Den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten
Betänkande 1992/93:KrU27
Kulturutskottets betänkande
1992/93:KRU27
Den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten
Innehåll
1992/93 KrU27
Sammanfattning
I betänkandet behandlas förslag som lagts fram i budgetpropositionen om den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten samt motioner som väckts i anslutning härtill.
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner att medelstilldelningen för år 1994 för Sveriges Television AB (SVT) uppgår till 2798,1 miljoner kronor, för Sveriges Radio AB (SR) 1571,5 miljoner kronor och för Sveriges Utbildningsradio (UR) 210,7 miljoner kronor, allt i enlighet med förslaget i budgetpropositionen. Motionsyrkanden om en minskad medelstilldelning för den återstående delen av avtalsperioden 1993--1996 avstyrks. Utskottet tillstyrker att Radionämnden för budgetåret 1993/94 tilldelas 4,365 miljoner kronor.
Utskottet föreslår riksdagen att anta ett i propositionen framlagt förslag till lag om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift, vilket innebär att avgiften höjs med 36 kr till 1440 kr per år fr.o.m. den 1 januari 1994. Motioner om slopande av TV-avgiften, om skyldigheten att betala TV-avgift samt om sponsring avstyrks.
Motioner avstyrks som avser ett särskilt programutbud för utvecklingsstörda, en internationell pressöversikt i riksradion, en förenklad utbildning i nationalekonomi för allmänheten i UR:s regi, ökad lokal TV-produktion, utflyttning av TV 2 till Göteborg samt radiobolagets ansvar när det gäller sjöväderrapporteringen. Avstyrkandet sker i flertalet fall med hänvisning till programföretagens självständighet.
Utskottet anser att det är angeläget att den genomsnittliga handläggningstiden vid Radionämnden kan kortas ner, vilket också är nämndens målsättning. Någon riksdagens åtgärd med anledning av ett motionsyrkande i frågan är därför inte erforderligt.
Ett yrkande med begäran om att snabbutreda en gemensam nordisk TV-kanal avstyrks med hänvisning till att frågan bereds inför ett kommande nordiskt statsministermöte.
Utskottet avstyrker två motioner om hörbarheten i vad gäller radioutsändning över Stockholmsområdet. Utskottet utgår från att SR fullgör sina åtaganden -- bl.a. i vad avser säkerhet och teknisk kvalitet på sändningarna samt service till lyssnare till program på minoritetsspråk -- i enlighet med avtalet med staten.
Till betänkandet har fogats två reservationer och ett särskilt yttrande.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1992/93:100 bilaga 12 (Kulturdepartementet) under C. Massmedier m.m., avsnittet Radio och Television
under punkten Den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten (s. 232--245) föreslagit riksdagen att
1. anta ett i propositionen framlagt förslag till lag om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift,
2. godkänna propositionens förslag till medelsberäkning för den avgiftsfinansierade verksamheten som bedrivs av Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB,
3. godkänna propositionens förslag till medelsberäkning avseende budgetåret 1993/94 för Radionämndens verksamhet.
Lagförslaget har intagits i bilaga till betänkandet.
Motionerna
1992/93:Fi211 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det önskvärda i en förenklad utbildning i nationalekonomi för allmänheten i Utbildningsradions regi.
1992/93:Kr203 av Chris Heister (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbud att sända sponsrade program i Sveriges Television och Sveriges Radio.
1992/93:Kr211 av Lotta Edholm (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att gentemot Sveriges Radio hävda kravet på god hörbarhet vad gäller P4 över Stockholmsområdet.
1992/93:Kr212 av Charlotte Cederschiöld (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avgiftsskyldigheten för TV-innehav.
1992/93:Kr224 av Kenth Skårvik och Christer Lindblom (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regelbundna program i radio och television för utvecklingsstörda.
1992/93:Kr237 av Elisabeth Fleetwood (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en internationell pressöversikt i riksradion.
1992/93:Kr242 av Anders Nilsson m.fl. (s) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökad TV-produktion i Västsverige.
1992/93:Kr270 av Rolf L Nilson m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statens ansvar för TV- och radioproduktion för utvecklingsstörda,
2. att riksdagen hos regeringen begär att regionala och lokala nyheter för utvecklingsstörda skall befrämjas på lämpligt sätt inom radio och TV.
1992/93:Kr271 av Birger Hagård (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning och förslag till finansiering i framtiden av public service-företagen inom radio och television, varvid förutsätts att den nuvarande TV-avgiften avskaffas.
1992/93:Kr304 av Jan Sandberg (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avtalet med Sveriges Radio.
1992/93:Kr305 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen till den avgiftsfinansierade verksamheten som bedrivs av Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB beslutar att upphöra med tilldelning av reformmedel för återstoden av avtalsperioden,
2. att riksdagen -- om yrkande 1 inte bifalls -- till den avgiftsfinansierade verksamheten som bedrivs av Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB beslutar återta beslut om 150 000 000 kr i anslag för reformer under budgetåret 1993/94,
3. att riksdagen beslutar att till statskassan föra de medel som frigörs vid rationaliseringar inom Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB under återstoden av avtalsperioden,
4. att riksdagen -- om yrkande 3 inte bifalls -- beslutar att till statskassan föra de 100 000 000 kr som kommer att frigöras vid rationaliseringar inom Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB under budgetåret 1993/94,
6. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att föreslå en genomgripande strukturförändring i Sveriges Radio-koncernens tre programbolag.
1992/93:Kr306 av Ingrid Näslund (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statens ansvar för TV- och radioproduktion för utvecklingsstörda.
1992/93:Kr307 av Rune Thorén och Ivar Franzén (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om flyttning av TV 2 till Göteborg samt om behovet av en ökad TV-produktion ute i distrikten.
1992/93:Kr308 av Rune Thorén och Marianne Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en gemensam nordisk TV-kanal samt dess placering i Göteborg.
1992/93:Kr309 av Maj-Lis Lööw och Anita Persson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nyhetsprogram för utvecklingsstörda.
1992/93:Kr310 av Jan-Olof Franzén och Ingvar Eriksson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Radionämnden.
1992/93:Kr315 av Sinikka Bohlin och Lahja Exner (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om radiosändningar på finska.
