Den kommunala parkeringsövervakningen

Betänkande 1988/89:TU22

Trafikutskottets betänkande
1988/89: TU22

1988/89
TU22

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet ett förslag i proposition 1988/89:101 till
lag om ändring i lagen (1987:24) om kommunal parkeringsövervakning.
Ändringsförslaget innebär främst att kommunerna ges rätt att förordna
även arbetstagare hos kommunala parkeringsaktiebolag till parkeringsvakter.

Yrkanden i m- och vpk-motioner om avslag på propositionen avstyrks
och följs upp av en gemensam m- och vpk-reservation. Vidare avstyrker
utskottet ett vpk-yrkande som syftar till att vidga de kommunala parkeringsövervakamas
befogenheter till att omfatta trafikövervakning i allmänhet.
Vpk-ledamoten reserverar sig.

Propositionen

Regeringen (civildepartementet) föreslår i proposition 1988/89:101 om
den kommunala parkeringsövervakningen att riksdagen antar ett inom civildepartementet
upprättat förslag till lag om ändring i lagen (1987:24) om
kommunal parkeringsövervakning.

Lagförslaget har tagits in som bilaga till detta betänkande.

I propositionen föreslås att kommunerna ges rätt att förordna även arbetstagare
hos kommunala parkeringsaktiebolag till parkeringsvakter.

Förslaget innebär ändringar i lagen (1987:24) om kommunal parkeringsövervakning.

Dessutom föreslås att lagen förtydligas vad avser förordnande av kommunalt
anställda parkeringsvakter.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1989.

Motionerna

1988/89: T22 av Jan Strömdahl och Viola Claesson (båda vpk) vari yrkas

1. att riksdagen avslår förslaget till lag om ändring i lagen (1987:24) om
kommunal parkeringsövervakning,

2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om de kommunala
parkeringsvakterna enligt vad som sägs i motionen. 1

1 Riksdagen 1988/89. 15 sami. Nr 22

1988/89: T23 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen avslår
propositionen.

Bakgrund

Den rättsliga följden av att någon stannar och parkerar ett fordon i strid
mot gällande bestämmelser och villkor är fortfarande i princip olika beroende
på om händelsen inträffar på allmän plats eller på enskilt område,
även om regelsystemen under senare tid har gjorts mer likartade.

Sker den på allmän plats, kan sålunda en parkeringsanmärkning utfärdas.
Det innebär att den felande blir skyldig att betala en felparkeringsavgift.
Parkeringsanmärkning får utfärdas av en polisman eller av en sådan
parkeringsvakt som avses i lagen (1987:24) om kommunal parkeringsövervakning.
I lagen (1976:206) om felparkeringsavgift regleras detta förfarande.

Parkeringsövervakning på allmän plats är sålunda — liksom andra former
av trafikövervakning — primärt en polisiär uppgift. Enligt 1987 års lag
får en kommun emellertid besluta att den skall svara för parkeringsövervakningen
inom kommunen, om parkeringsvakter behövs för övervakningen.
Föreskrifterna i 1987 års lag innebär bl. a. följande. Kommunen är
skyldig att i samband med att den planerar övervakningen samråda med
den lokala polismyndigheten. Parkeringsvakter skall ha genomgått en utbildning,
vars innehåll rikspolisstyrelsen utfärdar föreskrifter om i samråd
med trafiksäkerhetsverket. Parkeringsvakter skall förordnas av kommunen.
Som parkeringsvakter får endast anlitas kommunens arbetstagare eller
någon annan kommuns arbetstagare eller arbetstagare hos sådana bevakningsföretag
som omfattas av lagen (1974:491) om bevakningsföretag.

En olovlig parkering på enskilt område, t. ex. på kommunal tomtmark,
kan i stället leda till åtal för egenmäktigt förfarande eller också — numera
vanligare - till skyldighet att betala en kontrollavgift. Då tillämpas lagen
(1984:318) om kontrollavgift vid olovlig parkering. Under senare år har
många kommuner bildat aktiebolag för att i den formen driva sådan verksamhet
som tidigare skötts av verk och nämnder inom den kommunala
förvaltningen, bl. a. parkeringsövervakning och förvaltning av parkeringsanläggningar
på kommunens tomtmark.

