Det svenska miljöarbetet i EU - Inriktning och genomförande
Betänkande 1994/95:JoU23
Jordbruksutskottets betänkande
1994/95:JOU23
Det svenska miljöarbetet i EU -- inriktning och genomförande
Innehåll
1994/95 JoU23
Sammanfattning
I betänkandet behandlas regeringens skrivelse (1994/95:167) om det svenska miljöarbetet i EU. Vidare behandlas 166 motionsyrkanden väckta dels med anledning av skrivelsen, dels under den allmänna motionstiden 1995. Utskottet har undvikit att behandla det stora antalet motionsyrkanden om olika enskildheter i förhandlingsarbetet på ett mer ingående sätt. I stället har utskottet eftersträvat en mer övergripande bedömning där tyngdpunkten läggs på bl.a. de av Sverige prioriterade miljöfrågorna.
Utskottet delar i huvudsak regeringens syn på inriktningen av det svenska miljöpolitiska arbetet i EU och hur arbetet skall bedrivas. Samtliga motionsyrkanden avstyrks, i åtskilliga fall med konstaterandet att de överensstämmer med utskottets och regeringens syn på det miljöpolitiska arbetet eller att de inte står i någon motsättning till de svenska ambitionerna.
Till betänkandet har fogats 33 reservationer (m, fp, c, v, mp) och 2 särskilda yttranden (v, mp).
Skrivelsen
Regeringen (Miljödepartementet) har i skrivelse 1994/95:167 berett riksdagen tillfälle att ta del av regeringens presentation av sin syn på inriktningen av det svenska miljöpolitiska arbetet i EU och hur arbetet skall bedrivas.
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I skrivelsen presenterar regeringen sin syn på inriktningen av det svenska miljöpolitiska arbetet i EU och hur arbetet skall bedrivas.
Huvuduppgiften är att medverka till en långsiktigt hållbar utveckling i Europa i linje med slutsatserna från Riokonferensen. Sverige skall vara pådrivande i omställningen av sådan produktion och konsumtion som utgör ett hot mot miljön. I första hand gäller det omställningen inom tre för det ekonomiska livet centrala områden, nämligen transporter, energiförsörjning och livsmedelsområdet i vid mening. Sverige skall verka för att gamla metoder, tekniska lösningar och anläggningar som inte fyller miljökraven så snabbt som möjligt ersätts med ny teknik och nya investeringar som förenar ekonomiska krav med ekologiska grundvillkor. Det innebär att Sverige i EU-arbetet skall förena insatserna för en bättre miljö med åtgärder för att skapa nya arbetstillfällen.
Sverige skall således prioritera: kampen mot försurning och klimatförändringar arbetet för kretsloppsanpassning bevarande av biologisk mångfald, samt en höjd ambitionsnivå när det gäller kemikaliekontroll och minskad användning av bekämpningsmedel.
Med hänsyn till miljöfrågornas stora betydelse i EU är det enligt regeringens uppfattning naturligt att den fortsatta utvecklingen av EU:s miljöpolitik diskuteras vid den regeringskonferens som äger rum mellan medlemsländerna år 1996. Regeringen har för avsikt att lyfta fram miljöfrågorna i samband med översynen av de grundläggande fördragstexterna för EU-verksamheten.
Sverige bör som medlem i EU aktivt verka för effektiva och ökade miljöinsatser i Central- och Östeuropa och i synnerhet i vårt närområde. Östersjöområdet är av särskild vikt.
I skrivelsen ägnas genomförandefrågor särskild uppmärksamhet. Där behandlas hur olika grupper i samhället skall engageras och ges tillfälle att delta. Vidare tas frågan om vissa resursförstärkningar upp liksom hur de svenska förberedelserna inför EU-förhandlingar skall samordnas samt hur EU-reglerna skall få genomslag i Sverige.
Motionerna
Motioner med anledning av skrivelsen
1994/95:Jo21 av Gustaf von Essen (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige i samarbetet inom EU skall beakta de möjligheter och fördelar som fjärrvärme medför för miljön.
1994/95:Jo22 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om grunden för Sveriges miljöstrategi i EU,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det sektorsövergripande arbete som nu behövs för att minska försurningsproblematiken,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att minska utsläppen av försurande ämnen från transportsektorn,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att försiktighetsprincipen skall gälla i arbetet med att minska risken för klimatförändringar,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att EU:s koldioxidutsläpp skall minska med minst 20 % till år 2005,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att införandet av en koldioxidskatt i EU är högprioriterat,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bevarandet av biologisk mångfald genom gemensamma planer för att bevara alla de olika slags naturmiljöer som finns i EU,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att effektiva sanktionsmöjligheter skall införas i EU mot länder, företag och enskilda som bryter mot skyddet av den biologiska mångfalden,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige skall verka för producentansvar inom hela EU för varor och kemikalier,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige skall verka för att tillämpningen av substitutionsprincipen och försiktighetsprincipen skall gälla inom EU,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att kretsloppsprincipen och avfallsminimering skall vara ett övergripande mål vid utformning av EU:s direktiv och förordningar,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att export av miljöfarligt avfall från EU till länder som saknar möjlighet att ta emot avfallet på ett miljömässigt adekvat sätt skall förbjudas och stoppas,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige skall verka för att få fram förpacknings- och retursystem som kan användas inom hela EU,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige skall verka för att EU utvecklar sina program, direktiv och förordningar för att påskynda framtagandet av teknik och processer som skyddar vattentillgångar,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändring av EU:s jordbrukspolitik för att minska miljöproblemen och ge konsumenterna större tillgång till ekologiskt odlade produkter,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att EU skall agera på effektivast möjliga sätt för att gynna en uthållig utveckling i jordens fattiga länder,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att EU skall agera på effektivast möjliga sätt för att gynna en uthållig utveckling i Öst- och Centraleuropa,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige aktivt skall medverka i arbetet med miljöhandlingsprogrammet för att minska miljöproblemen i Medelhavsregionen,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige skall driva kravet på en analys av om fortsatt urbanisering är förenligt med målet om det uthålliga samhället.
1994/95:Jo23 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de allmänna målen med EU:s miljösamarbete,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en långsiktig investeringsstrategi,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att skapa nya arbetstillfällen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om marknadsekonomiska lösningar,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om koldioxidskatt och en ökad miljörelatering av energiskatterna,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om trafik och miljö,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en skärpt klimatstrategi,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om våtmarker och biologisk mångfald,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en koppling av EU:s bistånd till krav på marknadsekonomiska reformer,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att lyfta fram subsidiaritetsprincipen i den fysiska planeringen,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en prioritering av grundforskningen på miljöområdet,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om handel med utsläppsrätter.
1994/95:Jo24 av Monica Green m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbete i EU för att förebygga oljekatastrofer.
1994/95:Jo25 av Eva Goës (mp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om energieffektivisering och förnyelsebara energislag och om ändring därom i Euratoms stadgar,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av absolut förbud av import och mellanlagring av utländskt kärnavfall,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att nya kärnanläggningar inte får uppföras utom för det i landet producerade använda kärnbränslet,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utländska företag inte får köpa in sig i den svenska kärnkraftsindustrin och dess anläggningar,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige måste blockera ett beslut om att utöka EU-fonderna för utlåning under nuvarande villkor och att Sverige i stället skall agera så att förnyelsebara och energieffektiva energisystem utvecklas,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige skall agera kraftfullt mot nya kärnkraftsreaktorbyggen i Östeuropa,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbud av export av kärntekniskt materiel, kärnbränsle och radioaktivt avfall till länder utanför EU,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att sänka gränsvärdet för strålskydd med en tiopotens,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utökad insyn i all verksamhet som rör kärnenergi och kärnteknisk hantering i Sverige och EU.
1994/95:Jo26 av Eva Eriksson och Lennart Fremling (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en skatteväxling för miljön,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att införa krav på en hållbar utveckling i EU:s grundläggande fördragstexter,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att miljöavgifter beslutas som miljöfrågor och inte skattefrågor i EU,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om offentlighet avseende miljöfakta och miljöbeslut i EU:s organ,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder mot transportsektorns miljöpåverkan,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avregleringar och avskaffande av subventioner inom energisektorn,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utvidgning av EU till att omfatta länder i Öst- och Centraleuropa.
1994/95:Jo27 av Mats Odell m.fl. (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige vid EU:s regeringskonferens 1996 driver frågan om en förstärkt miljögaranti innebärande bl.a. en omvänd bevisordning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige vid regeringskonferensen skall verka för en ändring från enhällighet till kvalificerad majoritet i fråga om gemensamma miljöskatter,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige som EU-medlem skall verka för en effektivare implementering av det femte miljöhandlingsprogrammet i enlighet med vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en kontrollstation om ett år för att utvärdera hur offentlighetsprincipen tillgodosetts på nationell nivå när det gäller Sveriges miljöarbete i EU,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige skall driva på arbetet för ökad offentlighet beträffande EU:s miljöarbete och själv gå före genom att deklarera hur Sverige röstat i ministerrådet,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om översättning av dokument till flera språk samt användning av informationsteknologin för spridning av relevant miljöinformation till allmänhet och EU:s instanser,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige som medlemsland i EU kraftfullt skall verka för att 1992 års Helsingforskonvention ratificeras av samtliga signatärer,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige inom EU skall verka för ett särskilt Barentsinitiativ inom ramen för s.k. Gemenskapsinitiativ samt för ett Barentsregionskontor i Stockholm,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige inom EU skall verka för att EU i sin handel med u-länder ger information så att dessa smidigt kan anpassa sig till marknadsutvecklingen inom EU,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en övervakningsfunktion inom EU för att förhindra export till u-länder av produkter förbjudna inom EU,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige inom EU skall verka för att EU som part driver på det internationella arbetet att finna lösningar på svåra miljöproblem orsakade av miljöföroreningar eller överutnyttjande av gemensamma globala naturresurser,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige i EU verkar för ett offensivt klimatarbete innebärande nödvändiga reduktionsmål samt tillräckliga åtgärder för att nå dessa,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige tillsammans med övriga progressiva länder i EU aktivt skall arbeta för en gemensam skatteväxling för miljöns och sysselsättningens skull,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige tillsammans med andra länder i EU använder sig av möjligheten att genomföra informationskampanjer om åtgärdsförslag på miljöområdet i de länder där dessa idéer inte slagit rot,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige offensivt skall stödja arbetet inom EU vad gäller framtagande av en gemensam koldioxid-/energiskatt,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige i EU kraftfullt skall stödja arbetet för framtagande av teknikutvecklande energiprestandanormer i hushållsapparater m.m.,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige inför regeringskonferensen 1996 skall driva frågan om en omskrivning av unionsfördraget vad avser målen för EU:s energipolitik i enlighet med vad som anförts i motionen,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige inom EU skall verka för en utfasning av subventioner till icke förnybara energislag,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige skall verka för att EU upprättar en avvecklingsplan för alla svårnedbrytbara, bioackumulerbara ämnen samt för in detta som ett mål vid revideringen av EU:s femte miljöhandlingsprogram,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige i EU skall ta initiativ till ett direktiv som förbjuder alla typer av klorkemikalier vid pappersmassatillverkning,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige inom EU skall verka för principen om att alla transportslag bär sina totala kostnader,
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om dels att Sverige skall verka för att EU inom TEN-samarbetet prioriterar utbyggnad av snabbtågsnätet, dels i övrigt främjar järnvägstrafiken,
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige i EU skall verka för att en fond för fartygstrafiken upprättas dit fartyg utan katalysatorteknik betalar och där stöd utgår till fartyg som investerar i denna teknik,
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige skall samverka med övriga EU-länder när det gäller forskning, utveckling och etablering av effektiva kollektivtrafiksystem,
25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige som EU-medlem aktivt skall driva på arbetet med ett direktiv med kraftigt skärpta krav vad gäller energiförbrukning,
26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige i EU skall verka för en gemensam strategi för introducering av motoralkoholer,
27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige av EU skall begära ett förbud mot generell användning av antibiotika i djurfoder från det år Sveriges undantag på detta område upphör,
28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige i EU skall arbeta för att ekologiskt jordbruk expanderar,
29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige i EU skall verka för miljöskatt på bekämpningsmedel, handelsgödsel och kadmium samt verka för ett kraftigt sänkt gränsvärde för kadmiuminnehåll i handelsgödsel,
30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige i EU skall verka för en ny vision och strategi för jordbruket i ett framtida kretsloppssamhälle där stad och landsbygd gemensamt bidrar till energiförsörjning, alternativ produktion och biologisk mångfald,
31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige i EU skall verka för ett slopande av det generella kravet på att frösorter skall vara upptagna på EU:s officiella sortlista vad gäller portionsförpackat frö avsett för husbehovsodlare,
32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige i EU skall ta initiativ till en naturvårdskonferens om nationalparker,
33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en grundlig översyn av svensk lagstiftning i förhållande till EU:s habitat- och fågelskyddsdirektiv,
34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skärpt arbete för att leva upp till åtagandena enligt CITES-konventionen.
1994/95:Jo28 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige i EU aktivt skall arbeta för en ökad öppenhet mot allmänheten i miljöfrågor,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige i EU bör driva på arbetet med bioenergi,
3. att riksdagen hos regeringen begär att en parlamentarisk utredning tillsätts för att utarbeta en svensk strategi för bioteknik inom EU,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Sveriges agerande i EU vad gäller PVC,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om enhetlig miljömärkning i EU.
1994/95:Jo29 av Gudrun Lindvall (mp) vari yrkas
1. att riksdagen begär att regeringen i EU skall verka för att EU:s grundläggande miljöpolitik ändras enligt vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen begär att regeringen i EU skall verka för att en hållbar utveckling av samhället skall vara ett av EU:s grundläggande mål och skrivas in i unionsfördraget,
3. att riksdagen begär att regeringen i EU verkar för att resurshushållning och miljöskydd skall vara ett av unionens mål i enlighet med vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen begär att regeringen i EU skall verka för att försiktighetsprincipen och substitutionsprincipen skrivs in i unionsfördraget och blir grundläggande i EU:s lagstiftning,
5. att riksdagen begär att regeringen i EU skall verka för att det i fördraget anges att den gemensamma politiken i EU skall leda till en hållbar utveckling och att ett långsiktigt hållbart samhälle måste vara det mål mot vilket alla politiska beslut skall prövas,
6. att riksdagen begär att regeringen verkar för att det i EU blir tillåtet för enskilt medlemsland att gå före, dvs. ha högre miljökrav,
7. att riksdagen begär att regeringen i EU skall verka för att varureglerna 100 a § skall ses som minimiregler,
8. att riksdagen begär att regeringen i EU verkar för att totalharmoniseringen vad avser varuregler 100 a § upphör såvida de med dagens situation inte kan tolkas som minimiregler,
9. att riksdagen begär att regeringen i EU driver att Sverige inte skall behöva sänka miljökraven vad avser de i motionen framförda undantag som Sverige fick vid inträdet i EU,
10. att riksdagen begär att regeringen i EU verkar för en kraftfullare miljöpolitik vad avser EU:s roll i Världsbanken och vid uppföljandet av Riokonferensen,
11. att riksdagen begär att regeringen i EU driver frågan om skatteväxling som en metod att ekonomiskt knyta ihop ekologi och ekonomi, i enlighet med vad i motionen anförts,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige måste gå före på detta område och skatteväxla,
13. att riksdagen begär att regeringen i EU verkar för att miljöskatter används i större utsträckning än i dag,
14. att riksdagen begär att regeringen i EU verkar för att dessa miljöskatter enbart är minimiskatter,
15. att riksdagen begär att regeringen i EU verkar för att skyddet av hotade biotoper prioriteras,
16. att riksdagen begär att regeringen i EU verkar för att transportarbetet minskar och att järnvägssatsningar prioriteras,
17. att riksdagen begär att regeringen i EU driver målet att utsläpp av NOx skall minskas med 70 % till år 2005,
18. att riksdagen begär att regeringen i EU verkar för att svavelhalt i fartygsbränslen skall ner till 0,1 % och att en handlingsplan för detta tas fram,
19. att riksdagen begär att regeringen i EU verkar för att alternativa bränslen prioriteras,
20. att riksdagen begär att regeringen i EU verkar för att mineraloljedirektivet förändras vad avser beskattning av förnybara bränslen i förhållande till fossila,
21. att riksdagen begär att regeringen i EU verkar för att en avvecklingsplan tas fram för ozonnedbrytande ämnen,
22. att riksdagen begär att regeringen i EU verkar för att målet med avvecklingsplanen skall vara att användning av freoner och metylbromid skall ha upphört år 2000 och att användningsförbudet även skall innefatta handel med varor m.m. som anförts i motionen,
23. att riksdagen begär att regeringen i EU skall verka för att användning av alla svårnedbrytbara och bioackumulerade ämnen upphör och att detta skrivs in i miljömålen,
24. att riksdagen begär att regeringen i EU verkar för att konkreta avvecklingsplaner med tydliga mål för avveckling tas fram för tungmetaller, klorerade lösningsmedel och PVC,
25. att riksdagen begär att regeringen i EU tar initiativ till att s.k. hormongifter, miljögifter med hormonliknande utseende, uppmärksammas,
26. att riksdagen begär att regeringen i EU driver att avvecklingsplaner för i första hand nonylfenol och DEHP tas fram som anförts i motionen,
27. att riksdagen begär att regeringen i EU verkar för att miljögifter som påverkar endokrina system skall ersättas enligt substitutionsprincipen och försiktighetsprincipen,
28. att riksdagen begär att regeringen i EU verkar för att avfallsminimering skall styra utformningen av EU:s avfallsdirektiv och förordningar,
29. att riksdagen begär att regeringen i EU verkar för att naturvårdspolitiken Natura 2000 integreras i all fysisk planering,
30. att riksdagen begär att regeringen i EU verkar för att skyddet av hotade biotoper integreras i all fysisk planering, i enlighet med vad i motionen anförts,
31. att riksdagen begär att regeringen i EU och i andra internationella sammanhang verkar för att skyddsvärda områden med höga biologiska värden i Östeuropa ges skydd,
32. att riksdagen begär att regeringen i EU verkar för att fågeldirektivet och habitatdirektivet skärps,
33. att riksdagen begär att regeringen i EU verkar för att krav på sortdokumentation och certifiering av fröer av köksväxter upphör eftersom det är ett hot mot den biologiska mångfalden och Riodeklarationen,
34. att riksdagen begär att regeringen i EU verkar för att i alla fall traditionella frösorter undantas från kraven,
35. att riksdagen begär att regeringen i EU verkar för att medel anslås för att täcka kostnaden för sortdokumentation och certifiering för köksväxtsorter för att inte riskera att den biologiska mångfalden och de odlingskulturella värdena går förlorade,
36. att riksdagen begär att regeringen i EU verkar för att sista förbrukningsdag ersätts med uppgifter om grobarhet för fröpartier för aktuell odlingssäsong och att normer utarbetas för detta i enlighet med vad som anförts i motionen,
37. att riksdagen begär att regeringen i EU verkar för att ekologiska odlare prioriteras i avsikt att få ett ekologiskt långsiktigt hållbart lantbruk i unionen,
38. att riksdagen begär att regeringen i EU verkar för att minimimål för hur stor del av arealen som skall vara ekologiskt odlad tas fram i enlighet med vad i motionen anförts.
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1995
1994/95:K224 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att EU:s gemensamma miljöpolitik skall ha som mål att utveckla Europas länder mot kretsloppssamhället där kretsloppen kan slutas och avfallet reduceras,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att EU bör verka för utsläppsnivåer baserade på vad naturen tål, de s.k. kritiska belastningsgränserna,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att EU skall precisera och utveckla den s.k. miljöskyddsgarantin,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige inte tänker acceptera några principiella försämringar när Sveriges förhandlingsresultat beträffande miljö omförhandlas 1996.
1994/95:T225 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige i EU skall verka för att införa maximikrav på utsläpp på de fyra största växthusgaserna,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige i EU skall verka för att införa en gemensam minimiskatt på koldioxid fr.o.m. 1997,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige i EU verkar för att granska EU:s internationella agerande i klimatfrågan.
1994/95:Jo604 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas
9. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en utvecklad strategi för hur Sveriges miljöarbete i EU bör bedrivas.
1994/95:Jo605 av Dan Ericsson m.fl. (kds) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige i EU bör medverka till strikta direktiv på vattenområdet samt arbeta för att få till stånd en skärpning av EU:s förbränningsdirektiv.
1994/95:Jo609 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Sveriges strategi och prioriteringar i miljöarbetet inom EU,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Sveriges klimatvårdande uppgifter vad gäller klimatpolitiken inom EU,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om krav på införande av ekonomiska styrmedel för kväveoxider inom EU,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljökrav på fartyg som löper mellan hamnar inom EU.
1994/95:Jo641 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om redovisning av arbetet med att behålla högsta tillämpade skyddsnivå och höja miljöskyddsnivån i hela Europa,
29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en strategi för att övriga EU-länder skall börja tillämpa utbytesprincipen enligt lagen om kemiska produkter och en analys av utbytesprincipens legala status i relation till de delar av EU:s regelverk som rör handeln mellan medlemsländer,
30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att vara pådrivande för att få till stånd ytterligare miljövillkor i EU:s General System of Preferences,
31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Sveriges roll och inriktningen av miljöarbetet i EU.
1994/95:Jo685 av Yvonne Ruwaida (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den i EU skall verka för en regelutveckling så att svenska strängare miljö- och hälsoskyddsregler får behållas, i enlighet med vad i motionen anförts,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den i EU skall verka för att EU tillåter enskilda medlemsländer att införa hårdare regler på miljöområdet, i enlighet med vad i motionen anförts,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den i EU skall verka för att medlemslandet med högsta miljöskydd inom EU skall vara norm för EU-åtgärder, i enlighet med vad i motionen anförts,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den i EU skall verka för att miljöskydd blir ett övergripande mål i all EU-policy, i enlighet med vad i motionen anförts,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den i EU skall verka för att miljöskydd införs som ett av Unionens grundläggande mål i unionsfördragets artikel B, i enlighet med vad i motionen anförts,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den i EU skall verka för att försiktighetsprincipen och utbytesprincipen skrivs in i unionsfördraget, i enlighet med vad i motionen anförts,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den i EU skall verka för att konkreta avvecklingsplaner för särskilt farliga ämnen upprättas, i enlighet med vad i motionen anförts,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den i EU skall verka för att EU som mål för sin kemikaliepolitik anger att alla svårnedbrytbara och naturfrämmande ämnen skall avvecklas, i enlighet med vad i motionen anförts,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den i EU skall verka för att principen om avfallsminimering styr utformningen av EU:s avfallsdirektiv och förordningar, i enlighet med vad i motionen anförts,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den i EU skall verka för att nuvarande avfallsdirektiv skrivs om eller helt avskrivs, i enlighet med vad i motionen anförts,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den i EU skall verka för att EU följer Baselkonventionen, i enlighet med vad i motionen anförts,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den i EU skall verka för att EU:s transportprogram miljöanpassas, i enlighet med vad i motionen anförts,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den i EU skall verka för att Sverige också fortsatt får driva egna frågor i alla internationella fora, i enlighet med vad i motionen anförts.
1994/95:Jo687 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den hos regeringen begär att regeringen i EU:s ministerråd bör verka för att Sverige permanent får behålla övergångsreglerna på kemikalieområdet,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den i EU:s ministerråd bör verka för att EU som mål för sin kemikaliepolitik anger att alla svårnedbrytbara och naturfrämmande ämnen skall avvecklas,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den i EU:s ministerråd bör verka för att försiktighetsprincipen och utbytesprincipen blir grundläggande i EU:s lagstiftning, och att de skrivs in i unionsfördraget,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den i EU:s ministerråd bör verka för att principen om avfallsminimering styr utformningen av EU:s avfallsdirektiv och förordningar,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den i EU:s ministerråd bör verka för att EU:s nuvarande avfallsdirektiv snarast skrivs om eller helt avskrivs, i enlighet med vad i motionen anförts,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den i EU:s ministerråd bör verka för att EU:s nuvarande skrivning angående miljöskatter ändras i enlighet med vad i motionen anförts.
1994/95:Jo689 av Georg Andersson m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samverkan med EU-länderna i miljöarbetet.