Utskottet
Vissa bakgrundsuppgifter
Riksdagen beslutade vid föregående riksmöte att i huvudsak godkänna de förslag som regeringen lagt fram i proposition 1991/92:140 om den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten 1993--1996 m.m. (bet. 1991/92:KrU28, rskr. 1991/92:329). Beslutet innebar bl.a. att den tidigare koncernmodellen med ett moderbolag skulle upphöra, att public service-företagen skulle bli självständiga aktiebolag, att Sveriges Riksradio AB och Sveriges Lokalradio AB skulle slås ihop till ett ljudradiobolag, benämnt Sveriges Radio AB (SR), att statens avtal med de tre programföretagen Sveriges Television AB (SVT), Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) skulle vara fyraåriga och att public service-uppdraget för programföretagen i huvudsak skulle förbli oförändrat.
Beslut av riksdagen i ärendet rörande ägandet av programföretagen har inte kunnat fullföljas. Regeringen har nyligen i proposition 1992/93:236 om ägande av den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten föreslagit att de tre företagen skall ägas av tre för ändamålet bildade stiftelser. Kulturutskottet tillstyrker i sitt samtidigt härmed avgivna betänkande 1992/93:KrU28 regeringens förslag.
Regeringen har i december 1992 ingått avtal med de tre public service-företagen om deras verksamhet under perioden den 1 januari 1993--den 31 december 1996.
Riksdagens ovan angivna beslut innebar bl.a. godkännande av regeringens förslag om de ekonomiska förutsättningarna för public service-företagen under avtalsperioden.
Medelstilldelningen skall vara samlad och inte innehålla specialdestinerade belopp. Programföretagen får inom tillgänglig ekonomisk ram göra de prioriteringar som krävs för att uppfylla de i avtalen uppställda målen.
Vidare godkände riksdagen att medelstilldelningen under perioden 1993--1996 skulle värdesäkras med utgångspunkt i ett index. Public service-företagen skulle tillsammans få en reformram om 150 miljoner kronor per år (i 1989 års prisläge) under kalenderåren 1993, 1994 och 1995. Det uppställdes ett rationaliseringskrav på public service-företagen om 100 miljoner kronor per år (i 1989 års prisläge) för kalenderåren 1993 och 1994. De medel som frigörs genom ytterligare rationaliseringar skulle få behållas för reforminsatser.
Riksdagen godkände vidare en s.k. fördelningsnyckel som innebär att tillgängliga medel fördelas med 61,09 % till SVT, 34,31 % till SR och 4,60 % till UR.
Public service-verksamheten finansieras med TV-avgiftsmedel som riksdagen anvisar från rundradiorörelsens resultatkonto (rundradiokontot). Medel för programverksamheten för utlandet anvisas dock över statsbudgeten under anslaget Radioprogramverksamhet för utlandet (tredje huvudtiteln).
Även Radionämndens verksamhet finansieras med TV-avgifter.
Sponsring får i begränsad omfattning förekomma i SVT:s och SR:s sändningar.
Betydelse för programbolagens verksamhet har -- utöver avtalen -- radiolagen (1966:755) och lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden. Av betydelse i sammanhanget är också lagen (1989:41) och förordningen (1989:46) om TV-avgift och förordningen (1988:339) med instruktion för Radionämnden.
Regeringen har meddelat public service-företagen tillstånd enligt 5 § radiolagen att under tiden den 1 januari 1993--den 31 december 1996 sända radioprogram i rundradiosändning. Som villkor för sändningsrätten gäller att de avtal som träffas mellan staten och företagen alltjämt är i kraft.
Radionämnden övervakar genom efterhandsgranskning att programföretagen iakttar bestämmelserna i radiolag och avtal.
Svensk Rundradio AB är huvudman för rundradionätet. Rundradiobolaget skall ge sändningsberättigade programföretag tillgång till sändarnätet på likvärdiga villkor. Verksamheten regleras i avtal mellan rundradiobolaget och public service-företagen.
Public service-företagen utgör tillsammans med Radionämnden den s.k. rundradiorörelsen.
Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB) ansvarar för TV-avgiftsuppbörden och avgiftskontrollen. I avtal som träffades år 1989 mellan staten och RIKAB regleras bolagets uppgifter.
Influtna avgiftsmedel placeras på räntebärande räkning, det s.k. rundradiokontot, hos Riksgäldskontoret. Utbetalningen av medlen värdesäkras med utgångspunkt i ett särskilt kompensationsindex. Staten tillhandahåller genom Riksgäldskontoret det rörelsekapital rundradiorörelsen behöver när avgiftsmedlen inte räcker till.
SVT:s ansvar för förvaltning av rundradiomedlen regleras i ett avtal som trädde i kraft den 1 januari 1993 och gäller tills vidare.
Medelsberäkningen
Inledningsvis har redovisats att riksdagen vid föregående riksmöte godkände regeringens förslag om de ekonomiska förutsättningarna för public service-företagen under avtalsperioden 1993--1996. Medelsberäkningarna under den nya perioden för den avgiftsfinansierade verksamheten vid SVT, SR och UR skulle -- liksom under tidigare avtalsperioder -- avse kalenderår och föreläggas riksdagen för godkännande inför vart och ett av de fyra kalenderåren. Regeringen framlade således vid föregående riksmöte förslag till medelsberäkning för det första året i perioden, dvs. kalenderåret 1993, vilket godkändes av riksdagen.
Förslag till medelsberäkning för år 1994 för SVT, SR och UR föreläggs riksdagen i 1993 års budgetproposition (bil. 12 s. 241--245).
Riksdagen föreslås godkänna att medelstilldelningen -- beräknad i enlighet med av riksdagen godkända grunder och i 1991 års prisläge -- till SVT för kalenderåret 1994 uppgår till 2798,1 miljoner kronor, till SR 1571,5 miljoner kronor och till UR 210,7 miljoner kronor. Fördelningen av medlen mellan företagen har gjorts i enlighet med den s.k. fördelningsnyckel som riksdagen godkände vid föregående riksmöte.
