Den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten
Betänkande 1994/95:KrU26
Kulturutskottets
1994/95:KRU26
Den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten
Innehåll
1994/95 KrU26
Sammanfattning
I betänkandet behandlas regeringens förslag i budgetpropositionen om den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten samt motioner som väckts i anslutning härtill.
Utskottet föreslår att det utan dröjsmål skall tillsättas en parlamentarisk beredning med företrädare för samtliga riksdagspartier som skall ha i uppgift att bl.a. överväga frågan om vilka krav som skall ställas på den fortsatta public service-verksamheten.
Utskottet godtar regeringens förslag till en 11-procentig besparing som skall fördelas jämnt över perioden den 1 juli 1995--den 31 december 1998. Likaledes godtar utskottet regeringens förslag till medelstilldelning för Sveriges Television (SVT), Sveriges Radio (SR), Utbildningsradion (UR) och Radio Sweden för andra halvåret 1995 och för kalenderåret 1996. Förslaget innebär en ändring av riksdagens beslut våren 1994 avseende medelstilldelningen för kalenderåret 1995. Ett belopp om totalt 4 821,2 miljoner kronor (i 1992 års prisläge) bör tilldelas de tre programföretagen för kalenderåret 1995. Medlen bör i enlighet med den tidigare fastställda nyckeln fördelas med 2 945,2 miljoner kronor till SVT, 1 654,2 miljoner kronor till SR och 221,8 miljoner kronor till UR. Vidare bör Radio Sweden för samma år, 1995, tilldelas 39,846 miljoner kronor (i 1995 års prisläge). För kalenderåret 1996 bör ett belopp om totalt 4 756,9 miljoner kronor (i 1993 års prisläge) tilldelas de tre företagen. Medlen bör fördelas med 2 906,0 miljoner kronor till SVT, 1 632,1 miljoner kronor till SR och 218,8 miljoner kronor till UR. Radio Sweden bör för samma år tilldelas 40,0 miljoner kronor (i 1996 års prisläge).
Vidare tillstyrker utskottet att TV-avgiften höjs med 36 kronor till 1 476 kronor per år den 1 januari 1996 och att TV 4:s koncessionsavgift från samma tidpunkt skall överföras till statskassan i stället för -- som nu är fallet -- till rundradiokontot.
I betänkandet understryks vikten av att SVT har två nyhetsredaktioner och att konkurrensen mellan redaktionerna kan bibehållas. Utskottet anser emellertid att den förordade besparingen kan medföra svårigheter för SVT att upprätthålla den nuvarande produktionen. Utskottet föreslår därför att riksdagen skall uppdra åt regeringen att ta upp frågan om förändring av gällande avtal beträffande sändningarna av distriktsproducerade program. Dessa måste -- enligt utskottets uppfattning -- i fortsättningen inte nödvändigtvis koncentreras till en kanal. Vidare anser utskottet att kravet i nuvarande avtal att minst 40 % av allmänproduktionen i SVT:s rikssändningar skall produceras utanför Stockholm bör ändras till minst 50 %. Utskottet anser också att det i avtalet skall anges att de nyheter som de båda nyhetsredaktionerna producerar skall sändas på det sättet att den ena nyhetsredaktionens produktion skall sändas i den ena sändningskanalen och den andra nyhetsredaktionens produktion i den andra sändningskanalen.
I betänkandet behandlas även frågor som rör programverksamhet, TV-avgiften som fordringstyp m.m.
Till betänkandet har fogats tolv reservationer och fem särskilda yttranden. Av innehållsförteckningen framgår vilka frågor reservationerna avser.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1994/95:100 bilaga 12 (Kulturdepartementet) under D. Radio och television m.m., avsnittet Den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten (s. 128--140), föreslagit riksdagen att
1. godkänna vad regeringen föreslår om besparingskrav på de avgiftsfinansierade radio- och TV-företagen Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB samt Sveriges Radios utlandsprogramverksamhet,
2. godkänna regeringens förslag till ändrad medelsberäkning avseende kalenderåret 1995 för den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamhet som bedrivs av Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB samt Sveriges Radios utlandsprogramverksamhet,
3. godkänna regeringens förslag till medelsberäkning avseende 1996 för den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamhet som bedrivs av Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB, Sveriges Utbildningsradio samt Sveriges Radios utlandsprogramverksamhet,
4. anta regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens område,
5. anta regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift.
Lagförslagen har intagits som bilaga 1 till betänkandet.
Motionerna
1994/95:Kr203 av Bengt Harding Olson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ändringar i lagen (1989:41) om TV-avgift.
1994/95:Kr205 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att medel bör omfördelas till novellfilmsprojekt,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att 5 miljoner kronor avsätts ur rundradiokontot för visning av novellfilm i television,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sveriges Radio, Sveriges Television och Utbildningsradion inte bör drabbas av nedskärningar i budgeten,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att samordningar inom Sveriges Television bör genomföras så att utlandsbevakningen förbättras,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att konkurrensen inom nyhetsbevakningen bör bevaras,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att produktionen av TV-dramatik och barnprogram bör ökas inom Sveriges Television.
1994/95:Kr210 av Berit Andnor m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om textning av svensktalade inslag i Kanal 1 och TV 2.
1994/95:Kr216 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de synskadade skall ha samma möjligheter som alla andra människor att kunna få ta till sig det utbud av program som utbjuds i radio och TV genom den nya teknik som nu finns tillgänglig.
1994/95:Kr231 av Bengt Lindqvist (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om funktionshindrades tillgång till radio och television i public service-kanalerna.
1994/95:Kr232 av Tanja Linderborg m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att vid förhandlingarna om ett nytt avtal mellan staten och public service-företagen ta upp frågan om att göra TV-programmen mer tillgängliga för funktionshindrade.
1994/95:Kr243 av Sigge Godin (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om satellitsändning av Sveriges Television och att kostnaden för förhyrning av satellitkapacitet belastar rundradiofonden.
1994/95:Kr244 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen avslår regeringens förslag om ändring i lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens område.
1994/95:Kr264 av Fanny Rizell m.fl. (kds) vari yrkas
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att folkrörelserna skall ges möjlighet att bedriva idéburen programverksamhet via radio- och TV-sändningar,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att man inför nästa budgetår bör överväga en annan fördelning av besparingarna mellan radion och televisionen.
1994/95:Kr265 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
16. att riksdagen beslutar om en ändring i lagen om TV-avgift enligt vad i motionen anförts.
1994/95:Kr267 av Henrik S Järrel (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tillsätta en bred mediepolitisk beredning med uppdrag att närmare klargöra förutsättningarna och formerna för statens engagemang i de så kallade public service-företagen.
1994/95:K403 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
3. att riksdagen beslutar att Sveriges Televisions kanal TV 2 och Sveriges Radios kanaler P3 och P4 privatiseras i enlighet med vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen av public-service-uppdraget.
1994/95:K417 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående beredning av nytt avtal med de avgiftsfinansierade etermedieföretagen,
3. att riksdagen avslår proposition 1994/95:100 vad gäller besparingskrav för avgiftsfinansierade radio- och TV-företag under perioden 1996--1998 och begär att regeringen återkommer med förslag angående de ekonomiska villkoren för berörda företag under denna period efter den beredning som föreslås i denna motion,
4. att riksdagen avslår proposition 1994/95:100 avseende medelsberäkningen 1996 för den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamhet som bedrivs av Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB, Sveriges Utbildningsradio samt Sveriges Radios utlandsprogramverksamhet,
5. att riksdagen avslår proposition 1994/95:100 vad gäller förslag till lag om ändring i lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens område,
6. att riksdagen avslår proposition 1994/95:100 avseende förslag till lag om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift.
1994/95:K418 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
3. att riksdagen med ändring av regeringens förslag godkänner vad i motionen anförts om medelsberäkning avseende 1995 och 1996 för den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten.
1994/95:Ju809 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att minska underhållningsvåldet i TV.
1994/95:So294 av Rune Backlund m.fl. (c) vari yrkas
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att funktionshindrades tillgång till programutbudet i radio och television skall beaktas i public service-kanalernas sändningar.
1994/95:N298 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
9. att riksdagen beslutar bemyndiga regeringen att sälja TV 2.
Ärendets beredning
Under ärendets beredning har information lämnats av företrädare för de tre public service-företagen, Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Utbildningsradion AB. Skrivelser i ärendet har ingetts av Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB, TCO:s nämnd för kultur- och mediefrågor och Karlstads kommun. Vidare har bl.a. inkommit en skrivelse från programledare vid TV 2 samt en skrivelse undertecknad av enskilda konstnärliga yrkesutövare och av företrädare för en rad organisationer, nämligen Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd, Sveriges Författarförbund, Svenska Teaterförbundet, Föreningen Bildkonst Upphovsrätt i Sverige, Konstnärernas Riksorganisation, Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå, Föreningen Svenska Tonsättare, Föreningen Svenska Kompositörer Av Populärmusik, Svenska Artisters och Musikers Intresseorganisation och Svenska musikförläggareföreningen.
Vissa bakgrundsuppgifter
Riksdagen beslutade våren 1992 att i huvudsak godkänna de förslag som regeringen lagt fram i proposition 1991/92:140 om den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten 1993--1996 m.m. (bet. 1991/92:KrU28, rskr. 1991/92:329). Beslutet innebar bl.a. att den tidigare koncernmodellen med ett moderbolag skulle upphöra, att public service-företagen skulle bli självständiga aktiebolag, att Sveriges Riksradio AB och Sveriges Lokalradio AB skulle slås ihop till ett ljudradiobolag, benämnt Sveriges Radio AB, att statens avtal med de tre programföretagen Sveriges Television AB (SVT), Sveriges Radio AB (SR) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) skulle vara fyraåriga och att public service-uppdraget för programföretagen i huvudsak skulle förbli oförändrat.
Regeringen träffade härefter i december 1992 avtal med de tre public service-företagen om deras verksamhet under perioden den 1 januari 1993--den 31 december 1996.
De tre programbolagen ägs sedan den 1 januari 1994 av tre för ändamålet bildade förvaltningsstiftelser (prop. 1992/93:236, bet. 1992/93:KrU28, rskr. 1992/93:377).
1992 års riksdagsbeslut innebar bl.a. godkännande av regeringens förslag om de ekonomiska förutsättningarna för public service-företagen under avtalsperioden.
Medelstilldelningen skulle vara samlad och inte innehålla specialdestinerade belopp. Programföretagen skulle inom tillgänglig ekonomisk ram göra de prioriteringar som krävs för att uppfylla de i avtalen uppställda målen.
Vidare godkände riksdagen att medelstilldelningen under perioden 1993--1996 skulle värdesäkras med utgångspunkt i ett särskilt index, det s.k. SR-indexet. Public service-företagen skulle tillsammans få en reformram om 150 miljoner kronor per år (i 1989 års prisläge) under kalenderåren 1993, 1994 och 1995. Det uppställdes ett rationaliseringskrav på public service-företagen om 100 miljoner kronor per år (i 1989 års prisläge) för kalenderåren 1993 och 1994. De medel som frigjordes genom ytterligare rationaliseringar skulle få behållas för reforminsatser.
Riksdagen godkände vidare en s.k. fördelningsnyckel som innebär att tillgängliga medel fördelas med 61,09 % till SVT, 34,31 % till SR och 4,60 % till UR.
Public service-verksamheten finansieras med TV-avgiftsmedel som riksdagen anvisar från rundradiorörelsens resultatkonto (rundradiokontot). Från år 1995 finansieras även programverksamheten för utlandet (Radio Sweden) med avgiftsmedel (prop. 1993/94:100 bilagorna 4 och 12, bet. 1993/94:KrU29, rskr. 1993/94:361).