Utskottet
Inledning
Utskottet vill inledningsvis erinra om att tidigare riksdagsbeslut gett uttryck för en hög ambitionsnivå och betydande politisk enighet om de övergripande målsättningarna för det svenska miljöarbetet inom EU. I samband med att riksdagen hösten 1992 godkände EES-avtalet framhölls bl.a. att samarbetet inom EES innebar att Sverige fick en viktig plattform för offensiva insatser på miljöområdet. De förutsättningar som EES-avtalet gav beträffande möjligheterna att aktivt verka för att miljöfrågorna skall få en ökad tyngd inom EG och i institutionerna på EES-området skulle utnyttjas av regeringen. Utgångspunkten för regeringens agerande skulle vara att den gemensamma miljöpolitiken skulle präglas av den höga ambitionsnivå och offensiva inriktning som miljöproblemen kräver och som kännetecknar den svenska miljöpolitiken. Inom avtalets ram skulle Sverige aktivt bidra till att den tillväxt som kommer att bli följden av EFTA-ländernas anknytning till den inre marknaden också leder till en miljömässigt hållbar utveckling. En offensiv svensk miljöpolitik ansågs vara av stor betydelse för att ge miljöfrågorna ökad tyngd i EG och i EES-avtalet (1992/93:EU1, rskr. 18).
I december 1994 godkände riksdagen förslaget om medlemskap i Europeiska unionen (prop. 1994/95:19, UU5, rskr. 63). Strategin för det svenska miljöarbetet i EU skulle som mål bl.a. ha att högsta tillämpade ambitionsnivå på miljöområdet bör gälla och att Sverige inte skall behöva sänka några miljöstandarder till följd av medlemskapet i EU. Sverige skall vara drivande i EU:s miljöpolitik så att nya miljöregler, såväl harmoniserade som minimiregler, sätts på så hög skyddsnivå som möjligt. Reglerna bör utformas som minimiregler, så att de tillåter en medlemsstat att vidta strängare åtgärder och vara ett föredöme i miljöhänseende. De enskilda länderna måste också få behålla sin frihet att använda ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken. En hög miljöprofil bör således hållas över hela fältet. Av resursskäl och allmänpolitiska skäl är dock en noggrann prioritering nödvändig. Särskilt bör följande områden prioriteras, nämligen försurningen och klimatet, avfallet och kretsloppet, kemikaliefrågorna samt de övergripande internationella frågorna.
Utskottet har också funnit anledning att i detta ärende redovisa några allmänna synpunkter angående riksdagens roll i beredningsprocessen och hanteringen av det nu aktuella ärendet.
Som framgått ovan föreligger i ärendet drygt 160 motionsyrkanden, varav många innehåller specificerade yrkanden om detaljfrågor av vitt skilda slag. Utskottet har av både praktiska och principiella skäl försökt undvika att behandla dessa motioner yrkande för yrkande. Med de arbetsförutsättningar som normalt gäller för utskottsarbetet -- som äger rum i slutfasen av den statliga beredningsprocessen -- är möjligheterna begränsade att göra en mer ingående beredning av yrkanden som inte omfattas av det beredningsunderlag som tillhandahålls i propositioner och skrivelser från regeringen. Ett ytterligare skäl är att utskottet inte ansett det som en självklar fördel för den svenska förhandlingspositionen inom EU om riksdagen på ett hundratal specificerade punkter skulle ställa ytterligare krav på regeringens agerande i miljöfrågorna. Risken är uppenbar att detta skulle ge en splittrad bild av de svenska miljöambitionerna och kanske t.o.m. försvåra möjligheten till framgång i de högst prioriterade miljöfrågorna. Även om det finns ett stort antal miljöfrågor som är angelägna att föra fram måste riksdagen således enligt utskottets mening godta att det görs en viss prioritering mellan dessa. För miljöfrågornas fortsatta hantering inom EU kan det också ha ett värde i sig om riksdagen kan redovisa en viss politisk samstämmighet, åtminstone i huvudfrågorna.
Mot angivna bakgrund har utskottet eftersträvat en mer övergripande bedömning som koncentreras till den allmänna inriktningen av Sveriges miljöarbete i EU och de huvudfrågor på miljöpolitikens område som enligt utskottets bedömning bör ägnas särskild uppmärksamhet. Som närmare framgår av det följande utgår utskottet därvid i många fall från att de mer detaljerade motionsyrkandena kan inrymmas i det förhandlingsupplägg som skrivelsen innefattar.
Utgångspunkter för det svenska arbetet
Skrivelsen
Enligt regeringen bör EU:s politik på samtliga områden bidra till en hållbar utveckling i linje med slutsatserna från 1992 års FN-konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro. Den förstärkning av EU:s miljöprofil som skedde genom Maastrichtfördraget bör fortsatt utvecklas. Arbetet skall utgå från besluten vid Riokonferensen och grundas på en medvetenhet om de ekologiska gränserna för mänskliga aktiviteter. Utnyttjandet av energi- och naturresurser skall ske på ett hållbart sätt. Sverige skall därför verka för en långsiktig investeringsstrategi inom EU för att ersätta gamla metoder och tekniska lösningar som inte uppfyller miljökraven så snabbt som möjligt med ny teknik och nya investeringar som förenar ekonomiska krav med ekologiska grundvillkor. Det innebär att Sverige i EU-arbetet skall förena insatserna för en bättre miljö med åtgärder för att skapa nya arbetstillfällen. Den i medlemsländerna högsta tillämpade ambitionsnivån skall gälla som utgångspunkt för det svenska miljöpolitiska arbetet i EU liksom att någon sänkning av normerna i Sverige ej bör ske.
Sverige stöder den analys om förhållandet mellan tillväxt och miljö som förs fram i EG-kommissionens skrift om ekonomisk tillväxt och miljö. Utgångspunkten är att ekonomisk tillväxt och en hållbar utveckling kan gå hand i hand om tillräckliga styrmedel finns. Sverige stöder också de tankegångar om en ny utvecklingsmodell som presenteras i EU:s s.k. vitbok om tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning.
Sverige skall vara pådrivande i omställningen av de produktions- och konsumtionsförhållanden som i dag utgör ett hot mot miljön. I första hand gäller det omställningen inom tre för det ekonomiska livet centrala områden, nämligen transportsystemet, energisystemet och livsmedelsförsörjningen i vid mening (från jordbruk över livsmedelsindustri och konsumtion till avfallshantering). Sverige skall verka för att gamla metoder och tekniska lösningar som inte fyller miljökraven genom nya investeringar så snabbt som möjligt ersätts med ny teknik som förenar ekonomiska krav med ekologiska grundvillkor.
För att åstadkomma detta behövs såväl en långsiktig och väl utformad investeringsstrategi som effektiva miljöregler och ekonomiska styrmedel. Ett viktigt sådant styrmedel är en koldioxidskatt, vilket föreslås i vitboken. Sverige bör verka för en gemensam miniminivå för beskattning av koldioxidutsläpp.
I vitboken diskuteras också genomförande av en s.k. skatteväxling -- dvs. att resursförbrukning beskattas högre och arbetskraft lägre än nu. I det arbete som pågår inom EU på detta område bör Sverige vara aktivt. De analyser som utredningen om förutsättningar för en ökad miljörelatering av skattesystemet (dir. 1994:11) skall utföra bör kunna komma till nytta i detta sammanhang.
Sverige bör vidare stödja förslagen i EG-kommissionens femte miljöhandlingsprogram om bl.a. utveckling av gröna nationalräkenskaper.
Den fortsatta utvecklingen av miljöpolitiken bör diskuteras vid den kommande regeringskonferensen i EU. En bred samrådsprocess kommer att äga rum inför konferensen. En fortsatt förstärkning av principer om hållbar utveckling, integrering av miljöhänsyn i alla samhällssektorer, en hög ambitionsnivå i EU:s miljölagstiftning och möjligheter att gå före nationellt tillhör de viktiga frågorna.
Motionerna
Utgångspunkterna för det svenska miljöarbetet i EU är föremål för en rad motionsyrkanden. I motion Jo22 (v) redovisas den grund som bör gälla för Sveriges miljöstrategi i EU (yrkande 1). I motion Jo23 (m) framförs krav på att investeringsbesluten inte skall styras via offentliga investeringsstrategier (yrkande 2) och att miljöpolitiken i första hand skall syfta till att uppnå de miljöpolitiska målen och inte ges andra syften (yrkande 3). Vidare betonas betydelsen av marknadsekonomiska lösningar (yrkande 4). Enligt motion Jo26 (fp) yrkande 2 bör ett krav på hållbar utveckling införas i EU:s grundläggande fördragstexter. Vidare framhålls betydelsen av att miljöavgifter beslutas som miljöfrågor och inte skattefrågor i EU (yrkande 3) samt att offentlighet bör gälla avseende miljöfakta och miljöbeslut i EU:s organ (yrkande 4). Enligt motion Jo27 (kds) yrkande 1 bör Sverige vid EU:s regeringskonferens 1996 driva frågan om en förstärkt miljögaranti innebärande bl.a. en omvänd bevisordning samt verka för en ändring från enhällighet till kvalificerad majoritet i fråga om gemensamma miljöskatter (yrkande 2). Vidare bör Sverige som EU-medlem verka för en effektivare implementering av det femte miljöhandlingsprogrammet (yrkande 3). Enligt yrkande 4 bör man ha en kontrollstation om ett år för att utvärdera hur offentlighetsprincipen tillgodosetts på nationell nivå när det gäller Sveriges miljöarbete i EU. Vidare framhålls att Sverige skall driva på arbetet för ökad offentlighet beträffande EU:s miljöarbete och själv gå före genom att deklarera hur Sverige röstat i ministerrådet (yrkande 5). Betydelsen av att dokument översätts till flera språk samt användningen av informationsteknologin för spridning av relevant miljöinformation till allmänhet och EU:s instanser betonas i yrkande 6. Vidare bör Sverige inom EU verka för att EU i sin handel med u-länder ger information så att dessa smidigt kan anpassa sig till marknadsutvecklingen inom EU (yrkande 9). Sverige bör tillsammans med andra länder i EU använda sig av möjligheten att genomföra informationskampanjer om åtgärdsförslag på miljöområdet i de länder där dessa idéer inte slagit rot (yrkande 14) samt kraftfullt stödja arbetet för framtagande av teknikutvecklande energiprestandanormer i hushållsapparater m.m. (yrkande 16). Inför regeringskonferensen 1996 skall Sverige driva frågan om en omskrivning av unionsfördraget vad avser målen för EU:s energipolitik i enlighet med vad som anförts i motionen (yrkande 17). I motion Jo28 (c) yrkas att Sverige i EU aktivt skall arbeta för en ökad öppenhet mot allmänheten i miljöfrågor (yrkande 1). Enligt motion Jo29 (mp) yrkande 1 skall regeringen i EU verka för att EU:s grundläggande miljöpolitik ändras. En hållbar utveckling av samhället skall vara ett av EU:s grundläggande mål och skrivas in i unionsfördraget (yrkande 2). Vidare skall resurshushållning och miljöskydd vara ett av unionens mål (yrkande 3). I fördraget bör anges att den gemensamma politiken i EU skall leda till en hållbar utveckling och att ett långsiktigt hållbart samhälle måste vara det mål mot vilket alla politiska beslut skall prövas (yrkande 5). Vidare bör regeringen verka för att det i EU blir tillåtet för enskilt medlemsland att gå före, dvs. ha högre miljökrav (yrkande 6) samt att Sverige inte skall behöva sänka miljökraven vad avser de undantag som Sverige fick vid inträdet i EU (yrkande 9).
I ett antal motioner från den allmänna motionstiden i januari 1995 framförs i stort sett samma krav som redovisats ovan när det gäller utgångspunkterna för det svenska miljöarbetet i EU. Det gäller motionerna Jo609 (m) yrkande 7 (strategi och prioriteringar i miljöarbetet inom EU), Jo641 (c) yrkandena 28, 30 och 31 delvis (behålla högsta tillämpade skyddsnivå och höja miljöskyddsnivån i hela Europa, vara pådrivande för att få till stånd ytterligare miljövillkor i EU:s General System of Preferences, Sveriges roll och inriktningen av miljöarbetet i EU), Jo685 (mp) yrkandena 1--5 och 17 (svenska strängare miljö- och hälsoskyddsregler får behållas, enskilda medlemsländer tillåts införa hårdare regler på miljöområdet, medlemslandet med högsta miljöskydd inom EU som norm för EU-åtgärder, miljöskydd som övergripande mål i all EU-policy, miljöskydd som ett av unionens grundläggande mål i unionsfördraget, Sveriges möjligheter att fortsatt få driva egna frågor i alla internationella fora), Jo689 (s) yrkande 2 (samverkan med EU-länderna i miljöarbetet), Jo604 (kds) yrkande 9 (en utvecklad strategi för Sveriges miljöarbete i EU) och K224 (kds) yrkandena 11, 12, 15 och 16 (EU:s gemensamma miljöpolitiska mål, utsläppsnivåer baserade på vad naturen tål, precisera och utveckla den s.k. miljöskyddsgarantin, inga försämringar när Sveriges förhandlingsresultat beträffande miljö omförhandlas).
Enligt motion Jo22 (v) yrkande 6 bör införandet av en koldioxidskatt i EU prioriteras. I motion Jo23 (m) yrkande 5 framhålls att Sverige bör verka för en gemensam nationell miniminivå för koldioxidskatt och en ökad miljörelatering av energiskatter. I motionerna Jo26 (fp) yrkande 1 och Jo27 (kds) yrkande 13 framhålls att Sverige i EU aktivt skall arbeta för en gemensam skatteväxling för miljöns och sysselsättningens skull. Enligt sistnämnda motion skall Sverige offensivt stödja arbetet inom EU vad gäller framtagandet av en gemensam koldioxid-/energiskatt (yrkande 15). I motion Jo29 (mp) yrkas att regeringen i EU driver frågan om skatteväxling som en metod att ekonomiskt knyta ihop ekologi och ekonomi (yrkande 11), att Sverige skall gå före på detta område och skatteväxla (yrkande 12), att regeringen i EU verkar för att miljöskatter används i större utsträckning än i dag (yrkande 13) samt att regeringen i EU verkar för att dessa miljöskatter enbart är minimiskatter (yrkande 14). I motion Jo641 (c) yrkas att Sverige bl.a. skall verka för en lägsta nivå för koldioxidskatt liksom en bred skatteväxling (yrkande 31 delvis). Enligt motion Jo687 (mp) yrkande 15 bör Sverige i ministerrådet verka för att EU:s nuvarande skrivning angående miljöskatter ändras så att miljömässigt motiverade miljöskatter inte blockeras. I motion T225 (mp) yrkande 13 framhålls att Sverige i EU skall verka för att införa en gemensam minimiskatt på koldioxid.
Utskottets överväganden
Som regeringen framhåller bör EU:s politik på samtliga områden bidra till en hållbar utveckling i linje med slutsatserna från 1992 års FN-konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro. Vid 1992 års FN-konferens betonades starkt betydelsen av en hållbar hushållning med naturresurserna och ett bevarande av den biologiska mångfalden. De miljöpolitiska åtgärderna skulle integreras i all politisk ekonomisk verksamhet, och arbetet på att nå en hållbar utveckling skulle vidare grundas på försiktighetsprincipen. Dessa värderingar bör prägla EU:s miljöarbete. I Sverige liksom i de andra EU-länderna har påbörjats ett uppföljningsarbete för att genomföra besluten från konferensen. Det svenska arbetet härmed har nyligen behandlats av riksdagen (1994/95:JoU16, rskr. 306). EU:s uppföljning har bl.a. redovisats i det femte miljöhandlingsprogrammet. I programmet slås bl.a. fast att EU skall sträva mot en fortsatt ekonomisk och social utveckling utan att skada miljön och naturresurserna.
Grunden för det svenska miljöpolitiska arbetet är ett ekologiskt baserat synsätt som tar hänsyn till att vi inte får överskrida gränserna för vad naturen kan bära och en medvetenhet om de komplexa och för störningar känsliga sambanden i natur och miljö. Det fortsatta arbetet i EU skall således utgå från besluten vid Riokonferensen och grundas på en medvetenhet om de ekologiska gränserna för mänskliga aktiviteter. Utnyttjandet av energi- och naturresurser skall ske på ett hållbart sätt. I likhet med regeringen anser utskottet att Sverige kan och bör vara pådrivande i omställningen av sådana produktions- och konsumtionsförhållanden som utgör hot mot miljön och en hållbar utveckling. Sverige bör därför verka för en långsiktig investeringsstrategi inom EU för att ersätta gamla metoder och tekniska lösningar, som inte uppfyller miljökraven, med ny teknik och nya investeringar som förenar ekonomiska krav med ekologiska grundvillkor. Det innebär att Sverige i EU-arbetet skall förena insatserna för en bättre miljö med åtgärder för att skapa nya arbetstillfällen. Som framhålls i skrivelsen måste den i medlemsländerna högsta tillämpade ambitionsnivån gälla som utgångspunkt för det svenska miljöpolitiska arbetet i EU. Någon sänkning av normerna i Sverige bör således ej ske. Utskottet delar regeringens uppfattning när det gäller behovet av framförhållning i de frågor som kommer upp till beredning och beslut inom EU för att ha framgång i genomförandet av den svenska strategin för det miljöpolitiska arbetet. Det svenska miljöarbetet i EU kommer att i stor utsträckning inriktas på att påverka EU:s lagstiftningsarbete för att nå gemensamma lösningar som är till fördel för miljön. Samtidigt skall Sverige naturligtvis fortsätta att driva en aktiv nationell miljöpolitik. Detta är också viktigt för trovärdigheten i vårt pådrivande arbete inom EU.
Förhållandet mellan ekonomisk tillväxt och ekologiskt tillstånd är komplext. Vissa utsläpp och andra miljöeffekter ökar med en ökad ekonomisk aktivitet. Andra former av miljöproblem minskar när välståndet stiger. Allmänt kan dock sägas att den ekonomiska utvecklingsmodell som nu råder i industriländerna inte är förenlig med de ekologiska grundvillkoren. Europa måste bli en internationell föregångare när det gäller att åstadkomma en tillväxt som förenar sunda ekonomiska villkor med de ekologiska villkoren. Som regeringen framhåller är det positivt att EG-kommissionen tar upp och diskuterar dessa viktiga frågor (kommissionens skrift om ekonomisk tillväxt och miljö). En fortsatt diskussion är viktig för att arbetet inom EU skall kunna styras mot en hållbar utveckling. Sverige bör således stödja den analys om förhållandet mellan tillväxt och miljö som förs fram av kommissionen. Utgångspunkten är att ekonomisk tillväxt och en hållbar utveckling kan gå hand i hand om tillräckliga styrmedel finns.
I EU:s vitbok om tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning ägnas ett avsnitt åt diskussioner om en ny utvecklingsmodell. Där beskrivs hur naturresurser, inkl. luft och vatten, överutnyttjas vilket leder till omfattande miljöförstöring. Samtidigt är arbetskraften underutnyttjad med stor arbetslöshet som följd. Sammantaget leder detta till stora välfärdsförluster. Flera områden nämns där nytänkande måste ske för att utvecklingen skall vändas i en hållbar inriktning. Det gäller bl.a. beskattningen, subventioner, konkurrens, infrastruktur, markanvändning, stadsplanering m.m. I likhet med regeringen anser utskottet att de nya tankegångar om en ny utvecklingsmodell som presenteras i vitboken bör stödjas av Sverige. Sverige bör vara pådrivande i omställningen av de produktions- och konsumtionsförhållanden som i dag utgör ett hot mot miljön. I första hand gäller det omställningen inom tre för det ekonomiska livet centrala områden, nämligen transportsystemet, energisystemet och livsmedelsförsörjningen i vid mening (från jordbruk över livsmedelsindustri och konsumtion till avfallshantering). Sverige skall verka för att gamla metoder och tekniska lösningar som inte fyller miljökraven genom nya investeringar så snabbt som möjligt ersätts med ny teknik som förenar ekonomiska krav med ekologiska grundvillkor. Av stor betydelse i detta sammanhang är stödet till forskning, utveckling och spridning av ny miljövänlig teknik.
Som framhålls i skrivelsen är fördragen grunden för EU:s politik. Nästa översyn av fördragstexten sker genom regeringskonferensen år 1996. Många frågor kommer att behandlas i samband därmed, och Sverige bör -- som en del i en samlad politik inför konferensen -- lyfta fram miljöfrågorna. En fortsatt förstärkning av principer om hållbar utveckling, integrering av miljöhänsyn i alla samhällssektorer, en hög ambitionsnivå i EU:s miljölagstiftning och möjligheter att gå före nationellt tillhör de viktiga frågorna. Enligt utskottets mening bör Sverige verka för att principen om en hållbar utveckling införs i EU:s grundläggande fördragstexter. Även frågan om den offentliga insynen i EU bör uppmärksammas i detta sammanhang. Danmark har tidigare tagit ett viktigt initiativ som syftar till ökad öppenhet i rådsarbetet. Det danska förslaget innebär bl.a. fler öppna rådsdebatter, avskaffande av möjligheten att hemlighålla omröstningsresultat och obligatoriskt offentliggörande av rådsprotokoll när rådet agerar som lagstiftare. Regeringen har nyligen i ett interpellationssvar (prot. 1994/95:97) deklarerat att man har för avsikt att stödja det danska förslaget och Sverige har dessutom presenterat vissa tilläggsförslag. Förslagen går ut på att offentliggöra det sista utkastet till rådsbeslut i lagstiftningsärenden innan rådet fattar beslut. Avsikten med det svenska förslaget är att underlätta en offentlig granskning av rådets arbete och att ge medierna och den intresserade allmänheten tillgång till ett mer omfattande underlag inför avgöranden i rådet. Förslagen är nu föremål för rådsbehandling, och ett beslut kan väntas i slutet på maj 1995. Enligt regeringen förbereds inom Justitiedepartementet en konferens om öppenhet inom EU som skall hållas under hösten 1995. Bland de inbjudna kommer det att finnas företrädare från alla EU:s medlemsländer och från gemenskapens institutioner. Frågan om ökad öppenhet i EU är enligt regeringen en prioriterad fråga som kommer att lyftas fram från svensk sida inför regeringskonferensen år 1996.
Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att det föreligger en stor politisk samstämmighet när det gäller utgångspunkterna för den svenska miljöpolitiken och inriktningen av det fortsatta miljöarbetet. Detta gäller såväl nationellt som internationellt. Genom medlemskapet i EU förbättras Sveriges möjligheter att bekämpa såväl inhemska som gemensamma miljöproblem och med kraft driva det miljöpolitiska arbetet framåt inom gemenskapen. Enligt utskottets mening är det i sig värdefullt att vår EU-politik på miljöområdet kan utformas i så stor politisk enighet som möjligt. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att syftet med motionerna Jo22 (v) yrkande 1, Jo23 (m) yrkandena 1--4, Jo26 (fp) yrkandena 2--4, Jo27 (kds) yrkandena 1--6, 9, 14, 16 och 17, Jo28 (c) yrkande 1, Jo29 (mp) yrkandena 1--3, 5, 6 och 9, Jo609 (m) yrkande 7, Jo641 (c) yrkandena 28, 30 och 31 delvis, Jo685 (mp) yrkandena 1--5 och 17, Jo689 (s) yrkande 2, Jo604 (kds) yrkande 9 och K224 (kds) yrkandena 11, 12, 15 och 16 i allt väsentligt är tillgodosett. Någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida kan därmed inte anses erforderlig.
För att åstadkomma den önskade omställningen behövs utöver en långsiktig och väl utformad investeringsstrategi och effektiva miljöregler även ekonomiska styrmedel. Sverige bör därför även i fortsättningen på ett samlat sätt driva frågorna om energirelaterade skatter. Ett viktigt sådant styrmedel är en koldioxidskatt (föreslås i vitboken). I likhet med regeringen anser utskottet att Sverige bör verka för en gemensam miniminivå för beskattning av koldioxidutsläpp. I vitboken diskuteras också genomförande av en s.k. skatteväxling -- dvs. att resursförbrukning beskattas högre och arbetskraft lägre än nu. I det arbete som pågår inom EU på detta område bör Sverige vara aktivt. Som redovisas i skrivelsen ankommer det på medlemsländerna själva att ta initiativ på skatteväxlingsområdet. Från svensk synpunkt är det viktigt att medlemsländerna själva kan introducera skatter på miljöområdet. Som framhålls i skrivelsen bör de analyser som Utredningen om förutsättningar för en ökad miljörelatering av skattesystemet (dir. 1994:11) skall utföra kunna komma till nytta i detta sammanhang. Utvecklingen av s.k. gröna nationalräkenskaper, som ger bättre information om viktiga samband mellan miljö och ekonomi, kan bidra till att förverkliga de miljöpolitiska målen och till att vidtagna åtgärder kan utvärderas på ett effektivt sätt. Sådant utvecklingsarbete pågår i flera länder, och det vore en stor fördel om EU tar aktiv del i detta arbete för att få till stånd en ökad samordning. Sverige bör därför stödja förslagen i EG-kommissionens femte miljöhandlingsprogram om bl.a. utveckling av gröna nationalräkenskaper. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Jo22 (v) yrkande 6, Jo23 (m) yrkande 5, Jo26 (fp) yrkande 1, Jo27 (kds) yrkandena 13 och 15, Jo29 (mp) yrkandena 11, 12, 13 och 14, Jo641 (c) yrkande 31 delvis, Jo687 (mp) yrkande 15 och T225 (mp) yrkande 13 i den mån de inte kan anses tillgodosedda.