I motion Kr305 (nyd) tas upp frågor som rör de av riksdagen vid föregående riksmöte godkända principerna för tilldelning av reformmedel och för rationalisering inom public service-företagen under avtalsperioden 1993--1996. Enligt motionen bör riksdagen -- med ändring av sitt tidigare beslut -- besluta att tilldelningen av reformmedel bör upphöra för återstoden av avtalsperioden (yrkande 1). I andra hand bör riksdagen besluta att reformmedel inte skall tillföras public service-företagen under budgetåret 1993/94 (yrkande 2). Vidare bör de medel som under återstoden av avtalsperioden frigörs genom rationalisering tillföras statskassan (yrkande 3). I andra hand bör medel som frigjorts genom rationalisering under budgetåret 1993/94 tillföras statskassan (yrkande 4). Slutligen hemställs att riksdagen hos regeringen skall begära att en utredning tillsätts med uppgift att föreslå en genomgripande strukturförändring i public service-företagen (yrkande 6). Av motiveringen framgår att därmed menas en långt gående rationalisering av verksamheten, men däremot inte en förändring av strukturen med tre fristående programbolag.
Utskottet erinrar om att riksdagens beslut vid föregående riksmöte innebar att public service-företagen skulle tilldelas reformmedel med 150 miljoner kronor per år för kalenderåren 1993, 1994 och 1995. Vidare ålades företagen ett rationaliseringskrav om 100 miljoner kronor per år för kalenderåren 1993 och 1994. Den sammantagna effekten blir en höjning av nivån på medelstilldelningen med 50 miljoner kronor för kalenderåret 1993 jämfört med kalenderåret 1992, en ytterligare höjning med 50 miljoner kronor för kalenderåret 1994 och därutöver en höjning med 150 miljoner kronor för kalenderåret 1995, varefter nivån bibehålls oförändrad för kalenderåret 1996. Som utskottet redovisat i det föregående har riksdagen redan vid riksmötet 1992/93 fastställt medelstilldelningen för kalenderåret 1993. Motionskraven torde därför komma att avse tilldelningen av reformmedel kalenderåren 1994 och 1995 samt rationaliseringen kalenderåret 1994. Motionsförslagen skulle därvid resultera i en medelstilldelning för kalenderåret 1994 som ligger 100 miljoner kronor under medelstilldelningen för kalenderåret 1993. Vidare innebär förstahandsförslagen i motionen att denna nivå bibehålls oförändrad för kalenderåren 1995 och 1996.
Utskottet anser att en sådan avsevärd försämring av de ekonomiska villkoren som föreslås i motionen skulle få starkt negativa effekter på public service-företagens möjligheter att uppnå de mål för verksamheten som riksdagen uppställt och som ligger till grund för ingångna avtal för perioden. Utskottet anser att de ekonomiska förutsättningar för perioden som riksdagen godkänt vid föregående riksmöte bör ligga fast i vad avser kalenderåret 1994. I enlighet härmed bör riksdagen med avslag på motion Kr305 yrkandena 1 i denna del, 2, 3 i denna del, 4 samt 6 i denna del godkänna regeringens förslag till medelsberäkning för den avgiftsfinansierade verksamhet som bedrivs av SVT, SR och UR.
Vidare anser utskottet att riksdagen inte bör ändra sitt tidigare beslut beträffande de ekonomiska förutsättningarna för periodens två sista år, varför riksdagen bör avslå motionens yrkanden 1, 3 och 6, samtliga yrkanden i denna del.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsberäkning avseende budgetåret 1993/94 för Radionämndens verksamhet.
Finansiering m.m.
Public service-företagen finansieras huvudsakligen med medel från rundradiokontot. Sponsring förekommer i begränsad omfattning i enlighet med de principer som fastställdes vid föregående riksmöte (prop. 1991/92:140 s. 50--51, bet. 1991/92:KrU28 s. 18--19, rskr. 1991/92:329).
Regeringens förslag till höjning av TV-avgiften med 36 kr till totalt 1440 kr per år fr.o.m. den 1 januari 1994 tillstyrks. Riksdagen bör således anta det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift.
Public service-företagens radio- och TV-verksamhet bör enligt motion Kr271 (m) i framtiden finansieras via statsbudgeten, varvid det förutsätts att den nuvarande TV-avgiften slopas. En finansiering via statsbudgeten kan enligt motionärens mening leda till krav på minskad verksamhet hos public service-företagen. I stället bör privata kommersiella radiobolag tillåtas bedriva rikstäckande verksamhet. Riksdagen bör hos regeringen begära en utredning av den i motionen aktualiserade frågan om den framtida finansieringen av radio- och TV-verksamheten.
Utskottet erinrar om att frågan om skattefinansiering av radio- och TV-verksamhet behandlats vid en rad tidigare tillfällen, bl.a. i samband med behandlingen av de propositioner som lagts fram inför de tre senaste avtalsperioderna (senast i bet. 1991/92:KrU28). Utskottet hänvisar -- liksom vid tidigare tillfällen -- till de integritetsaspekter på frågan om skattefinansiering som finns och avstyrker den nu aktuella motionen Kr271.
I motion Kr203 (m) hemställs om förbud mot sponsring av public service-företagens programverksamhet. Motionären anför att det är orimligt att de avgiftsfinansierade företagen, som har en relativt säker och hög medelstilldelning, skall ha möjlighet att konkurrera med de kommersiella företagen om sponsorsmedel och därmed förorsaka dem inkomstbortfall.
Vid föregående riksmöte godkände riksdagen, i enlighet med utskottets enhälliga förslag, med viss ändring de av regeringen förordade sponsorsreglerna för SVT och SR. Utskottet uttalade i sammanhanget att det är av stor betydelse att de eventuella förändringar som görs står i samklang med den utveckling inom sponsorsområdet som sker i övriga Europa. Utskottet anser att det inte finns anledning för riksdagen att ett år efter riksdagens ställningstagande ändra sitt beslut om sponsorsregler för SVT och SR, i all synnerhet som detta skulle leda till att en omförhandling med programföretagen måste ske. Motion Kr203 bör avslås av riksdagen.
Skyldigheten att betala TV-avgift bör enligt motion Kr212 (m) inte gälla den som innehar televisionsapparat på vilken tekniska anordningar gör det omöjligt att ta emot SVT:s programsändningar.
I betänkandet 1989/90:KrU25 (s. 20 och 21) redovisade utskottet de undantag från skyldigheten att betala TV-avgift som finns i lagen (1989:41) om TV-avgift. Utskottet uttalade med anledning av ett motsvarande motionsyrkande att den avvägning som gjorts i lagen i fråga om avgiftsskyldighetens omfattning är rimlig. En plombering kan, fortsatte utskottet, i allmänhet lätt tas bort. Utskottet anser att det inte heller nu är motiverat med en sådan ändring av lagen om TV-avgift som föreslås i motionen, varför den bör avslås av riksdagen.
