Den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten 1993-1996 m.m.
Betänkande 1991/92:KrU28
Kulturutskottets betänkande
1991/92:KRU28
Den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten 1993--1996 m.m.
Innehåll
1991/92 KrU28
Sammanfattning
I betänkandet behandlas proposition 1991/92:140 om den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten 1993--1996 m.m. jämte ett antal motioner.
Kulturutskottet har hållit en offentlig utfrågning i ärendet. Vidare har vissa uppvaktningar ägt rum, bl.a. av företrädare för handikapporganisationer. Konstitutionsutskottet har yttrat sig i ärendet.
Propositionen innehåller förslag till villkor och riktlinjer för företagen inom den nuvarande Sveriges Radio-koncernen under kommande avtalsperiod. Den innehåller också förslag om bildandet av ett nytt statligt aktiebolag med huvudmannaskap för rundradionätet och om bolagets verksamhet m.m. Vidare tas i propositionen upp frågan om förvaltningen av rundradiomedlen samt vissa särskilda frågor.
Avtalsperioden föreslås bli begränsad till fyra år.
Public service-företagens uppdrag föreslås i huvudsak vara oförändrat i förhållande till vad som gäller under innevarande avtalsperiod. Företagen bör även i fortsättningen ha ägare som är fristående från staten. Fördelningen mellan olika ägargrupper föreslås vid avtalstidens början vara 20 % för näringslivet, 20 % för pressen, 40 % för folkrörelserna och 20 % för en ny ägargrupp bestående av konstnärliga och vetenskapliga akademier samt oberoende kulturella sammanslutningar. Företagens styrelser bör under den kommande avtalsperioden vara mindre än för närvarande. Vidare föreslås att ett särskilt publikråd skall inrättas. Public service-företagens organisation föreslås bli förenklad genom att moderbolaget upphör. Bolagen för lokalradio och riksradio bör -- i enlighet med förra årets riksdagsbeslut -- föras samman till ett bolag kallat Sveriges Radio AB.
Finansieringen av public service-verksamheten föreslås liksom hittills ske huvudsakligen med TV-avgiftsmedel. Verksamheten tillförs ytterligare 150 milj.kr. per år under vartdera av de inledande tre åren under avtalsperioden. Samtidigt skall ett rationaliseringskrav gälla om 100 milj.kr. per år under år 1993 och 1994. Medelstilldelningen skall vara värdesäkrad med ett index. En höjning av TV-avgiften föreslås.
Utskottet tillstyrker i huvudsak förslagen i propositionen. På vissa punkter förordar utskottet ändringar eller kompletteringar. Med undantag för förslag i någon detaljfråga framgår dessa av följande redovisning.
Den föreslagna fyraåriga avtalsperioden godtas av utskottet.
Propositionens förslag till allmänna riktlinjer för programverksamheten godtas av utskottet, bl.a. att public service-företagen skall erbjuda ett mångsidigt programutbud som kännetecknas av hög kvalitet. Utskottet föreslår med anledning av motionskrav att också ett förnyelsekriterium skall tillföras riktlinjerna.
När det gäller program om och för funktionshindrade bör programföretagen även under nästa avtalsperiod åläggas ett särskilt ansvar. Utskottet understryker vikten av att tekniska framsteg kommer även den funktionshindrade publiken till godo i form av förbättrad tillgänglighet. Utskottet lägger fram förslag om att ettvart av programföretagen i fortsättningen skall utarbeta en plan över tilltänkta insatser när det gäller handikappåtgärder i vid mening, ett uppdrag som för närvarande åvilar moderbolaget.
Utskottet framhåller -- i linje med vad kulturministern anför om programbehoven i radio och TV för mindre publikgrupper -- att det är viktigt att möjligheterna för TV-tittarna att följa kulturprogram och andra s.k. smala program på vad som bedöms vara god sändningstid uppmärksammas. Utskottet framhåller i sammanhanget att hänsyn måste tas även till mindre publikgrupper då ett överskridande av programtiden aktualiseras vid direktsändning av evenemang.
Riktlinjerna för Sveriges Televisions sändningar bör i enlighet med vad som föreslås i propositionen innehålla ett villkor om att de båda kanalerna skall ha separata nyhetsredaktioner. Några förändrade riktlinjer för Sveriges Television kan inte komma i fråga förrän nyhetsverksamheten i annan marksänd TV utgör ett realistiskt alternativ till Sveriges Televisions nyhetsverksamhet. Enligt utskottets uppfattning bör en sådan prövning ske senast i samband med överväganden inför den avtalsperiod som inleds den 1 januari 1997.
Kulturutskottet avstyrker förslaget i propositionen om inrättande av ett publikråd.
När det gäller ägarskap och företagsform godtar utskottet regeringsförslaget med följande jämkning. Det bör vara möjligt för regeringen att sälja aktier som den förvärvat genom hembud till viss stiftelse, folkrörelse, akademi, sammanslutning eller annan som är att hänföra till någon av de fyra ägargrupper som skall finnas i fortsättningen.
Kulturutskottet biträder regeringens förslag rörande programföretagens styrelser med den kompletteringen att varje styrelse bör ha två suppleanter utöver de två som enligt lag måste finnas.
Utskottet tillstyrker förslag av regeringen att rundradionätet skall behållas i statlig ägo och att ett nytt statligt aktiebolag med huvudmannaskap för rundradionätet, Svensk Rundradio AB, bildas den 1 juli 1992. Avtal skall träffas mellan rundradiobolaget och programföretagen, som får köpa bolagets tjänster. Anläggningar, utrustning och personal skall föras över från televerket till det nya rundradiobolaget. Utskottet föreslår riksdagen att som sin mening ge regeringen till känna att televerket och rundradiobolaget bör överväga olika slag av samverkan beträffande teknikserviceorganisationen för att uppnå en så effektiv och säker verksamhet som möjligt i både tätortsområden och glesbygd.
Utskottet tillstyrker att sponsring i begränsad omfattning skall få förekomma i Sveriges Televisions och Sveriges Radios sändningar. Då det gäller en aviserad översyn av sponsringsreglerna för TV föreslår utskottet viss ändring i fråga om utgångspunkterna för översynen.
Regeringens förslag om medelstilldelning för public service-företagen godtas. Ett belopp om totalt 4 263,3 milj.kr. (i 1990 års prisläge) bör tilldelas företagen för år 1993. Medlen bör fördelas med 2 604,5 milj.kr. (61,09 %) till Sveriges Television, 1 462,7 milj.kr. (34,31 %) till Sveriges Radio och 196,1 milj.kr. (4,60 %) till Utbildningsradion. Denna relation mellan programbolagens medelstilldelningar skall vara oförändrad under avtalsperioden (den s.k. fördelningsnyckeln).
Utskottet tillstyrker att TV-avgiften höjs till 1 404 kr. per år den 1 januari nästa år.
Till betänkandet har fogats fjorton reservationer, ett särskilt yttrande och en meningsyttring. Av innehållsförteckningen framgår vilka frågor reservationerna avser.
Socialdemokraternas företrädare i utskottet har avgett elva reservationer. Utgångspunkten för merparten av dessa är att riksdagen inte skall frångå det beslut som fattades vid föregående riksmöte och som gällde Sveriges Radio-koncernens organisation och finansiering inför den kommande avtalsperioden. Detta innebär att Socialdemokraterna reserverar sig bl.a. för att behålla nuvarande koncernmodell, en sexårig avtalsperiod och en kontrollstation rörande finansieringen av Sveriges Radios verksamhet efter tre år. Vidare reserverar sig Socialdemokraterna i fråga om förslaget i propositionen om separata nyhetsredaktioner i Sveriges Televisions kanaler. En sammanslagning av de båda kanalernas nyhetsredaktioner skulle enligt deras uppfattning kunna innebära att resurser frigörs för bl.a. bättre regional nyhetsbevakning. Riksdagen bör emellertid inte ta ställning i denna organisatoriska fråga, anser reservanterna.
Företrädarna för Folkpartiet, Moderata samlingspartiet, Centern och Kristdemokraterna reserverar sig gemensamt till förmån för inrättande av ett publikråd i enlighet med vad som föreslås i propositionen.
I två reservationer av företrädaren för Ny demokrati förordas långtgående förändringar av den public service-verksamhet som nu bedrivs av Sveriges Radio-koncernen samt föreslås en tvåårig avtalsperiod.
I en meningsyttring av Vänsterpartiets suppleant i utskottet uttalas stöd för bl.a. en rad av de förslag som lagts fram i den partimotion från Vänsterpartiet som väckts med anledning av propositionen.
Propositionen
I proposition 1991/92:140 om den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten 1993--1996 m.m. (kulturdepartementet) har regeringen
dels föreslagit riksdagen att anta
1. lag om ändring i lagen om mervärdeskatt (1968:430),
2. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),
3. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),
4. lag om ändring i närradiolagen (1982:459),
5. lag om ändring i lagen (1983:953) om säkerhetsskydd i riksdagen,
6. lag om ändring i lagen (1987:519) om riksrevisionsverkets granskning av statliga aktiebolag och stiftelser,
7. lag om ändring i lag (1989:41) om TV-avgift,
8. lag om ändring i lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens område,
dels föreslagit riksdagen att godkänna vad i propositionen förordats i fråga om public service-företag i vad avser
9. ny avtalsperiod (avsnitt 10.2.1),
10. programföretagens public service-uppdrag, omfattning, sändningsnät m.m. (avsnitten 10.2.2--10.2.3),
11. finansiering (avsnitt 10.2.4),
12. allmänna riktlinjer för programverksamheten (avsnitt 10.3.2),
13. särskilda riktlinjer för programföretagen (avsnitten 10.3.3--10.3.5),
14. ägande av företagen inom den nuvarande Sveriges Radio-koncernen samt programföretagens styrelser (avsnitten 10.4--10.4.1),
15. företagens struktur och krav på distriktsorganisation inom varje programföretag (avsnitten 10.5.2--10.5.2.1),
16. inrättande av ett publikråd (avsnitt 10.5.3),
17. ekonomiska förutsättningar för perioden 1993--1996 (avsnitt 10.6),
18. förvaltning av rundradiomedlen (avsnitt 10.9.2),
19. regler för programföretagens uppgifter i krig och vid krigsfara (avsnitt 10.10.2),
20. riktlinjer för Radio Swedens verksamhet (avsnitt 10.10.4.2),
dels föreslagit riksdagen att godkänna vad i propositionen förordats i fråga om
21. bildande av ett nytt statligt aktiebolag med huvudmannaskap för rundradionätet, dess verksamhet samt överföring till bolaget av medel som tilldelats televerket för investerings- och driftskostnader avseende rundradioverksamhet (avsnitten 10.8.1.1 och 10.8.2.1),
22. ekonomiska förutsättningar för Svensk Rundradio AB (avsnitt 10.8.2.4),
23. om överföring av anläggningar och utrustning samt personal från televerket till Svensk Rundradio AB (avsnitten 10.8.3.1--10.8.3.2),
dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts i fråga om
24. garantier för programverksamhetens oberoende (avsnitt 10.3.1),
25. beredskapsåtgärder för Svensk Rundradio AB (avsnitt 10.8.2.2),
26. forsknings- och utvecklingsverksamhet inom Svensk Rundradio AB (avsnitt 10.8.2.3),
27. uppbörden av TV-avgifter och Radiotjänsts i Kiruna AB uppgifter (avsnitt 10.9.1),
28. programföretagens skyldighet att underrätta radionämnden vid beriktigande och genmäle (avsnitt 10.10.1.1),
29. avtalen mellan staten och public service-företagen (avsnitt 10.10.3),
30. ekonomiska förutsättningar för Radio Sweden (avsnitt 10.10.4.3),
dels föreslagit riksdagen att godkänna i propositionen framlagt förslag till medelsberäkning för
31. den avgiftsfinansierade verksamheten som bedrivs av Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB (avsnitt 11.1),
dels föreslagit riksdagen att bemyndiga regeringen att
32. söka förvärva aktierna i Sveriges Radio AB (moderbolaget) för att möjliggöra att moderbolaget avvecklas och att aktierna i dotterbolagen fördelas i enlighet med propositionens förslag (avsnitt 10.4 och 10.5.2),
33. ställa särskilda medel till Sveriges Utbildningsradio AB:s förfogande för programverksamhet i samband med särskilt angelägen fortbildning av skolans personal (avsnitt 10.3.5).
Lagförslagen har intagits i bilaga 1 till betänkandet.
Motioner
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1992
1991/92:K422 av Thage G Peterson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om public service-uppdraget inför en ny avtalsperiod,
1991/92:K431 av Henrik S Järrel (m) vari yrkas
2. att riksdagen beslutar fastställa den kommande avtalsperioden mellan staten och Sveriges Radio-koncernens programbolag till tre år (1992-07-01--1995-06-30).
1991/92:K432 av Bengt Harding Olson (fp) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om omedelbar utförsäljning av nuvarande lokalradiostationer,
1991/92:Fi208 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det önskvärda i en förenklad utbildning i nationalekonomi för allmänheten i utbildningsradions regi,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en förbättrad information om EG, bl.a. i utbildningsradions regi.
1991/92:Kr201 av Sinikka Bohlin m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om TV-distriktens länsvisa indelning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Gävleborgs län bör vara ett sammanhållet län i TV:s distriktsindelning.
1991/92:Kr202 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en klyvning av televisionens Mittnytt.
1991/92:Kr233 av Bruno Poromaa m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av en ny organisation med ansvar för bl.a. distribution av rundradioprogram.
1991/92:Kr234 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betalningssätt av TV-avgift.
1991/92:Kr235 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om dagliga nyheter på teckenspråk i TV.
1991/92:Kr238 av Bruno Poromaa m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att samordning och förvaltning av rundradions konto bör anförtros Radiotjänst i Kiruna AB.
1991/92:Kr249 av Anders Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om TV:s nyhetsbevakning i Skaraborg.
1991/92:Kr250 av Jan Andersson och Bengt Silfverstrand (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen i ett nytt avtal med SR-koncernen markerar bolagets skyldighet att göra programmen tillgängliga för personer med funktionshinder.
1991/92:Kr251 av Hugo Hegeland (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att den särskilda debiteringen för innehav av radio- och/eller TV-apparat slopas och att avgiften bakas in i den statliga budgeten.
1991/92:Kr269 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om utlokalisering av de centrala enheterna i TV 2 från Stockholm enligt vad som i motionen anförts om behovet av regionalt förankrad programverksamhet.
1991/92:Kr291 av Rune Thorén och Ivar Franzén (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om TV 2:s flyttning till Göteborg.
1991/92:Kr292 av Ingela Mårtensson och Erling Bager (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sveriges Radios rikskanal, TV 2, bör lokaliseras till Göteborg.
1991/92:Kr293 av Pontus Wiklund m.fl. (kds, m, fp, c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om krav på uppdelning av Mittnytts regionala TV-sändningar.
1991/92:Kr294 av Rune Thorén (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna önskvärdheten av att i högre grad utnyttja TV-mediet för samhällsviktig information.
1991/92:Kr295 av Karin Starrin (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att markant höja ambitionsnivån för de finskspråkiga sändningarna, så att den sverigefinska publiken får ett mångsidigt utbud från det bolag som får deras licensavgifter till godo,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utveckla nyhets- och aktualitetsutbudet på finska till en året-runt-verksamhet som ger kontinuitet och utrymme för kommentarer och analyser,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att särskilt uppmärksamma de finska barnens behov av språklig och intellektuell stimulans genom i Sverige producerade program.
1991/92:Kr296 av Lena Öhrsvik m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av den nya centrala myndigheten för radio- och TV-sändningar till Kalmar.
