Den statliga administrationen på utbildningsområdet, m.m.
Betänkande 1990/91:UbU21
Utbildningsutskottets betänkande
1990/91:UBU21
Den statliga administrationen på utbildningsområdet, m.m.
Innehåll
1990/91 UbU21
ÅTTONDE HUVUDTITELN
I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i proposition 1990/91:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under punkterna B1. Statens skolverk och B2. Statens skolhandikappinstitut och i proposition 1990/91:150 bilaga I:5 (utbildningsdepartementet) under avsnitt B.Det offentliga skolväsendet och bilaga II:7 (utbildningsdepartementet) under avsnitten 2. Den statliga skoladministrationen och 3. Grundläggande högskoleutbildning och forskning och forskarutbildning jämte motioner. I betänkandet läggs vidare fram förslag om ett särskilt bidrag till vissa Waldorfskolor för budgetåret 1990/91.
Propositionerna
Proposition 1990/91:100
Statens skolverk
Regeringen har under punkt B 1 (s. 56--57) föreslagit 1. att riksdagen, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Statens skolverk för budgetåret 1991/92 beräknar ett förslagsanslag på 371759000 kr.
Statens skolhandikappinstitut
Regeringen har under punkt B 2 (s. 58) föreslagit 2. att riksdagen, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Statens skolhandikappinstitut för budgetåret 1991/92 beräknar ett förslagsanslag på 26 533 000 kr.
Proposition 1990/91:150
Statens skolverk
Regeringen har under punkt B1 i bilaga I:5 (s.1--3) föreslagit 1. att riksdagen under åttonde huvudtitelns förslagsanslag Statens skolverk för budgetåret 1991/92 anvisar ett belopp som är 152150000 kr. lägre än vad som beräknats i proposition 1990/91:100 bil. 10.
Statens institut för handikappfrågor i skolan
Regeringen har under punkt B 2 i bilaga I:5 (s. 3--5) föreslagit 2. att riksdagen under åttonde huvudtitelns förslagsanslag Statens institut för handikappfrågor i skolan anvisar 53906000 kr. utöver vad som beräknats i proposition 1990/91:100 bil. 10.
Kostnader för skolöverstyrelsens m.fl. myndigheters avvecklingsorganisation
Regeringen har under punkt B 20 i bilaga I:5 (s. 5--6) föreslagit 3. att riksdagen till Kostnader för skolöverstyrelsens m.fl. myndigheters avvecklingsorganisation för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
Den statliga skoladministrationen
Regeringen har under avsnitt 2 i bilaga II:7 (s.64--65, 79) föreslagit 1. att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om den statliga skoladministrationen.
Grundläggande högskoleutbildning och forskning och forskarutbildning
Regeringen har under avsnitt 3 i bilaga II:7 (s.66--76, 79) föreslagit 2. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om universitets- och högskoleämbetets arbetsuppgifter, 3. att riksdagen under åttonde huvudtitelns förslagsanslag Universitets- och högskoleämbetet för budgetåret 1991/92 anvisar ett belopp som är 4970000 kr. lägre än vad som föreslagits i proposition 1990/91:100 bil. 10, 4. att riksdagen under åttonde huvudtitelns reservationsanslag Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett belopp som är 1000000 kr. lägre än vad som föreslagits i proposition 1990/91:100 bil. 10, 5. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om inrättande, tillsättande och omprövning av tjänst som professor, 6. att riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning och minskning av den statliga administrationen inom högskolan, universitets- och högskoleämbetet, forskningsråden, forskningsinstitut samt andra myndigheter med uppgifter inom forskningsområdet som anförts i propositionen.
Motionerna
Motioner från allmänna motionstiden 1991
1990/91:Ub215 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att förlägga statens skolhandikappinstitut till Stockholm.
1990/91:Ub219 av Lars Ernestam och Anders Svärd (fp, c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om direktiv till den utredning som pågår inom skolöverstyrelsen att särskilt studera Örebro läns förutsättningar att bli lokaliseringsort för ett framtida institut för handikappfrågor inom skolväsendet.
1990/91:Ub237 av Karin Israelsson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om särskilda insatser för ett drogförebyggande arbete i det nya skolverket. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So237.
1990/91:Ub259 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bidragsgivning till vissa organisationer, 8. att riksdagen avslår regeringens förslag om att anvisa 3874000 kr. som bidrag till löntagarorganisationerna, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den regionala organisationen för stöd till handikappade elever.
1990/91:Ub264 av Karl-Erik Persson (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av institutet för handikappfrågor till Örebro län.
1990/91:Ub266 av Lahja Exner m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolverkets framtida organisation.
1990/91:Ub267 av Martin Olsson och Görel Thurdin (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av en av skolverkets regionala enheter till Härnösand.
1990/91:Ub270 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hörselkonsulenter och regionala team för döva och hörselskadade elever.
1990/91:Ub277 av Barbro Sandberg (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett särskilt "skolhandikappinstitut", 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om "skolhandikappinstitutets" placering.
1990/91:Ub287 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att inte ge bidrag till löntagarorganisationerna inom skolans område och därmed under anslaget B 1. Skolverket anslår 3874000 kr. mindre än vad regeringen föreslagit. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Sf514.
1990/91:Ub296 av Stina Gustavsson och Marianne Jönsson (c) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det nya institutet för handikappfrågor får i uppgift att uppmärksamma hörselskadades skolsituation, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den regionala stödorganisationen behöver ha personal med kunskap om hörselskadade och döva.
1990/91:Ub298 av Lena Boström och Mats Lindberg (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den regionala organisationen för utveckling, uppföljning och utvärdering inom skolområdet.
1990/91:Ub302 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det nya handikappinstitutet skall ta till vara de lokala, regionala handikapporganisationernas erfarenheter.
1990/91:Ub321 av Stina Gustavsson m.fl. (c) vari yrkas 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillsynen av skolans hälsoarbete, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av uppföljning av skolhälsovårdens arbete.
1990/91:Ub325 av Elisabeth Fleetwood och Karl-Gösta Svenson (m) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det nya institutet för handikappfrågor får till uppgift att uppmärksamma hörselskadades skolsituation, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den regionala stödorganisationen.
1990/91:Ub328 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fördelen med att placera skolhandikappinstitutet i Stockholm i stället för i Härnösand.
1990/91:Ub342 av Stina Eliasson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Östersund som regioncentrum för skolverkets tillsynsfunktioner.
1990/91:Ub813 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas 23. att riksdagen beslutar att under budgetåret 1991/92 reducera anslaget B 1. Statens skolverk med 30000000 kr.
1990/91:Ub821 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sanktionsmöjligheter på skolområdet.
1990/91:Ub824 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas 2. att riksdagen beslutar att avskaffa det statliga bidraget till löntagarorganisationernas verksamhet med skolinformation, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om medel för en fristående utvärdering, 4. att riksdagen till Statens skolverk för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag av 267885000 kr. i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:Ub825 av Gudrun Norberg och Lars Ernestam (fp) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förläggning av statens skolhandikappinstitut till Örebro. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A503.
Motioner med anledning av proposition 1990/91:150
1990/91:Ub191 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anslagen till den statliga skoladministrationen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokaliseringen av statens handikappinstitut, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en gemensam central myndighet på utbildningsområdet, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet att skilja på myndighetsutövning och utvärdering, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ekvivalering av betyg, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheten att anföra besvär över vissa lokalt fattade beslut i tillsättningsfrågor.
1990/91:Ub194 av Siw Persson och Kjell-Arne Welin (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det nya handikappinstitutet bör samlokaliseras med någon av rikscentralerna, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att specialskolorna bör avvecklas som egna myndigheter fr.o.m. starten av SIH, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rikscentralernas tryckeri, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om projektet Nordisk bildbank.
1990/91:Ub195 av Carl Bildt och Bengt Westerberg (m, fp) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till utökning av den högre utbildningen och ombildning av universitet och forskningshögskolor till fristående stiftelser i enlighet med vad som i motionen anförts, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att pröva ett system där studenternas val av utbildning påverkar resursfördelningen, 3. att riksdagen godkänner riktlinjer för omställning och minskning av den statliga administrationen vad gäller högre utbildning och forskning i enlighet med vad som anförts i motionen, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om examination, m.m. inom forskarutbildningen, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att främja en ökad internationalisering av den högre utbildningen.
1990/91:Ub197 av Björn Samuelson m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om linjesystemet, 2. att riksdagen avslår regeringens förslag vad gäller inrättande och omprövning av professorstjänster, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om biträdande professor, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att minskade kostnader för administration skall tillfalla forskningsverksamheten, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av statens institut för handikappfrågor i skolan.
1990/91:Ub198 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att effektiviseringen av högskolans interna organisation måste växa fram som ett resultat av internt utvecklingsarbete och att de uppkomna besparingarna skall komma undervisningen till godo, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att UHÄ bör ha någon form av sanktionsmöjligheter gentemot högskoleenheterna i tillsynsärenden, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att någon avgiftsbeläggning av den s.k. ekvivaleringsverksamheten inte bör införas, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att överväga en mer fristående ställning för högskolans grundutbildningsråd, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att lärarutbildningens likvärdighet skall garanteras även vid ett avskaffande av linjesystemet, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tidsbegränsade förordnanden för personalen i skolverkets fältorganisation, 8. att riksdagen beslutar att anslaget till skolverket minskas med 7 608 000 kr. motsvarande den del som används till bidragsgivning till olika organisationer, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om resurser för handikapporganisationernas samverkan med handikappinstitutet, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att konsulenttjänsterna inom den specialpedagogiska stödorganisationen ges en sådan placering att det nödvändiga samarbetet med skolverkets fältorganisation underlättas, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att specialskolorna även i fortsättningen bör ledas av en egen styrelse för resp. skola.
Utskottet
Den statliga skoladministrationen
I propositionen (del II, bilaga II:7) redovisas utgångspunkterna för förnyelsearbetet inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Föredragande statsrådet konstaterar att betydande strukturförändringar och effektiviseringar har genomförts inom departementets område under senare år.
Den statliga skoladministrationen har i hög grad berörts av det senaste årets reformarbete inom skolområdet. Enligt riksdagens beslut om ansvaret för skolan (prop. 1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76) avvecklas sålunda skolöverstyrelsen, länsskolnämnderna och statens institut för läromedel med utgången av juni 1991. Istället inrättas ett nytt ämbetsverk, statens skolverk, samt ett nytt institut, statens institut för handikappfrågor i skolan, den 1juli 1991. Den nya direkta statliga skoladministrationen innebär en radikalt minskad organisation som medför en besparing på 100 milj.kr., framhålls i propositionen.
I regeringens skrivelse 1990/91:50 om åtgärder för att stabilisera ekonomin och begränsa tillväxten av de offentliga utgifterna aviserades ett treårigt program där hela den statliga administrationen genom strukturella förändringar skall reduceras med 10%. I propositionen konstaterar föredragande statsrådet nu att det uppsatta målet för skoldelen betyder ca 31 milj.kr., vilket således redan har uppfyllts.
Riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som anförts i propositionen om den statliga skoladministrationen.
Utskottet föreslår att riksdagen utan erinran lägger proposition 1990/91:150 i denna del till handlingarna.
Statens skolverk
Skolverkets organisation, uppgifter m.m.
Riksdagen uttalade i samband med beslutet om ansvaret för skolan (prop. 1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76) att samtliga tjänster i skolverkets fältorganisation bör inrättas med tidsbegränsade förordnanden för att ge möjlighet att ständigt tillföra organisationen ny kompetens och aktuella erfarenheter från utbildningsväsendet.
I propositionen (del I, bilaga I:5 s.2) anmäler föredragande statsrådet att tidsbegränsade förordnanden för personal i skolverkets fältorganisation för närvarande beräknas kunna tillämpas endast i begränsad utsträckning. Rekryteringen till tjänster med tidsbegränsade förordnanden försvåras om det inte finns möjlighet till automatisk tjänstledighet från s.k. bottentjänst till vilken återgång kan ske när det tidsbegränsade förordnandet upphört. Föredragande statsrådet konstaterar att den möjligheten försvann för lärare och skolledare i och med att den statliga regleringen av ifrågavarande tjänster upphörde fr.o.m. den 1januari 1991. Formerna för tidsbegränsade förordnanden måste enligt föredragande statsrådet utredas ytterligare, bl.a. i samarbete med Svenska kommunförbundet.
Enligt motion 1990/91:Ub198 (c) yrkande 7 är det väsentligt att riksdagens uttalande om tidsbegränsade förordnanden ligger till grund för rekryteringen av personal till skolverkets fältorganisation. Det bör ligga även i kommunernas intresse att dessa tjänster blir tidsbegränsade.
Utskottet har liksom tidigare den bestämda uppfattningen att samtliga tjänster inom skolverkets fältorganisation skall inrättas med tidsbegränsade förordnanden. Formerna för tjänstledighet från kommunal eller landstingskommunal befattning för att uppehålla sådan statlig tjänst vid skolverket bör snarast bli föremål för åtgärd tillsammans med Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet. Detta bör riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ub198 yrkande 7 som sin mening ge regeringen till känna.
I fyra motioner aktualiseras vissa uppgifter för skolverket. Enligt motion 1990/91:Ub321 (c) bör skolverket bl.a. genom sin fältorganisation följa såväl skolans hälsofostrande arbete som skolhälsovården (yrkandena 6 och 7). Enligt motion 1990/91:Ub237 (c) bör det nya skolverket ägna de drogförebyggande frågorna särskild uppmärksamhet i syfte att förstärka den drogförebyggande verksamheten i skolorna. Finska språkets ställning tas upp i motion 1990/91:Ub266 (s). Enligt motionärerna är det väsentligt att det kommer att finnas kompetens för den finskspråkiga verksamheten inom det nya skolverkets organisation.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
Utskottet utgår från att de motionsledes aktualiserade frågorna om hälsofostran och drogförebyggande verksamhet i skolan i första hand blir föremål för uppmärksamhet från de lokala skolmyndigheternas sida. Till detta skall läggas att utskottet nyligen tillstyrkt regeringens förslag att det nya skolverket skall vara tillsynsmyndighet för skolhälsovården.
När det gäller den finskspråkiga verksamheten i grundskolan och gymnasieskolan förutsätter utskottet att den liksom andra verksamheter inom skolväsendet kommer att bli föremål för skolverkets uppföljning, utvärdering och tillsyn.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub237, 1990/91:Ub266 och 1990/91:Ub321 yrkandena 6 och 7.
I motionerna 1990/91:Ub267 och 1990/91:Ub342 (båda c) framförs förslag om lokaliseringen av skolverkets fältorganisation. I den förstnämnda motionen föreslås att riksdagen uttalar sig för att en av skolverkets regionala enheter skall lokaliseras till Härnösand. Enligt den sistnämnda motionen bör en sådan enhet förläggas till Östersund. Slutligen begärs i motion 1990/91:Ub298 (s) bl.a. att en del av skolverkets fältorganisation skall lokaliseras i nära anslutning till universitetet i Umeå som upparbetat ett fungerande nätverk med både kommuner och andra utbildningsanordnare när det gäller fortbildning.
Utskottet erinrar om riksdagens beslut om en flexibel fältorganisation för skolverket. I sitt av riksdagen godkända betänkande 1990/91:UbU4 (s.50) anförde utskottet bl.a. följande:
Inom det nya centrala ämbetsverket bör det finnas en särskild fältorganisation. Det bör ankomma på det centrala ämbetsverket att placera personerna i denna fältorganisation i olika delar av landet. Hänsyn skall därvid tas till elevpopulationen i landets olika delar, avstånden i riket samt fältorganisationens arbetsuppgifter. Samtliga tjänster i fältorganisationen bör inrättas med tidsbegränsade förordnanden för att ge möjlighet att ständigt tillföra organisationen ny kompetens och aktuella erfarenheter från utbildningsväsendet. Förebild kan i viss utsträckning hämtas från den tidigare gymnasieinspektionen.
Med hänvisning till tidigare riksdagsbeslut i ärendet avstyrker utskottet motionerna 1990/91:Ub267, 1990/91:Ub298 och 1990/91:Ub342.
Enligt motion 1990/91:Ub821 (fp) yrkande 3 är det i dagsläget oklart vilka sanktionsmöjligheter statsmakterna har gentemot kommuner som negligerar statliga beslut och bestämmelser.
Riksdagen fattade beslut om riktlinjer för uppföljning, utvärdering och tillsyn av skolan i samband med propositionen om ansvaret för skolan (prop. 1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76). Enligt utskottets mening (s.45) bygger en förändrad styrning och ansvarsfördelning på övertygelsen att kommunerna är beredda att ta ett stort ansvar för skolan. Uppföljningen och utvärderingen skall visa hur de klarar sina uppgifter. Resultaten från utvärderingen skall redovisas öppet.
Föredragande statsrådet framhöll i propositionen (s.105) att det ändå inte kan betraktas som uteslutet att en kommun i något avseende åsidosätter sina skyldigheter på ett sådant sätt att det inte bör passera opåtalat. I sådana fall anses det nödvändigt att staten har möjlighet att innehålla statsbidrag för skolverksamheten i en kommun.
Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag om riktlinjer för uppföljning och utvärdering av skolans verksamhet.
Mot denna bakgrund och med hänvisning till att det bör ankomma på regeringen att, när det nya bidragssystemet införs, meddela bestämmelser om innehållande av statsbidrag finner utskottet att motionärernas yrkande i stort är tillgodosett, varför motion 1990/91:Ub821 yrkande 3 avstyrks.
Anslagsfrågor
Det samlade medelsbehovet under anslaget B1. Statens skolverk för budgetåret 1991/92 beräknas av regeringen till 219609000 kr., dvs. 152150000 kr. lägre än vad som beräknats i proposition 1990/91:100 bilaga 10. Enligt föredragande statsrådet har då beaktats den överföring som föreslås ske enligt propositionen om folkbildningen (prop. 1990/91:82, bet. UbU18) från detta anslag till dels anslaget C2. Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen, dels anslaget C4. Bidrag till kontakttolkutbildning.
För skolverkets lönekostnader, övriga förvaltningskostnader och lokalkostnader har beräknats 179009000 kr. Härtill kommer medelsberäkningar för statistikproduktion (9236000 kr.), nationell utvärdering och prov (23756000 kr.), bidrag till elev- och föräldraorganisationer (3734000 kr.) samt till löntagarorganisationer (3874000 kr.). Enligt föredragande statsrådet skall de resurser som beräknats för skolverket också omfatta kostnaderna för skolverkets överklagandenämnd (jfr prop. 1990/91:115, bet. UbU17).
I motionerna 1990/91:Ub824 (m) yrkande 2, 1990/91:Ub287 (fp) yrkande 1 delvis och 1990/91:Ub259 (c) yrkande 7 föreslås att riksdagen inte längre skall ge ekonomiskt bidrag till löntagarorganisationerna. Löntagarorganisationerna bör kunna bedriva sin verksamhet med skolinformation m.m. i önskad omfattning utan statliga bidrag.
Utskottet anser att det är viktigt att det råder goda kontakter mellan företrädare för de enskilda skolenheterna och företrädare för de anställda vid de företag som upplåter utbildningsplatser för eleverna och ansvarar för den arbetsplatsförlagda utbildningen i gymnasieskolan. Mot denna bakgrund anser utskottet att bidragen till löntagarorganisationerna för närvarande fyller en funktion. Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub259 yrkande 7, 1990/91:Ub287 yrkande 1 delvis och 1990/91:Ub824 yrkande 2.
I motionerna 1990/91:Ub191 (m) yrkande 1 och 1990/91:Ub824 (m) yrkandena 3 och 4 framförs förslag om anslagsbeloppets storlek. Enligt motionärerna bör utvärderingen av skolans verksamhet utföras av en från skolverket fristående instans. För detta ändamål bör anslås 75 milj.kr. inom anslagets ram. Det statliga bidraget till löntagarorganisationerna bör slopas, vilket innebär en minskning av anslaget med 3874000 kr. Motionärerna hävdar slutligen att den utlovade besparingen med 100 milj.kr. inom den statliga skoladministrationen bör genomföras med utgångspunkt i anvisade medel för den statliga skoladministrationen för budgetåret 1990/91.
Enligt motion 1990/91:Ub198 (c) yrkande 8 bör skolverket inte ha till uppgift att förmedla bidrag till organisationer av olika slag. Bidraget till elev- och föräldraorganisationerna (3734000 kr.) bör kunna utbetalas direkt från utbildningsdepartementet och bidraget till löntagarorganisationerna (3874000 kr.) bör upphöra helt. Även i motion 1990/91:Ub259 (c) yrkande 8 avvisas regeringens förslag om bidrag till löntagarorganisationerna. Riksdagen bör således till skolverket anvisa 212001000 kr. för budgetåret 1991/92, vilket är 7608000 kr. mindre än vad regeringen föreslår.
I motionerna 1990/91:Ub287 (fp) yrkande 1 delvis och 1990/91:Ub813 (mp) yrkande 23, båda väckta under den allmänna motionstiden 1991, föreslås att anslagsbeloppet för skolverket reduceras med 3874000 kr. resp. 30 milj.kr. i jämförelse med regeringens förslag.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
I budgetpropositionen beräknades anslaget för statens skolverk till 371759000 kr. för budgetåret 1991/92, inkl. 23756000 kr. för nationell utvärdering och prov (tidigare under eget anslag). För statens skolhandikappinstitut beräknades i budgetpropositionen 26533000 kr. för budgetåret 1991/92. Sammanlagt beräknades således i budgetpropositionen drygt 398 milj.kr. för den statliga skoladministrationen. I föreliggande proposition uppgår motsvarande medelsberäkning till drygt 300 milj.kr., dvs. en besparing med närmare 100 milj.kr. Slopandet av den statliga detaljregleringen av skolan och den förändrade ansvarsfördelningen på skolområdet har gjort denna besparing möjlig. Föredragande statsrådet anmäler i sammanhanget att resurser förts från anslaget B1. Statens skolverk till anslaget B2. Statens institut för handikappfrågor i skolan utifrån gränsdragningen mellan de båda myndigheterna.