Programverksamheten
I flera motionsyrkanden behandlas frågor som rör programutbudet för utvecklingsstörda.
I två av motionsyrkandena, nämligen motion Kr306 (kds) och motion Kr270 (v) yrkande 1, betonas statens ansvar för TV- och radioproduktionen för utvecklingsstörda. Motionärerna bakom motion Kr309 (s) föreslår att regeringen skall få i uppdrag att på lämpligt sätt initiera nyhetsprogram för utvecklingsstörda i radio och TV. Liknande förslag framförs i yrkande 2 i motion Kr270 (v) beträffande regionala och lokala nyhetsprogram. Även motionärerna bakom motion Kr224 (fp) anser att utvecklingsstörda skall ha tillgång till nyhetsprogram i såväl radio som TV. Dessutom -- anförs det -- måste det även i övrig verksamhet finnas ett regelbundet utbud av lämpliga program.
Även i Handikapputredningens slutbetänkande (SOU 1992:52) Ett samhälle för alla (s. 221) har förslag om särskilda program för utvecklingsstörda förts fram. Betänkandet är för närvarande på remiss.
Vid föregående riksmöte behandlade utskottet utförligt frågan om program om och för funktionshindrade. I sitt av riksdagen godkända betänkande 1991/92:KrU28 anförde utskottet bl.a. att programföretagen även under den kommande avtalsperioden skulle åläggas ett särskilt ansvar när det gäller program om och för funktionshindrade (s. 25). I sammanhanget underströk utskottet vikten av att hänsyn tas även till utvecklingsstörda, vilka i många fall kan tillgodogöra sig mycket av utbudet om det utformas på ett för dem lämpligt sätt. Beträffande resurserna till programinsatser för funktionshindrade ansåg utskottet att de borde vara minst oförändrade under den kommande avtalsperioden jämfört med verksamhetsåret 1992. Vidare anförde utskottet att det samordningsansvar som åvilade moderbolaget under då gällande avtalsperiod varit värdefullt och att nödvändigheten av att en samordning kommer till stånd även under den nya avtalsperioden var uppenbar. Utskottet utgick från att programföretagen skulle åstadkomma en frivillig samordning, innebärande att de sinsemellan skulle dela upp insatserna för funktionshindrade. Slutligen uttalade utskottet att det är angeläget att vart och ett av programföretagen i sitt arbete framgent utarbetar en plan över tilltänkta insatser när det gäller handikappåtgärder. Planerna borde enligt utskottet vara rullande och presenteras i anslutning till den ekonomiska redovisning som resp. programbolag skall avge i de årliga anslagsframställningarna.
De avtal som träffats mellan staten och programföretagen grundar sig på riksdagens beslut. I avtalen stadgas bl.a. att programföretagen skall ta särskild hänsyn till olika grupper av funktionshindrade. Vidare sägs att de sinsemellan får fördela ansvaret för olika slags insatser för funktionshindrade. I avtalen sägs också att programföretagens samlade resurser för program om och för funktionshindrade under ett verksamhetsår, uttryckt i fast prisläge, skall vara minst oförändrade i jämförelse med verksamhetsåret 1992. Slutligen skall resp. programföretag i enlighet med avtalen i sin anslagsframställning särskilt redovisa en flerårig plan för insatser för funktionshindrade.
I överensstämmelse med det synsätt som kommer till uttryck i utskottets betänkande 1991/92:KrU28 har i december 1992 en överenskommelse träffats mellan de tre programföretagen gällande programverksamheten om och för funktionshindrade. Överenskommelsen innehåller huvudsakligen en beskrivning av vad som redan görs främst på teknikens område. Däremot innehåller överenskommelsen inte någon precisering av hur programföretagens insatser skall samordnas för att på bästa sätt utnyttja tillgängliga resurser.
Utskottet erinrar inledningsvis om programföretagens självständighet och konstaterar att det ankommer på dessa att inom givna ekonomiska ramar prioritera mellan olika programinslag. Skyldigheten för programföretagen att ta särskild hänsyn till funktionshindrade innebär att utvecklingsstörda i likhet med andra grupper bör få tillgång till program som riktar sig till dem, dvs. program som har ett lättförståeligt språk och innehåller möjlighet till identifikation. Utskottet har inhämtat att en programserie, Benny och Ivar, har gjorts med denna inriktning inom UR. För år 1994 planeras inom UR en ny programserie för samma målgrupp.
I detta sammanhang bör det framhållas att SR:s och SVT:s satsningar på att utveckla den tekniska kvaliteten bör kunna underlätta även utvecklingsstördas möjlighet att tillgodogöra sig programutbudet i radio och TV. Bättre ljud- och bildkvalitet är ägnat att ge såväl utvecklingsstörda som andra grupper större möjlighet att koncentrera sig på programinnehållet. I den i det föregående nämnda överenskommelsen mellan programföretagen anges att den digitala radiosändningstekniken, DAB, bl.a. möjliggör hög teknisk kvalitet och kommer att förbättra hörbarheten i SR:s kanaler. DAB kommer att eliminera brus och störningar som kan förekomma i dagens radiosändningar och medge att överföringskvaliteten från reportrar och korrespondenter blir bättre. Arbetet med att förbättra uppfattbarheten av TV-ljudet fortsätter inom SVT. Utskottet anser att det är angeläget -- inte minst med tanke på utvecklingsstörda -- att programföretagen även i fortsättningen tar till vara de tekniska möjligheter till förbättringar som finns när det gäller tillgängligheten.
Utskottet vill tillägga följande. I avtalen stadgas -- som framgår av det föregående -- att programföretagen i sina anslagsframställningar särskilt skall redovisa en flerårig plan för insatser för funktionshindrade. I dagarna har regeringen föreskrivit att programföretagen i sina anslagsframställningar för år 1995 skall redovisa planer och utfall av verksamheten i förhållande till det uppdrag och de riktlinjer som gäller bl.a. beträffande användningen av reformmedel, åtgärder med anledning av rationaliseringskraven samt insatser såväl för programutbudet i stort som för åtgärder för funktionshindrade m.fl. Enligt utskottets uppfattning torde sådana redovisningar ge programföretagen anledning att ägna särskild uppmärksamhet åt att analysera de förpliktelser som följer av avtalen i här aktuellt avseende och ange vilka insatser som kommer att göras för utvecklingsstörda och andra grupper av funktionshindrade.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Kr224, Kr270, Kr306 och Kr309.