Utskottet

Propositionens förslag innebär att kommunerna ges möjlighet att förordna
arbetstagare hos kommunala parkeringsaktiebolag till sådana parkeringsvakter
som avses i lagen om kommunal parkeringsövervakning. Som skäl
för förslaget anförs att befintliga personalresurser skulle kunna utnyttjas
bättre, om parkeringsövervakning på allmän plats skulle kunna samordnas
med sådan parkeringskontroll som ett av kommunen ägt parkeringsaktiebolag
utför på tomtmark. Förslaget innebär en ändring i lagens 6 §. Vidare
föreslås att det av den lagen tydligare än nu skall framgå att en anställning

1988/89:TU22

i en kommun för att fullgöra parkeringsövervakning är att anse som ett
förordnande som parkeringsvakt av kommunen. Förslaget innebär ett tilllägg
till 6 § lagen om kommunal parkeringsövervakning.

I motionerna T22 (vpk) och T23 (m) yrkas avslag på propositionen.

I den sistnämnda motionen framhålls att förslaget till ändring av 6 § kan
förefalla rimligt vid första påseende, men att det finns goda skäl till att det
inte bör genomföras. Parkeringsövervakning på allmän plats och parkeringsövervakning
på enskilt område är nämligen två verksamheter som —
trots yttre likheter - är helt väsensskilda. Vid parkering i t. ex. ett parkeringshus
rör det sig i allmänhet om ett civilrättsligt avtal mellan två juridiskt
sett jämställda parter, bilföraren och parkeringsbolaget. Avtalsslutandet
sker på så sätt att bilisten genom att parkera anses acceptera de
villkor som finns angivna på skyltar. En felaktig parkering innebär då ett
avtalsbrott som kan medföra skyldighet att betala ersättning i form av kontrollavgift.
Parkeringsövervakning på allmän plats, å andra sidan, utgör
myndighetsutövning. En felparkering på allmän plats faller ytterst under
allmänt åtal. Parkeringsövervakaren är en myndighetsperson, något som
markeras av såväl krav på särskild utbildning och förordnande som genom
särskild klädsel. Om de två typerna av övervakning fullgörs av en och
samma person kommer denne enligt motionärerna med nödvändighet att
förete alla yttre tecken på myndighetsutövning även när det är fråga om ett
civilrättsligt agerande. Det kommer därför att bli svårt, om inte omöjligt,
för den enskilde bilisten att rätt bedöma parkeringsövervakarens ställning
och befogenheter. Man kan inte heller bortse från att det kan bli svårt för
parkeringsövervakaren själv att alltid uppträda i den för ögonblicket riktiga
rollen. Situationen kompliceras ytterligare av att de parkeringsövervakare
som regeringens förslag omfattar är anställda av aktiebolag — låt vara
kommunala — och inte av kommunerna. Det innebär att tillsyn och insyn
regleras av aktiebolagslagen och inte av kommunallagen. Allmänheten får
därmed ingen insyn alls i verksamheten. Sammanfattningsvis — avslutar
motionärerna — innebär regeringens förslag så stora risker för rättssäkerheten
att det inte bör genomföras.

I motion T22 (vpk) framhålls att det förslag som ligger till grund för
propositionen avvisats av tunga remissinstanser såsom rikspolisstyrelsen
och trafiksäkerhetsverket. Skälen är bl. a. — säger motionärerna — brister
i offentlig insyn och kontroll, rättsosäkerhet och dubbla roller. Motionärerna
säger sig helt instämma i dessa påpekanden.

Föredragande departementschefen framhåller att den numera relativt likartade
lagregleringen av parkering på allmän plats och parkering på enskilt
område bidrar till att underlätta en sådan samordning av parkeringsövervakningen
som lagförslaget främst syftar till. Men det gäller samtidigt —
betonar departementschefen — att slå vakt om de intressen som motiverat
de kvarstående skillnaderna mellan regelsystemen. Det kan exempelvis
finnas en viss risk för att en parkeringsvakt, som har till uppgift att kontrollera
parkering på såväl allmän som enskild plats och därmed skall
tillämpa olika regelsystem, kan komma att blanda samman sina funktioner.
Departementschefen betonar därför att lagförslaget inte innebär nå -

1988/89:TU22

gon ändring i kommunernas ledningsansvar enligt lagen om kommunal
parkeringsövervakning. Det bör också vara möjligt att organisera verksamheten
så, att problem av angivet slag inte uppstår. Departementschefen
utgår från att kommunerna kommer att göra detta. Vidare betonar han
vikten av att kommunerna ser till att minimera riskerna för felaktig tillämpning
av föreskrifter om parkering och stannande av fordon. Departementschefen
förutsätter dessutom att kommunerna iakttar tillbörlig omsorg
när det gäller att förordna någon till parkeringsvakt och att ge parkeringsvakter
den utbildning som behövs.