Då utskottet inte har något att erinra mot medelsberäkningen föreslår utskottet att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:150, med anledning av proposition 1990/91:100 och med avslag på motionerna 1990/91:Ub191 yrkande 1, 1990/91:Ub198 yrkande 8, 1990/91:Ub259 yrkande 8, 1990/91:Ub287 yrkande 1 delvis, 1990/91:Ub813 yrkande 23 samt 1990/91:Ub824 yrkandena 3 och 4 till Statens skolverk för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 219609000 kr.
Statens institut för handikappfrågor i skolan
Riksdagens beslut om ansvaret för skolan (prop. 1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76) innebär bl.a. att statens institut för läromedel skall avvecklas med utgången av juni 1991 och att en ny myndighet för stöd vid handikappade elevers skolgång skall inrättas fr.o.m. den 1juli 1991. Till den nya myndigheten skall föras länsskolnämndernas stödorganisation, de delar av statens institut för läromedel som är inriktade på handikappområdet samt förvaltningsansvaret för specialskolorna.
Regeringen beslutade i december 1990 om direktiv (dir. 1990:83) för en utredning (U1991:01) om en ny organisation för statens stödinsatser till elever med handikapp i skolan m.m. Den s.k. SIH-utredningen har med skrivelse den 22februari 1991 lämnat ett principförslag till organisation av statens institut för handikappfrågor i skolan (dnr 61/91). Regeringen har den 14mars 1991 beslutat att principförslaget får läggas till grund för det fortsatta arbetet med den nya myndigheten samt att benämningen på myndigheten skall vara statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH).
Institutets lokalisering
I 1991 års budgetproposition (prop. 1990/91:100 bil. 10) tas frågan upp om institutets lokalisering. Enligt föredragande statsrådet finns det från regionalpolitisk utgångspunkt ett starkt intresse att stärka Härnösand som utbildningsstad. Mot denna bakgrund förordas att institutet placeras där.
I åtta motioner tas frågan upp om lokaliseringen av statens institut för handikappfrågor i skolan. I fem av dessa, nämligen 1990/91:Ub191 yrkande 2, 1990/91:Ub215 och 1990/91:Ub328 (samtliga m), 1990/91:Ub197 (v) yrkande 6 och 1990/91:Ub277 (fp) yrkande 2 föreslås att statens institut för handikappfrågor i skolan förläggs till Stockholm. Med hänsyn till en ökad integrering av de handikappade eleverna i det allmänna skolväsendet anser motionärerna att en nära samverkan mellan de två nya skolmyndigheterna bör skapas när det gäller bl.a. det förestående kurs- och läroplansarbetet. Det är vidare väsentligt att institutets verksamhet bedrivs så att de handikappades organisationer kan få inflytande på verksamheten. Motionärerna framhåller att samtliga riksförbund med vilka det nya institutet skall samverka har sina styrelser och kanslier förlagda till Stockholmsområdet.
Enligt motionerna 1990/91:Ub825 (fp) yrkande 2, 1990/91:Ub219 (fp, c) och 1990/91:Ub264 (v) bör institutet förläggas till Örebro eller Örebro län. Motionärerna framhåller den kompetens som finns inom länet när det gäller handikappade elever, särskilt döva och hörselskadade samt blinda och synskadade elever. I motion 1990/91:Ub194 (fp) yrkande 1 föreslås slutligen att det nya handikappinstitutet skall samlokaliseras med någon av de fyra rikscentralerna för specialpedagogiska hjälpmedel i Örebro, Solna, Göteborg och Umeå.
Utskottet har inget att invända mot att statens institut för handikappfrågor i skolan förläggs till Härnösand. Utskottet vill tillägga att det, med hänsyn till handikapporganisationernas medverkan i institutets arbete, kan vara rimligt att vissa sammanträden m.m. förläggs till Stockholmsområdet där de centrala handikapporganisationerna har sina kanslier. Med detta konstaterande föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub191 yrkande 2, 1990/91:Ub194 yrkande 1, 1990/91:Ub197 yrkande 6, 1990/91:Ub215, 1990/91:Ub219, 1990/91:Ub264, 1990/91:Ub277 yrkande 2, 1990/91:Ub328 och 1990/91:Ub825 yrkande 2.
I motion 1990/91:Ub198 (c) yrkande 9 understryks att det är väsentligt att handikapporganisationerna kan samverka med det nya handikappinstitutet. Staten bör ta på sig ansvaret för de merkostnader som handikapporganisationerna kommer att drabbas av när institutet lokaliseras till Härnösand. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med förslag om erforderliga medel för detta ändamål.
Enligt utskottets mening bör statens handikappinstitut disponera särskilda medel för att kunna svara för de merkostnader för handikapporganisationerna som följer av att institutet lokaliseras till Härnösand. Regeringen bör i nästa års budgetproposition redovisa sin bedömning av resursbehovet i detta avseende. Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ub198 yrkande 9 som sin mening ge regeringen till känna.
Institutets organisation, uppgifter m.m.
Principförslaget till organisation av SIH innebär bl.a. att institutet skall bestå av en specialpedagogisk stödorganisation (konsulenter) som verkar i landets kommuner, fyra rikscentraler för pedagogiska hjälpmedel och en central förvaltning i Härnösand fördelad på två avdelningar -- den ena avdelningen svarar för den specialpedagogiska ledningen av institutets verksamhet, medan den andra avdelningen svarar för produktionsmässig ledning och administrativt stöd. Ett rådgivande organ, bestående av bl.a. företrädare för handikapporganisationerna, skall knytas till institutet. Enligt utredningen bör specialskolornas ställning som egna myndigheter övervägas. Förvaltningsledningen bör mot denna bakgrund ses över.
I motionerna 1990/91:Ub259 (c) yrkande 10 och 1990/91:Ub277 (fp) yrkande 1 betonas vikten av samverkan mellan skolverkets fältorganisation och den regionala organisationen inom skolhandikappinstitutet. Enligt motion 1990/91:Ub198 (c) yrkande 10 förutsätts att konsulenttjänsterna inom den specialpedagogiska stödorganisationen kommer att placeras så att de kan samarbeta med skolverkets fältorganisation.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.
Den specialpedagogiska stödorganisationen beräknas bestå av bl.a. ca 105 konsulenttjänster. SIH skall genom sina konsulenter erbjuda de enskilda kommunerna sådan sakkunskap som kommunerna som regel inte disponerar på grund av ett ofta för litet elevunderlag. Skolverkets fältorganisation kan inte inom sina led förfoga över den expertkunskap som handikappkonsulenterna utgör i kraft av sin särskilda utbildning och erfarenhet. Det är då viktigt att slå fast att skolverkets fältorganisation och SIHs organisation för handikappkonsulenter måste agera tillsammans och samverka. Det är enligt utskottets uppfattning nödvändigt att skolverket och SIH snarast finner former för en samverkan mellan dessa organisationer som blir till gagn för de handikappade inom hela skolväsendet. Vad utskottet här har anfört bör riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Ub198 yrkande 10, 1990/91:Ub259 yrkande 10 och 1990/91:Ub277 yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.
Specialskolan omfattar i dag nio enheter. Åtta av dessa är skolor med sammanlagt ca 700 elever. Därtill kommer Tomtebodaskolans resurscenter som uteslutande är ett resurscenter för stöd till integrerade elever och omfattas av en särskild instruktion (SFS 1988:1384).
Varje enhet av specialskolan är en självständig myndighet. Ledningen av varje skolenhet utövas av en styrelse. För var och en av de åtta skolorna består den av en ordförande, skolchefen i värdkommunen och fem andra ledamöter. Tomteboda resurscenter leds av en styrelse bestående av sju ledamöter. Enligt SIH-utredningen finns det skäl att pröva om specialskolorna även fortsättningsvis skall vara egna myndigheter och ledas av styrelser. De bör i stället kunna inordnas i institutets organisation, och deras verksamhet vid skolenheterna bör kunna ledas av en rektor.
Föredragande statsrådet delar utredarens uppfattning att det bör övervägas om specialskolorna skall vara egna myndigheter. Frågan bör dock enligt statsrådet ytterligare analyseras.
Enligt motion 1990/91:Ub198 (c) yrkande 11 bör varje specialskola även i fortsättningen ledas av en egen styrelse och vara en egen myndighet. Motsatt uppfattning framförs i motion 1990/91:Ub194 (fp) yrkande 2. Enligt motionärerna bör specialskolorna upphöra att vara egna myndigheter och i stället inordnas i institutets organisation redan från den 1juli 1991.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
Utskottet är inte berett att nu ta ställning till om specialskolorna skall inordnas i handikappinstitutets organisation och därmed förlora sin ställning som egna myndigheter. Med hänvisning till att frågan kommer att beredas ytterligare inom regeringskansliet föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub194 yrkande 2 och 1990/91:Ub198 yrkande 11.
Skolhandikappinstitutets ansvar för döva och hörselskadade elever behandlas i fyra motioner, nämligen 1990/91:Ub270 (s), 1990/91:Ub296 (c) yrkandena 2 och 3, 1990/91:Ub302 (mp) yrkande 3 och 1990/91:Ub325 (m) yrkandena 2 och 3. Motionärerna understryker bl.a. att institutet skall ta till vara de lokala och regionala stödorganisationernas erfarenheter, att kompetensen hos hörselvårdskonsulenterna inom landstingen skall beaktas och att institutets specialpedagogiska stödorganisation skall ha personal med kunskap om hörselskadade och döva elever.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
Riksdagens beslut (prop. 1983/84:27, bet. UbU8, rskr. 112) om åtgärder för elever med handikapp i det allmänna skolväsendet m.m. innebar bl.a. att landet indelades i fem planeringsregioner inom vilka stödinsatser för elever med handikapp skulle samordnas. Länsskolnämnderna i Malmö, Göteborg, Solna, Örebro och Umeå blev huvudorter i var sin planeringsregion. Vid dessa huvudorter inrättades en planeringsberedning med representation från samtliga länsskolnämnder i regionen. Den specialpedagogiska stödorganisationen i form av konsulenttjänster vid länsskolnämnderna har successivt byggts ut och omfattar idag totalt ca 110 tjänster. Utöver dessa konsulentresurser har sedan budgetåret 1984/85 anvisats 1 milj.kr. årligen för köp av tjänster från landstingens pedagogiska hörselvård.
