Digitala TV-sändningar m.m.
Betänkande 1996/97:KU17
Konstitutionsutskottets betänkande
1996/97:KU17
Digitala TV-sändningar m.m.
Innehåll
1996/97 KU17
Sammanfattning
I betänkandet behandlas regeringens proposition 1996/97:67 Digitala TV- sändningar. Vidare behandlas tre motioner som väckts med anledning av propositionen, tre motioner från allmänna motionstiden 1996 och två motioner som väckts med anledning av proposition 1996/97:3 Kulturpolitik. I propositionen föreslås att digital marksänd TV införs i flera steg med möjlighet för staten att successivt ta ställning till om och på vilket sätt verksamheten skall fortsätta. I en första etapp föreslås sändningar inledas på ett begränsat antal orter i Sverige. Enligt regeringen skall sändningarna starta så snart som möjligt, helst redan under hösten 1997. Kärnan i verksamheten skall vara digitala marksändningar av TV, men även andra distributionsformer bör prövas. Enligt regeringen skall eftersträvas att flera av varandra oberoende programföretag deltar. TV-företag som i dag bedriver marksändningar skall enligt förslaget beredas tillfälle att medverka i de digitala sändningarna. Regeringen föreslår därutöver att Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB skall anvisas ett engångsbelopp för digitala sändningar ur rundradiokontot på högst 200 miljoner kronor fördelat med högst 100 miljoner kronor år 1997 och högst 100 miljoner kronor år 1998, under förutsättning att rundradiokontots resultatutveckling medger det. Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Samtliga motionsyrkanden avstyrks. Till betänkandet har fogats tio reservationer och två särskilda yttranden.
Propositionen
1996/97:67 vari yrkas 1. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om digitala TV-sändningar (avsnitt 6), 2. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om anvisande av engångsbelopp ur rundradiokontot till Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB (avsnitt 7).
Motionerna
Motioner med anledning av proposition 1996/97:67 1996/97:K14 av förste vice talman Anders Björck m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen avslår regeringens förslag i enlighet med vad som anförts i motionen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att ändra ?must-carry?-skyldigheten innan digitala sändningar påbörjas, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att snarast ge Sveriges Television tillstånd att påbörja analoga och digitala sändningar via satellit, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finansieringsformen för utbyggnaden av marknätet. 1996/97:K15 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statens roll i mediepolitiken, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vilka aktörer som tillåts inleda digitala TV-sändningar i marknätet, 3. att riksdagen uppdrar åt regeringen att inrätta lånegaranti för finansiering via Rundradiofonden, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av utredning i ett kulturpolitiskt perspektiv, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett vidgat uppdrag för den kommitté med parlamentariskt inslag som utses, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att frågan bör bli föremål för ny prövning 1999. 1996/97:K16 av Ewa Larsson m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de analoga TV-sändningarna bör finnas kvar till dess övervägande delen av de svenska hushållen införskaffat nödvändig teknik, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljökonsekvenserna till följd av förväntat TV-skrot, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Sveriges Radio AB:s ytterligare behov av pengar och att regeringen återkommer med förslag till riksdagen om ytterligare medeltillförsel till företaget ur rundradiokontot om och när förväntat resultat infriats, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Sveriges Utbildningsradio AB:s förslag om att få starta TV-kanalen Arena och att regeringen vidtar åtgärder så att förslaget kan genomföras.
Motioner från allmänna motionstiden 1996 1996/97:K713 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari yrkas 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den licensfinansierade verksamheten för sin programverksamhet skall begränsa sig till egna befintliga kanaler, 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett markbundet stolpnät för digitala sändningar. 15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Sveriges Televisions rätt att sända digitalt via satellit. 1996/97:So426 av Roland Larsson m.fl. (c) vari yrkas 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om digital TV. 1996/97:Sf625 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kd) vari yrkas 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en sverigefinsk fullservicekanal inom Sveriges Radio.
Motioner med anledning av proposition 1996/97:3 Kulturpolitik 1996/97:Kr4 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att 400 miljoner kronor till digital utveckling av Sveriges Radio, Utbildningsradion och Sveriges Television omedelbart skall utbetalas ur Rundradiofonden. 1996/97:Kr20 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om digital radio och TV.
Yttrande från kulturutskottet På konstitutionsutskottets begäran har kulturutskottet yttrat sig i ärendet. Kulturutskottet har i samband härmed överlämnat tre motionsyrkanden från allmänna motionstiden 1996 (1996/97:K713 yrkandena 10 och 15 och 1996/97:Sf625 yrkande 13) och ett motionsyrkande som lämnats med anledning av proposition 1996/97:3 Kulturpolitik (1996/97:Kr4 yrkande 8). Kulturutskottet har avstått från att yttra sig över ett motionsyrkande som avser statens roll i mediepolitiken (1996/97:K15 yrkande 1) samt miljökonsekvenser till följd av förväntat TV-skrot (1996/97:K16 yrkande 2). Yttrandet har fogats till betänkandet i en bilaga.
Utskottet
Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås att digital marksänd TV införs i flera steg med möjlighet för staten att successivt ta ställning till om och på vilket sätt verksamheten skall fortsätta. Förutsättningarna skall enligt propositionen redan från början vara sådana att krav på yttrandefrihet, tillgänglighet och mångfald tillgodoses. I en första etapp föreslås sändningar inledas på ett begränsat antal orter i Sverige. Enligt propositionen är en grundläggande förutsättning för en eventuell utbyggnad att de digitala marksändningarna bedöms ha ekonomisk bärkraft. Sändningarna föreslås starta så snart som möjligt, helst under hösten 1997. Sändningsorterna skall väljas så att de kompletterar varandra. Kärnan i sändningsverksamheten skall enligt regeringen vara digitala marksändningar av TV. Vid sidan av trådlösa marksändningar bör det eftersträvas att också andra distributionsformer prövas. I propositionen föreslås vidare att det vid urval av programföretag skall beaktas att programutbudet som helhet skall tilltala olika intressen och smakriktningar. Lokala och regionala program bör ges företräde, liksom program som är förankrade i den svenska kulturkretsen. Det skall enligt regeringen eftersträvas att flera av varandra oberoende programföretag deltar. TV-företag som i dag bedriver marksändningar skall beredas tillfälle att medverka i de digitala sändningarna. Regeringen föreslår därutöver att Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB skall anvisas ett engångsbelopp för digitala sändningar ur rundradiokontot på högst 200 miljoner kronor fördelat med högst 100 miljoner kronor år 1997 och högst 100 miljoner kronor år 1998, under förutsättning att rundradiokontots resultatutveckling medger det. I ett avsnitt om planering och uppföljning av sändningsverksamheten anger regeringen att den bedömer att en särskild utredare bör förbereda den föreslagna sändningsverksamheten. Enligt regeringens bedömning bör vidare en kommitté med parlamentariskt inslag följa verksamheten och medverka vid utvärderingen. Propositionen innehåller avslutningsvis ett avsnitt där regeringen informerar om sina bedömningar beträffande vissa frågor som rör betal-TV i Sveriges Television, digitala ljudradiosändningar, Sveriges Utbildningsradios begäran att få inleda ljudradio- och TV-sändningar från politiska arenor samt förutsättningar för lokal TV.
Bakgrund Till grund för de förslag som regeringen nu lägger fram ligger slutbetänkandet Från massmedia till multimedia - att digitalisera svensk television (SOU 1996:25) från Utredningen om tekniska förutsättningar för utökade sändningar av radio och television till allmänheten. Utredningen gavs i juni 1995 i uppdrag att redovisa underlag för ett beslut om en eventuell övergång till digital teknik för marksänd TV. Arbetet bedrevs av en särskild utredare. I betänkandet föreslås att statsmakterna skall fatta beslut om att införa digital marksänd TV. Betänkandet har remissbehandlats. Samma utredning behandlade frågan om digital marksänd TV i ett tidigare betänkande, Tekniskt utrymme för ytterligare TV-sändningar (SOU 1994:34). Regeringen har gett Post- och telestyrelsen (PTS) i uppdrag att koordinera frekvenser för digtal marksänd TV. PTS har överlämnat två lägesrapporter med anledning av detta uppdrag, i juli och december 1996. I juli 1997 kommer de europeiska teleförvaltningarnas samarbetsorgan CEPT att hålla ett möte för att fastställa de tekniska parametrar som skall användas för planering och koordinering av digital marksänd TV. Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) har på uppdrag av regeringen sammanställt uppgifter om bl.a. avkodare, dvs. den utrustning som behövs för att dagens analoga TV-mottagare skall kunna användas vid mottagning av digitala TV-sändningar. Uppdraget redovisades i en rapport i augusti 1996. Enligt NUTEK kommer en avkodare för marksänd TV att finnas till försäljning i slutet av år 1997. Under våren 1995 beslutade riksdagen att digitala ljudradiosändningar skulle påbörjas (prop. 1994/95:170, bet. 1994/95:KU47, rskr. 1994/95:369). Härigenom gavs såväl Sveriges Radio AB (SR) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) som privata programföretag möjlighet att delta i sändningarna. Regeringen fattade beslut om sändningarna för SR och UR den 21 september 1995 respektive den 25 januari 1996. Beredning av ansökningar om sändningstillstånd från privata programföretag pågår. Regeringen beslutade den 16 januari 1997 att tillkalla en särskild utredare med uppgift att förbereda sändningar av digital marksänd TV (dir. 1997:19). En redogörelse för utredarens uppdrag lämnas nedan (se s.17).
Digitala sändningar inleds på ett antal orter
Propositionen Regeringen föreslår att digital marksänd TV införs i flera steg med möjlighet för staten att successivt ta ställning till om och på vilket sätt verksamheten skall fortsätta. Förutsättningarna skall redan från början vara sådana att krav på yttrandefrihet, tillgänglighet och mångfald tillgodoses. Enligt propositionen bör i en första etapp sändningar inledas på ett begränsat antal orter i Sverige. Regeringen anför att en grundläggande förutsättning för en eventuell utbyggnad bör vara att de digitala marksändningarna bedöms ha ekonomisk bärkraft. Som skäl för sitt förslag anför regeringen att målen för statens nuvarande politik inom massmedieområdet, att säkerställa yttrandefrihet, tillgänglighet och mångfald, bör vara vägledande även för den tekniska utveckling som nu pågår. Enligt regeringen ligger denna uppfattning bakom den överenskommelse som i februari 1996 ingicks mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet om riktlinjer som skall ligga till grund för ett ställningstagande till digitala TV-sändningar i marknätet. De tre partierna anser att digitaltekniken skall användas så att den vidgar yttrandefriheten och mångfalden samt motverkar privat och offentlig maktkoncentration. Regeringen konstaterar att olika distributionsformer i framtiden kommer att existera sida vid sida. Statens åtgärder bör vara inriktade på att främja denna utveckling, samtidigt som staten ser till att grundläggande mediepolitiska krav kan upprätthållas. Enligt regeringen får introduktionen av digital- TV inte innebära att publikens valfrihet inskränks eller att Sveriges Televisions program inte längre kan nå alla i hela landet. Det är också viktigt att public service-televisionen tekniskt skall kunna hålla samma standard som övriga TV-företag. Mot denna bakgrund finns det enligt regeringen anledning att särskilt uppmärksamma följande drag i den aktuella tekniska utvecklingen: - Risken för dominans över de nya distributionsvägarna. Hittills har främst framgångsrika företag inom betal-TV-området drivit utvecklingen. Enligt regeringen finns en risk för att dessa företag tar makten över TV- distributionen genom att utnyttja tekniska lösningar som binder konsumenterna till det egna distributionsnätet. Om det företag som svarar för distribution och åtkomstkontroll också har stora intressen i programverksamheten kan den tekniska dominansen utgöra ett hinder för yttrandefriheten och mångfalden. Regeringen anser att det därmed finns betydande risker för att den nya tekniken kan komma att leda till konkurrensbegränsningar och maktkoncentration inom TV-området. - Allmänhetens tillgång till TV-sändningar. Regeringen påpekar att digitaltekniken kräver att den som skall ta emot programmen har en avkodare. Det blir därmed lätt att begränsa den krets som kan ta del av programmen och enkelt att ge publik som vill betala för det tillgång till ytterligare tjänster och program. Samtidigt finns enligt regeringen risken att utvecklingen får till följd att principen om allas rätt till information försvagas. Regeringen utgår ifrån att TV och TV-liknande tjänster i framtiden kommer att distribueras på flera olika sätt, men att det inte är sannolikt att ett distributionssätt kommer att bli allenarådande. Vidare anför regeringen att det är en grundläggande politisk ambition att TV-sändningar skall kunna tas emot av alla som bor i Sverige. För närvarande nås 99,8 % av den fast bosatta befolkningen av TV-signaler från marksändare. Enligt regeringen kan det inte uteslutas att en framtida teknisk utveckling kan leda till en ändrad bedömning när det gäller var tyngdpunkten i TV- distributionen bör ligga. De alternativ till markdistribution som har framförts under remissbehandlingen bygger på satellitdistribution eller trådbunden distribution eller på olika kombinationer av dessa. Enligt regeringens uppfattning är inget av dessa distributionssätt tillräckligt utvecklat för att det i dag skall vara möjligt att förorda att de på sikt helt skall ersätta marksändningarna. Regeringen bedömer därför att trådlösa marksändningar bör erbjudas som en möjlighet för den framtida TV- distributionen. Regeringen anför att sändningar av digital marksänd TV bör starta på ett begränsat antal orter under förutsättningar som gynnar fri konkurrens mellan olika programleverantörer och publikens möjligheter att välja bland olika tjänster. Ett viktigt mål för detta initiativ är att de som erbjuder program och andra tjänster använder en teknik som gör att alla har goda möjligheter att nå publiken med sina olika erbjudanden. Sändningarna skall följa svensk lagstiftning, och lokala och regionala sändningar skall finnas med från början. Enligt regeringen kommer verksamheten att ge de medverkande erfarenheter av teknik, tjänster och arbetssätt som utvecklas i de digitala TV-sändningarna. Regeringen påpekar att inte bara staten kommer att ha nytta av dessa erfarenheter. Även programföretag och andra aktörer kommer att kunna göra prov inför kommande introduktion av nya tjänster. Därmed blir det möjligt att med en begränsad ekonomisk insats tidigt vinna värdefulla erfarenheter. De samarbetsformer som utbildas bör enligt regeringen kunna vara mönsterbildande. Regeringen anser att den föreslagna sändningsverksamheten i sin helhet skall bekostas av medverkande företag. Eventuella stimulanser till hushållen för att anskaffa digitalavkodare - på motsvarande sätt som har skett inom mobiltelefonmarknaden - måste därmed bekostas av företagen. Härigenom får samtliga aktörer möjlighet att bilda sig en uppfattning om vilka marknadsmässiga förutsättningar och vilken ekonomisk bärkraft sändningarna har. Enligt regeringen är det angeläget att erfarenheterna från den praktiska verksamheten fortlöpande kan tas till vara så att staten kan fatta nödvändiga beslut utan onödigt dröjsmål. Parallellt med sändningsverksamheten bör det därför ske ett utvärderingsarbete där tekniska, ekonomiska, juridiska och andra frågor kan behandlas. När det finns tillräckliga erfarenheter kan regeringen ta ställning till sändningarna och den fortsatta utbyggnaden. Regeringen anför att en grundläggande förutsättning för en utbyggnad givetvis är att de digitala marksändningarna bedöms ha ekonomisk bärkraft. Om utvärderingen visar att sändningarna inte har ekonomisk bärkraft skall programföretagens tillstånd att bedriva digitala marksändningar inte förlängas efter den första tillståndsperiodens slut.
