Den kommunala ekonomin
Betänkande 1992/93:FiU29
Finansutskottets betänkande
1992/93:FIU29
Den kommunala ekonomin (prop. 1992/93:150 och 1992/93:100)
Innehåll
1992/93 FiU29
Sammanfattning
Finansutskottet tillstyrker i detta betänkande de förslag om den kommunala ekonomin som regeringen lagt fram i kompletteringspropositionen.
Förslagen innebär att kommuner och landsting av hänsyn till det ansträngda läget för de offentliga finanserna inte får någon uppräkning av statsbidragen för år 1994. Utskottet tillstyrker således regeringens förslag om nominellt oförändrad bidragsram med hänsyn tagen till föreslagna regleringar enligt den av riksdagen våren 1992 godkända s.k. finansieringsprincipen.
Utskottet tillstyrker också förslaget att kommuner och landsting som inte höjer skatten år 1994 får behålla de skattemedel som motsvarar det ökade skatteunderlaget till följd av tidigare beslut att sänka grundavdraget. Därigenom tillförs kommuner och landsting ca 4,2 miljarder kronor.
Utskottet har heller inget att erinra mot förslagen till ekonomisk reglering mellan staten och kommunsektorn för åren 1993 och 1994. När det gäller det statliga utjämningsbidraget till kommunerna föreslår regeringen nya övergångsregler för år 1994 som innebär att bidragsförändringen i jämförelse med år 1993 maximalt skall få uppgå till 1,5% av de sammantagna inkomsterna för den enskilda kommunen av skatt och bidrag. Utskottet biträder förslaget. Utskottet tillstyrker vidare förslaget att ge Haninge kommun ett statligt lån om högst 350 miljoner kronor för att sanera kommunens ekonomi.
Till betänkandet har fyra reservationer(s), en reservation (nyd) och en meningsyttring (v) fogats.
Inledning
I detta betänkande behandlar utskottet
dels proposition 1992/93:100 bilaga 8 i vad avser littera H Bidrag och ersättningar till kommunerna,
dels proposition 1992/93:150 (kompletteringspropositionen) bilaga 6 avsnitt 7 Kommunal ekonomi,
dels de med anledning av proposition 1992/93:150 väckta motionerna
1992/93:Fi92 i vad avser yrkandena 44 och 45, 1992/93:Fi104, 1992/93:Fi113 och 1992/93:Fi117 i vad avser yrkande 9,
dels de under allmänna motionstiden väckta motionerna
1992/93:Fi203 i vad avser yrkandena 8 och 10--13, 1992/93:Fi212 i vad avser yrkandena 17 och 18, 1992/93:Fi301, 1992/93:Fi302, 1992/93:Fi303, 1992/93:Fi304, 1992/93:Fi305, 1992/93:Fi306, 1992/93:Fi307, 1992/93:Fi308, 1992/93:Fi718, 1992/93:A444 i vad avser yrkandena 5 och 6, 1992/93:A446 i vad avser yrkande 4, 1992/93:A810 i vad avser yrkandena 5--7 och 1992/93:T221 i vad avser yrkande 14.
Inkomna skrivelser och uppvaktningar
Skrivelser i ärendet har inkommit från Haninge kommun, Malmö kommun, Göteborgs kommun, Svenska kommunförbundet samt SMÅKOM (De små kommunernas samverkan).
Dessutom har företrädare för Haninge kommun uppvaktat utskottet med anledning av regeringens förslag i proposition 150.
Regeringens lagförslag
Regeringens i proposition 150 framlagda lagförslag återfinns i bilaga till detta betänkande.
Propositionernas förslag
Proposition 100
I proposition 100 bilaga 8 (Finansdepartementet) har regeringen under littera H Bidrag och ersättningar till kommunerna (s.123--128) -- efter föredragning av statsrådet Anne Wibble --
dels under punkt H 1 föreslagit riksdagen
1. att godkänna vad i propositionen anförts angående finansiering av kostnaderna för övergångsreglerna år 1994,
2. att till Statligt utjämningsbidrag till kommuner för budgetåret 1993/94 anvisa ett förslagsanslag på 40 200 500 000 kr,
dels under punkt H 2 föreslagit riksdagen att till Skatteutjämningsbidrag till landsting för budgetåret 1993/94 anvisa ett förslagsanslag på 7 922000000 kr,
dels under punkt H 3 föreslagit riksdagen att till Bidrag med anledning av införandet av ett nytt statsbidragssystem m.m. för budgetåret 1993/94 anvisa ett förslagsanslag på 790 000 000 kr.
Proposition 150
I proposition 150 bilaga 6 avsnitt 7 (s. 46--73) har regeringen (Finansdepartementet) -- efter föredragning av statsrådet Anne Wibble --
dels föreslagit riksdagen 1. att anta det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1590) med särskilda bestämmelser om utbetalning av skattemedel år 1993,
2. att anta det i propositionen framlagda förslaget till lag med särskilda bestämmelser om utbetalning av skattemedel år 1994,
3. att anta det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1992:670) om statligt utjämningsbidrag till kommuner,
4. att till Lån till kommuner för budgetåret 1993/94 under sjunde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag på 350 000 000 kr,
5. att bemyndiga regeringen att utforma de närmare lånevillkoren under reservationsanslaget Lån till kommuner (avsnitt 7.5.2),
dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om
6. den kommunala sektorns anpassning till det samhällsekonomiska läget och den samhällsekonomiska utvecklingen (avsnitten 7.2.1 och 7.2.2),
7. översynen av avgiftsfinansieringen (avsnitt 7.2.3),
8. förändringen av skatte- och bidragssystemet (avsnitt 7.3.3),
9. de kyrkliga kommunerna och folkbokföringsreformen (avsnitt 7.5.1),
dels föreslagit att riksdagen under sjunde huvudtitelns förslagsanslag Statligt utjämningsbidrag till kommuner för budgetåret 1993/94 anvisar ett belopp som är 1159500000 kr lägre än vad som föreslagits i proposition 1992/93:100 bilaga 8 (avsnitt 7.8).
Motionsyrkandena
Motioner väckta med anledning av proposition 150
1992/93:Fi92 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
44. att riksdagen beslutar att avslå 2 § i förslaget till lag med särskilda bestämmelser om utbetalning av skattemedel för år 1994,
45. att riksdagen beslutar att 2 § i motionens förslag till lag med särskilda bestämmelser om utbetalning av skattemedel för år 1994 skall villkora kommunernas och landstingens rätt att behålla den ökning av skattekraften som minskade grundavdrag medför i enlighet med vad som anförts i motionen.
1992/93:Fi104 av Ingvar Svensson och Margareta Viklund (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en dispens för Haninge kommun att höja kommunalskatten utan att det tillfälligt höjda statsbidraget reduceras.
1992/93:Fi113 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att alla kommuner får behålla den inkomstökning som följer av det lägre grundavdraget oavsett om skatten höjs eller ej,
2. att riksdagen begär att regeringen inrättar en kommunakut enligt vad i motionen anförts,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om villkor för Haninge kommuns lån av staten,
4. att riksdagen -- om yrkande 1 avslås -- beslutar att Haninge kommun undantas från regeln om minskning av utbetalade kommunalskattemedel vid höjd kommunalskatt.
1992/93:Fi117 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nedskärningarna inom den kommunala sektorn.
Motioner väckta under allmänna motionstiden
1992/93:Fi203 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
8. att riksdagen beslutar att upphäva lagen (1992:672) om begränsning av kommuners rätt att ta ut skatt,
10. att riksdagen hos regeringen begär att en studie genomförs av hur konkurrensförhållandena och privatiseringen utvecklas i den kommunala sektorn,
11. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag till lag om tillämpningen av likställighetsprincipen vid entreprenader i kommunal verksamhet,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statligt utjämningsbidrag till kommuner,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ett skattestopp eller verksamhetstak för kommuner för år 1994 inte godtas.
1992/93:Fi212 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kommunakut,
18. att riksdagen beslutar att upphäva det kommunala skattestoppet.
1992/93:Fi301 av Wiggo Komstedt (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en uppdelning av kommunalskatten mellan hemkommun och "sommarkommun".
1992/93:Fi302 av Inger Lundberg m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om omarbetning av statsbidragssystemet till kommunerna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om extra skatteutjämningsbidrag,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att maximeringen av den skattesats som läggs till grund för bidragsberäkningen för kommuner och landsting bör utgå fr.o.m. 1994,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ett nytt skatteutjämningsbidrag skall omfatta samtliga kommuner.
1992/93:Fi303 av Lars-Erik Lövdén m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder i storstäderna.
1992/93:Fi304 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en förnyad studie av de samhällsekonomiska konsekvenserna av det nya statsbidragssystemet för kommunerna, med speciell uppmärksamhet riktad mot förhållandena i Stockholms län.
1992/93:Fi305 av Anita Johansson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att omedelbart upphäva lagen om det tillfälliga kommunalskattestoppet,
2. att riksdagen hos regeringen begär utredning om de samhällsekonomiska konsekvenserna av inkomstomfördelningen i det nya statsbidragssystemet för kommunerna och särskilt möjligheterna att mildra effekterna för kommunerna i Stockholms län.
1992/93:Fi306 av Eva Zetterberg m.fl. (v, -) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att en förnyad studie av de samhällsekonomiska konsekvenserna av den stora inkomstutjämningen i det nya statsbidragssystemet för kommunerna görs, med speciell uppmärksamhet riktad mot förhållandena i Stockholms län.
1992/93:Fi307 av Jan Fransson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det kommunala skattestoppet.
1992/93:Fi308 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp, m, kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en förnyad studie av de samhällsekonomiska konsekvenserna av den stora inkomstutjämningen i det nya statsbidragssystemet för kommunerna, med speciell uppmärksamhet riktad mot förhållandena i Stockholms län.
1992/93:Fi718 av Lars Andersson (-) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en rapport om kommunernas, landstingens samt statens pensionsåtagande.
1992/93:A444 av Mikael Odenberg m.fl. (m) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att Stockholmsregionen tillförs en rimlig andel av statsbidrag och offentliga investeringsmedel, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om graden av inkomstutjämning i det nya statsbidragssystemet för kommunerna.