Sponsring får i begränsad omfattning förekomma i SVT:s och SR:s sändningar.
Betydelse för programbolagens verksamhet har -- utöver avtalen -- radiolagen (1966:755) och lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden. Av betydelse i sammanhanget är också lagen (1989:41) och förordningen (1989:46) om TV-avgift och förordningen (1994:728) med instruktion för Granskningsnämnden för radio och TV.
Regeringen har meddelat public service-företagen tillstånd enligt 5 § radiolagen att under tiden den 1 januari 1993--den 31 december 1996 sända radio- och televisionsprogram i rundradiosändning. Som villkor för sändningsrätten gäller att de avtal som träffas mellan staten och företagen alltjämt är i kraft.
En ny myndighetsorganisation infördes den 1 juli 1994 på radio- och TV-området (prop. 1993/94:160, yttr. 1993/94:KrU6y, bet. 1993/94:KU37, rskr. 1993/94:276). Beslutet innebär att Radionämnden ersätts av en ny myndighet med något vidgade uppgifter, benämnd Granskningsnämnden för radio och TV. Granskningsnämnden har tillsyn över efterlevnaden av regler för sändningarnas innehåll, både enligt de särskilda lagarna för ljudradio- och TV-sändningar till allmänheten och enligt de avtal som slutits efter bemyndigande i radiolagen, samt beslutar om sanktioner vid bristande efterlevnad av angivna regler. Granskningsnämnden finansieras dels med anvisningar från rundradiokontot, dels via statsbudgeten.
TERACOM Svensk Rundradio AB, i fortsättningen benämnt Teracom, är huvudman för rundradionätet. Teracom skall ge sändningsberättigade programföretag tillgång till sändarnätet på likvärdiga villkor. Verksamheten regleras i avtal mellan Teracom och public service-företagen.
Public service-företagen utgör tillsammans med Granskningsnämnden för radio och TV den s.k. rundradiorörelsen.
Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB), som ägs av SVT, SR och UR, ansvarar för TV-avgiftsuppbörden och avgiftskontrollen. I avtal som träffades år 1989 mellan staten och RIKAB regleras bolagets uppgifter. Influtna avgiftsmedel placeras på räntebärande räkning, det s.k. rundradiokontot, hos Riksgäldskontoret.
Till rundradiokontot förs även de koncessionsavgifter som TV 4 betalar. Enligt 1 § lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens område skall ett programföretag, som enligt 5 § radiolagen (1966:755) har tillstånd att i hela landet sända televisionsprogram i rundradiosändning, betala koncessionsavgift till staten under förutsättning att företaget har rätt att sända reklam mot vederlag. Koncessionsavgiften består av en fast och en rörlig del (2 §). Den fasta delen utgörs av en månadsavgift på 4 167 000 kronor, ett belopp som justeras varje kalenderår (3 §). Den rörliga delen beräknas för ett kalenderår i sänder och är beroende av de intäkter som programföretaget erhåller för att det sänder annonser (4 §). Avgiften betalas in till Radio- och TV-verket som omedelbart skall överföra mottagna medel till Riksgäldskontoret. Riksgäldskontoret skall genast placera medlen på räntebärande räkning (8 §).
SVT ansvarar för förvaltningen av rundradiomedlen enligt ett avtal som trädde i kraft den 1 januari 1993 och som gäller tills vidare. Staten tillhandahåller genom Riksgäldskontoret det rörelsekapital som rundradiorörelsen behöver när avgiftsmedlen inte räcker till.
Av bilaga 3 till detta betänkande framgår bl.a. medelstilldelningen till public service-företagen enligt riksdagens beslut våren 1992 och regeringens förslag till medelstilldelning i 1995 års budgetproposition. Bilaga 4 visar saldot på rundradiokontot under vissa givna förutsättningar.
Aktuella utredningar m.m.
Genom debattskriften (Ds 1994:76) En radio och TV i allmänhetens tjänst! (benämnd Grönboken) tog den förra regeringen initiativ till en offentlig diskussion om vilken omfattning och inriktning public service-verksamheten bör ha efter den nu rådande avtalsperiodens slut. I budgetpropositionen framhålls att remissvaren kommer att utgöra underlag vid frågans fortsatta beredning (bil. 12 s. 136).
Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) har tagit initiativ till en studie om produktivitet och måluppfyllelse inom SVT. Ett syfte med studien är att försöka hitta metoder för att på ett rättvist och jämförbart sätt mäta produktivitet i förhållande till kvalitet. Studien -- som kommer att presenteras i dagarna -- syftar även till att bidra med ytterligare information och underlag inför den nya avtalsperioden mellan staten och SVT.
I regeringens proposition 1994/95:170 Digitala ljudradiosändningar föreslås att digitala ljudradiosändningar skall kunna inledas från hösten 1995. Sändningarna bör enligt förslaget inledningsvis förekomma i ett begränsat antal områden i såväl storstadsregionerna som andra delar av landet. Vidare föreslås att både radioföretag med public service-ansvar och andra intresserade programföretag skall ges tillfälle att medverka. Propositionen behandlas för närvarande av konstitutionsutskottet.
Utskottet
Övergripande frågor som väckts i motioner
Inledningsvis behandlar utskottet motionsyrkanden av övergripande karaktär, som avser public service-verksamheten inför en ny avtalsperiod mellan staten och programföretagen.
I tre motioner behandlas frågor som rör tillsättandet av och arbetsuppgifterna för en beredning inför en ny avtalsperiod.
Motionärerna bakom motion K417 (c) föreslår att en beredning med bred politisk sammansättning snarast skall få regeringens uppdrag att förbereda nya avtal med de avgiftsfinansierade etermedieföretagen. En utgångspunkt skall därvid vara att hela landet skall ha tillgång till ett allsidigt programutbud och att den decentraliserade programproduktionen inom SR och SVT skall bibehållas (yrkande 2).
Inför en ny avtalsperiod bör en mediepolitisk beredning få i uppdrag att klargöra förutsättningarna och formerna för statens engagemang i s.k. public service-verksamhet i strukturellt, finansiellt och organisatoriskt hänseende, menar motionären bakom motion Kr267 (m).
I motion K403 (m) föreslås en precisering av public service-uppdraget som bl.a. skulle innebära att den avgiftsfinansierade televisionen och radion skall koncentrera sig på att tillhandahålla sådant som privata aktörer inte förmår tillhandahålla. Public service bör, säger motionärerna, gå från bredd till djup (yrkande 4).
Utskottet konstaterar att den snabba tekniska utveckling som äger rum på radio- och TV-området leder till att förutsättningarna successivt förändras för public service-verksamheten. Nya TV-kanaler och radiostationer växer fram och förändrar det s.k. massmedielandskapet. Utskottet erinrar om att de synpunkter som regeringen fått med anledning av den i det föregående nämnda Grönboken enligt regeringens mening bör ligga till grund för den fortsatta beredningen av frågan om vilka villkor som skall gälla efter utgången av nuvarande avtalsperiod (jfr prop. 1994/95:100 bil. 12 s. 136).
Enligt utskottets uppfattning är frågan om public service-verksamhetens framtid av central betydelse för grundläggande demokratiska värden. Det är därför angeläget att sträva efter att uppnå största möjliga politiska enighet om villkoren för denna verksamhet. Av denna anledning anser utskottet att frågan om vilka krav som skall ställas på den fortsatta public service-verksamheten bör övervägas i en parlamentarisk beredning med företrädare för samtliga riksdagspartier.
Beredningen bör också ta ställning till vilka ekonomiska och organisatoriska förutsättningar som bör gälla för programföretagen under nästa avtalsperiod. Beredningens överväganden bör enligt utskottets uppfattning vara förutsättningslösa. Dock bör de remissyttranden som kommit in över Grönboken -- i överensstämmelse med det synsätt som kommer till uttryck i propositionen -- beaktas i beredningens arbete. Med anledning av vad som framförts motionsvägen, nämligen i motion Kr417, framstår det som naturligt att beredningen får i uppdrag att följa upp dels effekterna av beslutet år 1992 om sammanslagning av de två företagen Sveriges Riksradio AB och Sveriges Lokalradio AB, dels erfarenheterna av den decentraliserade programproduktionen inom SVT. I beredningsarbetet bör även möjligheten övervägas att ytterligare öka andelen lokalt producerat material jämfört med vad som nu produceras.
Beredningen kommer således att ha omfattande arbetsuppgifter. Med hänsyn till angelägenheten av att beredningen bör ges möjligheter att arbeta med dessa under rimlig tid bör beredningen tillsättas utan dröjsmål.
Utskottets ställningstagande innebär att riksdagen med anledning av motionerna Kr267, K403 yrkande 4 och K417 yrkande 2 som sin mening bör ge regeringen till känna vad utskottet sålunda anfört.
Frågan om utförsäljning av TV 2, P3 och P4 tas upp i yrkande 3 i motion K403 (m). En privatisering av dessa TV- och radiokanaler skulle -- menar motionärerna -- ge inkomster till statskassan och medföra att utbudet i de kvarvarande kanalerna höjs kvalitetsmässigt. I motion N298 (m) föreslås att riksdagen skall bemyndiga regeringen att sälja TV 2 (yrkande 9).
Utskottet behandlade hösten 1994 ett förslag att privatisera TV 2 (yttr. 1994/95:KrU4y). Utskottet hänvisade då till den snabba tekniska utvecklingen på medieområdet och framhöll att frågor som gäller SVT:s framtida uppdrag, finansiering, organisation etc. skulle komma att behandlas av riksdag och regering i samband med att nuvarande avtalsperiod löper ut och ett nytt avtal skall träffas. Övervägandena borde -- menade utskottet -- inte föregripas. Utskottet intar alltjämt samma hållning i frågan. Utskottets ställningstagande innebär att de båda motionsyrkandena avstyrks.
Medelsberäkningen m.m.
I propositionen framhålls -- med hänvisning till rådande ekonomiska läge och de krav som ställs på omfattande minskningar av den statliga konsumtionen -- att det är naturligt att motsvarande krav ställs på de radio- och TV-företag som finansieras med offentligrättsliga avgifter (bil. 12 s. 136). De avgiftsfinansierade radio- och TV-bolagen bör därför åläggas ett besparingskrav som motsvarar det som ställs på den statliga konsumtionen. De resurser som anvisas till programföretagen föreslås bli 11 % lägre i fasta priser år 1998 än enligt riksdagens beslut år 1995. Värdesäkringen enligt SR-indexet berörs inte av förslaget. Minskningen av anslagsnivån bör fördelas jämnt över åren med början den 1 juli 1995.
Riksdagens beslut om medelsberäkning för kalenderåret 1995 bör således ändras och sammanlagt för de tre programföretagen uppgå till 4 821,2 miljoner kronor (i 1992 års prisläge), vilket innebär att medelsanvisningen för SVT uppgår till 2 945,2 miljoner kronor, eller 61,09 %, för SR 1 654,2 miljoner kronor eller 34,31 % och för UR 221,8 miljoner kronor eller 4,60 %. Det anförda innebär att medelsfördelningen för tiden den 1 juli--den 31 december 1995 minskas med 80 miljoner kronor i 1992 års prisläge. Besparingen fördelas enligt den gällande fördelningsnyckeln och tas ut med 48,9 miljoner kronor för SVT, med 27,4 miljoner kronor för SR och med 3,7 miljoner kronor för UR.