Motionerna I motion 1996/97:K14 av förste vice talman Anders Björck m.fl. (m) hemställs att regeringens förslag avslås i enlighet med vad som anförs i motionen (yrkande 1). Motionärerna anför att det är fel av regeringen att politiskt satsa på ett stolpbundet marknät för sändning av digital-TV i syfte att utöva politisk kontroll över medierna. Systemet blir dessutom både otidsenligt och kostsamt. De stordriftsfördelar som finns i t.ex. satellit- och kabelbaserad digital-TV gör att marksändningarna blir mindre betydelsefulla. Kabelanslutningen ger dessutom - till skillnad från mottagning via marknätet - hushållen god tillgång till interaktivitet. Motionärerna anför vidare att eftersom det tekniska utrymmet är begränsat i det marksända digitala nätet ges också staten möjlighet att sätta upp restriktioner, t.ex. genom krav av public service-karaktär eller genom formen av urvalsförfarande. Enligt motionärerna framstår regeringens förslag som inskränkt mot bakgrund av den allt snabbare tekniska utvecklingen och den alltmer påtagliga multimediaverkligheten. Regeringens planer att påbörja utbyggnaden av ett marknät bör därför omedelbart avskrivas. I stället bör Sveriges Television AB få tillstånd att sända television analogt och digitalt via satellit och kabel (yrkande 3). I samma motion behandlas frågan om finansieringsformen för den föreslagna sändningsverksamheten. Motionärerna noterar att enligt regeringens förslag skall sändningsverksamheten i sin helhet bekostas av medverkande företag. Om Teracom tillåts att delta i finansieringen av stimulanserna till hushållen finns enligt motionärerna en risk för att konkurrensen på marknaden snedvrids. Det måste också ifrågasättas om det är lämpligt att Sveriges Television över sin statsfinansierade budget skall vara med och bekosta den stimulans som hushållen förmodas behöva för att anskaffa erforderlig mottagarutrustning. Enligt motionärernas mening bör Sveriges Television i sin funktion av public service-företag stå neutral till de olika alternativa distributionsformerna. Med hänsyn till landets svåra ekonomiska situation måste det också sättas i fråga om Sveriges Television skall medverka till att stimulera hushållens inköp av mottagarutrustning för den distributionsform som medför de högsta kostnaderna. Vad som anförts bör ges regeringen till känna (yrkande 4). I motion 1996/97:K15 av Gudrun Schyman m.fl. (v) anförs att digitala TV- sändningar kan ge möjlighet att vidga yttrandefriheten och stärka demokratin. Förutsättningen är att staten ger en stabil plattform för verksamheten i form av ett regelverk för aktörerna på marknaden för digital-TV. Med hänsyn till osäkerheten vad gäller marknadsförutsättningarna finns det enligt motionärerna anledning att gå försiktigt fram. För detta talar också de skiftande bedömningarna vad gäller marknätets förtjänster i förhållande till sändningar via telenätet, satellit eller kabel. Motionärerna anför vidare att det omgående behövs ytterligare utredning beträffande om och hur verksamheten enligt regeringens förslag skall fortsätta. Enligt motionärerna är det en självklarhet att samhället bör ha inflytande över televisionens utveckling. Samhället bör verka så att villkoren för public service-företagen inte urholkas i och med införandet av ny teknik. Därutöver bör samhället garantera att konsumenterna inte tvingas köpa dyr avkodningsutrustning för att ta del av information om omvärlden. Motionärerna anför att samhället genom åtgärder mot ägarkoncentration på medieområdet bör säkerställa att mångfald i medieutbudet blir möjligt och att yttrandefrihet i praktiken blir en rättighet för alla. De erfarenheter den privata reklamradion gett bör tas till vara. Motionärerna hemställer att vad som anförts i motionen om statens roll i mediepolitiken bör ges regeringen till känna (yrkande 1). I motion 1996/97:K16 av Ewa Larsson m.fl. (mp) anförs att de analoga TV- sändningarna bör finnas kvar till dess övervägande delen av de svenska hushållen införskaffat nödvändig teknik. Detta bör ges regeringen till känna (yrkande 1). I motion 1996/97:K713 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m), som avlämnats under allmänna motionstiden 1996, hemställs att vad som i motionen anförs om ett markbundet stolpnät för digitala sändningar bör ges regeringen till känna (yrkande 14). Enligt motionärerna bör teknikens alla möjligheter tas till vara i den digitala utvecklingen. Mot den bakgrunden avvisar motionärerna regeringens planer på ett s.k. stolpbundet marknät. I samma motion hemställs att regeringen skall ges till känna att Sveriges Television omgående bör få möjlighet att påbörja satellitsändningar till svensk publik (yrkande 15).
Kulturutskottets yttrande Kulturutskottet anför att det vid sina överväganden med anledning av den aktuella propositionen utgått från ett kulturpolitiskt synsätt. Enligt detta synsätt bör i stort sett hela befolkningen även efter ett teknikskifte garanteras tillgång till ett varierat utbud kanaler som inkluderar de kanaler som man nu har tillgång till, nämligen public service-kanalerna SVT 1 och SVT 2 samt TV 4. Det bör enligt utskottet understrykas att TV jämsides med radio är den främsta informations- och kulturförmedlaren. Från kulturpolitiska utgångspunkter finns det således mycket starka skäl att framhålla att tillgänglighets-, mångfalds- och yttrandefrihetsaspekterna bör bli tillgodosedda. Kulturutskottets ställningstagande skiljer sig inte från regeringens uppfattning i detta hänseende. Vidare anför kulturutskottet att en utgångspunkt för utskottets ställningstagande är, som nämnts, tillgänglighetsaspekten. Utskottet konstaterar att 99,8 % av den bofasta befolkningen i dag kan ta emot marksändningar. Även i fritidshus, husvagnar och fritidsbåtar kan man med hjälp av en enkel antenn ta emot trådlös sändning. Därutöver erinrar utskottet om att en infrastruktur i form av marksändare för analog sändning redan finns i landet och att dessa sändare kan kompletteras med digital utrustning till en förhållandevis begränsad kostnad. Enligt beräkningar gjorda av marknätets ägare, det statliga bolaget Teracom Svensk Rundradio, skulle en investering om ca 0,5 miljarder kunna ge praktiskt taget hela befolkningen möjlighet att ta emot sex till åtta TV-program från två digitala marknät. Det marksända alternativet har enligt utskottets uppfattning fördelar som väger tungt i detta sammanhang. Det anförda innebär inte att utskottet motsätter sig regeringens förslag om att även andra distributionsmetoder skall kunna prövas vid sidan av de trådlösa marksändningarna. Det utvärderingsarbete som skall ske fortlöpande - och som utskottet återkommer till i det följande - får utvisa vilken distributionsmetod som slutligen bör väljas med hänsyn tagen till vad som kan anses önskvärt utifrån de nämnda förutsättningarna, nämligen tillgänglig- hets-, mångfalds- och yttrandefrihetsaspekterna. Även ekonomiska, juridiska och andra aspekter skall - som nämns i propositionen - vägas in i utvärderingen. Kulturutskottet anför att konstitutionsutskottet i enlighet härmed bör avstyrka de motionsyrkanden (1996/97:K14 yrkande 1 och 1996/97:K713 yrkande 14) som innebär att propositionen skall avslås och att planerna på ett stolpbundet marknät skall avvisas. Kulturutskottet vill vidare starkt understryka att den snabba tekniska utvecklingen motiverar ett tillvägagångssätt från statens sida som innebär så få låsningar för framtiden som möjligt. Om tekniska brister skulle visa sig eller om målsättningen då det gäller yttrandefrihet, tillgänglighet, ekonomisk bärkraft etc. inte skulle kunna uppnås med den valda tekniken är det en fördel att inriktningen på projektet redan från början har viss flexibilitet. Samtidigt är det - som framhålls i propositionen - nödvändigt att hänsyn tas till de företag som medverkar i sändningarna, eftersom de är beroende av att kunna göra långsiktiga bedömningar (prop. s. 28). Kulturutskottet anser således - i likhet med vad som anförs i propositionen - att TV-sändningar med digital teknik skall införas i flera steg och att staten successivt skall ta ställning till om och hur den fortsatta sändningsverksamheten skall bedrivas. Då det gäller motionsyrkanden som syftar till att SVT snarast skall få tillstånd att sända analogt och digitalt via satellit till svenska hushåll anför kulturutskottet följande. Våren 1996 godtog riksdagen regeringens förslag om att regeringens medgivande skulle inhämtas om ett programföretag ville inleda nya sändningar över satellit (prop. 1995/96:161, bet. 1995/96:KrU12, rskr. 1995/96:297). Skälet till regeringsförslaget angavs vara att det är angeläget att programföretagen agerar i enlighet med den strategi för tekniska förändringar som statsmakterna skulle kunna komma att fatta beslut om (prop. s. 86). Det anförda innebär att den fråga som motionärerna tar upp bör kunna prövas av regeringen när riksdagen beslutat vilken teknik som skall användas för TV-sändningarna i framtiden. Enligt kulturutskottets uppfattning bör riksdagen inte vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 1996/97:K14 yrkande 3 och 1996/97:K713 yrkande 15. Vad gäller motion 1996/97:K14 yrkande 4, som enligt kulturutskottet i berörd del synes syfta till ett förbud för Teracom och SVT att bidra med subventioner till hushållen vid anskaffandet av avkodare, anför utskottet att det är rimligare att anta att eventuella hushållssubventioner kan komma att utgå från den industri som tillverkar avkodningsutrustningen än från Teracom och SVT. Kulturutskottet anser inte att det finns skäl att på denna punkt gå emot regeringens bedömning och föreslå riksdagen att ta initiativ till att förhindra de båda företagen att bidra med subventioner. Yrkandet bör enligt utskottet således avslås. Kulturutskottet anför vidare att det för sin del anser att parallella analoga och digitala sändningar av public service-företagens program måste pågå under en längre tid. Enligt utskottet är det dock inte lämpligt att på nuvarande stadium precisera under hur lång tid parallellsändningarna skall äga rum. Frågan har i hög grad samband med hur de dubbla sändningarna skall finansieras i ett längre perspektiv. Utskottet anser således att riksdagen inte nu bör precisera hur stor andelen TV-hushåll med digital mottagningsutrustning skall vara för att parallellsändningen skall kunna upphöra. Konstitutionsutskottet bör därför avstyrka motion 1996/97:K16 yrkande 1.
Konstitutionsutskottets bedömning Regeringen föreslår att digital marksänd TV införs i flera steg med möjlighet för staten att successivt ta ställning till om och på vilket sätt verksamheten skall fortsätta. Förutsättningarna skall enligt regeringen redan från början vara sådana att krav på yttrandefrihet, tillgänglighet och mångfald tillgodoses. Regeringen föreslår vidare att sändningar i en första etapp inleds på ett begränsat antal orter i Sverige. Enligt regeringens förslag skall en grundläggande förutsättning för en eventuell utbyggnad vara att de digitala sändningarna bedöms ha ekonomisk bärkraft. I motion 1996/97:K14 hemställs att propositionen avslås (yrkande 1). I stället föreslås att Sveriges Television skall få tillstånd att sända analogt och digitalt via satellit (yrkande 3). I motionen framhålls bl.a. att det är fel att satsa på ett stolpbundet marknät i syfte att utöva politisk kontroll. Systemet blir enligt motionärerna dessutom otidsenligt och kostsamt. De stordriftsfördelar som finns i t.ex. satellit- och kabelbaserad digital-TV gör att marksändningarna blir mindre betydelsefulla. Kabelanslutningen ger dessutom hushållen god tillgång till interaktivitet. Motionärerna framhåller vidare att det begränsade tekniska utrymmet i marknätet ger staten möjligheter att sätta upp restriktioner. Enligt motionärerna framstår regeringens förslag som inskränkt mot bakgrund av den allt snabbare tekniska utvecklingen och den alltmer påtagliga multimediaverkligheten. Även i motion 1996/97:K713 avvisas planerna på ett stolpbundet digitalt marknät (yrkande 14). I motionen framhålls att teknikens alla möjligheter bör tas till vara i den digitala utvecklingen. Vidare hemställs att Sveriges Television skall få påbörja satellitsändningar till svensk publik (yrkande 15). En utgångspunkt för kulturutskottets ställningstagande är tillgänglighets- aspekten. Utskottet konstaterar att 99,8 % av den bofasta befolkningen kan ta emot marksändningar. Därutöver erinrar kulturutskottet om att en infrastruktur i form av marksändare för analog sändning redan finns i landet och att dessa sändare kan kompletteras med digital utrustning till en förhållandevis begränsad kostnad. Det marksända alternativet har enligt kulturutskottets uppfattning fördelar som väger tungt i detta sammanhang. Det anförda innebär inte att kulturutskottet motsätter sig regeringens förslag om att även andra distributionsformer skall kunna prövas vid sidan av de trådlösa marksändningarna. Konstitutionsutskottet delar kulturutskottets uppfattning. Mot bakgrund härav avstyrker utskottet motionsyrkandena 1996/97:K14 yrkande 1 och 1996/97:K713 yrkande 14 som innebär att propositionen skall avslås och att planerna på ett markbundet stolpnät skall avvisas. Som en följd av vad som nu anförts avstyrker utskottet också motionerna 1996/97:K14 yrkande 3 och 1996/97:K713 yrkande 15 i vilka det föreslås att Sveriges Television i stället för digitala marksändningar skall få tillstånd att sända analogt och digitalt via satellit till svenska hushåll. Konstitutionsutskottet tillstyrker således att digitala marksändningar av TV inleds på ett antal orter i landet. I motion 1996/97:K16 yrkande 1 anförs att de analoga TV-sändningarna bör finnas kvar till dess övervägande delen av de svenska hushållen har införskaffat nödvändig teknik. Kulturutskottet anför i sitt yttrande att utskottet för sin del anser att parallella analoga och digitala sändningar av public service-företagens program måste pågå under en längre tid. Enligt kulturutskottet är det inte lämpligt att på nuvarande stadium precisera under hur lång tid parallellsändningarna skall äga rum. Kulturutskottet anför att frågan i hög grad har samband med hur de dubbla sändningarna skall finansieras i ett längre perspektiv. Riksdagen bör enligt kulturutskottet inte nu precisera hur stor andelen hushåll med digital TV-mottagningsutrustning skall vara för att parallellsändningen skall upphöra. Den nämnda motionen bör därför avstyrkas. Konstitutionsutskottet delar denna bedömning. I motion 1996/97:K15 yrkande 1 om statens roll i mediepolitiken anförs bl.a. att förutsättningen för att digitala TV-sändningar skall medverka till att vidga yttrandefriheten och stärka demokratin är att staten ger en stabil plattform för verksamheten i form av ett regelverk för aktörerna på marknaden. Med hänsyn till osäkerheten vad gäller marknadsförutsättningarna och marknätets förtjänster i förhållande till andra distributionsformer finns det enligt motionärerna anledning att gå försiktigt fram. Vidare anförs i motionen att det omgående behövs ytterligare utredning beträffande om och hur sändningsverksamheten skall fortsätta. Motionärerna framhåller därutöver att samhället bör ha inflytande över televisionens utveckling samt bör genom åtgärder mot ägarkoncentration på medieområdet säkerställa att mångfald i medieutbudet blir möjligt. Konstitutionsutskottet anför härvid följande. I propositionen framhålls att målen för statens nuvarande politik inom massmedieområdet är att säkerställa yttrandefrihet, tillgänglighet och mångfald. Dessa mål bör vara vägledande även inför den tekniska utveckling som nu pågår. Vidare konstaterar regeringen att olika distributionsformer av digital TV kommer att existera sida vid sida. Enligt regeringen bör statens åtgärder vara inriktade på att främja denna utveckling samtidigt som staten ser till att grundläggande mediepolitiska krav kan upprätthållas. Konstitutionsutskottet delar denna uppfattning. I propositionen framhålls vidare att introduktionen av digital-TV inte får innebära att publikens valfrihet inskränks eller att Sveriges Televisions program inte längre kan nå alla i landet. Det är enligt regeringen också viktigt att public service-televisionen tekniskt skall kunna hålla samma standard som övriga TV-företag. Vidare framhåller regeringen att den inte utesluter att en framtida teknisk utveckling kan leda till en ändrad bedömning när det gäller var tyngdpunkten i TV-distributionen bör ligga. Den nu föreslagna övergången till ny teknik för marksänd TV bör enligt regeringen ske i flera steg med möjlighet för statsmakterna att successivt ta ställning till om och på vilket sätt verksamheten skall fortsätta. På så sätt kommer det att vara möjligt att fortlöpande ta hänsyn till vunna erfarenheter. Regeringen anför att det är angeläget att erfarenheterna från den praktiska verksamheten fortlöpande kan tas till vara så att staten kan fatta nödvändiga beslut utan onödigt dröjsmål. Parallellt med sändningsverksamheten bör det därför ske ett utvärderingsarbete där tekniska, ekonomiska, juridiska och andra frågor kan behandlas. Enligt konstitutionsutskottets mening innebär regeringens förslag att staten nu ges goda möjligheter att medverka i utvecklingen av den nya tekniken inom TV-området. Förslaget har också enligt utskottets mening en sådan utformning att det möjliggör att de grundläggande massmediepolitiska kraven kan tillgodoses. Mot bakgrund av detta bör vad som anförs i motion 1996/97:K15 yrkande 1 inte föranleda någon riksdagens åtgärd. Motionen avstyrks därför. I motion 1996/97:K14 yrkande 4 behandlas frågan om finansieringsformen för sändningsverksamheten. Motionärerna påpekar att regeringens förslag kan komma att innebära att Teracom och Sveriges Television deltar i finansieringen av stimulanser rörande hushållens anskaffning av mottagningsutrustning. Konstitutionsutskottet konstaterar att regeringen anser att den föreslagna sändningsverksamheten i sin helhet skall bekostas av medverkande företag. Eventuella stimulanser till hushållen för att anskaffa avkodare måste enligt regeringen - på motsvarande sätt som har skett inom mobiltelefonmarknaden - därmed bekostas av företagen. Den särskilde utredaren, som regeringen nyligen tillsatt, med uppgift att förbereda sändningar av digital marksänd TV skall bl.a. i samråd med programföretag och andra intressenter utarbeta former för samarbete kring t.ex. multiplexering, sändare, åtkomstkontroll och elektronisk programguide. Utskottet konstaterar att formerna för ett samarbete rörande eventuella stimulanser till hushållen för anskaffning av avkodare också kan bli en fråga för nämnda samråd. Utskottet utgår ifrån att ett sådant eventuellt samarbete inte kommer att innebära att statliga medel används för att subventionera hushållens anskaffning av avkodare. Mot bakgrund av vad som nu har sagts bör vad som anförs i motion 1996/97:K14 yrkande 4 inte föranleda något uttalande från riksdagens sida.