En av de fyra rikscentralerna för pedagogiska hjälpmedel för elever med handikapp, nämligen rikscentralen i Örebro (RPH-HÖR) svarar för de hörselskadade eleverna. Centralen kartlägger behov samt utvecklar, producerar, utprovar och informerar om läromedel för döva och hörselskadade samt flerhandikappade. Inom specialskolan finns vidare fyra s.k. resurscentra. Dessa har vuxit fram utifrån ett behov av informations- och fortbildningsinsatser riktade till föräldrar resp. personal. Åsbackaskolans resurscentrum betjänar således hela landet när det gäller döva utvecklingsstörda elever. För att kunna dra nytta av den samlade kompetens som i varje region finns inom regionens specialskola för döva har planeringsberedningarna samarbetat med resp. skola och etablerat regionala s.k. kunskapscentra. Detta har inneburit att man av specialskolorna köpt viss kompetens som på så sätt kunnat komma elever utanför specialskolan till godo.
SIH-utredningen föreslår att ett antal konsulenttjänster skall inrättas i institutets stödorganisation. Som nyss redovisats kommer de fyra rikscentralerna för specialpedagogiska hjälpmedel att inordnas i institutets organisation. Enligt utredningens förslag skall institutet även i fortsättningen samverka med landstingens pedagogiska hörselvård när det gäller hörselskadade elever.
Med hänvisning till det nya handikappinstitutets uppgifter och organisation utgår utskottet från att döva och hörselskadade elever även i fortsättningen kommer att ges det stöd i skolan som innebär att de får en med övriga elever i grundskolan så likvärdig utbildning som möjligt. Mot denna bakgrund föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub270, 1990/91:Ub296 yrkandena 2 och 3, 1990/91:Ub302 yrkande 3 och 1990/91:Ub325 yrkandena 2 och 3.
I motion 1990/91:Ub194 (fp) tas vissa övriga uppgifter för skolhandikappinstitutet upp. Motionärerna utgår från att den nya myndigheten på sikt inte kommer att driva tryckeriverksamhet vid rikscentralerna för specialpedagogiska hjälpmedel (yrkande 3). De utgår vidare från att något svenskt deltagande i ett nordiskt bildprojekt för specialundervisning inte längre är aktuellt (yrkande 4).
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
Riksrevisionsverket (RRV) har genomfört en förvaltningsrevision av statens institut för läromedel och även verksamheten vid de fyra rikscentralerna för pedagogiska hjälpmedel (1990:1010, dnr 1989:1983). RRV pekar på att det inte har funnits någon övergripande och klar inriktning av rikscentralernas verksamhet. Vidare framhålls att centralerna i stor utsträckning valt att svara för framställning av läromedel m.m. i egen regi, vilket i flera fall medfört höga kostnader eller lång produktionstid. Enligt RRV bör mera förutsättningslöst prövas om framställning av läromedel eller hjälpmedel skall ske i egen regi eller på entreprenad. SIH-utredningen delar RRVs uppfattning i denna del. Enligt utredningen kommer en sådan prövning att ske inom institutet i samband med produktionsplaneringen och beräkningen av resursbehoven. Produktionen bör självfallet vara så kostnadseffektiv som möjligt, framhålls i utredningen.
Frågan om en nordisk bildbank för användning inom specialundervisningen har diskuterats inom statens institut för läromedel. Bakgrunden är att modern teknik gör det möjligt att på ett helt annat sätt än tidigare använda bilder inom specialundervisningen för samtliga handikappgrupper. Statens institut för läromedel har dock inte haft möjlighet att inom befintliga anslag finansiera ett svenskt deltagande i ett sådant bildprojekt. Utskottet anser att kostnaden för ett svenskt deltagande i en nordisk bildbank för specialundervisning bör vara en prioriteringsfråga för det nya skolhandikappinstitutet inom ramen för anvisat anslagsbelopp.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 1990/91:Ub194 yrkandena 3 och 4.
Anslagsbeloppet
Som grund för anslagsberäkningarna för verksamheten vid institutet för handikappfrågor i skolan har föredragande statsrådet utgått från dels nuvarande kostnader för den regionala stödorganisationen vid länsskolnämnderna, dels kostnaderna inom statens institut för läromedel för de fyra rikscentralernas verksamhet, dels ock kostnaderna för skolöverstyrelsens förvaltningsansvar för specialskolorna. För budgetåret 1991/92 beräknas det sammanlagda anslagsbehovet till 80439000 kr. för institutets löpande kostnader, övriga förvaltningskostnader och lokalkostnader, vilket är 53906000 kr. utöver vad som beräknats i proposition 1990/91:100 bilaga 10.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:150 och med anledning av proposition 1990/91:100 till Statens institut för handikappfrågor i skolan för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 80439000 kr.
Kostnader för skolöverstyrelsens m.fl. myndigheters avvecklingsorganisation
Riksdagens beslut om ansvaret för skolan (prop. 1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76) innebär att skolöverstyrelsen, länsskolnämnderna, statens institut för läromedel samt fortbildningsnämnderna avvecklas med utgången av juni 1991.
Enligt föredragande statsrådet kommer under budgetåret 1991/92 vissa avvecklingskostnader att uppstå. Det är i första hand fråga om personal-, lokal- och övriga förvaltningskostnader. Föredragande statsrådet anser att det i dag inte mer än översiktligt går att beräkna dessa kostnader, varför de bör bestridas från ett särskilt anslag för budgetåret 1991/92. Han bedömer att de samlade avvecklingskostnaderna kan komma att uppgå till ca 70 milj.kr. varav ca 50 milj.kr. avser lönekostnader. För täckande av sådana med avvecklingsorganisationen vid skolöverstyrelsen, länsskolnämnderna och statens institut för läromedel oundvikliga kostnader föreslås att ett särskilt anslag Kostnader för skolöverstyrelsens m.fl. myndigheters avvecklingsorganisation) uppförs på statsbudgeten för budgetåret 1991/92.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag och föreslår att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:150 till Kostnader för skolöverstyrelsens m.fl. myndigheters avvecklingsorganisation för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.
Universitets- och högskoleämbetet
I propositionen föreslås universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) få ändrade arbetsuppgifter. Motiven härför är den fortsatta decentraliseringen av ansvar och befogenheter inom högskolesystemet, som bl.a. innebär införandet av treåriga budgetramar och en ökad fokusering på prestationer och examina. I stället för den hittillsvarande betoningen av långsiktig och relativt detaljerad central planering innebär detta en övergång till en ordning där förnyelse och utveckling förutsätts ske lokalt ute vid universitet och högskolor.
Det lokala effektiviserings- och utvärderingsarbetet måste, enligt regeringen, emellertid kompletteras med en nationell organisation för tillsyn, uppföljning och utvärdering. Denna organisation måste ha en självständig ställning gentemot såväl högskoleenheterna som offentliga och enskilda sektoriella intressen.
En väsentlig uppgift för UHÄ blir därför att svara för en kontinuerlig redovisning av utvecklingen inom högskolan. Vidare föreslås att UHÄ skall bedriva en fortlöpande utvärdering av högskolans verksamhet. En tredje viktig uppgift för UHÄ blir att inom ramen för det fortsatta decentraliseringsarbetet vara tillsynsmyndighet för högskolan. I propositionen framhålls behovet av att bevaka att vissa grundläggande regler tillämpas och tillämpas lika inom hela högskolan bl.a. för att garantera tillräcklig rättssäkerhet för studenter och anställda, men också för att tillse att statsmakternas intentioner beträffande målen för högskolans verksamhet förverkligas.
Idag ger UHÄ i betydande omfattning också service till högskolan eller till enskilda personer. Det mest omfattande av detta är ekvivalering av utländska examina men det finns också verksamhet som rör försöksdjursfrågor, datafrågor, personalutveckling för högskolan m.m. I propositionen anförs inga invändningar mot att UHÄ även framgent ger denna typ av service, men verksamheten bör dimensioneras efter den efterfrågan som finns och kostnaderna bör bäras av den som efterfrågar tjänsterna.
Avslutningsvis konstateras i propositionen att antagningen av studerande till grundläggande högskoleutbildning är en stor och viktig uppgift för UHÄ. På kort sikt förutses inte några större förändringar av denna verksamhet, men en översyn av studieorganisationen får i ett längre perspektiv konsekvenser för UHÄs roll även i detta avseende.
I motion 1990/91:Ub191 (m) yrkande 3 föreslås att den centrala administrationen för all utbildning -- skola och högskola -- förs samman i en gemensam central myndighet. Utskottet har tidigare detta år (jfr bet. 1990/91:UbU4 s.51) behandlat frågan om en gemensam central myndighet för hela utbildningsområdet. Utskottet fann, mot bakgrund av de omfattande förändringar som nu aktualiseras för såväl det nya skolverket som UHÄ, inte något skäl till ytterligare samordning och omorganisation av de berörda ämbetsverken. Utskottet står fast vid denna uppfattning, varför motion 1990/91:Ub191 yrkande 3 avstyrks.
I samma motion, yrkande 4, framhålls att ansvaret för utvärdering av verksamheten inom högskolan måste skiljas från myndighetsutövningen. I motion 1990/91:Ub198 (c) yrkande 2 konstateras att decentraliseringen inom högskolan i hög grad påverkar UHÄs framtida arbetsuppgifter. UHÄ, menar motionärerna, skall utöva tillsyn över högskolan, men för att markera detta efterlyses någon form av sanktionsmöjlighet.
Utskottet har inget att invända mot den förändring av arbetsuppgifterna som nu föreslås för UHÄ. Den ökade decentraliseringen inom hela högskolan, omsvängningen från detaljplanering till ökad vikt vid uppföljning och utvärdering av resultat samt nödvändigheten av att åstadkomma administrativa förenklingar är tungt vägande skäl för att en förändring nu kommer till stånd och en naturlig anpassning till den utveckling som sker inom högskolan.
I likhet med vad som anförts i propositionen anser utskottet att de huvudsakliga uppgifterna för UHÄ skall vara att kontinuerligt följa och redovisa utvecklingen inom högskolan, att bedriva en fortlöpande utvärdering av högskolans verksamhet samt slutligen vara tillsynsmyndighet för högskolan.
Utskottet ser inget hinder för att UHÄ i sig förenar de roller som hör samman med dels tillsynen av högskolan, dels uppföljning och utvärdering av högskolans verksamhet. Utskottets bestämda uppfattning är att tillsyn, utvärdering och uppföljning är verksamheter som har ett starkt inbördes sammanhang.
Vad gäller uppgiften som tillsynsmyndighet förutsätter utskottet att den särskilt markeras i den instruktion som utfärdas för ämbetet. Att UHÄ skall utöva tillsyn över högskolan måste, enligt utskottet, innebära att ämbetet ges särskilda befogenheter gentemot de enheter över vilka tillsyn skall utövas. Detta kan exempelvis ta sig uttryck i utfärdande av bestämmelser och föreskrifter samt i den uppföljning av enheterna som UHÄ skall svara för.
