Digitala ljudradiosändningar
Betänkande 1994/95:KU47
Konstitutionsutskottets betänkande
1994/95:KU47
Digitala ljudradiosändningar
Innehåll
- Sammanfattning
- Propositionen
- Motionerna
- Utskottet
- Hemställan
- Reservationer
- Propositionens lagförslag Bilaga 1
1994/95 KU47
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas regeringens proposition 1994/95:170 Digitala ljudradiosändningar jämte två följdmotioner. I propositionen föreslås att digitala ljudradiosändningar skall kunna inledas hösten 1995. Både radioföretag med public service-ansvar och andra intresserade programföretag bör ges tillfälle att medverka. I motionerna K21 och K22 (m resp. fp) begärs att fördelningen av frekvenser skall ske i ett auktionsförfarande. I motion K22 begärs härutöver att auktionsförfarandet skall lagregleras och att public service-företagens andel av meddelade frekvenstillstånd begränsas till 50 %; i motion K21 förordas att dessa företag inte skall ges fler än två tillstånd.
Utskottet har tillstyrkt propositionen. Två reservationer (m och fp) föreligger.
Propositionen
I propositionen 1994/95:170 föreslår regeringen att riksdagen 1. antar regeringens förslag till lag om ändring i radiolagen (1966:755), se bilaga 1, 2. godkänner vad regeringen föreslår om digitala ljudradiosändningar.
Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 1995.
Motionerna
1994/95:K21 av Anders Björck m.fl. (m), vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fördelningen av frekvenser för digitala ljudradiosändningar.
1994/95:K22 av Birgit Friggebo m.fl (fp), vari yrkas att riksdagen beslutar 1. att digitala tillstånd fördelas genom ett auktionsförfarande och att detta regleras i lag, 2. att riksdagen beslutar att public service-företagen aldrig får ha större andel än 50 % av meddelade frekvenstillstånd.
Utskottet
Propositionens huvudsakliga innehåll
Digital ljudradio (Digital Audio Broadcasting, DAB) bygger på en teknik som framstår som överlägsen den nuvarande analoga sändningstekniken. Den ger bättre ljudkvalitet och större tålighet mot störningar. Vidare är sändningstekniken flexibel på så sätt att större eller mindre överföringskapacitet kan användas beroende på vilket programmaterial som sänds ut. Även annat än ljudradioprogram kan sändas ut, t.ex. data och bilder. DAB-tekniken kan ge bättre frekvensekonomi än de analoga sändningarna. Om det frekvensutrymme som i dag används för analoga sändningar i stället skulle användas för sändningar med DAB-teknik skulle ett betydligt större antal ljudradiokanaler kunna sändas än för närvarande. De tekniska begränsningarna skulle då minska i betydelse när det gäller att bedriva radiosändningar.
Enligt propositionen bör en verksamhet med digitala ljudradiosändningar påbörjas. Sändningar bör kunna starta hösten 1995. Sändningar bör inledningsvis förekomma i ett begränsat antal områden i såväl storstadsregionerna som andra delar av landet. Syftet med att inleda sändningarna är att i större skala pröva den nya sändningstekniken under svenska förhållanden och att utveckla kompetens hos svenska företag såväl i fråga om de rent tekniska aspekterna av DAB-tekniken som utvecklandet av olika programtjänster. Ett annat syfte är att ge allmänheten möjlighet att bedöma fördelar och nackdelar med DAB-tekniken. Det torde enligt propositionen inte vara möjligt att göra några meningsfulla bedömningar om övergång till ny sändningsteknik förrän sändningarna har pågått i åtminstone två år och utvärderats successivt.
Regeringen anser att sändningar inledningsvis bör äga rum inte bara i storstadsregionerna utan även i områdena utanför dessa och anger flera skäl för detta. Från regionalpolitisk synpunkt är det viktigt att även de delar av Sverige som ligger utanför de tätbefolkade regionerna får tillgång till tekniska nyheter. För att ge rättvisande erfarenheter är det vidare angeläget att områden av olika karaktär finns med. Ytterligare ett skäl är att storstadsområdena redan nu är bäst försedda med radiokanaler. En sändningsverksamhet som syftar till att erbjuda allmänheten flera program torde ha de bästa möjligheterna i områden där inte valmöjligheterna redan tidigare är stora.
Regeringen föreslår att såväl Sveriges Radio och Utbildningsradion som privata programföretag ges möjlighet att delta i sändningarna. Om inte alla intresserade programföretag får plats skall det eftersträvas att det finns program av olika karaktär och att både public service-företag och privata programföretag medverkar. För den nya verksamheten kan det vara lämpligt att Radio- och TV-verket lämnar förslag om vilka programföretag som bör meddelas tillstånd. Det bör enligt regeringen också vara verket som inbjuder intresserade programföretag att medverka. Förfarandet bör vara så öppet och överskådligt som möjligt och föreskrifter kan meddelas genom förordning.