Motionären bakom motion Kr237 (m) föreslår att en regelbundet återkommande internationell pressöversikt i riksradion införs.
Enligt avtalet med staten skall SR bl.a. meddela nyheter samt kommentera eller på annat sätt belysa händelser och skeenden och därvid ge den allsidiga information som medborgarna behöver för att vara orienterade och ta ställning i samhälls- och kulturfrågor.
Utskottet delar motionärens uppfattning att en radiosänd pressöversikt från ett urval av världens ledande tidningar skulle ha stort intresse för radiopubliken. En sådan pressöversikt görs också undantagsvis, nämligen när händelser av stor betydelse och med stort nyhetsvärde inträffat i Sverige eller utomlands. Utskottet vill emellertid erinra om att reglerna i avtalet mellan staten och SR innebär att programföretaget självständigt skall besluta om innehållet i programutbudet. Utskottet anser att motionen inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
I motion Kr304 (m) föreslås att avtalet med SR bör utformas så att radiobolagets ansvar i fråga om sjöväderrapporteringen klart framgår. Motionären anför att fritidsskeppare som regel är beroende av radions rapportering och framhåller att det är angeläget med fasta sändningstider alla dagar i veckan.
Programmet Väder med sjörapport sänds i P1 dagligen vid ett flertal tillfällen, nämligen vid fem tidpunkter på vardagar och lördagar och vid fyra tidpunkter på söndagar. Sändningtiderna är delvis desamma alla dagar i veckan (vid tre tillfällen på dagen). Utskottet har inhämtat att Radio Gotland sänder en lokal sjöväderrapport i anslutning till alla nyhetssändningar samt att förhandlingar pågår mellan Sjösäkerhetsverket och Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) om att de lokala kanalerna skall sända sjöväderrapporter sommaren 1993.
Sjöväderrapporteringen har självklart stor betydelse för såväl yrkesfiskare som fritidsskeppare. Enligt utskottets uppfattning skulle det innebära en förbättring av rapporteringen om de förhandlingar som pågår med SMHI leder fram till att sjöväderrapporter kommer att sändas i sommar i de lokala kanalerna.
I avtalet mellan staten och SR finns allmänna bestämmelser för SR:s programverksamhet. Däremot finns det inte några detaljerade föreskrifter som t.ex. reglerar sändningarna om sjöväder. Utskottet anser att det inte är motiverat att riksdagen tar initiativ till ändring eller komplettering av avtalet i här aktuellt avseende. Motion Kr304 avstyrks således.
Motionärerna bakom motion Fi211 (nyd) föreslår att en förenklad utbildning i nationalekonomi för allmänheten skall genomföras i UR:s regi (yrkande 30).
Utskottet har inhämtat att en baskurs i ekonomi i UR:s regi startar i radio och TV under hösten 1993. Kursen, benämnd Pengar Pengar -- var dags ekonomi, skall på ett enkelt sätt reda ut grundbegreppen inom hushållsekonomin, företagsekonomin, den kommunala ekonomin och Sveriges ekonomi. Vidare planerar UR för hösten 1994 dels en kurs i företagsekonomi, dels en programserie i internationell ekonomi.
Utskottet konstaterar att syftet med motionsyrkandet får anses vara tillgodosett. Motionsyrkandet avstyrks.
Ökad lokal produktion och flyttning av TV 2
Frågan om ökad lokal TV-produktion tas upp i två motionsyrkanden. Motionärerna bakom motion Kr242 (s) påtalar att produktionen av TV-program i hög utsträckning sker i Stockholm och föreslår att TV-produktionen skall öka i Västsverige (yrkande 8). I motion Kr307 (c) föreslås i här aktuell del en ökad produktion i distrikten.
Enligt avtalet mellan staten och SVT skall SVT ha en distriktsorganisation och sträva efter att den får en sådan uppbyggnad att förhållandena i olika delar av landet kan speglas. Det distriktsproducerade utbudet bör både spegla resp. områdes särprägel och egenart och på ett mer allmänt sätt bidra till mångfalden i programmen (9 §). Vidare skall minst 40 % av allmänproduktionen i SVT:s rikssändningar produceras utanför Stockholm. Sändningarna av distriktsproducerade program skall koncentreras till en kanal (12 §).
Utskottet har inhämtat följande uppgifter om den distriktsbaserade produktionens andel av allmänproduktionen för åren 1990, 1991 och 1992.
1990 1991 1992
Allmänproduktion i rikssändningar, exkl. nyheter (timmar) 2 328 1 962 2 249
Distriktens allmän- produktion i riks- sändningar, exkl. nyheter (timmar) 1 038 952 1 052
Distriktens andel av allmänproduktionen 45 % 49 % 47 %
Av sammanställningen framgår att distriktens produktion ökade med 100 timmar eller 11 % från år 1991 till år 1992. Trots den nämnda ökningen minskade under samma period distriktsproduktionens andel av den totala allmänproduktionen från 49 % till 47 %, beroende på att Kanal 1 ökat sin produktion mer än TV 2.
Utskottet anser att det är glädjande att en real ökning av distriktens produktion har skett. Enligt vad utskottet har inhämtat kommer distriktens procentandel av allmänproduktionen i rikssändningar att öka under 1993.
Utskottet konstaterar att det ankommer på SVT:s ledning att -- med utgångspunkt i gällande avtal -- fördela resurserna inom företagen och besluta om lokaliseringen av programproduktionen. Med det anförda avstyrks motion Kr242 yrkande 8 och motion Kr307 i här aktuell.
I motion Kr307 (c) föreslås även utflyttning av TV 2 till Göteborg i syfte att minska Stockholmsdominansen av TV-mediet.
Utskottet erinrar om att liknande motionsyrkanden behandlades vid föregående riksmöte. Utskottet framhöll då att en stor del av TV 2:s organisation är lokaliserad till andra platser i landet än Stockholm. Utskottet ansåg att staten inte borde ange några detaljerade riktlinjer för exempelvis var ledningsorganisationen bör vara lokaliserad. Utskottet anförde vidare att det centrala är att organisationen utformas så att förhållandena i olika delar av landet kan speglas. Utskottet framhöll även att en utflyttning av TV 2:s ledningsfunktioner skulle medföra höga omställningskostnader av engångskaraktär för etablerandet av nya programförbindelser (bet. 1991/92:KrU28 s. 36).