1992/93:A446 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det kommunala skattestoppet snarast bör avskaffas.
1992/93:A810 av Inger Hestvik m.fl. (s) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om upphävande av det kommunala skattestoppet,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvärdering av statsbidraget till kommunerna,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att alla kommuner bör delta i skatteutjämningen mellan kommunerna.
1992/93:T221 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av modeller för fördelning av statsbidrag som tar hänsyn till de höga boendekostnaderna i Stockholms län.
Utskottet
Inledning
I detta betänkande behandlar finansutskottet de förslag om den kommunala ekonomin som regeringen lagt fram i kompletteringspropositionen (prop. 1992/93:150, bil. 6) och de motioner som väckts i anslutning därtill. Utskottet behandlar dessutom de förslag till bidrag och ersättningar till kommunsektorn som regeringen presenterat i budgetpropositionen (prop. 1992/93:100, bil. 8) samt ett antal motioner i olika kommunalekonomiska frågor som väckts under den allmänna motionstiden.
Den kommunala sektorn och de samhällsekonomiska förutsättningarna
Samhällsekonomiskt utrymme för den kommunala sektorn
I proposition 150 anges att statsmakterna har det övergripande ansvaret för att den offentliga verksamheten utvecklas i enlighet med real och finansiell samhällsekonomisk balans. För att förena detta ansvar med ett betydande mått av kommunal självstyrelse har det nya systemet för statsbidrag till kommunerna som trädde i kraft den 1 januari 1993 utformats så att staten anger utrymmet för kommunsektorns skattefinansierade verksamhet samtidigt som verksamheten inte längre detaljstyrs på samma sätt som tidigare.
Behovet av att sanera de offentliga finanserna och minska de offentliga utgifterna berör även den kommunala sektorn. Med hänsyn till det samhällsekonomiska läget förordar regeringen att det inte skall ske någon uppräkning av statsbidragen till kommuner och landsting för år 1994. Bidragen bör förbli nominellt oförändrade med undantag av sådana regleringar som sker mot bakgrund av den s.k. finansieringsprincipen.
När det gäller den kommunala ekonomin budgetåren 1993/94--1997/98 är regeringens bedömning att det kommer att krävas en mycket stram prövning av den kommunala sektorns utgifter. Den reviderade finansplanens mål om realt oförändrade utgifter för offentlig konsumtion innebär att utgifterna får öka högst i takt med den allmänna prisutvecklingen. Mot bakgrund av att det kommunala relativpriset sannolikt ökar med ca 1% per år måste enligt propositionen den kommunala konsumtionsvolymen minska med ca 1 % per år. Om hänsyn tas till ökade behov på grund av t.ex. demografiska faktorer kräver detta i sin tur årliga utgiftsminskningar, produktivitetsförbättringar eller höjda avgifter motsvarande 2 % för kommunerna och 2,5 % för landstingen.
I motion Fi117 av Gudrun Schyman m.fl. (v) tas nedskärningarna inom den kommunala sektorn upp. I motionen hävdas att regeringens strukturella sparplan innebär att mer än 100 000 arbetstillfällen inom kommunsektorn under de närmaste åren kommer att hotas. Vänsterpartiet menar att kraftfulla åtgärder måste till för att ge kommuner och landsting möjlighet att behålla personal. Det är statsmakternas ansvar att se till att de hotande stora nedskärningarna inte förverkligas.
Utskottet kan för sin del helt ansluta sig till vad som sägs i propositionen om behovet av att begränsa den kommunala sektorns konsumtion. En sådan anpassningsåtgärd är enligt utskottets bedömning nödvändig mot bakgrund av det samhällsekonomiska läget. Utskottet är medvetet om att fortsatta stora krav kommer att ställas på kommuner och landsting att ompröva och rationalisera sin verksamhet samt att utveckla nya vägar att uppnå önskade servicemål. Den kommunala ekonomin är särskilt ansträngd under år 1994. Enligt utskottets mening kommer dock förslaget i propositionen att kommuner och landsting år 1994 får ett extra tillskott på 4,2 miljarder kronor att verksamt underlätta för dem att behålla sin personal.
Med hänvisning till det anförda ställer sig utskottet bakom vad regeringen i propositionen anför om de samhällsekonomiska förutsättningarna för kommunsektorn samt avstyrker motion Fi117 yrkande 9.
Översyn av avgiftsfinansieringen
I propositionen understryks att en viss ökning av de kommunala avgifterna kan bidra till finansieringen av verksamheten. Samtidigt kan avgiftsinstrumentet användas för att minska efterfrågan på och därmed också omfattningen av den kommunala verksamheten. Varje kommun och landsting bör därför noga pröva och utveckla sin avgiftspolitik. Regeringen anmäler att ett utredningsarbete skall sättas i gång med inriktning mot att belysa möjligheterna till en ökad avgiftsfinansiering och de fördelningspolitiska effekter som kan uppstå i samband därmed.
Utskottet instämmer i vad som i propositionen anförs om en aktivare avgiftsfinansiering av kommunal verksamhet och anser i likhet med regeringen att det är väsentligt att bl.a. de fördelningspolitiska effekterna av en ökad användning av avgiftsinstrumentet blir belysta.
Behov av förändringar i nuvarande skatte- och bidragssystem
I propositionen anger regeringen att mer stabila skatte- och bidragssystem bör eftersträvas, vilka möjliggör en långsiktigt hållbar nettoström av pengar från staten till kommunsektorn och därigenom ger utrymme för framtida ekonomiska regleringar till följd av finansieringsprincipen. Regeringen anmäler att ett utredningsarbete har påbörjats för att förbättra förutsättningarna härför i det nuvarande systemet. Inom ramen för detta arbete skall man bl.a. belysa förutsättningarna för att omfördela skatteunderlaget mellan stat och kommun.
Ett utredningsarbete skall även igångsättas för att se över utjämningssystemet för landstingen. Utredningen har delvis samband med och är beroende av resultatet av den nämnda översynen av skatte- och bidragssystemen. Syftet är bl.a. att åstadkomma en större överensstämmelse mellan utjämningssystemen för landsting resp. kommuner. Förslag avses i båda fallen läggas fram för riksdagen i början av år 1994 och kunna träda i kraft år 1995.
I ett antal motioner från den allmänna motionstiden ställs krav på omarbetning och översyn av det nya statsbidragssystemet. I den socialdemokratiska partimotionen Fi203 -- väckt under den allmänna motionstiden -- begär motionärerna att en parlamentarisk beredning skall tillsättas för att pröva olika frågor rörande den kommunala ekonomin. Bland uppgifterna skulle bl.a. ingå att utarbeta ett rättvist statsbidragssystem. Liknande önskemål framförs i motion A810 av Inger Hestvik m.fl. (s). Således bör variablerna i systemet utvärderas och sådana förändringar göras att alla kommuner bidrar till den kommunala utjämningen. Därigenom skulle enligt motionärerna även små glesbygdskommuner med svag skattekraft ges möjlighet att ge sina invånare behövlig service.
Enligt motion Fi302 av Inger Lundberg m.fl. (s) är en omarbetning av statsbidragssystemet till kommunerna nödvändig på flera punkter. En bearbetning bör göras för att underlätta en utjämning av skattesatserna i olika kommuner. Bl.a. bör faktorer som arbetslöshet och behovet av äldreomsorg vägas in i ett nytt statsbidragssystem. Vidare finns det behov av ett system med extra skatteutjämningsbidrag till regeringens förfogande med hänsyn till faktorer som t.ex. stora företagsnedläggelser. Nuvarande regler om att statsbidrag utgår endast upp till en viss nivå bör också tas bort. Slutligen ställs krav på att ett nytt bidragssystem skall omfatta samtliga landets kommuner.
Behovet av att se över skatte- och bidragssystemet med utgångspunkt från storstädernas speciella situation tas upp i ett flertal motioner från den allmänna motionstiden.
Enligt motion A444 av Mikael Odenberg m.fl. (m) har ett felaktigt utjämningstänkande alltför länge styrt statsmakternas agerande gentemot Stockholmsregionen. Regionen bör tilldelas en rimlig andel av statsbidrag och offentliga investeringsmedel. Utöver översynen av det s.k. strukturindexet är det nödvändigt att begränsa graden av inkomstutjämning i det nya systemet. I motion T221 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) om arbetsmarknad och infrastruktur i Stockholms län pekas bl.a. på behovet av modeller för fördelning av statsbidrag som tar hänsyn till de höga boendekostnaderna i Stockholms län.
I motion Fi303 av Lars-Erik Lövdén m.fl. (s) om storstädernas ekonomiska problem hävdas att de ekonomiska svårigheterna framstår som stora på såväl kort som lång sikt. Motionärerna pekar särskilt på de stora sociala merkostnaderna och att storstäderna fyller regionala funktioner som medför extra kostnader, t.ex. när det gäller kommunikationer och kulturella institutioner. Skatteunderlagsutvecklingen har vidare varit vikande under 1980-talet, vilket har förstärkts av slopandet av beskattningen av juridiska personer. En rad åtgärder bör övervägas som t.ex. ett återinförande av den kommunala beskattningen av juridiska personer och av den kommunala fastighetsskatten. Slutligen bör skatteutjämningssystemet ändras så att det tar hänsyn till storstädernas speciella situation.
I fyra i allt väsentligt likalydande motioner från den allmänna motionstiden behandlas det nya statsbidragssystemets konsekvenser för kommunerna i Stockholms län. Det gäller motionerna Fi304 av Pär Granstedt m.fl. (c), Fi305 av Anita Johansson m.fl. (s), Fi306 av Eva Zetterberg m.fl. (v, -) och Fi308 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp, m, kds). I motionerna tas den del av systemet upp som gäller omfördelning av inkomster inom kommunkollektivet. I samtliga motioner hävdas att det nuvarande systemet innebär en orimlig omfördelning av inkomsterna från kommunerna i Stockholms län till övriga landet. En översyn är därför nödvändig. I de fyra motionerna yrkas därför att riksdagen hos regeringen begär en studie av de samhällsekonomiska konsekvenserna av det nya statsbidragssystemet för kommunerna, med speciell uppmärksamhet riktad mot förhållandena i Stockholms län.