För år 1996 föreslås medelstilldelningen för de tre programföretagen uppgå till sammanlagt 4 756,9 miljoner kronor (i 1993 års prisläge), vilket innebär 2 906,0 miljoner kronor för SVT, 1 632,1 miljoner kronor för SR och 218,8 miljoner kronor för UR.
Även medelstilldelningen till Radio Sweden föreslås bli minskad med 11 % under perioden den 1 juli 1995--den 31 december 1998. Förslaget innebär att medelstilldelningen för kalenderåret 1995 kommer att uppgå till 39,846 miljoner kronor (i 1995 års prisläge). Medelsanvisningen för år 1996 föreslås uppgå till 40,0 miljoner kronor (i 1996 års prisläge).
Som framgår av ett tidigare avsnitt i detta betänkande betalas den koncessionsavgift som TV 4 erlägger in på rundradiokontot. Avgiftens storlek beror på reklamintäkterna för TV 4. Om intäkterna t.ex. skulle uppgå till 1,5 miljarder kronor per år utgör avgiften ca 280 miljoner kronor. I budgetpropositionen föreslås -- i syfte att förstärka statsbudgeten -- att koncessionsavgift som betalas in efter den 1 januari 1996 skall redovisas på inkomsttitel till statsbudgeten. Förslaget föranleder en ändring i lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens område. Enligt propositionens lagförslag skall lagen träda i kraft den 1 januari 1995 (bil. 12.1 s. 148). Av propositionstexten framgår att regeringen avsett att tidpunkten för ikraftträdandet av lagen i stället skall vara den 1 januari 1996.
Den besparing som regeringen föreslagit för den avgiftsfinansierade radion och televisionen och som redovisats i det föregående innebär att belastningen på rundradiokontot minskar. Regeringen anser att höjningarna av TV-avgiften därmed bör kunna begränsas trots att TV 4:s koncessionsavgift inte längre skall tillföras kontot. I propositionen föreslås att TV-avgiften skall höjas med 36 kronor till 1 476 kronor fr.o.m. den 1 januari 1996. Höjningen motsvarar knappt den ökning av konsumentprisindex som beräknas för år 1995. Förslaget föranleder en ändring av lagen (1989:41) om TV-avgift.
En rad motioner har väckts som rör finansiering av public service-företagen.
Utskottet behandlar inledningsvis regeringens övergripande besparingsförslag på de avgiftsfinansierade radio- och TV-företagen Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio samt Sveriges Radios utlandsprogramverksamhet. Förslaget innebär som redovisats i det föregående en 11-procentig besparing under perioden den 1 juli 1995--den 31 december 1998 vilken föreslås bli fördelad på sätt som närmare beskrivits i det föregående.
Motionärerna bakom motion K418 (fp) anser i likhet med regeringen att en besparing bör kunna tas ut av de tre företagen. Neddragningen bör, anser motionärerna, emellertid bli mindre än den regeringen föreslagit. Under den tid som återstår av avtalsperioden, dvs. t.o.m. år 1996, bör besparingen vara endast hälften så stor som den regeringen föreslagit. I motionen framhålls att det kan komma att bli nödvändigt att tillföra programföretagen resurser utöver vad regeringen föreslagit för åren 1997 och 1998 (yrkande 3 delvis).
I motion K417 (c) framhålls att inga avgörande förändringar av de ekonomiska villkoren bör göras utan att konsekvenserna för de berörda public service-företagen och mediemarknaden i stort har redovisats (yrkande 3). Motionsyrkandet syftar på hela den angivna perioden 1995--1998. Motionärerna anser att det ankommer på regeringen att efter den beredning som föreslås i ett annat yrkande i motionen -- som redovisats i det föregående -- återkomma till riksdagen med förslag beträffande de ekonomiska villkoren för public service-verksamheten.
Motionärerna bakom motion Kr205 (mp) avstyrker regeringens förslag och uttalar att public service-företagen inte bör drabbas av nedskärningar (yrkande 16 delvis).
Utskottet vill inledningsvis erinra om att -- som nämnts i det föregående -- 1992 års riksdagsbeslut innebar dels att ett rationaliseringskrav ställdes på de tre public service-företagen, dels att de tilldelades särskilda reformmedel. Företagen har därefter vidtagit åtgärder för att minska kostnaderna, rationalisera verksamheten och öka produktionen.
Utskottets överväganden har lett till slutsatsen att det inom programföretagen bör finnas utrymme för ytterligare rationalisering och effektivisering av verksamheten. Att så är fallet vinner stöd av uppgifter som lämnats av programföretagen. Utskottet anser att det är fullt möjligt för programföretagen att även med en besparing av den storlek som regeringen föreslagit uppfylla de krav som det nuvarande public service-uppdraget ställer. Genom en sådan besparing minskar belastningen på rundradiokontot, vilket innebär att det bör vara möjligt att undvika eller begränsa höjningen av TV-avgiften även om koncessionsavgiften från TV 4 tillförs statskassan. Utskottet återkommer i det följande till frågor som rör koncessionsavgiften och TV-avgiften. Vidare kommer utskottet i ett senare avsnitt i detta betänkande att behandla frågor som rör besparingen och distriktsproduktionen m.m. vid SVT.
Utskottet godtar således regeringens förslag till besparing. Resultatet av den av utskottet förordade beredningen bör inte avvaktas. Utskottet delar även regeringens uppfattning att den föreslagna besparingen om 11 % skall fördelas så jämnt som möjligt över den aktuella perioden, dvs. tiden den 1 juli 1995--den 31 december 1998. Som anförts i det föregående berörs inte värdesäkringen enligt det särskilda kompensationsindexet, det s.k. SR-indexet. Utskottet vill tillägga att den finansieringsform som gäller för public service-företagen -- även med hänsyn tagen till den nu föreslagna besparingen -- innebär en större säkerhet för de tre programföretagen än vad som gäller för finansieringen av kommersiella radio- och TV-kanaler.
I enlighet med det anförda tillstyrker utskottet regeringens övergripande förslag till besparing och avstyrker motionerna Kr205 yrkande 16 i motsvarande del, K417 yrkande 3 och K418 yrkande 3 i motsvarande del.
I två motionsförslag behandlas medelsberäkningen för kalenderåren 1995 och 1996 för de tre programföretagen och Sveriges Radios utlandsprogramverksamhet.
I motion K418 (fp) föreslås för andra halvåret 1995 och kalenderåret 1996 en neddragning av medelsberäkningen för programföretagen som är hälften så stor som den regeringen föreslagit (yrkande 3 delvis).
Motionärerna bakom motion K417 (c) motsätter sig regeringens förslag till medelsberäkning för år 1996. Motionen syftar även till att riksdagen skall avslå regeringens förslag till medelsberäkning för år 1995 (yrkande 4). Som angetts i det föregående anser motionärerna att de ekonomiska villkoren för företagen bör övervägas i den beredning som föreslås i ett annat yrkande i samma motion.
I motion Kr205 (mp) avstyrks regeringens förslag till medelsberäkning för åren 1995 och 1996. Förslaget i motionen syftar till att programföretagen inte skall drabbas av någon nedskärning (yrkande 16 delvis).
I linje med utskottets ställningstagande i det föregående till regeringens besparingsförslag tillstyrker utskottet den medelsberäkning som regeringen föreslagit för programföretagen och Radio Sweden för åren 1995 och 1996. Det anförda innebär att motionerna Kr205 yrkande 16 i denna del, K417 yrkande 4 och K418 yrkande 3 i denna del avstyrks.
1992 års riksdagsbeslut om den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten innebär -- som redovisats i det föregående -- bl.a. att tillgängliga medel fördelas enligt en s.k. fördelningsnyckel med 61,09 % till SVT, 34,31 % till SR och 4,60 % till UR. Om programbolagen kommer överens om att fördela ansvaret för olika gemensamma funktioner emellan sig har de möjlighet att justera medelsfördelningen (prop. 1991/92:140 s. 81, bet. 1991/92:KrU28 s. 41, rskr. 1991/92:329).
I en motion, nämligen motion Kr264 (kds), föreslås att en annan fördelning av besparingarna bör övervägas inför nästa budgetår. Motionärerna anför att det kan vara svårare att effektivisera för radion än för televisionen (yrkande 12).
Enligt utskottets uppfattning finns det -- vid fördelningen av besparingen -- inte anledning att frångå den fördelningsnyckel som gäller vid medelsberäkningen för de tre programföretagen. Utskottet är således inte berett att föreslå riksdagen att göra en förändring i detta hänseende. Motionsyrkandet avstyrks.
Regeringens förslag till ändring av lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens område behandlas i två motionsyrkanden. Förslaget som innebär att TV 4:s koncessionsavgift skall överföras till statskassan i stället för till rundradiokontot avstyrks i yrkande 5 i motion K417 (c). I motion Kr244 (m) anförs att regeringens förslag är rimligt. Uppenbarligen av förbiseende yrkas dock även i denna motion avslag på förslaget.
Radio- och TV-verket fastställde i november 1993 att den fasta delen av TV 4:s koncessionsavgift skulle uppgå till 4,44 miljoner kronor per månad år 1994. Verket har nyligen fastställt den rörliga delen av koncessionsavgiften för 1994 till ca 166,4 miljoner kronor. Sammanlagt innebär det att TV 4:s koncessionsavgift för 1994 uppgår till ca 219,7 miljoner kronor.
Som en konsekvens av utskottets ställningstagande till besparing på public service-verksamheten och med hänvisning till att belastningen på rundradiokontot genom besparingen minskar godtar utskottet även regeringens förslag att tillföra statskassan TV 4:s koncessionsavgift. Utskottet anser således att riksdagen bör besluta om ändring av lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens område. Lagändringen bör -- med avvikelse från vad som anges i propositionens lagförslag -- träda i kraft den 1 januari 1996. Det anförda innebär således att motionerna Kr244 och K417 yrkande 5 avstyrks.
Regeringens förslag att TV-avgiften skall höjas behandlas i två motionsyrkanden.
I motion K417 (c) yrkas avslag på regeringens förslag. Motionärerna anser att frågan om TV-avgiftens storlek långsiktigt bör bedömas i samband med den beredning av public service-verksamheten som också föreslås i motionen och som utskottet behandlat i det föregående (yrkande 6).
I motion Kr244 (m) avvisas regeringens förslag till höjning av TV-avgiften. Uppenbarligen av förbiseende har motionärerna dock yrkat avslag på den lag som behandlats i det föregående i stället för på det här behandlade lagförslaget.
I yrkande 16 i motion Kr265 (v) föreslås att TV-avgiften skall ökas med 10 kronor per kvartal under andra halvåret 1995 (till 370 kronor/kvartal) samt med ytterligare 10 kronor per kvartal under år 1996 (till 380 kronor/kvartal).
Utskottet gör bedömningen att det även med oförändrad TV-avgift för senare hälften av år 1995 kommer att finnas ett icke obetydligt överskott på rundradiokontot. Någon höjning av TV-avgiften behöver därför inte göras för andra halvåret 1995. Den av regeringen föreslagna höjningen med 9 kronor per kvartal för år 1996 leder enligt utskottets bedömning till att resultatet på rundradiokontot med stor sannolikhet blir klart positivt. Det finns därför inte anledning att -- som motionärerna bakom motion Kr265 föreslår -- mer än fördubbla ökningen av avgiften.
Det anförda innebär att utskottet tillstyrker regeringens förslag till ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift och avstyrker motionerna Kr265 yrkande 16 och K417 yrkande 6.
Sveriges Televisions distriktsproduktion m.m.