Utskottet är -- återigen med hänvisning till programbolagens självständiga ställning -- inte berett att tillstyrka motion Kr307 i här aktuell del.
Hörbarheten
I två motioner tas upp frågor som rör hörbarheten i vad gäller vissa program i Stockholmsområdet.
I enlighet med riksdagens beslut förra året har Riksradion och Lokalradion slagits samman till Sveriges Radio AB (SR) den 1 januari 1993. SR skall enligt avtalet med staten sända i fyra rikstäckande kanaler för ljudradio, varav en kanal även skall ha regional täckning. Riksdagens beslut förra året innebar också att utgångspunkten för avtalen med public service-företagen om programverksamheten skall vara att sändningarna skall ske med hög säkerhet och att den tekniska kvaliteten på sändningarna bör vara hög.
SR har i Stockholmsområdet valt att sända programmen via sex tillgängliga frekvenser. Detta innebär att den fördelning av de fyra kanalernas programverksamhet, som gäller i övriga landet, delvis har en annorlunda struktur i Stockholmsområdet. För två av frekvenserna används svagare sändare än för övriga fyra.
P1 och P3 har samma innehåll i Stockholmsområdet som i övriga landet.
Från P2 har man i Stockholmsområdet flyttat UR:s sändningar och rikssändningarna på minoritetsspråk. Kvar blir de rikssända P2-programmen med i huvudsak seriös musik. I övrigt sänds lokala program med seriös musik. P2 i Stockholmsområdet kallas P2 Stockholm.
P4 ersätts i Stockholmsområdet av P4 Stockholm och Radio Stockholm.
P4 Stockholm innehåller de rikssända P4-programmen (med visst undantag) samt lokala program för en något äldre lyssnarkategori, med undantag av lokala minoritetsprogram. Vidare sänds de från P2 flyttade utbildningsradioprogrammen i P4 Stockholm. P4 Stockholm sänds över en relativt svag sändare (900 W) som under året förstärkts med slavsändare.
Radio Stockholm sänder lokala program för yngre lyssnarkategorier, med undantag av lokala minoritetsprogram. I Radio Stockholm sänds även ett av de i övriga landet rikssända P4-programmen.
Slutligen finns i Stockholmsområdet Stockholm International, som innehåller utsändning av Radio Swedens utlandsprogram, de från P2 flyttade rikssända programmen på minoritetsspråk och sådana lokala program på minoritetsspråk som i övriga landet sänds i P4. Stockholm International sänds över en relativt svag sändare (900 W) utan slavsändare.
I motion Kr211 (fp) hävdas att det är en betydande skillnad i hörbarheten mellan P4 Stockholm, som sänder via en svagare sändare, och Radio Stockholm, som sänder via en stark sändare. Det medför att de rikssända P4-program, som sänds i P4 Stockholm, har sämre hörbarhet än hörbarheten för P4 i övriga landet. Lyssnare i vissa delar av Stockholmsdistriktet får därför sämre möjlighet att höra populära program som Radiosporten, Svensktoppen, Melodikrysset m.m. Frekvensfördelningen mellan de olika programmen i Stockholmsområdet bör enligt motionärens mening ses över. Motionären anser att det är mycket tveksamt om SR uppfyller den del av avtalet som avser hörbarheten, när det gäller sändningen av P4-programmen. Motionären påpekar att utbyggnaden av den privata lokalradion begränsar möjligheterna att öka styrkan på den sändare som används för P4 Stockholm eller förse den med ytterligare slavsändare. P4 Stockholm bör ha fullgod hörbarhet över hela Stockholmsområdet, också i bilar, kuperad terräng, nedre botten i stenhus m.m. Det hemställs i motionen att riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna att staten gentemot SR bör hävda kravet på god hörbarhet i Stockholmsområdet.
Ett motsvarande problem med hörbarheten i Stockholmsområdet uppmärksammas i motion Kr315 (s), nämligen beträffande Stockholm International, där samtliga program på minoritetsspråk samlats, både riksprogram och lokala program. Motionärerna redovisar att Stockholm International sänds via en svag sändare och hävdar att det är svårt för lyssnarna att ta del av programmen. De påpekar att en tredjedel av den finskspråkiga befolkningen i landet, över 100000 personer, bor i Stockholmsområdet och erinrar om riksdagens uttalande att den finskspråkiga gruppen -- liksom samerna -- intar en särställning bland de språkliga minoriteterna (senast i bet. 1991/92:KrU28 s. 28--29).
Utskottet har inledningsvis i detta avsnitt redovisat att SR:s sändningar skall ske med hög säkerhet och att den tekniska kvaliteten på sändningarna skall vara hög. Riksdagen har också -- vilket påpekas i motion Kr315 -- uttalat att den finskspråkiga gruppens rätt till programservice har en något annan karaktär än övriga gruppers och att denna särställning bör beaktas av programföretagen. Utskottet anser självfallet att såväl lyssnare till program på minoritetsspråk som lyssnare, som vill ta del av exempelvis sportprogram och underhållningsprogram från P4 eller utbildningsradioprogram, bör få fullgod service i vad gäller hörbarhet i Stockholmsområdet lika väl som i landet i övrigt. Det är också viktigt med en tydlig programinformation, som underlättar för t.ex. lyssnare som talar minoritetsspråk att hitta sina program i Stockholm International. Utskottet utgår från att SR fullgör sina åtaganden i enlighet med avtalet med staten då det gäller sändningskvalitet m.m.
Utskottet har erfarit att två anmälningar har inkommit till Radionämnden rörande SR:s sändningar på finska över Stockholmsområdet. Beredningen av ärendena pågår.
Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att riksdagen inte nu bör göra några sådana uttalanden som begärs i motionerna Kr211 och Kr315. Motionerna avstyrks.
Handläggningstiderna vid Radionämnden
Frågan om handläggningstiderna vid Radionämnden tas upp i motion Kr310 (m). Motionärerna anför att anmälningar mot program eller inslag i program behandlas långt efter det att själva programmet sänts. Ofta kan det kan ta upp till mellan fem och tio månader innan utslag offentliggörs. Motionärerna anser att det är oacceptabelt att det tar så lång tid att lyssnarna/tittarna för länge sedan har glömt själva programmet.
Radionämnden övervakar att programföretagen och TV 4 utövar sina sändningsrättigheter i överensstämmelse med 6 § radiolagen (1966:755) och de avtal som staten har träffat med företagen.