1991/92:Kr299 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en ny allmän television utan politiker- eller organisationsinblandning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Kanal 1 bör få ett ändrat uppdrag av staten med ett större utbud av kulturprogram och garanterat fri från reklam, även smygreklam,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att TV 2 bör säljas ut till privata intressen och reklamfinansieras i syfte att ge satellitkanalen TV 3 och den nya markkanalen TV 4 välbehövlig konkurrens om tittare och annonsörer,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att förutsättningarna för ett nytt finansieringssystem för den nya allmänna televisionen i form av betal-TV bör utredas,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utreda möjligheten att ombilda den allmänna televisionen till folkaktiebolag,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det nuvarande avtalet mellan staten och Sveriges Radio,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att sälja ut lokalradion,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att sälja ut radiokanalen P2,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att sälja ut radiokanalen P3,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att sälja ut utbildningsradion,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ombilda radiokanalen P1 till en allmän radiokanal garanterat fri från reklam vilken når alla i Sverige och sänder dygnet runt,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utreda förutsättningarna för att ombilda radiokanalen P1 till folkaktiebolag,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utreda förutsättningarna för skattefinansiering av en ny allmän radio,
1991/92:A405 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering till Kalmar av den nya mediaenheten som aviseras i kulturdepartementets budgetbilaga 12.
Motioner väckta med anledning av proposition 1991/92:140
1991/92:Kr3 av Jan Andersson och Bengt Silfverstrand (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det i avtal med Sveriges Radio skrivs in att insatserna för olika grupper med funktionshinder successivt skall öka under avtalsperioden,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att moderbolaget bör bli kvar eller i andra hand att ett av programbolagen bör få ett samordningsansvar när det gäller insatserna för funktionshindrade,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de handikappgrupper som är beroende av särskilda insatser bör bli representerade i publikrådet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att FoU-verksamheten inom området bör innefatta aspekter på tillgängligheten för människor med funktionshinder.
1991/92:Kr4 av Bengt Harding Olson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kontrollstation beträffande Sveriges Radio AB:s verksamhet.
1991/92:Kr5 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om public service-uppdraget under en ny avtalsperiod,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att kvalitetsvillkoret i avtalen för public service-företagen skall kombineras med ett i avtalen fastställt ansvar för förnyelse av olika programkategorier,
3. att riksdagen avslår propositionens förslag om inrättandet av ett publikråd för public service-företagen,
4. att riksdagen avslår propositionens förslag om ägarskap och företagsform och programföretagens styrelser för public service-företagen,
5. att riksdagen avslår propositionens förslag om att Sveriges Radio AB skall träda i likvidation,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det framtida ägandet av Sveriges Radio AB,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sveriges Radio AB skall kvarstå som moderbolag i Sveriges Radio-koncernen,
8. att riksdagen hos regeringen begär att överläggningar upptas med ägarna av Sveriges Radio AB om den framtida ägarstrukturen i företaget och att resultatet av överläggningarna redovisas för riksdagen,
9. att riksdagen med ändring av regeringens förslag beslutar att avtalsperioden för Sveriges Radio AB och de i koncernen ingående programföretagen skall vara sex år i enlighet med förra årets riksdagsbeslut,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att i enlighet med förra årets riksdagsbeslut avtal skall träffas för en kommande sexårig avtalsperiod mellan staten och Sveriges Radio AB, mellan staten och Sveriges Television AB, mellan staten och Utbildningsradion AB samt mellan staten och ett nytt radioföretag bildat av Riksradion AB och Lokalradion AB,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att styrelserna i Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Utbildningsradion AB för en kommande avtalsperiod skall utses enligt de regler som för närvarande gäller i respektive företags bolagsordningar,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att styrelserna i Riksradion AB och Lokalradion AB skall utses efter de regler som för närvarande gäller i respektive företags bolagsordning och att styrelsen efter de två programbolagens samgående skall utses i enlighet med vad som angetts i förra årets riksdagsbeslut,
13. att riksdagen avslår propositionens förslag att public service-företagens aktier skall hembjudas till staten,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att distriktsproduktionen av riksprogram i Sveriges Radios programföretag skall ha minst samma omfattning och nivå som för närvarande,
15. att riksdagen med ändring av regeringens förslag beslutar att nyhetsverksamheten i Sveriges Television AB skall i avtal regleras i enlighet med de riktlinjer som anförts i motionen,
16. att riksdagen beslutar att medelstilldelningen för SR-koncernen skall fastställas för den kommande sexåriga avtalsperioden i enlighet med de riktlinjer som angavs i förra årets riksdagsbeslut,
17. att riksdagen med ändring av propositionen i denna del beslutar att en omprövning av Sveriges Radio-koncernens finansiering skall ske inför beslut om medelstilldelningen för 1996 och senare i enlighet med de riktlinjer som angavs i förra årets riksdagsbeslut.
1991/92:Kr6 av Leo Persson (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sambruk av personal,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om driftssäkerhetsavtal.
1991/92:Kr7 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att avtalsperioden med de nya mediabolagen skall omfatta sex år enligt vad i motionen anförts om planering och stabilitet i de nya bolagen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett breddat delägande av den avgiftsfinansierade televisionen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om prioritering av svenskproducerade program och musik av svenska artister,
4. att riksdagen beslutar att hembudsrätten för staten endast får omfatta 20 % av aktierna,
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en programtidning enligt vad i motionen anges om en fristående tidning för de nya bolagen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalradions situation,
7. att riksdagen hos regeringen begär riktlinjer för lokalradions verksamhet enligt vad i motionen anförts om lokal programkvalitet och lokal nyhetsbevakning,
8. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om medelsanvisningen till Utbildningsradion enligt vad i motionen anförts om att Utbildningsradion skall få ett fullt budgetansvar,
9. att riksdagen hos regeringen begär inrättandet av en särskild samrådsgrupp mellan bolagen, handikapporganisationerna, Handikappinstitutet och Televerket, enligt vad i motionen anförts om behovet av teknisk utveckling m.m.,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om satsning och inriktning på program för barn.
1991/92:Kr8 av Gunhild Bolander och Birgitta Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samordningsansvaret för insatser för olika grupper av funktionshindrade.
Ärendets beredning
Utskottet har i ärendet berett konstitutionsutskottet och utrikesutskottet tillfälle att yttra sig över propositionen och de motioner som behandlas med anledning av denna. Konstitutionsutskottets yttrande (1991/92:KU3y) fogas vid betänkandet som bilaga 2. Utrikesutskottet har -- efter att ha tagit del av propositionen och motionerna -- ej funnit anledning att avge något yttrande.
Som ett led i ärendets beredning har utskottet den 21 april 1992 hållit en offentlig utfrågning om Sveriges Radio.
Vid utfrågningen lämnades information av dels statssekreteraren i kulturdepartementet, dels företrädare för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB, det nya ljudradiobolaget, Sveriges Utbildningsradio AB och Radiotjänst i Kiruna AB, dels företrädare för Folkrörelsernas ägargrupp, Pressens ägargrupp och Näringslivets ägargrupp.
Vilka personer som deltagit i utfrågningen och vad som förekommit vid denna framgår av bilaga 3 till betänkandet.
Företrädare för Synskadades riksförbund, Föreningen Sveriges dövblinda, Sveriges dövas riksförbund och Hörselskadades riksförbund har vid en uppvaktning inför utskottet framställt handikappades krav på den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten inför den kommande avtalsperioden.
Företrädare för två avdelningar inom Statsanställdas förbund och -- på utskottets begäran -- sektorn Rundradio inom Televerket Radio har den 28 april 1992 framfört synpunkter på propositionens förslag att överföra delar av den för Televerket Radios samtliga tjänster gemensamma teknikserviceorganisationen till det föreslagna nya bolaget Svensk Rundradio AB.
Vissa bakgrundsuppgifter
Sveriges Radio utgör en koncern med Sveriges Radio AB som moderbolag och fyra dotterbolag som programföretag, nämligen Sveriges Television AB, Sveriges Riksradio AB, Sveriges Lokalradio AB och Sveriges Utbildningsradio AB. Dessutom ingår i koncernen Radiotjänst i Kiruna AB som handhar uppbörden av TV-avgifter för innehav av TV-mottagare och avgiftskontrollen.
För närvarande gäller avtal dels mellan staten och det icke sändande moderbolaget, dels mellan staten och ettvart av de fyra programföretagen, dels mellan staten och Radiotjänst i Kiruna AB. Avtalen med moderbolaget och programföretagen skall enligt riksdagens beslut förlängas till den 31 december 1992 (prop. 1990/91:149, KU39, rskr. 370). Avtalet med Radiotjänst i Kiruna AB gäller tills vidare. Slutligen finns ett avtal med moderbolaget om det finansiella samordningsansvaret för rundradiorörelsen och ett avtal om verksamheten i krig och vid krigsfara samt en överenskommelse i vissa detaljfrågor mellan staten och moderbolaget. De sistnämnda avtalen gäller tills vidare resp. under samma tid som huvudavtalet med moderbolaget.
I proposition 1990/91:149 om radio- och TV-frågor föreslogs riktlinjer inför ett beslut våren 1992 om nya avtal mellan staten och Sveriges Radio-företagen. En redovisning för de på grundval av propositionen fastlagda riktlinjerna (bet. 1990/91:KU39, rskr. 370) lämnas i konstitutionsutskottets yttrande i det nu aktuella ärendet. I propositionen föreslogs bl.a. att Sveriges Riksradio AB och Sveriges Lokalradio AB skulle föras samman i ett ljudradioföretag. Riksdagen hade inget att erinra mot förslaget.
I proposition 1991/92:140 och i detta betänkande används benämningen Sveriges Radio eller Sveriges Radio AB på det nya ljudradioföretaget, om det inte uttryckligen anges att moderbolaget avses eller detta framgår av sammanhanget. I några fall används Sveriges Radio som en sammanfattande beteckning för koncernen. Med uttrycket public service-företag avses programföretagen Sveriges Television, Sveriges Radio och Sveriges Utbildningsradio. Utskottet följer i huvudsak propositionens disposition. Dock behandlas avsnitt 10.5 före avsnitt 10.4. De siffror som anges i betänkandets rubriker hänför sig till motsvarande avsnittsnumrering i propositionen.
Utskottet
Propositionens huvudsakliga innehåll
Propositionen innehåller förslag till villkor och riktlinjer för företagen inom den nuvarande Sveriges Radio-koncernen (public service-företagen) under kommande avtalsperiod. Den innehåller också förslag om bildandet av ett nytt statligt aktiebolag med huvudmannaskap för rundradionätet och om bolagets verksamhet m.m. Vidare tas i propositionen upp frågan om förvaltningen av rundradiomedlen samt vissa särskilda frågor.
Avtalsperioden föreslås bli begränsad till fyra år. Perioden skall börja den 1 januari 1993 och upphöra den 31 december 1996.
Uppdraget för public service-företagen föreslås vara i huvudsak oförändrat i förhållande till det uppdrag som har gällt under den senaste avtalsperioden. Det innebär bl.a att programföretagen skall tillgodose alla publikgrupper med ett mångsidigt programutbud av hög kvalitet.
Frekvenstillgången för public service-företagen bör liksom nu möjliggöra två TV-kanaler och fyra radiokanaler.
Public service-företagen bör även i fortsättningen ha ägare som är fristående från staten. Fördelningen mellan olika ägargrupper föreslås vid avtalstidens början vara 20% för näringslivet, 20% för pressen, 40% för folkrörelserna och 20 % för en ny ägargrupp bestående av konstnärliga och vetenskapliga akademier samt oberoende kulturella sammanslutningar.
Under den kommande avtalsperioden bör företagens styrelser vara mindre än för närvarande. Varje styrelse bör bestå av nio personer, varav verkställande direktören och två personalrepresentanter är självskrivna. Av de återstående bör fyra ledamöter, inklusive ordföranden, utses av regeringen, medan två utses av bolagsstämman.
För att möjligheten för allmänheten att lämna synpunkter på public service-företagens verksamhet skall förbättras föreslås att ett särskilt publikråd skall inrättas.
Public service-företagens organisation bör förenklas genom att moderbolaget upphör. I enlighet med förra årets riksdagsbeslut bör vidare de nuvarande bolagen för lokalradio och riksradio föras samman till ett.
Finansieringen av public service-verksamheten föreslås liksom hittills huvudsakligen ske med TV-avgiftsmedel. Programföretagen bör inte få finansiera sin verksamhet med reklam. Medelstilldelningen för avtalsperioden bör följa de riktlinjer som beslöts av riksdagen våren 1991. Det innebär att verksamheten skall tillföras ytterligare 150 milj.kr. per år under vartdera av de inledande tre åren. Samtidigt skall gälla ett rationaliseringskrav om 100 milj.kr. per år under år 1993 och 1994. Medelstilldelningen bör liksom nu vara värdesäkrad med ett index. Den årliga medelsanvisningen föreslås uppgå till ca 2,6 miljarder kronor för Sveriges Television, till knappt 1,5 miljarder kronor för Sveriges Radio och till i storleksordningen 200 milj.kr. för Utbildningsradion. En höjning av TV-avgiften föreslås.
Övergripande redovisning av de ändringsförslag som väckts i motioner
Såväl under den allmänna motionstiden som med anledning av propositionen har väckts ett antal motioner rörande Sveriges Radio.
I en under allmänna motionstiden väckt motion, Kr299 (nyd), framställs en rad yrkanden som sammantagna måste ses som ett huvudalternativ till den public service-verksamhet som nu bedrivs av Sveriges Radio-koncernen. Merparten av yrkandena behandlas i nästa avsnitt i betänkandet. I en socialdemokratisk partimotion, Kr5, framställs en rad yrkanden främst av organisatorisk natur som innebär att flera av de centrala förslagen i propositionen bör ändras i syfte att beslutet om Sveriges Radio i högre grad skall följa de riktlinjer som lades fast av riksdagen förra året än vad som är fallet i propositionen. Yrkandena behandlas i det följande i anslutning till motsvarande yrkanden i propositionen. Slutligen har väckts ett antal motioner som innehåller yrkanden om ändringar, kompletteringar eller förtydliganden av förslag i propositionen.
Alternativ till den nuvarande public service-verksamheten inom Sveriges Radio-koncernen, m.m.
I den i det föregående nämnda motionen, Kr299 (nyd), föreslås mycket långtgående förändringar i fråga om Sveriges Radio och dess verksamhet och finansiering. Kraven framställs med utgångspunkt i principen att det är angeläget med fria medier utan politisk styrning och med hänvisning till den utveckling på det tekniska området som innebär bl.a. att det finns mycket goda möjligheter att i hemmen ta emot satellitsändningar. I sammanfattning kan förslagen redovisas på följande sätt.
TV 2 bör säljas ut till privata intressen och reklamfinansieras i syfte att ge TV 3 och TV 4 konkurrens om tittare och annonsörer. Kanal 1 bör få ett uppdrag som innefattar krav på ett ökat utbud av kulturprogram. Den bör vara reklamfri även i fortsättningen. Kanalen bör drivas i aktiebolagsform. Möjligheterna att ombilda det nuvarande televisionsföretaget till ett folkaktiebolag, i vilket alla svenska medborgare kan beredas tillfälle köpa aktier, bör utredas. Detta gäller också förutsättningarna för att gå över till betal-TV.
Även på ljudradiosidan föreslås en långtgående utförsäljning, nämligen av Lokalradion, av P2 och P3 samt av Utbildningsradion. Den kvarvarande ljudradiokanalen, P1, bör nå alla människor i Sverige och sända dygnet runt. Även frågan om möjligheterna att omvandla denna kanal till ett folkaktiebolag bör utredas. Vidare bör en skattefinansiering av ett sådant nytt allmänt ljudradioföretag utredas. Yrkandet behandlas i detta sammanhang med hänsyn till det nära sambandet med övriga yrkanden i motionen.
För att inte hindra en förnyelse av företagen bör avtalstiden med Sveriges Radio-företagen vara ett år. I formellt hänseende behandlas detta yrkande under nästa avsnitt i betänkandet.
Då det gäller det närmare innehållet i motionsmotiveringen hänvisar utskottet till motionen.
Utskottet gör följande bedömning.