Försurning och klimatpåverkan
Skrivelsen
Enligt regeringen bör Sverige i alla sammanhang verka för att öka kunskapen inom EU om försurningsskadorna och inrikta åtgärdsarbetet på sådant sätt att nedfallet av försurande ämnen i hela Europa långsiktigt underskrider de kritiska belastningsgränserna för vad naturen kan bära. I detta syfte bör Sverige inom unionen arbeta för att få till stånd kostnadseffektiva lösningar och utveckla bl.a. gemensamma ekonomiska styrmedel och tekniska krav samt verka för en samhällsplanering som bidrar till att minska utsläppen av försurande ämnen och klimatgaser. Att ett system med hållbarhetskrav i kombination med tillverkaransvar för bilarnas utrustning för avgasrening införs skall vara ett prioriterat krav. Inom transportsektorn är det särskilt viktigt att minska kväveoxid- och koldioxidutsläppen samt utsläppen av flyktiga kolväten (VOC). Sverige bör även i fortsättningen på ett samlat sätt driva frågorna om energirelaterade skatter -- särskilt koldioxidskatt -- och verka för att EU driver på klimatarbetet i andra mellanstatliga organ, särskilt inom FN:s ramkonvention om klimatförändringar.
Sverige bör verka för att EU utnyttjar sin position inom andra mellanstatliga organ i syfte att främja en långsiktigt hållbar utveckling inom energi-, industri- och transportsektorerna. Detta är särskilt viktigt inom konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar, klimatkonventionen och FN:s expertorgan för luftfart (ICAO) och sjöfart (IMO).
Motionerna
Enligt motion Jo21 (m) bör Sverige i samarbetet inom EU beakta de möjligheter och fördelar som fjärrvärme medför för miljön. I motion Jo22 (v) yrkande 2 framhålls betydelsen av det sektorsövergripande arbete som behövs för att minska försurningsproblematiken och åtgärder för att minska utsläppen av försurande ämnen från transportsektorn (yrkande 3). Enligt motionärerna skall försiktighetsprincipen gälla i arbetet med att minska risken för klimatförändringar (yrkande 4). EU:s koldioxidutsläpp skall minska med minst 20 % till år 2005 (yrkande 5). Enligt motion Jo23 (m) yrkande 6 bör arbetet med trafik och miljö inriktas på renare och effektivare fordon. Enligt yrkande 7 bör EU:s klimatstrategi skärpas när det gäller minskade utsläpp av koldioxid. I motion Jo26 (fp) yrkas att regeringen skall verka för att ytterligare åtgärder vidtas mot transportsektorns miljöpåverkan (yrkande 5). Energisektorn bör avregleras och subventionerna avskaffas (yrkande 6). Enligt motion Jo27 (kds) yrkande 12 bör Sverige i EU verka för ett offensivt klimatarbete innebärande nödvändiga reduktionsmål samt tillräckliga åtgärder för att nå dessa. Vidare bör subventioner till icke förnybara energislag fasas ut (yrkande 18), och alla transportslag skall bära sina totala kostnader (yrkande 21). Inom det s.k. TEN-samarbetet bör utbyggnaden av snabbtågsnätet och främjandet av järnvägstrafik med standardlok prioriteras (yrkande 22). En fond för fartygstrafiken bör upprättas dit fartyg utan katalysatorteknik betalar och där stöd utgår till fartyg som investerar i denna teknik (yrkande 23). Vidare bör Sverige samverka med övriga EU-länder när det gäller forskning, utveckling och etablering av effektiva kollektivtrafiksystem (yrkande 24) samt aktivt driva på arbetet med ett direktiv med kraftigt skärpta krav vad gäller energiförbrukning (yrkande 25). Vidare skall Sverige i EU verka för en gemensam strategi för introducering av motoralkoholer (yrkande 26). I motion Jo28 (kds) yrkande 2 framhålls att Sverige i EU bör driva på arbetet med bioenergi. Enligt motion Jo29 (mp) bör transportarbetet minska och järnvägssatsningar prioriteras (yrkande 16). Regeringen bör i EU driva målet att utsläpp av NOx skall minskas med 70 % till år 2005 (yrkande 17). Vidare bör regeringen verka för att svavelhalten i fartygsbränslen sänks till 0,1 % och att en handlingsplan tas fram för detta (yrkande 18) samt att alternativa bränslen prioriteras (yrkande 19). Mineraloljedirektivet bör förändras vad avser beskattning av förnybara bränslen i förhållande till fossila (yrkande 20).
Under den allmänna motionstiden i januari 1995 har en rad motioner väckts om försurning och klimatpåverkan vars innehåll till stora delar överensstämmer med de ovan redovisade yrkandena. Det gäller motionerna T225 (mp) yrkandena 12 och 15 (maximikrav på utsläpp på de fyra största växthusgaserna, granskning av EU:s internationella agerande i klimatfrågan), Jo605 (kds) yrkande 6 delvis (skärpning av EU:s förbränningsdirektiv), Jo609 (m) yrkandena 11--13 (Sveriges klimatvårdande uppgifter vad gäller klimatpolitiken inom EU, ekonomiska styrmedel för kväveoxider, miljökrav på fartyg som löper mellan hamnar inom EU) och Jo685 (mp) yrkande 16 (miljöanpassning av EU:s transportprogram).
Utskottets överväganden
Som framhålls i skrivelsen är försurningen av mark och vatten ett av de mest allvarliga miljöproblemen i Sverige och hotar den biologiska mångfalden. Försurningen utgör också ett allvarligt hot mot den långsiktiga produktionsförmågan hos skogsmarken och påverkar därigenom försörjningen från en av Sveriges viktigare basnäringar. Utsläppen av kväveoxider bidrar dessutom till en storskalig övergödning -- eutrofiering -- av mark- och havsområden. Genom inhemska åtgärder har utsläppen av försurande ämnen kraftigt reducerats. Det fortsatta arbetet måste i hög grad riktas mot Europas utsläpp. Ungefär hälften av svavel- och kvävedepositionen i Sverige kommer från andra EU-länder, och ett aktivt arbete inom EU är därför nödvändigt. Försurning av mark och vatten i Sverige är, till skillnad från i stora delar av Europa, en framträdande miljöfråga beroende på Sveriges kalkfattiga berggrund. Däremot orsakar samma luftföroreningar andra allvarliga miljöproblem som försämrad luftkvalitet och förhöjda nitrathalter i dricksvatten samt förstöring av byggnader m.m. Som regeringen anför måste en svensk EU-strategi beakta denna omständighet. Det är viktigt att gränsöverskridande effekter får större tyngd i EU:s arbete med luftföroreningar. Den kompetens som byggts upp inom konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar samt i arbetet med EG:s regler om individuell miljöprövning av fasta anläggningar bör utnyttjas av EU i det fortsatta arbetet med att begränsa luftföroreningar. Sverige bör ta upp dessa frågor i såväl forskningssammanhang som inför den fortsatta uppbyggnaden av den europeiska miljöbyråns verksamhet.
Enligt skrivelsen har Sverige vid det första ministerrådsmötet sedan EU-inträdet i mars 1995 fått gehör för sitt förslag att en strategi för försurningsfrågorna skall utarbetas inom EU. Inom kommissionen pågår arbete med bl.a. ett nytt direktiv om svavelhalt i oljeprodukter och en översyn av direktivet om utsläpp från stora förbränningsanläggningar. I likhet med regeringen anser utskottet att Sverige bör verka för att det fastställs högsta tillåtna svavelhalter i alla slags oljeprodukter och bränslen samt normer för utsläpp från raffinaderiernas processutsläpp. Utgångspunkt för detta arbete bör vara nu gällande svenska krav. Sverige bör också delta aktivt i arbetet med att sätta nya gränsvärden för utsläpp av svaveldioxid och kväveoxid från nya stora förbränningsanläggningar. Utskottet delar regeringens uppfattning beträffande utsläppen från större och mindre anläggningar. Gränsvärdet för svavel bör halveras för större anläggningar, och dessutom bör gränsvärden även gälla för de små. När det gäller kväveoxider bör gränsvärdet för stora anläggningar minskas med minst 70 % och avsevärt skärpas för de mindre. På sikt bör utsläppsvärdena närma sig nollnivån. Vidare bör tids- och reduktionsplanerna för befintliga anläggningar skärpas minst enligt vad som följer av det nya svavelprotokollet inom ECE.
Sverige står för en knapp femtiondel av EU-ländernas koldioxidutsläpp. Eftersom miljöeffekterna är desamma oavsett var utsläppen sker betyder det mycket om EU kan påverkas att vidta effektiva åtgärder. Som regeringen konstaterar kan åtgärder mot koldioxidutsläpp få långtgående ekonomiska och sociala konsekvenser för industriländerna. Sverige kommer jämfört med andra länder att möta högre kostnader för att uppnå en minskning av utsläppen av koldioxid. Detta innebär att det är viktigt att Sverige bidrar till att en kostnadseffektiv politik förs inom EU. Det fortsatta klimatarbetet bör inriktas på alla utsläpp av växthusgaser och inbegripa alla sektorer. När det gäller åtgärder bör man sträva efter koordinerade insatser inom de områden som påverkar den internationella konkurrenskraften. Som framgår av skrivelsen skall det av EU uppsatta målet, att år 2000 stabilisera utsläppen av koldioxid inom EU på 1990 års nivå, uppnås genom en kombination av åtgärder. Målet bör enligt EU uppnås genom energieffektivisering (SAVE), förnybara energislag (ALTENER) och koordinerad energi- och koldioxidbeskattning samt genom nationella program. Som framhålls i skrivelsen bör Sverige verka för att EU-länderna genomför en gemensam klimatpolitik och att klimatfrågorna ges en större tyngd i EG:s ekonomiska politik och inom andra politikområden. Som utskottet anfört ovan (se s. 21) bör Sverige fortsätta att driva frågan om en gemensam koldioxid- och energibeskattning på miniminivå inom EU. Den pågående översynen av mineraloljedirektivet har också stor betydelse för att minska förbrukningen av fossila bränslen. Sverige bör i de internationella förhandlingarna systematiskt bidra till att EU intar en pådrivande roll i miljöarbetet.
Enligt utskottets mening ligger det anförda väl i linje med syftet i motionerna Jo21 (m), Jo22 (v) yrkandena 2, 4 och 5, Jo23 (m) yrkande 7, Jo26 (fp) yrkande 6, Jo27 (kds) yrkandena 12, 18, 25 och 26, Jo28 (c) yrkande 2, Jo29 (mp) yrkandena 17, 19 och 20, T225 (mp) yrkandena 12 och 15, Jo605 (kds) yrkande 6, Jo609 (m) yrkandena 11 och 12. Något särskilt riksdagsuttalande synes därmed inte påkallat varför motionerna avstyrks i berörda delar.
Transporterna är i Sverige den i särklass största källan till utsläpp av kväveoxider som medverkar till både försurning och övergödning. Utskottet anser i likhet med regeringen att Sverige därför bör agera för åtgärder inom transportsektorn på olika nivåer och inom flera ämnesområden som bidrar till att utveckla ett miljöanpassat transportsystem. Det gäller bl.a. arbetet med att skärpa de tekniska kraven på fordon och bränslen, genomförande av principen om kostnadsansvar och arbetet med gemensamma riktlinjer för en markanvändning som medverkar till att begränsa trafikarbetet. Som framhålls i skrivelsen skall Sverige aktivt arbeta för en utveckling mot minskade koldioxidutsläpp från trafiken. Detta kan åstadkommas bl.a. genom att avsevärt minska bränsleförbrukningen hos personbilar, och i detta arbete kan såväl ekonomiska styrmedel som teknikkrav bli aktuella. Frågan om en beskattning av koldioxid eller andra ekonomiska styrmedel med samma effekt och utformade som gemensamma minimibestämmelser bör drivas även fortsättningsvis. Sverige bör vid agerande i de olika fora som behandlar transportfrågor verka utifrån en helhetssyn. Transporternas sektorsansvar bör vidareutvecklas inom EU, och sektorn bör, inom ramen för en på unionsplanet offensiv miljöstrategi, ges ansvaret för att förverkliga ett miljöanpassat europeiskt transportsystem. Utgångspunkt för det fortsatta arbetet är EU:s vitbok om transporter liksom miljöministrarnas dokument om trafik och miljö från december 1994.
Inom unionen pågår för närvarande ett arbete med att revidera de direktiv som rör avgasutsläpp från olika fordonstyper. Vid halvårsskiftet 1995 förväntas ett förslag om skärpta gränsvärden att gälla från år 2000 för lätta fordon. Ett förslag till skärpta krav för lätta lastbilar och små bussar beräknas kunna behandlas i ministerrådet under våren 1995. Sverige tillämpar i dag ett system med hållbarhetskrav i kombination med tillverkaransvar för utrustning för avgasrening. Som redovisas i skrivelsen driver Sverige med mycket hög prioritet frågan om att unionen skall införa ett liknande system. Enligt det ovan nämnda rådsdokumentet om trafik och miljö bör målet vara att ett system skall vara infört i EU senast år 2000. Hittills har EU:s arbete med bilavgaser präglats av vad som vid den aktuella tidpunkten anses tekniskt möjligt. Som regeringen framhåller bör Sverige driva frågan att preciseringen av kommande kravnivåer i högre grad bör utgå från vad som är motiverat med tanke på miljösituationen. Som ett led i denna strategi driver Sverige frågorna om utsläppskrav vid kallstarter och miljöklasssystem kopplat till ekonomiska styrmedel. Sverige bör även verka för att ett miljöklassystem för dieselbränslen och bensin, motsvarande det svenska, införs inom EU. När det gäller kväveoxidutsläppen från tunga fordon bör kravnivåerna skärpas kraftigt vilket stimulerar utvecklingen av reningsteknik. Det ligger i svenskt intresse att ett förslag med hög ambitionsnivå läggs fram när det gäller arbetsmaskiner och traktorer. Inriktningen bör vara att kraven på sikt skall motsvara de krav som ställs på tunga vägfordon.
EU-medlemskapet ger även ökade möjligheter för bättre trafikmiljö avseende sjöfart och luftfart. Av särskild vikt är att fastställa krav på sjöfartens drivmedel, där normer i dag helt saknas. Som anförs i skrivelsen bör Sverige verka för att fartyg i reguljär trafik på Nordsjön och Östersjön inte tillåts använda olja med högre svavelhalt än 0,5 viktprocent. Så långtgående avgaskrav bör ställas på fartyg som motsvarar vad som kan uppnås med katalytisk avgasrening. Sverige skall dessutom arbeta för skärpta bestämmelser för flygets utsläpp av bl.a. kväveoxider. EU bör utnyttja alla möjligheter att spela en aktiv roll inom ICAO och IMO för att minska utsläppen av luftföroreningar.
Både i regeringens skrivelse och i de motioner som rör trafikens miljöanpassning framhålls att Sverige aktivt bör delta i miljöanpassningen av EU:s trafikpolitik. Även om vissa av de krav som förs fram i motionerna rör enskildheter som, helt eller delvis, avviker från eller inte särskilt berörs i den av regeringen förordade handlingslinjen finner utskottet att det råder en stor samstämmighet när det gäller den huvudsakliga inriktningen av det miljöpolitiska arbetet inom transportsektorn. Den förordade handlingslinjen på detta område avviker inte heller från den som riksdagen nyligen uttalat sitt stöd för (se 1994/95:TU13 och 14, rskr. 230 och 231). Enligt utskottets mening får syftet med motionerna Jo22 (v) yrkande 3, Jo23 (m) yrkande 6, Jo26 (fp) yrkande 5, Jo27 (kds) yrkandena 21--24, Jo29 (mp) yrkandena 16 och 18, Jo609 (m) yrkande 13 och Jo685 (mp) yrkande 16 därmed anses tillgodosett. Motionerna avstyrks således i berörda delar.
Kemikalier
Skrivelsen
Enligt regeringen bör Sverige verka för att EU utvecklar kemikaliekontrollen ytterligare. Sverige bör verka för att riskreduktionsarbetet inom EU utvecklas. Det gäller också att få en avsevärt ökad tillämpning i EU av försiktighetsprincipen och substitutionsprincipen i fråga om såväl allmänkemikalier som bekämpningsmedel. En speciell satsning görs på de områden där Sverige fått särskilda lösningar i anslutningsfördraget.
Motionerna
Enligt motion Jo22 (v) yrkande 9 skall Sverige verka för producentansvar inom hela EU för varor och kemikalier samt att tillämpningen av substitutionsprincipen och försiktighetsprincipen skall gälla inom EU (yrkande 10). I motion Jo27 (kds) yrkande 19 framhålls att Sverige skall verka för att EU upprättar en avvecklingsplan för alla svårnedbrytbara, bioackumulerbara ämnen samt för in detta som ett mål vid revideringen av EU:s femte miljöhandlingsprogram. Sverige skall i EU ta initiativ till ett direktiv som förbjuder alla typer av klorkemikalier vid pappermassatillverkning (yrkande 20). I motion Jo28 (c) yrkande 4 framförs krav när det gäller PVC och Sveriges agerande i EU. Enligt motion Jo29 (mp) yrkande 4 skall regeringen i EU verka för att försiktighetsprincipen och substitutionsprincipen skrivs in i unionsfördraget och blir grundläggande i EU:s lagstiftning. Regeringen skall vidare verka för att användning av alla svårnedbrytbara och bioackumulerade ämnen upphör och att detta skrivs in i miljömålen (yrkande 23) samt att konkreta avvecklingsplaner med tydliga mål för avveckling tas fram för tungmetaller, klorerade lösningsmedel och PVC (yrkande 24). Regeringen bör i EU ta initiativ till att s.k. hormongifter, miljögifter med hormonliknande utseende, uppmärksammas (yrkande 25). Avvecklingsplaner för i första hand nonylfenol och DEHP bör tas fram (yrkande 26), och miljögifter som påverkar endokrina system skall ersättas enligt substitutionsprincipen och försiktighetsprincipen (yrkande 27).
Under den allmänna motionstiden i januari 1995 har en rad yrkanden väckts som till stora delar överensstämmer med de ovan redovisade yrkandena beträffande kemikaliekontrollen. Det gäller motionerna Jo641 (c) yrkandena 29 och 31 delvis (en strategi för tillämpning av utbytesprincipen inom EU och en analys av principens legala status i förhållande till EU:s regelverk rörande handeln), Jo685 (mp) yrkandena 6--8 (försiktighetsprincipen och utbytesprincipen skrivs in i unionsfördraget, avvecklingsplaner för särskilt farliga ämnen, alla svårnedbrytbara och naturfrämmande ämnen skall avvecklas) och Jo687 (mp) yrkandena 10--12 (att Sverige permanent får behålla övergångsreglerna på kemikalieområdet, att EU som mål för sin kemikaliepolitik anger att alla svårnedbrytbara och naturfrämmande ämnen skall avvecklas, att försiktighetsprincipen och utbytesprincipen blir grundläggande i EU:s lagstiftning och att de skrivs in i unionsfördraget).
Utskottets överväganden
Den svenska kemikaliekontrollen utgår från en ansvarsfördelning som bygger på att det är företag och andra som hanterar kemikalier som bär ansvaret för att kemikaliekontrollens mål uppnås. Inom EU har en utveckling i denna riktning inletts. Fortfarande utgår dock regelsystemen inom EU, de som nu utvecklas, ofta från ett synsätt som lägger större ansvar för problemlösningar på regeringar och myndigheter än det svenska. Som regeringen anför bör Sverige därför verka för att utvecklingen mot ett större ansvar för företag och andra påskyndas och får genomslag i regler och direktiv. Sverige bör verka för att kommissionen ägnar större uppmärksamhet åt kemikaliekontrollen inom EU samt utarbetar en gemensam kemikaliepolicy för alla direktoraten. EU har påtagit sig att inom vissa områden söka utveckla sina regler så att de når samma skyddsnivå som de svenska. Utskottet anser i likhet med regeringen att en särskild satsning bör göras för att driva på detta arbete.
EU:s program för kunskapsuppbyggnad om existerande ämnen är mycket viktigt i detta sammanhang. Kunskapen måste dock föras vidare till dem som hanterar och väljer mellan olika kemikalier. Som framhålls i skrivelsen är information om kemikaliers risker m.m. en basfunktion i kemikaliekontrollen. Det finns vidare inom EU ett behov av att utveckla metoder att begränsa förekomsten av kemikalier som ett medel för riskreduktion. Sverige bör, som framhålls i skrivelsen, självfallet medverka till en utveckling mot mindre skadliga produkter. Utöver de kemikalier som kunde urskiljas i samband med medlemskapsförhandlingarna finns åtskilliga andra som har sådana egenskaper att användningen av dem bör begränsas eller upphöra. Kommissionen har påbörjat ett arbete med att inhämta uppgifter för att bedöma riskerna med kemiska ämnen och produkter. Som regeringen konstaterar bör de svenska erfarenheterna av riskbegränsningsarbetet kunna leda till ett offensivt EU-arbete för begränsningar av skadliga kemiska ämnen och produkter.
Försiktighetsprincipen och substitutionsprincipen, dvs. att byta ut farliga ämnen mot mindre farliga om sådana finns att tillgå, skall vara vägledande i arbetet med kemikaliekontrollen. Det gäller således att få en avsevärt ökad tillämpning av substitutionsprincipen och försiktighetsprincipen i fråga om såväl allmänkemikalier som bekämpningsmedel. Som framhålls i skrivelsen är det av stor betydelse att få substitutionsprincipen inskriven i det nya direktivet om bekämpningsmedel som används utanför jordbrukssektorn, biociddirektivet.
Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att de riktlinjer som regeringen angivit för det svenska arbetet med kemikaliekontroll inom EU i viktiga avseenden överensstämmer med motionärernas yrkanden. Den stora utmaningen framöver ligger i att kunna fortsätta att ytterligare utveckla kemikaliekontrollen inom EU efter de riktlinjer som tillämpas i Sverige. Det är mycket angeläget att EU har en hög ambitionsnivå för kontrollen av kemikalier och bekämpningsmedel. Sverige måste därför vara pådrivande i EU:s arbete inom kemikaliekontrollen, framför allt i EU:s ministerråd och i kommissionens arbets- och expertgrupper. Regeringens avsikt att etablera bilaterala kontakter med miljöministerierna för att förmedla den svenska synen på hur kemikaliearbetet bör bedrivas kan säkerligen påskynda utvecklingen i önskad riktning. Utskottet vill tillägga att det nationella agerandet (i fråga om t.ex. producentansvaret) självfallet är en naturlig grund för arbetet inom EU. Det anförda innebär att syftet med motionerna Jo22 (v) yrkandena 9 och 10, Jo27 (kds) yrkandena 19 och 20, Jo28 (c) yrkande 4, Jo29 (mp) yrkandena 4, 23--27, Jo641 (c) yrkandena 29 och 31 delvis, Jo685 (mp) yrkandena 6--8 samt Jo687 (mp) yrkandena 10--12 i stora delar kan anses tillgodosett. Yrkandena påkallar således ingen ytterligare riksdagens åtgärd.
Kretsloppsanpassning av varusektorn och åtgärder på avfallsområdet
Skrivelsen
Enligt regeringen bör Sverige verka för en samsyn inom EU med högt ställda mål vad gäller kretsloppsanpassad varuhantering. Däremot bör de enskilda länderna ges stor frihet att utforma medel och metoder att nå dessa mål. Sverige bör arbeta för en gemensam policy på avfallsområdet. Det är också viktigt att producenterna inom gemenskapen tar ansvar för varans miljöbelastning under hela dess livscykel.
Motionerna
Enligt motion Jo22 (v) yrkande 11 bör kretsloppsprincipen och avfallsminimering vara ett övergripande mål vid utformning av EU:s direktiv och förordningar. Export av miljöfarligt avfall från EU till länder som saknar möjlighet att ta emot avfallet på ett miljömässigt adekvat sätt skall förbjudas och stoppas (yrkande 12). Sverige skall verka för att få fram förpacknings- och retursystem som kan användas inom hela EU (yrkande 13). I motion Jo27 (kds) yrkande 10 framhålls behovet av en övervakningsfunktion inom EU för att förhindra export till u-länder av produkter förbjudna inom EU. Enligt Miljöpartiets motion Jo29 yrkande 28 bör regeringen i EU verka för att avfallsminimering skall styra utformningen av EU:s avfallsdirektiv och förordningar. Detta krav återfinns även i de under den allmänna motionstiden år 1995 väckta motionerna Jo685 (mp) yrkande 9 och Jo687 (mp) yrkande 13. I dessa motioner yrkas vidare att nuvarande avfallsdirektiv skrivs om eller helt avskrivs (yrkandena 10 resp. 14). Enligt motion Jo685 bör regeringen i EU verka för att EU följer Baselkonventionen (yrkande 11).