Utskottet ställer sig bakom vad som i propositionen sägs om behovet av ett stabilt och långsiktigt skatte- och bidragssystem. I propositionen berörs också hur vissa delar av det fortsatta utrednings- och beredningsarbetet skall bedrivas. Utskottet noterar med tillfredsställelse att avsikten är att den parlamentariskt sammansatta referensgrupp som varit knuten till den s.k. Strukturkostnadsutredningen (Fi 1992:17) skall följa det fortsatta utredningsarbetet rörande utjämningssystemet för landstingen.
Utskottet delar också den uppfattning som framförs i propositionen och i ett antal motioner om det önskvärda i att utjämningssystemet är heltäckande och så långt möjligt ger likvärdiga förutsättningar för den kommunala verksamheten. I ett antal motioner reses krav på att olika strukturellt betingade kostnader skall beaktas i ett kommande utjämningssystem. Utskottet kan för sin del endast konstatera att det ingår i Strukturkostnadsutredningens uppgift att överväga och lämna förslag till principer och metoder för strukturkostnadsutjämning mellan kommunerna. Utredningen kommer att redovisa sina förslag i juni 1993.
I flera motioner med likartat innehåll tas frågan om inkomstutjämningen i det nuvarande systemet upp med utgångspunkt från förhållandena i Stockholmsregionen. Motionärerna menar att en översyn är befogad och förordar att en studie görs av de samhällsekonomiska konsekvenserna av inkomstfördelningen i statsbidragssystemet. Inkomstutjämningsproblemen tas också upp i motion A444 (m).
Utskottet utgår för sin del från att frågan om en lämpligt avvägd inkomstfördelning inom ramen för utjämningssystemet kommer att prövas i det fortsatta berednings- och utredningsarbete som regeringen anmält i propositionen. I samband därmed bör det också övervägas om det finns behov av att vidga beslutsunderlaget, t.ex. genom samhällsekonomiska analyser.
I propositionen sägs att man inom ramen för utredningsarbetet bl.a. bör belysa olika metoder för att bredda den kommunala skattebasen. I första hand pekas på möjligheterna att bredda underlaget i inkomstbeskattningen. I samband därmed kan det eventuellt också bli aktuellt att belysa de metoder som förordas i motion Fi303 (s).
Enligt motion Fi302 (s) finns ett behov av ett system med extra skatteutjämningsbidrag till regeringens förfogande, t.ex. i samband med stora företagsnedläggelser. Utskottet menar å sin sida att ett generellt utjämningssystem i princip bör vara uppbyggt så att det även -- tillsammans med arbetsmarknadspolitiska åtgärder -- klarar den typ av problem som motionärerna pekar på. I det nuvarande statsbidragssystemet sker detta bl.a. genom en utjämning av skillnaderna i skattekraft mellan olika kommuner. Det var bl.a. mot denna bakgrund som det tidigare extra skatteutjämningsbidraget inordnades i det nya generella utjämningsbidraget.
Med hänvisning till vad utskottet här anfört om översyn av statsbidragssystemet avstyrker utskottet motionerna Fi203(s) yrkande12, Fi302(s) yrkandena1 och 3 samt A810(s) yrkande6. Med hänvisning till vad utskottet anfört om utredningsarbetet kring utjämningssystemet avstyrker utskottet motionerna Fi302(s) yrkande4 och A810(s) yrkande7.
När det gäller frågan om extra skatteutjämningsbidrag avstyrker utskottet motion Fi302(s) yrkande2 med hänvisning till vad ovan anförts.
Med det anförda avstyrker utskottet också en rad yrkanden om fördelning av statsbidrag med hänsyn till förhållandena i storstadsområdena. Det gäller motionerna Fi303(s), Fi304(c), Fi305(s) yrkande2, Fi306 (v,-), Fi308 (fp, m, kds), T221 (fp) yrkande14 samt A444(m) yrkandena 5 och 6.
Med hänvisning till vad utskottet ovan anfört ställer sig utskottet bakom det som anförs i proposition 1992/93:150 bilaga6, yrkande8.
Ekonomiska regleringar andra halvåret 1993 mellan staten och kommunsektorn
Med tillämpning av bl.a. finansieringsprincipen beslöt riksdagen hösten 1992 om en ekonomisk reglering för år 1993 mellan staten och kommunsektorn till följd av ett antal åtgärder med ekonomiska effekter för kommunsektorn (bet. 1992/93:FiU2, rskr. 119). I propositionen föreslås nu förändringar i den ekonomiska regleringen för innevarande år till följd av ett antal av riksdagen beslutade eller av regeringen föreslagna förändringar.
De beslutade eller föreslagna förändringarna gäller åtgärder som påverkar dels det kommunala skatteunderlaget, t.ex. höjning av det särskilda grundavdraget, dels olika kommunala verksamheter, t.ex. ökade kostnader för kommunerna i samband med gymnasieskolans reformering. Regeringen föreslår att den ekonomiska regleringen sker i samband med utbetalning av kommunalskattemedel andra halvåret 1993. Kommunalskattemedlen skall således enligt förslaget minskas med ett visst belopp per invånare i kommunen resp. landstinget (för kommunerna 679 kr per invånare, för landstingen 396 kr per invånare och för de landstingsfria kommunerna 1 075 kr per invånare). För de kyrkliga kommunerna föreslås inga förändringar.
Utskottet tillstyrker vad regeringen i propositionen anför om ekonomiska regleringar andra halvåret 1993 och återkommer senare till det framlagda lagförslaget.
Ekonomiska regleringar år 1994 mellan staten och kommunsektorn
Huvuddelen av de förändringar som regleras för år 1993 är av permanent karaktär och skall således regleras även för år 1994. I propositionen framläggs därför förslag om en lag med särskilda bestämmelser om utbetalning av skattemedel år 1994. Enligt lagförslaget skall, på samma sätt som för år 1993, kommunalskattemedlen minskas med ett visst belopp per invånare i kommunen resp. landstinget (för kommunerna 771 kr per invånare, för landstingen 396 kr per invånare och för de landstingsfria kommunerna 1 167 kr per invånare). För de kyrkliga kommunerna skall skattemedelsfordran, enligt samma modell som gäller för år 1993, vid ingången av år 1994 minskas med 1,7 %.
I propositionen föreslås också att den ökning av det kommunala skatteunderlaget som hänger samman med den av riksdagen beslutade sänkningen av grundavdraget (bet. 1992/93:FiU1, rskr. 134) under år 1994 får behållas av de kommuner och landsting som har oförändrad eller sänkt skattesats jämfört med år 1993. Det handlar enligt gjorda beräkningar om ca 4,2 miljarder kronor. Dessa medel skulle annars enligt finansieringsprincipen ha förts till staten från kommunsektorn.
I propositionen förordas att riksdagen -- enligt samma metod som gäller för år 1993 -- skall anta en lag med särskilda bestämmelser om utbetalning av skattemedel år 1994 (prop. 1992/93:150, bilaga 6 s. 98). I lagförslaget finns en bestämmelse (2§) om ekonomisk reglering för de kommuner och landsting som höjer sin skattesats för år 1994.
I motion Fi92 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) sägs att motionärerna inte kan godta villkoren för de 4,2 miljarder kronor som regeringen vill tilldela kommunsektorn i anslutning till sänkningen av grundavdraget. Den aktuella bestämmelsen i lagförslaget bör därför avslås av riksdagen. I stället bör tilldelningen av medel villkoras med att resp. kommun och landsting skall medverka till att hävda arbetslinjen. Det gäller, enligt motionärerna, att förhindra att tiotusentals anställda under de kommande 18 månaderna får lämna sina jobb i kommuner och landsting utan att ha någon annan anställning eller utbildning att gå till. Socialdemokraterna vill därför att kommuner och landsting skall använda den ökade skattekraft som sänkningen av grundavdraget medför till att tillfälligt behålla sådan övertalig personal.
Inte heller Vänsterpartiet kan acceptera att de kommuner som höjer skattesatsen skall gå miste om den ökning av skattebasen som reduceringen av grundavdraget innebär. I motion Fi113 av Johan Lönnroth m.fl. (v) föreslås därför att alla kommuner skall få behålla denna inkomstökning.
Utskottet anser det angeläget att statsmakterna, med hänsyn till behovet att begränsa den offentliga konsumtionen, försöker bidra till att kommunala skattehöjningar motverkas. Enligt utskottets bedömning är den av regeringen föreslagna metoden väl avvägd. Utskottet delar därför inte vad som sägs i motion Fi113 (v) om att förslaget skulle vara ett angrepp mot den kommunala självstyrelsen. Utskottet konstaterar för sin del att regeringens förslag innebär ett undantag från den av riksdagen godkända finansieringsprincipen och att de aktuella medlen normalt skulle ha förts från kommunsektorn till staten.
Utskottet kan inte heller tillstyrka det som föreslås i den socialdemokratiska motionen att kommunerna för att få del av medlen skall förbinda sig att inte säga upp personal under andra halvåret 1993 och under år 1994. En sådan ordning skulle -- förutom att den är tveksam ur formell synvinkel -- motverka en nödvändig överflyttning av resursförbrukningen från offentlig till privat sektor. Den skulle vidare innebära ett principiellt mycket tveksamt ingrepp i enskilda kommuners verksamhetsplanering.
Med hänvisning till det anförda godkänner utskottet vad regeringen i propositionen anfört om ekonomiska regleringar år 1994 och avstyrker motionerna Fi92 (s) yrkandena 44 i denna del och 45 samt Fi113 (v) yrkande 1. Utskottet återkommer senare till det framlagda lagförslaget.
Det kommunala skattestoppet
Riksdagen beslutade våren 1992 att förlänga det kommunala skattestoppet till att gälla även för år 1993. Beslutet motiverades bl.a. med behovet av att från statsmakternas sida kunna fastställa stabila finansiella ramar för den kommunala sektorn.
