2 och K11 (c) yrkande 2 samt som sin mening
tillkännage för regeringen vad vi anfört ovan.

2. Avslag på propositionen


Dan Kihlström (kd) anser:

I likhet med  vad som uttalas i motion K9 (kd) anser
jag att det är naturligt att det markbundna TV-nätet
digitaliseras.  Frågan  är  inte om utan när och hur
digitaliseringen  skall  ske.  Övergången  från  den
analoga tekniken till den digitala  måste ske på ett
genomarbetat  och bra sätt för medborgarna,  för  de
sändande  bolagen  och  för  TV-handeln  liksom  för
producenterna av hemelektronik.

De förslag  som  lagts  fram  i  propositionen  är
emellertid  dåligt  underbyggda  och  otillräckliga,
vilket  gör  det svårt att bedöma vilka konsekvenser
som  skulle  kunna  bli  följden  om  propositionens
förslag skulle  genomföras.  Bland  annat  saknas en
bedömning   av   konsumentperspektivet   liksom   av
marknadsperspektivet i förhållande till förslagen.
Att överlåta processen till en särskild kommission
är  inte  heller särskilt välövervägt. Riksdagen bör
ha ett avgörande inflytande i sammanhanget.
Jag anser  därför  att propositionen bör avslås av
riksdagen och att regeringen  under  senhösten  2003
skall  återkomma  till riksdagen med utförligare och
mer genomarbetade förslag  om  marksänd digital TV i
enlighet med motion K9 (kd).
Mitt   ställningstagande   innebär   således   att
konstitutionsutskottet skall föreslå  riksdagen  att
avslå  propositionen  och som sin mening tillkännage
för regeringen vad jag  anfört  om  nytt  förslag om
marksänd   digital  TV.  Därmed  bifaller  riksdagen
motion K9 (kd)  och  bifaller  delvis motionerna K10
(m) yrkande 1, K11 (c) yrkandena 1 och 2 samt avslår
motionerna K8 (fp) yrkandena 1-4,  K10 (m) yrkandena
4-6 samt K333 (m) yrkande 6 i denna del.

3. Avslag på propositionen


Birgitta Sellén (c) anser:

Jag anser - i likhet med vad som anförs i motion K11
(c) - att övergången till digital distribution är en
självklar   utveckling   av   TV-mediet   och    att
distributionen   av   TV-sändningarna  skall  ske  i
marknätet.

I likhet med motionärerna anser jag emellertid att
det   finns  alltför  många   frågor   som   lämnats
obesvarade  i propositionen. På flera områden saknas
utförliga resonemang  och  konsekvensanalyser. Bland
annat anser jag att regeringens  förslag är otydligt
då  det  gäller  sändningsnätens räckvidd.  Min  och
Centerpartiets inställning  är att hela landet skall
nås av sändningarna. Marksänd digital TV bör således
ha  större  räckvidd  än vad regeringen  föreslagit,
nämligen 99,8 %.
Vidare   saknar   jag  ett   resonemang   om   hur
teknikskiftet   kommer    att    påverka   hushållen
ekonomiskt. I propositionen sägs det  att  priset på
de tekniska tillbehören, dvs. dekodrarna, kommer att
sjunka.  Detta  är  emellertid endast ett antagande,
som bygger på att det  skall finnas stor efterfrågan
och  som inte tar hänsyn  till  att  Sverige  är  en
tämligen liten marknad.
Med   hänvisning  till  vad  jag  har  anfört  bör
konstitutionsutskottet  föreslå  riksdagen att avslå
propositionen  och begära att regeringen  återkommer
med en ny proposition  i enlighet med Centerpartiets
motion K11 (c).
Sammantaget anser jag  att  konstitutionsutskottet
således   skall   föreslå   riksdagen    att   avslå
propositionen  och  som  sin mening tillkännage  för
regeringen  vad  jag  anfört   om  nytt  förslag  om
marksänd  digital  TV.  Därmed  bifaller   riksdagen
motion  K11 (c), bifaller delvis motionerna K9  (kd)
och K10 (m) yrkande 1 samt avslår motionerna K8 (fp)
yrkandena  1-4,  K10 (m) yrkandena 4-6 samt K333 (m)
yrkande 6 i denna del.

4. Satellitdistribution av SVT:s program


Kent Olsson, Lena Adelsohn Liljeroth och Anna Lindgren (alla m)
anser:

I likhet med motionärerna bakom motion K10 (m) anser
vi  att  det  är  bra   att   SVT  fått  frihet  att
distribuera sina program via satellit.  I  takt  med
att  de  digitala  sändningarnas  andel  ökar kommer
säkerligen satellitsändningarna att öka i betydelse.
Mot  denna bakgrund anser vi att det bör införas  en
möjlighet  för samtliga satellitoperatörer att fritt
distribuera  SVT:s  program.  SVT bör därför åläggas
att           kostnadsfritt           tillhandahålla
satellitoperatörerna public service-kanalerna, såväl
analogt   som  digitalt,  under  förutsättning   att
mottagningen kan ske utan särskild betalning.

Konstitutionsutskottet  bör  föreslå att riksdagen
med  bifall till motion K10 (m) yrkande  2  som  sin
mening  ger  regeringen  till känna vad som anförs i
motionen.

5. UR:s sändningsmöjligheter


Birgitta Sellén (c) anser:

Som framgår av motion K12 (c,
fp, kd) kommer den digitala
distributionen av marksänd TV
att få mycket stor betydelse
för utbildningsprogrammen. Den
digitala distributionstekniken
ger förutsättningar för fler
och bättre sändningstider och
på sikt möjlighet till ökad
interaktion med publik och
användare. Det är glädjande att
UR och SVT nu träffat en
överenskommelse som innebär att
de båda företagen avser att
starta och driva en digital TV-
kanal, kallad Kunskapskanalen.
Denna avsiktsförklaring ligger
i linje med vad som framförts i
motion K12 (c). Det ankommer nu
på regeringen att besluta om
sändningstillstånd för den nya
kanalen. Med tanke bl.a. på den
konkurrens som råder om
frekvensutrymmet i de
sändningsnät som har störst
räckvidd anser jag att
konstitutionsutskottet - med
delvis bifall till motion K12
(c) - skall föreslå riksdagen
att göra ett tillkännagivande
om att UR och SVT skall få
starta en digital TV-kanal för
att förstärka
utbildningsprogrammen, den s.k.
Kunskapskanalen.


Särskilt yttrande



Effektiv teknik för marksänd TV

Birgitta Sellén (c) anser:

I  motion Kr336 (c) yrkas att  regeringen  skall  se
över  om  den  mest  effektiva  tekniken används för
marksänd digital TV. Av motionen  framgår  också att
England,  Tyskland  och  Schweiz  har använt sig  av
samma teknik som den som nu tillämpas i Sverige, men
att  de  tre länderna har gått över till  ett  annat
system. Jag  utgår från att den kommission som skall
förbereda  skiftet   från   analoga   till  digitala
marksändningar  noga  följer  teknikutvecklingen   i
enlighet  med motionsyrkandet. Ett riksdagens bifall
till motionen torde därför inte vara nödvändigt.