Utskottets överväganden
Producenterna har en betydelsefull roll när det gäller att kretsloppsanpassa produkter som tillverkas. De har ett inflytande över avfallets sammansättning och nyttiggörande. Diffusa utsläpp knutna till människors rörlighet och varors livscykel överskuggar alltmer de tydliga punktutsläppen från industrier och energianläggningar. Effekterna uppträder ofta med lång fördröjning, och sambanden mellan direkta och indirekta skador av olika verksamheter är komplexa. Som regeringen anför är det, inför det fortsatta arbetet med att förmå producenterna att ta ett aktivt miljöansvar, angeläget att en samsyn om miljökrav på produkter nås inom EU. Sverige bör därför verka för att ett regelverk med en hög ambitionsnivå utarbetas på gemenskapsnivå för kretsloppsanpassad varuhantering. Detta är viktigt mot bakgrund av att vi är en del av den inre marknaden och att en så stor del av vår varuhandel sker med EU-länder. Med utgångspunkt i producentansvaret bör Sverige verka för att medlemsstater i EU skall sträva mot specificerade högt ställda mål i fråga om resurshushållning och minskad miljöpåverkan från varusektorn. Som anförs i skrivelsen är det av största betydelse att Sverige och övriga medlemsstater, inom ramen för de övergripande mål och regler som medlemsstaterna enats om och med beaktande av producenternas ansvar, ges stor frihet att utforma sina egna medel och metoder för att nå målen i kretsloppsarbetet. Regeringens avsikt, att inledningsvis fördjupa kontakter med EU-länder som har erfarenheter från arbete med producentansvars- och kretsloppsfrågor, bör skapa goda förutsättningar för att åstadkomma ett ändamålsenligt regelverk på gemenskapsnivå för kretsloppsanpassad varuhantering.
Utskottet delar regeringens uppfattning att Sverige aktivt bör verka för att EU:s arbete med prioriterade avfallsströmmar leder till en samsyn som minskar resursförbrukning och underlättar återvinning. Projektet syftar till en ökad återvinning och återanvändning. Sverige bör vidare arbeta aktivt för en gemensam policy för avfallshantering inom EU och en standardisering av avfallskaraktärisering. Som regeringen framhåller är det viktigt att direktiv inte i detalj reglerar tekniska och andra lösningar utan är baserade på belastningsnivåer, dvs. utifrån en bedömning av vad naturen kan bära. De totala mängderna avfall i Europa bör minskas genom material- och energiåtervinning och det farliga avfallet minimeras. Detta kan ske genom att producenternas ansvar betonas och genom att ekonomiska styrmedel används i större utsträckning. EU:s princip att varje land har ansvar för sitt eget avfall och restprodukter bör omsättas i konkreta planer för att förebygga avfall och för en miljöriktig avfallshantering. En gemensam europeisk strategi för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling är önskvärd i det fortsatta arbetet. Som framgår av skrivelsen pågår en revidering av EU:s avfallspolicy med sikte på ett kommissionsbeslut under första halvåret 1995. Sverige bör aktivt påverka utformningen av gemensamma minimibestämmelser för till exempel avfallsdeponering och energiutvinning från avfall.
Enligt regeringen skall Sverige verka för en förändring av Baselkonventionen så att ett totalförbud mot export av farligt avfall från OECD-länder till icke OECD-länder införlivas i konventionen. Utskottet delar regeringens uppfattning. Enligt uppgift har kommissionen också presenterat ett förslag om ändring i Baselkonventionen som innebär ett förbud mot export av miljöfarligt avfall från rika till fattiga länder för återvinning. Detta kompletterar det redan tidigare gällande förbudet mot sådan export för deponering. Sverige bör nu också verka för att motsvarande förändring görs av EU:s förordning om transport av avfall. Ett förbud skall enligt kommissionens förslag vara genomfört senast den 1 januari 1998.
Den syn på avfallshantering och kretsloppsanpassad samhällsutveckling som redovisats ovan avviker inte på något avgörande sätt från vad riksdagen tidigare i stor enighet uttalat eller från vad som nu anförts i berörda motioner. Enligt utskottets bedömning kan syftet med motionerna Jo22 (v) yrkandena 11--13, Jo27 (kds) yrkande 10, Jo29 yrkande 28, Jo685 (mp) yrkandena 9--11 samt Jo687 (mp) yrkandena 13 och 14 därmed i allt väsentligt anses tillgodosett. Yrkandena påkallar således ingen ytterligare riksdagens åtgärd.
Biologisk mångfald
Skrivelsen
Enligt regeringen bör Sverige aktivt verka för att integreringen av biologisk mångfald inom alla samhällsområden genomförs konsekvent inom EU i syfte att likställa målet att bevara den biologiska mångfalden med produktionsmålen. Sverige bör aktivt verka för att miljöanpassa jordbruks- och fiskeripolitiken inom EU och en svensk strategi för detta bör utvecklas. Arbetet inom unionens gemensamma naturvårdspolitik, inkl. inrättandet av skyddade områden, bör aktivt stödjas.
Motionerna
I motion Jo22 (v) yrkande 7 framhålls bevarandet av biologisk mångfald genom gemensamma planer för att bevara alla de olika slags naturmiljöer som finns i EU. Effektiva sanktionsmöjligheter skall införas i EU mot länder, företag och enskilda som bryter mot skyddet av den biologiska mångfalden (yrkande 8). Våtmarker och biologisk mångfald uppmärksammas i motion Jo23 (m) yrkande 8. I motion Jo27 (kds) yrkas att Sverige i EU skall ta initiativ till en naturvårdskonferens om nationalparker (yrkande 32) och att en grundlig översyn av svensk lagstiftning i förhållande till EU:s habitat- och fågelskyddsdirektiv genomförs (yrkande 33). Vidare bör arbetet arbete för att leva upp till åtagandena enligt CITES-konventionen skärpas (yrkande 34). Enligt motion Jo29 (mp) yrkande 15 bör skyddet av hotade biotoper prioriteras, och regeringen bör i EU och i andra sammanhang verka för att skyddsvärda områden med höga biologiska värden i Östeuropa ges skydd (yrkande 31). Enligt yrkande 32 bör fågeldirektivet och habitatdirektivet skärpas.
I motion Jo27 (kds) yrkas att Sverige i EU skall verka för ett slopande av det generella kravet på att frösorter skall vara upptagna på EU:s officiella sortlista vad gäller portionsförpackat frö avsett för husbehovsodlare (yrkande 31). Enligt motion Jo29 (mp) bör regeringen i EU verka för att krav på sortdokumentation och certifiering av fröer av köksväxter upphör eftersom det är ett hot mot den biologiska mångfalden och Rio-deklarationen (yrkande 33), att i alla fall traditionella frösorter undantas från kraven (yrkande 34), att medel anslås för att täcka kostnaden för sortdokumentation och certifiering för köksväxtsorter så att den biologiska mångfalden och de odlingskulturella värdena inte går förlorade (yrkande 35) samt att sista förbrukningsdag ersätts med uppgifter om grobarhet för fröpartier för aktuell odlingssäsong och att normer utarbetas för detta (yrkande 36).
Utskottets överväganden
Den biologiska mångfaldens betydelse för att upprätthålla ekosystemens funktioner och processer och därmed för människans existens har ändrat synen på dess värde för samhället. Hoten mot den biologiska mångfalden utgör därför ett av de stora miljöproblemen inför framtiden. Som regeringen anför är bevarandet av den biologiska mångfalden en sektorsövergripande fråga. I stort sett alla samhällsområden utnyttjar eller påverkar den biologiska mångfalden. Detta innebär att principerna om sektorsansvar och sektorsintegrering måste tillämpas konsekvent. En viktig grund för en effektiv tillämpning av sektorsansvaret och sektorsintegrering är att en aktiv dialog mellan företrädare för olika näringar/samhällssektorer, miljömyndigheter och miljöorganisationer etableras. De svenska erfarenheterna av arbetet med sektorsansvaret utgör en bra grund för att driva denna fråga inom EU. Utskottet anser i likhet med regeringen att bevarandet av den biologiska mångfalden bör jämställas med produktionsinriktade mål inom alla samhällsområden på de områden där EU har en gemensam politik. Detta bör Sverige aktivt driva också i arbetet med att revidera det femte miljöhandlingsprogrammet.
Inom EU pågår ett arbete med att förnya gemenskapens naturvårdspolitik (Natura 2000). Även i detta arbete bör Sverige ta aktiv del. Som regeringen anför bör betydelsen av en sammanhållen politik som bygger på en kombination av miljöanpassning av olika samhällsverksamheter och inrättande av ett nätverk av skyddade områden i Europa uppmärksammas särskilt i detta arbete. Nationalparker och naturreservat måste ses i sitt ekologiska sammanhang och får inte bli en isolerad företeelse. Samtidigt måste antalet skyddade områden ökas väsentligt i ett europeiskt nätverk. Finansieringen av nätverket bör göras till ett gemensamt ansvar inom EU. Sverige bör också vara pådrivande för att direktiven om skydd av fåglar och om skydd av deras livsmiljöer följs fullt ut bland medlemsländerna. Som framhålls i skrivelsen är det därför viktigt med full tillämpning av direktiven också i Sverige. Utskottet delar regeringens uppfattning när det gäller betydelsen av att beakta den biologiska mångfalden i biståndsverksamheten i Östeuropa. Sverige bör verka för att detta också beaktas inom ramen för EU:s bistånd till utvecklingen i Österuropa. Denna ståndpunkt stämmer väl överens med det beslut riksdagen nyligen fattat med anledning av regeringens proposition om Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa (prop. 1994/95:160, UU16, rskr. 308) Med det anförda ansluter sig utskottet till vad regeringen anfört om Sveriges arbete inom EU med bevarandet av den biologiska mångfalden. Enligt utskottets mening får syftet med motionerna Jo22 (v) yrkandena 7 och 8, Jo23 (m) yrkande 8, Jo27 (kds) yrkandena 32--34 samt Jo29 (mp) yrkandena 15, 31 och 32 därmed anses vara tillgodosett. Motionsyrkandena bör därför lämnas utan riksdagens vidare åtgärd.
Frågan om bevarandet av kulturväxter m.m. har nyligen behandlats av utskottet och riksdagen (1994/95:JoU15, rskr. 260). Utskottet finner mot bakgrund härav inte anledning föreslå någon riksdagens åtgärd i anledning av motionerna Jo27 (kds) yrkande 31 och Jo29 (mp) yrkandena 33, 34, 35 och 36. Motionerna avstyrks således i berörda delar.
Internationellt samarbete
Skrivelsen
Enligt regeringen bör Sverige verka för att EU har en pådrivande roll i det internationella miljösamarbetet. Detta gäller både i samarbetet med Öst- och Centraleuropa och det globala miljösamarbetet. Sverige bör verka för att en så stor del som möjligt av EU:s Östeuropastöd går till vårt närområde och att miljöprojekt prioriteras. Det nordiska samarbetet ändrar karaktär och blir viktigt dels som ett politiskt forum för avstämning inför vissa viktiga möten, dels som forum för att ta fram underlag och förslag att föra in i EU-processen på ett så tidigt stadium som möjligt. Östeuropas mycket omfattande miljöproblem kräver stora insatser och omfattande samordning. Sverige bör som medlem i EU aktivt verka för effektiva och ökade miljöinsatser i Central- och Östeuropa och i synnerhet i vårt närområde. Östersjöområdet är av särskild vikt. Det globala miljösamarbetet förblir högprioriterat. EU har en viktig uppgift i uppföljningen av FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992 och bör spela en ledande och pådrivande roll i det globala miljö- och utvecklingsarbetet. Sverige bör verka för att EU:s politik bidrar till en hållbar utveckling.
Motionerna
I motion Jo26 (fp) yrkande 7 diskuteras problemen kring en eventuell utvidgning av EU till att omfatta länder i Öst- och Centraleuropa. Enligt motion Jo22 (v) yrkande 16 skall EU agera på effektivast möjliga sätt för att gynna en uthållig utveckling i jordens fattiga länder och för att gynna en uthållig utveckling i Öst- och Centraleuropa (yrkande 17). Enligt motionärerna är miljöerna på land runt Medelhavet i mycket stor utsträckning negativt påverkade. Sverige bör aktivt medverka i arbetet med ett särskilt miljöhandlingsprogram för att minska miljöproblemen i Medelhavsregionen (yrkande 18). Sverige bör vidare driva kravet på en analys av om fortsatt urbanisering är förenligt med målet om det uthålliga samhället (yrkande 19). Enligt motion Jo23 (m) yrkande 9 bör EU:s bistånd kopplas till krav på marknadsekonomiska reformer. I motion Jo27 (kds) yrkas att Sverige i EU kraftfullt skall verka för att 1992 års Helsingforskonvention ratificeras av alla (yrkande 7) och för ett särskilt Barentsinitiativ inom ramen för s.k. Gemenskapsinitiativ, med ett Barentsregionskontor i Stockholm (yrkande 8). Enligt yrkande 11 bör EU som part driva på det internationella arbetet att finna lösningar på svåra miljöproblem orsakade av miljöföroreningar eller överutnyttjande av gemensamma globala naturresurser. I motion Jo29 (mp) framhålls att regeringen i EU skall verka för en kraftfullare miljöpolitik vad avser EU:s roll i Världsbanken och vid uppföljning av Riokonferensen (yrkande 10).
Utskottets överväganden
Som regeringen anför innebär Öst- och Centraleuropas närmande till EU att de kommer att behöva ta till sig EU:s miljöregler. Detta kommer bl.a. att gagna utvecklingen i Östersjöområdet. Sverige bör i sitt bilaterala miljösamarbete stödja dessa länders successiva anpassning till EU:s miljöregler. De principer och prioriteringar på miljöområdet som är vägledande för Sveriges bilaterala östsamarbete skall också ligga till grund för vårt agerande inom EU. Utskottet delar även regeringens uppfattning att en ökad andel av PHARE-programmet (EU:s finansiella stödprogram för Öst- och Centraleuropa, exkl. OSS) bör gå till miljösektorn. Vidare bör miljöbistånd bli ett prioriterat område inom TACIS-programmet (EU:s stödprogram till OSS). Sveriges stöd till Nordens närområde bör öka och de baltiska länderna bör knytas närmare till EU:s miljöarbete. Stödprogrammen bör utvecklas när det gäller Östersjöområdet. Ett hinder för den fortsatta utvecklingen på miljöområdet är bl.a. bristerna när det gäller övergången till marknadsekonomi. En nödvändig förutsättning härför är ett väl fungerande system för lantmäteri och markförvaltning. Detta utgör grunden för ägandet av fast egendom och belåning av fastigheter. Som regeringen konstaterar har Sverige goda förutsättningar att bidra med kunskap på detta område. Här bör ökad samverkan eftersträvas mellan EU:s stödprogram och svenskt bilateralt stöd.
Som regeringen framhåller är det angeläget att miljöfrågor med koppling till Östersjön får en framträdande roll vid utformningen och genomförandet av EU:s samarbete med öst- och centraleuropeiska stater. EU bör mer aktivt engageras i Östersjöprogrammet bl.a. genom en medverkan av den europeiska investeringsbanken (EIB). I detta sammanhang bör även behovet av av en ökad samordning mellan de olika programmen uppmärksammas så att de delar av Ryssland som ingår i Östersjöregionen ges möjlighet att delta i samarbetet. Sverige bör också verka för att ökat miljöstöd ges till områden i vårt närområde, som hittills inte varit föremål för bilateralt stöd i större omfattning. Det gäller bl.a. Ukraina, Vitryssland och Barentsområdet. I sistnämnda område är miljösituationen mycket allvarlig och det finns många exempel på miljöhot som snabbt måste få sin lösning. För detta krävs en bred internationell samverkan.
FN:s kommission för hållbar utveckling (CSD) etablerades av generalförsamlingen som den centrala uppföljningsinstitutionen för Riokonferensen. Som regeringen framhåller bör man från svensk sida verka för att EU bidrar till att CSD fungerar effektivt som det centrala politiska organet för att föra Riokonferensens resultat vidare. Sverige bör tidigt arbeta för att få EU-stöd för svenska positioner inom de olika sakområdena som behandlas i CSD. Sverige bör inom EU även verka för att miljöhänsyn integreras i biståndet. Som medlem i EU bör Sverige verka för att den kommande utvärderingen år 1997 av handlingsprogrammet Agenda 21 lägger fast formerna och kursen för det fortsatta globala miljöarbetet.
Utskottet konstaterar sammanfattningsvis att Sverige har ett gott rykte när det gäller det internationella miljöarbetet. Vi har vid en jämförelse internationellt långt gående nationella miljöregler och vi har varit aktiva i det globala miljöarbetet alltsedan 1972 års Stockholmskonferens. Sverige var också en av initiativtagarna till Riokonferensen. Utifrån de nya förutsättningarna som EU-medlemskapet innebär bör Sverige även i fortsättningen spela en aktiv roll i de globala sammanhangen. Det gäller också Sveriges samarbete med Östeuropa och med länderna kring Östersjön. Även Medelshavsregionen har i viss utsträckning drabbats av en negativ miljöpåverkan och bör därför uppmärksammas i detta sammanhang. För ett medlemsland i EU öppnas också nya möjligheter för påverkan. I det internationella arbetet, t.ex. i FN eller i olika miljökonventioner kan vi nu agera kraftfullt för att påverka EU:s ställningstaganden inför och under viktiga internationella möten. När det gäller städernas miljöproblem bör Sverige medverka aktivt i EU:s samarbete som rör livsmiljön i städer och tätorter. Arbetet bör inriktas dels mot utredningssamarbete på nationell och regional nivå, dels mot erfarenhetsutbyte i syfte att utveckla instrumenten för det regionala och lokala arbetet med stadsmiljöfrågor. Grundläggande utgångspunkter för vår medverkan bör vara en strävan att åstadkomma en långsiktigt hållbar tätortsutveckling med särskild hänsyn till de svenska städernas och tätortssystemens särart. Enligt utskottets mening ligger de i motionerna framförda yrkandena väl i linje med vad som nu anförts beträffande Sveriges arbete inom EU med det internationella miljösamarbetet m.m. Enligt utskottets bedömning är syftet med motionerna Jo26 (fp) yrkande 7, Jo22 (v) yrkandena 16--19, Jo23 (m) yrkande 9, Jo27 (kds) yrkandena 7, 8 och 11 samt Jo29 (mp) yrkande 10 därmed i allt väsentligt tillgodosett. Yrkandena påkallar således ingen ytterligare riksdagens åtgärd.
Vissa styrmedel m.m.
Skrivelsen
Enligt regeringen bör Sverige aktivt stödja och delta i arbetet inom EU med att utveckla en övergripande strategi för användning av mark och vatten som syftar till en hållbar utveckling i enlighet med Agenda 21. Denna strategi bör tjäna som ett stöd för medlemsländernas eget planeringsarbete. Sverige bör verka för att våra speciella förhållanden i fråga om markanvändning får genomslag i det gemensamma arbetet i dessa frågor samt förmedla kunskaper om det svenska planeringssystemet.
Inom EU:s miljöforskningsprogram bör Sverige verka för forskning kring renare och effektivare industriella processer och tillämpningar, forskning om kretsloppsanpassning och avfallshantering samt forskning om förnybara naturresurser. EU:s arbete bör dessutom i högre grad inriktas på styrmedel för en bättre miljö. Miljöaspekter bör lyftas fram även på andra forskningsområden.
Enligt regeringen bör Sverige i miljö- och handelsfrågor söka påverka EU:s agerande i en miljö- och frihandelsvänlig linje så att handeln bidrar till en hållbar utveckling. Detta kan bl.a. ske genom ett aktivt deltagande i kommissionens s.k. 113-kommitté, som har ett avgörande inflytande över handelspolitiken, men också på andra sätt. Sverige bör prioritera att villkoren för arbetet inom miljö- och handelsområden blir ömsesidigt kända, att internationella miljöavtal som slutits multilateralt och under FN får samma status som de internationella handelsavtalen, att miljökrav bör utformas så att de inte blir diskriminerande mot andra länder, att miljökonsekvensbeskrivningar görs av nya handelsavtal.
Motionerna
Enligt motion Jo23 (m) yrkande 10 måste man lyfta fram subsidiaritetsprincipen i den fysiska planeringen. Vidare framhålls att en prioritering av grundforskningen på miljöområdet måste göras (yrkande 11) och att handeln med utsläppsrätter bör utvecklas (yrkande 12). Enligt motion Jo28 (c) yrkande 5 bör en enhetlig miljömärkning utvecklas inom EU. I motion Jo29 (mp) yrkas att regeringen i EU verkar för att naturvårdspolitiken och skyddet av hotade biotoper integreras i all fysisk planering (yrkandena 29 och 30). Enligt sistnämnda motion bör regeringen verka för att varureglerna i 100 a § skall ses som minimiregler (yrkande 7) samt att totalharmoniseringen vad avser varuregler i 100 a § upphör såvida de med dagens situation inte kan tolkas som minimiregler (yrkande 8).
Utskottets överväganden
När det gäller den fysiska planeringen är det viktigt att Sverige i EU framhåller det som är kännetecknande för de svenska förhållandena, bl.a. det glesa bebyggelsemönstret och de stora geografiska avstånden. Som regeringen anför är det också angeläget att den flexibilitet, det starka lokala inflytande och den medborgerliga förankring som präglar det svenska planeringssystemet får genomslag i det gemensamma arbetet inom EU i dessa frågor. Som redovisas i skrivelsen håller en ny form av planering av övergripande strategisk karaktär på att utvecklas på EU-nivå som stöd för bl.a. planeringen i medlemsländerna. Medlemsländerna skall arbeta fram rekommendationer och riktlinjer för utveckling och markanvändning på Europanivå. En gemensam policy skall utarbetas som innehåller de övergripande mål som planering och beslut om markanvändning skall främja. Vidare skall strategier för utvecklingen inom tre huvudområden ingå nämligen det urbana systemet, infrastrukturen samt landsbygden och hushållningen med naturresurser. Vidare skall ett handlingsprogram utarbetas för att främja samverkan mellan länder och regioner. I likhet med regeringen anser utskottet att Sverige aktivt bör verka för att strävandena att uppnå gemensamma mål och riktlinjer för strategiarbetet inriktas mot en hållbar utveckling. Sammanfattningsvis kan konstateras att markanvändningsplaneringen inom EU är ett område där besluten ligger inom medlemsländerna. En medveten nationell och lokal politik för användningen av mark och vatten och för utvecklingen av den byggda miljön är nödvändig för att åstadkomma en långsiktigt hållbar utveckling i enlighet med Agenda 21. Planering för mark- och vattenanvändningen bör samordnas med planering för andra samhällssektorer och verksamheter bl.a. som stöd för investeringar i infrastruktur och regional utveckling. Ett integrerat synsätt med samordning av miljövård, hushållning med mark och vatten och ekonomisk utveckling måste prägla utvecklingen av samhällets planering i vid mening.
Utskottet delar regeringens uppfattning när det gäller inriktningen av Sveriges arbete med EU:s miljöforskningsprogram. Som framhålls i skrivelsen bör forskningen inriktas på bl.a. renare och effektivare industriella processer och tillämpningar, kretsloppsanpassning och avfallshantering samt förnybara naturresurser. Effektiva styrmedel är en viktig del i arbetet för att uppnå en bättre miljö på ett kostnadseffektivt sätt. Utsläppsrätter kan vara ett sådant styrmedel. Sverige bör även verka för att den forskning inom EU som kan bidra till att förbättra och bredda den kunskapsbas, t.ex. om ländernas olika miljöförutsättningar, på vilken beslut skall fattas stimuleras. Sådan kunskap kan bl.a. underlätta bedömningen av huruvida centrala eller decentraliserade åtgärder leder till den mest kostnadseffektiva hanteringen av miljöfrågorna.
När det gäller miljömärkning är det viktigt att kravnivåerna sätts högt också inom EU:s system. Som framhålls i skrivelsen bör Sverige verka för att erfarenheterna av den nordiska miljömärkningen tillförs EG:s miljömärkningssystem i fråga om utvecklingen av kriterier för olika produktgrupper.
Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att det fortsatta arbetet med utvecklandet av vissa styrmedel som är av betydelse i miljöarbetet inom EU är ägnat att i stor utsträckning tillgodose syftet med motionerna Jo23 (m) yrkandena 10--12, Jo28 (c) yrkande 5 och Jo29 (mp) yrkandena 29 och 30. Yrkandena påkallar således ingen ytterligare riksdagens åtgärd.