Med hänvisning till vad utskottet anfört torde yrkande 2 i motion 1990/91:Ub198 vara tillgodosett, varför det avstyrks. Vad gäller yrkande 4 i motion 1990/91:Ub191, där UHÄs uppföljnings- och utvärderingsfunktion ifrågasätts, föreslår utskottet att riksdagen avslår yrkandet.
I motion 1990/91:Ub198 (c) yrkande 3 tar motionärerna avstånd från en avgiftsbeläggning av den ekvivaleringsverksamhet av utländska examina som utförs inom UHÄ. Tveksamhet till ett sådant förfarande redovisas också i motion 1990/91:Ub191 (m) yrkande 5. Motionärerna anför samfällt att Sverige i detta hänseende inte bör avvika från de principer som tillämpas i Europa och därmed försämra möjligheterna till internationellt studerandeutbyte.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
UHÄ bör även fortsättningsvis kunna ge service till olika högskoleenheter och enskilda personer och därigenom utnyttja den kompetens som byggts upp inom ämbetet. I likhet med vad som anförts i propositionen anser utskottet det rimligt att de som efterfrågar sådana tjänster också är beredda att bestrida kostnaderna för tjänsterna. Vad gäller ekvivaleringen av utländska examina aviseras i propositionen ett uppdrag till riksrevisionsverket att utreda frågan om ansvar och finansiering. Tills vidare bör, enligt föredragande statsrådet, verksamheten bedrivas i oförändrad omfattning.
Med hänvisning till det aviserade uppdraget föreslår utskottet att något ställningstagande till finansieringsformerna inte görs nu. Utskottet anser därför att riksdagen bör avslå motionerna 1990/91:Ub191 yrkande 5 och 1990/91:Ub198 yrkande 3.
I motion 1990/91:Ub198 (c) yrkande 4 anförs att det grundutbildningsråd som numera finns knutet till UHÄ borde ha en mer fristående ställning utanför UHÄs organisation.
Utskottet behandlade föregående år (jfr bet. 1989/90:UbU18 s.11) ett yrkande med motsvarande innebörd. Utskottet fann det viktigt att kvalitetsfrågorna i den grundläggande högskoleutbildningen ägnades ökad uppmärksamhet och hade inga invändningar mot att ett särskilt råd inrättades vid UHÄ. Enligt utskottets mening har förutsättningarna för denna organisatoriska lösning inte förändrats. UHÄ bör även fortsättningsvis administrera försöksverksamheten med grundutbildningsråd. Med det anförda avstyrks motion 1990/91:Ub198 yrkande 4.
De förändringar i UHÄs verksamhet som ovan redovisats leder till minskade resursbehov de närmaste åren.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen till anslaget Universitets- och högskoleämbetet för budgetåret 1991/92 anvisar 111545000 kr., vilket är 4970000 kr. lägre än vad som föreslagits i proposition 1990/91:100 bilaga 10 (budgetpropositionen).
Likaså tillstyrker utskottet regeringens förslag att riksdagen till anslaget Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar 77697000 kr., vilket är 1000000 kr. lägre än vad som föreslagits i proposition 1990/91:100 bilaga 10 (budgetpropositionen).
Högskolans inre organisation
I propositionen anförs att högskolans organisation i hög grad är uppbyggd enligt principen om självförvaltning. Med detta förstås att det är lärare, forskare och studerande som själva inom högskolans olika beslutande organ och i sitt dagliga arbete har det direkta ansvaret för hur arbetet läggs upp och genomförs.
Omfattningen av högskolans verksamhet, och förekomsten av nämnder för såväl forskning som grundläggande utbildning, gör att antalet organ som medverkar i självförvaltningen blir stort. Av propositionen framgår att det i landet finns ca 40 fakulteter, varav flera är uppdelade i sektioner, och att antalet linjenämnder uppgår till runt 150. I anslutning till dessa organ finns också flera grupper för att på olika sätt förbereda ärendebehandlingen i nämnderna. Enligt propositionen återfinns emellertid det största inslaget av självförvaltning på institutionsnivå. Eftersom antalet institutioner inom högskolan uppgår till ca 1000 är förvaltningen här av betydande omfattning.
Enligt regeringens förslag skall inom den kommande treårsperioden administrativa besparingar inom högskolan göras med sammanlagt 58 milj.kr. Utöver de besparingar som redovisats för det centrala ämbetsverket, dvs. UHÄ, bör kostnadsminskningarna komma till stånd genom att högskoleenheterna internt organiserar sig på ett mer effektivt sätt. Därför, menar föredragande statsrådet, är det nödvändigt att universitet och högskolor ser över den institutionella organisationen i syfte att åstadkomma betydligt större, mer slagkraftiga och stimulerande arbetsmiljöer. Samtidigt måste de anställda och de studerande ges de möjligheter att kunna påverka de egna arbetsförhållandena som är centrala för självförvaltningen. Regeringen avser att återkomma i budgetpropositionerna för budgetåren 1992/93 och 1993/94 med preciserade förslag till anslagsminskningar.
I tre motionsyrkanden berörs omställning och minskning av den statliga administrationen inom högskolan.
I motion 1990/91:Ub198 (c) yrkande 1 framhålls att den effektivisering inom högskolan som är möjlig att uppnå endast kan åstadkommas genom förändringar som växer fram i det lokala utvecklingsarbetet. Betingelserna för detta varierar och bör inte styras genom centrala diktat. I motionen anförs också att de besparingar som genomförs skall komma undervisningen i högskolan till godo. Att de resurser som frigörs genom minskade kostnader för administration skall tillföras högskolans utbildning och forskning i syfte att uppnå kvalitetsförbättringar begärs också i motion 1990/91:Ub197 (v) yrkande 4. I motion 1990/91:Ub195 (m, fp) yrkande 3, slutligen, framhålls att riksdagen bör godkänna de riktlinjer för omställning och minskning av den statliga administrationen som anförts i motionen.
Utskottet delar regeringens bedömning att en effektivisering av högskolans egen organisation är önskvärd. En sådan effektivisering kan åstadkommas på flera sätt. Som redovisats i proposition 1990/91:87 görs inom utbildningsdepartementet en översyn av bestämmelserna i högskolelagen och högskoleförordningen. Syftet med denna översyn är att åstadkomma en reglering av högskolan som inskränks till det som är väsentligt. En sådan avreglering kommer, såvitt utskottet kan bedöma, i sig att leda till en effektivisering.
Det är också nödvändigt att högskolans interna organisation förändras så att den blir mer effektiv och mindre kostnadskrävande. Sådana förändringar bör växa fram inifrån och ta sin utgångspunkt i hur organisationen idag ser ut. En möjlighet är, som regeringen föreslagit, att ändra institutionsindelningen i syfte att skapa färre och mer slagkraftiga enheter. Utskottet menar att det därutöver skall vara möjligt att göra administrativa besparingar också på andra nivåer i högskoleorganisationen. Hur rationaliseringarna skall åstadkommas bör inte föreskrivas i detalj utan de bör genomföras genom åtgärder som man på den lokala nivån finner mest lämpliga.
Vad gäller användningen av de resurser som härigenom frigörs tillstyrker utskottet vad föredragande statsrådet anfört i proposition 1990/91:150 bilaga I:1 s.35, nämligen att målet med högskolans effektivisering är att på en gång minska administrationen och förbättra utbildningens resultat. Statsrådet anför vidare att resurser för administration skall kunna frigöras och omvandlas till utbildningskapacitet.
Med hänvisning till vad utskottet ovan anfört torde motionerna 1990/91:Ub195 yrkande 3, 1990/91:Ub197 yrkande 4 och 1990/91:Ub198 yrkande 1 i stort vara tillgodosedda varför riksdagen bör avslå dem.
I motion 1990/91:Ub195 (m, fp) yrkande 1 föreslås en utökning av den högre utbildningen samt att ett antal universitet och fackhögskolor ombildas till stiftelseägda, autonoma institutioner. För att garantera universiteten en stabil ekonomisk bas föreslår motionärerna att staten skall tillskjuta stiftelsekapital. Detta skulle möjliggöras genom försäljning av andra statliga tillgångar.
Med anledning av motionsyrkandet vill utskottet anföra följande.
Den utveckling som nu tar form inom högskolan innebär att friheten att disponera medel, organisera utbildningar och anpassa organisationen till lokala förhållanden ökar i betydande grad. Någon ytterligare förändring finner utskottet inte vara påkallad. Enligt utskottets mening ligger det även fortsättningsvis ett stort värde i att staten skall vara huvudman för samtliga nuvarande statliga högskoleenheter. Därigenom garanteras bl.a. den internationellt sett jämna standarden i det svenska högskolesystemet.
Med hänvisning till vad som nu anförts föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub195 yrkande 1.
I samma motion yrkande 2 efterlyses en försöksverksamhet med resurstilldelning till grundläggande högskoleutbildning som grundas på studenternas val av utbildning.
Mot bakgrund av att riksdagen beslutat om att ett nytt och mer decentraliserat anslagssystem skall införas i högskolan fr.o.m. budgetåret 1993/94 (prop. 1988/89:65, bet. UbU9, rskr. 148) finner utskottet ingen anledning att nu föreslå förändringar av principerna för resurstilldelning, varför motion 1990/91:Ub195 yrkande 2 avstyrks.
Studieorganisatoriska frågor
I propositionen föreslås att högskolans nuvarande studieorganisation -- det centralt fastställda linjesystemet -- upphör och ersätts med en helt ny organisation. Organisationen av utbildningen blir därmed helt och hållet en lokal fråga. I denna nya studieorganisation skall den centrala styrningen utövas framför allt genom en examensordning.
Studieorganisationen i högskolan berörs i två motioner. I motion 1990/91:Ub197 (v) yrkande 1 framhåller motionärerna att en viss uppluckring av linjesystemet kan vara befogad, men för utbildningar som idag leder fram till legitimation eller särskild behörighet synes det svårt att frångå linjebundna studier. Enligt motionärerna gäller detta framför allt vissa vård- och lärarutbildningar.
Även i motion 1990/91:Ub198 (c) yrkande 5 tillstyrks en viss uppluckring av linjesystemet. Enligt motionärerna är det emellertid viktigt att vissa utbildningar även fortsättningsvis ges en likvärdig och jämförbar kvalitet. I motionen nämns särskilt lärarutbildningarna. Om linjesystemet avvecklas, framhålls det i motionen, är det nödvändigt att finna nya former för att garantera att lärarutbildningen blir likvärdig och behåller sin karaktär av yrkesutbildning.
Med anledning av motionsyrkandena vill utskottet anföra följande.
Ett formellt avskaffande av linjesystemet kommer att få något olika konsekvenser inom de nu befintliga utbildningsområdena. Inom framför allt humaniora och samhällsvetenskap har flera av de linjer som inrättades i och med högskolereformen upplevts som konstlade, och värdet av en linjeutbildning framför utbildning på fristående kurser har kunnat ifrågasättas.