Utskottet behandlar i detta avsnitt frågor som rör nyhetsredaktionerna vid SVT samt frågor om distriktsproduktionen m.m. vid företaget. Denna behandling sker med utgångspunkt dels i en motion, dels i en skrivelse från SVT.
Inledningsvis erinrar utskottet om att avtalet mellan staten och SVT reglerar bl.a. övergripande organisationsfrågor vid företaget såsom den regionala indelningen, kanalstrukturen, den regionala produktionen m.m. (8 §). Bl.a. stadgas att SVT skall ha en distriktsorganisation (9 §). Vidare skall företaget ha separata nyhetsredaktioner för de två kanalerna. Regionala nyhetssändningar skall förekomma i minst samma utsträckning som under verksamhetsåret 1992 (10 §). Enligt 12 § skall minst 40 % av allmänproduktionen i SVT:s rikssändningar produceras utanför Stockholm. Sändningarna skall koncentreras till en kanal.
I SVT:s skrivelse till utskottet tas upp frågor om företagets organisation m.m. I sammanfattning innehåller skrivelsen följande.
En beskrivning lämnas av SVT:s möjligheter att uppnå den av regeringen föreslagna besparingen (som anges till 350 miljoner kronor i 1995 års prisläge) dels i en strukturellt ny organisation, dels i en oförändrad organisation.
Ett beslut av riksdagen föranleder programföretaget att påkalla förhandlingar om ändringar i avtalet. De önskade förändringarna rör företagets inre organisation. SVT föreslår dels att kravet i 10 § att företaget skall ha två separata nyhetsredaktioner skall upphävas, dels att kravet i 12 § att sändningarna av distriktsproducerade program skall koncentreras till en kanal skall utgå. Till viss del skulle man kunna hävda -- anförs det i skrivelsen -- att de förslag som SVT avser lägga fram kan rymmas inom ramen för nuvarande avtal. SVT:s styrelse har dock, eftersom förslagen har en sådan principiell och allmängiltig vikt, velat underställa kulturutskottet frågan för behandling.
Av besparingen (350 miljoner kronor i 1995 års prisläge) kan 105 miljoner kronor sparas inom ramen för den nuvarande företagsorganisationen. Ytterligare 200 miljoner kronor kan frigöras om de avtalsmässiga bindningarna i fråga om nyhetsorganisationen och kanalstrukturen upphör. Den återstående besparingen på 45 miljoner kronor kan åstadkommas genom en förändrad produktions- och utsändningsverksamhet. Om SVT inte ges möjlighet att genomföra de önskvärda strukturella förändringarna måste, anförs det, 245 miljoner kronor sparas i det direkta programarbetet. Olika exempel på hur besparingen skulle kunna tas ut lämnas.
För att åstadkomma den nämnda besparingen om 200 miljoner kronor, som uppges vara organisationsberoende, anges följande besparingsområden.
En gemensam ledningsfunktion med gemensam utbudsplanering och sändningsverksamhet.
En gemensam sändningsorganisation där en större andel av programmen kan sändas över VHF-nätet och Teracom-kostnaderna kan minskas.
Minskning av utländska programinköp.
Samordning av nyhetsverksamheten med bl.a. en renodling av Aktuellts uppdrag och slopande av dubbelbevakningen av händelsenyheter.
Regional samverkan med bl.a. sambruk av personal och resurser.
Ökad samverkan och bättre planering i Stockholmsregionen.
Sammanhållen utvecklings- och utbildningsverksamhet i en enhet.
I motion Kr205 (mp) behandlas frågor som rör främst nyhetsredaktionerna vid SVT. Motionärerna föreslår att samordningen när det gäller utrikesnyheterna skall ökas (yrkande 17). Vidare framhålls i motionen att det är viktigt att konkurrensen och mångfalden i nyhetsbevakningen bevaras (yrkande 18).
Med anledning av vad som anförs i motionen vill utskottet framhålla följande.
Viss samordning av Aktuellts och Rapports utlandsbevakning har redan gjorts. Således sköter t.ex. Rapport all administration av de båda programmens utlandskorrespondenter. På en del platser i världen finns endast en SVT-korrespondent som då gör inslag i båda nyhetsprogrammen.
Den andra frågan som motionärerna tar upp syftar till att konkurrensen inom nyhetsbevakningen skall bevaras.
Utskottet anser att nyhetsförmedlingen är en viktig del av public service-uppdraget och därmed en central uppgift för SVT. De två existerande nyhetsredaktionerna bidrar till att upprätthålla en mångfald som är av största betydelse för yttrandefriheten. Det är därför angeläget att de båda redaktionerna finns kvar. I konsekvens härmed anser utskottet -- i likhet med motionärerna -- att det är angeläget att konkurrensen mellan de två redaktionerna kan bibehållas. Utskottet är således inte berett att aktualisera frågan om en ändring i avtalet mellan staten och SVT i detta avseende.
Av det anförda framgår att båda motionskraven redan är tillgodosedda. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena. Utskottet vill tillägga att det är naturligt att frågan om den framtida organisationen av nyhetsförmedlingen kommer att prövas i samband med beredningen inför en ny avtalsperiod.
Då det gäller förslag i SVT:s skrivelse rörande avtalsändringar som rör annat än nyhetsredaktionerna vill utskottet anföra följande.
Utskottet vill inte förneka att den av utskottet förordade besparingen kan medföra svårigheter för SVT att -- kvalitativt och kvantitativt -- fullt ut upprätthålla den nuvarande produktionen. Enligt utskottets uppfattning är det därför motiverat att riksdagen uppdrar åt regeringen att med SVT ta upp frågan om förändring av innehållet i gällande avtal i vad avser sändningarna av distriktsproducerade program.
Det ankommer inte på kulturutskottet att tolka gällande avtal. Med hänvisning till vad som anförts i SVT:s tidigare redovisade skrivelse utgår utskottet emellertid från dels att distrikten skall ha minst samma självständighet i programbesluten som i dag, dels att distrikten skall ha större möjlighet än i dag att påverka SVT:s utbud i båda kanalerna, dels att distrikten skall ges större möjligheter än hittills att påverka företagsledningsfrågor, dels att samtliga distrikt skall producera allmäntelevision, varmed avses all produktion utom nyheter.
De nyheter som de båda separata nyhetsredaktionerna producerar skall sändas på det sättet att den ena nyhetsredaktionens produktion skall sändas i den ena sändningskanalen och den andra nyhetsredaktionens produktion i den andra sändningskanalen.
Utifrån de i det föregående angivna utgångspunkterna anser utskottet att kravet i nuvarande avtal att minst 40 % av allmänproduktionen i SVT:s rikssändningar skall produceras utanför Stockholm bör ändras till minst 50 %, en produktionsnivå som i realiteten redan är uppnådd. Vidare anser utskottet att sändningarna av distriktsproducerade program i fortsättningen inte nödvändigtvis måste koncentreras till en kanal.
Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om SVT:s distriktsproduktion och sändningarna av distriktsproducerade program, m.m.
Programverksamhet m.m.
I detta avsnitt behandlar utskottet tre motionsyrkanden om produktion av novellfilm, TV-dramatik och barnprogram. Därefter behandlas ett flertal yrkanden om funktionshindrades tillgång till programinnehållet i radio och TV samt motionsyrkanden om våldsinslag i TV och möjligheten att göra folkrörelseproducerade program i radio och TV.
Motionärerna bakom motion Kr205 (mp) anser att en satsning på novellfilm skulle kunna ge yngre lovande regissörer möjlighet att ta ett steg i riktning mot långfilm och större produktioner. Därför föreslås att SVT skall omfördela medel inom sin budget för produktion av novellfilm (yrkande 14). I motionen föreslås vidare att 5 miljoner kronor skall avsättas för nämnda ändamål (yrkande 15).
I SVT:s båda kanaler satsas medel på filmproduktioner av kortare format. Redan nu avsätts -- enligt SVT -- betydligt mer än 5 miljoner kronor för sådan produktion. Här kan särskilt nämnas projektet "Filmare på väg" som sedan år 1988 bedrivs av TV 2 tillsammans med Dramatiska institutet och Svenska Filminstitutet. Hittills har 43 filmer producerats i s.k. novellformat. Projektets huvudsyfte är att ge unga oprövade filmare en chans att pröva sina talanger med mindre projekt som visas för en stor TV-publik och förhoppningsvis ger framtida möjligheter att göra långfilm.
Utskottet konstaterar att de båda motionsyrkandenas syfte redan är tillgodosett. Vidare erinrar utskottet om den s.k. fördelningsnyckeln som -- vilket nämnts i det föregående -- innebär att SVT erhåller 61,09 % av tillgängliga medel på rundradiokontot. Utskottet erinrar även om programföretagens självständighet när det gäller programverksamhet och om att programföretagen -- med utgångspunkt i vad som sägs i avtalen med staten -- själva avgör hur medelstilldelningen skall användas. Utskottet anser att motionsyrkandena inte bör föranleda någon ändring av riksdagens tidigare beslut om fördelningsnyckeln eller av gällande avtal. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandena 14 och 15 i motion Kr205.
I samma motion, nämligen motion Kr205, föreslås en ökning av SVT:s produktion av dramatik och barnprogram, som enligt motionärerna är alltför liten. Det är av största vikt, menar motionärerna, att det finns ett väl fungerande licensfinansierat public service-företag som förmår ange tonen i förhållande till de reklamfinansierade TV-kanalerna (yrkande 19).
I sin anslagsframställning för år 1996 redovisar SVT att ca 120 miljoner kronor återstår av de reformmedel som företaget tilldelats genom riksdagens beslut beträffande programföretagens ekonomiska förutsättningar för avtalsperioden (prop. 1991/92:140, bet. 1991/92:KrU28 s. 41, rskr. 1991/92:329). SVT kommer -- uppges det -- att använda reformmedlen bl.a. för att öka produktionen av och kvaliteten på svenska program, i synnerhet den s.k. gestaltande produktionen och för att stärka programutbudet för barn och ungdom. Motiven för en höjning av den gestaltande produktionen och produktionen för barn och ungdom har ytterligare förstärkts, anför SVT. De kommersiella kanaler som i dag sänder på svenska har i princip valt bort opera, balett, invandrarprogram, seriös teater och kvalitativa barn- och ungdomsprogram. Samtidigt har utbudet av utländsk fiktion flerdubblats. Inom programområdena dramatik, musik, barn och ungdom blir en fortsatt stor produktion av program på svenska helt avgörande för att möta satelliternas och de kommersiella TV-företagens i första hand i utlandet inköpta programutbud, anför SVT.
Utskottet erinrar om att det ankommer på programföretagen att själva avgöra hur resurserna skall fördelas mellan olika programtyper. Det anförda visar emellertid -- anser utskottet -- att motionsyrkandet i allt väsentligt redan är tillgodosett. Utskottet vill tillägga att program av hög kvalitet -- det må gälla barnprogram, gestaltande program eller andra program -- torde utgöra ett verksamt konkurrensmedel i förhållande till andra kanaler. Med det anförda avstyrks motion Kr205 yrkande 19.
Frågor om funktionshindrades tillgång till radio och TV behandlas i ett flertal motioner.
I tre motionsyrkanden, nämligen yrkande 1 i motion Kr231 (s) och yrkande 14 i motion So294 (c) samt i motion Kr216 (fp), erinras om att 1989 års handikapputredning i sitt slutbetänkande (SOU 1992:52) Ett samhälle för alla anfört att det genom den tekniska utvecklingen och övergången till digitala sändningar blir möjligt att sända handikappanpassade program utan att inskränka på andra sändningar. Handikapputredningen föreslår därför att det genom avtal mellan programföretagen och staten skall reserveras sändningsutrymme för denna typ av sändningar. I de tre motionerna framhålls att det är nödvändigt att regeringen i kommande avtal med såväl public service-företagen som med andra marksända kanaler beaktar handikapputredningens förslag och att SVT åläggs uppgiften att göra sitt utbud tillgängligt även för synskadade.