Närmare om sändningarna
Propositionen Regeringen föreslår att de digitala marksändningarna skall starta så snart som möjligt, helst redan under hösten 1997. Det är enligt regeringen angeläget att erfarenheterna från den praktiska verksamheten fortlöpande kan tas till vara så att staten kan fatta nödvändiga beslut utan onödigt dröjsmål. En första utvärdering föreslås göras senast när sändningarna har pågått omkring ett år. Därutöver föreslår regeringen att sändningsorterna skall väljas så att de kompletterar varandra, t.ex. när det gäller dimensionen storstad-glesbygd. Minst två sändningsfrekvenser bör kunna disponeras på varje ort. Enligt regeringen skall kärnan i sändningsverksamheten vara digitala marksändningar av TV, men även andra tjänster än traditionella TV-program skall kunna förekomma. Det bör eftersträvas att också andra distributionsformer prövas vid sidan av trådlösa marksändningar. Regeringen föreslår vidare att det vid urval av programföretag skall beaktas att programutbudet som helhet skall tilltala olika intressen och smakriktningar. Lokala och regionala program bör ges företräde, liksom program som är förankrade i den svenska kulturkretsen. Det skall enligt regeringen eftersträvas att flera av varandra oberoende programföretag deltar. TV-företag som i dag bedriver marksändningar föreslås beredas tillfälle att medverka i de digitala marksändningarna. Som skäl för sitt förslag anför regeringen att marksändningar av digital TV kommer att kunna starta tidigast under senare delen av år 1997, då man kan räkna med att de första avkodarna för marksänd TV finns på konsumentmarknaden. Sändningsverksamheten kommer att bedrivas inom ramen för nuvarande lagstiftning. Det eventuella behovet av lagändringar kan enligt regeringen inte bedömas med säkerhet förrän det finns praktiska erfarenheter av sändningsverksamheten. Samtidigt anser regeringen det vara angeläget att förutsättningarna redan från början är sådana att kraven på yttrandefrihet, tillgänglighet och mångfald tillgodoses. Det är också viktigt att de företag som från början deltar i sändningarna skall kunna göra bedömningar på längre sikt. För att sändningsverksamheten redan från början skall fungera under realistiska förutsättningar är det viktigt att den innehåller dels traditionella TV-program, dels nya tjänster. Vad gäller lagstiftningsfrågor konstaterar regeringen att för sändningarna gäller lagstiftningen för radio, television och televerksamhet. Tillstånd att bedriva TV-sändningar enligt radio- och TV-lagen skall lämnas av regeringen, som därvid har möjlighet att ställa olika villkor som komplement till de innehållsregler som framgår direkt av lagen. Regeringen bedömer att tillståndstiden bör vara högst fyra år. Vidare påpekar regeringen bl.a. att kabelföretag enligt radio och TV-lagen är skyldiga att vidaresända TV- sändningar som sker med stöd av tillstånd från regeringen och som är avsedda att kunna tas emot av var och en i området. Om det finns särskilda skäl till det får Radio- och TV-verket medge undantag från dessa skyldigheter. Denna möjlighet kan tillämpas t.ex. om en ny kanal tillkommer eller i förhållande till innehavare av kabelnät med få kanaler eller av mindre omfattning (prop. 1995/96:160 s. 185). Regeringen utgår ifrån att sådana undantag även kommer att kunna beviljas i samband med de föreslagna sändningarna. I fråga om urval av programföretag anför regeringen att, i den händelse fler programföretag än som kan beredas plats önskar delta i sändningsverksamheten, det bör eftersträvas att mer än ett programföretag deltar i sändningsverksamheten på varje ort. Normalt bör inte ett företag ensamt kunna disponera en hel multiplex. Vidare anför regeringen att TV-företag som för närvarande bedriver marksändningar bör beredas tillfälle att delta i de digitala sändningarna redan under den första utvecklingsfasen. Själva urvalsförfarandet bör gå till så att Radio- och TV-verket utlyser sändningstillstånd på de orter som regeringen har bestämt. Efter det att den särskilda kommittén, som regeringen föreslår skall inrättas (se nedan), har yttrat sig över ansökningarna avger Radio- och TV-verket förslag till regeringen om vilka programföretag som bör erhålla sändningstillstånd. Regeringen anför att Radio- och TV-verket dessförinnan bör förvissa sig om att programföretaget har förbundit sig att delta i samverkan om t.ex. multiplexering, åtkomstkontroll och elektroniska programguider.
Motionerna I motion 1996/97:K14 av förste vice talman Anders Björck m.fl. (m) anförs att det är orimligt att kabelföretagen skall vara skyldiga att vidaresända upp till 20 digitala kanaler kostnadsfritt. Den nuvarande sändningsplikten måste därför ändras och det innan digitala sändningar över huvud taget påbörjas. Detta bör enligt motionärerna ges regeringen till känna (yrkande 2). I motion 1996/97:K15 av Gudrun Schyman m.fl. (v) behandlas frågan om vilka aktörer som skall tillåtas inleda digitala TV-sändningar i marknätet. Enligt motionärerna är det förslag till genomförandefas som skissas i propositionen oklart på så många punkter att motionärerna inte kan ställa sig bakom det. Tydliga ställningstaganden om vilken typ av företag som åsyftas i olika resonemang och vilka spelregler som skall gälla måste till. Motionärerna förordar att digitala TV-sändningar i marknätet under den första fasen reserveras för de företag som redan i dag sänder i marknätet, dvs. SVT, UR och TV 4. I motionen förutsätts att dessa företag under en övergångsperiod skall sända parallellt både i analog och digital form. ?Must carry?-krav bör gälla så att de nya programmen kan nå fram till publiken för dem som så önskar. Vad som anförts i motionen bör ges regeringen till känna (yrkande 2). I motion 1996/97:Kr20 av Gudrun Schyman m.fl. (v), som avlämnats med anledning av proposition 1996/97:3 Kulturpolitik, anförs att den nya tekniken först och främst skall användas för att bredda, utveckla och förbättra allmänhetens radio och TV (public service). Motionärerna hemställer att detta ges regeringen till känna (yrkande 17).
Kulturutskottets yttrande Kulturutskottet anser att det är angeläget att även andra programtjänster än traditionella TV-program kan sändas i digital TV. Likaledes är det - främst mot bakgrund av vad utskottet uttalat om yttrandefrihet och mångfald - angeläget att flera programföretag kan få delta i sändningarna. Utskottet avstyrker således det förslag som framförts i motion 1996/97:K15 yrkande 2 att endast SVT, UR och TV 4 skall få delta i sändningsförsöken. Som en följd av det anförda är utskottet inte berett att - i enlighet med ett annat motionsyrkande (1996/97:Kr20 yrkande 17) - uttala sig för att den nya tekniken främst skall användas för att förbättra public service- verksamheten. Kulturutskottet konstaterar att kabelföretagen enligt radio- och TV-lagen (1996:844) är skyldiga att vidaresända TV-sändningar som sker med stöd av tillstånd från regeringen (8 kap. 1 §). Radio- och TV-verket får medge undantag från skyldigheten om särskilda skäl finns till det (8 kap. 6 §). Utskottet utgår - liksom regeringen - från att sådana undantag kommer att beviljas i samband med de föreslagna sändningarna (jfr prop. s. 29). Motion 1996/97: K14 yrkande 2 bör med hänsyn till det anförda avstyrkas av konstitutionsutskottet.
Konstitutionsutskottets bedömning Regeringens förslag om sändningarna innebär att digitala marksändningar skall starta så snart som möjligt, helst redan under hösten 1997. Det är enligt regeringen angeläget att erfarenheterna från den praktiska verksamheten fortlöpande kan tas till vara så att staten kan fatta nödvändiga beslut utan onödigt dröjsmål. Regeringen föreslår att en första utvärdering görs senast när sändningarna har pågått omkring ett år. Därutöver föreslår regeringen att sändningsorterna skall väljas så att de kompletterar varandra. Minst två sändningsfrekvenser bör kunna disponeras på varje ort. Regeringen föreslår vidare att kärnan i sändningsverksamheten skall vara digitala marksändningar, men att även andra tjänster än traditionella TV- program skall kunna förekomma. Vid sidan av trådlösa marksändningar bör det enligt regeringen eftersträvas att också andra distributionsmetoder prövas. Regeringen förslår att det vid urval av programföretag skall beaktas att programutbudet som helhet skall tilltala olika intressen och smakriktningar. Lokala och regionala program bör ges företräde, liksom program som är förankrade i den svenska kulturkretsen. Enligt regeringens förslag skall det vidare eftersträvas att flera av varandra oberoende programföretag deltar. TV- företag som i dag bedriver marksändningar skall beredas tillfälle att medverka i de digitala sändningarna. I motion 1996/97:K15 yrkande 2 förordas att digitala TV-sändningar i marknätet under den första fasen reserveras för Sveriges Television, Utbildningsradion och TV 4. Vidare anförs i motion 1996/97:KrU20 yrkande 17 att den nya tekniken först och främst skall användas för att bredda, utveckla och förbättra allmänhetens radio och TV (public service). Kulturutskottet anför i sitt yttrande att det är angeläget att även andra programtjänster än traditionella TV-program kan sändas i digital TV. Konstitutionsutskottet delar denna uppfattning. Med hänsyn till att krav på yttrandefrihet och mångfald skall kunna tillgodoses i sändningsverksamheten är det vidare, såsom kulturutskottet anför, angeläget att förutom public service-företagen andra företag deltar i sändningarna. I enlighet med vad som nu anförts tillstyrker konstitutionsutskottet regeringens förslag om sändningarna och avstyrker de nämnda motionsyrkandena. I motion 1996/97:K14 yrkande 2 anförs att den nuvarande vidaresändningsplikten för kabelföretagen måste ändras innan digitala sändningar påbörjas. Som redovisats ovan konstaterar kulturutskottet att Radio och TV-verket enligt gällande regler har möjlighet att medge undantag från den i 8 kap. 1 § radio- och TV-lagen (1996:844) föreskrivna vidaresändningsplikten. Kulturutskottet utgår, liksom regeringen, från att sådana undantag kommer att beviljas i samband med den digitala sändningsverksamheten. Enligt kulturutskottet bör motionen därför avstyrkas. Konstitutionsutskottet delar denna bedömning.
Planering och uppföljning av verksamheten
Propositionen Regeringen anför att det behöver ske ett visst förberedelsearbete i kontakt med myndigheter och andra intressenter innan regeringen kan meddela sändningstillstånd. Regeringen avser att tillkalla en särskild utredare med uppgift att, under förutsättning av riksdagens beslut, svara för dessa förberedelser. Därutöver anför regeringen att den avser att senare under år 1997 tillkalla en kommitté med parlamentariskt inslag för att följa verksamheten och medverka vid utvärderingen. Kommittén skall medverka vid urvalet av de företag som skall delta i sändningarna genom att yttra sig till Radio- och TV-verket utifrån de urvalskriterier som regeringen nu föreslår. Vidare skall kommittén följa verksamheten och fortlöpande rapportera sina iakttagelser till regeringen. Om kommittén anser att det finns behov av åtgärder, t.ex. ändrade regler, skall detta anmälas. En fråga som särskilt kan behöva studeras är enligt regeringen erfarenheterna av den föreslagna urvalsprocessen. Regeringen anför att en första utvärderingsrapport, som också inkluderar en ekonomisk analys av sändningsverksamheten, under alla förhållanden skall lämnas senast när sändningarna har pågått under cirka ett år. En slutrapport skall lämnas i god tid före utgången av den första tillståndsperioden.
Utredning för förberedelse av digital marksänd TV Regeringen beslutade den 16 januari 1997 att tillkalla en särskild utredare med uppgift att förbereda sändningar av digital marksänd TV som omnämns i propositionen. Enligt sina direktiv (dir. 1997:19) skall utredaren lägga fram förslag om vilka sändningsorter som inledningsvis skall väljas för digitala sändningar. I uppgiften ingår också att tillsammans med berörda myndigheter undersöka de tekniska och frekvensmässiga möjligheterna för sändningsverksamheten, liksom vilket intresse som finns hos TV-företag och andra intressenter. Vidare skall den särskilde utredaren i samråd med programföretag och andra intressenter utarbeta former för samarbete kring t.ex. multiplexering, sändare, åtkomstkontroll och elektronisk programguide, eventuellt i form av en modellöverenskommelse. Slutligen skall den särskilde utredaren bedöma om Sveriges Television bör få möjlighet att finansiera vissa sändningar med särskilda avgifter och vilka villkor som i så fall bör gälla. Utredarens arbete bör inriktas så att sändningarna skall kunna sätta i gång så snart som möjligt, helst hösten 1997. Under alla förhållanden skall arbetet vara avslutat vid utgången av år 1997.
Motionerna I motion 1996/97:K15 av Gudrun Schyman m.fl. (v) anförs att i den utredning som ligger till grund för propositionen är de kultur- och mediepolitiska resonemangen begränsade. Inga svar ges på centrala frågor. Enligt motionärerna har medieforskarnas kunskaper inte tagits till vara. Det är angeläget att snarast möjligt påbörja ett nytt utredningsarbete för att fortsättningsvis få fram en bättre grund för de mediepolitiska besluten. Tekniska, ekonomiska och kulturpolitiska perspektiv måste kunna prövas mot varandra. Samhällets krav i form av sändningsvillkor bör inte låsas till en viss teknik. Vad som anförts om behovet av en utredning i kulturpolitiskt perspektiv bör enligt motionärerna ges regeringen till känna (yrkande 4). I samma motion hemställs också att regeringen bör ges till känna vad som i motionen anförs om ett vidgat uppdrag för den parlamentariska kommittén (yrkande 5). Motionärerna anför härvid att det behövs utredning för det fortsatta arbetet med de digitala sändningarna. Uppgiften bör vara att följa och utvärdera sändningarna som riksdagen beslutat om och att mer förutsättningslöst utreda digital TV i marknätet som en distributionsform i förhållande till andra former av sändningsteknik. Enligt motionärerna bör en kommitté med parlamentariskt inslag följa arbetet, medverka vid utvärderingen och dra upp riktlinjer för nästa fas i utvecklingen. Motionärerna hemställer därutöver att frågan bör bli föremål för riksdagens prövning år 1999 (yrkande 6). I motion 1996/97:K16 av Ewa Larsson m.fl. (mp) anförs att man i och med det förväntade skiftet vad gäller den digitala tekniken redan nu kan förutse vilken mängd TV-apparater m.m. som kommer att skrotas. Ett katodrör för en 28- tums TV innehåller drygt 1 kg bly. Blyoxiden i katodstrålerör står för det största bidraget av bly från elektr(on)iska produkter till det kommunala avfallet. Motionärerna förutsätter att regeringen kommer att behandla denna fråga närmare med anledning av eventuell ny lagstiftning på området. Vad som anförts om miljökonsekvenserna till följd av förväntat TV-skrot bör ges regeringen till känna (yrkande 2).