En rad villkor för sändningstillstånd till privata företag bör ställas i avtal i fråga om sändningsteknik, geografisk avgränsning, sändningar under egen beteckning och kostnadsfria meddelanden i nödsituationer. Något krav på att sändningsrätten skall utövas opartiskt och sakligt bör inte ställas för privata programföretag som medverkar i sändningarna. Därför föreslås en ny regel i radiolagen som ger möjlighet för regeringen att ge dispens i detta avseende. Dispensregeln har utformats i enlighet med ett förslag från Lagrådet.
Vidare föreslås en ändring i radiolagen med innebörd att kravet på opartiskhet och saklighet samt förbud mot gynnande av kommersiella intressen -- liksom när det gäller annonser i televisionen -- inte skall gälla det som sänds under annonstid i ljudradion. En definition av begreppet annonstid i ljudradion bör då tas in i 1 § radiolagen.
Avtalen med de privata programföretagen bör gälla längst till utgången av år 2000 medan för Sveriges Radio och Utbildningsradion bör gälla att rätten att sända digital ljudradio tidsmässigt följer företagens sändningstillstånd i övrigt.
Motionerna
I motion K21 av Anders Björck m.fl. (m) framhålls att det inte är rimligt att Sveriges Radio också på det digitala sändningsområdet, precis som då det gäller analoga sändningar, får en dominans genom att tilldelas ett flertal frekvenser. Sveriges Radio bör inte tilldelas mer än två frekvenser, vilka bör vara rikstäckande. Motionärerna vänder sig också mot regeringens förslag att regeringen skall fördela sändningstillstånd efter rekommendation av Radio- och TV-verket, och ser det som en återgång till en politik där den offentliga makten avgör vilka som skall få sändningstillstånd. Fördelningen av frekvenser måste redan från början ske på ett sätt som gynnar konkurrens och mångfald. Det är därför enligt motionen viktigt att de digitala kanalerna fördelas på samma sätt som fördelningen av frekvenser för den nuvarande privata lokalradion, nämligen genom ett öppet auktionsförfarande. Koncessionsavgiften i den inledande omgången bör erläggas som en engångssumma.
Också i motion K22 av Birgit Friggebo m.fl. (fp) förordas auktionsförfarandet. Ett sådant förfarande framstår enligt motionen som långt sundare än den process som regeringen föreslår och som innebär att Radio- och TV-verket skall agera smakdomare utan några lagreglerade riktlinjer, varefter regeringen efter eget skön skall välja mellan de programföretag som på det smakligaste sättet beskrivit sin programuppläggning. Det är enligt motionen viktigt att så många programföretag som möjligt kan komma i fråga och att public service-företagen inte får monopol på sändningarna. Det bör därför stipuleras att public service-företagen aldrig får ha en större andel än 50 % av meddelade tillstånd.
Utskottets bedömning
Enligt utskottets mening är propositionens förslag i fråga om fördelningen av tillstånd för digitala sändningar väl avvägt och ger goda förutsättningar för en balans när det gäller innehåll och medverkande företag. Utskottet ser det som naturligt att en avvägning när det gäller behovet av balans leder till den slutsatsen att Sveriges Radio och Utbildningsradion skall ges möjlighet att medverka. Regeringen har i propositionen klart uttalat att det behövs en balans och att den kommer att eftersträva att också privata programföretag medverkar i de inledande digitala ljudradiosändningarna. Enligt utskottets mening saknas mot den bakgrunden anledning att föreskriva en bestämd gräns för public service-företags andel av meddelade tillstånd.
Utskottet delar således regeringens bedömning i fråga om sättet för fördelning av sändningstillstånd. Det saknas enligt utskottets mening anledning att anta att ett auktionsförfarande i enlighet med motionsyrkandena skulle leda till en högre grad av yttrandefrihet och informationsfrihet. Motionsyrkandena avstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande lagstiftning om fördelningsprinciperna att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:170 yrkande 2, såvitt nu är i fråga, avslår motion 1994/95:K22 yrkande 1, såvitt nu är i fråga, res. 1 (m, fp)
2. beträffande regeringens förslag i övrigt att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:170 yrkande 1 och yrkande 2, såvitt nu är i fråga, samt med avslag på motionerna 1994/95:K21 och 1994/95:K22 yrkande 1, såvitt nu är i fråga, och yrkande 2 dels antar i bilaga 1 intagna förslag till lag om ändring i radiolagen (1966:755), dels godkänner vad regeringen i övrigt föreslagit. res. 2 (m, fp) Stockholm den 4 maj 1995
På konstitutionsutskottets vägnar
Birgit Friggebo
I beslutet har deltagit: Birgit Friggebo (fp), Kurt Ove Johansson (s), Catarina Rönnung (s), Anders Björck (m), Ingvar Johnsson (s), Widar Andersson (s), Birger Hagård (m), Tone Tingsgård (s), Birgitta Hambraeus (c), Björn von Sydow (s), Jerry Martinger (m), Barbro Hietala Nordlund (s), Kenneth Kvist (v), Pär-Axel Sahlberg (s), Inger René (m), Peter Eriksson (mp) och Håkan Holmberg (fp).