Ett likartat yrkande framförs av motionärerna bakom motion Kr232 (v) som också hänvisar till bl.a. Handikapputredningens betänkande (yrkande 1).
Av demokrati- och informationsskäl bör enligt motionärerna bakom motion Kr210 (s) strävan vara att inslag i TV textas i största möjliga utsträckning (yrkande 1).
Utskottet har vid flera tillfällen -- senast våren 1994 -- utförligt behandlat frågan om de avgiftsfinansierade programföretagens skyldighet att göra programmen tillgängliga för funktionshindrade. Våren 1994 anförde utskottet bl.a. följande (bet. 1993/94:KrU29 s. 9--10).
Inför den nu gällande avtalsperioden mellan staten och programföretagen anförde utskottet bl.a. att programföretagen under avtalsperioden skulle åläggas ett särskilt ansvar när det gäller program om och för funktionshindrade. Utskottet underströk bl.a. vikten av att hänsyn skulle tas även till utvecklingsstörda, vilka i många fall kan tillgodogöra sig mycket av utbudet om det utformas på ett för dem lämpligt sätt. Beträffande resurserna till programinsatser för funktionshindrade ansåg utskottet att de borde vara minst oförändrade under avtalsperioden jämfört med verksamhetsåret 1992. Vidare anförde utskottet att det samordningsansvar som åvilade moderbolaget under då gällande avtalsperiod varit värdefullt och att nödvändigheten av att en samordning kommer till stånd även under den nya avtalsperioden var uppenbar. Utskottet utgick från att programföretagen skulle åstadkomma en frivillig samordning, innebärande att de sinsemellan skulle dela upp insatserna för funktionshindrade. Slutligen uttalade utskottet att det är angeläget att vart och ett av programföretagen i sitt arbete framgent utarbetar en plan över tilltänkta insatser när det gäller handikappåtgärder. Planerna borde enligt utskottet vara rullande och presenteras i anslutning till den ekonomiska redovisning som resp. programbolag skall avge i de årliga anslagsframställningarna (bet. 1991/92:KrU28 s. 23--26).
Enligt avtalen mellan staten och programföretagen skall programföretagen ta särskild hänsyn till olika grupper av funktionshindrade. Vidare sägs att de sinsemellan får fördela ansvaret för olika slags insatser för funktionshindrade. I avtalen sägs också att programföretagens samlade resurser för program om och för funktionshindrade under ett verksamhetsår, uttryckt i fast prisläge, skall vara minst oförändrade i jämförelse med verksamhetsåret 1992. Slutligen skall resp. programföretag i enlighet med avtalen i sin anslagsframställning särskilt redovisa en flerårig plan för insatser för funktionshindrade.
De tre programföretagen har i november 1994 träffat en överenskommelse gällande programverksamheten om och för funktionshindrade. Överenskommelsen innehåller bl.a. följande.
1. Inom SVT följs den internationella utvecklingen inom området och prövas kontinuerligt nya metoder för att göra TV-programmen mer tillgängliga för funktionshindrade. Inte minst digitalteknikens möjligheter kommer att studeras. Under de senare åren har hörselhandikappades och dövas behov av insatser prioriterats. Text-TV:s satsningar har haft stor betydelse för höselhandikappade och nyhetssändningarna på teckenspråk har utökats. Under år 1995 kommer nya insatser att inriktas på i första hand synskadades behov. Därutöver kommer -- för hörselskadade och döva -- programtextning att ytterligare utökas och fler sändningar på teckenspråk att produceras.
Text-TV-utbudet utgör en viktig service för de hörselhandikappade. Programtextningen avser i första hand textning av svenska program vid den första sändningen. Text-TV svarar även, i samarbete med kanalerna, för urval och textning av svenska program i repris. Under år 1994 text-TV-textades i genomsnitt 18 timmar svenska program varje vecka. Härtill skall läggas ca tio timmar textade repriser per vecka och drygt fem timmar direktkommenterad sport. Hösten 1994 textades för första gången samtliga valprogram vid både förstasändningen och reprisen. Under år 1995 planeras en utökning av textningen med ca två timmar per vecka.
Nyhetsprogrammet på teckenspråk för döva, Nyhetstecken, kommer att utökas under år 1995 med sändningar hela året, således även under sommaren.
När det gäller synskadades tillgång till TV-programmen kan nämnas att ett projekt med syntetiskt tal skall utvärderas under år 1995. Vidare har försök gjorts med ett system för syntolkning, benämnt Audetel. En separat ljudkanal utnyttjas för en muntlig beskrivning av TV-bilden. SVT avser att under år 1995 utvärdera försöket praktiskt, tekniskt och ekonomiskt.
2. SR startade förra året ett nyhetsprogram på lätt svenska för förståndshandikappade. Vid SR pågår fortbildning i handikappfrågor för journalister. Målet är att tydliggöra handikappaspekter så att dessa naturligt integreras i all programverksamhet. I överenskommelsen uppges vidare att Talboks- och punktskriftsbiblioteket tillåts banda SR:s sändningar som innehåller uppläsningar utan att ersättning utgår till SR. Vidare framhålls att det inom SR pågår ett omfattande förändringsarbete i syfte att förbättra hörbarheten i SR:s kanaler. Den nya digitala sändningstekniken (DAB) kommer att möjliggöra hög teknisk ljudkvalitet och bl.a. eliminera brus och störningar som kan förekomma i dagens sändningar. Radio Data System (RDS) kan användas för att förbättra hörbarheten för hörselskadade, t.ex. genom att ge lyssnaren möjlighet att själv ställa in nivån mellan tal och musik.
3. UR:s egenproducerade program för vuxna textas. UR har egna sidor i Text-TV. För unga döva på mellan- och högstadiet görs serien Nu. Under år 1994 sändes Nu vet jag, en serie med syfte att träna och utveckla döva barns teckenspråk. För vuxna döva sänds under åren 1994 och 1995 serien Bra att veta, en serie i samhällskunskap. Vidare kan nämnas att kursböcker till UR:s språkkurser för vuxna i regel finns tillgängliga som talbok och på punktskrift. Inom UR görs s.k. attitydprogram om handikapp för både radio och TV. Programmen riktar sig till en allmän publik men kanske främst till personer som lever i närheten av de handikappade.
I detta sammanhang bör nämnas att regeringen nyligen -- som redovisats i det föregående -- i proposition 1994/95:170 Digitala ljudradiosändningar föreslagit att både radioföretag med public service-ansvar och andra intresserade programföretag skall kunna inleda digitala ljudradiosändningar hösten 1995. Enligt propositionen ger den digitala sändningstekniken, DAB, bättre ljudkvalitet och har större tålighet mot störningar än den nuvarande analoga sändningstekniken. Om det frekvensutrymme som i dag används för analoga sändningar i stället skulle användas för sändningar med DAB-teknik skulle ett betydligt större antal program med olika innehåll kunna sändas samtidigt än vad som är möjligt för närvarande. De tekniska begränsningarna skulle då få mindre betydelse för möjligheterna att bedriva radiosändningar.
Utskottet erinrar inledningsvis om programföretagens självständighet och om att det ankommer på dessa att inom givna ekonomiska ramar göra de prioriteringar som krävs för att uppfylla målen med verksamheten. Public service-företagen avgör således själva vad som skall sändas med beaktande av vad som stadgas i radiolagen och i avtalen med staten. Enligt avtalen mellan staten och de avgiftsfinansierade programföretagen skall -- som redovisats i det föregående -- särskild hänsyn tas till funktionshindrade.
Enligt utskottets uppfattning är de frågor som motionärerna tar upp av sådan betydelse att de självklart måste bli föremål för en grundlig beredning innan en ny avtalsperiod med programföretagen påbörjas. Den tekniska utvecklingen torde komma att innebära stora fördelar för funktionshindrade på både radio- och TV-området. Utskottet förutsätter därför att funktionshindrades behov beaktas vid de försök med digital ljudradiosändning som föreslås starta inom kort. Utvecklingen av digitala TV-sändningar ligger tidsmässigt något efter den som gäller radioområdet. Även på TV-området torde dock tekniken kunna innebära stora möjligheter för distribution av olika programtyper.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionerna Kr210 yrkande 1, Kr216, Kr231 yrkande 1, Kr232 yrkande 1 och So294 yrkande 14 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
I motion Ju809 (c) krävs åtgärder för att minska underhållningsvåldet i TV (yrkande 9). Motionärerna bakom motionen framhåller att det är angeläget att minska det underhållningsvåld som sänds på tider då barn tittar på TV. Regeringen bör söka nå gemensamma överenskommelser härom med de olika programbolagen i Sverige.
Enligt 13 § avtalet mellan staten och SVT skall SVT -- i fråga om innehållet i sändningarna -- ta hänsyn till televisionens särskilda genomslagskraft när det gäller programmens ämnen och utformning samt tiden för sändning av programmen. Med uttrycket "ljudradions och televisionens särskilda genomslagskraft" avses -- som dåvarande utbildningsministern framhöll i proposition 1990/91:149 om radio- och TV-frågor -- att medierna vänder sig till hemmen och till en stor allmän publik, där alla åldrar är företrädda, samt att programmen kan påverka lyssnare och tittare starkt. Det är därför -- anförde utbildningsministern -- naturligt att de ansvariga för sändningarna iakttar varsamhet med program som har sådan karaktär att man kan förstå att delar av publiken kommer att uppröras eller skrämmas (prop. s. 142).
Granskningsnämnden (tidigare Radionämnden), som har i uppdrag att i efterhand övervaka att avtalet följs, har på senare tid vid ett tillfälle funnit anledning att fälla SVT för brott mot 13 § (beslut 74/95). Nämnden beaktar vid sin prövning av ärenden särskilt tidpunkten för sändningen samt om förvarning om programmets karaktär har lämnats eller ej. Särskild försiktighet bör iakttas med sådana inslag på tider då barn kan förväntas ta del av programmen.
Våldsskildringsrådet har bl.a. i uppdrag att samordna statliga myndigheters åtgärder mot skadliga verkningar av våldsskildringar i rörliga bilder. Rådet följer utbudet av våldsskildringar i de rörliga bildmedierna och de förändringar som där kan iakttas. I sin skriftserie har rådet låtit publicera rapporten Våldsskildringar i TV-nyheter av docenten Birgitta Höijer vid Institutionen för journalistik, kommunikation och medier vid Stockholms universitet. Enligt Höijer visas successivt alltmer våld i TV-nyheterna. Våldets konsekvenser har börjat visas i närbilder. Vidare görs vissa inslag som s.k. action-filmer. Redaktionerna gör egna rekonstruktioner av våldshändelser när bilder saknas.
Under hösten 1994 remitterade Våldsskildringsrådet nämnda skrift till TV-företagen i landet och bad om synpunkter på den. Rådet bad samtidigt om synpunkter på frågan om det övergripande ansvaret för programverksamheten, vilka uttryck det tagit sig med tanke på det totala utbudet av våldsskildringar i kanalerna och effekten därav.