Kulturutskottets yttrande Kulturutskottet har inget att erinra mot regeringens bedömning när det gäller planering och uppföljning av sändningsverksamheten. Utskottet vill emellertid framhålla följande. Enligt utskottets uppfattning är det självklart att urvalet av sändningsorter skall göras även i samråd med sändande programföretag, innan regeringen fattar beslut i frågan. Utskottet anser sig kunna utgå från att så blir fallet. Utskottet delar regeringens uppfattning att sändningsorterna skall väljas så att de kompletterar varandra då det gäller tätbefolkade områden och glesbygd. På liknande sätt bör vid sändningsförsöken hänsyn tas till terrängskillnader inom landet. Då det gäller den särskilde utredarens uppdrag beträffande multiplexering m.m. vill kulturutskottet anföra följande. Begreppet multiplexering innebär att flera signaler, t.ex. olika TV-kanaler, sammanflätas till en signal som sedan sänds ut. Mottagarens avkodare knyter sedan upp flätan och sorterar ut den kanal som tittaren valt (prop. s. 11). Utskottet konstaterar att olika - kanske konkurrerande - programföretags kanaler kan förekomma i en och samma multiplex. I några av de remissyttranden som kommit in till Kulturdepartementet med anledning av betänkandet (SOU 1996:25) Från massmedia till multimedia uttrycks vissa farhågor, t.ex. för att programföretagen skall hamna i beroendeställning till multiplexoperatören. Med hänvisning till det anförda vill utskottet understryka betydelsen av att utredaren söker åstadkomma en överenskommelse mellan programföretagen och övriga intressenter i denna fråga. Kulturutskottet konstaterar att det i en motion begärs att en utredning med kulturpolitiskt perspektiv skall tillsättas för att få fram en bättre grund för de mediepolitiska besluten (1996/97:K15 yrkande 4). Utskottet inskränker sig i detta sammanhang till att behandla den del av mediepolitiken som berör digital TV-sändning. Den kommitté med parlamentariskt inslag som skall följa sändningsverksamheten och medverka vid utvärderingen torde i hög grad komma att ägna sig åt tekniska och ekonomiska frågor rörande sändningsverksamheten. Med hänsyn till TV:s stora betydelse som kulturbärare är det enligt utskottet naturligt att kommittén även åläggs att göra en kulturpolitisk värdering av verksamheten. Kulturutskottet anser vidare att det är naturligt att den parlamentariska kommittén i sin rapportering till regeringen utifrån vunna erfarenheter redovisar sin syn på den fortsatta verksamheten med digitala TV-sändningar. Självfallet måste regeringen enligt utskottet återkomma till riksdagen med förslag rörande utformningen av den fortsatta sändningsverksamheten. Det får ankomma på regeringen att på grundval av rapporteringen ta ställning till när detta lämpligen bör ske. Yrkandena i motion 1996/97:K15 om att den parlamentariska kommittén skall få ett vidgat uppdrag (yrkande 5) och att riksdagen våren 1999 skall få möjlighet att pröva den fortsatta sändningsverksamheten (yrkande 6) bör enligt utskottet inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Konstitutionsutskottets bedömning I motion 1996/97:K15 yrkande 4 begärs att en utredning skall tillsättas för att få fram en kulturpolitisk grund för de mediepolitiska besluten. Konstitutionsutskottet uppfattar motionen så att den avser de mediepolitiska besluten i fråga om den nya tekniken på TV-området. Också kulturutskottet har i sitt yttrande valt att behandla motionen med denna utgångspunkt. Kulturutskottet anför att den parlamentariska kommittén som skall följa sändningsverksamheten och medverka vid utvärderingen i hög grad torde komma att ägna sig åt tekniska och ekonomiska frågor rörande sändningsverksamheten. Med hänsyn till TV:s stora betydelse som kulturbärare är det enligt kulturutskottet naturligt att kommittén även åläggs att göra en kulturpolitisk värdering av verksamheten. Konstitutionsutskottet konstaterar att regeringen anser att målen för statens nuvarande politik inom massmedieområdet - att säkerställa yttrandefrihet, tillgänglighet och mångfald - bör vara vägledande även inför den tekniska utveckling som nu pågår. Vidare anför regeringen att det är angeläget att förutsättningarna för den digitala sändningsverksamheten redan från början är sådana att kraven på yttrandefrihet, tillgänglighet och mångfald tillgodoses. Utskottet utgår från att den parlamentariska kommittén kommer att följa och utvärdera sändningsverksamheten med utgångspunkt i att de nämnda grundläggande målen skall uppnås. Att kommittén gör en kulturpolitisk värdering av verksamheten är vidare, såsom kulturutskottet anför, naturligt med hänsyn till TV:s stora betydelse om kulturbärare. Mot denna bakgrund är enligt utskottets mening något uttalande från riksdagens sida i denna fråga inte nödvändigt. Motion 1996/97:K15 yrkande 4 bör avslås. I samma motion hemställs vidare att den parlamentariska kommittén skall få ett vidgat uppdrag (yrkande 5) och att riksdagen våren 1999 skall få möjlighet att pröva den fortsatta sändningsverksamheten (yrkande 6). Kulturutskottet anför att det är naturligt att den parlamentariska kommittén i sin rapportering till regeringen utifrån vunna erfarenheter redovisar sin syn på den fortsatta verksamheten med digitala TV-sändningar. Självfallet måste regeringen enligt kulturutskottet återkomma till riksdagen med förslag rörande utformningen av den fortsatta sändningsverksamheten. Det får ankomma på regeringen att på grundval av rapporteringen ta ställning till när det lämpligen bör ske. Kulturutskottet anser att nämnda motionsyrkanden inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd. Konstitutionsutskottet delar denna bedömning. Vad gäller farhågor i fråga om förväntat TV-skrot som framhålls i motion 1996/97:K16 yrkande 2 vill konstitutionsutskottet anföra följande. Kretsloppsdelegationen har i sin rapport Producentansvar för elektriska och elektroniska produkter (1996:12) föreslagit ett förbud mot deponering, förbränning och fragmentering av uttjänta elektriska och elektroniska produkter som inte genomgått behandling av en godkänd återvinnare. Vidare föreslår Kretsloppsdelegationen att återförsäljare av elektriska och elektroniska produkter skall vara skyldiga att ta tillbaka uttjänta produkter. De som säljer elektriska och elektroniska produkter till konsument måste vara anslutna till ett återtagningssystem eller på annat sätt uppfylla återtagningsansvar. Konstitutionsutskottet har från Miljödepartementet inhämtat att Kretsloppsdelegationens rapport har remissbehandlats och att frågan för närvarande bereds inom departementet. Enligt utskottets mening bör detta beredningsarbete avvaktas. Motionen bör därför avslås.
Finansieringfrågor
Propositionen Regeringen föreslår att Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB skall anvisas ett engångbelopp för digitala sändningar ur rundradiokontot på högst 200 miljoner kronor (i 1997 års prisläge) fördelat med högst 100 miljoner kronor år 1997 och högst 100 miljoner kronor år 1998, under förutsättning att rundradiokontots resultatutveckling medger det. Som skäl för sitt förslag anför regeringen att public service-företagen bör kunna delta i utvecklingen av digital teknik för såväl ljudradio som marksänd TV. Därmed ges förutsättningar för företagen att slå vakt om public service- verksamheten samt att kunna befinna sig i täten av den tekniska utvecklingen. Som bidrag till kostnaderna för verksamheten bör programföretagen erhålla särskilda medel ur ett överskott på rundradiokontot. Detta är enligt regeringen i huvudsak innebörden av den överenskommelse som träffades mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet i samband med riksdagsbehandlingen av 1995 års budgetproposition. Regeringen anför vidare att den bör kunna anvisa ett lägre belopp än de 200 miljoner som nu föreslås, t.ex. om resultatutvecklingen på rundradiokontot ger anledning till det. Enligt regeringen är medlen av engångskaraktär. De medel som enligt förslaget görs tillgängliga bör enligt regeringens mening användas för utveckling av nya tjänster i samband med den nya tekniken, t.ex. olika interaktiva tjänster och nya programkanaler, samt för utsändningskostnader. För programföretag som önskar starta nya programkanaler gäller att regeringens medgivande skall inhämtas (prop. 1995/96:161, bet. 1995/96:KrU12, rskr. 1995/96:297). Regeringen bedömer att den digitalisering av den interna produktionstekniken i programföretagen som pågår inte har något nödvändigt samband med frågan om digital utsändningsteknik. En övergång till digital produktionsutrustning genom t.ex. ersättningsinvesteringar av studioapparatur, kameror, bandspelare och liknande skall därför i huvudsak finansieras inom ramen för nuvarande medelstilldelning i likhet med vad som gäller för övriga investeringar inom programföretagen. Regeringen anför att de medel som nu föreslås bör kunna anvisas till programföretagen enligt den fördelningsnyckel som tillämpas vid programföretagens medelsberäkning (prop. 1996/97:1 utg.omr. 17, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129). Programföretagen kan i samförstånd justera fördelningsnyckeln om man exempelvis kommer överens om att omfördela ansvaret för olika gemensamma funktioner. Medlen torde emellertid enligt regeringen med fördel kunna användas i det för programföretagen gemensamma dotterbolag för teknisk utveckling som skall bildas enligt riksdagens beslut (prop. 1995/96:161, bet. 1995/96:KrU12, rskr. 1995/96:297).
Motionerna I motion 1996/97:K15 av Gudrun Schyman m.fl. (v) anförs att Rundradiofonden inte kommer att räcka till både för att finansiera public service-företagens satsning på digital TV och fortsatt sändningsverksamhet med god kvalitet. Enligt motionärerna bör staten därför ge en lånegaranti för satsningen på digital TV så att den inte tvingar fram oönskade besparingar i programverksamheten. Detta bör ges regeringen till känna (yrkande 3). I motion 1996/97:K16 av Ewa Larsson m.fl. (mp) anförs att Sveriges Radio AB:s övergång till digital produktionsteknik hittills har skett med egna medel, trots de rationaliseringar som avkrävts företaget. Eftersom löfte om medel till den digitala utvecklingen ännu inte infriats befinner sig Sveriges Radio AB enligt motionärerna i ett mycket svårt läge. Om förväntat resultat på rundradiokontot infrias förutsätter motionärerna att regeringen återkommer med förslag till riksdagen om ytterligare anvisning av medel till Sveriges Radio AB. Enligt motionärerna bör detta ges regeringen till känna (yrkande 3). I motion 1996/97:Kr4 av Birger Schlaug m.fl. (mp), som avlämnats med anledning av proposition 1996/97:3 Kulturpolitik, hemställs att riksdagen skall ge regeringen till känna att 400 miljoner kronor skall utbetalas ur Rundradiofonden till digital utveckling av Sveriges Radio, Utbildningsradion och Sveriges Television (yrkande 8).
Kulturutskottets yttrande Kulturutskottet anför att det inte har anledning att ifrågasätta de bedömningar rörande utvecklingen av rundradiokontot som ligger till grund för regeringens förslag till medelstilldelning. Inte heller anser utskottet att det finns anledning att nu förorda ytterligare medelstilldelning till public service-företagen för övergången till digital produktionsteknik eller att uttala sig för en ökad medelstilldelning om eller när resultatet på rundradiokontot förbättras. Utskottet avvisar även förslag om att inrätta en statlig lånegaranti för SVT med hänvisning till att företaget nu tillförs särskilda medel för digitalsatsningen. Enligt utskottets uppfattning är det för tidigt att på detta stadium uttala sig om eventuella framtida behov av ekonomisk förstärkning. Kulturutskottet delar regeringens uppfattning att beloppet för digitala sändningar, sammanlagt högst 200 miljoner kronor, bör användas för utvecklingen av nya tjänster i samband med den nya tekniken och för utsändningskostnader samt att digitaliseringen av programföretagens produktionsteknik främst bör bekostas inom ramen för den ordinarie medelstilldelningen. Utskottet anser således att konstitutionsutskottet skall godta regeringens förslag till medelstilldelning och avstyrka de aktuella motionsyrkandena (1996/97:K15 yrkande 3, 1996/97:K16 yrkande 3 och 1996/97:Kr4 yrkande 8).
Konstitutionsutskottets bedömning I enlighet med vad kulturutskottet anför i sitt yttrande tillstyrker konstitutionsutskottet regeringens förslag att Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB skall anvisas ett engångsbelopp för digitala sändningar ur rundradiokontot på högst 200 miljoner kronor (i 1997 års prisläge) fördelat med högst 100 miljoner kronor år 1997 och högst 100 miljoner kronor år 1998, under förutsättning att rundradiokontots resultatutveckling medger det. Motion 1996/97:Kr4 yrkande 8 avstyrks därmed. Liksom kulturutskottet avvisar utskottet även förslag om att inrätta en statlig lånegaranti för Sveriges Television. Motion 1996/97:K15 yrkande 3 avstyrks. Enligt kulturutskottets uppfattning är det för tidigt att på detta stadium uttala sig om eventuella framtida behov av ekonomisk förstärkning. Konstitutionsutskottet instämmer och avstyrker motion 1996/97:K16 yrkande 3.
Övriga frågor i propositionen
Betal-TV i Sveriges Television
Bakgrund I proposition 1995/96:161 om en radio och TV i allmänhetens tjänst anförde regeringen att en allmän förutsättning för den programverksamhet som bedrivs i allmänhetens tjänst är att programmen skall kunna tas emot utan krav på särskilda avgifter. Mot denna bakgrund var regeringen inte beredd att lägga fram förslag med anledning av en begäran från Sveriges Television om att få pröva betal-TV och pay per view. Regeringen angav dock att den avsåg att återkomma till riksdagen om förutsättningarna skulle förändras, t.ex. i samband med införande av sändningar med digital teknik. Riksdagen beslutade i enlighet med vad regeringen anfört (bet. 1995/96:KrU12, rskr. 1995/96:297).
Propositionen Enligt regeringens mening kan man anföra skäl både för och emot att låta ett public service-företag som finansieras med TV-avgiftsmedel ta ut särskilda avgifter av brukarna för vissa tjänster. Regeringen anser att frågan behöver studeras ytterligare innan ett beslut kan fattas. Den särskilde utredaren som skall förbereda de digitala marksändningarna bör få i uppdrag att lägga fram förslag om huruvida Sveriges Television bör få möjlighet att finansiera vissa sändningar med särskilda avgifter och vilka villkor som i så fall bör gälla. Som redovisats ovan har regeringen den 16 januari 1997 beslutat att tillkalla en särskild utredare med uppgift att bl.a. bedöma om Sveriges Television bör få möjlighet att finansiera vissa sändningar med särskilda avgifter.
Motionen I motion 1996/97:K713 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) anförs att Sveriges Television i samarbetet med Telia förefaller sträva efter att ta betalt från publiken för program som publiken redan betalat för. Förutom att publiken får betala två gånger för programmen innebär enligt motionärerna denna typ av projekt att Sveriges Televisions resurser urholkas och orättvisa konkurrensvillkor skapas. Mot bakgrund av detta föreslår motionärerna att riksdagen klargör för regeringen att licensfinansierade eller offentliga pengar inte skall användas till att sända program i andra kanaler än de som bolagen disponerar och som den licensbetalande publiken har tillgång till. Detta bör ges regeringen till känna (yrkande 10).
Kulturutskottets yttrande Kulturutskottet konstaterar att frågan om SVT bör få möjlighet att finansiera vissa sändningar med särskilda avgifter skall studeras av den särskilde utredare som tillsattes av regeringen den 16 januari 1997. Enligt utredarens direktiv skall ett förslag redovisas till regeringen inom kort. Utskottet anser att utredarens ställningstagande inte bör föregripas. Med hänvisning härtill bör motion 1996/97:K713 yrkande 10 avstyrkas av konstitutionsutskottet.
Konstitutionsutskottets bedömning Konstitutionsutskottet instämmer i vad kulturutskottet anför och avstyrker därför motion 1996/97:K713 yrkande 10.
Digitala ljudradiosändningar
Propositionen Våren 1995 beslutade riksdagen i enlighet med regeringens förslag (prop. 1994/95:170, bet. 1994/95:KU47, rskr. 1994/95:369) att digitala ljudradiosändningar skulle påbörjas, men att dessa inledningsvis endast skulle förekomma i ett begränsat antal områden. Sändningarna skulle ske både i storstadsregionerna och i andra delar av landet. Såväl Sveriges Radio och Utbildningsradion som privata programföretag skulle ges möjlighet att delta i sändningarna. Sändningsverksamheten bedömdes kunna finansieras av de medverkande företagen utan att staten anslog några särskilda medel. Sedan hösten 1995 pågår digitala ljudradiosändningar i Sverige. Sveriges Radio kommer under vintern 1996/97 att sända digital radio i fyra områden: Stockholm, Göteborg, Malmö och Norrbotten. Regeringen bereder för närvarande frågan om sändningstillstånd för privata programföretag i de regionala frekvenserna. Det finns ännu så länge endast ett begränsat antal mottagare att tillgå i handeln. Flera apparattillverkare bedömer bedömer dock att ett antal olika produkter skall kunna presenteras under hösten 1997. Regeringen bereder därutöver för närvarande frågan om en begäran från Sveriges Radio att få starta en finskspråkig digital service fr.o.m. den 1 januari 1998. Sveriges Radio har i en skrivelse till regeringen den 20 juni 1996 presenterat en utbyggnadsplan för sändarnätet för digital ljudradio. Enligt regeringens bedömning kan en utvärdering av verksamheten med digitala ljudradiosändningar göras när mottagare väl finns tillgängliga och såväl radioföretag som allmänheten i tillräcklig utsträckning har givits möjligheter att bedöma för- och nackdelar med den nya tekniken. Regeringen anger att den följer frågan och har hög beredskap att fatta beslut när utvecklingen gör det påkallat.
Motionen I motion 1996/97:Sf625 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kd) från allmänna motionstiden 1996 anförs att det inom Sveriges Radio bör skapas resurser för en sverigefinsk fullservicekanal (public service-kanal). Det bör ges regeringen till känna (yrkande 13).
Kulturutskottets yttrande Kulturutskottet anför att Sveriges Radio (SR) förbereder starten av en bred finskpråkig kanal i enlighet med vad som föreslås i motion 1996/97:Sf625 yrkande 13. Utskottet har inhämtat att SR siktar på att kunna erbjuda den finsktalande publiken 12-14 timmars sändning per dag. Regeringen bereder för närvarande SR:s begäran att få starta en finskspråkig digital kanal den 1 januari 1998. Enligt utskottet bör regeringens beredning av ärendet inte föregripas. Med hänsyn till det anförda bör riksdagen inte ta något initiativ med anledning av motionen.