En uppluckring av linjesystemet inom stora delar av de nämnda områdena innebär, såvitt utskottet kan bedöma, en anpassning till de studerandes önskemål. I dagens linjesystem finns vidare ett antal utbildningar som direkt förbereder för en klart definierad yrkesroll. Ett likvärdigt innehåll och en någorlunda enhetlig studieorganisation är här en förutsättning för att utbildningens mål skall uppnås. Hit hör bl.a. lärarutbildningar, vårdutbildningar, psykologutbildning samt utbildningar i rättsvetenskap. Ett sådant studieorganisatoriskt mönster bör enligt utskottet även följas framgent även om linjesystemet formellt avvecklas.
Den centrala styrningen skall regleras genom en examensordning. Hur denna i detalj skall utformas för olika högskoleutbildningar är ännu inte känt. Dessa frågor bereds för närvarande inom utbildningsdepartementet. Utskottet förutsätter emellertid att den aviserade examensordningen kommer att utformas så att den tar hänsyn till de olika studieorganisatoriska förutsättningar som finns inom olika utbildningar. Såvitt utskottet nu kan bedöma innebär detta olika grader av preciseringar beroende på vilka utbildningar som avses. För vissa examina kommer de studerandes val av studieprogram att kunna vara relativt fritt, men för andra utbildningar som direkt förbereder för ett speciellt yrke bör examensvillkoren vara mer precisa. De krav på likvärdighet i sådana utbildningar som kan vara skäliga att ställa kan då uppnås. Enligt utskottets mening är det, oavsett hur studieorganisationen utformas, innehållet i de olika studieprogrammen som är det väsentliga. De ökade krav på utvärdering som nu kommer att ställas på högskoleutbildningen blir tillsammans med examensordningen avgörande för kvaliteten i olika utbildningar.
Utskottet finner, mot bakgrund av att frågan om en examensordning för närvarande bereds, inte nu skäl att i detalj ta ställning till utformningen av en ny studieorganisation. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub197 yrkande 1 och 1990/91:Ub198 yrkande 5.
I motion 1990/91:Ub195 (m, fp) yrkande 5 efterlyses ytterligare medel för internationalisering. Ett fullvärdigt deltagande i de utbildnings- och forskningsprogram som nu växer fram i Europa motiverar, enligt motionärerna, en sådan satsning.
Utskottet har tidigare under innevarande riksmöte behandlat frågor om internationaliseringsåtgärder i betänkandena 1990/91:UbU5 och 1990/91:UbU11, s.22--24. Utskottet har därvid framhållit att önskemål om ytterligare resurser för olika typer av utbildningsåtgärder får prövas våren 1993 tillsammans med andra angelägna resursbehov för nästa budgetperiod. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub195 yrkande 5.
I motion 1990/91:Ub195 (m, fp) yrkande 4 efterlyser motionärerna åtgärder för att förbättra forskarutbildningen i syfte att öka examinationen. I motionen anförs att omvandlingen av utbildningsbidrag till doktorandtjänster bör forceras och resurser tillföras för att finansiera studier för fler forskarstuderande.
Utskottet har i betänkande 1989/90:UbU25, med anledning av forskningspropositionen, uttalat att några ytterligare medel för forskarutbildning inte kan tillskjutas under innevarande treårsperiod. Med hänvisning härtill avstyrks motion 1990/91:Ub195 yrkande 4.
Vissa tjänster
I propositionen föreslås att tjänst som professor fortsättningsvis skall inrättas genom beslut av berörd högskolemyndighet. Den lokala högskoleenheten skall också svara för tillsättningen av tjänsterna. De nya reglerna bör träda i kraft den 1juli 1993.
I motion 1990/91:Ub197 (v) yrkande 2 yrkas avslag på regeringens förslag. Enligt motionärerna bör statsmakterna inte avhända sig detta planeringsinstrument. I samma motion, yrkande 3, föreslås inrättande av tjänstetypen biträdande professor. Enligt motionärerna kan en sådan tjänstekonstruktion underlätta samarbetet mellan fakulteter och högskolor som saknar fast forskningsorganisation. Vidare framhålls karriärmöjligheten för väl meriterade forskare.
I motion 1990/91:Ub191 (m) yrkande 6 tillstyrks regeringens förslag att tillsättningen av tjänster inom högskolan skall ske lokalt, men motionärerna framhåller vikten av att det även fortsättningsvis skall vara möjligt att överpröva tillsättningar av högre tjänster. Det måste således finnas möjlighet att anföra besvär över de lokalt fattade besluten.
Utskottet tillstyrker de förslag om tjänst som professor som regeringen för fram i propositionen. Enligt utskottets mening stämmer detta väl överens med den decentralisering och avreglering som nu aktualiseras för högskolan. Inom de ramar som riksdag och regering anvisar för verksamheten bör det ankomma på den lokala högskolenivån att avgöra hur resurserna bäst skall användas. Sådana avväganden bör också gälla val mellan personella och andra resurser. Utskottet delar regeringens bedömning att regering och riksdag inte längre bör besluta om inrättande eller omprövning av tjänst som professor. Dessa beslut bör i stället fattas av organ på den lokala högskolenivån. Även besluten om att tillsätta tjänsterna bör i fortsättningen fattas av universitet och högskolor. De nya reglerna bör träda i kraft den 1juli 1993.
Denna förändring föranleder, enligt utskottets bedömning, inte något behov av att inrätta ytterligare kategorier av tjänst som professor.
Lokalt fattade beslut om tillsättning av tjänst kan för närvarande överklagas hos UHÄ. Vilka regler som närmare skall gälla för de tjänster som professor som högskolorna kommer att inrätta bereds för närvarande inom utbildningsdepartementet. I propositionen (s. 70) aviseras också en översyn av hur besvär över lokalt fattade beslut inom högskolan i framtiden skall behandlas. Utskottet är därför inte nu berett att ta ställning till vilka möjligheter att anföra besvär över tillsättning av tjänst som professor som eventuellt bör finnas.
Med hänvisning till vad utskottet ovan anfört om tjänst som professor m.m. bör riksdagen avslå motionerna 1990/91:Ub191 yrkande 6 och 1990/91:Ub197 yrkandena 2 och 3.
Särskilt bidrag till vissa Waldorfskolor
I landet finns idag drygt 20 Waldorfskolor för i första hand skolpliktiga elever. Enligt vad utskottet erfarit har fem av dessa skolor, nämligen skolorna i Norrköping, Göteborg, Örebro, Hedemora (Garpenberg) och Umeå för närvarande betydande ekonomiska svårigheter. I Norrköping har undervisningen måst inställas under detta läsår. Utskottet finner på grund av speciella omständigheter skäl att föreslå riksdagen att ett särskilt bidrag skall anvisas till berörda fem Waldorfskolor. Syftet med bidraget skall vara att sanera deras ekonomi fram t.o.m. juni månad 1991.
Utskottet föreslår således mot denna bakgrund att riksdagen anvisar 5 milj.kr. på tilläggsbudget för budgetåret 1990/91 till ett särskilt bidrag till vissa Waldorfskolor. Det bör ankomma på regeringen att på grundval av uppgifter från ifrågavarande skolor och riksföreningen för Waldorfpedagogik fördela anvisade medel.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande den statliga skoladministrationen att riksdagen utan erinran lägger proposition 1990/91:150 i denna del till handlingarna,
2. beträffande tidsbegränsade förordnanden för personal inom skolverkets fältorganisation att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ub198 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. beträffande vissa uppgifter för skolverket att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub237, 1990/91:Ub266 samt 1990/91:Ub321 yrkandena 6 och 7,
4. beträffande lokalisering av skolverkets fältorganisation att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub267, 1990/91:Ub298 och 1990/91:Ub342,
5. beträffande statliga sanktioner mot kommunerna att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub821 yrkande 3,
6. beträffande bidrag till löntagarorganisationerna att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub259 yrkande 7, 1990/91:Ub287 yrkande 1 delvis och 1990/91:Ub824 yrkande 2, res. 1 (m, fp, c)
7. beträffande anslagsbeloppet under Statens skolverk att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:150, med anledning av proposition 1990/91:100 och med avslag på motionerna 1990/91:Ub191 yrkande 1, 1990/91:Ub198 yrkande 8, 1990/91:Ub259 yrkande 8, 1990/91:Ub287 yrkande 1 delvis, 1990/91:Ub813 yrkande 23 samt 1990/91:Ub824 yrkandena 3 och 4 till Statens skolverk för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 219609000 kr., res. 2 (m) res. 3 (fp) res. 4 (c)
8. beträffande lokalisering av statens institut för handikappfrågor i skolan att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub191 yrkande 2, 1990/91:Ub194 yrkande 1, 1990/91:Ub197 yrkande 6, 1990/91:Ub215, 1990/91:Ub219, 1990/91:Ub264, 1990/91:Ub277 yrkande 2, 1990/91:Ub328 och 1990/91:Ub825 yrkande 2, res. 5 (m, fp) - delvis res. 6 (v)
9. beträffande särskilda resurser för vissa resekostnader m.m. att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ub198 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, res. 5 (m, fp) - delvis
10. beträffande vissa samverkansfrågor när det gäller konsulenttjänster m.m. att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Ub198 yrkande 10, 1990/91:Ub259 yrkande 10 och 1990/91:Ub277 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. beträffande specialskolornas ställning som myndigheter att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub194 yrkande 2 och 1990/91:Ub198 yrkande 11, res. 7 (c)
12. beträffande skolhandikappinstitutets ansvar för döva och hörselskadade elever att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub270, 1990/91:Ub296 yrkandena 2 och 3, 1990/91:Ub302 yrkande 3 och 1990/91:Ub325 yrkandena 2 och 3,
13. beträffande vissa övriga uppgifter för skolhandikappinstitutet att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub194 yrkandena 3 och 4,
14. beträffande anslagsbeloppet under Statens institut för handikappfrågor i skolan att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:150 och med anledning av proposition 1990/91:100 till Statens institut för handikappfrågor i skolan för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 80439000 kr.,
15. beträffande anslagsbeloppet under Kostnader för skolöverstyrelsens m.fl. myndigheters avvecklingsorganisation
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:150 till Kostnader för skolöverstyrelsens m.fl. myndigheters avvecklingsorganisation för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,
16. beträffande en gemensam central myndighet för hela utbildningsområdet att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub191 yrkande 3,
17. beträffande universitets- och högskoleämbetets arbetsuppgifter att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:150 och med avslag på motionerna 1990/91:Ub191 yrkande 4 och 1990/91:Ub198 yrkande 2 godkänner vad som i propositionen anförts om universitets- och högskoleämbetets arbetsuppgifter, res. 8 (m)
18. beträffande avgiftsbeläggning av ekvivaleringsverksamheten att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub191 yrkande 5 och 1990/91:Ub198 yrkande 3, res. 9 (m, c, mp)
19. beträffande grundutbildningsrådet vid universitets- och högskoleämbetet att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub198 yrkande 4,
20. beträffande anslagsbeloppet under Universitets- och högskoleämbetet att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:150 till Universitets- och högskoleämbetet för budgetåret 1991/92 -- med ändring av vad riksdagen tidigare anvisat (bet. 1990/91:UbU11, rskr. 226) -- anvisar ett med 4970000 kr. sänkt förslagsanslag på 111545000 kr.,
21. beträffande anslagsbeloppet under Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m. att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:150 till Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m. för budgetåret 1991/92 -- med ändring av dels vad riksdagen tidigare anvisat (bet. 1990/91:UbU11, rskr. 226) dels vad som föreslagits i betänkande 1990/91:UbU12 -- anvisar ett med 1000000 kr. sänkt reservationsanslag,
22. beträffande omställning och minskning av den statliga administrationen inom högskolan att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:150 och med avslag på motionerna 1990/91:Ub195 yrkande 3, 1990/91:Ub197 yrkande 4 samt 1990/91:Ub198 yrkande 1 godkänner de riktlinjer för omställning och minskning av den statliga administrationen inom högskolan, universitets- och högskoleämbetet, forskningsråden, forskningsinstitut samt andra myndigheter med uppgifter inom forskningsområdet som anförts i propositionen,
23. beträffande ombildning av universitet och forskningshögskolor till fristående stiftelser att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub195 yrkande 1, res. 10 (m, fp)
24. beträffande försöksverksamhet med resurstilldelning att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub195 yrkande 2, res. 11 (m, fp)
25. beträffande studieorganisationen i högskolan att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub197 yrkande 1 och 1990/91:Ub198 yrkande 5,
26. beträffande ytterligare medel för internationalisering att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub195 yrkande 5, res. 12 (m, fp)
27. beträffande åtgärder för att förbättra forskarutbildningen att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub195 yrkande 4, res. 13 (m, fp)
28. beträffande tjänst som professor att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:150 och med avslag på motionerna 1990/91:Ub191 yrkande 6 samt 1990/91:Ub197 yrkandena 2 och 3 godkänner vad som i propositionen förordats om inrättande, tillsättande och omprövning av tjänst som professor, res. 14 (v)
29. beträffande särskilt bidrag till vissa Waldorfskolor att riksdagen dels till Särskilt bidrag till vissa Waldorfskolor för budgetåret 1990/91 på tilläggsbudget anvisar ett anslag på 5000000 kr., dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Stockholm den 28 maj 1991
På utbildningsutskottets vägnar
Lars Gustafsson
Närvarande: Lars Gustafsson (s), Larz Johansson (c), Helge Hagberg (s), Ann-Cathrine Haglund (m), Bengt Silfverstrand (s), Lars Leijonborg (fp), Lars Svensson (s), Birgitta Rydle (m), Ingvar Johnsson (s), Berit Löfstedt (s), Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp), Marianne Andersson i Vårgårda (c), Björn Samuelson (v), Eva Goës (mp), Ewa Hedkvist Petersen (s) och Ingegerd Wärnersson (s).