Den snabba tekniska utvecklingen på medieområdet som ägt rum inte minst på 1980-talet och som med all säkerhet kommer att fortsätta (se bl.a. prop. s. 37) har förändrat och kommer att förändra förutsättningarna för den public service-verksamhet som bedrivs av Sveriges Radio-koncernen och för uppdraget till de företag som i fortsättningen skall ha ansvaret för verksamheten. Det är därför uppenbart att det i en framtid kan bli aktuellt med förändringar av uppdragets innehåll och den frekvensmässiga tilldelningen på såväl TV- som ljudradiosidan. För närvarande -- då det nyligen etablerats en privat markkanal för TV och då ställning till privata ljudradiokanaler skall tas inom en nära framtid -- är det dock svårt att överblicka utvecklingen. Det vore, anser utskottet, mindre lämpligt att i det nuvarande läget fatta beslut om så långtgående förändringar av Sveriges Radio-företagen som föreslås i motionen. Denna synpunkt står i överensstämmelse med vad utskottet i det följande anför om public service i den nya mediesituationen. Vad som anförs i motionen kan -- även om man inte godtar kraven i övrigt i motionen -- tas till intäkt för en något avkortad avtalsperiod med Sveriges Radio-företagen, en fråga till vilken utskottet återkommer. Samtidigt är det viktigt att understryka att företagen måste få sådana förutsättningar i fråga om avtalstid och förutsägbar finansiering att de får rimliga möjligheter att planera sin verksamhet i den rådande mediesituationen.
I enlighet med det anförda avstyrker utskottet motion Kr299 yrkandena 1--5 och 7--13.
Utskottet avstyrker även motion K432 (fp) yrkande 3 om en omedelbar utförsäljning av de nuvarande lokalradiostationerna. Utskottet hänvisar till beslutet om att ett nytt ljudradiobolag skall bildas genom sammanslagning av Sveriges Riksradio AB och Sveriges Lokalradio AB och till de överväganden som kommer att göras i anslutning till den nyligen framlagda promemorian (Ds 1992:22) Regler och villkor för privatradio.
Ny avtalsperiod (avsnitt 10.2.1)
I propositionen föreslås att avtalen mellan staten och public service-företagen skall omfatta perioden den 1 januari 1993 -- den 31 december 1996. Den nya avtalsperioden bör enligt propositionen bli något kortare än vad som tidigare beslutats mot bakgrund av de initiativ som regeringen tagit för reklamfinansierade kabelsändningar och en reklamradiolagstiftning. Vidare anförs att det också är lämpligare att den prövning i fråga om finansieringen av Sveriges Televisions verksamhet som diskuterades i proposition 1990/91:149 om radio- och TV-frågor -- den s.k. kontrollstationen inför medelstilldelningen för år 1996 -- görs i samband med inledningen av en ny avtalsperiod i stället för mitt under avtalsperioden.
I flera motioner -- K431, Kr5, Kr7 och den i föregående avsnitt delvis behandlade Kr299 -- förordas en annan avtalsperiod än den som föreslagits i propositionen.
I motion K431 (m) yrkande 2 föreslår motionären att det kommande avtalet mellan staten och Sveriges Radios programbolag tecknas för en tid av tre år i stället för sex år. Som skäl anförs att mycket har hänt och händer inom medieutvecklingen och att en grundlig översyn av struktur, organisation, finansiering och reglering av public service-verksamheten därför är starkt påkallad. En kortare avtalsperiod innebär enligt motionären att man inte låser upp sig alltför lång tid framåt innan förändringsprocessen kan påbörjas.
Enligt motion Kr299 (nyd) bör -- som angetts i föregående avsnitt -- avtalstiden bestämmas till endast ett år för att en förnyelse av företaget inte skall förhindras (yrkande 6).
I motion Kr5 (s) anförs att villkoren för Sveriges Radios verksamhet bör medge framförhållning och långsiktig planering. Om programföretagen skall kunna uppfylla sina åtaganden får inte villkoren för verksamheten kunna ändras genom plötsliga beslut. Motionärerna anför att regeringen inte redovisar några sakskäl till att frångå riksdagsbeslutet om en sexårig avtalsperiod med en kontrollstation av finansieringen efter tre år. De anser därför att riksdagen skall hålla fast vid sitt tidigare beslut (yrkandena 9 och 17).
Även i motion Kr7 (v) yrkande 1 förespråkar motionärerna en avtalsperiod om sex år.
I motion Kr4 (fp) anförs att det uppenbarligen och ofrånkomligen torde uppkomma stora problem med att inrymma den lokala radioverksamheten inom de angivna ekonomiska ramarna. Motionären förespråkar därför en s.k. kontrollstation mitt i avtalsperioden då verksamheten kan utvärderas, ekonomin avstämmas och förändringsåtgärder vid behov kan aktualiseras. Yrkandet överensstämmer med yrkande 17 i motion Kr5.
Konstitutionsutskottet har i sitt yttrande anfört följande.
Vid föregående riksmöte uttalade sig riksdagen för en sexårig avtalsperiod. En prövning i fråga om finansieringen av Sveriges Televisions verksamhet förutsattes böra ske inför medelstilldelningen år 1996.
Efter riksdagens beslut har emellertid reklamfinansierade kabelsändningar blivit tillåtna. En lagstiftning som tillåter reklamfinansierad radio förbereds. Som anförs i propositionen talar detta för att avtalstiden blir kortare. Utskottet har därför ingen erinran mot att avtalstiden bestäms till fyra år. Härigenom kan prövningen i fråga om finansieringen av Sveriges Televisions verksamhet göras i samband med inledningen av en ny avtalsperiod i stället för under en pågående avtalsperiod.
Kulturutskottet -- som också hänvisar till vad som anförts i det föregående avsnittet -- ansluter sig till den av konstitutionsutskottet gjorda bedömningen.
Detta innebär dels att utskottet i fråga om avtalstiden med avstyrkande av motionerna Kr5 yrkande 9, Kr7 yrkande 1 och Kr299 yrkande 6 samt med anledning av motion K431 yrkande 2 tillstyrker att riksdagen godkänner vad som föreslagits i propositionen, dels att utskottet i fråga om en kontrollstation efter tre år avstyrker motionerna Kr4 och Kr5 yrkande 17.
Radio och TV i allmänhetens tjänst -- public service i den nya mediesituationen (avsnitt 10.2.2)
I propositionen föreslås att programföretagens public service-uppdrag i huvudsak skall vara oförändrat även under den kommande avtalsperioden. Även om situationen ändrats radikalt i Sverige genom tillkomsten av t.ex. TV-sändningar via satellit och kabel samt en markdistribuerad tredje TV-kanal är det enligt föredragande statsrådet för tidigt att överväga en mera radikal omprövning av public service-uppdraget. Om public service-begreppet uttalar kulturministern bl.a. följande (s. 45).
Den svenska modellen för public service har som grundstenar radiolagens krav på opartiskhet och saklighet. Andra viktiga utgångspunkter är den i avtalen med programbolagen föreskrivna skyldigheten att låta programverksamheten i sin helhet präglas av en skälig balans mellan olika åsikter och intressen. I görligaste mån skall minoritetsintressen av olika slag tillgodoses. Grundläggande är vidare kraven på geografisk rättvisa (dvs. att utbudet skall kunna tas emot av hela befolkningen) och en hög kvalitet.
-- -- -- --
Under alla förhållanden måste den redaktionella integriteten garanteras och finansieringen av verksamheten ske i former som inte lämnar utrymme för otillbörlig påverkan. Radionämndsgranskningen är en viktig del av public service-verksamheten, och gällande principer för medelstilldelning och finansieringskällor har samma syften.
I två motioner behandlas frågan om public service-uppdraget i den nya mediesituationen. I motion K422 (s) framhålls bl.a. att det förhållandet att flera radio- och TV-kanaler kommer att vara tillgängliga för en svensk publik inte försvagar betydelsen av public service-uppdraget. De nya kanalerna kan enligt motionärerna inte förväntas ta det ansvar som följer av public service-uppgiften. Motionärerna anser att basen för den nationella etermediepolitiken också framdeles måste vara ett radio- och TV-företag i allmänhetens tjänst, som har i uppgift att förse såväl den stora publiken som de många mindre publikerna med bra program. För att public service-företaget skall klara denna dubbla uppgift är det viktigt att det förfogar över flera kanaler (yrkande 1 delvis). Motionärerna bakom motion Kr5 (s) för fram liknande förslag (yrkande 1).
I nämnda motion, K422, förs även fram ett förslag om att ålägga public service-företagen ett förnyelseansvar. Utskottet behandlar förslaget i ett senare avsnitt i detta betänkande (s. 22--23).
Konstitutionsutskottet delar regeringens uppfattning att programföretagens public service-uppdrag i huvudsak skall vara oförändrade och förordar att riksdagen godkänner vad som anförs i propositionen i denna del. Enligt konstitutionsutskottet bör den fortsatta utvecklingen av public service-verksamheten bygga på de överväganden som förs fram i propositionen.
Kulturutskottet ansluter sig till den av konstitutionsutskottet gjorda bedömningen. Riksdagen bör således godkänna propositionsförslaget. Motionsyrkandena blir tillgodosedda i aktuella delar.
Public service-verksamhetens omfattning, sändningsnät m.m. (avsnitt 10.2.3)
Public service-företagens sändningsrätt bör enligt propositionen medge oförändrad verksamhet. Sveriges Television AB föreslås sålunda sända i två rikstäckande TV-kanaler inkl. text-TV, varav en kanal även skall ha regional täckning. Det nya ljudradioföretaget, Sveriges Radio AB, föreslås sända i fyra rikstäckande kanaler för ljudradio, varav en skall ha lokal täckning. Sveriges Utbildningsradio AB föreslås sända utbildningsprogram i Sveriges Televisions och Sveriges Radios kanaler.
Med rikstäckning avses i propositionen att 99,8% eller mer av den fast bosatta befolkningen i landet skall nås av sändningarna, vilka bör ske med hög säkerhet. Den tekniska kvaliteten på sändningarna bör enligt propositionen vara hög.
Enligt propositionen bör det ankomma på regeringen att ange villkor för hur eventuell överkapacitet i sändningsnäten kan disponeras.
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad som förordats i propositionen i här aktuell del.
Finansiering (avsnitt 10.2.4)
Liksom hitintills varit fallet skall enligt propositionsförslaget public service-företagen finansieras med medel som anvisas från rundradiokontot och de skall inte tillåtas sända betalda annonser. Deras sidoaktiviteter till sändningsverksamheten skall vara självbärande. Enligt propositionen bör vidare sponsring i begränsad omfattning få förekomma i Sveriges Televisions och det nya ljudradiobolagets sändningar. Nuvarande villkor för Sveriges Radios sändningar när det gäller hur sponsorsmeddelanden får utformas bör i vissa avseenden preciseras, föreslås det slutligen i propositionen.
I motion Kr251 (m) föreslås att TV-avgiften skall slopas och att radio- och TV-verksamheten skall finansieras över statsbudgeten. Enligt motionären skulle ett bifall till förslaget innebära en årlig besparing på omkring 150 milj.kr. eftersom Radiotjänst i Kiruna AB kunde läggas ner. Byråkratin skulle också minskas.
Utskottet vill erinra om att den av motionären upptagna frågan om skattefinansiering av verksamheten behandlats vid en rad tillfällen tidigare, bl.a. i eller i samband med de propositioner som lagts fram inför de båda senaste avtalsperioderna (se senast bet. KrU 1985/86:21 s. 47).
Kulturutskottet är -- med beaktande av de integritetsaspekter som finns -- inte berett att föreslå något riksdagsinitiativ med anledning av motionsförslaget. Detta bör därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Som framhålls i propositionen har public service-företagen en fördel framför privat radio och TV genom att de är garanterade en viss på förhand känd tillförsel av medel. Utskottet vill i sammanhanget inskjuta att andra förslag i propositionen innebär att framförhållningstiden skall förbättras ytterligare. Public service-företagen är i enlighet med det sagda inte beroende av att maximera antalet tittare och lyssnare för att generera intäkter. Utskottet, som i ett annat avsnitt behandlar frågor om programinnehållet, vill understryka att den angivna omständigheten självfallet har stor betydelse bl.a. för att även program som vänder sig till små lyssnargrupper skall förläggas till vad som betraktas som god sändningstid.
Efter förslag av regeringen -- och efter initiativ av kulturutskottet förra våren (se yttr. 1990/91:KrU7y s. 4 samt bet. 1990/91:KU39 s. 52--53) -- skapades de nuvarande sponsorsreglerna för Sveriges Television. I den nu aktuella propositionen framförs synpunkter av innehåll att vissa justeringar bör göras av reglerna med ledning av de erfarenheter som hittills vunnits. I motion Kr7 (v) understryks -- dock utan att något formellt yrkande framställs i detta hänseende -- att det är av synnerlig vikt att sponsorsmeddelanden är diskreta och endast visas i form av text utan logotyp eller annan symbol.
Det är enligt utskottets mening rimligt att erfarenheterna från Sveriges Televisions arbete med sponsringsfrågorna tas till vara i utformningen av nytt avtal mellan staten och Sveriges Television. Utskottet delar den i propositionen redovisade uppfattningen att risken för att sponsorsmeddelanden förväxlas med sedvanlig TV-reklam bör motverkas. Samtidigt är det enligt utskottets mening av stor betydelse att de eventuella förändringar som görs står i samklang med den utveckling inom sponsringsområdet som sker i övriga Europa. Denna utveckling avser frågor om användning av bl.a. logotyper.
Utskottet tog förra året också initiativ till att närmare överväganden skulle komma till stånd om huruvida sponsring bör tillåtas i det nya ljudradiobolaget (se hänvisningen ovan). Utskottet tillstyrker mot denna bakgrund förslag i propositionen om att nämnda bolag bör ges rätt att träffa uppgörelser om sponsring i fråga om program på i huvudsak samma villkor som gäller för Sveriges Television.
I enlighet med det anförda föreslår utskottet att riksdagen med anledning av vad som förordats i propositionen i fråga om finansieringen bör godkänna vad utskottet anfört.
Programverksamheten (avsnitt 10.3)
Programverksamhetens oberoende garanteras (avsnitt 10.3.1)
I propositionen uttalas att den särskilda roll som public service-företagen har, när det bl.a. gäller att granska det allmännas verksamhet, gör att dessa företag bör ha stor frihet för sitt agerande. Regering och riksdag bör inte styra programverksamheten. Enligt kulturministern finns det ingen anledning att frångå den principiella inställning som lagts fast i föregående propositioner och utskottsuttalanden från riksdagen och som innebär att staten inför en ny avtalsperiod endast bör ange allmänna riktlinjer i fråga om public service-företagens programverksamhet.
Utskottet ansluter sig till den i propositionen gjorda bedömningen.
När det gäller placeringen av utbildningsradions program utgår utskottet från att detta sker med beaktande av TV- och radiokanalernas komposition, karaktär och den publik de vänder sig till.
Allmänna riktlinjer för programverksamheten (avsnitt 10.3.2)
I propositionen föreslås att public service-företagen skall erbjuda ett mångsidigt programutbud som kännetecknas av hög kvalitet. Vidare skall programföretagen ta hänsyn till resp. mediums särskilda genomslagskraft när det gäller programmens ämnen och utformning samt tiden för sändning av programmen. I övrigt föreslås att nuvarande riktlinjer behålls i princip oförändrade. Detta innebär
att programmen skall utformas så att de genom tillgänglighet och mångsidighet i skälig omfattning tillgodoser skiftande behov och intressen hos landets befolkning,
att även mindre gruppers behov i görligaste mån skall tillgodoses,
att programutbudet som helhet skall präglas av folkbildningsambitioner,
att programutbudet skall utformas så att utrymme ges åt en mångfald av åsikter och meningsinriktningar och så att hänsyn tas till olika förutsättningar hos befolkningen och
att ett mångsidigt utbud av program på svenska språket skall tillhandahållas och svenska artister och verk av svenska upphovsmän skall förekomma i betydande omfattning.
Beträffande det närmare innehållet i förslaget hänvisas till propositionen (s. 53--60) och till framställningen i det följande.
