Den statliga rationaliseringsverksamheten och revisionen
Betänkande 1992/93:FiU18
Finansutskottets betänkande
1992/93:FIU18
Den statliga rationaliseringsverksamheten och revisionen (prop. 1992/93:100 bil. 8)
Innehåll
1992/93
FiU18
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker i betänkandet anslagen till Riksrevisionsverket och Statskontoret samt avstyrker en motion om nedläggning av Statskontoret.
Propositionen
Regeringen föreslår i proposition 1992/93:100 bilaga 8 (Finansdepartementet) -- efter föredragning av statsrådet Anne Wibble --
dels under punkt A 4 (s. 31) att riksdagen till Utvecklingsarbete för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 38 000 000 kr,
dels under punkt A 5 (s. 31) att riksdagen till Uppdrag till Statskontoret för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 55 000 000 kr,
dels under punkt E 4 (s. 72--76) att riksdagen till Riksrevisionsverket för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 170 590 000 kr,
dels under punkt E 5 (s.76--81) att riksdagen till Statskontoret: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag på 1 000 kr,
dels under punkt I 10 (s. 143) att riksdagen till Samarbete avseende informationstjänster inom ramen för EES-avtalet för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 7500 000 kr.
Motionen
1992/93:Fi407 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nedläggning av Statskontoret.
Utskottet
Statskontoret
Regeringen föreslår i budgetpropositionen ett nytt finansieringssystem för Statskontoret som innebär att kontoret ombildas till en uppdragsmyndighet med ett 1000-kronorsanslag. Avsikten är att Statskontorets roll skall renodlas så att kontoret kommer att fungera som stabsorgan åt regeringskansliet. Den egeninitierade verksamheten och uppdragen åt myndigheterna minskar därmed. Uppdragen åt regeringen skall avgiftsfinansieras. Regeringen begär därför att ett nytt anslag Uppdrag till Statskontoret inrättas för detta. Det föreslås uppgå till 55 miljoner kronor, varav 20 miljoner kronor skall kunna disponeras av Statskontoret för stabsuppgifter och 35 miljoner kronor för särskilda uppdrag till kontoret. Anslaget till Statskontoret för innevarande budgetår uppgår till närmare 102 miljoner kronor. Innebörden är således att verksamheten i stort kommer att halveras.
Som skäl för den ändrade inriktningen anförs att regeringen har behov av ett stabsorgan för att följa upp effekterna och bidra till utvecklingen av styrformerna i statsförvaltningen. Statskontoret bör också kunna bistå med sektorövergripande analyser för omprövning och effektivisering av statliga åtaganden. Att ge underlag för strukturförändringar och förändringar i verksamhetsformer bör vara en viktig uppgift för kontoret.
I motion Fi407 av Bertil Persson (m) förslås att Statskontoret läggs ned. Det finns enligt motionären inte något behov av Statskontorets insatser. De skulle med fördel kunna utföras av andra på marknaden, anser motionären.
Utskottet anser till skillnad från motionären att regeringen behöver stöd av ett särskilt stabsorgan för att kunna bedriva ett framgångsrikt förändringsarbete när det gäller att ompröva omfattningen och inriktningen av statligt finansierad verksamhet. Ett från regeringen fristående organ kan användas på ett flexibelt sätt och för ett långsiktigt arbete vid sidan av departementens löpande arbete. Det ger också möjlighet att upprätthålla en hög beredskap för uppdrag som kräver både specialist- och sakområdeskunskap. Motion Fi407 avstyrks därför av utskottet.
I likhet med vad som anförs i propositionen anser utskottet att verksamheten inom det informationsteknologiska området bör kunna begränsas väsentligt. Genom att uppdragen från regeringen koncentreras till frågor av större vikt bör det även i övrigt vara möjligt att minska verksamhetens omfattning. Utskottet tillstyrker med det anförda regeringens förslag till anslag för Statskontoret: Uppdragsverksamhet och Uppdrag till Statskontoret.