Utskottet anser i likhet med regeringen att Sverige i miljö- och handelsfrågor bör söka påverka EU:s agerande i en miljö- och frihandelsvänlig linje så att handeln bidrar till en hållbar utveckling. Förutom ett aktivt deltagande i kommissionens s.k. 113-kommitté, som har ett avgörande inflytande över handelspolitiken, bör Sverige prioritera att villkoren för arbetet inom miljö- och handelsområden blir ömsesidigt kända, att internationella miljöavtal som slutits multilateralt och under FN får samma status som de internationella handelsavtalen, att miljökrav bör utformas så att de inte blir diskriminerande mot andra länder, att miljökonsekvensbeskrivningar görs av nya handelsavtal. Utskottet vill även erinra om den legala grund för miljöarbete i EG/EU som lades genom enhetsakten år 1987. Särskilda bestämmelser infördes om åtgärder på miljöområdet som ger den legala grunden för beslut i miljöfrågor (artikel 130 r--130 t). Maastrichtfördraget år 1992 innebar ytterligare ändringar och tillägg i Romfördraget (bl.a. i artikel 2 och artikel 130r) som har betydelse för miljön i gemenskapen. Bl.a. skapades formella förutsättningar att stärka EU:s miljöpolitik genom att hänsyn till miljön skall vara en del av EU:s grundläggande mål och genom att fler miljöbeslut än tidigare skall fattas med kvalificerad majoritet. Som regeringen anför har grunden för Sveriges agerande när det gäller miljö- och handelsfrågor varit ömsesidig förståelse och hänsynstagande till de grundläggande kraven inom såväl handel som miljö. I Sverige finns en förhållandevis god insikt om både betydelsen av handel och den allmänna betydelsen av en god miljö. Som regeringen framhåller är det därför naturligt och till gagn både för handeln och miljön om Sverige fortsätter att vara ett av de mer aktiva länderna inom detta område även som medlem i EU. Med det anförda föreslår utskottet att motion Jo29 (mp) yrkandena 7 och 8 lämnas utan riksdagens vidare åtgärd.
Jordbruk
Skrivelsen
Enligt regeringen bör Sverige aktivt driva en revidering av den gemensamma jordbrukspolitiken i syfte att miljöanpassa jordbruket. Insatserna för odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden skall ha hög prioritet. Sverige skall i olika sammanhang när skogsfrågor behandlas lyfta fram erfarenheter av att miljöanpassa skogsbruket.
Motionerna
Enligt motion Jo22 (v) yrkande 15 bör EU:s jordbrukspolitik ändras för att minska miljöproblemen och ge konsumenterna större tillgång till ekologiskt odlade produkter. I motion Jo27 (kds) yrkande 27 krävs att Sverige i EU skall begära ett förbud mot generell användning av antibiotika i djurfoder från det år Sveriges undantag på detta område upphör. Sverige bör i EU arbeta för att ekologiskt jordbruk expanderar (yrkande 28). Vidare bör Sverige verka för miljöskatt på bekämpningsmedel, handelsgödsel och kadmium samt för ett kraftigt sänkt gränsvärde för kadmiuminnehåll i handelsgödsel (yrkande 29). I yrkande 30 framhålls betydelsen av en ny vision och strategi för jordbruket i ett framtida kretsloppssamhälle där stad och landsbygd gemensamt bidrar till energiförsörjning, alternativ produktion och biologisk mångfald. I motion Jo29 (mp) yrkas att regeringen i EU verkar för att ekologiska odlare prioriteras i avsikt att få ett ekologiskt långsiktigt hållbart lantbruk i unionen. Vidare bör ett minimimål för hur stor del av arealen som skall vara ekologiskt odlad tas fram (yrkandena 37 och 38).
Utskottets överväganden
De övergripande målen för den generella miljöpolitiken som riksdagen tidigare beslutat om är att skydda människors hälsa, bevara den biologiska mångfalden, hushålla med uttaget av naturresurser så att de långsiktigt kan utnyttjas samt att skydda natur- och kulturlandskapet. Skyddet av hälsa, kultur- och naturvärden samt naturresurser ställer krav på hur samhällets materialflöden och markanvändning utformas (1990/91:JoU30, rskr. 343)
Det övergripande målet för den svenska jordbrukspolitiken är en god hushållning med samhällets totala resurser. Sektorsansvaret för miljöfrågorna har lagts fast av riksdagen. Miljömålet för jordbrukssektorn är att slå vakt om ett rikt och varierat odlingslandskap, att bevara den biologiska mångfalden samt att minimera jordbrukets miljöbelastning på grund av växtnäringsläckage och användningen av bekämpningsmedel. All användning av kadmium som kan medföra att metallen sprids i naturen bör, enligt riksdagen, på sikt upphöra (1989/90:JoU25, rskr. 327).
Som en följd av EU-medlemskapet skall Sverige införa ett miljöprogram i enlighet med förordningen (EEG) nr 2078/92. Riksdagen har nyligen (1994/95:JoU13, rskr. 291) fullföljt ett tidigare beslut om införandet av ett miljöprogram bestående av tre delprogram. Ett delprogram skall vara att stödja bevarandet av vissa från natur- och kulturmiljösynpunkt särskilt värdefulla odlingslandskap. I ett andra delprogram skall stöd lämnas för att återställa och bevara miljön i miljökänsliga områden. I ett tredje delprogram skall stöd lämnas för ekologisk odling.
Den huvudsakliga målsättningen för det ekologiska jordbruket är att utforma resurseffektiva kretsloppsbaserade produktionssystem som ger liten miljöpåverkan och producerar livsmedel med hög kvalitet. En helhetssyn på miljö- och resursfrågorna förutsätter enligt utskottets mening ett kretsloppstänkande, där råvaruuttagen görs i balans med den naturliga återbildningen och där nya resurser skapas utan att göra skada. Ett annat mål bör vara att bevara och utveckla ett kulturlandskap som präglas av biologisk mångfald. Riksdagen har som mål antagit att 10 % av åkerarealen bör vara ekologiskt odlad år 2000. (1993/94:JoU22, rskr. 272).
Som framhålls i skrivelsen bör Sverige verka för en sådan revidering av EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) som syftar till en omställning mot ett hållbart jordbruk inom unionen. En utgångspunkt för revideringen av CAP bör vara att subventionerna till det konventionella jordbruket minskas kraftigt. Styrmedel bör i stället utformas så att de främjar övergången till ett miljöanpassat jordbruk. Utvecklingen av ett mer miljöanpassat jordbruk som har börjat i Sverige kan och bör utnyttjas som förebild i det fortsatta arbetet med att miljöanpassa jordbruket inom EU. I samband med den nyligen avslutade riksdagsbehandlingen (se ovan) beslutades att arbetet med en reformering av CAP skall beredas på nationell nivå. En parlamentarisk kommitté med uppgift att utarbeta en svensk strategi för reformering av CAP skall därför inrättas. Vidare bör uppmärksammas att regeringen tillkallat en särskild utredare för att analysera frågor i anslutning till en revidering av CAP. Bl.a. skall en handlingsplan tas fram med sikte på att ett beslut skall fattas vid regeringskonferensen år 1996 om att revidera CAP och att detaljerade riktlinjer för revision läggs fast. En framtida inriktning av CAP enligt nu redovisade utgångspunkter sammanfaller till övervägande del med de i motionerna Jo22 (v) yrkande 15, Jo27 (kds) yrkandena 27--30 samt Jo29 (mp) yrkandena 37 och 38 redovisade synpunkterna. Beträffande användningen av antibiotika i djurfoder bör uppmärksammas att regeringen har för avsikt att tillkalla en särskild utredningsman med uppgift att samordna och effektivisera det arbete som redan pågår med en utvärdering. Enligt utskottets mening kan berörda motionsyrkanden därmed i allt väsentligt anses tillgodosedda.
Bioteknik, ozonnedbrytande ämnen m.m.
Skrivelsen
I den revidering av EG-direktiven om genetiskt modifierade organismer (GMO) som inletts inom EU kommer från svensk sida att noga bevakas att säkerheten i systemet inte försämras genom förenklade prövningsrutiner. Regeringen avser att ta fram en samlad svensk syn på EU:s arbete med bioteknikfrågorna.
Enligt regeringen bör Sverige arbeta för att EU:s regler för avveckling av ozonnedbrytande ämnen skärps så att de motsvarar de svenska bestämmelserna. Ytterligare åtgärder bör vidtas för att minska användningen av HCFC och metylbromid inom EU. Även handel med använda och återvunna ozonnedbrytande ämnen bör regleras inom EU. Vid fördelning av kvoter för import av ozonnedbrytande ämnen bör Sverige verka för att dessa kvoter blir så låga som möjligt, och Sverige bör i möjligaste mån avstå från att ansöka om egna kvoter. Sverige bör aktivt delta i EU:s gemensamma förberedelser inför omförhandlingar av Montrealprotokollet.
Motionerna
Enligt motion Jo28 (c) yrkande 3 bör en parlamentarisk utredning tillsättas för att utarbeta en svensk strategi för bioteknik inom EU.
Enligt motion Jo29 (mp) yrkande 21 bör regeringen i EU verka för att en avvecklingsplan tas fram för ozonnedbrytande ämnen. Vidare bör regeringen verka för att målet med avvecklingsplanen skall vara att användning av freoner och metylbromid skall ha upphört år 2000 och att användningsförbudet även skall innefatta handel med varor m.m. (yrkande 22).
Utskottets överväganden
Den moderna biotekniken innebär bl.a. möjligheter att gentekniskt modifiera organismer (GMO). Biotekniken ger också nya möjligheter att framställa läkemedel och kemiska substanser och att växtförädla. Genteknikens hälso- och miljörisker kontrolleras genom lagstiftning. Den svenska lagen följer den gemensamma lagstiftning som finns inom EU. Den svenska prövningen av innesluten användning och avsiktlig utsättning i naturen av GMO sker inom varje sektor genom ansvarig myndighet.
Som redovisas i skrivelsen pågår en revidering av EU-direktiven om innesluten användning och avsiktlig utsättning av GMO vars syfte är att förenkla myndighetsprövningen med bibehållen säkerhet. Regeringen och ansvariga svenska myndigheter verkar för att säkerheten i systemet inte eftersätts i samband med denna revidering. Flera andra frågor som gäller bioteknik behandlas för närvarande inom EU. Som framgår av skrivelsen har regeringen för avsikt att ta fram en samlad svensk syn på EU:s arbete med bioteknikfrågorna. Enligt utskottets mening är det av stor vikt att det finns en genomtänkt och sammanhållen svensk strategi för frågor om bioteknik m.m. Utskottet anser det emellertid lämpligt att avvakta resultatet av det nyss angivna arbetet och föreslår att motion Jo28 yrkande 3 lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.
Sverige är ett av de länder som kommit längst när det gäller att avveckla användningen av ozonnedbrytande ämnen. Ett förslag till slutlig avveckling av ozonnedbrytande ämnen har notifierats till GATT och EU under hösten 1994. Förslaget innebär en utfasning av HCFC till år 2002. Flera delar av EU:s fr.o.m. den 1 januari 1995 gällande reglering av produktionen av ozonnedbrytande ämnen är i paritet med den nuvarande svenska regleringen. Tillämpningen av användningsförbud saknas dock för de flesta ämnena, och handel med återvunna ämnen och produkter som innehåller förbjudna ämnen är tillåten. Även regleringen av HCFC är mindre långtgående. Som regeringen anför bör Sverige verka för att handeln med varor som tillverkats med och innehåller olika ozonnedbrytande ämnen begränsas även inom EU så att produktionen av sådana varor inte flyttar till länder med lägre krav på avvecklingen av sådana ämnen. För HCFC och metylbromid bör Sverige arbeta för att ytterligare åtgärder tas för att minska användningen även inom EU. Inom EU finns i dag en relativt stor samsyn om åtgärder för att skydda ozonskiktet, och utskottet delar regeringens bedömning att Sveriges internationella agerande kan förväntas få stöd och även stärkas av vårt medlemskap. Genom att aktivt agera och delta i EU:s ställningstagande inför omförhandlingarna av Montrealprotokollet kan stödet för nya åtaganden bli större och kraftfullare än tidigare. Enligt utskottets bedömning är syftet med motion Jo29 (mp) yrkandena 21 och 22 med det anförda i allt väsentligt tillgodosett. Yrkandena påkallar således ingen ytterligare riksdagens åtgärd.
Hav och vatten
Skrivelsen
Enligt regeringen skall Sverige inom EU aktivt verka för att begränsa utsläpp som berör våra sjöar och omgivande hav. Särskilt angeläget är att bevaka att EG:s regler om avloppsrening från tätorter rörande kväverening fullföljs samt att åtgärder genomförs för att minska jordbrukets kväveläckage. Förhållandena i Östersjön bör särskilt uppmärksammas.
Sverige bör medverka i det pågående arbetet inom EU med att åstadkomma en hållbar utveckling av kustområdena. Resultatet av arbetet bör medge en anpassning till regionala förhållanden.
Motionerna
I motion Jo22 (v) yrkande 14 framhålls att Sverige skall verka för att EU utvecklar sina program, direktiv och förordningar för att påskynda framtagandet av teknik och processer som skyddar vattentillgångar. I motion Jo24 (s) uppmärksammas arbetet i EU för att förebygga oljekatastrofer. Enligt motion Jo605 (kds) yrkande 6 (delvis) bör Sverige i EU medverka till strikta direktiv på vattenområdet.
Utskottets överväganden
Ett omfattande internationellt samarbete pågår i syfte att förbättra havsmiljön i våra omgivande hav. Vid den fjärde Nordsjökonferensen, som hålls i Danmark i juni 1995, kommer miljöministrarna att diskutera åtgärder för att förbättra Nordsjöns miljö. Aktuella frågor är den biologiska mångfalden, fiske- och sjöfartsfrågor samt arbetet med att begränsa utsläppen av närsalter och farliga ämnen.
Det direktiv om förbättrad vattenkvalitet som diskuteras inom EU innebär att varje medlemsland skall anta bindande miljökvalitetsnormer och sätta ekologiska vattenkvalitetsmål samt utarbeta integrerade program för att följa hur målen uppfylls. Detta förslag ansluter väl till det motsvarande arbete som bedrivs i Sverige. Förslaget är av övergripande natur och kommer att omfatta såväl havsvatten som sötvatten. Frågor som kommer att aktualiseras är bl.a. gränsöverskridande vatten och försurning av sjöar och vattendrag.
Enligt utskottets mening skall Sverige aktivt verka för att upprätthålla en ekologisk balans i sjöar och vattendrag samt i omgivande hav. Som regeringen framhåller bör Sverige såväl i samband med Nordsjökonferensen som inom EU verka för en skärpning av utsläppsbegränsningar till vatten och luft. Av särskilt intresse är att bevaka att kravet på kväverening fullföljs i direktivet om kommunalt avloppsvatten samt att de stränga EG-reglerna om bekämpningsmedelsrester i grund- och dricksvatten inte försvagas. Ytterligare åtgärder behövs för att uppnå målet att reducera utsläppen av kväve med 50 % till år 1995. Begränsningen av de diffusa utsläppen av kväve bör uppmärksammas särskilt. Som regeringen anför bör Sverige aktivt verka för att ytterligare åtgärder vidtas beträffande jordbruket i detta avseende. Sverige bör också driva kravet att alla strandstater inom EU verkligen genomför EU:s krav på kväverening i känsliga områden. Vidare bör EG-reglerna beträffande ammoniakavgången från jordbruket motsvara åtminstone de för Sydsverige gällande reglerna. Den syn som regeringen redovisat beträffande arbetet med att begränsa de utsläpp som berör våra sjöar och hav omfattas i allt väsentligt av de synpunkter som förs fram i motionerna Jo22 (v) yrkande 14 och Jo605 (kds) yrkande 6 delvis. Med anledning av den i motion Jo24 (s) aktualiserade frågan om oljekatastrofer vill utskottet framhålla att EG-kommissionen nyligen utarbetat ett förslag om EU:s anslutning till den nya konventionen till skydd av den marina miljön i Nordostatlanten (tidigare Oslo- och Pariskonventionerna). Med det anförda föreslår utskottet att motionerna Jo22 yrkande 14, Jo24 och Jo605 yrkande 6 delvis lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.
Euratom-fördraget
Skrivelsen
Enligt regeringen bör Sverige under år 1995 aktivt medverka i de frågor inom Euratom-fördragets område som rör säkerhetskontroll och fysiskt skydd av klyvbart material, strålskydd samt hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall. Beträffande delområdet säkerhetskontroll och fysiskt skydd av klyvbart material bör Sverige sträva efter att medverka till att modernisera EU:s kontrollinsatser. Utgångspunkten i dessa strävanden bör vara det utvecklingsarbete på detta område som Sverige bedriver tillsammans med det internationella atomenergiorganet IAEA. Sverige bör vidare aktivt medverka i den pågående översynen av de gemensamma strålskyddsföreskrifterna, som gemenskapen enligt Euratom-fördraget skall anta. Sverige bör i detta sammanhang särskilt driva frågan att det skall vara möjligt för ett enskilt medlemsland att anta striktare dosgränser än vad den gemensamma basnivån anger. I arbetet som rör hantering av använt kärnbränsle och kärnavfall skall Sverige agera för principen att varje medlemsland är ansvarigt i alla led för det avfall som produceras inom landet.
Motionen
I motion Jo25 (mp) yrkande 2 framhålls betydelsen av energieffektivisering och förnyelsebara energislag och behovet av ändring därom i Euratoms stadgar. Enligt yrkande 3 bör ett absolut förbud av import och mellanlagring av utländskt kärnavfall införas. Nya kärnanläggningar får inte uppföras utom för det i landet producerade använda kärnbränslet (yrkande 4). Vidare föreslås att utländska företag inte skall få köpa in sig i den svenska kärnkraftsindustrin och dess anläggningar (yrkande 5). Vidare måste Sverige blockera ett beslut om att utöka EU-fonderna för utlåning under nuvarande villkor och i stället agera så att förnyelsebara och energieffektiva energisystem utvecklas (yrkande 7). Sverige skall agera kraftfullt mot nya kärnkraftsreaktorbyggen i Östeuropa (yrkande 8) och förbjuda export av kärntekniskt materiel, kärnbränsle och radioaktivt avfall till länder utanför EU (yrkande 9). Enligt yrkande 10 bör gränsvärdet för strålskydd sänkas med en tiopotens och vidare framhålls betydelsen av utökad insyn i all verksamhet som rör kärnenergi och kärnteknisk hantering i Sverige och EU (yrkande 11).
Utskottets överväganden
Som regeringen anför bör Sverige sträva efter att modernisera EU:s kontrollinsatser när det gäller säkerhetskontroll och fysiskt skydd av klyvbart material. Det utvecklingsarbete som Sverige bedriver tillsammans med det internationella atomenergiorganet IAEA bör påverka även Euratoms arbete på detta område. En viktig fråga i arbetet med att revidera direktivet om en gemensam basnivå för strålskydd, som EU enligt Euratom-fördraget skall anta, är att det skall vara möjligt för ett enskilt medlemsland att anta striktare dosgränser än vad den gemensamma basnivån anger. Utskottet delar regeringens uppfattning att det bör vara möjligt för ett medlemsland att successivt se över de nationella strålskyddsföreskrifterna och vid behov kunna skärpa den tillåtna nivån. Det är i det sammanhanget angeläget att Sverige även efter inträdet i EU är fortsatt aktivt i internationella organ som internationella strålskyddsorganet ICRP, det internationella kärnenergiorganet IAEA samt OECD:s särskilda kärnenergiorgan NEA.
Som framhålls i skrivelsen skall Sverige i arbetet som rör hantering av använt kärnbränsle och kärnavfall agera för principen att varje medlemsland är ansvarigt i alla led för det avfall som produceras inom landet. EU bör koncentrera sina insatser till att samordna FoU-arbetet på området. Det svenska förbudet, enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet, att utan tillstånd slutförvara utländskt använt kärnbränsle och kärnavfall i Sverige gäller utan inskränkningar även efter det att Sverige blivit medlem i EU. I detta sammanhang bör erinras om att frågan om att vidga det svenska förbudet mot slutförvaring av utländskt använt kärnbränsle och kärnavfall till att även omfatta mellanlagring av material med utländskt ursprung för närvarande är föremål för riksdagens prövning (prop. 1994/95:118, NU21).
Det är vidare i sammanhanget viktigt att understryka att de svenska och internationella satsningar som görs i de östeuropeiska kärnkraftverken syftar till att åstadkomma en så säker driftsituation som möjligt under den överblickbara tid som dessa verk måste drivas på grund av energisituationen i berörda länder. Parallellt med säkerhetssatsningar i kärnkraftverken är det därför angeläget med såväl nationella som internationella insatser för att stödja länder i Central- och Östeuropa i planeringen och utvecklingen av en förnybar, säker och miljöanpassad energiproduktion och att åstadkomma en effektivare och resurssnålare energianvändning.
Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att de krav som förs fram i motion Jo25 (mp) till stora delar kan anses tillgodosedda eller kan förväntas komma att bli tillgodosedda med den inriktning av det svenska arbetet som redovisats i regeringens skrivelse. I detta sammanhang bör även uppmärksammas att flera av de i motionen aktualiserade frågorna helt eller delvis varit föremål för riksdagens prövning i samband med årets budgetbehandling (1994/95: NU20, rskr. 303). Utskottet erinrar även om att en kommission med parlamentarisk sammansättning -- Energikommissionen -- på riksdagens förslag tillkallats med uppgift att granska de pågående energipolitiska programmen för omställning och utveckling av energisystemet. Vidare skall behovet av förändringar och ytterligare åtgärder analyseras. Slutrapport skall avlämnas i september 1995. Kommissionens arbete kan enligt utskottets mening även få betydelse för Sveriges fortsatta arbete inom EU på detta område. Frågor om nationella regler för strålskydd har nyligen behandlats av riksdagen (1994/95:FöU3). Med det anförda föreslår utskottet att motion Jo25 yrkandena 2--5 och 7--11 lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande utgångspunkter för det svenska miljöarbetet i EU
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo22 yrkande 1, 1994/95:Jo23 yrkandena 1--4, 1994/95:Jo26 yrkandena 2--4, 1994/95:Jo27 yrkandena 1--6, 9, 14, 16 och 17, 1994/95:Jo28 yrkande 1, 1994/95:Jo29 yrkandena 1--3, 5--6 och 9, 1994/95:Jo609 yrkande 7, 1994/95:Jo641 yrkandena 28, 30 och 31 delvis, 1994/95:Jo685 yrkandena 1--5 och 17, 1994/95:Jo689 yrkande 2, 1994/95:Jo604 yrkande 9 och 1994/95:K224 yrkandena 11, 12, 15 och 16,
res. 1 (m) res. 2 (fp) res. 3 (c) res. 4 (v) res. 5 (mp)
2. beträffande koldioxidskatt m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo22 yrkande 6, 1994/95:Jo23 yrkande 5, 1994/95:Jo26 yrkande 1, 1994/95:Jo27 yrkandena 13 och 15, 1994/95:Jo29 yrkandena 11--14, 1994/95:Jo641 yrkande 31 delvis, 1994/95:Jo687 yrkande 15 och 1994/95:T225 yrkande 13,
res. 6 (m) res. 7 (c)
3. beträffande försurning och klimatpåverkan
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo21, 1994/95:Jo22 yrkandena 2, 4 och 5, 1994/95:Jo23 yrkande 7, 1994/95:Jo26 yrkande 6, 1994/95:Jo27 yrkandena 12, 18, 25 och 26, 1994/95:Jo28 yrkande 2, 1994/95:Jo29 yrkandena 17, 19 och 20, 1994/95:T225 yrkandena 12 och 15, 1994/95:Jo605 yrkande 6 delvis, 1994/95:Jo609 yrkandena 11 och 12,
res. 8 (m) res. 9 (fp) res. 10 (c) res. 11 (v) res. 12 (mp)
4. beträffande transportsektorns miljöanpassning
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo22 yrkande 3, 1994/95:Jo23 yrkande 6, 1994/95:Jo26 yrkande 5, 1994/95:Jo27 yrkandena 21--24, 1994/95:Jo29 yrkandena 16 och 18, 1994/95:Jo609 yrkande 13 och 1994/95:Jo685 yrkande 16,
res. 13 (m) res. 14 (v) res. 15 (mp)
5. beträffande kemikaliekontrollen
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo22 yrkandena 9 och 10, 1994/95:Jo27 yrkandena 19 och 20, 1994/95:Jo28 yrkande 4, 1994/95:Jo29 yrkandena 4, 23--27, 1994/95:Jo641 yrkandena 29 och 31 delvis, 1994/95:Jo685 yrkandena 6--8 samt 1994/95:Jo687 yrkandena 10--12,
res. 16 (c) res. 17 (mp)
6. beträffande kretsloppsanspassning och åtgärder på avfallsområdet
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo22 yrkandena 11--13, 1994/95:Jo27 yrkande 10, 1994/95:Jo29 yrkande 28, 1994/95:Jo685 yrkandena 9--11 samt 1994/95:Jo687 yrkandena 13 och 14,
res. 18 (v) res. 19 (mp)
7. beträffande biologisk mångfald m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo22 yrkandena 7 och 8, 1994/95:Jo23 yrkande 8, 1994/95:Jo27 yrkandena 32--34 samt 1994/95:Jo29 yrkandena 15, 31 och 32,
res. 20 (m) res. 21 (v) res. 22 (mp)
8. beträffande bevarandet av kulturväxter m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo27 yrkande 31 och 1994/95:Jo29 yrkandena 33--36,
res. 23 (mp)
9. beträffande internationellt miljösamarbete
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo22 yrkandena 16--19, 1994/95:Jo23 yrkande 9, 1994/95:Jo26 yrkande 7, 1994/95:Jo27 yrkandena 7, 8 och 11 samt 1994/95:Jo29 yrkande 10,
res. 24 (m) res. 25 (v)
10. beträffande vissa styrmedel
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo23 yrkandena 10--12, 1994/95:Jo28 yrkande 5 och 1994/95:Jo29 yrkandena 29 och 30,
res. 26 (m) res. 27 (c) res. 28 (mp)
11. beträffande miljö och handel
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo29 yrkandena 7 och 8,
res. 29 (mp)
12. beträffande EU:s jordbrukspolitik m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo22 yrkande 15, 1994/95:Jo27 yrkandena 27--30 samt 1994/95:Jo29 yrkandena 37 och 38,
res. 30 (mp)
13. beträffande bioteknik
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo28 yrkande 3,
res. 31 (c)
14. beträffande ozonnedbrytande ämnen
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo29 yrkandena 21 och 22,
15. beträffande hav och vatten
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo22 yrkande 14, 1994/95:Jo24 och 1994/95:Jo605 yrkande 6 delvis,
res. 32 (v)
16. beträffande Euratom-fördraget
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo25 yrkandena 2--5 och 7--11,
res. 33 (mp)
17. beträffande skrivelsen
att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1994/95:167 till handlingarna.