Departementschefen understryker vidare att samhällets insyn i och kontroll
av parkeringsövervakningen på allmän plats inte får bli mindre av att
också arbetstagare hos kommunala parkeringsaktiebolag anlitas som parkeringsvakter
där. Att märka är därvid att bolagen i fråga står under kommunal
kontroll. Rimliga rättssäkerhetskrav tillgodoses för övrigt genom
möjligheten till överklagande och omprövning av parkeringsanmärkningar.
Intresset av offentlig insyn och kontroll talar för att parkeringsaktiebolag
med privata intressen inte bör komma i fråga. Lagförslaget omfattar
därför inga andra aktiebolag än kommunala, dvs. kommunalt helägda.

Utskottet ansluter sig för sin del till de överväganden som enligt departementschefen
talar för att regeringens förslag till ändring av 6 § lagen om
kommunal parkeringsövervakning bör genomföras. Regeringens förslag i
den delen tillstyrks följaktligen, medan motionerna T22 (vpk) yrkande 1
och T23 (m) i motsvarande delar avstyrks.

Det av regeringen föreslagna tillägget till 6 § lagen om kommunal parkeringsövervakning
motiveras med en hänvisning till att det i rättspraxis förekommit
olika uppfattningar om innebörden av paragrafens första stycke,
som har följande lydelse: ”Parkeringsvakter förordnas av kommunen.”
Tillägget, som föreslås tillfogas paragrafen som ett tredje stycke, är avsett
att förtydliga innebörden av första stycket och har följande lydelse: ”Sorn
ett förordnande enligt första stycket skall också anses ett beslut av kommunen
om anställning som parkeringsvakt eller motsvarande.”

Utskottet tillstyrker regeringens förslag även i nu berörd del, liksom lagförslaget
i övrigt. Motionerna T22 (vpk) yrkande 1 och T23 (m)^vstyrks i
motsvarande delar.

1 motion T22 (vpk) framläggs också ett förslag om utvidgade befogenheter
för de kommunala parkeringsövervakarna. Motionärerna framhåller att
dessa efter en kompletterande utbildning bör kunna få ansvaret för trafikövervakningen
i sin helhet inom en kommun. Parkeringsövervakarna
skulle därigenom kunna få en höjd status och en bättre lön. Vidare skulle
antalet trafikövervakare öka och förutsättningar skapas att lösa de kontrollproblem
som skulle följa med införandet av en bilavgift. De polisresurser
som frigörs bör — säger motionärerna — kunna leda till en förstärkning
av kvarters- och tunnelbanepolis. Yrkandet är att riksdagen hos regeringen
begär en utredning om de kommunala parkeringsvakterna.

1988/89:TU22

Motionsyrkanden om en kommunalisering av polisverksamheten, innefattande
bl. a. trafikövervakning, behandlades av justitieutskottet i dess av

riksdagen godkända betänkande JuU 1987/88:30. Justitieutskottet framhöll
att det i princip endast tillkommer polisen att upprätthålla ordningen
på allmänna platser. I 2 § 2 polislagen (1984:387) föreskrivs att det hör till
polisens uppgifter att övervaka den allmänna ordningen och säkerheten,
hindra störningar därav samt ingripa när sådana har inträffat. Justitieutskottet
betonade att det inte bör komma i fråga att överväga en ordning
som skulle kunna innebära ett avsteg från denna princip. Ett genomförande
av motionsförslagen — framhölls vidare i betänkandet — skulle
också innebära ett frångående av de grundsatser som beslutet om polisväsendets
förstatligande vilar på, något som justitieutskottet sade sig inte
kunna tillstyrka.

Trafikutskottet är för sin del inte nu berett att förorda ett sådant avsteg
från ifrågavarande principer som en kommunalisering av annan trafikövervakning
än parkeringsövervakning skulle innebära. Utskottet vill erinra
om att polisen vid hastighetskontroller till sin hjälp har personal som
saknar polisutbildning. Härigenom frigörs polisresurser som kan användas
till en förbättrad trafikövervakning. Med det anförda avstyrks motionsyrkandet.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ändring av 6 § lagen om kommunal parkeringsövervakning att

riksdagen med avslag på motionerna 1988/89: T22 yrkande 1 i
denna del och 1988/89: T23 i denna del antar det genom propositionen
framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1987:24) om kommunal
parkeringsövervakning såvitt avser 6 § andra stycket,

2. beträffande tillägg till 6 § lagen om kommunal parkeringsövervakning
m. m.

att riksdagen med avslag på motionerna 1988/89: T22 yrkande 1 i
denna del och 1988/89: T23 i denna del antar det under moment 1
nämnda lagförslaget i de delar det inte omfattas av vad utskottet där
hemställt,

3. beträffande utvidgade befogenheter för de kommunala parkeringsövervakarna att

riksdagen avslår motion 1988/89: T22 yrkande 2.