I motionerna Fi203 av Ingvar Carlsson m.fl. (s), Fi212 av Gudrun Schyman m.fl. (v), Fi305 av Anita Johansson m.fl. (s), Fi307 av Jan Fransson m.fl. (s) samt A446 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) och A810 av Inger Hestvik m.fl. (s) -- samtliga väckta under den allmänna motionstiden -- ställs krav på ett avskaffande av det kommunala skattestoppet. Enligt motionen från Vänsterpartiet är det kommunala skattestoppet ett oacceptabelt ingrepp i den kommunala självbestämmanderätten samt dessutom orimligt i sak. I den socialdemokratiska partimotionen Fi203 understryks också att skattestoppet är ett ingrepp i den kommunala självstyrelsen. En sådan åtgärd bör enligt motionärerna endast tillgripas temporärt och under korta perioder. Liknande synpunkter framförs i övriga motioner från socialdemokratiskt håll.
Utskottet noterar inledningsvis att samtliga yrkanden som behandlas i detta betänkande, och där krav ställs på ett slopande av det tillfälliga kommunala skattestoppet, återfinns i motioner som väcktes under den allmänna motionstiden. Med hänsyn till att regeringen redan i budgetpropositionen aviserade att man avsåg att i kompletteringspropositionen redovisa sin syn på den kommunala utdebiteringen inför år 1994, har utskottet funnit det lämpligt att ta upp dessa yrkanden i sitt nu aktuella betänkande om den kommunala ekonomin.
Utskottet vill i sammanhanget inskränka sig till att konstatera att det kommunala skattestoppet upphör vid utgången av år 1993. Därigenom har motionärernas önskemål tillgodosetts. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Fi203 (s) yrkandena 8 och 13, Fi212 (v) yrkande 18, Fi305 (s) yrkande 1, Fi307 (s), A446 (s) yrkande 4 och A810 (s) yrkande 5.
Statligt utjämningsbidrag till kommunerna
Övergångsregler år 1994
I samband med riksdagens ställningstagande våren 1992 till ett nytt statsbidragssystem för kommunerna beslöts att vissa övergångsregler skulle gälla för de två första åren. Således skulle bidragsförändringen för den enskilda kommunen få uppgå till maximalt 1,5 % för år 1993 och 3 % för år 1994 av de sammantagna inkomsterna av skatt och bidrag. I propositionen föreslås att övergångsreglerna för år 1993 även skall gälla för år 1994. Det är enligt regeringens bedömning olämpligt att låta nuvarande bidragsregler få ett större genomslag år 1994 än år 1993 med hänsyn till den pågående översynen av principerna och metoderna för kostnadsutjämning mellan kommunerna.
Utskottet tillstyrker den i propositionen föreslagna ändringen av övergångsreglerna för år 1994 så att den högsta tillåtna bidragsförändringen för en kommun minskas från 3% till 1,5%. Enligt utskottets mening bör emellertid en mindre justering göras i det framlagda lagförslaget. Utskottet återkommer senare till detta.
Finansiering av övergångsreglerna år 1994
I budgetpropositionen (bilaga 8 punkt H1) begär regeringen riksdagens godkännande av att kostnaderna för övergångsreglerna avseende år 1994 skall finansieras inom ramen för den ordinarie bidragsramen. Det kan ske genom en sänkning av garantinivån i systemet, vilket i sin tur innebär en finansiering genom en omfördelning inom kommunkollektivet.
Utskottet anser för sin del att regeringens förslag innebär en lämplig ordning för att finansiera övergångsreglerna för år 1994. Utskottet tillstyrker därför förslaget.
Anslag till statligt utjämningsbidrag till kommuner
I budgetpropositionen angavs den totala bidragsramen för utjämningsbidraget till 40 128 miljoner kronor för år 1993 och 40 273 miljoner kronor för år 1994. För budgetåret 1993/94 beräknas kostnaderna för bidrag från detta anslag till 40 200,5 miljoner kronor. Anslaget innefattar kostnaden för utjämningsbidraget jämte övergångsregler för andra halvåret 1993 och första halvåret 1994.
I kompletteringspropositionen redovisas förslag till förändringar som berör kommunernas verksamhet och som avses genomföras under budgetåret 1993/94, men som inte är beaktade i budgetpropositionen. Dessa förändringar bör i enlighet med finansieringsprincipen påverka bidragsramen för år 1994. Det gäller bl.a. handikappreformen, förändringar i statens stöd till bostadsfinansiering och av administrationen av bostadsbidragen till barnfamiljer m.m. samt av ansvaret för riksfärdtjänsten och den statliga delen av finansieringen av den gymnasiereform som inleds budgetåret 1993/94. Med hänsyn därtill beräknas anslagsbehovet till 39 041 miljoner kronor, dvs. 1 159,5 miljoner kronor lägre än vad som föreslogs i budgetpropositionen. Enligt regeringen kan dock ytterligare förändringar behöva göras innan regeringen slutligt fastställer bidragets storlek i december 1993.
Utskottet har inget att erinra mot vad som i propositionerna anförs om den preliminära bidragsramen år 1994 för det statliga utjämningsbidraget till kommunerna eller det i kompletteringspropositionen beräknade anslagsbehovet för budgetåret 1993/94. Utskottet tillstyrker därför att riksdagen anvisar de begärda medlen.
Övriga anslagsfrågor
Bidrag med anledning av införandet av ett nytt statsbidragssystem m.m.
Enligt riksdagens beslut skall den likviditetsindragning som gjordes år 1992 genom en tillfällig höjning av den allmänna skatteutjämningsavgiften återföras till kommunerna under åren 1993 och 1994 för att underlätta skiftet av statsbidragssystem.
För budgetåret 1992/93 har ett förslagsanslag på 950 miljoner kronor anvisats. I budgetpropositionen begär regeringen att 790 miljoner kronor skall anvisas för budgetåret 1993/94. Enligt propositionen bör regeringen bemyndigas att fördela dessa medel för att övergångsvis mildra effekterna för de kommuner vars skatteunderlag relativt sett påverkats mest negativt av skattereformen.
Utskottet anser att bidraget i likhet med innevarande budgetår bör fördelas med hänsyn tagen till de enskilda kommunernas skattekraftsutveckling. Utskottet tillstyrker förslaget i budgetpropositionen till medelsanvisning.
Skatteutjämningsbidrag till landsting
I budgetpropositionen beräknas anslagsbehovet för budgetåret 1993/94 till 7 922 miljoner kronor. Landstingen bidrar till finansieringen genom en särskild skatteutjämningsavgift. I kompletteringspropositionen anmäler regeringen sin avsikt att återkomma med lagförslag om att skatteutjämningsavgiften skall avskaffas fr.o.m. år 1994.
Skatteutjämningsbidragen till landstingen följer automatiskt skatteunderlagets förändring, eftersom de är knutna till medelskattekraften. Bidragsökningen mellan åren 1993 och 1994 beräknas till 175 miljoner kronor. Denna ökning bör enligt regeringen liksom tidigare finansieras av landstingen själva. Enligt regeringens förslag bör detta regleras i samband med de ekonomiska regleringarna för år 1994 mellan staten och kommunsektorn.
Utskottet har inget att erinra mot förslaget till medelsberäkning och tillstyrker propositionens förslag till anslag till landstingskommunalt skatteutjämningsbidrag.
Övriga kommunalekonomiska frågor
De kyrkliga kommunerna och folkbokföringsreformen
I kompletteringspropositionen anmäler regeringen sin bedömning att ytterligare skattesänkningar bör kunna göras av de kyrkliga kommunerna motsvarande kostnadsminskningarna på grund av att kyrkan inte längre handhar folkbokföringen. I sammanhanget hänvisas till en överenskommelse som träffats med företrädare för Svenska kyrkan.
Utskottet har inget att anföra mot vad som i propositionen sägs om de kyrkliga kommunerna med anledning av genomförandet av folkbokföringsreformen.
Statligt lån till Haninge kommun m.m.
I kompletteringspropositionen föreslås att Haninge kommun skall erhålla ett lån av staten med högst 350 miljoner kronor. Vidare föreslås att riksdagen skall bemyndiga regeringen att utforma de närmare villkoren för lånet. Enligt regeringens bedömning är kommunens situation speciell genom att man på grund av kravet att infria stora borgensåtaganden har hamnat i ett akut ekonomiskt trångmål. Det är därför befogat att särskilda insatser görs i detta fall.
I motion Fi104 av Ingvar Svensson och Margareta Viklund (kds) konstateras att staten enligt regeringens förslag skall gå med på att bevilja Haninge kommun ett lån på 350 miljoner kronor. Önskemålen om att detta lån även skulle vara räntefritt har emellertid inte kunnat tillgodsoses. Motionärerna förordar därför i stället att Haninge kommun skall tillåtas att höja sin utdebitering för år 1994 utan att den tillfälliga ökningen av skattekraften på grund av sänkningen av grundavdraget dras in. Det skulle innebära en inkomstförstärkning för kommunen på ca 32 miljoner kronor.
Enligt motion Fi113 av Johan Lönnroth m.fl. (v) innebär förslaget om ett särskilt lån till Haninge kommun att regeringen redan öppnat dörren till en "kommunakut", något som enligt motionärerna är positivt. Villkoren för lånet är emellertid ofördelaktiga. De speciella omständigheterna gör Haninge till ett extremt särfall. Det är därför enligt motionärerna rimligt att staten erbjuder ett lån som medger ränte- och amorteringsfrihet under ett inledande skede. Det är också rimligt att de inblandade bankerna -- som själva fått omfattande statligt stöd -- också medverkar till en för kommunen fördelaktigare lösning än den regeringsförslaget innebär. Detta bör av riksdagen ges regeringen till känna. I motionen föreslås också att Haninge kommun under alla omständigheter undantas från regeln om minskning av utbetalade skattemedel vid en höjning av kommunalskattesatsen för år 1994.
Utskottet anser att staten, till följd av de särskilda omständigheter som gäller i Haninge kommuns fall, bör medverka till en sanering av kommunens ekonomi. Utskottet vill samtidigt understryka det som sägs i propositionen om att varje kommun har ansvar för att själv reda ut sina ekonomiska problem. Gällande lagstiftning ger också kommunerna stora möjligheter därtill.
Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen om att bevilja Haninge kommun ett statligt lån på högst 350 miljoner kronor och att medel anvisas för detta ändamål samt att regeringen får ett bemyndigande att utforma de närmare lånevillkoren i enlighet med vad som sägs i propositionen.
I två motioner framförs krav på att Haninge kommun skall undantas från den bestämmelse i den föreslagna lagen med särskilda bestämmelser om utbetalning av kommunalskattemedel för år 1994 som gäller för kommuner och landsting som höjer sin skattesats. Utskottet är för sin del inte berett att tillstyrka dessa motionsyrkanden. Utskottet vill samtidigt peka på att regeringen inom ramen för det bemyndigande som utskottet här tillstyrkt noga bör följa Haninge kommuns ekonomiska situation. Denna är inte minst beroende av den framtida ränteutvecklingen. Inför utgången av den treårsperiod under vilken räntan visserligen debiteras men inte behöver erläggas bör regeringen ånyo överväga lånevillkoren och vid behov återkomma till riksdagen.
Med hänvisning till vad här anförts tillstyrker utskottet propositionens förslag och avstyrker motionerna Fi104 (kds) och Fi113 (v) yrkandena 3 och 4.
Inrättande av "kommunakut"
I motion Fi212 av Gudrun Schyman m.fl. (v) -- väckt under den allmänna motionstiden -- förordas att de 7,5 miljarder kronor som dragits in från kommunsektorn skall återföras. Motionärerna föreslår en "kommunakut" i enlighet med de förslag som kommit från ett antal kommuner. Förslaget innebär att kommunerna skall kunna söka pengar under år 1993 och få besked i tid före de kommunala budgetbesluten i slutet av året. Pengarna kan sedan betalas ut den 1 juli 1994 och belasta statsbudgeten för år 1994/95.
I motion Fi113 av Johan Lönnroth m.fl. (v) -- väckt med anledning av kompletteringspropositionen -- återkommer Vänsterpartiet till frågan om en "kommunakut". I motionen slås fast vikten av att staten inte belönar kommuner som tidigare vanskött sin ekonomi. "Omvandlingstrycket" måste vara högt i kommunsektorn. I ett antal kommuner räcker emellertid inte de egna krafterna till. Därför behövs en "kommunakut" med ungefär samma typ av konstruktion som "bankakuten". Enligt Vänsterpartiets förslag bör staten upprätta en fond på 10 miljarder kronor från vilken man kan ge lån till kommuner med akuta behov. Riksdagen bör bemyndiga regeringen att utforma de mer detaljerade reglerna för hur kommunakuten skall fungera.
Utskottet delar den uppfattning som i motion Fi113 (v) framförs om behovet av ett högt "omvandlingstryck" i kommunsektorn och att staten inte bör belöna de kommuner som vanskött sin ekonomi. Däremot kan utskottet inte ställa sig bakom inrättandet av en "kommunakut". Ett beslut om en fond av det slag som förordas i motionen skulle enligt utskottets mening ge felaktiga signaler till den kommunala sektorn och därigenom verka hämmande på det pågående förändringsarbetet. Utskottet menar också att förslagen i propositionen i hög grad bidrar till att ge kommuner och landsting sådana finansiella förutsättningar att de på egen hand kan sanera sin ekonomi.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Fi113 (v) yrkande 2 och Fi212 (v) yrkande 17.
Konkurrens i kommunal verksamhet
I motion Fi203 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) -- väckt under den allmänna motionstiden -- slås fast att man från socialdemokratiskt håll ser positivt på strävan att främja konkurrens inom den kommunala sektorn. Samtidigt varnas för en utveckling mot privata monopol. Det är enligt motionärerna en stor och principiellt viktig skillnad mellan att utsätta kommunal verksamhet för konkurrens och att privatisera. All kommunal verksamhet lämpar sig heller inte för entreprenad. Regeringen bör därför ta initiativ till en studie av hur konkurrensförhållandena och privatiseringen utvecklas i kommunal verksamhet.
I motionen aktualiseras också frågan hur rättssäkerhet, sekretess och likabehandling samt insyn och kvalitetssäkring skall kunna tryggas i samband med att verksamhet läggs ut på annan utförare. Motionärerna kräver därför att regeringen tar fram ett förslag till lag om tillämpningen av likställighetsprincipen vid entreprenader i kommunal verksamhet.
I den socialdemokratiska partimotionen Fi92 -- väckt i samband med kompletteringspropositionen -- tas samma frågor ånyo upp, dock utan att särskilda yrkanden framläggs.
Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är viktigt att fortlöpande följa upp det pågående förnyelsearbetet inom den kommunala sektorn. Detta gäller inte minst effekterna av det ökade inslaget av marknadsorientering. Lokaldemokratikommittén (C 1992:01) har bland sina uppgifter att utreda förutsättningarna för kommuner och landsting att driva uppdragsverksamhet. Som ett led i utredningsarbetet har kommittén nyligen i rapporten Alternativa produktionsformer i kommunal verksamhet (Ds 1993:27) redovisat en bred kartläggning och analys av hithörande frågor. Rapporten ingår som en del i underlaget till kommitténs slutbetänkande som kommer att föreligga senare under år 1993.
I kommitténs direktiv (dir. 1992:12) sägs att överförandet av verksamhet till bolag eller privata eller kooperativa entreprenadformer reser en rad frågor om bl.a. insyn, sekretess och demokratisk styrning. Kommittén skall därför lägga fram förslag till regler som säkerställer insyn och kontroll för kommuninvånarna när den kommunala verksamheten bedrivs genom hel- eller delägda bolag eller i privat eller kooperativ regi. Kommitténs överväganden och förslag skall redovisas i dess slutbetänkande.
Utskottet kan inte finna annat än att motionärernas önskemål i allt väsentligt är tillgodosedda genom arbetet i Lokaldemokratikommittén. Utskottet avstyrker därför motion Fi203 (s) yrkandena 10 och 11.
Skatt till "fritidskommun"
I motion Fi301 av Wiggo Komstedt (m) sägs att många s.k. fritidskommuner är ganska små men att de flerdubblar sin befolkning under några sommarmånader. Kommunerna tvingas ofta att upprätthålla en större organisation hela året än normalkommunerna på grund av denna befolkningsökning under sommarmånaderna. Enligt motionären vore det rimligt om dessa kommuner kunde få kompensation för sina merkostnader genom en delning av kommunalskatten. Den som har en fritidsfastighet i annan kommun än där han är skattepliktig, borde enligt motionären betala t.ex. 3/12 av sin skatt där fritidsfastigheten är belägen.
Utskottet behandlade motsvarande fråga i sitt kommunalekonomiska betänkande våren 1992 i samband med motionskrav om s.k. skatteväxling mellan permanentkommun och fritidskommun (bet. 1991/92:FiU29 s. 62). Utskottet pekade därvid på det pågående arbetet i Lokaldemokratikommittén (C 1992:02). Den lösning på frågan som angavs i uppdraget till kommittén var att pröva möjligheten till differentierade taxor till olika kategorier av servicemottagare.
I sitt delbetänkande Det kommunala medlemskapet (SOU 1992:72) föreslår kommittén att fastighetsinnehav skall slopas som självständig grund för kommunalt medlemskap. Konsekvensen av detta blir att den s.k. likställighetsprincipen inte behöver tillämpas mot fastighetsägare som inte är folkbokförda i kommunen eller taxerade till kommunalskatt där. Således kan dessa särbehandlas i t.ex. avgiftshänseende. Kommittén pekar samtidigt på att en garanti för att fastighetsägare som inte är kommunmedlemmar skall drabbas av oskäliga avgifter ligger i självkostnads- och objektivitetsprinciperna. Förslaget bereds för närvarande i regeringskansliet.
Med hänvisning till vad utskottet här anfört avstyrks motion Fi301 (m).
Kommunala pensionsåtaganden
Enligt motion Fi718 av Lars Andersson (-) bör riksdagen uppdra åt regeringen att lägga fram en rapport om kommunernas, landstingens och statens pensionsåtaganden. Det nuvarande systemet medför att det är svårt att bilda sig en uppfattning om de offentliga arbetsgivarnas möjlighet att klara av sina resp. pensionsåtaganden eftersom "pensionspengarna" används i driften av verksamheten.
Utskottet vill understryka att 1991 års kommunallag innebär en skärpning i förhållande till tidigare kommunallagstiftning av reglerna för kommunernas och landstingens räkenskapsföring och årsredovisning. T.ex. ställs numera krav på att årsredovisningen skall omfatta verksamhet även i företagsform liksom ansvarsförbindelser av typen borgensåtaganden och pensionsskulder.
I likhet med vad utskottet anförde vid sin behandling av motsvarande motionskrav vid föregående riksmöte (1991/92:FiU29 s. 59) bör de kommunala pensionsfrågorna primärt lösas inom kommunsektorn med beaktande av reglerna i kommunallagen. Sedan ett och ett halvt år bedrivs ett gemensamt utvecklingsarbete mellan Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet rörande de kommunala avtalspensionerna för kommun- och landstingsanställda. Man beräknar att den kommunala pensionsskulden år 1991 uppgick till ca 120 miljarder kronor och att den till sekelskiftet kommer att växa till ca 200 miljarder kronor.
Utskottet anser för sin del inte det för närvarande vara påkallat med några statliga initiativ när det gäller de kommunala pensionsåtagandena. Utskottet avstyrker därför motion Fi718 (-).
Framlagda lagförslag
I propositionen hemställer regeringen att riksdagen skall anta upprättade lagförslag om utbetalning av skattemedel för år 1993 resp. år 1994 samt om statligt utjämningsbidrag till kommuner.
När det gäller förslaget om utjämningsbidrag anser utskottet att förslaget i ett avseende inte är helt tydligt. Det framgår inte klart att övergångsreglerna skall tillämpas enbart på den del av bidragsförändringen som beror på införandet av utjämningsbidraget. Den del av bidragsförändringen som beror på att den totala bidragsramen har minskat till följd av verksamhetsförändringar mellan år 1993 och år 1994 skall ej omfattas av övergångsreglerna. Detta föranleder en justering av den av regeringen föreslagna lagtexten.