Stockholm den 18 maj 1995
På jordbruksutskottets vägnar
Sinikka Bohlin
I beslutet har deltagit: Sinikka Bohlin (s), Inge Carlsson (s), Göte Jonsson (m), Leif Marklund (s), Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson (s), Ingemar Josefsson (s), Carl G Nilsson (m), Eva Eriksson (fp), Ann-Kristine Johansson (s), Maggi Mikaelsson (v), Åsa Stenberg (s), Gudrun Lindvall (mp), Lennart Brunander (c), Mikael Hagberg (s), Ola Sundell (m) och Marie Wilén (c).
Reservationer
1. Utgångspunkter för det svenska miljöarbetet i EU (mom. 1)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Ola Sundell (alla m) anser att utskottets överväganden och hemställan under mom. 1 bort ha följande lydelse:
Utgångspunkterna för det svenska miljöarbetet i EU bör enligt utskottets mening vara följande. Miljöpolitikens huvuduppgift är att skydda människors hälsa och skapa förutsättningar för en hållbar utveckling. Naturen skall skyddas samtidigt som förutsättningarna för välfärd, arbete och frihet inte äventyras. Strategin för det svenska miljöarbetet bör enligt utskottets mening bygga på följande viktiga grundstenar. Sverige skall inte sänka miljönormerna. Sverige skall verka för att utsläppsgränser och miljöregler i EU skärps. Vidare skall Sverige verka för avregleringar och avmonopoliseringar som underlättar ökad konsumentstyrning på miljöområdet samt för att det europeiska miljösamarbetet ägnar miljöproblemen i Östersjön, Baltikum och övriga Östeuropa stor uppmärksamhet.
Ett effektivt resursutnyttjande är en förutsättning för att detta skall lyckas. Arbetet för en god miljö skall präglas av samma grundläggande värden som allt annat politiskt arbete: respekt för medborgarnas frihet, rättsstaten, marknadsekonomin, den enskilda äganderätten och den lilla världens integritet. Behovet av ökat samarbete mellan Europas stater är stort, inte minst på miljöområdet. Detta samarbete bör inriktas på att lösa gemensamma, gränsöverskridande miljöproblem. Subsidiaritetsprincipen bör liksom på andra områden även prägla miljöpolitiken där gemensamma lösningar inte är nödvändiga. Länderna inom EU bör också i framtiden ha stor möjlighet att välja egna lösningar och utforma politiken efter egna principer. I ett historiskt perspektiv har det moderna samhället medfört att många nya miljöproblem skapats.
Enligt utskottets mening måste EU få bättre och skarpare verktyg för att kunna agera på ett effektivare sätt i miljösammanhang. Miljöavgifterna bör exempelvis betraktas som just miljöfrågor och inte skattefrågor som i dag. Sverige bör aktivt arbeta för den ändringen vilken innebär att miljöavgifter kan införas genom majoritetsbeslut.
Inom industrin har man visat att man tack vare ny och bättre teknik kan komma till rätta med många miljöproblem. För allt fler företag har miljöhänsyn blivit en överlevnadsfråga på marknaden och samtidigt en öppning till nya affärsmöjligheter. Miljömedvetna kunder och företag har på flera områden övertagit myndigheternas roll som den pådrivande kraften i miljöarbetet. För att driva på denna utveckling måste miljöpolitiken främja konkurrensen och tillgången på information. Det framtida svenska miljöarbetet inom EU måste bygga på de positiva erfarenheterna av den fria marknadsekonomin, rättsstatens miljölagstiftning, den tekniska utvecklingen och den ekonomiska tillväxten. EU-samarbetet måste ses som en ny möjlighet att åtgärda sådana miljöproblem som man inte kunnat lösa på nationell nivå och inte som en ny möjlighet att via politiker och tjänstemän centralt styra och detaljplanera samhället. Som framhålls i skrivelsen är Östersjöområdet av särskild vikt för EU:s internationella arbete. Enligt utskottets mening har Sverige en särskild skyldighet att visa engagemang för de baltiska staternas strävan att inlemmas i EU:s samarbete på olika områden. Vi har ett starkt intresse av att det inte inrättas en miljögräns rakt över Östersjön.
För att utnyttja naturresurserna på ett hållbart sätt bedömer regeringen att Sverige skall verka för en långsiktig investeringsstrategi inom EU. Sverige skall därför i EU-arbetet förena insatserna för en bättre miljö med åtgärder för att skapa nya arbetstillfällen. Enligt utskottets mening är det något oklart vad regeringen åsyftar med en långsiktig investeringsstrategi. Tanken på att en politiskt fastlagd plan för investeringar i allmänhet skulle vara till gagn för miljön förefaller dock främmande. Sverige bör i stället hindra onödig politisk inblandning i investeringsbesluten. Erfarenheterna från statlig inblandning i investeringar i näringsverksamhet avskräcker, både när det gäller Sverige och när det gäller övriga Europa. Den offentliga styrningen och kontrollen av investeringsbeslut bör enligt utskottets mening i stället ske genom att politikerna formulerar allmänna miljömål. Dessa mål skall sedan uppnås genom att man via lagstiftning, nationellt eller på EU-nivå, ställer rimliga krav på utsläppsnivåer, miljökonsekvensbeskrivningar, säkerhet m.m. Detta bör även vara vägledande för beslut om offentliga investeringar i t.ex. infrastruktur. Utskottet ställer sig vidare tveksamt till bedömningen att Sverige i EU-arbetet skall förena insatserna för en bättre miljö med åtgärder för att skapa nya arbetstillfällen. Även här är det oklart vilken typ av åtgärder som regeringen syftar på. Utskottet bedömer dock att miljöpolitiken och miljölagstiftningen blir mest effektiv och ändamålsenlig om den helt ägnas målet att förbättra miljön. Sverige bör i miljöarbetet inom EU verka för ett ökat inslag av marknadsekonomiska lösningar, avmonopoliseringar och ökade valmöjligheter för konsumenterna i syfte att förbättra miljöhänsynen. Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att det föreligger en stor politisk samstämmighet på viktiga områden när det gäller utgångspunkterna för den svenska miljöpolitiken och inriktningen av det fortsatta miljöarbetet. Detta gäller såväl nationellt som internationellt. Genom medlemskapet i EU förbättras Sveriges möjligheter att bekämpa såväl inhemska som gemensamma miljöproblem och med kraft driva det miljöpolitiska arbetet framåt inom gemenskapen. Enligt utskottets mening är det i sig värdefullt att vår EU-politik på miljöområdet kan utformas i så stor politisk enighet som möjligt. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo23 (m) yrkandena 1--4, Jo26 (fp) yrkande 3 och Jo609 (m) yrkande 7 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Övriga motioner i detta moment avstyrks i den mån de ej tillgodoses genom detta ställningstagande.
Utskottet hemställer
1. beträffande utgångspunkter för det svenska miljöarbetet i EU
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Jo23 yrkandena 1--4, 1994/95:Jo26 yrkande 3 och 1994/95:Jo609 yrkande 7 samt med avslag på motionerna 1994/95:Jo22 yrkande 1, 1994/95:Jo26 yrkandena 2 och 4, 1994/95:Jo27 yrkandena 1--6, 9, 14, 16 och 17, 1994/95:Jo28 yrkande 1, 1994/95:Jo29 yrkandena 1--3, 5--6 och 9, 1994/95:Jo641 yrkandena 28, 30 och 31 delvis, 1994/95:Jo685 yrkandena 1--5 och 17, 1994/95:Jo689 yrkande 2, 1994/95:Jo604 yrkande 9 och 1994/95:K224 yrkandena 11--12, 15 och 16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Utgångspunkter för det svenska miljöarbetet i EU (mom. 1)
Eva Eriksson (fp) anser att utskottets överväganden och hemställan under mom. 1 bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening måste EU få bättre och skarpare verktyg för att kunna agera på ett effektivare sätt i miljösammanhang. Miljöavgifterna bör exempelvis betraktas som just miljöfrågor och inte skattefrågor som i dag. Sverige bör aktivt arbeta för den ändringen vilken innebär att miljöavgifter kan införas genom majoritetsbeslut. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo26 (fp) yrkande 3 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Övriga motioner i detta moment avstyrks i den mån de ej tillgodoses genom detta ställningstagande.
Utskottet hemställer
1. beträffande utgångspunkter för det svenska miljöarbetet i EU
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo26 yrkande 3 och med avslag på motionerna 1994/95:Jo22 yrkande 1, 1994/95:Jo23 yrkandena 1--4, 1994/95:Jo26 yrkandena 2 och 4, 1994/95:Jo27 yrkandena 1--6, 9, 14, 16 och 17, 1994/95:Jo28 yrkande 1, 1994/95:Jo29 yrkandena 1--3, 5--6 och 9, 1994/95:Jo609 yrkande 7, 1994/95:Jo641 yrkandena 28, 30 och 31 delvis, 1994/95:Jo685 yrkandena 1--5 och 17, 1994/95:Jo689 yrkande 2, 1994/95:Jo604 yrkande 9 och 1994/95:K224 yrkandena 11--12, 15 och 16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 3. Utgångspunkter för det svenska miljöarbetet i EU (mom. 1)
Lennart Brunander och Marie Wilén (båda c) anser att utskottets överväganden och hemställan under mom. 1 bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening måste miljöfrågorna vara integrerade i alla verksamhetsområden inom EU. En helhetssyn som tar hänsyn till en hållbar utveckling måste prägla allt beslutsfattande inom gemenskapen. Medlemskapet i EU ger Sverige en formell möjlighet att förändra EU:s miljöregler. Hur framgångsrikt det blir beror till stor del på hur Sverige använder sitt inflytande. Framgång i EU beror också till stor del på vad vi lyckats med i vårt eget land. Det är angeläget att höja ambitionsnivån på miljöområdet såväl nationellt som internationellt. Miljöproblem skall förebyggas och en hållbar utveckling säkerställas. Sverige måste i EU bidra till att utveckla långtgående och bindande överenskommelser. Enligt utskottets mening bör gemensamma EU-regler utformas som minimiregler på en så hög nivå som möjligt. Den s.k. miljögarantin, artikel 100a.4, ger länderna möjlighet att under vissa förutsättningar ha striktare miljökrav än de gemensamma på inre marknadens område. Denna artikel måste innehålla en reell möjlighet att bibehålla och införa striktare regler nationellt. Sverige skall använda denna möjlighet fullt ut. Om garantin visar sig otillräcklig bör Sverige ta initiativ till att artikeln revideras. Sverige bör vidare vara pådrivande för att få till stånd ytterligare miljövillkor i EU:s General System of Preferences.
Beträffande försurning måste de gemensamma kraven skärpas. Utsläppen av försurande ämnen måste minska drastiskt till en nivå anpassad till vad naturen tål. EU bör vidare spela en pådrivande roll inom ECE-konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar. Kretsloppstänkandet måste få ett genomslag i hela Europa. EU:s arbete måste präglas av detta synsätt och producentansvaret skall gälla allt fler produkter.
Användningen av ekonomiska styrmedel på miljöområdet måste få ett bredare genomslag såväl nationellt som internationellt. EU måste bli pådrivande för ett brett införande av ekonomiska styrmedel. På grund av den inre marknadens genomförande kan man anta att transportvolymerna kommer att öka. Åtgärder måste vidtas som motverkar negativa miljökonsekvenser. Utsläppen från transportsektorn måste nedbringas och miljövänliga transportsätt främjas.
Sverige måste verka för att EU-stödet till miljöinsatser i Baltikum och Central- och Östeuropa förstärks. För svensk del är det särskilt viktigt att stärka EU:s engagemang rörande åtgärder för att återställa Östersjöns ekologiska balans.
I arbetet med att genomdriva den gemensamma miljöpolitiken har kommissionens generaldirektorat för miljöfrågor (DG XI) en viktig funktion att fylla. En annan viktig uppgift för direktoratet är att se till att allmänheten och miljörörelsen ges möjlighet att vara delaktiga i EU:s arbete i större utsträckning än vad som är fallet i dag. På detta område har Sverige mycket att tillföra med vår långa erfarenhet av offentlighet och breda remissförfaranden som kan ge en större folklig förankring i beslutsfattandet och initierandet av nya förslag och idéer. EU:s regler om rätt att ta del av miljöinformation är ett steg i rätt riktning som bör utvecklas ytterligare.
Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo28 (c) yrkande 1 och Jo641 yrkandena 28, 30 och 31 delvis bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Övriga motioner i detta moment avstyrks i den mån de ej tillgodoses genom detta ställningstagande.
Utskottet hemställer
1. beträffande utgångspunkter för det svenska miljöarbetet i EU
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Jo28 yrkande 1 och 1994/95:Jo641 yrkandena 28, 30 och 31 delvis samt med avslag på motionerna 1994/95:Jo22 yrkande 1, 1994/95:Jo23 yrkandena 1--4, 1994/95:Jo26 yrkandena 2--4, 1994/95:Jo27 yrkandena 1--6, 9, 14, 16 och 17, 1994/95:Jo29 yrkandena 1--3, 5--6 och 9, 1994/95:Jo609 yrkande 7, 1994/95:Jo685 yrkandena 1--5 och 17, 1994/95:Jo689 yrkande 2, 1994/95:Jo604 yrkande 9 och 1994/95:K224 yrkandena 11--12, 15 och 16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Utgångspunkter för det svenska miljöarbetet i EU (mom. 1)
Maggi Mikaelsson (v) anser att utskottets överväganden under rubriken Inledning samt utskottets överväganden och hemställan under mom. 1 bort ha följande lydelse:
När det gäller utgångspunkterna för det svenska miljöarbetet i EU kan konstateras att miljöproblemen blir alltmer internationella. För att lösa dem förutsätts allt intensivare och effektivare internationellt samarbete. Dagens svåra, komplexa och integrerade miljöproblem kan inte lösas enbart inom ramen för nationella beslut. Skall människan klara uppbyggnaden av ett miljöanpassat samhälle med kretsloppsbaserade strukturer, där miljöpåverkan är försumbar, måste vi arbeta med gemensamma lösningar både på det lokala, regionala och globala planet. För att detta skall kunna genomföras krävs enskilda människors kunskap och engagemang. Vidare krävs demokratiska, öppna och jämlika beslutsprocesser samt nationella regeringar som driver frågorna i internationella fora. De rekommendationer och konventioner som antogs vid FN-konferensen i Rio de Janeiro 1992 är de internationella riktlinjer som för närvarande är de övergripande i arbetet med att skapa det uthålliga samhället. Konferensen ger också juridisk legitimitet för både lokalt och regionalt miljöarbete.
Enligt utskottets mening bör den svenska miljöpolitiska strategin i EU baseras på följande utgångspunkter. Målet att skapa det uthålliga samhället måste beaktas i alla politiska processer i EU. Enskilda regioner och medlemsländer måste ha möjlighet att tillämpa högre miljökrav än de som gäller i EU. Beslut i EU får inte tillåtas resultera i negativ miljöpåverkan i vare sig medlemsländer eller andra länder. EU:s politik måste gynna världens fattiga länder och inte enbart de länder EU har speciella avtal med. En större del av de gemensamma resurserna skall användas till att bygga upp ett miljöanpassat samhälle. En större del av de s.k. PHARE- och TACIS-programmen -- EU:s stödprogram till Central- och Östeuropa (utom OSS) respektive till OSS -- skall användas i det miljöpolitiska arbetet. Större vikt skall läggas vid miljöproblemen kring Barentsregionen, Östersjön och Medelhavsregionen. Principen att beslut skall fattas på så lokal nivå som möjligt -- närhetsprincipen -- skall tillämpas. Vidare måste gemensamma miljöpolitiska beslut i EU åtföljas av effektiva sanktionsmöjligheter. Genomförande, utvärdering, uppföljning och utveckling av gemensamma beslut måste tillämpas strikt och strategiskt. EU:s organisation måste förändras och bli mer demokratisk, offentlig, effektiv och begriplig. Informationsinsatser till allmänhet och företag om EU:s funktion, organisation och möjligheter i miljöpolitiken måste förstärkas. Möjligheterna för ideella organisationer -- bl.a. miljöorganisationer -- att verka inom EU måste stärkas. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo22 (v) yrkande 1 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Övriga motioner i detta moment avstyrks i den mån de ej tillgodoses genom detta ställningstagande.
Utskottet hemställer
1. beträffande utgångspunkter för det svenska miljöarbetet i EU
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo22 yrkande 1 och med avslag på motionerna 1994/95:Jo23 yrkandena 1--4, 1994/95:Jo26 yrkandena 2--4, 1994/95:Jo27 yrkandena 1--6, 9, 14, 16 och 17, 1994/95:Jo28 yrkande 1, 1994/95:Jo29 yrkandena 1--3, 5--6 och 9, 1994/95:Jo609 yrkande 7, 1994/95:Jo641 yrkandena 28, 30 och 31 delvis, 1994/95:Jo685 yrkandena 1--5 och 17, 1994/95:Jo689 yrkande 2, 1994/95:Jo604 yrkande 9 och 1994/95:K224 yrkandena 11--12, 15 och 16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Utgångspunkter för det svenska miljöarbetet i EU (mom. 1)
Gudrun Lindvall (mp) anser att utskottets överväganden under rubriken Inledning samt utskottets överväganden och hemställan under mom. 1 bort ha följande lydelse:
Utskottet vill inledningsvis anföra följande. Stora delar av miljörörelsen var motståndare till ett svenskt medlemskap i EU. En majoritet av de röstande har dock avgivit sin röst till förmån för ett medlemskap och detta måste accepteras. Istället får man inom EU:s ramar verka för att en långsiktigt hållbar miljöpolitik kan genomföras. Enligt utskottets mening är det en fördel om riksdagen kan enas om Sveriges miljöpolitiska agerande i EU. Utskottet anser dock att detta är omöjligt med hänsyn till den ambitionsnivå som regeringen har. Det är angeläget att såväl inom som utom Sverige agera för en bättre miljöpolitik som leder till ett ekologiskt hållbart samhälle där framtida generationer ges möjlighet att uppleva välfärd. Det är viktigt att Sverige agerar från två håll. Dels måste vi föra en offensiv nationell miljöpolitik och dels agera i EU. Det svenska arbetet i EU måste syfta till att förändra EU:s grundläggande miljöpolitik. Miljöskydd och resurshushållning måste bli ett övergripande mål i all EU-politik. Vackra ord om långsiktig ekologiskt hållbar utveckling räcker inte. I verkligheten ökar miljöbelastningen inom unionen. Allt fler kemikalier används och som svar på kemikaliesamhället ökar antalet allergier och överkänsligheten hos framför allt barn. Orden måste få en reell innebörd och omvandlas till politisk handling. Försiktighetsprincipen och substitutionsprincipen måste bli vägledande för alla beslut. Likaså är det angeläget att det i fördraget slås fast att den gemensamma politiken i EU skall leda fram till en hållbar utveckling och att ett långsiktigt hållbart samhälle måste vara ett övergripande mål mot vilket alla politiska beslut skall prövas.
Enligt utskottets mening måste Sverige verka för att medlemslandet med högsta miljöskydd inom EU skall vara norm för EU:s åtgärder på miljöområdet. På regeringskonferensen 1996 måste också slås fast att varje land har rätt att gå före. Det innebär att varje land har rätt att ha strängare miljöregler än övriga länder i unionen. Därmed kan Sverige behålla de strängare reglerna på olika områden och slipper den försämring som hotar om fyra år. Får vi gå före kan vi också få fart på det svenska miljöarbetet, som nu riskerar att totalt avstanna, eftersom besluten inte ligger i Sverige längre. EU har beslutat att medlemsländerna skall tala med en röst i internationella fora, såsom FN, GATT/WTO och OECD. Möjligheterna att agera självständigt minskar därmed kraftigt, vilket kan hålla tillbaka de länder som hittills lett den internationella miljöutvecklingen. Sverige måste därför verka för att också fortsatt få driva egna frågor i alla internationella fora där vi är representerade. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo29 (mp) yrkande 9 samt Jo685 (mp) yrkandena 3 och 17 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Övriga motioner i detta moment avstyrks i den mån de ej tillgodoses genom detta ställningstagande.
Utskottet hemställer
1. beträffande utgångspunkter för det svenska miljöarbetet i EU
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Jo29 yrkande 9 samt 1994/95:Jo685 yrkandena 3 och 17 och med avslag på motionerna 1994/95:Jo22 yrkande 1, 1994/95:Jo23 yrkandena 1--4, 1994/95:Jo26 yrkandena 2--4, 1994/95:Jo27 yrkandena 1--6, 9, 14, 16 och 17, 1994/95:Jo28 yrkande 1, 1994/95:Jo29 yrkandena 1--3, 5 och 6, 1994/95:Jo609 yrkande 7, 1994/95:Jo641 yrkandena 28, 30 och 31 delvis, 1994/95:Jo685 yrkandena 1--2, 4 och 5, 1994/95:Jo689 yrkande 2, 1994/95:Jo604 yrkande 9 och 1994/95:K224 yrkandena 11--12, 15 och 16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Koldioxidskatt m.m. (mom. 2)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Ola Sundell (alla m) anser att utskottets överväganden och hemställan under mom. 2 bort ha följande lydelse:
I miljöarbetet bör Sverige verka för att både morot och piska används. De ekonomiska styrmedlen som nämns i skrivelsen är miljöskatter. Men det är också viktigt att markera att även skatterabatter bör användas. Enligt utskottets mening finns ingen anledning att driva frågan om energirelaterade skatter. Det är knappast energikonsumtionen i sig utan utsläppen från energi- och transportsektorn som utgör hotet mot miljön. En ökad miljörelatering av skatterna inom EU:s medlemsländer bör därför utgå från en omfördelning från allmänna energiskatter till utsläppsrelaterade skatter. Sverige bör alltså inte som bedöms i skrivelsen verka för en gemensam energibeskattning, utan för en gemensam miniminivå för nationella koldioxidskatter och en i övrigt stärkt miljöprofil på de befintliga energiskatterna. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo23 (m) yrkande 5 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Övriga motioner i detta moment avstyrks i den mån de ej tillgodoses genom detta ställningstagande.
Utskottet hemställer
2. beträffande koldioxidskatt m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo23 yrkande 5 och med avslag på motionerna 1994/95:Jo22 yrkande 6, 1994/95:Jo26 yrkande 1, 1994/95:Jo27 yrkandena 13 och 15, 1994/95:Jo29 yrkandena 11--14, 1994/95:Jo641 yrkande 31 delvis, 1994/95:Jo687 yrkande 15 och 1994/95:T225 yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Koldioxidskatt m.m. (mom. 2)
Lennart Brunander och Marie Wilén (båda c) anser att utskottets överväganden och hemställan under mom. 2 bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening måste användningen av ekonomiska styrmedel på miljöområdet få ett bredare genomslag såväl nationellt som internationellt. En gemensam lägsta nivå för koldioxidskatt måste snarast fastställas. En bred skatteväxling liknande den som centern förordar i Sverige bör genomföras inom EU. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo641 (c) yrkande 31 delvis bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Övriga motioner i detta moment avstyrks i den mån de ej tillgodoses genom detta ställningstagande.