Reservationer
1. Bidrag till löntagarorganisationerna (mom.6)
Larz Johansson (c), Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp) och Marianne Andersson i Vårgårda (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.10 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att löntagarorganisationerna för sin verksamhet med skolinformation inte bör erhålla statsbidrag. Sådan verksamhet bör organisationerna bekosta med egna medel. Med de ny roller som staten och kommunerna kommer att ha i och med en förändrad ansvarsfördelning bör det enligt utskottets mening inte ankomma på skolverket att ge särskilda bidrag till löntagarorganisationerna.
Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub259 yrkande 7, 1990/91:Ub287 yrkande 1 delvis och 1990/91:Ub824 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
6. beträffande bidrag till löntagarorganisationerna att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub259 yrkande 7, 1990/91:Ub287 yrkande 1 delvis och 1990/91:Ub824 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Anslagsbeloppet under Statens skolverk (mom.7)
Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.11 börjar med "I budgetpropositionen" och slutar med "på 219609000 kr." bort ha följande lydelse:
Den av regeringen utlovade besparingen med 100 milj.kr. på det skoladministrativa området bör enligt utskottets mening ta sin utgångspunkt i anvisade medel under innevarande budgetår.
Utskottet konstaterar att det sammanlagda anslagsbeloppet för den statliga skoladministrationen uppgår till ca 344 milj.kr. för budgetåret 1990/91 (anslagen B1. Skolöverstyrelsen, B2. Länsskolnämnderna och B4. Statens institut för läromedel). Således bör det sammanlagda anslagsbeloppet för statens skolverk och statens institut för handikappfrågor i skolan beräknas till 244 milj.kr. för budgetåret 1991/92.
Utskottet anser att det statliga bidraget (3874000 kr.) till löntagarorganisationerna bör slopas.
Utskottet anser vidare att 75 milj.kr. inom skolverkets anslagsram bör beräknas för en fristående utvärdering av skolans verksamhet.
Med beaktande av anslagsbeloppet för statens institut för handikappfrågor i skolan beräknas skolverkets medel för budgetåret 1991/92 till (244000000 -- [80439000 + 3874000] =) 159687000 kr.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub191 yrkande 1 och 1990/91:Ub824 yrkande 3, med anledning av motion 1990/91:Ub824 yrkande 4 och med avslag på proposition 1990/91:100 samt proposition 1990/91:150 och motionerna 1990/91:Ub198 yrkande 8, 1990/91:Ub259 yrkande 8, 1990/91:Ub287 yrkande 1 delvis och 1990/91:Ub813 yrkande 23 till Statens skolverk för budgetåret 1991/92 anvisar 159687000 kr.
dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
7. beträffande anslagsbeloppet under Statens skolverk att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub191 yrkande 1 och 1990/91:Ub824 yrkande 3, med anledning av motion 1990/91:Ub824 yrkande 4 och med avslag på proposition 1990/91:100 samt proposition 1990/91:150 och motionerna 1990/91:Ub198 yrkande 8, 1990/91:Ub259 yrkande 8, 1990/91:Ub287 yrkande 1 delvis och 1990/91:Ub813 yrkande 23 till Statens skolverk för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 159687000 kr.,
3. Anslagsbeloppet under Statens skolverk (mom.7)
Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.11 börjar med "Då utskottet" och slutar med "på 219609000 kr." bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att bidraget till löntagarorganisationernas informationsverksamhet i skolorna bör slopas. Riksdagen bör således med bifall till motionerna 1990/91:Ub259 yrkande 8 och 1990/91:Ub287 yrkande 1 delvis, med anledning av proposition 1990/91:100 och proposition 1990/91:150 samt med avslag på motionerna 1990/91:Ub191 yrkande 1, 1990/91:Ub198 yrkande 8, 1990/91:Ub813 yrkande 23 och 1990/91:Ub824 yrkandena 3 och 4 till Statens skolverk för budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 215735000 kr.
dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
7. beträffande anslagsbeloppet under Statens skolverk att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub259 yrkande 8 och 1990/91:Ub287 yrkande 1 delvis, med anledning av proposition 1990/91:100 och proposition 1990/91:150 samt med avslag på motionerna 1990/91:Ub191 yrkande 1, 1990/91:Ub198 yrkande 8, 1990/91:Ub813 yrkande 23 och 1990/91:Ub824 yrkandena 3 och 4 till Statens skolverk för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 215735000 kr.,
4. Anslagsbeloppet under Statens skolverk (mom.7)
Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.11 börjar med "Då utskottet" och slutar med "på 219609000 kr." bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att bidraget till elev- och föräldraorganisationerna är angeläget, men det är tveksamt om det bör vara skolverkets uppgift att vara anslagsgivare till dessa organisationer. Medel till dessa organisationer bör kunna anvisas direkt från utbildningsdepartementet. Enligt utskottets uppfattning bör bidraget till löntagarorganisationerna upphöra helt.
Mot denna bakgrund föreslår utskottet att anslagsbeloppet kan reduceras med dels 3734000 kr. avseende elev- och föräldraorganisationerna, dels 3874000 kr. avseende löntagarorganisationerna, dvs. totalt med 7608000 kr. Riksdagen bör således med bifall till motion 1990/91:Ub198 yrkande 8, med anledning av proposition 1990/91:100 och proposition 1990/91:150 samt motionerna 1990/91:Ub259 yrkande 8 och 1990/91:Ub287 yrkande 1 delvis och med avslag på motionerna 1990/91:Ub191 yrkande 1, 1990/91:Ub813 yrkande 23 samt 1990/91:Ub824 yrkandena 3 och 4 till Statens skolverk för budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 212001000 kr.
dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
7. beträffande anslagsbeloppet under Statens skolverk att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub198 yrkande 8, med anledning av proposition 1990/91:100 och proposition 1990/91:150 samt motionerna 1990/91:Ub259 yrkande 8 och 1990/91:Ub287 yrkande 1 delvis och med avslag på motionerna 1990/91:Ub191 yrkande 1, 1990/91:Ub813 yrkande 23 samt 1990/91:Ub824 yrkandena 3 och 4 till Statens skolverk för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 212001000 kr.,
5. Lokalisering av statens institut för handikappfrågor i skolan (mom.8) och Särskilda resurser för vissa resekostnader m.m. (mom.9)
Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m) och Carl-Johan Wilson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.12 börjar med "Utskottet har" och på s.13 andra stycket slutar med "till känna" bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att majoriteten av elever med fysiska och psykiska handikapp får sin skolgång i olika integrationsformer av det allmänna skolväsendet. Idag finns t.ex. ingen specialskola med enbart synskadade eller blinda elever. En utveckling i samma riktning är den pågående förändringen av huvudmannaskapet för särskolan från landstingskommunerna till kommunerna. Mot denna bakgrund är det väsentligt att det nya skolverket och det nya institutet för handikappfrågor kommer att ha ett nära samarbete på olika områden, inte minst när det gäller det förestående kurs- och läroplansarbetet. Enligt utskottets uppfattning förutsätter detta täta personliga kontakter mellan de båda myndigheterna. Detta är bl.a. ett starkt argument för en samlokalisering till Stockholm.
Det bör vidare vara ett vitalt intresse för institutets ledning att verksamheten bedrivs så att de handikappades organisationer får ett medinflytande. Samtliga riksförbund med vilka den nya myndigheten skall samverka har sina styrelser och kanslier förlagda till Stockholmsområdet. En lokalisering till Härnösand kommer att allvarligt försvåra det nödvändiga samarbetet med dessa organisationer.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen dels med bifall till motionerna 1990/91:Ub191 yrkande 2, 1990/91:Ub197 yrkande 6, 1990/91:Ub215, 1990/91:Ub277 yrkande 2 och 1990/91:Ub328 samt med avslag på motionerna 1990/91:Ub194 yrkande 1, 1990/91:Ub264 och 1990/91:Ub825 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, dels avslår motion 1990/91:Ub198 yrkande 9.
dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
8. beträffande lokalisering av statens institut för handikappfrågor i skolan att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub191 yrkande 2, 1990/91:Ub197 yrkande 6, 1990/91:Ub215, 1990/91:Ub277 yrkande 2 och 1990/91:Ub328 samt med avslag på motionerna 1990/91:Ub194 yrkande 1, 1990/91:Ub219, 1990/91:Ub264 och 1990/91:Ub825 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
9. beträffande särskilda resurser för vissa resekostnader m.m. att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub198 yrkande 9,
6. Lokalisering av statens institut för handikappfrågor i skolan (mom.8)
Björn Samuelson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.12 börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att många skäl talar för att statens institut för handikappfrågor i skolan bör lokaliseras till Stockholm. Det viktigaste av dessa skäl är att institutet kommer att ha ett omfattande samarbete med skolverket och handikapporganisationernas förbundskanslier.