Konstitutionsutskottets bedömning Konstitutionsutskottet instämmer i vad kulturutskottet anför och avstyrker därför motion 1996/97:Sf625 yrkande 13.
Sveriges Utbildningsradio AB
Propositionen Regeringen anger att Demokratiutvecklingskommittén i sitt betänkande På medborgarnas villkor (SOU 1996:162) diskuterar frågan om direktsändningar i radio och TV från politiska arenor. Något förslag om hur sådana sändningar skall organiseras och finansieras läggs dock inte fram. Vidare anger regeringen att Utbildningsradion i en skrivelse till regeringen den 21 oktober 1996 har begärt att få starta en medieplattform för ljudradio- och TV-sändningar från politiska arenor (UR-Arena) samt att denna verksamhet skall finansieras med medel ur rundradiokontot. Regeringen hänvisar till Distansutbildningskommitténs behandling av frågan om vilken roll Utbildningsradion skall spela i framtiden (dir. 1995:69). I samband med behandlingen av proposition 1995/96:161 om en radio och TV i allmänhetens tjänst beslutades att Utbildningsradions sändningstillstånd skulle gälla endast i två år, från den 1 januari 1997 till den 31 december 1998 (bet. 1995/96:KrU12, rskr. 1995/96:297) . Ett ställningstagande till de framtida villkoren kan därmed ske samtidigt med behandlingen av förslaget från utredningen. Regeringen anger att Distansutbildningskommittén har yttrat sig i ärendet. Kommittén avstyrker att Utbildningsradion skall få nya och utvidgade uppgifter av det slag som UR-Arena innebär innan ställning tagits till företagets uppdrag på sikt. Regeringen anför att den mot denna bakgrund inte vidtar någon åtgärd med anledning av Utbildningsradions begäran att få starta egna kanaler.
Motionen I motion 1996/97:K16 av Ewa Larsson m.fl. (mp) anförs att motionärerna ser positivt på den utveckling som avspeglas i Utbildningsradions förslag till regeringen angående UR-Arena. Motionärerna förutsätter att regeringen vidtar åtgärder så att förslaget genomförs. Detta bör ges regeringen till känna (yrkande 4).
Kulturutskottets yttrande Kulturutskottet anser att det inte finns något skäl för regeringen att ompröva sitt ställningstagande vad avser Utbildningsradions begäran angående UR-Arena. Motion 1996/97:K16 yrkande 4 bör således avslås av riksdagen.
Konstitutionsutskottets bedömning I likhet med kulturutskottet anser konstitutionsutskottet att Utbildningsradions begäran att få starta UR-Arena inte bör föranleda något uttalande från riksdagens sida. Motion 1996/97:K16 yrkande 4 bör därför avslås.
Funktionshindrades tillgång till digitala TV-sändningar
Bakgrund Enligt 3 kap. 2 § i den nya radio- och TV-lagen, som trädde i kraft den 1 december 1996, får villkor för sändningstillstånd avse skyldighet att dels bereda utrymme för sändningar som är särskilt anpassade för syn- eller hörselskadade, dels utforma sändningar på ett sådant sätt att de blir tillgängliga för funktionshindrade. I förarbetena till radio- och TV-lagen (prop. 1995/96:160 s. 154) anges att som exempel på tillståndsvillkor kan nämnas skyldigheten att texta även svenskspråkiga program. I villkoren kan även anges omfattningen av åtgärderna, t.ex. att en viss lägsta andel av programmen skall vara textade. Genom att krav av detta slag får ställas som tillståndsvillkor kan enligt propositionen även andra programföretag än de avgiftsfinansierade åläggas skyldighet att göra programmen lättare tillgängliga för funktionshindrade. Bestämmelsen innebär inte någon skyldighet att sända program som är särskilt avsedda för funktionshindrade. Vid sin behandling av propositionen anförde konstitutionsutskottet att det självfallet är av mycket stor betydelse att funktionshindrade ges möjlighet att ta del av det ordinarie programutbudet i radio och TV (bet. 1995/96:KU29). Den tekniska utvecklingen inger också enligt utskottet stora förhoppningar om möjliga förbättringar i detta avseende. Utskottet angav att det utgick från att regeringen vid tillståndsgivningen noga kommer att beakta den demokratiska aspekten av att människor inte onödigtvis skall hindras av syn- eller hörselnedsättning att ta del av det utbud som andra har tillgång till. Med detta avstyrkte utskottet ett antal motioner som behandlade frågan om funktionshindrades tillgång till radio- och TV-program.
Motionen I en motion från allmänna motionstiden 1996, 1996/97:So426 av Roland Larsson m.fl. (c), anförs att regeringen i planeringen för digitaliseringens genomförande bör se till att det blir utrymme även för sändningar som förmedlas till och innehåller specialprogram för funktionshindrade. Detta bör ges regeringen till känna (yrkande 8).
Kulturutskottets yttrande Kulturutskottet konstaterar att sedan motion 1996/97:So426 väcktes har regeringen - i december 1996 - beslutat om sändningstillstånd för Sveriges Television (SVT) för perioden fr.o.m. den 1 januari 1997 t.o.m. den 31 december 2001. Enligt de villkor som är knutna till sändningstillståndet är företaget skyldigt att beakta funktionshindrades behov. Program skall även produceras för speciella målgrupper. Genom att utnyttja befintlig och ny teknik skall SVT under tillståndsperioden öka möjligheterna för funktionshindrade att ta del av programmen. Utskottet anser att frågan om funktionshindrades tillgång till TV-utbudet har stor betydelse. Den digitala tekniken gör det möjligt att förbättra ljud- och bildkvalitet så att t.ex. hörsel- och synskadade lättare kan ta del av programmen. Utskottet konstaterar att ett stort ansvar åvilar SVT i detta hänseende. I den mån förslaget i nämnda motion syftar till att en särskild kanal för funktionshindrade skall inrättas konstaterar utskottet att den digitala sändningstekniken medger utrymme för betydligt fler kanaler än vad som är möjligt med den analoga tekniken. Enligt utskottets uppfattning är det dock inte självklart att inrätta en sådan specialkanal. I första hand bör de ordinarie programmen i SVT:s sändningar göras tillgängliga för funktionshindrade (jfr prop. 1995/96:161 s. 67, bet. 1995/96:KrU12 s. 22). Vidare skall SVT producera program för speciella målgrupper. Förslaget i motionen (yrkande 8) bör med hänvisning till det anförda kunna avstyrkas av konstitutionsutskottet.
Konstitutionsutskottets bedömning Konstitutionsutskottet instämmer i vad kulturutskottet anför och avstyrker därför motion 1996/97:So426 yrkande 8.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande avslag på propositionen m.m. att riksdagen avslår motionerna 1996/97:K14 yrkandena 1 och 3 samt 1996/97:K713 yrkandena 14 och 15, res. 1 (m) 2. beträffande inledande av digitala TV-sändningar att riksdagen godkänner proposition 1996/97:67 i denna del, 3. beträffande statens roll i mediepolitiken att riksdagen avslår motion 1996/97:K15 yrkande 1, 4. beträffande parallella analoga och digitala sändningar att riksdagen avslår motion 1996/97:K16 yrkande 1, res. 2 (mp) 5. beträffande finansieringsformen att riksdagen avslår motion 1996/97:K14 yrkande 4, 6. beträffande aktörer som tillåts inleda digitala marksändningar att riksdagen med avslag på motionerna 1996/97:K15 yrkande 2 och 1996/97:Kr20 yrkande 17 godkänner regeringens förslag om digitala TV- sändningar i denna del, res. 3 (v) 7. beträffande "must carry"-skyldigheten att riksdagen avslår motion 1996/97:K14 yrkande 2, 8. beträffande kulturpolitisk utredning att riksdagen avslår motion 1996/97:K15 yrkande 4, res. 4 (v) 9. beträffande den vidare behandlingen av frågan om digital TV att riksdagen avslår motion 1996/97:K15 yrkandena 5 och 6, res. 5 (v) 10. beträffande miljökonsekvenser av TV-skrot att riksdagen avslår motion 1996/97:K16 yrkande 2, res. 6 (mp) 11. beträffande medel till Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion att riksdagen med avslag på motion 1996/97:Kr4 yrkande 8 godkänner regeringens förslag om anvisande av engångsbelopp ur rundradiokontot till Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB, 12. beträffande statlig lånegaranti att riksdagen avslår motion 1996/97:K15 yrkande 3, res. 7 (v) 13. beträffande ytterligare medel till Sveriges Radio att riksdagen avslår motion 1996/97:K16 yrkande 3, res. 8 (mp) 14. beträffande regeringens förslag i övrigt att riksdagen godkänner regeringens förslag i övrigt om digitala TV- sändningar, 15. beträffande betal-TV i Sveriges Television att riksdagen avslår motion 1996/97:K713 yrkande 10, res. 9 (m) 16. beträffande sverigefinsk radiokanal att riksdagen avslår motion 1996/97:Sf625 yrkande 13, 17. beträffande Utbildningsradions förslag om UR-Arena att riksdagen avslår motion 1996/97:K16 yrkande 4, res. 10 (v, mp) 18. beträffande funktionshindrades tillgång till digitala TV- sändningar att riksdagen avslår motion 1996/97:So426 yrkande 8.
Stockholm den 18 mars 1997
På konstitutionsutskottets vägnar
Birgit Friggebo
I beslutet har deltagit: Birgit Friggebo (fp), Kurt Ove Johansson (s), Catarina Rönnung (s), Anders Björck (m), Widar Andersson (s), Barbro Hietala Nordlund (s), Birgitta Hambraeus (c), Pär-Axel Sahlberg (s), Jerry Martinger (m), Mats Berglind (s), Kenneth Kvist (v), Frank Lassen (s), Inger René (m), Peter Eriksson (mp), Håkan Holmberg (fp), Nikos Papadopoulos (s) och Nils Fredrik Aurelius (m).
Reservationer
1. Avslag på propositionen m.m. (mom. 1) Anders Björck (m), Jerry Martinger (m), Inger René (m) och Nils Fredrik Aurelius (m) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ?Konstitutionsutskottet delar? och slutar med ?i landet? bort ha följande lydelse: Utskottet vill framhålla att den digitala distributionstekniken innebär att överföringskapaciteten kan mångdubblas samtidigt som den digitala tekniken öppnar upp det interaktiva mediet. Hushållen kommer bl.a. att kunna anpassa TV-utbudet efter sina egna behov och önskemål. Digitaliseringen ger också tillgång till en mängd nya multimediala tjänster. Utskottet välkomnar denna utveckling. Det är emellertid viktigt att digitaliseringen inte monopoliseras eller blir föremål för politisk styrning. Utskottet konstaterar att digitala satellitsändningar möjliggör att man med användning av högkapacitetssatelliter kan nå ut med flera hundra kanaler till hushållen. På motsvarande sätt är det enkelt att digitalisera kabelnätet. Det finns vidare ingenting som hindrar att både analoga och digitala sändningar pågår i samma kabelnät. De stordriftsfördelar som ligger i satellit- och kabelbaserad digital-TV gör att marksändningarna förlorar i betydelse. Mot denna bakgrund framstår marknätet som både otidsenligt och onödigt kostsamt. Att regeringen ändå har valt denna modell torde enligt utskottets uppfattning höra samman med att sändningar via marknätet ger regeringen möjlighet att utöva politisk kontroll och makt över medierna. Enligt utskottets mening innebär regeringens förslag att ett begränsat antal hushåll skall erbjudas att få del av en offentligt kontrollerad digital-TV med ett i förhållande till satellit och/eller kabelanslutna hushåll betydligt mindre program- och tjänsteutbud. Kabelanslutningen ger dessutom - till skillnad från mottagning via marknätet - hushållen tillgång till hög interaktiv kapacitet. Enligt utskottets mening bör riksdagen med bifall till motion 1996/97:K14 yrkande 1 och med anledning av motion 1996/97:K713 yrkande 14 avslå propositionen. I enlighet med detta bör motionerna 1996/97:K14 yrkande 3 och 1996/97:K713 yrkande 15 med förslag om att Sveriges Television skall få tillstånd att sända analogt och digitalt via satellit till svenska hushåll bifallas. dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse: 1. beträffande avslag på propositionen m.m. att riksdagen med bifall till motion 1996/97:K14 yrkande 1 och med anledning av motion 1996/97:K713 yrkande 14 avslår proposition 1996/97:67 samt med bifall till motionerna 1996/97:K14 yrkande 3 och 1996/97:K713 yrkande 15 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Parallella analoga och digitala sändningar (mom. 4) Peter Eriksson (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ?I motion 1996/97:K16? och slutar med ?denna bedömning? bort ha följande lydelse: Utskottet vill framhålla att en majoritet av den svenska TV-publiken under överskådlig tid kommer att utnyttja den utrustning de redan har investerat i för den analoga sändningstekniken. Det kan enligt utskottets mening inte förväntas någon konsumentvänlig prisutveckling vad gällare avkodare förrän det digitala marknätet är helt utbyggt. De analoga TV-sändningarna måste därför upprätthållas till dess övervägande delen av de svenska hushållen har införskaffat nödvändig teknik för digital mottagning. Någon oklarhet härvid får inte föreligga. Vad som nu anförts bör enligt utskottets mening ges regeringen till känna. I enlighet med detta bör motion 1996/97:K16 yrkande 1 bifallas. dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse: 4. beträffande parallella analoga och digitala sändningar att riksdagen med bifall till motion 1996/97:K16 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Aktörer som tillåts inleda digitala marksändningar (mom. 6) Kenneth Kvist (v) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ?I motion? och slutar med ?nämnda motionsyrkandena? bort ha följande lydelse: Regeringens förslag innebär att flera av varandra oberoende programföretag skall kunna delta i de digitala marksändningarna. Utskottet konstaterar att det av regeringens förslag inte framgår vilken typ av företag som åsyftas och inte heller vilka regler som skall gälla för företagens deltagande i sändningarna. Enligt utskottets mening är därför ett klarläggande erforderligt i denna fråga. Utskottet anser att digitala TV-sändningar i marknätet i en första inledande fas bör reserveras för de programföretag som redan i dag sänder i marknätet, dvs. Sveriges Television, TV 4 och Utbildningsradion. Detta bör med bifall till motion 1996/97:K15 yrkande 2 och med anledning av motion 1996/97:Kr20 yrkande 17 ges regeringen till känna. I övrigt tillstyrker konstitutionsutskottet regeringens förslag i denna del. dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse: 6. beträffande aktörer som tillåts inleda digitala marksändningar att riksdagen med bifall till motion 1996/97:K15 yrkande 2 och med anledning av motion 1996/97:Kr20 yrkande 17 avslår regeringens förslag om digitala TV-sändningar i denna del,