Innan utskottet tar upp frågor som uppmärksammats motionsvägen vill utskottet särskilt nämna följande. I propositionen erinras om att ett mångsidigt programutbud får som konsekvens att vissa program kommer att uppskattas av en stor andel av befolkningen, medan andra program intresserar färre. Kulturministern betonar vikten av att även programbehoven från mindre publikgrupper kan tillgodoses vid tidpunkter då de flesta har möjlighet att titta och lyssna. Detta uttalande understryker vad utskottet uttalade i samma fråga förra året (yttr. 1990/91:KrU7y s. 13, bet. 1990/91:KU39 s. 65). Utskottet ansåg det viktigt att inte minst möjligheterna för TV-tittarna att följa kulturprogram och andra s.k. smala program på vad som bedöms vara god sändningstid uppmärksammas.
Kulturutskottet vill tillägga att enligt utskottets mening vid direktsändningar av evenemang respekten för de mindre publikgrupperna kräver att hänsyn tas även till dessa i de fall då ett överskridande av den beräknade programtiden aktualiseras till följd av att evenemangen tar längre tid än beräknat.
Här aktuella motionsyrkanden rör frågan om andelen svenskproducerade program, satsningen på barnprogram samt frågan om en fristående programtidning. Vidare tar utskottet upp ett antal motionsyrkanden, som också de rör de allmänna riktlinjerna för programverksamheten, men som tas upp under särskilda rubriker.
I motion Kr7 (v) föreslås att de tre programbolagen i större utsträckning än vad hitintills varit fallet skall prioritera svenskproducerade program och program och musik av svenska artister (yrkande 3).
Sveriges Radio-koncernen har i sin anslagsframställning hösten 1991 gjort en sammanställning av programföretagens utbud på svenska språket m.m. Av denna framgår följande.
Radiobolagens programutbud måste med undantag för delar av musikutbudet generellt kunna betraktas som ett utbud på svenska språket. Riksradions andel svensk musik, dvs. musik av svenska upphovsmän och/eller musik framförd av svenskar, utgör 37% av den spelade musiken i Riksradion. Lokalradions innehållsanalyser av ett antal lokalradiostationers utbud under en vecka visar att målsättningen 50% lokal/svensk musik överträffas. Av Sveriges Televisions utbud utgörs ca 60% av program på svenska språket. Av Utbildningsradions TV-sändningar är ca 70% på svenska språket och av svenska upphovsmän. I riksradion är ca 50% av Utbildningsradions sändningar på svenska språket, medan ca 95% av sändningarna är av svenska upphovsmän.
Med anledning av ett motionsyrkande om andelen svenskproducerade program uttalade utskottet förra året bl.a. att den snabba utveckling av medierna som vi nu upplever och som bl.a. innebär att allt fler svenska hem kan bli delaktiga i ett internationellt programutbud medför ett ansvar för att det nationella kulturarvet bevaras bl.a. genom att Sveriges Radio hävdar de nationella programmens ställning. Utskottet uttalade samtidigt att utvecklingen på området noga borde följas (yttr. 1990/91:KrU7y s. 12, bet. 1990/91:KU39 s. 60).
Utskottet vidhåller sin ståndpunkt i denna fråga. Vidare anser utskottet att den redovisning som återgetts ovan från SR-koncernens anslagsframställning visar att programbolagen väl lever upp till den ovan redovisade formuleringen i gällande avtal. Enligt utskottets uppfattning bör därför propositionens förslag till riktlinjer i detta avseende godkännas. Med det anförda avstyrks motion Kr7 yrkande 3.
I ett senare avsnitt (s. 31) i detta betänkande behandlar utskottet frågan om andelen europeiska program i televisionen.
I samma motion, Kr7 (v), framförs också förslag som syftar till att avtalen med programbolagen skall innehålla en bestämmelse om bra radio och TV för barn (yrkande 10).
Enligt sin senaste anslagsframställning avser Sveriges Television AB att använda det reformtillskott som kommer bolaget till del under nästa avtalsperiod bl.a för att stärka programutbudet för barn och ungdom. När det gäller radio har utskottet inhämtat följande. I radion har en viss ökning av barnprogram för mellanåldrarna skett. Vidare har allt fler barnprogram förts över till P3 i syfte att föräldrar och barn skall kunna lyssna på samma kanal. Inför den nya avtalsperioden finns bl.a. planer på ett dagligt nyhetsprogram för barn.
I propositionen (s. 54) uttalas bl.a. att för att public service-företagen skall uppfylla uppdragets ambitioner om mångsidighet och kvalitet behöver det, i likhet med vad som nu gäller, sändas program av många slag, t.ex. barnprogram. Utskottet anser -- mot bakgrund av det anförda -- att det inte är erforderligt med en avtalsbestämmelse av så specifikt slag som anges i motionen för att syftet med det här aktuella yrkandet skall tillgodoses. Yrkandet avstyrks därför.
I ett annat yrkande i samma motion, Kr7 (v), föreslås att de tre programbolagen skall inrätta en gemensam och oberoende programtidning (yrkande 5).
Radio- och TV-publiken har stora möjligheter att få tillgång till fyllig och varierande programinformation dels i specialtidningar, dels i dagspressen. De stora dagstidningarna har dessutom särskilda programbilagor varje vecka. Programinformation ingår också i text-TV-utbudet. Enligt utskottets uppfattning är den fråga som motionärerna väckt något som bör ankomma på programbolagen att själva besluta om. Med det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandet.
Hög kvalitet (avsnitt 10.3.2.1). Förnyelse som avtalsvillkor
I propositionen föreslås att kvalitetsaspekten uppmärksammas ytterligare när det gäller riktlinjerna för programverksamheten och att ett överordnat kvalitetsvillkor förs in i avtalen med programföretagen.
Enligt kulturutskottets uppfattning är det -- i den konkurrenssituation som nu råder på etermedieområdet -- i ännu högre grad än tidigare angeläget att kvalitet och professionalism präglar utbudet från public service-företagen. Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag i denna del.
Utskottet behandlar i anslutning till kvalitetsbegreppet två motioner som tar upp frågan om förnyelse av programinnehållet. Enligt motion Kr5 (s) är kvalitetsbegreppet rimligt avgränsat i propositionen, men behöver kombineras med ett stadgande om att public service-företagen skall främja förnyelse av programinnehållet (yrkande 2). Liknande förslag framförs av motionärerna bakom motion K422 (s).
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget att utrymme finns för det nydanande, oprövade och annorlunda. I den mediesituation som råder är det naturligt att public service-företagen är föregångare i detta avseende. Genom ett förnyelsekrav markeras även den professionalism som man har rätt att vänta sig av public service-företagen. Ett särskilt förnyelsekriterium bör därför tillföras riktlinjerna. Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motionerna K422 yrkande 1 i denna del och Kr5 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om förnyelse av programinnehållet.
Demokratibestämmelsen (avsnitt 10.3.2.2)
I propositionen redogörs för den år 1991 ändrade demokratibestämmelsen i radiolagen, vilket innebär att programverksamheten som helhet skall präglas av det demokratiska statsskickets grundidéer samt principen om alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet. Enligt föredragande statsrådet bör de grundläggande föreskrifterna i radiolagen om programverksamhetens utformning inte ändras.
Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i propositionen.
Mediets särskilda genomslagskraft m.m. (avsnitt 10.3.2.3)
Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen att bestämmelsen om mediets centrala ställning skall -- i enlighet med den ändrade lydelsen i radiolagen -- omformuleras till att gälla mediets särskilda genomslagskraft när det gäller programmens ämnen och utformning samt tiden för sändning av programmen.
Program om och för funktionshindrade (avsnitt 10.3.2.4)
I nuvarande avtal mellan staten och programföretagen finns klart angivet att det i public service-uppdraget ligger en särskild skyldighet att ta hänsyn till handikappade. Vidare föreskrivs i avtalet mellan staten och moderbolaget att moderbolaget får fördela ansvaret mellan programföretagen så att insatserna inom koncernen samordnas.
I propositionen uttalas att staten inte bör rikta detaljerade krav i fråga om programinnehållet till programföretagen. De krav som bör riktas mot programföretagen föreslås i huvudsak överensstämma med de nuvarande riktlinjerna. Vidare förutsätts i propositionen att programföretagen i avtal sig emellan kommer att fördela ansvar för olika insatser. Genom en sådan frivillig samordning kan de skilda förutsättningarna för radio och TV tas till vara på bästa sätt. Enligt propositionen bör de totala resurserna för detta ändamål vara minst oförändrade i jämförelse med vad som gäller under verksamhetsåret 1992. De årliga anslagsframställningarna bör innehålla en redovisning av resp. programbolags ekonomiska insatser på detta område.
Företrädare för olika handikapporganisationer har vid en uppvaktning inför utskottet understrukit att särskild hänsyn bör tas till olika grupper av funktionshindrade i programutbudet. Bl.a. framfördes krav på att de totala resurserna för insatser för olika grupper av funktionshindrade skall öka under den kommande avtalsperioden. Vidare begärdes att ett av programföretagen skall åläggas ett samordningsansvar för handikappinsatserna i samtliga programbolag och att såväl ny teknik som redan befintlig teknik skall tas i anspråk för att förbättra tillgängligheten för handikappade. Slutligen föreslogs att forsknings- och utvecklingsverksamhet inom området skall präglas av aspekter på tillgänglighet för olika grupper av funktionshindrade, så att inte teknik som tas i bruk försämrar tillgängligheten eller utestänger vissa grupper. I stället bör den tekniska utvecklingen förbättra handikappades tillgång till etermedierna.
Utskottet har inhämtat att handikapputredningen har för avsikt att inom en relativt snar framtid lägga fram ett betänkande med förslag om funktionshindrades möjligheter att ta del av samhällsutvecklingen. Bl.a. kommer public service-företagens verksamhet att belysas.
I sju motionsyrkanden tas public service-företagens insatser för de funktionshindrade upp. Två av motionsyrkandena har övergripande karaktär, två yrkanden rör samordningsansvaret, en motion rör nyheter på teckenspråk, i en motion behandlas frågan om en samrådsgrupp för teknisk utveckling av insatser för funktionshindrade och i en behandlas forsknings- och utvecklingsfrågor.
Motionärerna bakom motion Kr250 (s) påpekar att de nya avtalen måste utformas så att situationen för personer med funktionshinder påtagligt förbättras. Programföretagens skyldighet att göra programmen tillgängliga för personer med funktionshinder bör markeras i de nya avtalen.
Utskottet har bl.a. inhämtat följande om programföretagens insatser för handikappade.
Inom Riksradion görs ansträngningar för att göra programläsningen tillgänglig för synskadade. Ett omfattande arbete pågår i syfte att förbättra hörbarheten i Riksradions radiokanaler. Inom Sveriges Television AB är text-TV-utbudet en viktig service till hörselhandikappade. Programtextningen, direkttextningen av Rapports 19.30-sändning och direktkommenteringen på textremsa av sportprogram riktar sig främst till denna målgrupp. Ett särskilt veckonyhetsprogram på teckenspråk har sänts i några år. Inom Sveriges Television pågår ett projekt som syftar till att pröva hur översättningstexten i digital form i text-TV-signalen kan användas för att generera syntetiskt tal i s.k. talsyntesutrustning. Lokalradion tar i den löpande programverksamheten upp de handikappades speciella problem. I telefonprogrammen ges möjlighet för bl.a. handikappade att komma till tals. Inom Utbildningsradion har utbildningsprogram på teckenspråk producerats. Under innevarande avtalsperiod har de första TV-programmen någonsin för förståndshandikappade sänts i produktion av Utbildningsradion.
Utskottet uttalade inför den nuvarande avtalsperioden bl.a. att grundsatserna om integration och normalisering sedan länge gäller för samhällets insatser på handikappområdet. Enligt utskottet borde dessa grundsatser i tillämpliga delar vara vägledande även för Sveriges Radio (bet. KrU 1985/86:21 s. 30). Utskottet anser att så bör vara fallet även i fortsättningen.
Utskottet konstaterar att stora insatser gjorts av programföretagen under föregående och innevarande avtalsperiod för att göra programmen tillgängliga för funktionshindrade. Det är angeläget att den positiva utveckling som ägt rum på detta område kan fortsätta även under nästa avtalsperiod. I likhet med kulturministern anser utskottet därför att programföretagen även under nästa avtalsperiod skall åläggas ett särskilt ansvar när det gäller program om och för funktionshindrade. Med det anförda får det krav som framförs i motionen anses vara tillgodosett.
Utskottet vill i detta sammanhang understryka vikten av att hänsyn tas även till utvecklingsstörda, vilka i många fall kan tillgodogöra sig mycket av utbudet om det utformas på ett för dem lämpligt sätt.
Motionärerna bakom motion Kr3 (s) anser att den ambitionsnivå som anges i propositionen för resurser till programinsatser för funktionshindrade är för låg (yrkande 1). Motionärerna föreslår i stället att resurserna för detta ändamål successivt skall öka, vilket bör skrivas in i de nya avtalen.
Inför den nuvarande avtalsperioden uttalade utskottet att även begränsade förbättringar för handikappade inom Sveriges Radios verksamhet kan vara mycket kostnadskrävande. Detta skulle emellertid inte få hindra att Sveriges Radio fortsätter sina ansträngningar att öka tillgängligheten för olika handikappgrupper (bet. KrU 1985/86:21 s. 30). Utskottet intar samma ståndpunkt i detta avseende, då det gäller insatser under den kommande avtalsperioden.
Som nämnts i det föregående föreslås i propositionen att de totala insatserna för programföretagens handikappinsatser minst skall vara oförändrade under nästa avtalsperiod jämfört med verksamhetsåret 1992. Utskottet är inte berett att föreslå en avtalsreglering som går längre än vad som föreslagits i propositionen. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.
Motionärerna bakom motion Kr8 (c) anser att det är viktigt att se över möjligheterna att ålägga ett av programbolagen ett samordningsansvar för insatser för olika grupper av funktionshindrade. Liknande tankar framförs i motion Kr3 (s). I den senare motionen anförs bl.a. att bäst hade varit om moderbolaget fick vara kvar och ha detta samordnande ansvar. Om så inte blir fallet är det enligt motionärerna viktigt att något av programbolagen får ett samordningsansvar (yrkande 2).
Enligt utskottets uppfattning har det samordningsansvar för handikappinsatser som åvilar moderbolaget under innevarande avtalsperiod varit värdefullt. Nödvändigheten av att en samordning kommer till stånd även under den nya avtalsperioden är uppenbar. Utskottet utgår därför i likhet med kulturministern från att programföretagen kommer att åstadkomma en frivillig samordning som innebär att de sinsemellan kommer att dela upp insatserna för funktionshindrade. Utskottet avstyrker således motion Kr3 yrkande 2 och motion Kr8, båda motionsyrkandena i denna del.
I de nämnda motionerna, Kr3 (s) och Kr8 (c), tas också upp frågan om att en plan för programföretagens insatser för funktionshindrade skall upprättas i samråd med berörda handikapporganisationer.
Inför nuvarande avtalsperiod uttalade sig utskottet om betydelsen av att moderbolaget i samband med de årliga anslagsframställningarna redovisar en plan för insatser på handikappområdet. Utskottet utgick från att en sådan plan skulle vara flerårig. Vidare ansåg utskottet att en plan av angivet slag skulle kunna få betydelse för inriktningen och omfattningen av insatserna även på det sättet att den kan åstadkomma en allmän debatt om dessa, bl.a. i förhållande till satsningar som Sveriges Radio gör på andra områden (KrU 1985/86:21 s. 30). Utskottet vidhåller att dessa synpunkter fortfarande har bärkraft -- inte minst i en situation där det inte finns ett moderbolag.
Enligt utskottets uppfattning är det således angeläget att vart och ett av programföretagen i sitt arbete framgent utarbetar en plan över tilltänkta insatser när det gäller handikappåtgärder i vid mening. Planerna, som bör vara rullande, bör kunna presenteras i anslutning till den ekonomiska redovisning som resp. programbolag skall avge i de årliga anslagsframställningarna. Självfallet är det av värde om även en samlad redovisning görs av planerna, exempelvis i något av bolagens anslagsframställningar.
Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen med anledning av motion Kr8 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om planer för programföretagens satsningar för funktionshindrade. Motion Kr3 -- som inte innehåller något formellt yrkande i denna del -- tillgodoses därigenom i här aktuellt avseende.
I motion Kr235 (s) föreslår motionärerna dagliga sändningar på kvällstid av nyhetsprogram på teckenspråk.
Utskottet konstaterar att förutom den service som lämnas till främst hörselskadade genom Text-TV:s programtextning och direktkommentering av sportprogram behövs en särskild service för de barndomsdöva. För denna grupp är teckenspråket det första språket. Teckenspråket som är ett visuellt språk är syntaktiskt annorlunda uppbyggt än svenskan. En försöksverksamhet med veckonyhetssändningar på teckenspråk, Nyhetstecken, inleddes budgetåret 1987/88 inom Sveriges Television. Verksamheten permanentades år 1989. För produktionen har sedan starten Gävle-Dala-distriktet svarat i samarbete med Sveriges dövas riksförbund. Sändningarna sker över TV2-nätet i ett 20-minutersprogram på lördagar med undantag av sommartid och storhelger. Enligt vad utskottet har inhämtat beräknas programmet nå 95% av primärmålgruppen.
Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att också döva får tillgång till program på sitt eget språk. Därför är det glädjande att Sveriges Television i sin senaste anslagsframställning uttalat ambitionen att inför den nya avtalsperioden införa nyhetssändningar på teckenspråk fem dagar i veckan. Utskottet anser att de allmänna riktlinjer som anges i propositionen om program för och om funktionshindrade till väsentlig del tillgodoser förslaget i motion Kr235, vilken således inte påkallar någon riksdagens åtgärd.
Då det gäller hörselskadades möjlighet att ta del av programutbudet i radio och TV vill utskottet framhålla att såväl enkla åtgärder som att iaktta försiktighet med att tillföra bakgrundsljud och musik till talade inslag i radio och TV som utnyttjande av ny teknik kan underlätta delaktigheten för denna grupp.
Motion Kr7 (v) syftar till inrättande av en samrådsgrupp mellan programbolagen, handikapporganisationerna, handikappinstitutet och televerket för att bl.a. förbättra tillgängligheten i fråga om programverksamheten såväl tekniskt som innehållsmässigt (yrkande 9).
Utskottet har i det föregående framhållit att programföretagen även under nästa avtalsperiod bör åläggas ett särskilt ansvar när det gäller program om och för handikappade. Vidare har utskottet konstaterat att en rad insatser gjorts under den nu gällande och den närmast föregående avtalsperioden för att göra programmen i radio- och TV-kanalerna mer tillgängliga för handikappade. I propositionen (s. 57) uttalar kulturministern bl.a. att det finns anledning att förvänta sig att den tekniska utvecklingen i framtiden kommer att ge ännu bättre förutsättningar för att förbättra tillgängligheten. Kulturministern syftar i första hand på vad digital sändningsteknik kan möjliggöra i form av nya tjänster vid sidan av ordinarie programutsändning. Kulturministern utgår från att detta uppmärksamt följs av programbolagen.
Utskottet vill med det anförda understryka vikten av att tekniska framsteg kommer även den funktionshindrade publiken till godo i form av förbättrad tillgänglighet. Utskottet förutsätter att programbolagen utnyttjar möjligheterna att upprätthålla informella kontakter med olika handikappgrupper i avsikt att utröna dessa gruppers olika behov. Utskottet är dock inte berett att föreslå riksdagen att ta initiativ till en samrådsgrupp av det slag som motionärerna föreslår. Motion Kr7 yrkande 9 påkallar inte någon riksdagens åtgärd.
Utskottet vill i detta sammanhang framhålla att frågan om inrättandet av ett publikråd kommer att behandlas längre fram i detta betänkande. Enligt förslaget i propositionen skall i publikrådet ingå bl.a. företrädare för funktionshindrade. Ett avslag på detta förslag skulle självfallet ställa ökade krav på att funktionshindrade på andra sätt får ökade möjligheter att framföra sina synpunkter på i första hand public service-företagens programverksamhet.
All forsknings- och utvecklingsverksamhet på radio- och TV-området bör enligt motion Kr3 (s) yrkande 4 innefatta aspekter på tillgängligheten för människor med funktionshinder. Ny teknik måste innebära att tillgängligheten ökar.
Utskottet förutsätter att public service-företagen -- inom ramen för det ansvar de har för att göra radio och TV tillgängliga för funktionshindrade -- även fortsättningsvis tar initiativ till forsknings- och utvecklingsarbete beträffande olika aspekter på tillgängligheten för funktionshindrade. Något särskilt uttalande från riksdagens sida i fråga om denna del av programföretagens ansvar för att tillgodose de funktionshindrades behov är enligt utskottets mening inte erforderligt. Motionsyrkandet avstyrks därför av utskottet.
Verksamhet på invandrar- och minoritetsspråk (avsnitt 10.3.2.5)
I gällande avtal mellan staten och programföretagen ingår bl.a. villkor om att bolagen bör ta särskild hänsyn till språkliga och etniska minoriteter. Programmen skall enligt avtalen utformas så att de genom kvalitet, tillgänglighet och mångsidighet i skälig omfattning tillgodoser skiftande behov och intressen hos landets befolkning. Även mindre gruppers intressen skall i görlig mån tillgodoses.
Kulturministern anser sig kunna konstatera att den service på invandrar- och minoritetsspråk som för närvarande lämnas av public service-bolagen är av betydande omfattning (s. 58). Inför nästa avtalsperiod föreslås att de totala resurserna för detta ändamål bör vara minst oförändrade i jämförelse med vad som gäller under verksamhetsåret 1992. Vidare uttalas att det är angeläget att resp. programföretags ekonomiska insatser på detta område redovisas i samband med de årliga anslagsframställningarna.
Under innevarande avtalsperiod ligger ett samordningsansvar för invandrar- och minoritetsprogrammen på moderbolaget. Kulturministern utgår från att de tre programföretagen i framtiden kan lösa det framtida samarbetet genom överenskommelser sinsemellan.
Det erinras i propositionen om att storleksförhållandet mellan olika språkgrupper varierar vilket gör att programföretagens språkval kan behöva förändras över tiden.
I sammanhanget understryks att det finns särskilda skäl som motiverar programservice på samiska i större utsträckning än vad som motiveras av samernas antal. Vidare framhålls att av de språkliga minoriteterna även den finskspråkiga gruppen intar en särställning.
I tre motionsyrkanden behandlas programutbudet för den finskspråkiga gruppen.
I motion Kr295 (c) föreslås att ambitionsnivån för de finskspråkiga sändningarna skall höjas så att den sverigefinska publiken får ett mångsidigt utbud (yrkande 1). Vidare föreslås att nyhets- och aktualitetsutbudet på finska i TV bör utvecklas till en året-runt-verksamhet som ger utrymme för kommentarer och analyser (yrkande 2). Slutligen föreslås att de finska barnens behov av språklig och intellektuell stimulans skall uppmärksammas genom i Sverige producerade program (yrkande 3).
I enlighet med vad utskottet uttalade i fjol anser utskottet att av de språkliga minoriteterna intar den finskspråkiga gruppen en särställning (yttr. 1990/91:KrU7y s. 13--14, bet. 1990/91:KU39 s. 66). Denna särställning har som utskottet framhöll i fjol sin grund dels i de historiska banden mellan Sverige och Finland, dels i gruppens storlek. Utskottet vill därutöver erinra om att den tornedalsfinska befolkningen i norra Sverige anses historiskt sett representera den ursprungliga inhemska befolkningen. Den finskspråkiga gruppens rätt till programservice har därför en något annan karaktär än övriga gruppers. Utskottet förutsätter att denna särställning beaktas av programföretagen. Utskottet anser att de allmänna riktlinjer som anges i propositionen om verksamhet på invandrar- och minoritetsspråk och de särskilda villkor som gäller den finskspråkiga gruppen till väsentlig del tillgodoser motionsyrkandena. Utskottet är inte berett att förorda mer långtgående riktlinjer i detta hänseende. Motionsyrkandena påkallar inte någon riksdagens åtgärd.
Folkbildning, kultur, svenska språket resp. myndighetsinformation (avsnitt 10.3.2.6)
I propositionen uttalas att de principer som tidigare formulerats i fråga om folkbildningsansvaret, programföretagens samspel med kulturlivet, språkvårdsfrågor samt myndighetsinformation bör ligga fast. Kulturministern konstaterar att Sveriges Television hör till de mer betydelsefulla av landets kulturinstitutioner, bl.a. eftersom företaget är en av de största beställarna och producenterna av långfilmer i landet. Riksradions roll i fråga om musik är också värdefull.
I propositionen erinras om att nuvarande avtal mellan staten och moderbolaget innehåller en föreskrift om att åtgärder för språkvård skall samordnas inom koncernen. Med tanke på den föreslagna omstruktureringen av koncernen föreslår kulturministern att varje programföretag i fortsättningen skall ha ett eget ansvar för språkvård.
Slutligen uttalar kulturministern att sammanslagningen av Riksradion och Lokalradion får till följd att skyldigheten för det nya ljudradioföretaget att sända meddelanden som är av vikt för allmänheten bör avse både statliga och kommunala myndigheter.
Motionären bakom motion Kr294 (c) anser att ökad kunskap på olika områden snabbt och enkelt kan förmedlas via TV och föreslår att TV-mediet i högre grad än nu skall utnyttjas för samhällsviktig information. Som exempel på sådan information nämns bl.a. hur man ger första hjälpen i olika situationer, hur man hittar mögelskador i sitt hus samt hur man sätter upp brandvarnare.
Enligt gällande avtal (11 §) mellan staten och Sveriges Television skall på begäran av statlig myndighet Sveriges Television sända meddelande som är av vikt för allmänheten. Sveriges Television skall tillse att meddelandet ges en lämplig utformning och att det inte genom sin omfattning eller på annat sätt inverkar menligt på programverksamheten.
Utskottet har inhämtat att Sveriges Television med myndighetsmeddelanden förstår korta meddelanden till Sveriges befolkning om rättigheter och/eller skyldigheter gentemot samhället samt i vissa fall också annan information, huvudsakligen av varnande karaktär. Sålunda har t.ex. även Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande, Svenska livräddningssällskapet m.fl. tillåtits sända meddelanden. Under programrubriken Anslagstavlan samlar programbolaget den typ av myndighetsmeddelanden som avses i avtalet. Anslagstavlan sänds en gång per vecka i en av Sveriges Televisions kanaler och sänds därefter i repris under samma vecka i den andra TV-kanalen.
Enligt utskottets mening innehåller programmet Anslagstavlan det slag av samhällsviktig information som motionären synes åsyfta. Även i olika typer av s.k. magasinsprogram -- motionären nämner själv Trafikmagasinet -- förmedlas kunskap och information av det slag som avses i motionen. Utskottet anser att det är angeläget att utrymme finns i de båda TV-kanalerna för program med den typ av samhällsviktig information som motionären nämner.
De allmänna riktlinjer som anges i propositionen om folkbildning, kultur, svenska språket och myndighetsinformation tillgodoser enligt utskottets uppfattning i stor utsträckning motionsyrkandet. Utskottet är inte berett att därutöver ange mer långtgående riktlinjer för programverksamheten. Med det anförda anser utskottet att kravet i motion Kr294 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
Frilansmedverkan och fri produktion (avsnitt 10.3.2.7)
Om frilansmedverkan och fri produktion anför kulturministern i propositionen bl.a. följande.
Jag anser att det för nästa avtalsperiod är viktigt med en hög och jämn nivå av utomstående medverkan i programföretagens produktion. Med den centrala ställning som public service-företagen har på produktionsmarknaden är det angeläget att man stimulerar uppbyggnaden av den fria produktionsverksamhet som nu har etablerats.
Beträffande det närmare innehållet i förslaget hänvisas till propositionen (s. 60).
Utskottet har inte något att erinra mot regeringsförslaget.
Särskilda riktlinjer för Sveriges Television (avsnitt 10.3.3)
I propositionen föreslås att riktlinjerna för Sveriges Television skall innehålla ett villkor om att de båda kanalerna skall ha separata nyhetsredaktioner. I konsekvens med detta skall även text-TV-sändningarnas nyhetsvärdering vara självständig i förhållande till andra nyhetsredaktioners överväganden inom public service-företagen. Vidare föreslås riktlinjerna även omfatta ett krav på att regionala nyhetssändningar av minst nuvarande omfattning skall finnas i hela landet.
I motion Kr5 (s) behandlas frågan om separata nyhetsredaktioner i Sveriges Televisions kanaler i de två TV-kanalerna. Motionärerna framhåller att avtalet med Sveriges Television innebär att mångfalden skall tillgodoses. Redaktioner, företagsledning och styrelse bör enligt motionärerna själva på professionella grunder bedöma hur mångfaldskravet i avtalet bäst skall tillgodoses. Riksdagen bör inte låsa Sveriges Televison vid en bestämd organisationsmodell för nyhetsrapporteringen (yrkande 15).
Utskottet delar kulturministerns uppfattning att nyhetsförmedlingen tillhör Sveriges Televisions centrala uppgifter. Tillkomsten av TV 4 innebär att delar av landet nu har tillgång till ytterligare ett nyhetsprogram. Därtill har i dag många -- men långtifrån alla -- hushåll tillgång till olika satellit- och kabeldistribuerade kanaler som även förmedlar nyhetssändningar. Utskottet anser att nyhetsverksamheten i annan marksänd TV bör ha nått en sådan omfattning och ambitionsnivå att den utgör ett realistiskt alternativ till Sveriges Televisions nyhetsverksamhet, innan några förändrade riktlinjer för Sveriges Television bör komma i fråga. En sådan prövning bör ske senast i samband med övriga överväganden inför den avtalsperiod som inleds den 1 januari 1997. Med det anförda avstyrks motion Kr5 yrkande 15.
EG-krav m.m. (avsnitt 10.3.3.1)
Frågan om anpassning av den svenska lagstiftningen till EG-direktivet behandlas i propositionen. De regler som har betydelse för Sveriges Televisions programutbud sägs i första hand vara bestämmelserna om andelen europeiska program. Dessa innebär att varje programföretag skall sända minst 50 % europeiska program, sedan nyheter, sport, tävlingar, reklam och text-TV räknats bort.
Enligt kulturministerns bedömning uppgår andelen europeiska program i Sveriges Televisions utbud redan i dag till ca 80 %. Några särskilda kvoteringsregler behöver därför inte övervägas. Nuvarande villkor i avtalet mellan staten och Sveriges Television om att ett mångsidigt utbud på svenska språket skall tillhandahållas och att svenska artister och verk av svenska upphovsmän i betydande omfattning skall förekomma är tillräckliga. Beträffande det närmare innehållet i förslaget hänvisar utskottet till propositionen (s. 62--63).
Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen.
Särskilda riktlinjer för Sveriges Radio (avsnitt 10.3.4)
I propositionen (s. 64) föreslås att det sammanslagna ljudradioföretaget, Sveriges Radio AB, skall bedriva lokal sändningsverksamhet av minst samma omfattning som för närvarande.
Två motionsyrkanden tar upp frågan om riktlinjer för lokalradion.
I motion Kr7 (v) föreslås vissa preciserade riktlinjer för lokalradioverksamhetens ekonomi m.m. Den besparing som enligt motionärerna åstadkoms genom att produktionen av lokala program är betydligt billigare än riksprogram bör användas för att förbättra kvaliteten på lokalradions verksamhet. Vidare bör resurser satsas på att möta en kommersiell konkurrens genom förstärkning av det lokala programutbudet (yrkande 6).
Utskottet uttalade sig utförligt förra året om den framtida lokalradioverksamheten (se yttr. 1990/91:KrU7y s. 9--10, bet. 1990/91:KU39 s. 60--61, rskr. 370). Enligt utskottets uppfattning var det av synnerlig vikt att verksamheten, liksom nu är fallet, i framtiden kan genomföras under stor frihet och självständighet. Vidare anförde utskottet bl.a. följande.