Reservationer
1. Lagstiftning om fördelningsprinciperna (mom. 1)
Birgit Friggebo (fp), Anders Björck (m), Birger Hagård (m), Jerry Martinger (m), Inger René (m) och Håkan Holmberg (fp) anser
dels att utskottets yttrande på s. 4 under rubriken Utskottets bedömning borde ha inletts med ett avsnitt av följande lydelse:
Enligt utskottets bedömning är det sannolikt att ett tillstånd för digitala ljudradiosändningar kommer att ha ett stort kommersiellt värde på sikt. De företag som nu kommer att ges tillstånd kan få ett avsevärt försteg framför andra företag när de digitala sändningarna fått genomslag och kommer också att kunna hävda sig väl på det internationella planet. Ett sändningstillstånd måste därför anses innebära en så påtaglig förmån att det finns starka skäl att lagreglera fördelningsprinciperna. Förslaget om att Radio- och TV-verket och regeringen skall göra bedömningar på skönsmässig grund utan lagreglerade riktlinjer är enligt utskottets mening inte godtagbart.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande lagstiftning om fördelningsprinciperna att riksdagen med bifall till motion 1994/95:K22 yrkande 1, såvitt nu är i fråga, och med avslag på proposition 1994/95:170 yrkande 2, såvitt nu är i fråga, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
2. Regeringens förslag i övrigt (mom. 2)
Birgit Friggebo (fp), Anders Björck (m), Birger Hagård (m), Jerry Martinger (m), Inger René (m) och Håkan Holmberg (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att fördelningen av tillstånd bör ske i auktionsförfarande i enlighet med vad som gäller för den privata lokalradion. Enligt utskottets mening ger ett auktionsförfarande samman med en regel om att public service-företagen får inneha högst två frekvenstillstånd, som skall vara rikstäckande, på ett annat och bättre sätt förutsättningar för en vid yttrandefrihet och informationsfrihet. Mot bakgrund av det försprång som de första tillståndshavarna får på marknaden är det vidare angeläget att mångfalden och konkurrensen gynnas genom att fördelningen av tillstånd sker genom ett sådant förfarande. Utskottet föreslår mot denna bakgrund att radiolagen ändras i detta syfte.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande regeringens förslag i övrigt att riksdagen med bifall till motion 1994/95:K22 yrkande 1, såvitt nu är i fråga, och yrkande 2 samt med anledning av proposition 1994/95:170 yrkande 1 och yrkande 2, såvitt nu är i fråga, och motion 1994/95:K21 dels antar regeringens förslag till lag om ändring i radiolagen med det tillägget att 5 § skall erhålla ändrad lydelse i enlighet med Utskottets förslag i bilaga 2 och beslutar om en sådan ändring av ingressen till regeringens förslag till ändring i radiolagen (1966:755) som detta föranleder, dels godkänner vad regeringen i övrigt föreslår om digitala ljudradiosändningar.
Propositionens lagförslag Bilaga 1
Reservanternas förslag till ändring av 5 § radiolagen (1966:755) Bilaga 2
Nuvarande lydelse Utskottets förslag
5 §1 För rätt att här i landet sända radioprogram i rundradiosändning krävs tillstånd av regeringen. Tillstånd ges för viss tid.
För tillstånd att
bedriva digitala
ljudradiosändningar
gäller dock 4, 8--14,
18--21, 28 första stycket
1--3 och 31--39 §§
lokalradiolagen (1993:120) i
tillämpliga delar. För
tillstånd som lämnats
efter ett
auktionsförfarande skall en
engångsavgift betalas.
Programföretag som har
tillstånd av regeringen
för analoga
ljudradiosändningar över
hela landet får inte inneha
fler än två tillstånd
för digitala
ljudradiosändningar. Dessa
tillstånd får endast
gälla sändningar med
samma innehåll i alla
områden.
Varje tillståndshavare (programföretag) avgör ensam vad som skall förekomma i de sändningar som anordnas med hjälp av tillståndet. Härvid skall programföretaget iaktta föreskrifterna i 6 och 7 §§ samt 17 § andra stycket. I fråga om vad som sänds under annonstid i televisionen skall programföretaget också iaktta föreskrifterna i 8--15 §§.
1 Senaste lydelse 1991:2028