Enligt förordningen (1988:339) med instruktion för Radionämnden är nämnden inte skyldig att granska program om en anmälan har kommit in till nämnden mer än sex månader efter det att programmet sändes (4 §). Vid sammanträde med nämnden avgörs granskningsärenden om de är av större vikt eller principiell betydelse och om nämndens direktör beslutat att ärenden skall avgöras på detta sätt. Övriga ärenden avgörs av direktören.
År 1992 fattades totalt 453 granskningbeslut, varav 374 avgjordes av nämndens direktör och 79 av nämnden. Utskottet har inhämtat att den genomsnittliga handläggningstiden för ärenden uppgår till ca 174 dagar eller knappt 6 månader. De ärenden som avgörs av direktören har normalt kortare handläggningstid än de ärenden som avgörs av nämnden. Med anledning av vad motionärerna anför kan det påpekas att en anmälan många gånger kommer in först sedan en viss tid förflutit efter det att programmet sänts.
Enligt nämndens arbetsordning skall granskningsärenden som rör frågor om beriktigande eller genmäle behandlas skyndsamt. I den mån det behövs för ärendets avgörande skall den som bereder granskningsärende ta del av programmet eller inslaget genom uppspelning, föranstalta om utskrift av programmet eller inslaget, inhämta information från programföretag, kontrollera sakuppgifter i programmet eller inslaget, så snart som möjligt väcka fråga om inhämtande av yttrande från programföretag eller annan samt upprätta förslag till beslut. När yttrande begärs in från programföretag får dessa enligt nämndens praxis inkomma med svar inom fem veckor. Ibland får anmälaren tillfälle att yttra sig över vad programföretaget anfört. En kommentar från anmälaren skall tillställas programföretaget och i vissa fall kan det bli fråga om ytterligare skriftväxling.
Med hänvisning till det anförda konstaterar utskottet att en relativt lång handläggningstid i vissa fall är oundviklig bl.a. med hänsyn till att bästa möjliga beredningsunderlag skall åstadkommas. Enligt utskottets mening måste nämnden ges utrymme att prioritera handläggningen av vissa ärenden, exempelvis sådana som kan föranleda någon form av kritik eller där anmälaren själv är direkt berörd av programmet. Enligt utskottets uppfattning är det dock angeläget att den genomsnittliga handläggningstiden kan kortas ner. Detta är enligt vad utskottet har inhämtat också nämndens målsättning. Mot denna bakgrund anser utskottet det inte erforderligt med någon riksdagens åtgärd med anledning av motionsyrkandet.
En nordisk TV-kanal
Motionärerna bakom motion Kr308 (c) föreslår att frågan om en gemensam nordisk TV-kanal skall snabbutredas av de nordiska regeringarna. Enligt motionärerna bör en sådan TV-kanal skötas från Göteborg.
Frågan om överföring av de nordiska grannländernas TV-program har nyligen behandlats av Nordiska rådets kulturutskott vid rådets 42:a session i Oslo 1993. Med anledning av ett ministerrådsförslag har rådets kulturutskott framhållit att ministerrådet skyndsamt bör besluta om överföring av grannländernas TV-program och därvid särskilt prioritera TV-samarbetet inom barn- och ungdomsområdet. Rådets kulturutskott har vidare beslutat rekommendera Nordiska ministerrådet att vidta åtgärder för att kraftigt öka det nordiska TV-samarbetet i syfte att möjliggöra en överföring av grannländernas TV-program mellan de nordiska länderna (ministerrådsförslag B137/k, kulturutskottets betänkande B137/k, rekommendation 1/1993).
I ett anförande vid rådets session i Oslo framhöll Sveriges statsminister bl.a. den betydelse som etermedier har i informationsutbytet och det bidrag som de ger till språkförståelsen. Vidare anförde statsministern att han avser att medverka till att underlag för beslut i fråga om möjligheten till TV-samarbete via satellit tas fram så att frågan kan behandlas vid det planerade statsministermötet på Lofoten i juli 1993.
Med hänvisning till att frågan bereds inför det nämnda statsministermötet avstyrks motionsyrkandet.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande medelsberäkning för kalenderåret 1994 för den avgiftsfinansierade verksamheten som bedrivs av public service-företagen
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1992/93:Kr305 yrkandena 1 i denna del, 2, 3 i denna del, 4 samt 6 i denna del godkänner vad som föreslagits i proposition 1992/93:100 beträffande medelsberäkning för den avgiftsfinansierade verksamheten som bedrivs av Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB, res. 1 (nyd)
2. beträffande de ekonomiska förutsättningarna för public service-företagens avgiftsfinansierade verksamhet under kalenderåren 1995 och 1996
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr305 yrkandena 1, 3 och 6, samtliga yrkanden i denna del, res. 2 (nyd)
3. beträffande medelsberäkning för Radionämndens verksamhet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner vad som föreslagits i proposition 1992/93:100 beträffande medelsberäkning avseende budgetåret 1993/94 för Radionämndens verksamhet,
4. beträffande ändring i lagen om TV-avgift
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift,
5. beträffande slopande av TV-avgiften m.m.
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr271,
6. beträffande sponsring
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr203,
7. beträffande skyldigheten att erlägga TV-avgift
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr212,
8. beträffande programutbudet för utvecklingsstörda
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Kr224, 1992/93:Kr270, 1992/93:Kr306 och 1992/93:Kr309,
9. beträffande internationell pressöversikt i riksradion
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr237,
10. beträffande radiobolagets ansvar i fråga om sjöväderrapporteringen
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr304,
11. beträffande förenklad utbildning i nationalekonomi för allmänheten
att riksdagen avslår motion 1992/93:Fi211 yrkande 30,
12. beträffande ökad lokal TV-produktion
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Kr242 yrkande 8 och 1992/93:Kr307 i denna del,
13. beträffande utflyttning av TV 2
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr307 i denna del,
14. beträffande hörbarheten beträffande vissa radiosändningar över Stockholmsområdet
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Kr211 och 1992/93:Kr315,
15. beträffande handläggningstiderna vid Radionämnden
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr310,
16. beträffande en gemensam nordisk TV-kanal
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr308.