Sammanfattningsvis anser utskottet att -- i likhet med vad som anförs i propositionen -- de organisatoriska förändringarna skall genomföras så att förutsättningar skapas för att förstärka den regionala och lokala radioproduktionen.
Utskottet vidhåller sin uppfattning i detta hänseende.
Utskottet har inhämtat att de lokala kanalernas informationskaraktär planeras bli förstärkt. Det finns planer på att ljudradioföretaget skall förbättra den lokala aktualitetsbevakningen. Förströelseprogram och kontaktskapande program skall alltjämt vara viktiga i de lokala programmen. På musikområdet skall de lokala kanalerna spegla det lokala musiklivet.
I likhet med motionärerna anser utskottet att det -- med tanke på konkurrensen från närradion och i en nära framtid även från lokala reklamfinansierade radiosändningar -- är angeläget att kvaliteten på det lokala programutbudet upprätthålls och förstärks. Enligt utskottets uppfattning visar det anförda att syftet med motionskravet i allt väsentligt blir tillgodosett vid ett genomförande av regeringsförslaget. Att i enlighet med motionärernas förslag ytterligare precisera riktlinjerna för lokalradioverksamheten skulle enligt utskottets mening strida mot principen att inte detaljstyra verksamheten. Med det anförda avstyrker utskottet motion Kr7 yrkande 6.
I samma motion, Kr7 (v), föreslås även ett förtydligande av riktlinjerna för radiobolagets lokala sändningsverksamhet. Begreppet lokal sändningsverksamhet bör enligt motionen ges en mer konkret innebörd (yrkande 7).
I enlighet med utskottets uttalande i fjol anser utskottet att det är nödvändigt att den nuvarande friheten i fråga om programsättning m.m. bibehålls. Likaså anser utskottet -- liksom förra året -- att det är av synnerlig vikt att lokalradioverksamheten i framtiden kan genomföras under stor frihet och självständighet med lokal beslutanderätt och självständighet beträffande programutbudet. Enligt utskottets uppfattning skulle ett förtydligande av riktlinjerna i enlighet med motionärernas förslag strida mot den sålunda angivna principen om frihet och självständighet i programutbudet. Mot den här angivna bakgrunden avstyrker utskottet motion Kr7 yrkande 7.
Särskilda riktlinjer för Sveriges Utbildningsradio (avsnitt 10.3.5)
I propositionen föreslås bl.a. att Sveriges Utbildningsradios uppdrag i princip skall vara oförändrat. Programverksamheten föreslås främst vara inriktad på att förstärka, bredda och komplettera de utbildningsinsatser som görs inom de fyra utbildningsområdena förskola, ungdomsskola, högskola och vuxenutbildning.
I detta sammanhang tar utskottet upp till behandling två motionsyrkanden som båda rör Utbildningsradions programverksamhet.
I motion Fi208 föreslås att Utbildningsradion i TV skall genomföra en förenklad utbildning i nationalekonomi (yrkande 5). I samma motion föreslås att även information om EG skall ges i TV i Utbildningsradions regi (yrkande 6).
Utskottet har i det föregående (s. 20) uttalat sig för programföretagens frihet. Med hänsyn härtill är det uteslutet att riksdagen skulle förorda sådan detaljreglering i avtalet med Utbildningsradion som ett bifall till motionsyrkandena skulle kräva. Utskottet avstyrker därför motion Fi208 yrkandena 5 och 6.
Det sagda innebär inte något ställningstagande till frågan om huruvida Utbildningsradion bör sända program av angivet slag. Utskottet har inhämtat att det inom Utbildningsradion finns planer att hösten 1993 påbörja en baskurs i grundläggande ekonomi, som eventuellt kan sändas både i radio och TV. När det gäller EG-utbildning planerar företaget att redan under hösten 1992 sända fyra 15-minuters program i TV om besluts- och förvaltningsorganen inom EG. Vidare finns planer att sända en 5-poängskurs i EG-kunskap med trolig start under år 1993. Enligt gällande avtal mellan staten och Utbildningsradion skall användarna ges möjligheter att framföra synpunkter och önskemål på programverksamheten. Överläggningar med representanter för studieförbunden pågår för närvarande både i fråga om ekonomi- och EG-utbildningen.
I sammanhanget vill utskottet erinra om att regeringen i kompletteringspropositionen (prop. 1991/92:150 bil. I:2) föreslår att 50 milj.kr. anvisas för nästa budgetår i syfte att bidrag skall utgå för informationsverksamhet i första hand till studieförbunden för seriösa och allsidiga informations- och utbildningsprojekt som behandlar den europeiska integrationsprocessen, EES-avtalet, EG -- dess institutioner och verksamhet samt Sveriges medlemskapsansökan. Enligt ett uttalande i propositionen skall emellertid massmedier liksom politiska partier och därtill hörande organisationer inte erhålla bidrag. Riksdagen kommer senare i vår att ta ställning till förslaget.
Utskottet har inget att erinra mot vad som föreslås rörande de särskilda riktlinjerna för Utbildningsradion.
I enlighet med vad som föreslås i propositionen (s. 66) bör riksdagen bemyndiga regeringen att ställa särskilda medel till Sveriges Utbildningsradios förfogande för programverksamhet i samband med särskilt angelägen fortbildning av skolans personal.
Härutöver bör gälla samma regler för Utbildningsradion som för de övriga programbolagen då det gäller medelstilldelning under den kommande avtalsperioden. Utskottet avstyrker motion Kr7 (v) yrkande 8 med erinran om att det liksom nu skall vara möjligt för Utbildningsradion att för sin förlagsverksamhet ta emot produktionsstöd av allmänna medel så att angelägna förlagsprodukter kan produceras för små målgrupper.
Organisationen (avsnitt 10.5)
Som tidigare angetts behandlar utskottet detta avsnitt före avsnitt 10.4 och 10.4.1 i propositionen.
Förutsättningar (avsnitt 10.5.1)
Utskottet hänvisar till propositionen (s. 71).
Public service-företagens struktur (avsnitt 10.5.2)
I propositionen föreslås att public service-företagen under nästkommande avtalsperiod skall utgöras av Sveriges Television AB, Sveriges Utbildningsradio AB samt Sveriges Radio AB. Det sistnämnda programföretaget skall bildas genom en sammanslagning av Sveriges Riksradio AB och Sveriges Lokalradio AB. Varje programbolag skall enligt propositionen svara för att verksamheten kan bedrivas självständigt i förhållande till staten, olika intresseorganisationer och andra maktgrupper i samhället. Det nuvarande moderbolaget, Sveriges Radio AB, skall enligt propositionen upphöra den 1 januari 1993. Eventuella tvister i fråga om placering av sändningstid får enligt propositionen lösas genom skiljenämnd. Radiotjänst i Kiruna AB skall ägas gemensamt samt av de tre programföretagen i relation till storleken av resp. programföretags medelstilldelning.
Som skäl för förslaget anförs att organisationen av public service-företagen bör förenklas. Ansvarsförhållanden och befogenheter bör vara tydliga för att medge största möjliga rationalitet. I propositionen erinras om att den nuvarande organisationen av Sveriges Radio-koncernen syftade till att bl.a. lyfta fram ljudradion ur televisionens skugga och att decentralisera och lägga ut besluten närmare programproduktionen. Vidare anförs att organisationen är resultatet av en politisk kompromiss. Resultatet har enligt propositionen blivit en oklar ansvarsfördelning och kontroverser som inte har varit fruktbara. Vidare anförs att ett försök gjordes år 1986 att strama upp beslutsgångarna till förmån för moderbolaget men att resultatet av beredningen förra året blev att pendeln återigen slog i riktning mot ett försvagat moderbolag.
För att åstadkomma klara och tydliga ansvarsförhållanden bör koncernmodellen enligt propositionen överges. Allt ansvar bör innehas av de tre programföretagen. Moderbolaget bör avvecklas fr.o.m. den 1 januari 1993 och dess uppgifter övertas av programföretagen, däribland ansvaret att värna självständigheten i förhållande till omvärlden. I propositionen anförs att riksdagen i konsekvens med denna strukturförändring fortsättningsvis bör besluta om medelsfördelning till vart och ett av de tre programföretagen.
I motion Kr3 (s) yrkande 2 anförs att moderbolaget haft ett samordnat ansvar för insatserna för funktionshindrade och att erfarenheterna av detta samordnande ansvar är goda. Motionärerna menar att moderbolaget bör vara kvar och behålla ansvaret. I annat fall måste det läggas på något av programbolagen. Sistnämnda fråga behandlas i ett tidigare avsnitt i betänkandet (s. 25).
I motion Kr5 (s) yrkandena 5 och 7 erinrar motionärerna om förra årets riksdagsbeslut. Enligt beslutet bör programverksamheten organiseras i en koncern. Beslutet innebär vidare att huvuddelen av moderbolagets styrelseledamöter skall hämtas från programbolagen, att moderbolaget skall inge anslagsframställning till regeringen och fördela medel mellan programföretagen, att moderbolaget skall svara för fördelning av sändningstid, om programföretagen inte själva kan enas, och att moderbolaget skall vara ett organ för beslut i koncerngemensamma frågor. Enligt motionärerna betyder detta att moderbolagets roll tonas ned och preciseras samtidigt som dess betydelse som ett värn mot direkt statligt inflytande erkänns. Motionärerna anför att organisationsförändringen nu har genomförts.
Regeringens förslag att avskaffa moderbolaget får enligt motionärerna till följd att medelstilldelningen skall fastställas för hela avtalsperioden enligt en i förväg fixerad formel. De anför vidare att förslaget förutsätter att regeringen i detalj kan bedöma hur medelsbehoven för de olika programföretagen kommer att utvecklas över tiden i ett skede när stora förändringar skall genomföras.
Skälet till att moderbolaget bildades var enligt motionärerna att det skulle garantera public service-verksamhetens integritet och oberoende i kontakter med riksdagen och regeringen. Det skulle inte bli möjligt för den politiska makten att spela ut programföretagen mot varandra, och den politiska makten skulle konfronteras med företrädare som har ett samlat ansvar för radio och TV i allmänhetens tjänst. Motionärerna anser att dessa skäl för moderbolaget är lika starka i dag och att moderbolaget därför skall vara kvar.
Konstitutionsutskottet avstyrker motionsyrkandena och anför följande.
Utskottet delar regeringens bedömning att ansvarsförhållanden och befogenheter bör vara tydliga när det gäller verksamheten i public service-företagen. Vid förra årets riksdagsbeslut underströk utskottet också behovet av noggranna överväganden när det gäller vem som inför riksdagen och regeringen skall bära det yttersta ansvaret i frågor som berör rationell verksamhet och god hushållning. Utskottet anser i likhet med regeringen att detta syfte tillgodoses om organisationen av public service-företagen förenklas genom att koncernmodellen överges. Utskottet biträder därför förslaget att moderbolaget avvecklas och att dess uppgifter övertas av programbolagen.
Kulturutskottet ansluter sig till konstitutionsutskottets bedömning. Vidare har kulturutskottet inte något att erinra mot vad som anförs i propositionen i denna del i den mån frågorna inte tagits upp av konstitutionsutskottet.
I enlighet med det anförda anser utskottet att riksdagen med avslag på motion Kr3 yrkande 2 i denna del samt motion Kr5 yrkandena 5 och 7 godkänner vad som förordats i propositionen.
Distriktsorganisationer och distriktsbaserad produktion (avsnitt 10.5.2.1)
Enligt propositionen skall det även fortsättningsvis finnas en distriktsorganisation inom varje programföretag. Företagens organisation skall utformas så att förhållandena i olika delar av landet kan speglas. Minst 40 % av allmänproduktionen i Sveriges Television och Sveriges Radios rikssändningar skall produceras utanför Stockholm. För Sveriges Television skall även i fortsättningen gälla att distriktsproduktionen koncentreras till en kanal. I övrigt skall programbolagen bestämma om regional och lokal indelning av resp. organisation.
Regeringsförslaget innebär i fråga om andelen distriktsbaserad produktion att samma villkor som gäller enligt de nuvarande avtalen skall gälla även under nästa avtalsperiod. Enligt motionärerna bakom Kr5 (s) yrkande 14 bör kraven ställas högre än enligt regeringsförslagen. De vill nämligen att distriktsproduktionen av riksprogram i programföretagen skall ha minst samma omfattning och nivå som för närvarande.
Enligt vad utskottet inhämtat uppgick den distriktsbaserade produktionen inom Sveriges Television förra året till ca 50 %. Motsvarande siffra för Riksradions del är ca 40 %.
Utskottet gör följande bedömning. Sveriges Television har under nu gällande avtalsperiod -- som nämnts -- uppnått en högre nivå när det gäller den distriktsbaserade produktionen än den i propositionen angivna. Enligt utskottets uppfattning torde propositionens förslag att minst 40 % skall produceras utanför Stockholm inte innebära någon risk för ambitionssänkning hos Sveriges Television i detta hänseende. När det gäller riksradions verksamhet uppgår distriktens andel av sändningstiden till den nivå som anges i nu gällande avtal och i propositionen. Utskottet konstaterar vidare att sammanslagningen av Riksradion och Lokalradion innebär nya förutsättningar för den distriktsbaserade allmänproduktionen i rikssändningar som för närvarande är svåra att överblicka. Enligt utskottets uppfattning är det önskvärt att det nya ljudradioföretaget i likhet med Sveriges Television kan nå upp till en högre procentandel distriktsproducerade program än den i propositionen förordade miniminivån på 40%. Utskottet är emellertid inte berett att -- som motionärerna föreslår -- fixera andelen produktion utanför Stockholm till den nivå som råder år 1992, något som enligt utskottets mening skulle kunna innebära en risk för programföretagens flexibilitet.
I enlighet med det anförda avstyrker utskottet motionsförslaget och tillstyrker propositionen i motsvarande del.
I flera motioner, Kr269 (v), Kr291 (c) och Kr292 (fp), framställs yrkanden om utlokalisering av TV 2 eller dess centrala enheter från Stockholm. I de båda senare motionerna anges Göteborg som önskvärd stationeringsort.
Utskottet vill med anledning av dessa yrkanden framhålla att en stor del av TV 2:s organisation är lokaliserad till andra platser i landet än Stockholm. Utskottet anser att staten inte bör ange några detaljerade riktlinjer för exempelvis var ledningsorganisationen bör vara lokaliserad. Det centrala är, i enlighet med vad som föreslås i propositionen, att organisationen utformas så att förhållandena i olika delar av landet kan speglas. Det bör i sammanhanget också erinras om att en utflyttning av TV 2:s ledningsfunktioner skulle medföra höga omställningskostnader av engångskaraktär och kostnader för etablerandet av nya programförbindelser.
Med hänvisning till det anförda avstyrks motionsyrkandena.
Liksom under innevarande avtalsperiod bör programbolagen bestämma om regional och lokal indelning av resp. organisation. Utskottet avstyrker därför motion Kr201 (s), vari frågor om TV:s distriktsindelning tas upp.
Av de regionala nyhetsprogrammen i TV sänds Mittnytt över två distrikt, nämligen Gävle--Dala-distriktet och Nedre Norrlands distrikt. Frågan om en klyvning av Mittnytt-området så att ett regionalt nyhetsprogram sänds för varje distrikt har länge varit aktuell. Trots att frågan om en sådan klyvning haft hög prioritet under lång tid har det ännu inte fattats beslut om en klyvning. Vid den av utskottet ordnade utfrågningen har verkställande direktören för Sveriges Television uppgivit att frågan nu är högst prioriterad. Med hänvisning härtill och till att programföretaget även fortsättningsvis självständigt bör få bestämma om områdesindelningen för bl.a. regionala TV-sändningar bör motionerna Kr202 (s) och Kr293 (kds, m, fp, c), vari Mittnytt-frågan tas upp, inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Det samma gäller motion Kr249 (s) om TV:s nyhetsbevakning i Skaraborg. Det ankommer på Sveriges Television att bedöma i vad mån det är möjligt att förbättra bevakningen i länet.