I sitt svar till Våldsskildringsrådet påpekar SVT att Granskningsnämndens praxis -- som redovisats i det föregående -- utgör en av grundvalarna för SVT:s hållning till våldsinslag. Vidare framhålls det självklara i att SVT som ett public service-företag har ett särskilt ansvar för sin publik. SVT strävar efter att upprätthålla en intern policy som utformats genom återkommande diskussioner på redaktioner, inom kanalledningarna och vid särskilda seminarier för producenter och progamansvariga chefer. Inom EBU, den europeiska radiounionen, har gemensamma riktlinjer antagits för hur medlemsföretagen bör förhålla sig till våldsskildringar i TV-programmen.
Utskottet som våren 1994 behandlade en motion med likartat syfte som den nu aktuella anförde bl.a. följande.
Självfallet är det angeläget att ansvariga för sändningarna iakttar varsamhet med program som kan skrämma eller eljest ha skadlig inverkan på publiken. Samtidigt är det viktigt att erinra om att det kan finnas fog för att våldsinslag visas, främst i program av nyhets- och samhällskaraktär. Utskottet utgår från att programföretagen vinnlägger sig om att -- då det gäller att sända program med våldsinslag -- beakta vilken betydelse sändningstiden har för publikens ålderssammansättning och till nödvändigheten av att i vissa fall informera om att sådana inslag ingår i programmet.
Utskottet, som alltjämt intar samma ståndpunkt, utgår från att frågan om mediets genomslagskraft kommer att beaktas i anslutning till beredningen inför en ny avtalsperiod. Utskottet är -- med hänsyn till programbolagets självständighet och de regler som styr verksamheten -- inte berett att tillstyrka motion Ju809 yrkande 9.
Utskottet vill tillägga att regeringen avser att inom kort publicera en skrift över de samlade åtgärder som vidtagits av regering och myndigheter mot våldet i samhället. Vidare kommer en Unesco-konferens om våldet i medierna att äga rum i Lund hösten 1995.
I motion Kr264 (kds) föreslås att folkrörelserna skall ges möjlighet att bedriva idéburen programverksamhet i radio- och TV-sändningar. Med hjälp av SVT bör folkrörelserna ges möjlighet att själva utforma sändningar till en sorts allemans-TV (yrkande 11).
Under 1970- och 1980-talet förekom en programform, benämnd allemansradio, inom Sveriges Lokalradio AB (ett av programföretagen inom den dåvarande Sveriges Radio-koncernen). Enskilda personer fick med hjälp av personal vid resp. lokalradiostation självständigt utforma radioprogram.
Med närradio avses en radiosändning med begränsad räckvidd av ljudradioprogram till allmänheten. Närradion, som introducerades år 1979, är framför allt de lokala ideella föreningarnas radio och är tänkt som språkrör för dessa.
Sedan den 1 april 1993 tillåts s.k. privat lokalradio, dvs. privata reklamfinansierade ljudradiosändningar. Hittills har ett 80-tal lokalradiotillstånd fördelats efter auktion. Bakom några av lokalradiostationerna återfinns idrottsklubbar, konsumentföreningar och ett studieförbund.
Från mitten av 1980-talet tillåts radio- och TV-sändningar via kabel. Kabelnätsägare vars kabelnät når fler än 100 bostäder har enligt lagen (1991:2027) om kabelsändningar till allmänheten skyldighet att kostnadsfritt tillhandahålla en kanal för egensändningar av televisionsprogram från lokala kabelsändarföretag. Ett lokalt kabelsändarföretag skall enligt samma lag vara en sådan svensk juridisk person som har bildats för att bedriva lokala kabelsändningar och som kan antas låta olika intressen och meningsriktningar komma till tals i sin verksamhet. Ett lokalt kabelsändarföretag skall i sin sändningsverksamhet sträva efter vidaste möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet. Bland de lokala kabelsändarföretagen märks lokal-TV-företag av skiftande sammansättning, t.ex. föreningar/organisationer, institutioner, företag, tidningar och kommuner/landsting.
Avtalen mellan staten och de tre public service-företagen stadgar att företagen skall bedriva sin verksamhet självständigt i förhållande till staten, olika intresseorganisationer och andra maktgrupper i samhället.
Utskottet konstaterar att utvecklingen på medieområdet har underlättat möjligheterna för bl.a. folkrörelserna att göra sig hörda i radio och TV genom närradion, den privata lokalradion och kabel-TV. Den snabba tekniska utvecklingen på radio- och TV-området med bl.a. digitaliseringen kommer -- som berörts i det föregående -- att leda till att sändningsmöjligheterna kommer att vara ännu fler inom överskådlig framtid.
Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet motion Kr264 yrkande 11.
Särskilda frågor
I detta avsnitt behandlar utskottet motioner som behandlar frågor om satellitsändning av SVT:s program och om TV-avgiften som fordringstyp.
I motion Kr243 (fp) föreslås att SVT skall ges ekonomiska möjligheter att redan under innevarande år förhyra satellitkapacitet i syfte att erbjuda bättre service till de svenska hushåll som i dag har dåliga mottagningsförhållanden. Även utlandssvenskar skulle kunna ta del av SVT:s kanaler efter det att vissa upphovsrättsliga frågor lösts. Om den i propositionen föreslagna besparingen på public service-företagen inte görs bör utrymme finnas i rundradiofonden för att redan innevarande år förhyra satellitkapacitet, anför motionären.
SVT skall enligt avtalet med staten sända TV-program i två rikstäckande kanaler. Med rikstäckning avses att minst 99,8 % av den fast bosatta befolkningen i landet kan nås av sändningarna (5 §).
Sändarnäten för radio och TV är uppbyggda av 54 stora stationer. Eftersom terrängen i landet delvis är kuperad har storstationerna kompletterats med över 600 små stationer, s.k. slavstationer, som tar emot och återutsänder programmen lokalt.
Det är möjligt att ersätta det nuvarande marknätet med satellitsändningar. För detta krävs emellertid att samtliga hushåll har egna parabolantenner eller är anslutna till kabelnät som är försedda med parabolantenner. En annan möjlighet är att SVT -- liksom TV 4 -- kan utnyttja en kombination av satellitöverföring och markbunden överföring.
Frågan om den geografiska täckningen berörs i Grönboken, vari framhålls att slavsändarna drar höga kostnader och tar i anspråk frekvensutrymme som skulle kunna användas för nya radio- eller TV-sändningar. Ett billigare och mer frekvenssnålt alternativ till slavsändare -- i varje fall för televisionen -- skulle kunna vara att hushåll i glesbygd tog emot programmen från satellit, anförs det.
Enligt utskottets uppfattning är det naturligt att de fördelar och nackdelar som kan finnas med satellitsändning övervägs i anslutning till att ett nytt avtal med public service-företagen bereds. I anslutning härtill bör även hänsyn tas till ekonomiska faktorer och till möjligheten att uppnå rikstäckning. Likaså bör de problem av upphovsrättslig natur som nämns i motionen övervägas liksom möjligheten att ta emot SVT:s program utomlands, främst i Europa. Enligt utskottets uppfattning erfordrar motionen inte någon riksdagens åtgärd. Motionen avstyrks således.
I motion Kr203 (fp) behandlas frågan om TV-avgiften som fordringstyp. Motionären ifrågasätter att TV-avgiften jämställs med en skatt och att RIKAB:s fordran när det gäller obetalda TV-avgifter handläggs som allmänt mål vid kronofogdemyndigheten. I motionen föreslås att reglerna för indrivning av oguldna TV-avgifter skall ändras på en rad punkter så att TV-avgiften i indrivningssammanhang behandlas som övriga fordringar. Ett avgiftsärende bör således behandlas som enskilt mål och inte som allmänt mål.
Utskottet har inhämtat att en skrivelse från Svenska inkassoföreningen av innehåll som i stort sett överensstämmer med det förslag som finns i motionen har inkommit till regeringen. Den fråga som motionären tar upp är således föremål för regeringens överväganden. Enligt utskottets uppfattning bör resultatet av regeringens beredning av frågan inte föregripas. Motionen avstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande en beredning inför en ny avtalsperiod
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:K403 yrkande 4, 1994/95:K417 yrkande 2 och 1994/95:Kr267 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. beträffande utförsäljning av TV 2, P3 och P4
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:K403 yrkande 3 och 1994/95:N298 yrkande 9, res. 1 (m)
3. beträffande besparingskrav på de avgiftsfinansierade radio- och TV-företagen Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB samt Sveriges Radios utlandsprogramverksamhet
att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:K417 yrkande 3, 1994/95:K418 yrkande 3 i denna del och 1994/95:Kr205 yrkande 16 i denna del godkänner regeringens förslag, res. 2 (v, mp) res. 3 (c) res. 4 (fp)
4. beträffande medelsberäkningen för kalenderåren 1995 och 1996 för den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamhet som bedrivs av Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB samt Sveriges Radios utlandsprogramverksamhet
att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Kr205 yrkande 16 i denna del, 1994/95:K417 yrkande 4 och 1994/95:K418 yrkande 3 i denna del godkänner regeringens förslag, res. 5 (v, mp) res. 6 (c) res. 7 (fp)
5. beträffande fördelningen av besparingarna
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr264 yrkande 12,
6. beträffande ändring i lagen om koncessionsavgift på televisionens område
att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:K417 yrkande 5 och 1994/95:Kr244 antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens område med den ändringen att tidpunkten för ikraftträdandet bestäms till den 1 januari 1996, res. 8 (c)
7. beträffande ändring i lagen om TV-avgift
att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:K417 yrkande 6 och 1994/95:Kr265 yrkande 16 antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift, res. 9 (m) res. 10 (c) res. 11 (v)
8. beträffande nyhetsredaktionerna vid Sveriges Television
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr205 yrkandena 17 och 18,
9. beträffande Sveriges Televisions distriktsproduktion och sändningarna av distriktsproducerade program, m.m.
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, res. 12 (m, c, fp, v, kds)
10. beträffande en satsning på novellfilm
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr205 yrkandena 14 och 15,
11. beträffande en ökning av Sveriges Televisions produktion av dramatik och barnprogram
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr205 yrkande 19,
12. beträffande funktionshindrades tillgång till radio och TV
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:So294 yrkande 14, 1994/95:Kr210 yrkande 1, 1994/95:Kr216, 1994/95:Kr231 yrkande 1 och 1994/95:Kr232 yrkande 1,
13. beträffande åtgärder för att minska underhållningsvåldet i TV
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ju809 yrkande 9,
14. beträffande möjligheten att bedriva idéburen programverksamhet i radio- och TV-sändningar
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr264 yrkande 11,
15. beträffande förhyrning av satellitkapacitet
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr243,
16. beträffande TV-avgiften som fordringstyp
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr203.
Utskottet hemställer att ärendet avgörs efter endast en bordläggning.
Stockholm den 4 maj 1995
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Berit Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Leo Persson (s), Stig Bertilsson (m), Marianne Andersson (c), Björn Kaaling (s), Lennart Fridén (m), Carl-Johan Wilson (fp), Monica Widnemark (s), Charlotta L Bjälkebring (v), Agneta Ringman (s), Jan Backman (m), Ewa Larsson (mp), Fanny Rizell (kds), Nils-Erik Söderqvist (s) och Gunnar Hökmark (m).
Reservationer
1. Utförsäljning av TV 2, P3 och P4 (mom. 2)
Stig Bertilsson, Lennart Fridén, Jan Backman och Gunnar Hökmark (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Utskottet behandlade" och slutar med "motionsyrkandena avstyrks" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottet bör riksdagen ge regeringen i uppdrag att genomföra en privatisering av TV 2, P3, och P4 i enlighet med vad som anförs i motionerna K403 yrkande 3 och N298 yrkande 9. En sådan privatisering som där föreslås motverkar en för mediafriheten och mångfalden skadlig dominans och underlättar för en öppen konkurrens samtidigt som den ger väsentligt bättre förutsättningar för kvaliteten inom den licensfinansierade radion och televisionen.