Utskottet hemställer
2. beträffande koldioxidskatt m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo641 yrkande 31 delvis och med avslag på motionerna 1994/95:Jo22 yrkande 6, 1994/95:Jo23 yrkande 5, 1994/95:Jo26 yrkande 1, 1994/95:Jo27 yrkandena 13 och 15, 1994/95:Jo29 yrkandena 11--14, 1994/95:Jo687 yrkande 15 och 1994/95:T225 yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Försurning och klimatpåverkan (mom. 3)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Ola Sundell (alla m) anser att utskottets överväganden och hemställan under mom. 3 bort ha följande lydelse:
Sverige behöver en offensiv klimatpolitik. När det gäller skatterna ser utskottet ingen anledning att driva frågan om energirelaterade skatter. Det är knappast energikonsumtionen i sig utan utsläppen från energi- och transportsektorn som utgör hotet mot miljön. Sverige bör alltså verka för en gemensam miniminivå för nationella koldioxidskatter och en i övrigt stärkt miljöprofil på de befintliga energiskatterna. I den centrala bedömningen bör också starkare betonas möjligheten att införa energieffektivitetsnormer för fordon som ett komplement till högre drivmedelsskatter för transportsektorn. Enligt utskottets mening bör också Sverige verka för att ambitionerna höjs när det gäller minskade utsläpp av koldioxid. Rekommendationer om sänkta utsläpp fastställdes vid Torontokonferensen år 1987. Dessa innebär att utsläppen bör minska med 20 % till år 2005 jämfört med år 1988. Enligt utskottets mening bör Sverige inom EU verka för en skärpning av klimatstrategin i enlighet med detta. Det är viktigt att Sverige markerar betydelsen av försurningsfrågorna eftersom vårt land är hårt drabbat. De nationella utsläppen av svaveldioxid har minskat kraftigt men vi bör fortsätta att verka för en ytterligare reducering. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo23 (m) yrkande 7 och Jo609 (m) yrkande 11 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Övriga motioner i detta moment avstyrks i den mån de ej tillgodoses genom detta ställningstagande.
Utskottet hemställer
3. beträffande försurning och klimatpåverkan
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Jo23 yrkande 7 och 1994/95:Jo609 yrkande 11 och med avslag på motionerna 1994/95:Jo21, 1994/95:Jo22 yrkandena 2, 4 och 5, 1994/95:Jo26 yrkande 6, 1994/95:Jo27 yrkandena 12, 18, 25 och 26, 1994/95:Jo28 yrkande 2, 1994/95:Jo29 yrkandena 17, 19 och 20, 1994/95:T225 yrkandena 12 och 15, 1994/95:Jo605 yrkande 6 delvis och 1994/95:Jo609 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Försurning och klimatpåverkan (mom. 3)
Eva Eriksson (fp) anser att utskottets överväganden och hemställan under mom. 3 bort ha följande lydelse:
Utsläppen från energisektorn av klimatpåverkande och försurande ämnen måste enligt utskottets mening bekämpas med större kraft. Det räcker inte med skärpta utsläppsnormer. Därtill måste ekonomiska styrmedel införas. Miljöavgifter bör fånga upp de verkliga kostnaderna för miljöförstöring inom energisektorn. Därutöver bör inga subventioner ges för elproduktion. Det är alltså viktigt att EU också ser över reglerna på energi- och elmarknaderna. Sverige bör verka för avregleringar och för att dolda subventioner inom energisektorn avskaffas inom EU. Därtill bör EU i internationella sammanhang agera för att energi prissätts utan subventioner. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo26 (fp) yrkande 6 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Övriga motioner i detta moment avstyrks i den mån de ej tillgodoses genom detta ställningstagande.
Utskottet hemställer
3. beträffande försurning och klimatpåverkan
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo26 yrkande 6 och med avslag på motionerna 1994/95:Jo21, 1994/95:Jo22 yrkandena 2, 4 och 5, 1994/95:Jo23 yrkande 7, 1994/95:Jo27 yrkandena 12, 18, 25 och 26, 1994/95:Jo28 yrkande 2, 1994/95:Jo29 yrkandena 17, 19 och 20, 1994/95:T225 yrkandena 12 och 15, 1994/95:Jo605 yrkande 6 delvis och 1994/95:Jo609 yrkandena 11 och 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Försurning och klimatpåverkan (mom. 3)
Lennart Brunander och Marie Wilén (båda c) anser att utskottets överväganden och hemställan under mom. 3 bort ha följande lydelse:
I EU:s femte miljöhandlingsprogram anges energisektorn som en av de fem samhällssektorer som spelar en avgörande roll för möjligheterna att lösa miljöproblemen. EU har ett särskilt direktorat för energifrågor. Trots detta spelar energifrågorna inte någon framträdande roll i gemenskapen. En avgörande orsak till detta är att energifrågorna ses som nationella angelägenheter, inte minst av säkerhetspolitiska skäl. Det är givetvis viktigt att det avgörande ansvaret för energipolitiken ligger på medlemsländerna men i vissa frågor som t.ex. utvecklingen av miljövänliga energikällor bör EU få en större betydelse. Sverige bör enligt utskottets mening verka för att större vikt läggs vid forskning och utveckling av bioenergi i det gemensamma energiarbetet. Detta är viktigt inte minst i samband med reformeringen av den gemensamma jordbrukspolitiken. Det finns i Europa en stor potential i jordbruksnäringen för ökad övergång till produktion av biobränslen. För att detta skall bli möjligt måste givetvis avsättningsmöjligheterna för denna typ av produkter öka inom EU. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo28 (c) yrkande 2 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Övriga motioner i detta moment avstyrks i den mån de ej tillgodoses genom detta ställningstagande.
Utskottet hemställer
3. beträffande försurning och klimatpåverkan
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo28 yrkande 2 och med avslag på motionerna 1994/95:Jo21, 1994/95:Jo22 yrkandena 2, 4 och 5, 1994/95:Jo23 yrkande 7, 1994/95:Jo26 yrkande 6, 1994/95:Jo27 yrkandena 12, 18, 25 och 26, 1994/95:Jo29 yrkandena 17, 19 och 20, 1994/95:T225 yrkandena 12 och 15, 1994/95:Jo605 yrkande 6 delvis och 1994/95:Jo609 yrkandena 11 och 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Försurning och klimatpåverkan (mom. 3)
Maggi Mikaelsson (v) anser att utskottets överväganden och hemställan under mom. 3 bort ha följande lydelse:
I Sverige är enigheten stor om att försurningen är ett avgörande problem. Försurningen av våra marker och vattendrag hotar den kemiska och biologiska balansen. Därmed hotas både den naturliga faunan och floran, även kallad den biologiska mångfalden. Trots relativt kraftiga utsläppsminskningar i Sverige och andra länder förvärras försurningssituationen. Markerna är uttömda på ämnen som kan neutralisera det fortsatta nedfallet av försurande ämnen. Utöver vad regeringen anfört vill utskottet framhålla betydelsen av det sektorsövergripande arbete som nu behövs för att minska försurningsproblematiken.
Hotet om klimatförändringar växer. Det är framför allt koldioxidutsläppen från förbränning av fossila energislag som orsakar eventuella klimatförändringar. Halten av koldioxid i atmosfären stiger sakta men säkert sedan industrialismens start. Det är ett oerhört komplext system men risken finns för så omfattande förändringar av vädret, havsnivåer och havsströmmar att hela länder hotas av utplåning. Denna globala risk gör det ytterligt angeläget att försiktighetsprincipen skall tillämpas. Det mål som finns i EU och Sverige om att utsläppen skall stabiliseras år 2000 på 1990 års nivå räcker inte långt. I-länderna behöver minska utsläppen med minst 70--80 % om vi skall ge de fattiga länderna en chans till utveckling utan att riskera vår fortsatta existens. Arbetet som är kopplat till klimatkonventionen måste få betydligt mer skärpta krav som mål. Sverige skall verka för att EU:s koldioxidutsläpp minskar med minst 20 % till år 2005. På sikt skall målet vara högre. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo22 (v) yrkandena 2, 4 och 5 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Övriga motioner i detta moment avstyrks i den mån de ej tillgodoses genom detta ställningstagande.
Utskottet hemställer
3. beträffande försurning och klimatpåverkan
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo22 yrkandena 2, 4 och 5 och med avslag på motionerna 1994/95:Jo21, 1994/95:Jo23 yrkande 7, 1994/95:Jo26 yrkande 6, 1994/95:Jo27 yrkandena 12, 18, 25 och 26, 1994/95:Jo28 yrkande 2, 1994/95:Jo29 yrkandena 17, 19 och 20, 1994/95:T225 yrkandena 12 och 15, 1994/95:Jo605 yrkande 6 delvis, 1994/95:Jo609 yrkandena 11 och 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. Försurning och klimatpåverkan (mom. 3)
Gudrun Lindvall (mp) anser att utskottets överväganden och hemställan under mom. 3 bort ha följande lydelse:
När det gäller klimatförändringar och försurning är ett av de största hoten det stora transportarbetet på vilket hela unionen vilar. För Sveriges del kommer inte målet att minska utsläppen av kväveoxider med 30 % mellan 1980 och 1995 att nås. Sverige bör verka för att EU antar målet att utsläpp av NOx skall minska med 70 % till år 2005. Vidare måste användning av alternativa bränslen som alkoholer, rapsmetylester m.fl. uppmuntras. Enligt mineraloljedirektivet får dessa drivmedel inte skattemässigt gynnas annat än under ett försöksstadium. Detta medför att introduktionen av ekologiskt bättre produkter framtagna av förnybara råvaror försinkas. Det är viktigt att Sverige driver frågan om förändring av detta. Ett viktigt led i den hållbara utvecklingen är att växla över till förnybara bränslen, som inte ger en nettotillförsel av koldioxid till atmosfären. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo29 (mp) yrkandena 17, 19 och 20 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Övriga motioner i detta moment avstyrks i den mån de ej tillgodoses genom detta ställningstagande.
Utskottet hemställer
3. beträffande försurning och klimatpåverkan
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo29 yrkandena 17, 19 och 20 samt med avslag på motionerna 1994/95:Jo21, 1994/95:Jo22 yrkandena 2, 4 och 5, 1994/95:Jo23 yrkande 7, 1994/95:Jo26 yrkande 6, 1994/95:Jo27 yrkandena 12, 18, 25 och 26, 1994/95:Jo28 yrkande 2, 1994/95:Jo605 yrkande 6 delvis, 1994/95:Jo609 yrkandena 11 och 12 samt 1994/95:T225 yrkandena 12 och 15 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
13. Transportsektorns miljöanpassning (mom. 4)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Ola Sundell (alla m) anser att utskottets överväganden och hemställan under mom. 4 bort ha följande lydelse:
Trafiken i dag orsakar stora miljöproblem i Europa. I första hand är det utsläppen från trafiksektorn som måste bringas ner. Trafikarbetet i sig utgör inget miljöproblem utan tillför samhället flera positiva effekter. Arbetet skall inriktas på renare och effektivare fordon och inte präglas av en negativ inställning till bilen som transportmedel. I miljöarbetet bör Sverige verka för att både morot och piska används. De ekonomiska styrmedlen som nämns i skrivelsen är miljöskatter. Men det är också viktigt att markera att även skatterabatter bör användas. Tidigare har en skatterabatt prövats för dem som köpte katalysatorrenad bil innan sådan rening blev obligatorisk. Åtgärden föll mycket väl ut och resulterade i att flera hundratusen bilar som annars inte skulle blivit utrustade med katalysator blev det. För att värna om effektiviteten och miljöhänsynen inom transportsektorn bör Sverige verka för att möjligheten att använda 24 meter långa lastbilar skall finnas kvar eftersom detta sparar resurser och bidrar till minskad trafik. Det bör tydligt markeras att frågan om behållandet av de långa lastbilarna inte bara gäller ekonomisk effektivitet och konkurrensmöjligheter, utan även hänsynen till miljön. Sjötransporterna står för en orimligt stor andel av de försurande utsläppen till luften jämfört med det utförda transportarbetet. En orsak till detta är att sjöfarten i huvudsak är internationell och att det därför varit svårt att ställa miljökrav på bränslekvalitéer och utsläpp på samma sätt som skett vad gäller personbilar och stationära anläggningar. Med sina miljökrav på kanalsjöfarten har EU varit unikt i världen genom att vara ensam om generella, överstatliga miljökrav på sjöfarten. EU:s kommande och redan genomförda utvidgningar innebär att andelen kust- och havssjöfart som löper mellan EU-hamnar växer. Detta skapar förutsättningar för unionen att gå vidare och ställa miljökrav även på denna trafik. Sverige bör, som en del i miljöpolitiken mot försurning och klimatpåverkan, aktivt verka för införandet av EU-krav på bränslen och utsläpp från sjöfarten inom unionen. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo23 (m) yrkande 6 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Övriga motioner i detta moment avstyrks i den mån de ej tillgodoses genom detta ställningstagande.
Utskottet hemställer
4. beträffande transportsektorns miljöanpassning
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo23 yrkande 6 och med avslag på motionerna 1994/95:Jo22 yrkande 3, 1994/95:Jo26 yrkande 5, 1994/95:Jo27 yrkandena 21--24, 1994/95:Jo29 yrkandena 16 och 18, 1994/95:Jo609 yrkande 13 samt 1994/95:Jo685 yrkande 16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
14. Transportsektorns miljöanpassning (mom. 4)
Maggi Mikaelsson (v) anser att utskottets överväganden och hemställan under mom. 4 bort ha följande lydelse:
Det sektorsövergripande arbete som behövs för att minska transportbehovet och trafikens miljöpåverkan bör enligt utskottets mening lyftas fram. Redan nu bör arbetet med att precisera nya, hårdare avgasutsläpp påbörjas. En av de viktigaste miljöpolitiska uppgifterna för EU är att bygga upp en ny transportstruktur, där mängden transporter minskar totalt och där nya energisnåla trafikslag ersätter dagens fossilbränsleberoende transporter. Uppbyggnaden av kollektiva transporter som högfarts- och snabbtågssatsningar skall påskyndas. EU bör främja utvecklingen av miljövänliga fordon, t.ex. genom att stimulera offentlig upphandling av miljövänliga fordon. Beslut bör fattas om minskade halter av svavel i drivmedel för både vägfordon, arbetsmaskiner och sjöfart. Skatteregler skall konstrueras så att varje transportslag står för sina externa kostnader som t.ex. miljökostnader. Programmet för energieffektivisering (SAVE) och alternativa energislag (ALTENER) skall årligen revideras. NUTEK:s goda erfarenheter kan vara grunden för Sveriges del i detta arbete. Arbetet med biltillverkarnas ansvar för en fungerande avgasreningsutrustning är angeläget. Ett sådant ansvar skall vara infört i EU senast år 2000. Samtliga dessa krav bör också beaktas i samarbetet och utvecklingsarbetet med CEE (Central- och Östeuropa). Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo22 (v) yrkande 3 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Övriga motioner i detta moment avstyrks i den mån de ej tillgodoses genom detta ställningstagande.
Utskottet hemställer
4. beträffande transportsektorns miljöanpassning
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo22 yrkande 3 och med avslag på motionerna 1994/95:Jo23 yrkande 6, 1994/95:Jo26 yrkande 5, 1994/95:Jo27 yrkandena 21--24, 1994/95:Jo29 yrkandena 16 och 18, 1994/95:Jo609 yrkande 13 och 1994/95:Jo685 yrkande 16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
15. Transportsektorns miljöanpassning (mom. 4)
Gudrun Lindvall (mp) anser att utskottets överväganden och hemställan under mom. 4 bort ha följande lydelse:
Ett av de största hoten mot miljön är det stora transportarbetet på vilket hela unionen vilar. Helt avgörande för att vi skall nå ett långsiktigt hållbart samhälle är därför att vi får till stånd en avsevärt renare transportsektor. Den största enskilda posten i detta arbete är att överföra transporter från landsväg till järnväg. Sverige måste aktivt verka för att transporterna läggs över på järnväg. Även användning av privatbilar måste minska i unionen. Att gynna kollektivtrafiken med minskad privatbilism som följd är därför mycket viktigt. EU:s TEN-projekt (TransEuropean Networks) innehåller huvudsakligen satsningar på motorvägar och nya storflygplatser, medan järnvägen har en undanskymd plats. Sverige måste i EU verka för ett miljöanpassat transportprogram, där transporter flyttas från väg till järnväg och sjöfart och där persontransporter i tätorterna flyttas över till kollektivtrafik. Enligt utskottets mening är det vidare riktigt att ställa krav på svavelhalt i fartygsbränsle. En nivå på 0,5 % för trafik i Nordsjön och Östersjön skall vara ett delmål. På sikt måste svavelhalten i fartygsbränslen sänkas till 0,1 %. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo29 (mp) yrkandena 16 och 18 och Jo685 (mp) yrkande 16 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Övriga motioner i detta moment avstyrks i den mån de ej tillgodoses genom detta ställningstagande.
Utskottet hemställer
4. beträffande transportsektorns miljöanpassning
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Jo29 yrkandena 16 och 18 och 1994/95:Jo685 yrkande 16 samt med avslag på motionerna 1994/95:Jo22 yrkande 3, 1994/95:Jo23 yrkande 6, 1994/95:Jo26 yrkande 5, 1994/95:Jo27 yrkandena 21--24 och 1994/95:Jo609 yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
16. Kemikaliekontrollen (mom. 5)
Lennart Brunander och Marie Wilén (båda c) anser att utskottets överväganden och hemställan under mom. 5 bort ha följande lydelse:
Kretsloppstänkandet måste ligga till grund för allt beslutsfattande inom EU om vi skall kunna skapa en hållbar utveckling. Naturresurser skall användas, återanvändas, återvinnas eller slutligen tas om hand med minsta möjliga förbrukning och utan att naturen skadas. Sverige måste agera pådrivande på detta område inom EU, inte bara med principiella resonemang utan med konkreta mål. Sverige måste aktivt i EU driva t.ex. frågan om en avveckling av dagens PVC. Arbetet på att förhindra användning och spridning av farliga kemikalier måste ha en internationell inriktning. En mer systematisk genomgång av farliga ämnen är nödvändig. Sverige måste verka för att EU ansluter sig till målet att avveckla användningen av alla svårnedbrytbara naturfrämmande ämnen. Avvecklingsplaner för en rad miljöfarliga ämnen måste utarbetas. Substitutionsprincipen (utbytesprincipen) och försiktighetsprincipen skall vara vägledande för det europeiska samarbetet. Sverige skall fullfölja arbetet inom det internationella nätverket. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo28 (c) yrkande 4 och Jo641 (c) yrkandena 29 och 31 delvis bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Övriga motioner i detta moment avstyrks i den mån de ej tillgodoses genom detta ställningstagande.
Utskottet hemställer
5. beträffande kemikaliekontrollen
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Jo28 yrkande 4 och 1994/95:Jo641 yrkandena 29 och 31 delvis samt med avslag på motionerna 1994/95:Jo22 yrkandena 9 och 10, 1994/95:Jo27 yrkandena 19 och 20, 1994/95:Jo29 yrkandena 4, 23--27, 1994/95:Jo685 yrkandena 6--8 samt 1994/95:Jo687 yrkandena 10--12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
17. Kemikaliekontrollen (mom. 5)
Gudrun Lindvall (mp) anser att utskottets överväganden och hemställan under mom. 5 bort ha följande lydelse:
Miljöbelastningen inom unionen ökar. Allt fler kemikalier används och som ett resultat av kemikaliesamhället ökar antalet allergier och överkänsligheter hos framför allt barn. Försiktighetsprincipen och substitutionsprincipen måste därför bli reellt vägledande för beslut, både i Sverige och unionen. Principerna bör skrivas in i unionsfördraget vid revisionen 1996. Det är av yttersta vikt att Sverige inte behöver backa beträffande de miljökrav som idag finns för de kemikalier vi erhållit undantag för under fyra år. Dessa är kemikalier som klorerade lösningsmedel, växtskyddsmedel, kadmium, arsenik, tennorganiska föreningar, PCP, kvicksilverbatterier liksom märkning och klassificering av kemikalier. Sverige måste med kraft driva att ett land inom EU skall kunna gå före. Vidare bör de bioackumulerande ämnena försvinna. Sverige måste också kräva att en rad konkreta avvecklingsmål skrivs in i EU:s miljöprogram, bland annat gällande tungmetaller, klorerade lösningsmedel och PVC. En ny grupp av miljögifter börjar uppmärksammas, de så kallade hormongifterna. Det är ämnen som går in i djurs endokrina system och på grund av likhet med artegna substanser orsakar skador. Nonylfenol, som finns i tvättmedel och plaster är ett exempel på ett vitt spritt sådant ämne. Ett annat är DEHP, en ftalat som används i stora mängder som additiv i PVC. Ämnet är globalt spritt och bioackumuleras. Sverige bör ta en ledande roll för att snarast få uppmärksamhet kring dessa miljögifter, som kan orsaka skador bland annat kopplade till fortplantningen. Försiktighetsprincipen och substitutionsprincipen måste tillämpas strikt beträffande dessa ämnen. Sverige bör gå före och ta fram en nationell avvecklingsplan för i första hand nonylfenol och DEHP. Sverige bör driva att avvecklingsplaner för hormongifter utarbetas och antas av hela EU. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo29 (mp) yrkandena 4, 23--27, Jo685 (mp) yrkande 6 och Jo687 yrkandena 10 och 12 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Övriga motioner i detta moment avstyrks i den mån de ej tillgodoses genom detta ställningstagande.
Utskottet hemställer
5. beträffande kemikaliekontrollen
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Jo29 yrkandena 4, 23--27, 1994/95:Jo685 yrkande 6 samt 1994/95:Jo687 yrkandena 10 och 12 samt med avslag på motionerna 1994/95:Jo22 yrkandena 9 och 10, 1994/95:Jo27 yrkandena 19 och 20, 1994/95:Jo28 yrkande 4, 1994/95:Jo641 yrkandena 29 och 31 delvis, 1994/95:Jo685 yrkandena 7 och 8 samt 1994/95:Jo687 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
18. Kretsloppsanspassning och åtgärder på avfallsområdet (mom. 6)
Maggi Mikaelsson (v) anser att utskottets överväganden och hemställan under mom. 6 bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening behövs det satsningar för att få fram förpacknings- och retursystem som kan få spridning i hela EU. I dag hotas nationella retursystem av att andra länders produkter inte kan ingå i det nationella systemet. Sverige skall vara aktivt pådrivande när det gäller att utveckla producentansvaret. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo22 (v) yrkande 13 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Övriga motioner i detta moment avstyrks i den mån de ej tillgodoses genom detta ställningstagande.
Utskottet hemställer
6. beträffande kretsloppsanspassning och åtgärder på avfallsområdet
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo22 yrkande 13 och med avslag på motionerna 1994/95:Jo22 yrkandena 11 och 12, 1994/95:Jo27 yrkande 10, 1994/95:Jo29 yrkande 28, 1994/95:Jo685 yrkandena 9--11 samt 1994/95:Jo687 yrkandena 13 och 14 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
19. Kretsloppsanspassning och åtgärder på avfallsområdet (mom. 6)
Gudrun Lindvall (mp) anser att utskottets överväganden och hemställan under mom. 6 bort ha följande lydelse:
Producentansvaret är ett viktigt redskap i strävandena mot ett kretsloppssamhälle. Avfallsmängderna måste dock totalt minskas för att ett resurssnålt långsiktigt samhälle skall uppnås. Sverige bör därför verka för att avfallsminimering skall styra utformningen av EU:s avfallsdirektiv och förordningar. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo29 (mp) yrkande 28, Jo685 (mp) yrkande 9 och Jo687 (mp) yrkande 13 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Övriga motioner i detta moment avstyrks i den mån de ej tillgodoses genom detta ställningstagande.