Med hänvisning till vad utskottet tidigare anfört om utbetalning av skattemedel för åren 1993 och 1994 samt om statligt utjämningsbidrag tillstyrker utskottet -- med den ändring som ovan berörts -- de framlagda lagförslagen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande samhällsekonomiskt utrymme för den kommunala sektorn att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Fi117 yrkande9 lägger proposition 1992/93:150 bilaga6 avsnitt7 yrkande 6 till handlingarna,
res. 1 (s) - motiv. men. (v) - delvis
2. beträffande översyn av avgiftsfinansieringen att riksdagen lägger proposition 1992/93:150 bilaga6 avsnitt7 yrkande7 till handlingarna,
3. beträffande översyn av statsbidragssystemet att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Fi203 yrkande12, 1992/93:Fi302 yrkandena 1 och 3 samt 1992/93:A810 yrkande6,
res. 2 (s)
4. beträffande utredningsarbetet kring utjämningssystemet att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Fi302 yrkande4 och 1992/93:A810 yrkande7,
5. beträffande extra skatteutjämningsbidrag att riksdagen avslår motion 1992/93:Fi302 yrkande2,
6. beträffande fördelning av statsbidrag med hänsyn till förhållandena i storstadsområdena att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Fi303, 1992/93:Fi304, 1992/93:Fi305 yrkande2, 1992/93:Fi306, 1992/93:Fi308, 1992/93:T221 yrkande14 och 1992/93:A444 yrkandena 5 och 6,
7. beträffande förändringen av skatte- och bidragssystemet att riksdagen lägger proposition 1992/93:150 bilaga6 avsnitt7 yrkande8 till handlingarna,
8. beträffande ekonomiska regleringar andra halvåret 1993 mellan staten och kommunsektorn att riksdagen godkänner vad i proposition 1992/93:150 bilaga 6 avsnitt 7 yrkande1 i denna del anförts,
9. beträffande ekonomiska regleringar år 1994 mellan staten och kommunsektorn att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:Fi92 yrkandena44 i denna del och 45 samt 1992/93:Fi113 yrkande1 godkänner vad som anförts i proposition 1992/93:150 bilaga6 avsnitt7 yrkande2 i denna del,
res. 3 (s) men. (v) - delvis
10. beträffande det kommunala skattestoppet att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Fi203 yrkandena8 och 13, 1992/93:Fi212 yrkande18, 1992/93:Fi305 yrkande1, 1992/93:Fi307, 1992/93:A446 yrkande4 och 1992/93:A810 yrkande5,
11. beträffande övergångsregler år 1994 att riksdagen godkänner vad i proposition 1992/93:150 bilaga6 avsnitt 7 yrkande3 i denna del anförts,
12. beträffande finansiering av övergångsreglerna år 1994 att riksdagen godkänner vad i proposition 1992/93:100 bilaga8 punkt H1 yrkande 1 anförts,
13. beträffande anslag till statligt utjämningsbidrag till kommuner att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:150 bilaga 6 avsnitt 7 och med anledning av proposition 1992/93:100 bilaga8 punkt H1 yrkande2 till Statligt utjämningsbidrag till kommuner för budgetåret 1993/94 under sjunde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 39041000000kr,
14. beträffande bidrag med anledning av införandet av ett nytt statsbidragssystem m.m. att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bilaga8 punktH3 till Bidrag med anledning av införandet av ett nytt statsbidragssystem m.m. för budgetåret 1993/94 under sjunde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 790000000kr,
15. beträffande anslag till skatteutjämningsbidrag till landsting att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bilaga8 punkt H2 till Skatteutjämningsbidrag till landsting för budgetåret 1993/94 under sjunde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 7922000000kr,
16. beträffande de kyrkliga kommunerna och folkbokföringsreformen att riksdagen lägger proposition 1992/93:150 bilaga6 avsnitt7 yrkande9 till handlingarna,
17. beträffande statligt lån till Haninge kommun att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:150 bilaga6 avsnitt7 yrkande4 till Lån till kommuner för budgetåret 1993/94 under sjunde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 350000000kr,
res. 4 (nyd) - delvis
18. beträffande bemyndigande att utforma lånevillkoren under reservationsanslaget Lån till kommuner att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:150 bilaga6 avsnitt7 yrkande5 och med avslag på motion 1992/93:Fi113 yrkande3 bemyndigar regeringen att utforma de närmare lånevillkoren under reservationsanslaget Lån till kommuner,
res. 4 (nyd) - delvis men. (v) - delvis
19. beträffande undantag från regeln om minskning av utbetalda skattemedel år 1994 att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Fi104 och 1992/93:Fi113 yrkande4,
res. 4 (nyd) - delvis - motiv. men. (v) - delvis
20. beträffande inrättande av "kommunakut" att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Fi113 yrkande2 och 1992/93:Fi212 yrkande17,
men. (v) - delvis
21. beträffande konkurrens i kommunal verksamhet att riksdagen avslår motion 1992/93:Fi203 yrkandena 10 och 11,
res. 5 (s)
22. beträffande skatt till "fritidskommun" att riksdagen avslår motion 1992/93:Fi301,
23. beträffande kommunala pensionsåtaganden att riksdagen avslår motion 1992/93:Fi718,
24. beträffande förslag till lag om ändring i lagen (1992:1590) med särskilda bestämmelser om utbetalning av skattemedel år 1993 att riksdagen antar det i proposition 1992/93:150 bilaga 6 avsnitt7 yrkande1 i denna del framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1590) med särskilda bestämmelser om utbetalning av skattemedel år 1993,
25. beträffande förslag till lag med särskilda bestämmelser om utbetalning av skattemedel år 1994 att riksdagen antar det i proposition 1992/93:150 bilaga 6 avsnitt7 yrkande2 i denna del framlagda förslaget till lag med särskilda bestämmelser om utbetalning av skattemedel år 1994,
men. (v) - delvis
26. beträffande förslag till lag om ändring i lagen (1992:670) om statligt utjämningsbidrag till kommuner att riksdagen med bifall till vad utskottet anfört och med anledning av proposition 1992/93:150 bilaga6 avsnitt 7 yrkande3 i denna del antar av regeringen framlagt förslag till lag om ändring i lagen (1992:670) om statligt utjämningsbidrag till kommuner med den ändringen att punkt6i övergångbestämmelserna skall ha följande som utskottets förslag betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
6. I fråga om 6. I fråga om bidragsåret 1994 gäller bidragsåret 1994 gäller att om skillnaden mellan det att om skillnaden mellan det preliminära preliminära utjämningsbidraget enligt utjämningsbidraget enligt 6§ för år 1994, och 6§ för år 1994, och det preliminära ett referensbidrag utjämningsbidraget enligt överstiger 1,5 procent av samma paragraf för år summan av preliminära 1993, efter tillämpningen kommunalskattemedel för av punkt4 i år 1994 enligt 4§ lagen övergångsbestämmelserna, med särskilda överstiger 1,5 procent av bestämmelser om kommuns och summan av preliminära annan menighets utdebitering kommunalskattemedel för av skatt, m.m. och år 1994 enligt 4 § lagen referensbidraget, skall det med särskilda preliminära bestämmelser om kommuns och utjämningsbidraget justeras annan menighets utdebitering upp eller ned med den del som av skatt, m.m. och ett överstiger 1,5 procent. referensbidrag, skall det preliminära Regeringen, eller den utjämningsbidraget justeras myndighet regeringen upp eller ned med den del som bestämmer, fastställer överstiger 1,5 procent. referensbidraget.
Regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer, fastställer referensbidraget.
Stockholm den 25 maj 1993
På finansutskottets vägnar
Per-Ola Eriksson
I beslutet har deltagit: Per-Ola Eriksson (c), Hans Gustafsson (s), Lars Tobisson (m), Allan Larsson (s), Roland Sundgren (s), Per Olof Håkansson (s), Lisbet Calner (s), Stefan Attefall (kds), Ian Wachtmeister (nyd), Arne Kjörnsberg (s), Roland Larsson (c), Sonia Karlsson (s), Lennart Hedquist (m), Olle Schmidt (fp), och Karin Starrin (c).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Johan Lönnroth (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Samhällsekonomiskt utrymme för den kommunala sektorn (mom.1, motiveringen)
Hans Gustafsson, Allan Larsson, Roland Sundgren, Per Olof Håkansson, Lisbet Calner, Arne Kjörnsberg och Sonia Karlsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med "Utskottet kan" och slutar med "yrkande 9" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening kommer utrymmet för en expansion av de kommunala utgifterna under lång tid framöver att vara starkt begränsat. En effektiv användning av skattemedlen och andra resurser är därför fortsättningsvis en nödvändighet i kommuner och landsting. Stora krav kommer att ställas på omprövning och rationalisering av verksamheten. Samtidigt ökar behoven av kommunal service, inte minst inom områdena skola och äldreomsorg.
Utskottet delar det som anförs i motion Fi203 (s) om att riksdagens beslut våren 1992 om ett nytt statsbidragssystem på flera punkter var felaktigt. Nedskärningarna har haft mycket negativa effekter på samhällsekonomin och inneburit att för medborgarna angelägen service inte kunnat upprätthållas. Indragningarna har inneburit att ett stort antal kommunanställda blivit arbetslösa. Utskottet ställer sig också bakom kritiken när det gäller bidragssystemets fördelningsnycklar och dess betydande inslag av godtycke.
Utskottet konstaterar att det råder en stor osäkerhet om de finansiella ramar som skall gälla för kommunsektorn framöver för att klara de växande behoven. Utskottet vill i sammanhanget peka på det som Svenska kommunförbundet framhåller i sin skrivelse av den 17 maj 1993 med anledning av vad som i propositionen sägs om det samhällsekonomiska utrymmet för kommunsektorn på medellång sikt. Enligt förbundet skapar begreppet "realt oförändrad komsumtion" problem i den fortsatta dialogen mellan staten och kommunerna. Förbundet framhåller att innebörden är såväl minskad real resursförbrukning som relativa lönesänkningar för kommunal personal. Enligt utskottet är det angeläget att snabbt skapa klarhet om dessa frågor så att kommunerna kan få rimliga förutsättningar att uppfylla sina åtaganden mot medborgarna.