4. Kulturpolitisk utredning (mom. 8) Kenneth Kvist (v) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ?I motion? och slutar med ?bör avslås? bort ha följande lydelse: I motion 1996/97:K15 yrkande 4 begärs att en utredning skall tillsättas för att få fram en kulturpolitisk grund för de mediepolitiska besluten. Utskottet vill härvid framhålla att den utredning, (SOU 1996:25) Från massmedia till multimedia, som låg till grund för regeringens beslut innehåller begränsade resonemang rörande kultur- och mediepolitiska frågor. Utredningen ger inte några svar på centrala frågor. Det kan enligt utskottets mening konstateras att medieforskarnas kunskaper inte har tagits till vara i utredningsarbetet. Mot denna bakgrund är det angeläget att det snarast påbörjas ett nytt utredningsarbete för att riksdag och regering skall få ett tillfredsställande underlag för de kommande mediepolitiska besluten. En utgångspunkt för ett sådant arbete bör vara att tekniska, ekonomiska och kulturpolitiska perspektiv skall prövas mot varandra. Utskottet anser att med bifall till nämnda motion bör vad som nu anförts ges regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse: 8. beträffande kulturpolitisk utredning att riksdagen med bifall till motion 1996/97:K15 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Den vidare behandlingen av frågan om digital TV (mom. 9) Kenneth Kvist (v) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ?I samma? och slutar med ?denna bedömning? bort ha följande lydelse: Vad gäller den parlamentariska kommitté som regeringen aviserar skall tillsättas vill utskottet anföra följande. Utskottet delar regeringens uppfattning att det fortsatta arbetet med de digitala TV-sändningarna behöver utredas och att detta utredningsarbete bör utföras av en kommitté med parlamentariskt inslag. Enligt utskottets mening bör uppgiften för en sådan kommitté vara att följa och utvärdera sändningarna och därvid mer förutsättningslöst utreda digitala TV-sändningar i marknätet som en distributionsform i förhållande till andra former av sändningar. Kommittén bör även dra upp riktlinjer för nästa fas i utvecklingen. Vad som nu anförts om ett vidgat uppdrag för den parlamentariska kommittén bör i enlighet med motion 1996/97:K15 yrkande 5 ges regeringen till känna. Utskottet anser vidare att regeringen bör ges till känna vad som i samma motion anförs om att frågan bör bli föremål för riksdagens prövning år 1999 (yrkande 6). dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse: 9. beträffande den vidare behandlingen av frågan om digital TV att riksdagen med bifall till motion 1996/97:K15 yrkandena 5 och 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Miljökonsekvenser av TV-skrot (mom. 10) Peter Eriksson (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med ?Vad gäller? och slutar med ?därför avslås? bort ha följande lydelse: I motion 1996/97:K16 yrkande 2 framhålls att man i och med det förväntade skiftet till den digitala tekniken redan nu kan förutse vilken mängd TV- apparater m.m. som kommer att skrotas. Utskottet konstaterar att det inom Regeringskansliet nu pågår ett beredningsarbete beträffande Kretsloppsdelegationens rapport Producentansvar för elektriska och elektroniska produkter (1996:12). Med hänsyn till de svåra miljökonsekvenser som det förväntade TV-skrotet kan medföra är det enligt utskottets mening betydelsefullt att beredningsarbetet bedrivs med stor skyndsamhet och att regeringen snarast kommer med förslag på åtgärder som bör vidtas. Med bifall till nämnda motion bör vad som nu anförts ges regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse: 10. beträffande miljökonsekvenser av TV-skrot att riksdagen med bifall till motion 1996/97:K16 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Statlig lånegaranti (mom. 12) Kenneth Kvist (v) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med ?Liksom kulturutskottet? och slutar med ?yrkande 3 avstyrks? bort ha följande lydelse: Det kan emellertid redan nu konstateras att medlen på rundradiokontot inte kommer att räcka till för att finansiera både public service-företagens satsning på digital TV och fortsatt sändningsverksamhet med god kvalitet. För att förhindra oönskade besparingar i programverksamheten bör därför staten enligt utskottets mening ge en lånegaranti för satsningen på digital TV. Motion 1996/97:K15 yrkande 3 bör i enlighet med detta bifallas. dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse: 12. beträffande statlig lånegaranti att riksdagen med bifall till motion 1996/97:K15 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Ytterligare medel till Sveriges Radio (mom. 13) Peter Eriksson (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med ?Enligt kulturutskottets? och slutar med ?1996/97:K16 yrkande 3? bort ha följande lydelse: Utskottet vill emellertid framhålla att Sveriges Radio AB:s övergång till digital produktionsteknik hittills har skett med egna medel. Detta har skett under en tid då programföretaget samtidigt har avkrävts rationaliseringar. Eftersom löfte om medel till den digitala utvecklingen ännu inte har infriats befinner sig Sveriges Radio AB i ett mycket svårt läge. Utskottet förutsätter att regeringen återkommer till riksdagen med förslag om ytterligare anvisning av medel till Sveriges Radio AB när förväntat resultat på rundradiokontot infrias. I enlighet med vad som anförs i motion 1996/97:K16 yrkande 3 bör detta ges regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse: 13. beträffande ytterligare medel till Sveriges Radio att riksdagen med bifall till motion 1996/97:K16 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Betal-TV i Sveriges Television (mom. 15) Anders Björck (m), Jerry Martinger (m), Inger René (m) och Nils Fredrik Aurelius (m) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med ?Konstitutionsutskottet instämmer? och slutar med ?yrkande 10? bort ha följande lydelse: Enligt utskottets mening är det oacceptabelt att Sveriges Televisions publik skall behöva betala en andra gång för program som den redan har betalat för genom TV-avgiften. Sveriges Televisions planer att inrätta en kanal för betal- TV kommer vidare att innebära att företagets resurser urholkas och orättvisa konkurrensvillkor skapas. Utskottet vill framhålla att det är av största vikt att public service-verksamheten koncentreras till sin huvuduppgift. I enlighet med motion 1996/97:K713 yrkande 10 bör vad som nu anförts ges regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse: 15. beträffande betal-TV i Sveriges Television att riksdagen med bifall till motion 1996/97:K713 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Utbildningsradions förslag om UR-Arena (mom. 17) Kenneth Kvist (v) och Peter Eriksson (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med ?I likhet? och slutar med ?därför avslås? bort ha följande lydelse: Enligt konstitutionsutskottets mening vore det värdefullt om alla medborgare i landet ges möjlighet att ta direkt del av vad som händer på olika politiska arenor. Utbildningsradions förslag om UR-Arena skulle kunna innebära en sådan möjlighet. Riksdagen bör uttala att regeringen vidtar åtgärder så att förslaget genomförs. Motion 1996/97:K16 yrkande 4 bör därför bifallas. dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse: 17. beträffande Utbildningsradions förslag om UR-Arena att riksdagen med bifall till motion 1996/97:K16 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilda yttranden
1. Synpunkter på propositionen vad avser finansieringsformen samt den s.k. must carry-skyldigheten Anders Björck (m), Jerry Martinger (m), Inger René (m) och Nils Fredrik Aurelius (m) anför: I ett par motioner från Moderata samlingspartiet, som behandlas med anledning av den nu aktuella propositionen, avvisas planerna på digitala TV-sändningar i marknätet. Vad som anförs i dessa motioner utgör i första hand vår inställning till regeringens förslag. Emellertid vill vi, i den händelse riksdagen bifaller propositionen, lämna följande synpunkter på vissa delar av propositionens innehåll. I motion 1996/97:K14 yrkande 4 framhålls att regeringens förslag kan komma att innebära att Teracom och Sveriges Television deltar i finansieringen av hushållens anskaffning av dekodrar. Att statliga bolag deltar i en sådan finansiering kan enligt vår mening leda till att konkurrensen på marknaden snedvrids. Vidare bör Sveriges Television i sin egenskap av public service- företag vara neutralt i förhållande till de olika distributionsformerna av digital-TV. Mot denna bakgrund bör det enligt vår mening klarläggas att de statliga bolagen inte skall tillåtas finansiera stimulanser till hushållen. Enligt vår mening bör vidare radio- och TV-lagen snarast ses över vad avser den s.k. must carry-skyldigheten i 8 kap. 1 §. Den föreslagna sändningsverksamheten kan komma att innebära att kabelföretagen enligt nämnda bestämmelse blir skyldiga att vidaresända upp till 20 digitala kanaler. Vi anser att den nuvarande sändningsplikten därför måste ändras i enlighet med vad som anförs i motion 1996/97:K14 yrkande 2.
2. Betal-TV i Sveriges Television Birgit Friggebo och Håkan Holmberg (fp) anför: I motion 1996/97:K713 yrkande 10 från allmänna motionstiden 1996 behandlas frågan om Sveriges Televisions möjligheter att få starta en betal-TV-kanal. Vid behandlingen av den nu aktuella propositionen om digital-TV avstyrker konstitutionsutskottet motionen med hänvisning till att frågan skall utredas av den särskilde utredaren, som regeringen nyligen tillsatt inför förberedelserna av den digitala TV-sändningsverksamheten. Vi finner inte anledning att motsätta oss ett sådant utredningsarbete. Däremot vill vi redan nu framhålla vår uppfattning att Sveriges Television inte bör få möjlighet att finansiera vissa sändningar med särskilda avgifter. Kulturutskottets yttrande 1996/97:KrU4y Digitala TV-sändningar
Till konstitutionsutskottet
Konstitutionsutskottet har den 28 januari 1997 beslutat bereda kulturutskottet tillfälle att yttra sig över dels proposition 1996/97:67 Digitala TV- sändningar jämte följdmotionerna 1996/97:K14-K16, dels följande motioner som väckts under allmänna motionstiden år 1996, nämligen motionerna 1996/97:So246 yrkande 8 och 1996/97:K713 yrkande 14, dels motion 1996/97:Kr20 yrkande 17 som väckts med anledning av proposition 1995/96:3 Kulturpolitik. Kulturutskottet har beslutat att avge yttrande till konstitutionsutskottet. Kulturutskottet har beslutat att i detta yttrande behandla även följande motioner, som väckts under allmänna motionstiden år 1996 och som hänvisats till kulturutskottet, nämligen motionerna 1996/97:K713 yrkande 10 och 15, 1996/97:Sf625 yrkande 13 och 1996/97:Kr4 yrkande 8. Kulturutskottet har - under förutsättning av konstitutionsutskottets medgivande - beslutat överlämna dessa motioner till konstitutionsutskottet.
Utskottet
Inledning Kulturutskottet har funnit skäl att yttra sig över de frågor som berörs i propositionen och över merparten av motionsyrkandena. I yttrandet behandlas - förutom regeringens förslag - frågor - om avslag på propositionen m.m., - om Sveriges Television AB (SVT) skall få tillstånd att sända via satellit till svenska hushåll, - om flera programföretag skall få delta i sändningarna, - om tekniken främst skall användas för att förbättra public service- verksamheten - om stimulanser till hushållen, - om must carry-skyldigheten, - om urvalet av sändningsorter, - om multiplexering, - om behovet av en medieutredning med kulturpolitiskt perspektiv, - om analog och digital parallellsändning, - om specialprogram för funktionshindrade, - om den fortsatta utbyggnaden av sändningsverksamheten, - om finansiering av digitala radio- och TV-sändningar, - om SVT skall få inrätta en betal-TV-kanal, - om en finsk radiokanal och - om Sveriges Utbildningsradio AB (UR) skall få starta TV-kanalen Arena. Kulturutskottet har avstått från att yttra sig över motionsyrkanden som avser statens roll i mediepolitiken samt miljökonsekvenserna till följd av förväntat TV-skrot.
Propositionens huvudsakliga innehåll Förslaget i propositionen innebär att digital marksänd TV skall införas i flera steg med möjlighet för staten att successivt ta ställning till om och på vilket sätt verksamheten skall fortsätta. Förutsättningarna skall redan från början vara sådana att krav på yttrandefrihet, tillgänglighet och mångfald tillgodoses. Sändningarna inleds på ett begränsat antal orter i landet. En grundläggande förutsättning för en eventuell utbyggnad är att de digitala marksändningarna bedöms ha ekonomisk bärkraft. Vidare innebär förslaget i propositionen att sändningarna skall kunna påbörjas snarast, helst hösten 1997. Erfarenheterna av den praktiska verksamheten bör fortlöpande tas till vara så att staten kan fatta nödvändiga beslut utan onödigt dröjsmål. En första utvärdering skall göras senast när sändningarna pågått omkring ett år. Sändningsorterna skall komplettera varandra t.ex. då det gäller dimensionen storstad - glesbygd. Minst två sändningsfrekvenser bör kunna disponeras på varje sändningsort. Kärnan i sändningsverksamheten skall vara digitala marksändningar av TV, men även andra tjänster än traditionella TV-program skall kunna förekomma. Vid sidan av trådlösa marksändningar bör det eftersträvas att också andra distributionsmetoder prövas. Vid urval av programföretag skall beaktas att programutbudet som helhet skall tilltala olika intressen och smakriktningar. Lokala och regionala program bör ges företräde, liksom program som är förankrade i den svenska kulturkretsen. Det skall eftersträvas att flera av varandra oberoende programföretag deltar. TV-företag som i dag bedriver marksändningar skall beredas tillfälle att medverka i de digitala sändningarna. Regeringen anser att en särskild utredare bör förbereda den föreslagna sändningsverksamheten samt att en kommitté med parlamentariskt inslag bör följa verksamheten och medverka vid utvärderingen. SVT, Sveriges Radio AB (SR) och UR skall anvisas ett engångsbelopp för digitala sändningar ur rundradiokontot på högst 200 miljoner kronor (i 1997 års prisläge) fördelat med högst 100 miljoner kronor år 1997 och högst 100 miljoner kronor år 1998, under förutsättning att rundradiokontots resultatutveckling medger det.
Kulturutskottets övergripande bedömning. Fråga om avslag på propositionen m.m. Det s.k. medielandskapet har successivt genomgått stora förändringar de senaste decennierna främst genom tillkomsten av ett stort antal satellitsända TV-kanaler vilka tas emot direkt via parabolantenn eller för vidaresändning i kabelnät. Tillgången till TV-kanaler i Sverige varierar kraftigt. De tre marksända kanalerna, SVT:s två kanaler samt TV4, kan emellertid ses av i stort sett hela befolkningen. Den digitala tekniken har under de senaste decennierna spritt sig till allt fler teknikområden. Större delen av all elektronik är i dag digital. Inom ljudradioområdet startade SR reguljära sändningar hösten 1995 med det nya sändningssystemet Digital Broadcasting System (DAB). På senare tid har den digitala tekniken börjat användas inom TV-produktionen och används numera även för TV-sändningar. Den digitala TV-sändningstekniken bjuder på flera fördelar t.ex. genom högre överföringskapacitet och bättre frekvens-ekonomi än vad som gäller för den analoga sändningstekniken. Den digitala tekniken gör det bl.a. möjligt att sända betydligt fler kanaler än vad som är möjligt i det analoga systemet. Tekniken möjliggör även en betydligt högre ljud- och bildkvalitet. Kulturutskottet har vid sina överväganden med anledning av den aktuella propositionen utgått från ett kulturpolitiskt synsätt. Enligt detta synsätt bör i stort sett hela befolkningen även efter ett teknikskifte garanteras tillgång till ett varierat utbud kanaler som inkluderar de kanaler som man nu har tillgång till, nämligen public service-kanalerna SVT1 och SVT2 samt TV 4. Det bör understrykas att TV jämsides med radio är den främsta informations- och kulturförmedlaren. Från kulturpolitiska utgångspunkter finns det således mycket starka skäl att framhålla att tillgänglighets-, mångfalds- och yttrandefrihetsaspekterna bör bli tillgodosedda. Kulturutskottets ställningstagande skiljer sig inte från regeringens uppfattning i detta hänseende. Motionsvägen har förslag framförts om avslag på propositionen i sin helhet. Enligt motionärerna kommer regeringens förslag till marknätslösning att bli kostsam och framstår som irrelevant för hushållen, eftersom 88 % av TV- hushållen antingen har egen satellitmottagare eller har tillgång till kabel- TV. Motionärerna anser att regeringen borde ha utnyttjat de distributionssystem som redan finns eller är under uppbyggnad och på vilka stora resurser redan satsats. I motionsförslag från allmänna motionstiden föreslås att planerna på ett stolpbundet marknät skall avvisas, eftersom det enligt motionärerna är tekniskt komplicerat och inte erbjuder möjlighet till interaktivitet. En utgångspunkt för kulturutskottets ställningstagande är som nämnts tillgänglighetsaspekten. I dag kan 99,8 % av den bofasta befolkningen ta emot marksändningar. Även i fritidshus, husvagnar och fritidsbåtar kan man med hjälp av en enkel antenn ta emot trådlös sändning. Därutöver erinrar utskottet om att en infrastruktur i form av marksändare för analog sändning redan finns i landet och att dessa sändare kan kompletteras med digital utrustning till en förhållandevis begränsad kostnad. Enligt beräkningar gjorda av marknätets ägare, det statliga bolaget Teracom Svensk Rundradio, skulle en investering om ca 0,5 miljarder kronor kunna ge praktiskt taget hela befolkningen möjlighet att ta emot 6-8 TV-program från två digitala marknät. Det marksända alternativet har enligt utskottets uppfattning fördelar som väger tungt i detta sammanhang. Det anförda innebär inte att utskottet motsätter sig regeringens förslag om att även andra distributionsmetoder skall kunna prövas vid sidan av de trådlösa marksändningarna. Det utvärderingsarbete som skall ske fortlöpande - och som utskottet återkommer till i det följande - får utvisa vilken distributionsmetod som slutligen bör väljas med hänsyn tagen till vad som kan anses önskvärt utifrån de nämnda förutsättningarna, nämligen tillgänglighets-, yttrandefrihets- och mångfaldsaspekterna. Även ekonomiska, juridiska och andra aspekter skall - som nämns i propositionen - vägas in i utvärderingen. Konstitutionsutskottet bör i enlighet härmed avstyrka de motionsyrkanden som innebär att propositionen skall avslås och att planerna på ett digitalt stolpbundet marknät skall avvisas.