Fråga om inrättande av ett publikråd (avsnitt 10.5.3)
I propositionen föreslås inrättandet av ett publikråd med inriktning mot public service-företagens programverksamhet med representanter från olika lyssnar- och tittargrupper. Rådet skall enligt förslaget vara fristående från programföretagen och skall ha till uppgift att vara ett forum för diskussioner mellan publik och programföretag om hur programverksamheten motsvarar public service-uppdraget. Rådet skall vidare vara en väg för att ge synpunkter och komma in med önskemål på programverksamhetens omfattning och inriktning. Enligt propositionen bör det ankomma på regeringen att utse dem som skall ingå i publikrådet och ange de närmare villkoren för verksamheten.
I motion Kr5 (s) yrkande 3 framförs kritik mot förslaget att inrätta ett publikråd. Motionärerna efterlyser på vilka grunder regeringen anser sig ha kompetens att utse 30--40 personer som skall representera landets alla lyssnare och tittare. Motionärerna anför vidare att utländska erfarenheter från publikråd inte är goda. Om de är utsedda direkt av regeringen, uppfattas de som regeringens tillsynsmän. Om de i stället är utsedda av olika intressegrupper, betraktas de som företrädare för partsintressen. Det föreslagna publikrådets synpunkter kommer enligt motionärerna att tillmätas större vikt än den kvalificerade radio- och TV-kritiken, eftersom det enligt propositionen skall representera hela befolkningen. Programföretagen hamnar därmed i en omöjlig integritetskonflikt i sina kontakter med publikrådet.
Motionärerna anför att om programföretagen tar intryck av publikrådets rekommendationer, uppstår misstanken att de fallit undan för påtryckningar från av regeringen handplockade kontrollanter. Om programföretagen å andra sidan inte följer rekommendationerna riskerar företagen enligt motionärerna beskyllningar för självrådighet och publikförakt. Tilltron till programföretagens integritet undergrävs i båda fallen. Motionärerna anser att massmediernas roll i den demokratiska processen bäst gagnas av att verksamheten granskas från journalistiska, vetenskapliga och kulturella utgångspunkter i fri och öppen diskussion. De anser att andra villkor än de som följer av yttrandefrihetsgrundlagen och radiolagen lika litet bör gälla Sveriges Radios programföretag som andra etermedieföretag.
Enligt motion Kr3 (s) yrkande 3 är det viktigt att de handikappgrupper som är beroende av särskilda insatser från programföretagen blir representerade i publikrådet. Liknande synpunkter framförs i motion Kr8 (c) i denna del dock utan att något formellt yrkande framställs.
Konstitutionsutskottet har anfört följande.
Som anförs i motion Kr5 yrkande 3 kan principiella invändningar riktas mot inrättandet av ett statligt publikråd. Programverksamheten bör enligt utskottets mening inte underkastas någon annan kontroll från statens sida än radionämndens granskning och den prövning som kan ske i yttrandefrihetsmål enligt yttrandefrihetsgrundlagen. Utskottet avstyrker därför propositionen i denna del och tillstyrker motion Kr5 yrkande 3. Vid denna bedömning avstyrker utskottet yrkandena om publikrådets sammansättning i motion Kr3 yrkande 3.
Kulturutskottet ansluter sig till konstitutionsutskottets bedömning.
Ägarskap och företagsform (avsnitt 10.4)
Sveriges Television, Sveriges Radio och Sveriges Utbildningsradio skall enligt propositionen vara självständiga aktiebolag. Pressen, näringslivet, folkrörelserna, konstnärliga och vetenskapliga akademier och oberoende kulturella sammanslutningar skall erbjudas att bli ägare till bolagen. Om enskilda ägare, t.ex. på grund av jäv, inte kan kvarstå som ägare skall aktierna erbjudas staten. Som skäl för förslaget anförs i huvudsak följande.
Ett antal av de hittillsvarande ägarna till Sveriges Radio-koncernen har aviserat att de vill frånträda sina aktier inför en ny avtalsperiod. Detta gäller främst ägare inom näringslivs- och pressgrupperna. Ett motiv som anges är risken för jävssituationer. Flera ägare har nämligen engagerat sig i eller avser att gå in i olika medieprojekt i konkurrens med public service-företagen. Den övervägande delen av ägarna inom folkrörelsegruppen har dock deklarerat att de önskar kvarstå som ägare. Eftersom många folkrörelser i framtiden kommer att intressera sig för annan radio- och TV-verksamhet får man emellertid anta att det kommer att ske avhopp även från denna ägargrupp. De nuvarande hembudsreglerna innebär i extremfallet att en aktieägare skulle kunna inneha samtliga aktier i den egna ägargruppen. Teoretiskt sett skulle en enda ägare i folkrörelsegruppen kunna uppnå aktiemajoritet i Sveriges Radio-koncernen. Mot denna bakgrund förutsätts att aktier som utbjuds till försäljning i stället bör kunna hembjudas till staten. En ny ägargrupp bör beredas tillfälle att bli ägare i syfte att bibehålla en spridd och balanserad ägarkrets. Denna grupp bör bestå av konstnärliga och vetenskapliga akademier samt oberoende kulturella sammanslutningar. För inledningen av nästa avtalsperiod bör aktierna fördelas så att pressen har 20%, näringslivet 20%, folkrörelserna 40% och den nya ägargruppen 20%.
I motion Kr5 (s) yrkande 4, såvitt nu är i fråga, är motionärerna kritiska mot propositionens förslag i fråga om ägarskap och företagsform. Motionärerna pekar på att de vetenskapliga och konstnärliga sammanslutningar som skall ingå i den nya ägargruppen ännu inte är vidtalade. De är också negativa till förslaget att en hembudsregel införs i bolagsordningarna som innebär att staten tar över aktierna om någon av ägarna frånträder (yrkande 13).
Motionärerna menar att det nuvarande ägandet av Sveriges Radio med ägare som representerar skilda delar av samhället fungerar som en garant för public service-verksamhetens integritet i förhållande till staten och skilda påtryckningsgrupper. Att delar av näringslivet och delar av pressen inte vill kvarstå i Sveriges Radio minskar enligt motionärerna inte värdet av att ägandet också framdeles är skilt från staten. I historiens ljus har näringsliv och press spelat en tvivelaktig roll som ägare av etermedier (yrkande 6).
Vidare anför motionärerna att ägarnas uppgifter skiljer sig från dem som gäller för vanliga kommersiella företag. Medelstilldelning och allmänna riktlinjer för verksamheten bestäms av riksdagen och regeringen. Ägarnas inflytande består i att de tillför styrelsearbetet kompetens och erfarenheter. Den minskning av antalet styrelseledamöter som föreslås i propositionen innebär att alla ägargrupper tillsammans skall utse två styrelseledamöter i varje programföretag. Det blir därmed enligt motionärerna inte längre möjligt för samtliga ägargrupper att delta i styrelsearbetet. Motionärerna anser att regeringens förslag till förändringar av ägarsammansättningen och principerna för styrelsernas utseende är ogenomtänkta. De anser att riksdagen därför bör begära att regeringen återkommer med förslag i dessa frågor efter det att den överlagt med nuvarande ägare i enlighet med riktlinjerna i förra årets riksdagsbeslut (yrkande 8).
I motion Kr7 (v) anför motionärerna att också handikapp-, freds-, miljö- och invandrarorganisationer bör tillfrågas om ett eventuellt delägande (yrkande 2). De menar vidare att hembudsrätten skall begränsas så att staten inte kan bli majoritetsägare av bolagen. De föreslår därför att hembudsrätten för staten begränsas till 20 % (yrkande 4).
Konstitutionsutskottet anser att public service-verksamheten även i fortsättningen bör bedrivas i aktiebolagsform och att aktierna i bolagen bör fördelas på det sätt som föreslås i propositionen. Vidare anför utskottet -- i fråga om hembudsreglerna -- följande.
De nuvarande hembudsreglerna innebär att en aktieägare skulle kunna komma att inneha samtliga aktier i den egna ägargruppen. Utskottet anser att detta är en mindre lämplig ordning och delar därför regeringens uppfattning att aktier som utbjuds till försäljning i stället bör kunna hembjudas till staten.
Kulturutskottet kan i allt väsentligt ansluta sig till konstitutionsutskottets bedömning. Då det gäller de i propositionen och motionsvägen upptagna hembudsfrågorna har dock kulturutskottet -- mot bakgrund av vad som anförs i motionerna -- vid sina överväganden kommit fram till följande. Förslaget i propositionen om en hembudsskyldighet till staten bör godtas. Det bör emellertid vara möjligt för regeringen att sälja aktier som den förvärvat genom hembud till viss stiftelse, folkrörelse, akademi, sammanslutning eller annan som är att hänföra till någon eller några av de fyra ägargrupper som skall finnas i fortsättningen. Regeringen bör få ett bemyndigande i enlighet härmed. Genom utskottets ställningstagande tillgodoses i viss utsträckning de krav som motionsvägen framställts rörande förslaget i propositionen om hembud.
I övrigt avstyrker utskottet motionsyrkandena och tillstyrker att riksdagen godtar de förslag som regeringen lagt fram i denna del.
Programföretagens styrelser (avsnitt 10.4.1)
Styrelserna i programföretagen skall enligt propositionen vardera bestå av nio ledamöter. För varje styrelse skall gälla att regeringen utser ordförande och tre ledamöter. I propositionen anförs att det är viktigt att ta hänsyn till personlig kompetens och integritet vid valet av personer till public service-företagens styrelser. En annan viktig aspekt anges vara att det i styrelserna bör ingå personer med kunskaper och erfarenheter från olika sektorer av det svenska samhället och som sammantaget representerar den kunskap och erfarenhet som är relevant för verksamheten. Regeringen bör enligt propositionen inför utseende av ledamöterna samråda med ledarna för samtliga i riksdagen representerade partier.
Vidare föreslås i propositionen att ägarna på resp. bolagsstämma skall utse två ledamöter. Den verkställande direktören och två personalrepresentanter är självskrivna ledamöter. I propositionen uttalas förhoppningen att ägarna vid sina val av ledamöter utgår från samma integritetskriterier som bör gälla vid regeringens val av styrelseledamöter. Staten bör enligt propositionen såsom eventuell aktieägare normalt inte delta i valet av dessa styrelseledamöter.
I motion Kr5 (s) yrkas att -- med avslag på regeringens förslag -- styrelserna i Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB, Utbildningsradion AB, Riksradion AB och Lokalradion AB skall utses efter de regler som gäller i resp. bolags bolagsordning och att styrelsen efter de två sistnämnda bolagens samgående utses i enlighet med vad som angetts i förra årets riksdagsbeslut (yrkande 4 delvis, 11 och 12).
Konstitutionsutskottet har anfört följande.
Som anförs i propositionen bör styrelsernas storlek bli något mindre så att bättre förutsättningar ges för ett effektivt styrelsearbete. Utskottet biträder därför regeringens förslag att varje styrelse i programföretagen skall bestå av nio ledamöter. Av dessa bör som anförs i propositionen regeringen utse ordförande och tre övriga ledamöter. Utskottet delar den uppfattning som förs fram i propositionen om personlig kompetens, integritet, kunskap och erfarenhet hos styrelseledamöterna.
Kulturutskottet ansluter sig till konstitutionsutskottets bedömning i ovan angivna hänseenden.
Enligt propositionen bör styrelserna inte innehålla några andra suppleanter än de två lagstadgade.
Kulturutskottet anser att det därutöver bör utses två suppleanter i varje styrelse. En av dessa bör utses av regeringen. Den andre bör utses av ägarna på bolagsstämman.
Riksdagen bör med anledning av regeringens förslag och motion Kr5 yrkande 4 i aktuell del samt yrkandena 11 och 12 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört.
Ekonomiska förutsättningar (avsnitt 10.6)
Regeringens förslag presenteras på följande sätt.
Medelstilldelningen till public service-företagen skall liksom nu värdesäkras med utgångspunkt i ett index. För åren 1993--1995 får public service-företagen tillsammans en reformram om 150 milj.kr. per år i tre års tid, sammanlagt 450 milj.kr.
På public service-företagen ställs ett rationaliseringskrav om vardera 100 milj.kr. för åren 1993 och 1994. De medel som frigörs genom ytterligare rationaliseringar får behållas för reforminsatser.
Medelstilldelningen skall vara samlad och inte innehålla specialdestinerade belopp.
Ansvaret för byggnadsinvesteringar och övriga lokalfrågor skall i fortsättningen ankomma på respektive programföretag.
Programföretagen får inom tillgänglig ekonomisk ram göra de prioriteringar som krävs för att uppfylla målen med verksamheten.
I propositionen redovisas en s.k. fördelningsnyckel som innebär att av tillgängliga medel för år 1993 fördelas 61,09 % till Sveriges Televison, 34,31 % till Sveriges Radio och 4,60 % till Sveriges Utbildningsradio. Denna relation mellan programbolagens medelstilldelningar skall vara oförändrad under avtalsperioden, föreslås det i propositionen.
I motion Kr5 (s) yrkas att riksdagen skall besluta att medelstilldelningen för SR-koncernen skall fastställas för den kommande sexåriga avtalsperioden i enlighet med de riktlinjer som angavs i förra årets riksdagsbeslut (yrkande 16).
Utskottet har i det föregående avstyrkt förslag av motionärerna om en sexårig avtalsperiod och om ett bibehållande av koncernkonstruktionen.
Med hänvisning härtill och då utskottet inte har något att erinra mot regeringens förslag avstyrker utskottet motionsyrkandet och föreslår att riksdagen godkänner vad som förordats i propositionen i vad avser ekonomiska förutsättningar för perioden 1993--1996.
Anslagsframställningar (avsnitt 10.7)
Utskottet hänvisar till propositionen (s. 81). Utskottet erinrar om vad utskottet anfört (s. 25--26) om redovisning av planer i anslagsframställningarna för programföretagens insatser för funktionshindrade.
Utsändning och programinsamling (avsnitt 10.8)
Nytt huvudmannaskap för rundradionätet (avsnitt 10.8.1)
Ett statligt aktiebolag (avsnitt 10.8.1.1)
En omorganisation av verksamheten med programutsändning och programinsamling för Sveriges-radioföretagen och det nya reklam-TV-företaget aviserades vid föregående riksmöte i proposition 1990/91:149 om radio- och TV-frågor. Planerna på att omorganisera verksamheten och skilja den från televerket föranleddes av att televerkets associationsform avsågs ändras, eventuellt till aktiebolag. Vidare skulle tillkomsten av ett nytt reklam-TV-företag göra en ändring av verksamhetens finansiering nödvändig eftersom rundradiosändingarna av Sveriges radio-företagens program hittills till största delen betalats direkt till televerket genom medelsanvisning från rundradiokontot. Alla programföretag, Sveriges Radio-företagen liksom det nya reklam-tv-företaget, förutsattes efter omorganisationen av verksamheten med programinsamling och programutsändning betala hyra för att få utnyttja sändarnätet.
I den nu aktuella propositionen förordas att ett nytt statligt aktiebolag, fristående från televerket, Svensk Rundradio AB, skall bildas den 1 juli 1992. Det nya bolaget skall ha huvudmannaskapet för rundradionätet, vilket enligt propositionen bör behållas i helstatlig ägo, bl.a. av beredskapshänsyn och som en garanti för konkurrensneutralitet.
De medel från TV-avgiften och statsbudgeten som disponeras av televerket för rundradioverksamhet skall enligt propositionen fr.o.m. den 1 juli 1992 disponeras av rundradiobolaget. Den direkta medelstilldelningen för rundradioverksamheten avses upphöra den 1 januari 1993. Vid denna tidpunkt skall avtal ha hunnit träffas mellan rundradiobolaget och public service-företagen, vilka i likhet med andra programföretag fr.o.m. år 1993 i stället får köpa rundradiobolagets tjänster.
Bolagets verksamhet kommer att vara spridd över hela landet med 55 större sändarstationer och drygt 600 mindre stationer samt radiodrift- och rundradiocentraler, OB-grupper m.m. Regionkontor finns i Göteborg, Luleå, Malmö, Stockholm och Sundsvall. Huvudkontoret avses även fortsättningsvis vara förlagt till Stockholmsområdet.