Det är naturligt att en privatisering genomförs i den nya mediamiljö som uppkommit genom etableringsfrihet, konkurrens och mångfald. Det behöver då inte ankomma på public service-verksamheten att inom sig stå för den mångfald och bredd som finns genom andra kanaler. I stället blir det viktigare att koncentrera sig på kvalitet och att ge publiken ett programutbud att välja på som den annars inte får.
Den av utskottet i det föregående förordade beredningen bör i sitt arbete utgå från de krav som ställs på public service-verksamheten då kraven på kvalitet ställs före dominans över publiken och då verksamheten koncentreras till färre men resursmässigt starkare kanaler.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande utförsäljning av TV 2, P3 och P4
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:K403 yrkande 3 och 1994/95:N298 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Besparingskrav på de avgiftsfinansierade radio- och TV-företagen Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB samt Sveriges Radios utlandsprogramverksamhet (mom. 3)
Charlotta L Bjälkebring (v) och Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Utskottets överväganden" och på s. 12 slutar med "motsvarande del" bort ha följande lydelse:
Verksamheten vid de tre programföretagen SVT, SR och UR finansieras med mottagaravgifter och belastar således inte statsbudgeten. Enligt utskottets uppfattning är det därför felaktigt att -- som regeringen gör -- i besparingshänseende likställa public service-verksamheten med statlig verksamhet. Vidare anser utskottet att den föreslagna besparingen på ett orimligt sätt skulle försvåra och bakbinda programföretagens verksamhet. Etermedia är den kanske viktigaste kulturbäraren. Televisionen sprider nyheter, kultur och underhållning direkt i hemmen med såväl bild som ljud. För många utgör detta den enda kontakten med ett kulturellt utbud. För andra är radion och TV:n den viktigaste länken till alla former av kultur. Utskottet anser därför att nedskärningar inte bör göras av medelstilldelningen till de tre programföretagen SVT, SR och UR. Utskottets ställningstagande innebär att riksdagen med bifall till motionerna Kr205 yrkande 16 (delvis), med anledning av motion K417 yrkande 3 och med avslag på regeringens förslag och motion K418 yrkande 3 (delvis) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande besparingskrav på de avgiftsfinansierade radio- och TV-företagen Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB samt Sveriges Radios utlandsprogramverksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr205 yrkande 16 i denna del, med anledning av motion 1994/95:K417 yrkande 3 och med avslag på regeringens förslag och motion 1994/95:K418 yrkande 3 i denna del ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Besparingskrav på de avgiftsfinansierade radio- och TV-företagen Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB samt Sveriges Radios utlandsprogramverksamhet (mom. 3)
Marianne Andersson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Utskottets överväganden" och på s. 12 slutar med "motsvarande del" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör -- i enlighet med vad som uttrycks i yrkande 3 i motion K417 (c) -- grundläggande konkurrens- och programpåverkande besparingar inte genomföras utan en samlad bedömning av konsekvenserna för public service-verksamheten. Eftersom konkurrensen med kommersiellt finansierade media har avgörande betydelse för allmänradion och allmän-TV bör inga avgörande förändringar av de ekonomiska villkoren genomföras utan att konsekvenserna för berörda företag och mediemarknaden i stort redovisas. Det kan -- enligt utskottets uppfattning -- inte vara rimligt att medieföretag i allmänhetens tjänst skall ha osäkrare och mer oförutsägbara arbetsförutsättningar än övriga medieföretag. En samlad bedömning bör göras inom den av utskottet i det föregående förordade beredningen. Regeringen bör därefter återkomma till riksdagen i frågan.
Utskottets ställningstagande innebär att riksdagen med bifall till motion K417 yrkande 3, med anledning av motion Kr205 yrkande 16 (delvis) och med avslag på regeringens förslag och motion K418 yrkande 3 (delvis) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande besparingskrav på de avgiftsfinansierade radio- och TV-företagen Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB samt Sveriges Radios utlandsprogramverksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:K417 yrkande 3, med anledning av motion 1994/95:Kr205 yrkande 16 i denna del och med avslag på regeringens förslag och motion 1994/95:K418 yrkande 3 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Besparingskrav på de avgiftsfinansierade radio- och TV-företagen Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB samt Sveriges Radios utlandsprogramverksamhet (mom. 3)
Carl-Johan Wilson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Utskottets överväganden" och på s. 12 slutar med "motsvarande del" bort ha följande lydelse:
Utskottets överväganden har lett till slutsatsen att det inom programföretagen bör finnas utrymme för ytterligare rationalisering och effektivisering av verksamheten. Att så är fallet vinner stöd av uppgifter som lämnats av public service-företagen. Enligt utskottets mening kan emellertid en besparing av den storleksordning som regeringen föreslagit resultera i en sådan åderlåtning av programföretagens resurser att det medför såväl en minskning av omfattningen av och variationsrikedomen i programutbudet som en försämring av programmens kvalitet. Utskottet har därför stannat för att föreslå riksdagen en besparing som för andra halvåret 1995 och för kalenderåret 1996 är endast hälften så stor som den av regeringen föreslagna. För de två resterande kalenderåren, 1997 och 1998, accepterar utskottet regeringens sparkrav. Utskottet vill dock tillägga att frågan om besparingskraven för de två sistnämnda kalenderåren kan komma att aktualiseras på nytt om programföretagen skulle få svårigheter att hävda kvalitetskraven.
Det anförda innebär att utskottet med bifall till motion K418 yrkande 3 (delvis), med anledning av regeringens förslag och med avslag på motionerna K417 yrkande 3 och Kr205 yrkande 16 (delvis) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande besparingskrav på de avgiftsfinansierade radio- och TV-företagen Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB samt Sveriges Radios utlandsprogramverksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:K418 yrkande 3 i denna del, med anledning av regeringens förslag och med avslag på motionerna 1994/95:K417 yrkande 3 och 1994/95:Kr205 yrkande 16 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Medelsberäkningen för kalenderåren 1995 och 1996 för den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamhet som bedrivs av Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB samt Sveriges Radios utlandsprogramverksamhet (mom. 4)
Charlotta L Bjälkebring (v) och Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "I linje" och slutar med "del avstyrks" bort ha följande lydelse:
I linje med utskottets ställningstagande i det föregående (res. 2) bör således inte någon besparing tas ut för tiden den 1 juli 1995--den 31 december 1996. Det anförda innebär att riksdagen med bifall till motion Kr205 yrkande 16 i denna del, med anledning av motion K417 yrkande 4 och med avslag på regeringens förslag och motion K418 yrkande 4 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande medelsberäkningen för kalenderåren 1995 och 1996 för den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamhet som bedrivs av Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB samt Sveriges Radios utlandsprogramverksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr205 yrkande 16 i denna del, med anledning av motion 1994/95:K417 yrkande 4 och med avslag på regeringens förslag och motion 1994/95:K418 yrkande 3 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Medelsberäkningen för kalenderåren 1995 och 1996 för den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamhet som bedrivs av Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB samt Sveriges Radios utlandsprogramverksamhet (mom. 4)
Marianne Andersson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "I linje" och slutar med "del avstyrks" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning bör -- i likhet med vad som anförts i motion K417 (c) -- de ekonomiska villkoren för programföretagen övervägas i den beredning som utskottet i det föregående förordat skall tillsättas. Regeringen bör därefter återkomma till riksdagen i frågan. Utskottet anser mot den bakgrunden att en besparing inte bör tas ut för andra halvåret 1995 och för kalenderåret 1996. Det anförda innebär att utskottet med bifall till motion K417 yrkande 4, med anledning av motion Kr205 yrkande 16 i denna del och med avslag på regeringens förslag och motion K418 yrkande 3 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande medelsberäkningen för kalenderåren 1995 och 1996 för den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamhet som bedrivs av Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB samt Sveriges Radios utlandsprogramverksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:K417 yrkande 4, med anledning av motion 1994/95:Kr205 yrkande 16 i denna del och med avslag på regeringens förslag och motion 1994/95:K418 yrkande 3 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Medelsberäkningen för kalenderåren 1995 och 1996 för den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamhet som bedrivs av Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB samt Sveriges Radios utlandsprogramverksamhet (mom. 4)
Carl-Johan Wilson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "I linje" och slutar med "del avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående (res. 4) förordat en mindre besparing på public service-verksamheten än den som regeringen föreslagit. I överensstämmelse därmed föreslår utskottet att besparingen för den tid som återstår av avtalsperioden, nämligen andra halvåret 1995 och kalenderåret 1996, skall vara hälften så stor som den av regeringen föreslagna besparingen.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion K418 yrkande 3 (delvis), med anledning av regeringens förslag och med avslag på motionerna K417 yrkande 4 och Kr205 yrkande 16 (delvis) som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande medelsberäkningen för kalenderåren 1995 och 1996 för den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamhet som bedrivs av Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB samt Sveriges Radios utlandsprogramverksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:K418 yrkande 3 i denna del, med anledning av regeringens förslag och med avslag på motionerna 1994/95:K417 yrkande 4 och 1994/95:Kr205 yrkande 16 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Ändring i lagen om koncessionsavgift på televisionens område (mom. 6)
Marianne Andersson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Som en konsekvens" och slutar med "yrkande 5 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Som anförts i det föregående bör den beredning, som utskottet i det föregående föreslagit skall tillsättas, bl.a. ta ställning till ekonomiska förutsättningar för de tre programföretagen. I det sammanhanget är det naturligt att även diskutera frågor som rör TV 4:s koncessionsavgift. I likhet med motionärerna bakom yrkande 5 i motion K417 (c) anser utskottet att riksdagen bör avslå regeringens förslag att överföra koncessionsavgiften till statskassan.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande ändring i lagen om koncessionsavgift på televisionens område
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:K417 yrkande 5 och 1994/95:Kr244 avslår regeringens förslag,
9. Ändring i lagen om TV-avgift (mom. 7)
Stig Bertilsson, Lennart Fridén, Jan Backman och Gunnar Hökmark (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Utskottet gör" och slutar med "yrkande 6" bort ha följande lydelse:
Utskottet erinrar om att TV-avgiften har höjts vid ett flertal tillfällen under senare år. Enligt utskottets uppfattning är det inte rimligt att belasta avgiftsbetalarna med ytterligare höjningar. Utskottets beräkningar visar att även om TV-avgiften inte höjs kommer rundradiokontot att visa ett positivt saldo vid utgången av år 1996. Utskottet anser således att regeringens förslag skall avslås av riksdagen.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande ändring i lagen om TV-avgift
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:K417 yrkande 6 avslår regeringens förslag och motion 1994/95:Kr265 yrkande 16,
10. Ändring i lagen om TV-avgift (mom. 7)
Marianne Andersson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Utskottet gör" och slutar med "yrkande 6" bort ha följande lydelse:
Den av utskottet i det föregående förordade beredningen om public service-verksamhetens framtid och de tre programföretagens ekonomiska och organisatoriska förutsättningar bör även långsiktigt bedöma frågan om TV-avgiftens storlek. Utskottets beräkningar visar att även om TV-avgiften inte höjs kommer rundradiokontot -- bl.a. på grund av den ingående koncessionsavgiften från TV 4 -- att visa ett betydande överskott vid utgången av år 1996. Utskottet anser mot den bakgrunden -- i likhet med motionärerna bakom yrkande 6 i motion K417 (c) -- att TV-avgiften inte skall ändras nu. Det anförda innebär att regeringens förslag och motion Kr265 yrkande 16 avstyrks av utskottet.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande ändring i lagen om TV-avgift
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:K417 yrkande 6 avslår regeringens förslag och motion 1994/95:Kr265 yrkande 16,
11. Ändring i lagen om TV-avgift (mom. 7)
Charlotta L Bjälkebring (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Utskottet gör" och slutar med "yrkande 6" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående tillstyrkt att TV 4:s koncessionsavgift från den 1 januari 1996 skall tillföras statskassan i stället för rundradiokontot. I syfte att uppväga denna minskning av rundradiokontot bör TV-avgiften höjas mer än vad regeringen föreslagit. Utskottet förordar därför -- i enlighet med förslaget i yrkande 16 i motion Kr265 (v) -- en ökning med 10 kronor per kvartal från den 1 juli 1995 samt ytterligare en höjning om 10 kronor per kvartal från den 1 januari 1996.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande ändring i lagen om TV-avgift
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr265 yrkande 16, och med avslag på motion 1994/95:K417 yrkande 6 antar regeringens förslag till lag om ändring i 7 § lagen (1989:41) om TV-avgift med den ändringen att paragrafen erhåller i bilaga 2 såsom Reservantens förslag betecknade lydelse,
12. Sveriges Televisions distriktsproduktion och sändningarna av distriktsproducerade program, m.m. (mom. 9)
Stig Bertilsson (m), Marianne Andersson (c), Lennart Fridén (m), Carl-Johan Wilson (fp), Charlotta L Bjälkebring (v), Jan Backman (m), Fanny Rizell (kds) och Gunnar Hökmark (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "distriktsproducerade program, m.m." bort ha följande lydelse:
SVT aktualiserar i sin skrivelse frågan om en långtgående omorganisation av företaget, som bl.a. skulle få till följd att nuvarande kanalstruktur slopas. Gällande avtal mellan staten och SVT löper ut om drygt ett och ett halvt år, dvs. den 31 december 1996. Utskottet har i det föregående förordat att en parlamentarisk beredning med företrädare för samtliga riksdagspartier skall ges möjlighet att utan dröjsmål påbörja arbetet med att bl.a. överväga public service-verksamhetens ekonomiska och organisatoriska förutsättningar m.m. inför en kommande avtalsperiod. Enligt utskottets uppfattning bör konsekvenserna av sådana stora strukturförändringar som SVT föreslår inom public service-företagen grundligt analyseras inom ramen för den nämnda beredningens arbete. Beredningens arbete bör självfallet inte föregripas. Utskottet är därför inte berett att föreslå att riksdagen tar ett initiativ till en ändring av avtalet mellan staten och SVT.