Frågor rörande införandet av digitala TV-sändningar, utvärdering m.m. Regeringens förslag inrymmer - som redovisats - möjligheter till modifieringar och förändringar under verksamhetens gång. Kulturutskottet vill starkt understryka att den snabba tekniska utvecklingen motiverar ett tillvägagångssätt från statens sida som innebär så få låsningar för framtiden som möjligt. Om tekniska brister skulle visa sig eller om målsättningen då det gäller yttrandefrihet, tillgänglighet, ekonomisk bärkraft etc. inte skulle kunna uppnås med den valda tekniken är det en fördel om inriktningen på projektet redan från början har viss flexibilitet. Samtidigt är det - som framhålls i propositionen - nödvändigt att hänsyn tas till de företag som medverkar i sändningarna, eftersom de är beroende av att kunna göra långsiktiga bedömningar (prop. s. 28). Utskottet anser således - i likhet med vad som anförs i propositionen - att TV-sändningar med digital teknik skall införas i flera steg och att staten successivt skall ta ställning till om och hur den fortsatta sändningsverksamheten skall bedrivas. Digitaliseringen av sändningarna i marknätet innebär att publiken kommer att kunna ta del av ett antal nya programtjänster. Självfallet har det stor betydelse att de svenska public service-företagen ligger i den tekniska frontlinjen och är med och leder den digitala utvecklingen. Om så blir fallet torde Sverige i relation till radio- och TV-publikens storlek få goda möjligheter att påverka utvecklingen internationellt, samtidigt som kvaliteten på företagens programtjänster i olika hänseenden bör kunna förbättras. Då det gäller motionsyrkanden som syftar till att SVT snarast skall få tillstånd att sända analogt och digitalt via satellit till svenska hushåll vill utskottet anföra följande. Våren 1996 godtog riksdagen regeringens förslag om att regeringens medgivande skulle inhämtas om ett programföretag ville inleda nya sändningar över satellit (prop. 1995/96:161, bet. 1995/96:KrU12, rskr. 1995/96:297). Skälet till regeringsförslaget angavs vara att det är angeläget att programföretagen agerar i enlighet med den strategi för tekniska förändringar som statsmakterna skulle kunna komma att fatta beslut om (prop. s. 86). Det anförda innebär att den fråga som motionärerna tar upp bör kunna prövas av regeringen när riksdagen beslutat vilken teknik som skall användas för TV-sändningarna i framtiden. Enligt kulturutskottets uppfattning bör riksdagen inte vidta någon åtgärd med anledning av motionsyrkandena. Det kan tilläggas att SVT hösten 1996 fick regeringens tillstånd att - under förutsättning att verksamheten täcker sina egna kostnader - inleda satellitsändningar för att förbättra möjligheterna att se SVT:s program i Finland och övriga Europa. I propositionen föreslås att flera, av varandra oberoende programföretag kan få delta i sändningarna. Utskottet anser - i likhet med vad som föreslås i propositionen - att det är angeläget att även andra programtjänster än traditionella TV-program kan sändas. Likaledes är det - främst mot bakgrund av vad utskottet uttalat om yttrandefrihet och mångfald - angeläget att flera programföretag kan få delta i sändningarna. Utskottet avstyrker således förslag som framförts motionsvägen att endast SVT, UR och TV 4 skall få delta i sändningsförsöken. Som en följd av det anförda är utskottet inte berett att - i enlighet med ett annat motionsyrkande - uttala sig för att den nya tekniken främst skall användas för att förbättra public service-verksamheten. Enligt vad som uttalas i propositionen skall sändningsverksamheten i sin helhet bekostas av medverkande företag. Eventuella stimulanser till hushållen för att anskaffa digitalavkodare måste bekostas av företagen och får inte finansieras med statsbudgetmedel (prop. s. 25). I en motion ifrågasätts om Teracom - som motionärerna menar kan betraktas som medverkande företag - och SVT skall få medverka i sådan stimulansverksamhet som riktar sig till hushållen. Om Teracom skulle tillåtas delta i finansieringen av stimulanserna till hushållen riskerar konkurrensen på marknaden att snedvridas. Motions- yrkandet synes syfta till ett förbud för Teracom och SVT att bidra med den nämnda typen av subventioner. Enligt utskottets uppfattning är det rimligare att anta att eventuella hushållssubventioner kan komma att utgå från den industri som tillverkar avkodningsutrustningen än från Teracom och SVT. Kulturutskottet anser inte att det finns skäl att på denna punkt gå emot regeringens bedömning och föreslå riksdagen att ta initiativ till att förhindra de båda företagen att bidra med subventioner. Yrkandet bör således avstyrkas. Motionsvägen har även frågan om must carry-skyldigheten tagits upp. Motionärerna anser att det framstår som orimligt att kabelföretagen skall vara skyldiga att vidaresända upp till 20 digitala kanaler kostnadsfritt. Den nuvarande sändningsplikten måste därför - anförs det - ändras innan de digitala sändningarna påbörjas. Enligt radio- och TV-lagen (1996:844) är kabelföretagen skyldiga att vidaresända TV-sändningar som sker med stöd av tillstånd från regeringen (8 kap. 1 §). Radio- och TV-verket får medge undantag från skyldigheten om särskilda skäl finns till det (8 kap. 6 §). Utskottet utgår - liksom regeringen - från att sådana undantag kommer att beviljas i samband med de föreslagna sändningarna (jfr prop. s. 29). Motionsyrkandet bör med hänvisning till det anförda avstyrkas av konstitutionsutskottet. Som redovisats i det föregående tas även frågor om planering och uppföljning av sändningsverksamheten upp i propositionen. Sedan propositionen överlämnats till riksdagen har en särskild utredare förordnats som enligt sina direktiv - i avvaktan på riksdagens beslut - skall lägga fram förslag till vilka sändningsorter som inledningsvis skall väljas för digitala sändningar. Utredaren skall undersöka de tekniska och frekvensmässiga möjligheterna, liksom vilket intresse som finns hos TV-företag och andra intressenter för sändningsverksamheten. Därefter skall regeringen besluta om vilka orter som skall väljas för digitala sändningar (prop. s. 30, dir. 1997:19). Den särskilde utredaren skall också i samråd med programföretag och andra intressenter utarbeta former för samarbete kring multiplexering, sändare, åtkomstkontroll och elektronisk programguide, eventuellt i form av en modellöverenskommelse. Vidare skall en särskild kommitté med parlamentariskt inslag följa verksamheten och medverka vid utvärderingen. Kommittén skall medverka vid urvalet av de företag som skall delta i sändningarna (prop. s. 31). Kulturutskottet har inte något att erinra mot regeringens bedömning men vill framhålla följande. Enligt utskottets uppfattning är det självklart att urvalet av sändningsorter skall göras även i samråd med sändande programföretag, innan regeringen fattar beslut i frågan. Utskottet anser sig kunna utgå från att så blir fallet. Utskottet delar regeringens uppfattning att sändningsorterna skall väljas så att de kompletterar varandra då det gäller tätbefolkade områden och glesbygd. På liknande sätt bör vid sändningsförsöken hänsyn tas till terrängskillnader inom landet. Då det gäller den särskilde utredarens uppdrag beträffande multiplexering m.m. vill utskottet anföra följande. Begreppet multiplexering innebär att flera signaler, t.ex. olika TV-kanaler, sammanflätas till en signal som sedan sänds ut. Mottagarens avkodare knyter sedan upp flätan och sorterar ut den kanal som tittaren valt (prop. s. 11). Utskottet konstaterar att olika - kanske konkurrerande - programföretags kanaler kan förekomma i en och samma multiplex. I några av de remissyttranden som inkommit till Kulturdepartementet med anledning av betänkandet (SOU 1996:25) Från massmedia till multimedia uttrycks vissa farhågor, t.ex. för att programföretagen skall hamna i beroendeställning till multiplexoperatören. Med hänvisning till det anförda vill utskottet understryka betydelsen av att utredaren söker åstadkomma en överenskommelse mellan programföretagen och övriga intressenter i denna fråga. I ett motionsyrkande begärs att en utredning med kulturpolitiskt perspektiv skall tillsättas för att få fram en bättre grund för de mediepolitiska besluten. Kulturutskottet inskränker sig i detta sammanhang till att behandla den del av mediepolitiken som berör digital TV-sändning. Den kommitté med parlamentariskt inslag som skall följa sändningsverksamheten och medverka vid utvärderingen torde i hög grad komma att ägna sig åt tekniska och ekonomiska frågor rörande sändningsverksamheten. Med hänsyn till TV:s stora betydelse som kulturbärare är det naturligt att kommittén även åläggs att göra en kulturpolitisk värdering av verksamheten. Frågan om behovet av parallella analoga och digitala sändningar har väckts i ett motionsyrkande. Enligt motionärerna bör det vara en målsättning att upprätthålla de analoga sändningarna till dess den övervägande delen av de svenska hushållen införskaffat nödvändig digital teknik. Utskottet anser för sin del att parallella sändningar av public service-företagens program givetvis måste pågå under en längre tid. Det är dock inte lämpligt att på nuvarande stadium precisera under hur lång tid parallellsändningarna skall äga rum. Frågan har i hög grad samband med hur de dubbla sändningarna skall finansieras i ett längre perspektiv. Kulturutskottet anser således att riksdagen inte nu bör precisera hur stor andelen TV-hushåll med digital mottagningsutrustning skall vara för att parallellsändningen skall kunna upphöra. Konstitutionsutskottet bör därför avstyrka yrkandet. I en motion från allmänna motionstiden föreslås att regeringen - när digitaliseringen genomförs - skall se till att utrymme skapas för specialprogram för funktionshindrade. Sedan motionen väcktes har regeringen - i december 1996 - beslutat om sändningstillstånd för SVT för perioden fr.o.m. den 1 januari 1997 t.o.m. den 31 december 2001. Enligt de villkor som är knutna till sändningstillståndet är företaget skyldigt att beakta funktionshindrades behov. Program skall även produceras för speciella målgrupper. Genom att utnyttja befintlig och ny teknik skall SVT under tillståndsperioden öka möjligheterna för funktionshindrade att ta del av programmen. Kulturutskottet anser att frågan om funktionshindrades tillgång till TV- utbudet har stor betydelse. Den digitala tekniken gör att det är möjligt att förbättra ljud- och bildkvalitet så att t.ex. hörsel- och synskadade lättare kan ta del av programmen. Utskottet konstaterar att ett stort ansvar åvilar SVT i detta hänseende. Motionsförslaget bör med hänvisning till det anförda kunna avstyrkas av konstitutionsutskottet. I den mån motionsförslaget syftar till att en särskild kanal för funktionshindrade skall inrättas kan utskottet konstatera att den digitala sändningstekniken medger utrymme för betydligt fler kanaler än vad som är möjligt med den analoga tekniken. Enligt utskottets uppfattning är det dock inte självklart att inrätta en sådan specialkanal. I första hand bör de ordinarie programmen i SVT:s sändningar göras tillgängliga för funktionshindrade (jfr prop. 1995/96:161 s. 67, bet. 1995/96:KrU12 s. 22). Vidare skall - som nämnts i det föregående - SVT producera program för speciella målgrupper. Motionsförslaget bör med hänvisning till det anförda kunna avstyrkas av konstitutionsutskottet. I detta sammanhang vill kulturutskottet tillägga att motionsyrkanden som syftar till att funktionshindrades tillgång till public service-företagens program skall förbättras kommer att behandlas av utskottet senare denna vår i ett betänkande om radio- och TV-frågor. Det anförda leder fram till att utskottet anser att propositionens förslag beträffande digitala TV-sändningar bör godtas av konstitutionsutskottet (avsnitt 6 i propositionen). Motionsvägen tas frågor upp som rör den fortsatta utbyggnaden av sändningsverksamheten. I en motion framförs förslag som syftar till att den i det föregående nämnda kommittén med parlamentariskt inslag bl.a. skall få ett vidgat uppdrag innebärande att den skall dra upp riktlinjerna för nästa fas i utvecklingen. Motionärerna vill även att riksdagen skall få möjlighet att våren 1999 pröva den fortsatta sändningsverksamheten. Som framgår av vad som anförts i det föregående skall kommittén medverka vid utvärderingen av sändningsverksamheten. Kommittén skall enligt propositionen även fortlöpande rapportera sina iakttagelser till regeringen. Om kommittén anser att det finns behov av åtgärder, t.ex. ändrade regler, skall detta anmälas. En första utvärderingsrapport, som också inkluderar en ekonomisk analys av sändningsverksamheten, skall under alla förhållanden lämnas senast när sändningarna har pågått under cirka ett år. En slutrapport skall lämnas i god tid före utgången av den första tillståndsperioden. Regeringen bedömer att denna kommer att omfatta en tid av högst fyra år (prop. s. 29 och 31). Kulturutskottet anser att det är naturligt att kommittén i sin rapportering till regeringen utifrån vunna erfarenheter redovisar sin syn på den fortsatta verksamheten med digitala TV-sändningar. Självfallet måste regeringen återkomma till riksdagen med förslag rörande utformningen av den fortsatta sändningsverksamheten. Det får ankomma på regeringen att på grundval av rapporteringen ta ställning till när detta lämpligen bör ske. Motionsyrkandena bör inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Finansieringsfrågor Regeringens förslag innebär att högst 100 miljoner kronor (i 1997 års prisläge) skall utbetalas till de tre public service-företagen år 1997 resp. 1998 för digitala sändningar, under förutsättning att rundradiokontots resultatutveckling medger det. Vidare uttalas i propositionen att de medel som nu görs tillgängliga bör användas för utveckling av nya tjänster i samband med den nya tekniken, t.ex. olika interaktiva tjänster och nya programkanaler, samt för utsändningskostnader. Den digitalisering av den interna produktionstekniken i programföretagen som pågår har inte något nödvändigt samband med frågan om digital utsändningsteknik, anser regeringen. En övergång till digital produktionsutrustning skall därför i huvudsak finansieras inom ramen för nuvarande medelstilldelning i likhet med vad som gäller för övriga investeringar inom programföretagen (prop. s. 32-33). Motionsvägen har farhågor framförts rörande behållningen på rundradiokontot. Vidare har förslag väckts om att en statlig lånegaranti skall inrättas för SVT och att medelstilldelningen till SR för digitalisering m.m. skall öka när resultatet på rundradiokontot förbättrats. I en motion från allmänna motionstiden har föreslagits att 400 miljoner kronor skall betalas ut från rundradiokontot till public service-företagen. Utskottet vill erinra om att behållningen på rundradiokontot påverkas av ett antal faktorer, främst antalet TV-avgiftsbetalare, storleken på TV-avgiften, medelsutbetalningen till programföretagen och utvecklingen av ett särskilt kompensationsindex, det s.k. SR-indexet. De flesta av dessa faktorer bestäms genom riksdagsbeslut. Vidare vill utskottet erinra om att staten genom Riksgäldskontoret tillhandahåller det rörelsekapital som rundradiorörelsen behöver om avgiftsmedlen ur likviditetssynpunkt inte räcker till. Samordningsansvaret för förvaltningen av rundradiorörelsen åvilar fr.o.m. år 1993 SVT. Ett särskilt avtal härom har träffats mellan staten och SVT. Enligt avtalet skall SVT för statens räkning svara för förvaltningen av rundradiomedlen. Utskottet har inte anledning att ifrågasätta de bedömningar rörande utvecklingen av rundradiokontot som ligger till grund för regeringens förslag till medelstilldelning. Inte heller anser utskottet att det finns anledning att nu förorda ytterligare medelstilldelning till public service-företagen för övergången till digital produktionsteknik eller att uttala sig för en ökad medelstilldelning om eller när resultatet på rundradiokontot förbättras. Utskottet avvisar även förslag om att inrätta en statlig lånegaranti för SVT med hänvisning till att företaget nu tillförs särskilda medel för digitalsatsningen. Enligt utskottets uppfattning är det för tidigt att på detta stadium uttala sig om eventuella framtida behov av ekonomisk förstärkning. Kulturutskottet delar regeringens uppfattning att beloppet för digitala sändningar, sammanlagt högst 200 miljoner kronor, bör användas för utveckling av nya tjänster i samband med den nya tekniken och för utsändningskostnader samt att digitaliseringen av programföretagens produktionsteknik främst bör bekostas inom ramen för den ordinarie medelstilldelningen. Kulturutskottet anser således att konstitutionsutskottet skall godta regeringens förslag till medelstilldelning (avsnitt 7 i propositionen) och avstyrka de aktuella motionsyrkandena.