Utskottet hemställer
6. beträffande kretsloppsanspassning och åtgärder på avfallsområdet
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Jo29 yrkande 28, 1994/95:Jo685 yrkande 9 samt 1994/95:Jo687 yrkande 13 och med avslag på motionerna 1994/95:Jo22 yrkandena 11--13, 1994/95:Jo27 yrkande 10, 1994/95:Jo685 yrkandena 10 och 11 samt 1994/95:Jo687 yrkande 14 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
20. Biologisk mångfald m.m. (mom. 7)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Ola Sundell (alla m) anser att utskottets överväganden och hemställan under mom. 7 bort ha följande lydelse:
Ekosystemens betydelse för råvaruproduktionen, vattencirkulationen och naturens egna reningsprocesser får enligt utskottets mening inte underskattas. Jordbruket upptar i dag en mycket stor del av Europas yta och EU:s jordbrukspolitik kan användas till att stimulera återställande av våtmarker i syfte att minska kväveläckaget till haven och öka förutsättningarna för en bevarad biologisk mångfald. Betydelsen av våtmarkerna och de möjligheter som finns att återställa sådana områden bör uppmärksammas. När det gäller den biologiska mångfalden är det viktigt med en dialog mellan myndigheter och olika näringar, samt ett fungerande sektorsansvar, vilket betonas i skrivelsen. Men en väl fungerande offentlig administration är långt ifrån en tillräcklig förutsättning för att naturvårdsarbetet skall fungera. I detta sammanhang bör därför också tydligt uttryckas att Sverige verkar för att framhålla vikten av definierade äganderätter till mark och vatten samt fungerande civilrättsliga möjligheter att driva skadeståndsprocesser i miljömål. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo23 (m) yrkande 8 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Övriga motioner i detta moment avstyrks i den mån de ej tillgodoses genom detta ställningstagande.
Utskottet hemställer
7. beträffande biologisk mångfald m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo23 yrkande 8 och med avslag på motionerna 1994/95:Jo22 yrkandena 7 och 8, 1994/95:Jo27 yrkandena 32--34 samt 1994/95:Jo29 yrkandena 15, 31 och 32 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
21. Biologisk mångfald m.m. (mom. 7)
Maggi Mikaelsson (v) anser att utskottets överväganden och hemställan under mom. 7 bort ha följande lydelse:
Som regeringen anför måste bevarandet av den biologiska mångfalden vara ett prioriterat område. Biologisk mångfald har ett stort värde ur både ekonomisk och ekologisk synvinkel. Förlust av biologisk mångfald (t.ex. utrotande av en art) går aldrig att reparera. Enligt utskottets mening måste därför sanktionsmöjligheterna mot länder, företag och enskilda som bryter mot skyddet av den biologiska mångfalden stärkas. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo22 (v) yrkande 8 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Övriga motioner i detta moment avstyrks i den mån de ej tillgodoses genom detta ställningstagande.
Utskottet hemställer
7. beträffande biologisk mångfald m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo22 yrkande 8 och med avslag på motionerna 1994/95:Jo22 yrkande 7, 1994/95:Jo23 yrkande 8, 1994/95:Jo27 yrkandena 32--34 samt 1994/95:Jo29 yrkandena 15, 31 och 32 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
22. Biologisk mångfald m.m. (mom. 7)
Gudrun Lindvall (mp) anser att utskottets överväganden och hemställan under mom. 7 bort ha följande lydelse:
Biologisk mångfald brukar mätas som antalet arter, men även antalet individer inom arten ger en bild av eventuell biologisk rikedom. Ett besök till ett nära grannland som Lettland visar tydligt vad vi förlorat i västra Europa. Som i flera stater i östra Europa finns här jungfruliga biotoper. Orörda ekskogar, sumpskogar och blandskogar som aldrig avverkats är exempel på det. Många fågelarter, som tidigare har häckat i Sverige, finns i rik mängd i Östeuropa. Det är bra att Sverige avser att ta en aktiv del i utformandet av EU:s naturvårdspolitik Natura 2000. Enligt utskottets mening bör Sverige i EU verka för att skyddet av hotade biotoper prioriteras. EU:s fågeldirektiv har liksom habitatdirektivet vissa glidande formuleringar. Sverige bör verka för att dessa direktiv skärps och görs tydliga. Eftersom vi nationellt kan skärpa kraven bör Sverige även på dessa områden ligga i täten. Det måste vara självklart att Sverige fullt ut tillämpar fågeldirektivet vad avser jakt på arter och också implementerar habitatdirektivet fullt ut i svensk lagstiftning. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo29 (mp) yrkandena 15 och 32 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Övriga motioner i detta moment avstyrks i den mån de ej tillgodoses genom detta ställningstagande.
Utskottet hemställer
7. beträffande biologisk mångfald m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo29 yrkandena 15 och 32 samt med avslag på motionerna 1994/95:Jo22 yrkandena 7 och 8, 1994/95:Jo23 yrkande 8, 1994/95:Jo27 yrkandena 32--34 och 1994/95:Jo29 yrkande 31 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
23. Bevarandet av kulturväxter m.m. (mom. 8)
Gudrun Lindvall (mp) anser att utskottets överväganden och hemställan under mom. 8 bort ha följande lydelse:
Biologisk mångfald handlar också om det odlade. EU:s regler för försäljning av fröer har dock redan gjort att många sorter försvunnit inom unionen. Dessa regler är relativt nya och innehåller framför allt tre delar som gör det omöjligt för små fröfirmor att hålla ett varierat utbud. Det första är kravet på sortdokumentation, det andra kravet att allt frö som säljs måste vara certifierat eller kontrollerat standardutsäde och det tredje kravet är att fröpåsarna skall vara märkta med sista förbrukningsdag (i praktiken sista förbrukningsmånad). Det kostar alldeles för mycket för minde fröodlare att få en sort registrerad i EU eftersom kostnaden för en sortdokumentation är 20 000 kr per sort. Certifieringskravet och kontrollen av standardutsäde finns till för att garantera sortrenhet och grobarhet. Det kostar 620 kr plus en grundavgift på 50 kr administrationsavgift på 100 kr samt en timdebitering per fröparti. Totalkostnaden per parti är normalt 1 000 kr För mindre företag med hyggligt heltäckande sortiment av köksväxter kan detta innebära ett hot mot verksamheten. Kostnaden för att undersöka flera hundra partier varje år blir helt orimlig. Märkning med sista förbrukningsdag (månad) skall finnas från och med 1995 i stället för grobarhetsuppgift. Denna märkning skall gälla för två säsonger. Detta krav är orimligt eftersom odlare vet att många frösorter snabbt förlorar sin grobarhet och därför är mycket osäkra att spara till kommande år. De nya reglerna, som gäller från årsskiftet 1994/95, kommer att förändra utbudet av köksväxtfrö för alla odlare och det till det sämre. Det är inte rimligt att förbjuda odlare att använda alla de icke dokumenterade sorter som finns och som har använts och även fortsättningsvis kan användas med framgång i Sverige bara därför att de inte är dokumenterade i EU. Många av dem har egenskaper som passar våra odlingsförhållanden. Detta är speciellt märkligt eftersom Sverige som ett av 153 länder tillsammans med EU har ställt sig bakom Riodeklarationen om biologisk mångfald. Köksväxterna är kulturväxter som ett resultat av många människors djupa kunnande och strävan under generationer för att få fram bra livsmedel för odling, som är anpassad till olika förhållanden. Utskottet anser att Sverige skall verka för att dessa bestämmelser omarbetas alternativt att EU anslår pengar för traditionella fröer. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo29 (mp) yrkandena 33--36 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motion Jo27 (kds) yrkande 31 avstyrks i den mån den ej tillgodoses genom detta ställningstagande.
Utskottet hemställer
8. beträffande bevarandet av kulturväxter m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo29 yrkandena 33--36 och med avslag på motion 1994/95:Jo27 yrkande 31 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 24. Internationellt miljösamarbete (mom. 9)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Ola Sundell (alla m) anser att utskottets överväganden och hemställan under mom. 9 bort ha följande lydelse:
Som framhålls i skrivelsen bör det övervägas om en ram med konditionalitet till delar skall gälla för EU:s miljöstöd till Central- och Östeuropa, dvs. att stödet är kopplat med vissa miljöåtaganden. Vidare bör Sverige verka för att miljöhänsyn integreras i biståndet. Dessutom anser utskottet att Sverige, med stöd från bl.a. rekommendationerna i Agenda 21, även bör verka för att koppla EU:s olika internationella stöd och biståndsinsatser med krav på marknadsekonomiska reformer. Ekonomiska förutsättningar som både på det nationella och det internationella planet främjar en fri handel och ett fritt tillträde till marknader kommer att skapa en positiv samverkan mellan ekonomisk tillväxt och miljövård i alla länder, särskilt u-länderna och de länder som genomför en övergång till marknadsekonomi. (Agenda 21). Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo23 (m) yrkande 9 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Övriga motioner i detta moment avstyrks i den mån de ej tillgodoses genom detta ställningstagande.
Utskottet hemställer
9. beträffande internationellt miljösamarbete
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo23 yrkande 9 och med avslag på motionerna 1994/95:Jo22 yrkandena 16--19, 1994/95:Jo26 yrkande 7, 1994/95:Jo27 yrkandena 7, 8 och 11 samt 1994/95:Jo29 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
25. Internationellt miljösamarbete (mom. 9)
Maggi Mikaelsson (v) anser att utskottets överväganden och hemställan under mom. 9 bort ha följande lydelse:
EU:s agerande på olika områden, inte minst inom miljöpolitiken, måste utformas utifrån kravet på att utjämna skillnader i standard mellan olika regioner och olika människor. Detta gäller även standard i miljöavseende. Utskottet konstaterar att EU:s förhållande till de fattiga länderna måste omprövas. Handel med dem måste baseras på långsiktig, uthållig utveckling i både export- och importländerna. EU får inte grunda sin handel på ensidig import av billiga råvaror som ofta utvinns med förödande miljöpåverkan -- en handel som ofta utförs utan att miljökostnaderna för verksamheterna betalas eller synliggörs. En sådan omställning innebär att marknaderna i EU öppnas för produkter från tredje världen. En analys bör även göras inför regeringskonferensen 1996 om hur EU skall agera på effektivaste sätt för att bidra till en uthållig utveckling i de fattiga länderna. Ungefär samma resonemang gäller EU:s förhållande till Östeuropa. I förhållandet till jordens fattiga länder måste vi få till stånd en ekonomisk och ekologisk utveckling om dessa länder skall kunna utvecklas. Det stöd som EU och enskilda EU-länder ger är bra men långt ifrån tillräckligt. Avgörande är att handelshinder avskaffas och att det kommer till stånd en handel på lika villkor vars ram sätts av vad miljön tål. Viktigast är detta kanske på jordbruksområdet.
Den sociala situationen och miljötillståndet runt Medelhavet gör att EU bör analysera vad som mer kan göras för att minska detta områdes problem. Miljösituationen är mycket bekymmersam. Medelhavet drabbas varje år av bl.a. drygt 600 000 ton oljeföroreningar, 6 000 ton fosfor och drygt 110 000 ton kväve. Detta har bl.a. bidragit till att Adriatiska havet nu är helt förändrat och drabbas av återkommande algblomningar. Även miljöerna på land runt Medelhavet är i mycket stor utsträckning mer eller mindre påverkade. I de värst drabbade regionerna har tidigare rika skogar och kulturbygder övergått i öken eller grässtäpp. Många skador är gamla men mycket skulle kunna göras för att återställa miljöer. Sverige bör i EU verka för att ett miljöhandlingsprogram för hela Medelhavsregionen fastställs tillsammans med berörda länder. Speciellt viktigt är att sanktionsmöjligheterna ökar mot länder som inte vidtar rimliga åtgärder. När det gäller städernas miljöproblem konstaterar utskottet i likhet med regeringen att ca 80 % av Västeuropas invånare bor i städer som i många fall har betydande miljö- och hälsoproblem. Denna urbanisering fortsätter. Även i tredje världen accelererar urbaniseringen. Frågan om en fortsatt inflyttning till städer är förenlig med byggandet av det uthålliga samhället bör analyseras av EU och Sverige bör vara aktivt i detta utredningsarbete. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo22 (v) yrkandena 16--19 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Övriga motioner i detta moment avstyrks i den mån de ej tillgodoses genom detta ställningstagande.
Utskottet hemställer
9. beträffande internationellt miljösamarbete
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo22 yrkandena 16--19 och med avslag på motionerna 1994/95:Jo23 yrkande 9, 1994/95:Jo26 yrkande 7, 1994/95:Jo27 yrkandena 7, 8 och 11 samt 1994/95:Jo29 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
26. Vissa styrmedel (mom. 10)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Ola Sundell (alla m) anser att utskottets överväganden och hemställan under mom. 10 bort ha följande lydelse:
Hushållningen med mark, vatten och andra naturresurser sker bäst inom ramen för en fri marknad med definierade äganderätter, där lagstiftarna ställer tydliga miljökrav och där varje verksamhet ansvarar för sina egna kostnader. EU-samarbetets fördelar ligger främst i att kunna besluta om miljölagar som förhindrar gränsöverskridande föroreningar. Det är av stor vikt att miljöhänsyn tas i planeringsarbetet och detta gagnas inte av att planeringsarbetet centraliseras. Sverige bör i stället verka för att subsidiaritetsprincipen lyfts fram i frågor inom EU som rör den fysiska planeringen och markanvändningen.
När det gäller grundforskning för miljön bör Sverige i första hand verka för att de offentliga forskningsresurserna inom EU:s miljöforskningsprogram satsas på grundforskning. Argumentet för detta är att statens ansvar i första hand ligger i att ansvara för att grundforskningen upprätthålls då få andra aktörer gör det. Däremot finns större möjligheter att locka andra aktörer och privat kapital för utveckling och tillämpning av nya processer inom industrin. Enligt utskottets mening är det i första hand företagen som skall ta utvecklingsansvar för att deras processer, maskiner och produkter uppfyller de miljökrav som lagstiftarna beslutar om. Sverige bör tydligt markera för att tillämpad miljöforskning för bl.a. industrin skall ges en lägre prioritet i EU:s program än grundforskningen på miljöområdet. EU kan i kraft av sin samlade storlek spela en betydande roll för att kostsamma satsningar görs inom grundforskningen, något som enskilda stater har svårt att klara. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo23 (m) yrkandena 10 och 11 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Övriga motioner i detta moment avstyrks i den mån de ej tillgodoses genom detta ställningstagande.
Utskottet hemställer
10. beträffande vissa styrmedel
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo23 yrkandena 10 och 11 samt med avslag på motionerna 1994/95:Jo23 yrkande 12, 1994/95:Jo28 yrkande 5 och 1994/95:Jo29 yrkandena 29 och 30 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 27. Vissa styrmedel (mom. 10)
Lennart Brunander och Marie Wilén (båda c) anser att utskottets överväganden och hemställan under mom. 10 bort ha följande lydelse:
I juli 1993 antog kommissionen ett andra konsumentpolitiskt treårsprogram. I programmet konstaterades bl.a. att konsumentinformationen inom gemenskapen är otillräcklig. Det är av största vikt att miljöinformationen till konsumenterna förbättras så att dessa skall kunna ta till vara fördelarna med den inre marknaden. Kommissionen har angett att man tänker vidta ett antal åtgärder för att förbättra märkningen av produkter. Miljömärkning anges som ett prioriterat område. Det är av största vikt att Sverige aktivt deltar i detta utvecklingsarbete och eftersträvar en enhetlig miljömärkning av produkter i hela gemenskapen. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo28 (c) yrkande 5 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Övriga motioner i detta moment avstyrks i den mån de ej tillgodoses genom detta ställningstagande.
Utskottet hemställer
10. beträffande vissa styrmedel
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo28 yrkande 5 och med avslag på motionerna 1994/95:Jo23 yrkandena 10--12 och 1994/95:Jo29 yrkandena 29 och 30 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
28. Vissa styrmedel (mom. 10)
Gudrun Lindvall (mp) anser att utskottets överväganden och hemställan under mom. 10 bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är det bra att Sverige avser att ta en aktiv del i utformandet av EU:s naturvårdspolitik Natura 2000. Det är viktigt att Sverige verkar för att naturvårdspolitiken på ett tydligt sätt integreras i den övriga samhällsplaneringen och att skyddandet av hotade biotoper genomsyrar all planering. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo29 (mp) yrkandena 29 och 30 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Övriga motioner i detta moment avstyrks i den mån de ej tillgodoses genom detta ställningstagande.
Utskottet hemställer
10. beträffande vissa styrmedel
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo29 yrkandena 29 och 30 och med avslag på motionerna 1994/95:Jo23 yrkandena 10--12 och 1994/95:Jo28 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
29. Miljö och handel (mom. 11)
Gudrun Lindvall (mp) anser att utskottets överväganden och hemställan under mom. 11 bort ha följande lydelse:
Många av dagens miljöproblem härrör från varor och deras innehåll. Det faktum att varureglerna i 100 a § är totalharmoniserade innebär att import kemikalier, som ett medlemsland vill förbjuda, inte får stoppas om dessa ingår som en del i en vara. Många av de kemikalier som Sverige fått ett fyraårigt undantag för är sådana ämnen, exempelvis kadmium, arsenik och tennorganiska föreningar. Reglerna i 100 a § bör därför enligt utskottets mening tolkas som minimiregler. Om detta inte är möjligt måste varureglerna ändras från att vara totalharmoniserade till att bli minimiregler. Det kan inte få vara en rättighet inom unionen att tvinga på andra länder kemikalier och ämnen man inte vill ha inom landet. Rätten att få värna miljö och hälsa måste gå före. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo29 (mp) yrkandena 7 och 8 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Utskottet hemställer
11. beträffande miljö och handel
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo29 yrkandena 7 och 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
30. EU:s jordbrukspolitik m.m. (mom. 12)
Gudrun Lindvall (mp) anser att utskottets överväganden och hemställan under mom. 12 bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är EU:s jordbrukspolitik ett hot mot såväl det svenska jordbruket som miljön. Det är därför viktigt att Sverige initierar en revidering under regeringskonferensen 1996. Sverige måste verka för att det ekologiska lantbruket ges goda förutsättningar att utvecklas och för att få alla länder att som Sverige fastställa nationella mål för hur stor areal som skall vara ekologiskt odlad år 2000. Kanske kunde ett gemensamt minimimål vara en väg. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo29 (mp) yrkande 38 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Övriga motioner i detta moment avstyrks i den mån de ej tillgodoses genom detta ställningstagande.
Utskottet hemställer
12. beträffande EU:s jordbrukspolitik m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo29 yrkande 38 samt med avslag på motionerna 1994/95:Jo22 yrkande 15, 1994/95:Jo27 yrkandena 27--30 samt 1994/95:Jo29 yrkande 37 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
31. Bioteknik (mom. 13)
Lennart Brunander och Marie Wilén (båda c) anser att utskottets överväganden och hemställan under mom. 13 bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är det mycket viktigt att Sverige noggrant bevakar den revidering av EG-direktivet om genetiskt modifierade organismer som inletts inom EU. Regeringen säger sig ha för avsikt att ta fram en samlad svensk syn på EU:s arbete med bioteknikfrågorna. Det är viktigt att en klar strategi från svensk sida utarbetas när det gäller dessa frågor. För att få största möjliga bredd och uppslutning bakom denna anser vi att en parlamentarisk kommitté skall tillsättas för att utarbeta en sådan strategi. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo28 (c) yrkande 3 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Utskottet hemställer
13. beträffande bioteknik
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo28 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
32. Hav och vatten (mom. 15)
Maggi Mikaelsson (v) anser att utskottets överväganden och hemställan under mom. 15 bort ha följande lydelse:
Bristen på rent vatten orsakar allt fler konflikter runt om i världen. Tillgången på användbart vatten speglar också ett lands välfärd. I Västeuropa har vi i huvudsak ännu inte problem med vattentillgången. Det förekommer dock allt fler problem med kontaminering av både grund- och ytvatten. Situationen är annorlunda i Östeuropa och i många andra regioner. Ofta är det vattentillgången som sätter gränsen för samhällets utveckling. Sverige bör verka för att EU utvecklar sina program för att påskynda framtagandet av teknik, processer och system som dels är vattensnåla, dels inte förgiftar/övergöder vattnet. Inte minst inom jordbrukssektorn är behovet av effektivare teknik stort. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo22 (v) yrkande 14 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Övriga motioner i detta moment avstyrks i den mån de ej tillgodoses genom detta ställningstagande.
Utskottet hemställer
15. beträffande hav och vatten
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo22 yrkande 14 och med avslag på motionerna 1994/95:Jo24 och 1994/95:Jo605 yrkande 6 delvis som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
33. Euratom-fördraget (mom. 16)
Gudrun Lindvall (mp) anser att utskottets överväganden och hemställan under mom. 16 bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening skall Sverige verka för att sprida kunskap om energieffektivisering och förnyelsebara energislag. Euratoms stadgar skall ändras i den riktningen. Utskottet anser vidare att en lag bör införas som absolut förbjuder import av utländskt kärnavfall och som inte tillåter att nya kärnanläggningar uppförs utom för det i landet producerade använda kärnbränslet. Mellanlagring av utländskt kärnavfall skall också förbjudas. Utländska företag skall inte få köpa in sig i den svenska kärnkraftsindustrin och dess anläggningar. Enligt utskottets mening skall stödet från EU:s fonder till Öst- och Centraleuropa inte gå till kärnkraftsindustrin. Sverige måste blockera ett beslut om att utöka EU-fonderna för utlåning under nuvarande villkor. Sverige skall i stället agera så att förnyelsebara och energieffektiva energisystem utvecklas. Utskottet kräver att Sverige agerar kraftfullt mot nya reaktorbyggen i öst. Den illegala handeln med kärntekniskt materiel har drastiskt ökat. Med anledning av detta måste all export av kärntekniskt materiel, kärnbränsle och radioaktivt avfall till länder utanför EU förbjudas. Strålskyddet måste skärpas ytterligare i Sverige. Det är en självklarhet att varje land skall kunna ha hårdare regler än basnivån i Euratomfördraget och därmed kunna anta striktare dosgränser. Gränsvärden skall sänkas med en tiopotens. Utskottet kräver vidare utökad insyn i all verksamhet som rör kärnenergi och kärnteknisk hantering i Sverige och EU. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo25 (mp) yrkandena 2--5 och 7--11 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Utskottet hemställer
16. beträffande Euratom-fördraget
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo25 yrkandena 2--5 och 7--11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, Särskilda yttranden
1. Utgångspunkter för det svenska miljöarbetet i EU m.m.
Maggi Mikaelsson (v) anför:
I detta betänkande beslutar Riksdagen för första gången sedan medlemskapet i EU trädde i kraft hur Sverige skall agera på miljöområdet i EU. I den inledande delen har utskottet redovisat några allmänna synpunkter på hanteringen av det aktuella ärendet. Jag delar inte utskottets mening att ytterligare krav på regeringens agerande i miljöfrågorna skulle ge en splittrad bild av de svenska miljöambitionerna och kanske försvåra möjligheten till framgång i de högst prioriterade miljöfrågorna. EU:s konstruktion med ett starkt ministerråd och en kommission innebär inte att det parlamentariska inflytandet på den svenska regeringens agerande har minskat. Det är fortfarande den svenska riksdagen som beslutar om vilka frågor regeringen skall driva.
Jag ifrågasätter också det pekpinneaktiga i att påpeka att det har "ett värde i sig om riksdagen kan redovisa en viss samstämmighet, åtminstone i huvudfrågorna." Det finns en politisk samstämmighet i huvudfrågorna även om det från vänsterpartiets sida finns krav på mer långtgående åtgärder eller mer preciserade krav på de miljöfrågor som Sverige skall driva i EU.
Däremot delar jag inte utskottets påstående om att det finns stor samstämmighet när det gäller den huvudsakliga inriktningen av det miljöpolitiska arbetet inom transportsektorn. Vänsterpartiets kritik gäller framför allt att EU i sig skapar kraftigt ökade transporter vilket leder till ökade utsläpp och skador på miljön. Mängden transporter berörs över huvud taget inte av utskottet. Om miljövinsterna av att den tekniska utvecklingen leder till minskade utsläpp hela tiden äts upp av ökade transporter så är inte mycket vunnet. Det är de totala utsläppen som måste minska.
Slutligen när det gäller avsnittet om Euroatom vill jag understryka att Sverige skall agera för att en avveckling av kärnkraften måste ske också i EU samt att Sverige skall agera kraftfullt mot nya kärnkraftverk i Östeuropa och i stället stimulera utvecklingen av förnyelsebar energi. Dessa frågor har behandlats i andra utskott under våren varför vänsterpartiet ej har aktualiserat dem inom ramen för det svenska miljöarbetet i EU.
2. Vissa styrmedel
Gudrun Lindvall (mp) anför:
Miljöpartiet har i motion Jo685 behandlat miljömärkningen. Det yrkandet har dock hänvisats till lagutskottet. Vi vill ändå framföra följande. EU anser i dag att nationella miljömärkningssystem utgör ett handelshinder. Den miljömärkning som finns inom EU är ännu i sin linda och omfattar endast ett fåtal produkter. Vi anser det nödvändigt att Sverige får behålla de nationella miljömärkningssystemen eftersom de fungerar bra och uppskattas av de svenska konsumenterna.