2. Översyn av statsbidragssystemet (mom. 3)
Hans Gustafsson, Allan Larsson, Roland Sundgren, Per Olof Håkansson, Lisbet Calner, Arne Kjörnsberg och Sonia Karlsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Utskottet ställer" och på s. 10 slutar med "yrkande 6" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening står kommunerna inför betydande ekonomiska problem. Svårigheterna beror såväl på den allmänna nedgången i ekonomin som på de åtgärder som regeringens vidtagit mot kommunerna. Övergången till ett nytt generellt statsbidragssystem gör det möjligt för kommunerna att göra egna prioriteringar och därmed också bedriva verksamheten på ett rationellare sätt. Utskottet ser därför positivt på skiftet av bidragssystem.
Utskottet delar de bedömningar som görs i motion Fi92 (s) om de negativa effekterna av de indragningar från kommunerna som gjordes i samband med att det nya statsbidragssystemet infördes. För det första har indragningarna inneburit att den gemensamma "påsen" blivit så liten att allt fler av de rikaste kommunerna kommer att stå utanför utjämningssystemet. Detta är enligt utskottets uppfattning djupt orättvist.
För det andra har indragningen inneburit en "rundgång" i ekonomin. Det som inträffat är att staten flyttat över en del av det statliga budgetunderskottet till kommunerna, vilket leder till att många kommunanställda mister sina arbeten. Kommunerna flyttar i sin tur tillbaka underskottet till staten via a-kassan och arbetsmarknadsfonden. Totalt sett innebär denna rundgång såväl ökad arbetslöshet som välfärdsförluster genom mistad kommunal service. Detta sker utan att det statliga budgetunderskottet märkbart påverkas.
Utskottet anser att en förutsättningslös översyn nu måste göras av utjämningssystemet. Utgångspunkten måste vara ett rättvist, långsiktigt och stabilt system där givetvis samtliga kommuner skall delta. Kommunerna måste så långt möjligt få likvärdiga förutsättningar för sin verksamhet. Det är också väsentligt att överväga olika vägar att bredda den kommunala skattebasen. En självklar utgångspunkt är att dessa för den offentliga välfärdspolitiken så viktiga frågor skall prövas inom ramen för en parlamentarisk beredning där samtliga i riksdagen representerade partier ges möjlighet till insyn och inflytande.
Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motionerna Fi203 (s) yrkande12, Fi302 (s) yrkandena 1 och 3 samt A810 (s) yrkande 6. Vad utskottet här anfört bör enligt utskottets mening av riksdagen ges regeringen till känna.
Enligt utskottets mening har därigenom övriga yrkanden rörande förändringar i skatte- och bidragsystemet -- nämligen motion Fi302 (s) yrkande 4, Fi303 (s), Fi304 (c), Fi305 (s) yrkande 2, Fi306 (v, -), Fi308 (fp, m, kds), T221 (fp) yrkande 14 samt A444 (m) yrkandena 5 och 6 -- blivit tillgodosedda.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande översyn av statsbidragssystemet
att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Fi203 yrkande12, 1992/93:Fi302 yrkandena 1 och 3 samt 1992/93:A810 yrkande 6 godkänner vad utskottet anfört om översyn av statsbidragssystemet samt som sin mening ger regeringen detta till känna,
3. Ekonomiska regleringar år 1994 mellan staten och kommunsektorn (mom. 9)
Hans Gustafsson, Allan Larsson, Roland Sundgren, Per Olof Håkansson, Lisbet Calner, Arne Kjörnsberg och Sonia Karlsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.12 börjar med "Utskottet anser" och på s. 13 slutar med "framlagda lagförslaget" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det är viktigt att värna och slå vakt om den kommunala självstyrelsen. En sådan strävan förutsätter att kommunerna och landstingen kan påverka sin ekonomi även via beskattningsrätten. Medborgarnas valda representanter skall inför sina väljare ha det slutliga ansvaret för den kommunala verksamheten.
Det är samtidigt angeläget att undvika höjningar av den kommunala skatten. Den för kommunerna mest angelägna åtgärden är att den ekonomiska politiken läggs om i syfte att bryta depressionen och få till stånd ökad sysselsättning, främst i näringslivet.
Utskottet ansluter sig till det som anförs i motion Fi92 (s) om villkoren när det gäller de 4,2 miljarder som skall tillföras kommuner och landsting under år 1994 i samband med att grundavdraget sänks. Villkoren bör således utformas så att respektive kommun och landsting, som skall ha del av medlen, förbinder sig att inte verkställa uppsägning av personal under tiden från den 1 juli 1993 till den 31 december 1994.
Med det anförda tillstyrker utskottet motion Fi92 yrkandena 44 och 45 och avstyrker motion Fi113 yrkande 1 samt propositionens förslag i denna del. Åt regeringen bör uppdras att återkomma till riksdagen under hösten 1993 med ett reviderat lagförslag. Vad utskottet här anfört bör enligt utskottets mening av riksdagen ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande ekonomiska regleringar år 1994 mellan staten och kommunsektorn
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Fi92 yrkandena 44 i denna del och 45 och med avslag på proposition 1992/93:150 bilaga 6 avsnitt 7 yrkande 2 i denna del och motion 1992/93:Fi113 yrkande1 godkänner vad utskottet anfört samt som sin mening ger regeringen detta till känna,
4. Statligt lån till Haninge kommun m.m. (mom. 17 och 18 samt mom. 19 motiveringen)
Ian Wachmeister (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Utskottet anser" och på s. 17 slutar med "och 4" bort ha följande lydelse:
Utskottet kan inte tillstyrka förslaget i propositionen om ett statligt lån till Haninge kommun. Det skäl som regeringen har åberopat för att staten skall gripa in är att kommunens situation är speciell. Enligt utskottets mening är Haninge kommun inget unikt fall. Åtskilliga kommuner kommer om förslaget genomförs att på motsvarande sätt kunna hävda att deras situation är prekär. Riskerna är således mycket stora att dörren till en "kommunakut" öppnas.
Enligt utskottets mening måste staten under alla omständigheter ställa mycket hårdare krav på de inblandade parterna innan man medverkar till en sanering av en enskild kommuns ekonomi. Kraven skall rikta sig såväl mot kommunen som mot kreditgivarna. Enligt utskottets mening har Haninge kommun ingalunda uttömt de legala möjligheter som finns att på egen hand sanera sin ekonomi. Det kan gälla såväl avveckling av verksamheter som är frivilliga, krympning av obligatoriska verksamheter liksom utförsäljning av kommunal egendom.
Ett villkor för att staten som en sista nödåtgärd skall ingripa måste också vara att bankerna tar sitt anvar. Att t.ex. kräva högre ränta eller riskpremier av en kommun är inte rimligt eftersom en kommun inte kan gå i konkurs. På kreditgivarna kan också ställas krav på att de skriver ner sina fordringar.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet regeringens förslag om statligt lån till Haninge kommun liksom motionerna Fi104 (kds) och Fi113 (v) yrkande 4.
dels att utskottets hemställan under 17 och 18 bort ha följande lydelse:
17. beträffande statligt lån till Haninge kommun
att riksdagen avslår förslaget i proposition 1992/93:150 bilaga 6 avsnitt 7 yrkande 4 om anslag till Lån till kommuner och som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
18. beträffande bemyndigande att utforma lånevillkoren under reservationsanslaget Lån till kommuner att riksdagen avslår proposition 1992/93:150 bilaga 6 avsnitt 7 yrkande 5 och motion 1992/93:Fi113 yrkande3 samt som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Konkurrens i kommunal verksamhet (mom. 21)
Hans Gustafsson, Allan Larsson, Roland Sundgren, Per Olof Håkansson, Lisbet Calner, Arne Kjörnsberg och Sonia Karlsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med "Utskottet anser" och slutar med "och 11" bort ha följande lydelse:
Utskottet ser för sin del positivt på strävandena att främja konkurrensen inom den kommunala sektorn. De alternativa formerna får emellertid inte forceras fram. Den pågående utvecklingen innebär både möjligheter och problem. Möjligheterna är främst kopplade till en större frihet för personal och nyttjare medan risker finns för att det politiska systemet "urholkas" i samband med en ökad marknadsorientering.
Utskottet vill också varna för en utveckling mot privata monopol. Utskottet vill understryka att all myndighetsutövning givetvis måste finnas kvar i kommunal regi och finansieras offentligt. Vidare är det också viktigt att de kommunala organen i samband med entreprenadlösningar inom vård och omsorg ställer höga och väl definierade krav på entreprenörerna och kontrollerar genomförandet. Rättssäkerheten och reglerna om sekretess och likabehandling måste tryggas om kommunerna väljer att lägga ut verksamheten på andra utförare.
Utskottet har noterat att Lokaldemokratikommittén (C 1992:01) bl.a. arbetar med vissa frågor som har beröring med det som utskottet här behandlat. Utskottet anser det emellertid väsentligt att regeringen tar initiativ till en fortlöpande studie av hur frågorna om konkurrensförhållandena och privatiseringen utvecklas inom den kommunala sektorn. Regeringen bör också återkomma till riksdagen med ett lagförslag där det läggs fast att verksamhet som läggs ut på andra utförare skall bedrivas på sådant sätt att likställighetsprincipen kan upprätthållas.
Vad utskottet här anfört bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:
21. beträffande konkurrens i kommunal verksamhet att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Fi203 yrkandena 10 och 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilda yttranden
1. Statsbidragen till kommunerna (mom. 11--14)
Hans Gustafsson, Allan Larsson, Roland Sundgren, Per Olof Håkansson, Lisbet Calner, Arne Kjörnsberg och Sonia Karlsson (alla s) anför:
I detta betänkande tas ytterligare steg mot den ändrade inställning till den kommunala ekonomin och ett nytt statsbidragssystem som den nuvarande borgerliga regeringen har introducerat.