Övriga frågor Frågan om SVT skall få inrätta en betal-TV-kanal behandlas i ett motionsyrkande. Motionärerna anser att det är oacceptabelt att publiken skall behöva betala en andra gång till kanaler för program som den redan betalat för genom licensen. Enligt vad som framkommer i propositionen kan skäl anföras både för och emot att ett public service-företag som finansieras med TV-avgiftsmedel tillåts att ta ut särskilda avgifter av brukarna för vissa tjänster. Bl.a. anförs att de som är intresserade och villiga att betala en extra avgift på så sätt kan få tillgång till ett rikare programutbud. Det är också en fördel att betal-TV- publiken inte bara har tillgång till program från kommersiella programföretag. Att sända program i en ny kanal innebär emellertid ökade kostnader i form av ersättning för upphovsrätter och sändningskostnader m.m. Om SVT gör sig beroende av nya finansieringskällor kan det finnas risk att programpolitiken påverkas på ett negativt sätt och att de mest attraktiva programmen först blir tillgängliga i betal-TV-sändningarna. En oreglerad utveckling skulle kunna hota systemet med TV-avgifter (prop. s. 33-34). Frågan om SVT bör få möjlighet att finansiera vissa sändningar med särskilda avgifter skall studeras av den särskilde utredare som omnämnts i det föregående. Enligt utredarens direktiv skall ett förslag redovisas för regeringen inom kort (dir. 1997:19). Kulturutskottet anser att utredarens ställningstagande inte bör föregripas. Med hänvisning härtill bör det aktuella yrkandet avstyrkas av konstitutionsutskottet. I en motion från allmänna motionstiden 1996 har förslag väckts att det inom SR skall skapas möjligheter att inrätta en finsk fullservicekanal. Digitala ljudradiosändningar pågår i Sverige - som nämnts i det föregående - sedan september 1995. Inom SR förbereds starten av en bred finskspråkig kanal i enlighet med vad som föreslås i motionen. Kulturutskottet har inhämtat att SR siktar på att kunna erbjuda den finsktalande publiken 12-14 timmars sändning per dag. Regeringen bereder för närvarande SR:s begäran att få starta en finskspråkig digital kanal den 1 januari 1998. Regeringens beredning av ärendet bör inte föregripas. Med hänvisning till det anförda bör riksdagen inte ta något initiativ med anledning av motionen. I ett motionsyrkande föreslås att regeringen skall vidta åtgärder så att UR får starta TV-kanalen Arena, som skall sända från politiska arenor i Sverige. UR ansökte under hösten 1996 om att få starta en sådan kanal som motionärerna åsyftar. Distansutbildningskommittén (U 1995:7) har yttrat sig i ärendet och avstyrkt UR:s begäran. Regeringen har därefter beslutat att inte vidta någon åtgärd med anledning av framställningen (prop. s. 35). Kulturutskottet anser att det inte finns något skäl att ompröva regeringens beslut. Motionsyrkandet bör således avslås av riksdagen.
Stockholm den 25 mars 1997
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Elisabeth Fleetwood (m), Berit Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Leo Persson (s), Lennart Fridén (m), Björn Kaaling (s), Marianne Andersson (c), Monica Widnemark (s), Jan Backman (m), Carl-Johan Wilson (fp), Agneta Ringman (s), Charlotta L Bjälkebring (v), Gunnar Hökmark (m), Fanny Rizell (kd), Lars Lilja (s) och Per Lager (mp).
Avvikande meningar
1. Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och Gunnar Hökmark (alla m) anser:
Fråga om avslag på propositionen Som framgår av motionsyrkanden från företrädare för Moderata samlingspartiet talar flera skäl mot regeringens förslag till marknätslösning, som framstår som både otidsenligt och dyrt. Bl.a. kan nämnas att både satellit- och kabelbaserad digital-TV har kostnadsmässiga och informationsteknologiska fördelar som gör att politiskt betingade satsningar på ett markbundet stolpnät kommer att bli publikmässigt, ekonomiskt och tekniskt förbipasserade. Vidare innebär förslaget om markbundna sändningar en medveten strategi att söka begränsa det programutbud av kanaler som publiken tar del av i syfte att vidmakthålla en politisk kontroll över programutbudet. Det innebär därmed en tillståndsgivning av ett begränsat antal kanaler som bygger på att den offentliga makten får i sina händer att avgöra vilka som skall få sända och vilka krav som skall ställas på programutbudet i stället för en i princip fri tillgänglighet av kanaler. Vi finner inte detta förenligt med vare sig de möjligheter som den digitala tekniken ger eller de krav på fria och oberoende medier som vi anser måste vara utgångspunkten för ett öppet och dynamiskt kultursamhälles mediepolitik. I stället innebär regeringens förslag mindre mångfald och färre möjligheter till TV-sändningar. Det motverkar också den svenska informationstekniska utvecklingen i det multimediala perspektivet. Det markbundna digitala nätet innebär främst en begränsning av tillgången till TV-kanaler för de hushåll som endast har tillgång till marknätet. Endast 12 % av hushållen är i dag helt beroende av marknätet för att ta emot TV- sändningar. Det marksända program- och tjänsteutbud som kommer dessa hushåll till del kommer därmed att bli betydligt mindre än det utbud som erbjuds satellit- och/eller kabelanslutna hushåll. Ca 88 % av alla svenska hushåll har i dag tillgång till antingen kabel-TV eller egen satellitmottagare. Marknätslösningen är - som nämnts - kostsam och betydligt dyrare för hushållen än andra tillgängliga alternativ samtidigt som det ger mindre service. Vidare kan framhållas att förslaget om ett markbundet stolpnät inte tar vara på det faktum att en ny mediemiljö håller på att växa fram. Den informationsteknologiska utvecklingen kommer att innebära att gränserna mellan nuvarande medier, radio, TV, datakommunikation, telefoni m.m. suddas ut. Medierna kommer att integreras i en och samma distributionsform med möjligheter till interaktivitet. Dessa nätverk kan användas till betydligt mer än vanliga TV-sändningar, t.ex. informationssökning, elektronisk post, utbildning och Internet. Sådana möjligheter ges inte med regeringens förslag, eftersom marknätet ej har interaktiv kapacitet. En slutsats blir att de distributionssystem som redan finns eller som är under snabb utbyggnad bör utnyttjas i stället. Slutligen bör frekvensutrymmet i det befintliga analoga marknätet utnyttjas fullt ut genom att en fjärde och femte marksänd kanal, M 4 och M 5, etableras snarast. Sammantaget innebär det anförda att tungt vägande skäl talar mot en politisk satsning på ett digitalt marknät. Riksdagen bör därför i enlighet med de nämnda motionsyrkandena avslå propositionen.
Fråga om Sveriges Television skall få sända via satellit till svenska hushåll Som framkommit i det föregående bör planerna på uppbyggnad av ett digitalt politiskt beslutat marknät avvisas. I stället bör SVT - som föreslagits motionsvägen - snarast få tillstånd att sända både digitalt och analogt via satellit till svenska hushåll. Därigenom ges public service-verksamheten en möjlighet att agera på villkor som gör att man inte kommer i efterhand i förhållande till de kanaler som redan nu och under kommande år påbörjar digitala sa-tellitsändningar. Annars finns risken att public service- verksamheten genom bristande teknisk utveckling förlorar mark till andra delar av programutbudet genom att publiken skaffar sig mottagarutrustning för satellit- och kabelkanaler.
Must carry-skyldigheten Radio- och TV-lagen bör snarast ses över i vad gäller den s.k. must carry- skyldigheten, dvs. skyldigheten för kabelföretagen att vidaresända TV- sändningar som sker med stöd av regeringens tillstånd till dem som bor i fastigheter som är anslutna till ett kabelnät. Det framstår som orimligt att kabelföretagen skulle vara skyldiga att vidaresända upp till 20 kanaler kostnadsfritt. Vad som anförs i propositionen innebär att det kan finnas risk för att Radio- och TV-verket i enlighet med vad som framgår i radio- och TV- lagen kommer att ålägga kabelföretagen en sådan skyldighet. Det skulle innebära att dagens programutbud i kabelnäten fick lyftas ut till förmån för det utbud som väljs för regeringens försöksverksamhet. Med hänsyn härtill bör regeringen, under förutsättning att propositionen inte avslås, snarast återkomma till riksdagen med förslag till ändringar av radio- och TV-lagen av innehåll att kabelföretagen inte bör kunna åläggas att vidaresända andra kanaler än dem som nu omfattas av must carry-skyldigheten, nämligen SVT1, SVT2 och TV 4.
Fråga om SVT skall få inrätta en betal-TV-kanal Frågan om SVT skall få möjlighet att finansiera vissa sändningar med särskilda avgifter och således inrätta en s.k. betal-TV-kanal behandlas i propositionen. En rad skäl för och emot att en sådan kanal inrättas räknas upp. Vidare redovisas att en särskild utredare skall studera frågan och komma med förslag till regeringen inom kort. Som framförs i en motion som väckts av företrädare för Moderata samlingspartiet är det oacceptabelt att publiken skall behöva betala en andra gång till andra kanaler för program som den redan betalat för genom mottagaravgiften. SVT:s planer på att inrätta en betal-TV-kanal urholkar företagets resurser, skapar orättvisa konkurrensvillkor och tvingar publiken att betala dubbelt för program som den redan betalat för. Det är av största vikt att public service-verksamheten som finansieras med TV-licensen koncentrerar sina insatser och resurser till sina befintliga kanaler. Vad som sålunda anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
2. Charlotta L Bjälkebring (v) anser:
Fråga om vilka programföretag som skall få delta i sändningarna Regeringens förslag att flera av varandra oberoende programföretag skall kunna delta i sändningarna är oklart. Det framgår inte vilken typ av företag som åsyftas och vilka spelregler som skall gälla. Det är därför lämpligt att - som föreslås i en motion från Vänsterpartiet - i en inledande fas reservera de digitala kanalerna för de företag som redan i dag sänder analogt i det digitala marknätet, dvs. SVT, UR och TV 4. Vad som anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Behovet av en mediepolitisk utredning med kulturpolitiskt perspektiv Den utredning, (SOU 1996:25) Från massmedia till multimedia, som ligger till grund för den nu aktuella propositionen om digitala TV-sändningar lämnade många viktiga frågor obesvarade. Kommer t.ex. den nya sändningstekniken att stärka eller försvaga public service-företagen? Kommer dörrarna att öppnas för utländska s.k. mediemoguler så att de kan etablera sig på den svenska marknaden? Vidare fördes inte några resonemang i utredningen om hur situationen för barn och unga kan komma att förändras i det nya medielandskapet. Mot den angivna bakgrunden är det angeläget att snarast påbörja ett nytt utredningsarbete för att riksdag och regering skall få en bättre grund för de mediepolitiska besluten. En utgångspunkt för en sådan utredning är att tekniska, ekonomiska och kulturpolitiska perspektiv skall prövas.
Den fortsatta utbyggnaden av sändningsverksamheten Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna att den kommitté med parlamentariskt inslag som enligt propositionen skall följa de digitala TV- sändningarna bör få ett vidgat uppdrag, innebärande att kommittén även skall dra upp riktlinjer för nästa fas i utvecklingen. Vidare bör riksdagen besluta att frågan om fortsatt utbyggnad av sändningsverksamheten skall prövas av riksdagen våren 1999. I samband därmed bör även frågan om hur länge parallella analoga och digitala TV-sändningar skall fortsätta kunna bedömas.
Fråga om Sveriges Television skall erhålla en statlig lånegaranti Det är angeläget att den digitala satsningen inte tvingar fram oönskade besparingar i SVT:s och SR:s programverksamhet. För att kvaliteten i produktionen skall kunna upprätthållas bör staten ge SVT en lånegaranti för finansiering via rundradiofonden. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med förslag härtill.
Fråga om Utbildningsradion skall få starta TV-kanalen Arena Motionsvägen har förslag framställts att UR skall få starta en särskild TV- kanal, Arena, som skall direktsända från olika politiska arenor i Sverige. En sådan kanal med okommenterade sändningar skulle på ett värdefullt sätt kunna bidra till att allmänheten får ökade kunskaper om bl.a. demokratins arbetsvillkor. Regeringen bör därför ompröva sitt tidigare ställningstagande då det gäller möjligheten för UR att sända i en sådan kanal. Vad som här anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
3. Per Lager (mp) anser:
Fråga om parallella analoga och digitala TV-sändningar Den digitala TV-sändningstekniken kommer att medföra nya kostnader för konsumenterna, eftersom det inledningsvis kommer att krävas att TV-apparaterna kompletteras med en avkodare som kan omvandla digitala signaler till analoga som TV:n kan tolka. Bedömningarna av hur mycket en avkodare kommer att kosta är högst osäkra. En stor del av den svenska TV-publiken kommer att under överskådlig tid utnyttja analoga TV-apparater, även om digitala TV-apparater skulle finnas att tillgå. Riksdagen bör därför som sin mening ge regeringen till känna att de analoga TV-sändningarna bör fortsätta till dess övervägande delen av de svenska hushållen införskaffat nödvändig teknik.
Fråga om ytterligare medelstilldelning till Sveriges Radio SR:s övergång till digital teknik har hittills skett inom ramen för företagets medelstilldelning, samtidigt som stora besparingar har genomförts. Den finska digitala ljudradiokanal som enligt SR skall kunna starta inom ett år innebär ytterligare kostnader för företaget. Med hänsyn till det svåra ekonomiska läge som SR befinner sig i är det angeläget att riksdagen beslutar att - som föreslås i en motion väckt av företrädare för Miljöpartiet - regeringen skall återkomma till riksdagen med förslag till ytterligare medelstilldelning till SR så snart behållningen på rundradiokontot förbättrats.
Fråga om Utbildningsradion skall få starta en politikerkanal Införandet av digital marksänd TV möjliggör ett stort utbud av TV-kanaler med god teknisk kvalitet. UR har föreslagit regeringen att företaget skall få starta en direktsänd kanal, benämnd Arena. Kanalen skall enligt planerna kunna sända från olika politiska arenor. Regeringen har avvisat förslaget. Som framhållits motionsvägen är det angeläget att några av de tillkommande digitala kanalerna reserveras för okommenterade direktsändningar från politiska arenor. Härigenom bör allmänheten kunna få ökad kunskap om och inblick i det politiska vardagsarbetet samtidigt som förståelse bör kunna skapas för demokratins arbetsvillkor. Mot den angivna bakgrunden bör regeringen vidta åtgärder så att UR:s förslag kan förverkligas. Vad som sålunda anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Särskilt yttrande Per Lager (mp) anför: Enligt min mening borde utskottet också ha tagit upp följande frågor.
Granskningsnämndens finansiering Utbyggnaden av ett digitalt marknät innebär att allmänheten kommer att få tillgång till en rad nya TV-kanaler. Därigenom kommer arbetsvolymen för Granskningsnämnden för radio och TV att öka väsentligt. Granskningsnämnden finansieras för närvarande dels över statsbudgeten, dels över rundradiokontot. Jag anser att det nu är hög tid att aktualisera frågan om huruvida det är lämpligt att nämnden även fortsättningsvis skall delfinansieras via TV- avgiftsmedel över rundradiokontot.
Sammansättningen av utvärderingskommittén
Enligt vad som anförs i propositionen skall en kommitté med parlamentariskt inslag få i uppgift att följa den digitala TV-sändningsverksamheten. Jag anser att det hade varit lämpligt att utskottet hade föreslagit konstitutionsutskottet att kommittén i sin helhet skall vara parlamentarisk.
Innehållsförteckning
Sammanfattning........................................1 Propositionen.........................................1 Motionerna............................................2 Motioner med anledning av proposition 1996/97:67 2 Motioner från allmänna motionstiden 1996 3 Motioner med anledning av proposition 1996/97:3 Kulturpolitik 3 Yttrande från kulturutskottet.........................3 Utskottet.............................................3 Propositionens huvudsakliga innehåll 3 Bakgrund 4 Digitala sändningar inleds på ett antal orter 5 Propositionen 5 Motionerna 7 Kulturutskottets yttrande 9 Konstitutionsutskottets bedömning 10 Närmare om sändningarna 13 Propositionen 13 Motionerna 14 Kulturutskottets yttrande 15 Konstitutionsutskottets bedömning 15 Planering och uppföljning av verksamheten 16 Propositionen 16 Utredning för förberedelse av digital marksänd TV 17 Motionerna 17 Kulturutskottets yttrande 18 Konstitutionsutskottets bedömning 19 Finansieringfrågor 20 Propositionen 20 Motionerna 21 Kulturutskottets yttrande 21 Konstitutionsutskottets bedömning 22 Övriga frågor i propositionen 22 Betal-TV i Sveriges Television 22 Bakgrund 22 Propositionen 22 Motionen 23 Kulturutskottets yttrande 23 Konstitutionsutskottets bedömning 23 Digitala ljudradiosändningar 23 Propositionen 23 Motionen 24 Kulturutskottets yttrande 24 Konstitutionsutskottets bedömning 24 Sveriges Utbildningsradio AB 24 Propositionen 24 Motionen 25 Kulturutskottets yttrande 25 Konstitutionsutskottets bedömning 25 Funktionshindrades tillgång till digitala TV-sändningar 25 Bakgrund 25 Motionen 26 Kulturutskottets yttrande 26 Konstitutionsutskottets bedömning 27 Hemställan 27 Reservationer........................................29 1. Avslag på propositionen m.m. (mom. 1) 29 2. Parallella analoga och digitala sändningar (mom. 4) 30 3. Aktörer som tillåts inleda digitala marksändningar (mom. 6) 30 4. Kulturpolitisk utredning (mom. 8) 31 5. Den vidare behandlingen av frågan om digital TV (mom. 9) 31 6. Miljökonsekvenser av TV-skrot (mom. 10) 32 7. Statlig lånegaranti (mom. 12) 32 8. Ytterligare medel till Sveriges Radio (mom. 13) 32 9. Betal-TV i Sveriges Television (mom. 15) 33 10. Utbildningsradions förslag om UR-Arena (mom. 17) 33 Särskilda yttranden..................................34 1. Synpunkter på propositionen vad avser finansieringsformen samt den s.k. must carry-skyldigheten 34 2. Betal-TV i Sveriges Television 34 Bilaga Kulturutskottets yttrande.....................35