Stockholm den 13 maj 1993
På kulturutskottets vägnar
Charlotte Branting
I beslutet har deltagit: Charlotte Branting (fp), Hugo Hegeland (m), Maja Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Stina Gustavsson (c), Anders Nilsson (s), Göran Åstrand (m), Leo Persson (s), Anne Rhenman (nyd), Ingegerd Sahlström (s), Carl-Johan Wilson (fp), Björn Kaaling (s), Birgitta Wistrand (m), Monica Widnemark (s) och Alwa Wennerlund (kds).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Medelsberäkning för kalenderåret 1994 för den avgiftsfinansierade verksamheten som bedrivs av public service-företagen (mom. 1)
Anne Rhenman (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Utskottet erinrar" och på s. 7 slutar med "och UR" bort ha följande lydelse:
Riksdagens beslut vid föregående riksmöte innebar att public service-företagen skulle tilldelas reformmedel med 150 miljoner kronor per år för kalenderåren 1993, 1994 och 1995. Vidare ålades företagen ett rationaliseringskrav om 100 miljoner kronor per år för kalenderåren 1993 och 1994. Den sammantagna effekten blir en höjning av nivån på medelstilldelningen med 50 miljoner kronor för kalenderåret 1993 jämfört med kalenderåret 1992, en ytterligare höjning med 50 miljoner kronor för kalenderåret 1994 och därutöver en höjning med 150 miljoner kronor för kalenderåret 1995, varefter nivån bibehålls oförändrad för kalenderåret 1996. Riksdagen har redan vid riksmötet 1992/93 fastställt medelstilldelningen för kalenderåret 1993. Utskottet tar i det följande därför ställning till tilldelningen av reformmedel samt rationaliseringen för kalenderåren 1994, 1995 och 1996 (se även reservation 2).
Förslagen i motion Kr305 (nyd) innebär i korthet att medelstilldelningen för kalenderåret 1994 blir 100 miljoner kronor lägre än medelstilldelningen för kalenderåret 1993. Vidare innebär förstahandsförslagen i motionen att denna nivå bibehålls oförändrad för kalenderåren 1995 och 1996.
Utskottet anser att några genomgripande förändringar i fråga om ägar- och finansieringssystemet inte bör göras under pågående avtalsperiod, dvs. t.o.m. år 1996. Däremot anser utskottet -- i likhet med vad som anförs i motion Kr305 -- att det bör finnas goda möjligheter till omfattande rationaliseringar inom programbolagen under perioden. Enligt utskottets mening bör riksdagen därför -- med anledning av motion Kr305 yrkandena 1 i denna del, 2, 3 i denna del, 4 samt 6 i denna del -- besluta om en medelstilldelning för kalenderåret 1994 för den avgiftsfinansierade verksamhet som bedrivs av SVT, SR och UR som innebär en minskning med 100 miljoner kronor (uttryckt i 1989 års prisläge) i förhållande till det belopp som riksdagen beslutade om för kalenderåret 1993.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande medelsberäkning för kalenderåret 1994 för den avgiftsfinansierade verksamheten som bedrivs av public service-företagen
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Kr305 yrkandena 1 i denna del, 2, 3 i denna del, 4 samt 6 i denna del och med avslag på proposition 1992/93:100 godkänner vad utskottet föreslagit beträffande medelsberäkning för den avgiftsfinansierade verksamheten som bedrivs av Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB,
2. De ekonomiska förutsättningarna för public service-företagens avgiftsfinansierade verksamhet under kalenderåren 1995 och 1996 (mom. 2)
Anne Rhenman (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Vidare anser" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att riksdagen bör ändra sitt tidigare beslut beträffande de ekonomiska förutsättningarna för public service-företagens avgiftsfinansierade verksamhet under avtalsperiodens två sista år. I enlighet med intentionerna i motion Kr305 bör därför inte några reformtillskott utgå under kalenderåret 1995. År 1996 bör medelstilldelningen vara oförändrad i förhållande till vad som sålunda gäller för år 1995. Riksdagen bör med anledning av motionen Kr305 yrkandena 1, 3 och 6, samtliga yrkanden i denna del, som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande de ekonomiska förutsättningarna för public service-företagens avgiftsfinansierade verksamhet under kalenderåren 1995 och 1996
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Kr305 yrkandena 1, 3 och 6, samtliga yrkanden i denna del, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilt yttrande
Ökad lokal TV-produktion (mom. 12)
Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla s) anför:
Vi konstaterar -- i likhet med vad som anförts i motion Kr242 -- att produktionen av TV-program i alltför hög utsträckning sker i Stockholm.
Till fjolårets betänkande 1991/92:KrU28 fogades en reservation beträffande den distriktsbaserade produktionen. Däri framhölls bl.a.:
Utskottet gör följande bedömning. Som framhålls i motionen finns en viss risk för att ett bibehållande av 40-procentskravet uppfattas som sänkt ambitionsnivå. Detta vore olyckligt med tanke på att Sveriges Television under nu gällande avtalsperiod -- som nämnts -- uppnått en högre nivå när det gäller den distriktsbaserade produktionen än den i propositionen angivna. Med tanke på att utvecklingen vid Sveriges Television varit gynnsam anser utskottet att det inte finns någon anledning att fixera en procentsats för distriktsproduktionen. Såväl för Sveriges Television som för det nybildade radioföretaget bör i stället gälla att distriktsproduktionen under den kommande avtalsperioden bör ha minst samma nivå och omfattning som den har för närvarande.
Vi vidhåller denna uppfattning. Men eftersom avtal nu ingåtts mellan regeringen och Sveriges Television är vi förhindrade att i reservation återkomma med yrkanden beträffande den distriktsbaserade produktionen.
I propositionen framlagt och av utskottet tillstyrkt lagförslag
Bilaga
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Propositionen 2 Motionerna 2 Utskottet 4 Vissa bakgrundsuppgifter 4 Medelsberäkningen 6 Finansiering m.m. 7 Programverksamheten 8 Ökad lokal produktion och flyttning av TV 2 11 Hörbarheten 13 Handläggningstiderna vid Radionämnden 15 En nordisk TV-kanal 16 Hemställan 16 Reservationer 18 1. Medelsberäkning för kalenderåret 1994 för den avgiftsfinansierade verksamheten som bedrivs av public service-företagen (nyd) 18 2. De ekonomiska förutsättningarna för public service-företagens avgiftsfinansierade verksamhet under kalenderåren 1995 och 1996 (nyd) 19 Särskilt yttrande 19 Ökad lokal TV-produktion (s) 19 Bilaga 21 I propositionen framlagt och av utskottet tillstyrkt lagförslag 21