Det finns emellertid anledning att stärka Sundsvall--Härnösands-området av regionalpolitiska skäl. Inte minst viktigt är det att öka utbildningsinsatserna inom området. I konsekvens med tidigare ställningstaganden anser utskottet att statens skolor för vuxna bör bibehållas i Härnösand. Vidare bör högskolan i Sundsvall--Härnösand bli en av de högskolor som skall få fasta forskningsresurser. Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub197 yrkande 6, med anledning av motionerna 1990/91:Ub191 yrkande 2, 1990/91:Ub215, 1990/91:Ub277 yrkande 2 och 1990/91:Ub328 samt med avslag på motionerna 1990/91:Ub194 yrkande 1, 1990/91:Ub219, 1990/91:Ub264 och 1990/91:Ub825 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
8. beträffande lokalisering av statens institut för handikappfrågor i skolan att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub197 yrkande 6, med anledning av motionerna 1990/91:Ub191 yrkande 2, 1990/91:Ub215, 1990/91:Ub277 yrkande 2 och 1990/91:Ub328 samt med avslag på motionerna 1990/91:Ub194 yrkande 1, 1990/91:Ub219, 1990/91:Ub264 och 1990/91:Ub825 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Specialskolornas ställning som myndigheter (mom.11)
Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.14 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "yrkande 11" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning bör det slås fast att varje specialskola även i fortsättningen skall ledas av en egen styrelse. Den lokala och regionala förankring som styrelserna har innebär för specialskolorna ett omistligt stöd i deras verksamhet.
Vad utskottet anfört om specialskolornas ställning som myndigheter bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub198 yrkande 11 och med avslag på motion 1990/91:Ub194 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
11. beträffande specialskolornas ställning som myndigheter att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub198 yrkande 11 och med avslag på motion 1990/91:Ub194 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Universitets- och högskoleämbetets arbetsuppgifter (mom.17)
Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.18 börjar med "Utskottet ser" och slutar med "avslår yrkandet" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att det centrala ämbetsverkets huvudsakliga uppgift är att vara tillsynsmyndighet för högskolan. Ansvaret för uppföljning och utvärdering måste skiljas från myndighetsutövandet och i stället göras av fristående organ.
Vad utskottet anfört om utvärdering och uppföljning av högskolans verksamhet bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub191 yrkande 4 och med anledning av proposition 1990/91:150 samt motion 1990/91:Ub198 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
17. beträffande universitets- och högskoleämbetets arbetsuppgifter att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub191 yrkande 4 och med anledning av proposition 1990/91:150 och motion 1990/91:Ub198 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Avgiftsbeläggning av ekvivaleringsverksamheten (mom.18)
Larz Johansson (c), Ann-Cathrine Haglund (m), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m), Marianne Andersson i Vårgårda (c) och Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.19 börjar med "UHÄ bör" och slutar med "1990/91:Ub198 yrkande 3" bort ha följande lydelse:
UHÄ bör även fortsättningsvis kunna ge service till olika högskoleenheter och enskilda personer och därigenom utnyttja den kompetens som byggts upp inom ämbetet. Det är skäligt att UHÄ för vissa tjänster tar ut ersättning. Enligt utskottets mening bör detta emellertid inte gälla den ekvivalering av utländska betyg som görs av UHÄ. Arbetet med att översätta och värdera merithandlingar från andra länder är en angelägen uppgift, och Sverige bör i detta hänseende inte avvika från de principer som tillämpas av övriga länder i den Europeiska gemenskapen. Utskottet avvisar därför tanken på att låta avgiftsbelägga ekvivaleringen av utländska betyg.
Vad utskottet anfört om ekvivalering av utländska betyg bör riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub191 yrkande 5 och 1990/91:Ub198 yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
18. beträffande avgiftsbeläggning av ekvivaleringsverksamheten att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub191 yrkande 5 och 1990/91:Ub198 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Ombildning av universitet och forskningshögskolor till fristående stiftelser (mom.23)
Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m) och Carl-Johan Wilson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.21 börjar med "Den utveckling" och slutar med "1990/91:Ub195 yrkande 1" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det sannolikt krävs ytterligare grepp för att åstadkomma de önskvärda förändringarna inom högskolan. Risken är annars uppenbar att intentionerna att åstadkomma en långtgående decentralisering inte realiseras i praktiken. Utskottet menar därför att universiteten bör ges vissa maktinstrument i form av ekonomiska resurser som är oberoende av den politiska viljan.
Utskottet föreslår därför, i likhet med motionärerna, att ett antal av de nuvarande forskningshögskolorna -- dvs. universiteten, de tekniska högskolorna och de medicinska högskolorna -- ombildas till stiftelseägda, autonoma institutioner.
Stiftelserna skall vara fria att organisera sin verksamhet på det sätt de själva önskar. Detta innebär att bl.a. studievägar, antagning, beslutsstruktur m.m. kan komma att variera från ett universitet till ett annat. Systemet förutsätter att staten sluter kontrakt med resp. universitet om minimiantal studerande, vissa forskningsresurser och ämnesinriktning m.m. Universiteten är fria att anta fler studerande och finansiera ytterligare verksamhet på annat sätt.
För att garantera universiteten en stabil ekonomisk bas tillförs stiftelserna ett stiftelsekapital från staten. Detta möjliggörs genom försäljning av andra statliga tillgångar.
Stiftelsekapitalet bör vara av sådan storlek att avkastningen täcker dels dagens kostnader för central administration, dels en del av de nuvarande fakultetsanslagen. Därutöver finansieras verksamheten genom att universiteten, i konkurrens med andra institutioner, sluter avtal med staten och olika forskningsfinansiärer om utbildning och forskning.
Vad utskottet anfört om ombildning av vissa högskolor till fristående stiftelser bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub195 yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
23. beträffande ombildning av universitet och forskningshögskolor till fristående stiftelser att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub195 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Försöksverksamhet med resurstilldelning (mom.24)
Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m) och Carl-Johan Wilson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.21 börjar med "Mot bakgrund av" och slutar med "yrkande 2 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att en försöksverksamhet inom utbildningsområdet vad gäller resursfördelningen bör komma till stånd. Ett system bör prövas där studenternas val direkt styr resurserna till berörd högskolemyndighet. Utskottet delar motionärernas uppfattning att detta sannolikt skulle leda till en kraftigare prioritering av utbildningens kvalitet än vad som gäller för andra styrsystem.
Vad utskottet anfört om en försöksverksamhet med resurstilldelning bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub195 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 24 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
24. beträffande försöksverksamhet med resurstilldelning att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub195 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. Ytterligare medel för internationalisering (mom.26)
Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m) och Carl-Johan Wilson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.23 börjar med "Utskottet har tidigare" och slutar med "yrkande 5" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att ytterligare medel måste anslås för att förbereda ett fullvärdigt deltagande i den Europeiska gemenskapens skilda utbildnings- och forskningsprojekt. De studerande måste ha sådana förkunskaper att de kan tillgodogöra sig kurslitteratur på främmande språk. Studiemedel för studier utomlands måste också ges på samma villkor som för studier i Sverige.
Vad utskottet anfört om behovet av ytterligare medel för internationalisering bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub195 yrkande 5 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 26 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
26. beträffande ytterligare medel för internationalisering att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub195 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
13. Åtgärder för att förbättra forskarutbildningen (mom.27)
Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m) och Carl-Johan Wilson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.23 börjar med "Utskottet har i" och slutar med "yrkande 4" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är nödvändigt att åtgärder sätts in för att förbättra förhållandena i forskarutbildningen i syfte att på sikt fördubbla examinationen. Utskottet anser det därför angeläget att utrymme för forskning skapas i alla tjänster som har forskarkompetenta innehavare, och att omvandlingen av utbildningsbidrag till doktorandtjänster påskyndas. Resurser bör också tillföras högskolan för att göra det möjligt för fler studerande att påbörja forskarutbildning.
Vad utskottet anfört om åtgärder för att förbättra forskarutbildningen bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub195 yrkande 4 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 27 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
27. beträffande åtgärder för att förbättra forskarutbildningen att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub195 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
14. Tjänst som professor (mom.28)
Björn Samuelson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.23 börjar med "Utskottet tillstyrker" och på s.24 slutar med "yrkandena 2 och 3" bort ha följande lydelse:
Utskottet avvisar regeringens förslag att beslut om inrättande, omprövning och tillsättande av tjänst som professor skall föras ner till den lokala högskolenivån. Den ordning som gäller idag bör bibehållas, dvs. riksdag och regering skall fortfarande ha inflytande över tjänsterna. Det politiska ansvaret för forskningens inriktning och det angelägna i att upprätthålla kompetensen inom små ämnesområden är, enligt utskottet, starka motiv för att inte genomföra några förändringar.
Vidare anser utskottet att det skall finnas möjligheter att inrätta tjänst som biträdande professor. En sådan organisation kan bidra till ett fastare samarbete mellan fakulteter och högskolor utan fast forskningsorganisation. För meriterade forskare kan en sådan tjänst också betraktas som en karriärmöjlighet.
Vad utskottet anfört om tjänst som professor bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub197 yrkandena 2 och 3 och med anledning av motion 1990/91:Ub191 yrkande 6 samt med avslag på proposition 1990/91:150 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 28 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
28. beträffande tjänst som professor att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub197 yrkandena 2 och 3 och med anledning av motion 1990/91:Ub191 yrkande 6 samt med avslag på proposition 1990/91:150 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilda yttranden
1. En gemensam central myndighet för hela utbildningsområdet (mom. 16)
Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m) anför:
Vi hänvisar till reservation 29 i betänkande 1990/91:UbU4 där vi efterlyst möjligheter att samla de centrala myndighetsuppgifterna för hela utbildningsområdet i ett ämbetsverk. I reservationen framförs att den översyn som görs av den framtida skolorganisationen borde ha omfattat hela utbildningsområdet.
2. Åtgärder för att förbättra forskarutbildningen (mom.27)
Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anför:
Vi hänvisar till reservation 2 i betänkande 1990/91:UbU13 där vi begärt att ytterligare 45 milj.kr. per år skall anvisas under de kommande två budgetåren för att omvandlingen av utbildningsbidrag till doktorandtjänster skall kunna ske i önskvärd takt.