Riksrevisionsverket
För Riksrevisionsverket har regeringen beslutat att de övergripande mål och verksamhetsmål som lagts fast för treårsperioden 1991/92 -- 1993/94 skall utsträckas att gälla även budgetåret 1994/95. Verket föreslås få 6,76 miljoner kronor för arbetet med granskning av årsredovisningar från myndigheter i budgetcykel 3 och försvarets myndigheter. Resurser motsvarande två helårsarbetskrafter föreslås bli överförda till Nämnden för offentlig upphandling. Verket ges ingen kompensation för pris- och löneomräkning för budgetåret 1993/94.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag för Riksrevisionsverket för budgetåret 1993/94.
Övriga anslagspunkter
Förslaget till medelsanvisning för Utvecklingsarbete och Samarbete avseende informationstjänster inom ramen för EES-avtalet tillstyrks av utskottet.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande nedläggning av Statskontoret att riksdagen avslår motion 1992/93:Fi407,
2. beträffande uppdrag till Statskontoret att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bilaga 8 punkt A 5 till Uppdrag till Statskontoret för budgetåret 1993/94 under sjunde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 55000000kr,
3. beträffande anslag till Statskontoret att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bilaga 8 punkt E 5 till Statskontoret: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1993/94 under sjunde huvudtiteln anvisar ett anslag på 1000kr,
4. beträffande anslag till Riksrevisionsverket att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bilaga 8 punkt E 4 till Riksrevisionsverket för budgetåret 1993/94 under sjunde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 170590000kr,
5. beträffande anslag till Utvecklingsarbete att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bilaga 8 punkt A 4 till Utvecklingsarbete för budgetåret 1993/94 under sjunde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 38000000kr,
6. beträffande anslag till Samarbete avseende informationstjänster inom ramen för EES-avtalet att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bilaga 8 punkt I 10 till Samarbete avseende informationstjänster inom ramen för EES-avtalet för budgetåret 1993/94 under sjunde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 7500000kr.
Stockholm den 25 mars 1993
På finansutskottets vägnar
Per-Ola Eriksson
I beslutet har deltagit: Per-Ola Eriksson (c), Hans Gustafsson (s), Bengt Wittbom (m), Lars Leijonborg (fp), Roland Sundgren (s), Per Olof Håkansson (s), Tom Heyman (m), Lisbet Calner (s), Stefan Attefall (kds), Bo G Jenevall (nyd), Arne Kjörnsberg (s), Roland Larsson (c), Sonia Karlsson (s), Lennart Hedquist (m) och Alf Egnerfors (s).
Särskilt yttrande
Bo G Jenevall (nyd) anför:
Att rationalisera och effektivisera den statliga verksamheten måste ingå som ett väsentligt och nödvändigt inslag i en politik för att komma till rätta med problemen i den svenska ekonomin. Statskontoret har haft en viktig uppgift i detta sammanhang. När kontoret nu renodlas till att bli ett stabsorgan åt regeringen är det angeläget att rationaliseringsarbetet drivs vidare på myndigheterna. Huvudansvaret för detta åligger självfallet myndigheterna själva, men enligt min uppfattning måste också detta arbete följas och drivas av regeringen. Stora delar av den statliga verksamheten saknar annat förändringstryck än de generella besparingskraven. Detta är enligt min mening otillräckligt. Förslag till nedskärning eller nedläggning av verksamheter kan aldrig förväntas komma från myndigheterna själva. För detta krävs initiativ utifrån. Jag anser därför att det finns behov av ett generellt rationaliseringsorgan som är framåtsyftande. Uppföljning i form av revision är väsentlig men inte tillräcklig eftersom den kommer in i efterhand och inte kan vara initiativtagande och stödjande på samma sätt som ett rationaliseringsorgan.
Med renodlingen av Statskontorets uppgifter faller ansvaret i större grad på regeringen att se till att rationaliseringsarbetet drivs vidare.