Stockholm den 18 maj 1989
På trafikutskottets vägnar

Ove Karlsson

1988/89:TU22

Närvarande: Ove Karlsson (s), Olle Östrand (s), Kenth Skårvik (fp), SvenGösta
Signell (s), Görel Bohlin (m), Rune Johansson (s), Sten-Ove Sund -

ström (s), Sten Andersson i Malmö (m), Hugo Bergdahl (fp), Elving Andersson
(c), Viola Claesson (vpk), Roy Ottosson (mp), Jarl Lander (s),
Yngve Wernersson (s), Tom Heyman (m), Anita Jönsson (s) och Karin
Starrin (c).

Reservationer

1. Ändring av 6 § lagen om kommunal parkeringsövervakning
(mom. 1)

Görel Bohlin (m), Sten Andersson i Malmö (m), Viola Claesson (vpk) och
Tom Heyman (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med ”Föredragande
departementschefen” och på s. 4 slutar med ”delar avstyrks” bort ha
följande lydelse:

Av propositionen framgår att föredragande departementschefen är väl
medveten om de olägenheter som enligt motionärernas — och även utskottets
— mening är förknippade med ett genomförande av regeringens förslag
till ändring av 6 § lagen om kommunal parkeringsövervakning. Utskottet
har för sin del inte övertygats av de argument som departementschefen
anför för att trots olägenheterna ändå genomföra förslaget.
Regeringens förslag i den del som nu är i fråga avstyrks följaktligen. Genom
detta ställningstagande torde syftet med yrkandena om avslag på propositionen
få anses tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande ändring av 6 § lagen om kommunal parkeringsövervakning att

riksdagen med anledning av motionerna 1988/89: T22 yrkande 1 i
denna del och 1988/89: T23 i denna del avslår det genom propositionen
framlagda förslaget till lagom ändring i lagen (1987:24) om kommunal
parkeringsövervakning såvitt avser 6 § andra stycket,

2. Utvidgade befogenheter för de kommunala parkeringsövervakama
(mom. 3)

Viola Claesson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”Motionsyrkanden
om” och på s. 5 slutar med ”avstyrks motionsyrkandet” bort ha
följande lydelse:

Justitieutskottet framhåller i sitt av riksdagen godkända betänkande
JuU 1987/88:30 att det i princip endast tillkommer polisen att upprätthålla
ordningen på allmänna platser och att det inte bör komma i fråga att
överväga en ordning som skulle kunna innebära ett avsteg från denna princip.
Lagen om kommunal parkeringsövervakning utgör emellertid ett avsteg
från principen. Det förhållandet att bevakningsföretag i många fall
svarar för upprätthållandet av ordningen på allmänna platser utgör ett exempel
på ännu ett avsteg från principen.

1988/89:TU22

Trafikutskottet kan för sin del inte se något avgörande hinder mot att principen
frångås även för sådana ändamål som avses i motionen. Utskottet
tillstyrker därför yrkandet om att riksdagen hos regeringen bör begära en
utredning om de kommunala parkeringsövervakarna i enlighet med vad
som sägs i motion T22 (vpk).

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande utvidgade befogenheter för de kommunala parkeringsövervakarna att

riksdagen med bifall till motion 1988/89: T22 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört.

1988/89:TU22

Propositionens lagförslag
Förslag till

Lag om ändring i lagen (1987:24) om kommunal
parkeringsövervakning

Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1987:24) om kommunal parkeringsövervakning
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6§

Parkeringsvakter förordnas av kommunen.

Till parkeringsvakter får förord- Till parkeringsvakter får förordnas
arbetstagare hos kommunen, nas arbetstagare hos kommunen,

hos andra kommuner eller hos be- hos andra kommuner, hos kommu vakningsföretag

som omfattas av la- nala parkeringsaktiebolag eller hos

gen (1974:191) om bevakningsfö- sådana bevakningsföretag som om retag.

fattas av lagen (1974:191) om bevak ningsföretag.

Som ett förordnande enligt första
stycket skall också anses ett beslut av
kommunen om anställning som parkeringsvakt
eller motsvarande.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989.

1988/89:TU22

Bilaga

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989