Socialdemokraterna sade våren 1992 ja till principen om ett nytt samlat statsbidrag till kommunerna men underkände den fördelningsnyckel och därmed de övergångsregler som regeringen då föreslog. Vi menade att reformen borde ha genomförts i två steg och att en helt ny fördelningsnyckel borde ha tagits fram. Vi varnade för den neddragning av nödvändig och önskvärd kommunal aktivitet som skulle bli följden om den politiken blev verkställd. De inskränkningar i genomslaget av det nya statsbidragssystemet genom de förslag till ändringar i de beslutade övergångsreglerna som nu förs fram, visar att vår kritik var befogad och riktig.
Mot denna bakgrund har vi inte ansett det som meningsfullt eller ändamålsenligt att opponera oss mot de detaljförändringar som nu föreslås inom ramen för detta statsbidragssystem, ett system som vi ogillar och ej heller medverkat till att införa.
2. Statligt lån till Haninge kommun m.m. (mom.17--19)
Hans Gustafsson, Allan Larsson, Roland Sundgren, Per Olof Håkansson, Lisbet Calner, Arne Kjörnsberg och Sonia Karlsson (alla s) anför:
Vid behandlingen i finansutskottet av frågan om statligt lån till Haninge kommun m.m. har utskottet erhållit kompletterande information av företrädare för Haninge kommun och för regeringen. I detta sammanhang har kommunföreträdarna särskilt pekat på den rapport som landshövdingen i Stockholms län Ulf Adelsohn arbetat fram. I åtgärdspaketet som landshövdingen utarbetat för en sanering av kommunens ekonomi ingår en skattehöjning för 1994 med högst 0,50 kr.
Finansutskottets majoritet tillstyrker i detta betänkande regeringens förslag till ekonomisk reglering mellan staten och kommunerna för 1994. Detta innebär bl.a. att den kommun som höjer utdebiteringen vid utbetalningen av kommunalskattemedel för 1994, skall få ett med 294 kr/invånare reducerat belopp. Detta kan ses som en form av "mjukt" skattestopp som kan tvinga den kommun som nödgas höja skatten att kompensera indragningen av kommunalskattemedel genom exempelvis en extra skattehöjning. Vår syn på utformningen av villkoren för den extra indragningen m.m. finns redovisad i reservation nr3 till detta betänkande.
För det fall riksdagen biträder utskottsmajoritetens förslag i nu berörd del gäller bestämmelserna om indragning även Haninge kommun, trots att höjningen av utdebiteringen sker helt i enlighet med landshövding Ulf Adelsohns förslag. Utskottets majoritet har avvisat ett socialdemokratiskt förslag om ett initiativ från utskottet med innebörden att Haninge kommun skulle undantas från regeln om minskning av utbetalade skattemedel vid en höjning av kommunalskatten för år 1994.
Utskottsmajoriteten kan med denna åtgärd ha bidragit till att viktiga delar av saneringsprogrammet för Haninge kommuns ekonomi inte kan fullföljas. Övriga aktörers tilltro till Haninge kommuns förmåga att genomföra programmet kan därigenom rubbas. Ansvaret för detta vilar fullt ut på den majoritet inom utskottet som avvisade Socialdemokraternas förslag till utskottsinitiativ.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Johan Lönnroth (v) anför:
Vänsterpartiets syn på den kommunala självstyrelsen och på den kommunala verksamheten avviker i många väsentliga avseenden från den politik som förordas i proposition 150. Flera av förslagen bör därför avvisas.
Nedskärningarna inom den kommunala sektorn kan innebära att uppemot 100 000 kommunala jobb hotas under de närmaste fem åren. Det är statsmakternas ansvar att se till att de stora nedskärningarna inte förverkligas. Det är enligt Vänsterpartiets mening samhällsekonomiskt mycket lönsamt att ge kommunerna sådana finansiella resurser att de kan behålla och vidareutbilda sina anställda. Därigenom kan den statliga arbetsmarknadspolitiken avlastas samtidigt som grundläggande kommunal service inom områden som vård, omsorg, utbildning och kultur kan vidmakthållas och vidareutvecklas.
Vänsterpartiet ser positivt på att regeringen nu förordar att det kommunala skattestoppet skall slopas. Vi anser att skattestoppet är ett oacceptabelt ingrepp i den kommunala självstyrelsen och har därför konsekvent motsatt oss denna statliga åtgärd. Vi kan därför inte heller acceptera att kommuner som höjer skatten nu skall bestraffas. Enligt vår mening bör alla kommuner få behålla den inkomstökning som följer av det lägre grundavdraget, oavsett om skatten höjs eller ej. Vi ser förslaget i propositionen som ett nytt angrepp på den kommunala självstyrelsen.
Det är grundläggande för kommunernas och landstingens möjligheter att på egen hand klara sin ekonomi att staten ger långsiktiga och stabila besked om såväl statliga krav som om de resurser som står till förfogande för verksamheten. En översyn behöver därför göras av det generella bidragssystemet till kommunerna på så sätt att alla kommuner får så likvärdiga villkor som möjligt. Ett genomarbetat och rättvist statsbidragssystem som utgår från realistiska ekonomiska förutsättningar bör utarbetas av en parlamentarisk utredning och genomföras från år 1995.
Men även om dessa långsiktiga problem blir lösta har en del kommuner och landsting redan i dag så akuta problem att de måste få extra hjälp av staten. Det behövs en statlig "kommunakut" av ungefär samma konstruktion som "bankakuten". Vi föreslår att staten upprättar en fond på 10 miljarder kronor från vilken man kan ge lån till kommuner och landsting med akuta behov.
Vi är därför positiva till förslaget i propositionen om ett särskilt lån till Haninge kommun. Därigenom kan man säga att regeringen redan har öppnat dörren till en kommunakut. Av skäl som vi närmare har utvecklat i motion Fi113 anser vi emellertid att det är rimligt att staten erbjuder ett lån som medger ränte- och amorteringsfrihet under ett inledande skede. Vi föreslår också att Haninge kommun under alla omständigheter får dispens från regeln om minskning av utbetalade kommunalskattemedel år 1994 vid höjd kommunalskatt.
Med hänvisning till vad jag här har redovisat anser jag att utskottets hemställan borde ha haft följande lydelse under mom. 1, 9, 18, 19, 20 och 25:
1. beträffande samhällsekonomiskt utrymme för den kommunala sektorn att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Fi117 yrkande 9 och med anledning av proposition 1992/93:150 bilaga 6 avsnitt 7 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om samhällsekonomiskt utrymme för kommunsektorn,
9. beträffande ekonomiska regleringar år 1994 mellan staten och kommunsektorn att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Fi92 yrkandena 44 i denna del och 45 samt proposition 1992/93:150 bilaga 6 avsnitt 7 yrkande 2 i denna del godkänner vad i motion 1992/93:Fi113 yrkande1 anförs om ekonomiska regleringar år 1994 mellan staten och kommunsektorn och som sin mening ger regeringen detta till känna,
18. beträffande bemyndigande att utforma lånevillkoren under reservationsanslaget Lån till kommuner att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Fi113 yrkande 3 och med avslag på proposition 1992/93:150 bilaga 6 avsnitt 7 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om villkor för statligt lån till Haninge kommun,
19. beträffande undantag från regeln om minskning av utbetalda skattemedel år 1994 att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Fi104 och 1992/93:Fi113 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad i motionerna anförs om minskning av utbetalda skattemedel år 1994,
20. beträffande inrättande av "kommunakut" att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Fi113 yrkande 2 och med anledning av motion 1992/93:Fi212 yrkande 17 som sin mening ger regeringen till känna vad i det ovanstående anförs om inrättande av "kommunakut",
25. beträffande förslag till lag med särskilda bestämmelser om utbetalning av skattemedel år 1994 att riksdagen avslår det i proposition 1992/93:150 bilaga 6 avsnitt 7 yrkande 2 i denna del framlagda förslaget till lag med särskilda bestämmelser om utbetalning av skattemedel år 1994,
Propositionens lagförslag
Bilaga
Innehåll
Sammanfattning1 Inledning2 Propositionernas förslag2 Proposition 1002 Proposition 1503 Motionsyrkandena3 Motioner väckta med anledning av proposition 1503 Motioner väckta under allmänna motionstiden4 Utskottet6 Inledning6 Den kommunala sektorn och de samhällsekonomiska förutsättningarna6 Samhällsekonomiskt utrymme för den kommunala sektorn6 Översyn av avgiftsfinansieringen8 Behov av förändringar i nuvarande skatte- och bidragssystem8 Ekonomiska regleringar andra halvåret 1993 mellan staten och kommunsektorn11 Ekonomiska regleringar år 1994 mellan staten och kommunsektorn11 Det kommunala skattestoppet13 Statligt utjämningsbidrag till kommunerna13 Övergångsregler år 199413 Finansiering av övergångsreglerna år 199414 Anslag till statligt utjämningsbidrag till kommuner14 Övriga anslagsfrågor15 Bidrag med anledning av införandet av ett nytt statsbidragssystem m.m.15 Skatteutjämningsbidrag till landsting15 Övriga kommunalekonomiska frågor15 De kyrkliga kommunerna och folkbokföringsreformen15 Statligt lån till Haninge kommun m.m.16 Inrättande av "kommunakut"17 Konkurrens i kommunal verksamhet18 Skatt till "fritidskommun"18 Kommunala pensionsåtaganden19 Framlagda lagförslag20 Hemställan20
Reservationer 1. Samhällsekonomiskt utrymme för den kommunala sektorn (mom.1, motiveringen) (s)24 2. Översyn av statsbidragssystemet (mom.3) (s)24 3. Ekonomiska regleringar år 1994 mellan staten och kommunsektorn (mom.9) (s)26 4. Statligt lån till Haninge kommun m.m. (mom.17 och 18 samt mom.19 motiveringen) (nyd)26 5. Konkurrens i kommunal verksamhet (mom.21) (s)27
Särskilda yttranden 1. Statsbidragen till kommunerna (mom.11--14) (s)28 2. Statligt lån till Haninge kommun m.m. (mom.17--19) (s)29
Meningsyttring av suppleant (v) beträffande mom.1, 9, 18, 19, 20 och 2530
Bilaga Propositionens lagförslag32