dels att utskottets hemställan under 9 bort utgå,
Särskilda yttranden
1. Sveriges Televisions distriktsproduktion och sändningarna av distriktsproducerade program, m.m. (mom. 9)
Marianne Andersson (c) anför:
Mer än 50 % av allmänproduktionen i Sveriges Televisions rikssändningar produceras redan nu utanför Stockholm. Jag förutsätter att denna nivå kommer att bibehållas under innevarande period utan ändring av nuvarande avtalstext.
2. Sveriges Televisions distriktsproduktion och sändningarna av distriktsproducerade program, m.m. (mom. 9)
Charlotta L Bjälkebring (v) anför:
I likhet med utskottet anser jag att minst 50 % av allmänproduktionen i SVT:s sändningar skall produceras utanför Stockholm, att distriktens roll skall stärkas och att distrikten skall ges större möjlighet än hittills att påverka företagsledningsfrågor. Trots denna min uppfattning anser jag -- i överensstämmelse med vad som anförs i reservation 12 -- att det är oklokt att under löpande avtalsperiod ändra i gällande avtal mellan staten och SVT och att som skäl härför ange en minskad medelstilldelning från rundradiokonotot. Det hade enligt min mening varit klokare att vänta med att ändra avtalet och i stället invänta resultatet av den parlamentariska beredningens arbete. Först därefter -- när frågan ingående prövats -- kan riksdagen ta ställning till omfattningen av medelstilldelningen till public service-företagen i förhållande till de uppdrag som skall gälla enligt de nya avtalen.
3. Åtgärder för att minska underhållningsvåldet i TV (mom. 13)
Marianne Andersson (c) anför:
Som framgår av Centerns motion 1994/95:Ju809 har det genom olika undersökningar påvisats att våldsutbudet i medierna ökat. Vi menar att det är uppenbart att barn tagit efter det våld de sett på TV. Det är därför viktigt att våldsutbudet begränsas i medierna och att vi klarar ut vilka etiska principer som skall gälla. Ett förebyggande arbete handlar inte minst om attitydfrågor.
Jag utgår självfallet från att regeringen genom sina myndigheter och andra organ såsom Våldsskildringsrådet vidtar åtgärder i syfte att åstadkomma en bred opinion mot våldet i medierna och i samhället i stort.
4. Åtgärder för att minska underhållningsvåldet i TV (mom. 13)
Charlotta L Bjälkebring (v) anför:
Vänsterpartiet anser att Våldsskildringsrådets uppgifter att bekämpa otillåtna våldsskildringar, utvärdera samhällets insatser, stödja organisationer och grupper som engagerar sig i frågorna m.m. är synnerligen viktiga. Det är angeläget att rådets insatser får bästa tänkbara effekt på den allmänna opinionen i kampen mot skadliga våldsskildringar. Vi utgår därför från att regeringen vidtar åtgärder för att göra rådets verksamhet mer synlig.
5. Möjligheten att bedriva idéburen programverksamhet i radio- och TV-sändningar (mom. 14)
Charlotta L Bjälkebring (v) och Fanny Rizell (kds) anför:
Vi konstaterar att den digitala tekniken bl.a. innebär att möjligheter kommer att skapas för att sända flera program samtidigt utan att frekvensutrymmet för den skull behöver ökas. Vidare kan en fjärde markbunden TV-kanal, M 4, komma att tas i bruk i Sverige inom överskådlig framtid. Vi anser att det är naturligt att möjligheten för folkrörelserna att sända program i radio och TV övervägs i anslutning till att den nya tekniken och M 4 tas i bruk.
I propositionen framlagda lagförslag
Förslag till Lag om ändring i lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens område
Bilaga 1
Förslag till Lag om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift Bilaga 1
I reservation 11 framlagt lagförslag
Förslag till Lag om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift Bilaga 2 Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1989:41) om TV-avgift skall ha följande lydelse
Regeringens förslag Reservantens förslag
7 §1
TV-avgiften är 1 476 kronor TV-avgiften är 1 520 kronor för ett år. Den skall för ett år. Den skall betalas i fyra poster om 369 betalas i fyra poster om 380 kronor. kronor.
Varje post avser en avgiftsperiod om tre månader och skall betalas senast sista vardagen före avgiftsperiodens början.
För innehav av TV-mottagare under tiden före den första avgiftsperioden skall avgiften betalas med så stort belopp i förhållande till årsavgiften som motsvarar innehavstiden. Beloppet avrundas nedåt till jämnt antal kronor.
Denna lag träder i kraft Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. den 1 juli 1995.
Vid vart och ett av de två
närmaste
betalningstillfällena
därefter skall dock avgift
betalas med ett belopp som
är tio kronor lägre
än vad som följer av 7
och 23 §§.
1 Senaste lydelse 1993:827.
Bilaga 3
Rundradiokontot 1996 vid bifall till regeringens förslag, dvs. höjd TV-avgift med 36 kr/år till 1 476 kr/år, koncessionsavgift från TV 4 till statsbudgeten och besparing på programföretagen i enlighet med regeringens förslag (beräkningar gjorda inom Kulturdepartementet)
Bilaga 4
Inkomster (mkr) Utgifter (mkr)
Ingående balans 226,0 Programföretagen, prognos (prisläge 1996) 5272,6 TV-avgifter (3 341 000 betalare Radio Sweden 40,0 x 1476 kr =) 4931,3 Granskningsnämnden 5,1 ca Koncessionsavgift från ______ TV 4 - 5317,7
Teracom, överföring 240,0 Utgående balans 129,6
" , direktav- kastningskrav 5,0
Räntor 45,0 ______ 5447,3
Om TV-avgiften inte höjs blir inkomsten 120,3 mkr lägre.
Rundradiokontot 1996 med oförändrad TV-avgift (1 440 kr/år), bibehållen koncessionsavgift från TV 4, besparing på programföretagen i enlighet med regeringens förslag (beräkningar gjorda inom Kulturdepartementet)
Inkomster (mkr) Utgifter (mkr)
Ingående balans 226,0 Programföretagen, prognos (prisläge 1996) 5272,6 TV-avgifter (3 341 000 betalare Radio Sweden 40,0 x 1440 kr = ) 4811,0 Granskningsnämnden 5,1 ca Koncessionsavgift ______ för TV 4 280,0 5317,7
Teracom, överföring 240,0 Utgående balans 289,3
" , direktav- kastningskrav 5,0
Räntor 45,0 ______ 5607,0
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Propositionen 2 Motionerna 3 Ärendets beredning 5 Vissa bakgrundsuppgifter 5 Aktuella utredningar m.m. 7 Utskottet 8 Övergripande frågor som väckts i motioner 8 Medelsberäkningen m.m. 10 Sveriges Televisions distriktsproduktion m.m. 14 Programverksamhet m.m. 16 Särskilda frågor 23 Hemställan 24 Reservationer 1. Utförsäljning av TV 2, P3 och P4 (m) 26 2. Besparingskrav på de avgiftsfinansierade radio- och TV-företagen Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB samt Sveriges Radios utlandsprogramverksamhet (v, mp) 26 3. Besparingskrav på de avgiftsfinansierade radio- och TV-företagen Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB samt Sveriges Radios utlandsprogramverksamhet (c) 27 4. Besparingskrav på de avgiftsfinansierade radio- och TV-företagen Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB samt Sveriges Radios utlandsprogramverksamhet (fp) 28 5. Medelsberäkningen för kalenderåren 1995 och 1996 för den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamhet som bedrivs av Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB samt Sveriges Radios utlandsprogramverksamhet (v, mp) 29 6. Medelsberäkningen för kalenderåren 1995 och 1996 för den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamhet som bedrivs av Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB samt Sveriges Radios utlandsprogramverksamhet (c) 30 7. Medelsberäkningen för kalenderåren 1995 och 1996 för den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamhet som bedrivs av Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB samt Sveriges Radios utlandsprogramverksamhet (fp) 30 8. Ändring av lagen om koncessionsavgift på televisionens område (c) 31 9. Ändring av lagen om TV-avgift (m) 31 10. Ändring av lagen om TV-avgift (c) 32 11. Ändring av lagen om TV-avgift (v) 32 12. Sveriges Televisions distriktsproduktion och sändningarna av distriktsproducerade program, m.m. (m, c, fp, v, kds) 33 Särskilda yttranden 1. Sveriges Televisions distriktsproduktion och sändningarna av distriktsproducerade program, m.m. (c) 33 2. Sveriges Televisions distriktsproduktion och sändningarna av distriktsproducerade program, m.m. (v) 33 3. Åtgärder för att minska underhållningsvåldet i TV (c) 34 4. Åtgärder för att minska underhållningsvåldet i TV (v) 34 5. Möjligheten att bedriva idéburen programverksamhet i radio- och TV-sändningar (v, kds) 34 Bilagor Bilaga 1 I propositionen framlagda lagförslag 35 Bilaga 2 I reservation 11 framlagt lagförslag 37 Bilaga 3 Medelstilldelningen till public service-företagen 38 Bilaga 4 Rundradiokontot 1996 39