I motion Kr233 (s), vilken väcktes under allmänna motionstiden i januari i år, hemställs att den kommande nya organisationen för rundradiosändningar skall lokaliseras till Kiruna. I motionen nämns därvid möjligheten att överföra huvudmannaskapet för den nya organisationen till Radiotjänst i Kiruna AB, som ansvarar för uppbörden av TV-avgifterna.
Lokalisering till Kalmar av den nya organisationen för rundradiosändningar förordas i motion Kr296 (s). Motionärerna hänvisar bl.a. till att sydöstra Sverige av riksdagen nämnts som ett prioriterat område för lokalisering av ny eller förändrad statlig verksamhet.
Utskottet påminner om att riksdagen vid föregående riksmöte inte hade något att erinra mot att rundradiosändningar skall anförtros en fristående organisation (prop. 1990/91:149, bet. KU39, rskr. 370). Utskottet anser att riksdagen bör godkänna regeringens förslag i den nu aktuella propositionen att ett fristående statligt aktiebolag, Svensk Rundradio AB, bildas för att ansvara för rundradionätet. Utskottet anser vidare att det inte finns skäl för riksdagen att uttala sig i frågan om lokalisering av det nya rundradiobolagets huvudkontor. Utskottet förutsätter att bolagets verksamhet organiseras på det sätt som är mest gynnsamt och effektivt för verksamheten. Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna Kr233 och Kr296.
Tillsyn av rundradiobolagets verksamhet (avsnitt 10.8.1.2)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att den icke konkurrensutsatta verksamheten inom Svensk Rundradio AB skall granskas av riksrevisionsverket och att bolaget åläggs uppgiftsskyldighet gentemot verket. Utskottet föreslår i enlighet härmed att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1987:519) om riksrevisionsverkets granskning av statliga aktiebolag och stiftelser. Lagförslaget har intagits i bilaga 1 till betänkandet.
Rundradiobolagets verksamhet (avsnitt 10.8.2)
Programutsändning och programinsamling m.m. (avsnitt 10.8.2.1)
Svensk Rundradio AB:s huvuduppgift blir enligt propositionen att bedriva utsändning och överföring av radio- och TV-program. Bolaget skall vidare utveckla och marknadsföra andra tjänster som kan utföras med stöd av de resurser som har byggts upp för radio- och TV-verksamheten eller som på annat sätt är förenliga med verksamheten inom radio- och TV-området. I propositionen redovisas de tjänster som för närvarande utförs av Sektorn Rundradio inom televerket och som Svensk Rundradio AB skall kunna utföra.
Rundradiobolaget skall enligt propositionen (s. 86) ge sändningsberättigade programföretag tillgång till sändarnätet på likvärdiga villkor. I propositionen (s. 46--48) anges -- i avsnittet om public service-verksamheten -- att sändningarna skall ske med hög säkerhet och att den tekniska kvaliteten på sändningarna bör vara hög. Regeringen skall enligt propositionen (s. 48 och 86) i avtal med resp. programföretag ange vad som skall innefattas i sändningstäckning, driftsäkerhet, teknisk kvalitet m.m. Utgångspunkten skall därvid vara att kraven i princip skall motsvara vad som för närvarande gäller för televerkets verksamhet med utsändning av Sveriges Radio-företagens kanaler. Förhållandet mellan resp. programföretag och rundradiobolaget regleras i sin tur i avtal dem emellan.
Enligt motion Kr6 (s) yrkande 2 bör avtal om driftsäkerhet m.m. träffas mellan staten och rundradiobolaget direkt och inte -- som förordas i propositionen -- mellan staten och programföretagen, vilka i sin tur träffar avtal med rundradiobolaget.
Utskottet anser att det med den konstruktion som nu föreslås -- ett helt fristående statligt rundradioföretag, vars tjänster köps av programföretagen -- är rimligt att avtal om sändningstäckning, driftsäkerhet m.m. sluts mellan staten och programbolagen. Därmed blir de senare skyldiga att i sin tur ställa motsvarande krav på de tjänster som de köper från rundradiobolaget. Några skäl för att riksdagen skulle frångå propositionsförslaget har inte framförts i motionen. Utskottet avstyrker motionens yrkande 2.
Beredskapsåtgärder (avsnitt 10.8.2.2)
Utskottet har inte något att erinra mot vad som anförs i propositionen om beredskapsåtgärder för Svensk Rundradio AB.
Forsknings- och utvecklingsverksamhet (avsnitt 10.8.2.3)
Utskottet har inte något att erinra mot vad som anförs i propositionen i fråga om forsknings- och utvecklingsverksamhet inom Svensk Rundradio AB.
Ekonomiska förutsättningar (avsnitt 10.8.2.4)
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad som förordas i propositionen i fråga om ekonomiska förutsättningar för Svensk Rundradio AB.
Överföringar från televerket (avsnitt 10.8.3)
Överföring av anläggningar och utrustning (avsnitt 10.8.3.1)
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad som förordats i propositionen i fråga om överföring av anläggningar och utrustning från televerket till Svensk Rundradio AB.
Överföring av personal (avsnitt 10.8.3.2)
Den personal som arbetar inom sektorn Rundradio vid Televerket Radio skall enligt propositionen anställas i Svensk Rundradio AB.
Som en naturlig och självklar del av bolagets arbetsuppgifter bör enligt propositionen (s. 86, 93--94) höra att svara för service och underhåll för den egna utrustningen samt att kunna erbjuda sådana tjänster för inhyrd utrustning. För att bolaget skall kunna ta det odelade ansvaret för kvalitet och driftssäkerhet i tjänsterna bör en egen serviceorganisation ingå i bolaget. Även det faktum att rundradiobolaget måste agera konkurrensneutralt vid sina kontakter med externa kunder talar enligt propositionen för egna serviceresurser. Föredragande statsrådet bedömer dessutom att en sådan lösning blir billigare för rundradiobolaget än om bolaget i stället skulle köpa motsvarande service från televerket. Delar av den för Televerket Radio gemensamma teknikserviceorganisationen skall i enlighet härmed föras över till Svensk Rundradio AB. Den personal som företrädesvis arbetar med rundradioverksamhet inom den nuvarande serviceorganisationen bör föras över till rundradiobolaget. Servicepersonal som huvudsakligen arbetar inom områdena mobila teletjänster, radiolänkverksamhet för telefoni och televerkets egna entreprenader bör vara kvar inom televerket. Televerket och den organisationskommitté, som skall förbereda inrättandet av rundradiobolaget, förutsätts samråda om hur servicepersonalen skall fördelas.
I motion Kr6 (s) yrkande 1 framförs farhågor för att -- om serviceorganisationen delas mellan rundradiobolaget och televerket -- en försämrad service skall bli resultatet, särskilt i glesbygden där avstånden är stora. En sammanslagning av serviceorganisationen har skett så sent som den 1 januari i år. Syftet var att uppnå fördelar med en mera storskalig organisation. Vid en delning av serviceorganisationen kommer den kvarvarande delen av Televerket Radio att koncentrera sin del av servicepersonalen till färre orter i landet. Motionären framhåller att detta medför att arbetstillfällen i glesbygden försvinner och befarar att den nya organisationen inom Televerket Radio även totalt sett kommer att innebära färre arbetstillfällen. I motionen förordas mot denna bakgrund sambruk av personal mellan Televerket Radio och det nya rundradiobolaget. Sambruk av personal är enligt motionärens mening den mest effektiva och rationella metoden.
Utskottet anser -- på i propositionen anförda grunder -- att det nya rundradiobolaget bör ha en egen teknikserviceorganisation, varför en delning av den nuvarande serviceorganisationen bör göras. Utskottet förutsätter självfallet att rundradiobolaget med den föreslagna serviceorganisationen till fullo kommer att kunna uppfylla de krav som ställs på bolaget i fråga om driftssäkerhet, servicenivå m.m. Utskottet anser att det är viktigt att rundradiobolaget och televerket noga överväger huruvida vinster kan göras genom samverkan av olika slag i fråga om servicepersonal. Utskottet anser att det bör ankomma på televerket och rundradiobolaget att bedöma i vilken utsträckning sambruk av servicepersonal är den bästa lösningen för att verksamheten skall vara så effektiv och säker som möjligt i hela landet, både i tätortsområden och i glesbygd. Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av yrkande 1 i motion Kr6 som sin mening ge regeringen till känna.
Uppbörd av TV-avgifter m.m. (avsnitt 10.9)
Radiotjänst i Kiruna AB (avsnitt 10.9.1)
Efter ett riksdagsbeslut 1987 sköts uppbörden av TV-avgifter för innehav av TV-mottagare och avgiftskontrollen av moderbolaget genom ett för ändamålet bildat dotterbolag, Radiotjänst i Kiruna AB.
I propositionen anförs att inga förändringar behövs i fråga om uppbörden av TV-avgifter m.m. och att Radiotjänst i Kiruna AB bör behålla sina hittillsvarande uppgifter med uppbörd och kontroll.
Utskottet har ingen erinran mot vad som anförts i propositionen.
Förvaltning av rundradiomedlen (avsnitt 10.9.2)
För närvarande ansvarar moderbolaget för den finansiella samordningen för rundradiorörelsen.
Regeringen föreslår att Sveriges Television i fortsättningen skall ansvara för förvaltningen av rundradiomedlen. Som skäl för förslaget anförs i propositionen bl.a. följande. De tre programföretagen får som ägare ett gemensamt ansvar för uppbörden av TV-avgifter m.m. som bedrivs av Radiotjänst i Kiruna AB. För att åstadkomma en klar och tydlig ansvarsfördelning bör det ankomma på en part att ansvara för förvaltningen av rundradiomedlen. Vid bedömningen av vilket av de tre programföretagen som bör ges uppgiften har valet fallit på det största av dem, Sveriges Television. Det förutsätts att Sveriges Television håller de andra programföretagen väl underrättade i denna fråga. I ansvaret ingår att förvalta de medel som Radiotjänst i Kiruna AB överför till riksgäldskontoret genom att välja mellan de placeringsalternativ som riksgäldskontoret erbjuder, låna upp medel vid underskott på rundradiokontot, svara för likviditetsplanering avseende utbetalningarna från rundradiokontot, redovisa medelsförvaltningen, två gånger per år lämna ekonomiska redovisningar till regeringen m.m. Staten bör sluta ett särskilt avtal med Sveriges Television om förvaltningen av rundradiomedlen.
I motion Kr238 (s) anförs att ansvaret för administration, samordning och förvaltning av rundradions konto bör anförtros Radiotjänst i Kiruna AB (yrkande 2). Motionärerna framhåller att verksamheten vid detta bolag bedrivs rationellt och effektivt. Bolaget kan enligt dem med framgång ta sig an ytterligare uppgifter. De anför även arbetsmarknadsskäl för att lämna förvaltningsuppdraget åt Radiotjänst i Kiruna AB.
Utskottet ansluter sig till bedömningen i propositionen att det lämpligen kan uppdras åt Sveriges Television att förvalta rundradiomedlen. Utskottet förutsätter härvid att bokföringen anordnas så att den med lätthet kan överblickas av de övriga programbolagen i de delar som de berörs av bokföringen. Utskottet tillstyrker med hänsyn till det anförda regeringens förslag och avstyrker motion Kr238 yrkande 2.
Särskilda frågor (avsnitt 10.10)
Radionämnden (avsnitt 10.10.1)
Frågor om genmäle och beriktigande samt den enskildes privatliv (avsnitt 10.10.1.1)
I propositionen anförs att radionämndens uppdrag, organisation och verksamhetsformer i huvudsak bör vara oförändrade. Följande förändringar av reglerna för radionämndens prövningsverksamhet bör dock göras.
Radionämnden bör enligt propositionen före beslut om prövning enligt bestämmelsen om att den enskildes privatliv skall respekteras inhämta skriftligt medgivande från den som kan ha utsatts för brott mot denna bestämmelse.
Programföretagens skyldighet att underrätta nämnden så snart någon begär ett beriktigande eller genmäle bör begränsas till att avse sådana fall då genmäle eller beriktigande inte beviljats. Denna förändring av skyldigheterna bör tas in i avtalet mellan regeringen och företagen, anförs det i propositionen.
Utskottet har ingen erinran mot vad som anförts i propositionen om programföretagens skyldighet att underrätta radionämnden vid beriktigande och genmäle.
Försvarsfrågor (avsnitt 10.10.2)
I propositionen föreslås följande om programföretagens uppgifter i krig och vid krigsfara. Om landet befinner sig i krig skall Sveriges Television och Sveriges Radio utgöra självständiga organisationer i totalförsvaret. Vid företagens övergång till krigsorganisation överförs Sveriges Utbildningsradios resurser till de övriga två programföretagen.
Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen.
Avtalen mellan staten och public service-företagen (avsnitt 10.10.3)
I propositionen anförs att frågor som rör sändningsrätt, innehållet i sändningarna samt vissa förhållanden mellan public service-företagen bör regleras i avtal mellan regeringen samt vart och ett av programföretagen och Radiotjänst i Kiruna AB.
Motionärerna bakom motion Kr5 (s) anför att staten i enlighet med förra årets riksdagsbeslut bör träffa avtal för en kommande sexårig avtalsperiod med Sveriges Radio AB (moderbolaget), med Sveriges Television AB, med Utbildningsradion AB och med ett nytt radioföretag bildat av Sveriges Riksradio AB och Sveriges Lokalradio AB.
Utskottet, som hänvisar till att utskottet i det föregående tillstyrkt att koncernbildningen upphör och att avtalsperioden blir fyraårig, ansluter sig till regeringens förslag och avstyrker motion Kr5 yrkande 10.
Radio Sweden (avsnitt 10.10.4)
Riktlinjer för verksamheten (avsnitt 10.10.4.2)
I propositionen föreslås att Radio Sweden administrativt skall utgöra en del av det nya ljudradiobolaget, Sveriges Radio AB.
Radio Swedens kostnader föreslås täckas genom anslagsmedel som staten ställer till förfogande.
Radiobolaget skall enligt förslag i propositionen till riktlinjer för programverksamheten bl.a. bedriva verksamheten med beaktande av mediets särskilda genomslagskraft. Enligt propositionen bör utgångspunkten vara att de nya avtalsbestämmelserna så långt möjligt skall tillämpas också för utlandsprogrammen. Bestämmelserna måste emellertid tillämpas med beaktande av dessa sändningars speciella karaktär och med avseende på varje sändningsspråk för sig.
Radio Swedens radiosändningar till utlandet skall dels ge svenskar som befinner sig utomlands, dels utländsk publik möjlighet att få information om och upprätthålla kontakt med Sverige, anförs det i propositionen. Radio Swedens program bör ge kunskap om Sverige och bidra till förståelse för Sverige och det svenska samhället.
Radio Sweden bör enligt propositionen ha ett nära samarbete med övriga redaktioner på Sveriges Radio AB och i den utsträckning som är möjlig använda eller återutsända radiobolagets program.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Riksdagen har efter förslag i årets budgetproposition anvisat medel till Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet (prop. 1991/92:100 bil. 4, UU14, rskr. 170). Utskottet föreslår att -- som en följd av utskottets ställningstagande i detta betänkande -- anslaget skall benämnas Radioprogramverksamhet för utlandet.
Ekonomiska förutsättningar (avsnitt 10.10.4.3)
I propositionen anförs att de ekonomiska förutsättningarna för Radio Sweden överensstämmer med vad chefen för utrikesdepartementet har föreslagit i årets budgetproposition.
Fr.o.m. år 1993 kommer Radio Sweden att få köpa tjänster avseende utsändningen av dess program från Sveriges Rundradio AB -- och inte, som tidigare, från Televerket Radio -- anförs det i propositionen. Budgetmässigt innebär detta bl.a. att det nuvarande Sveriges Radio AB ensamt äskar medel för Radio Swedens verksamhet fr.o.m. budgetåret 1992/93.
Utskottet har ingen erinran mot vad som anförts i propositionen.
Teknisk utveckling (avsnitt 10.10.5)
TV-sändningar med högre teknisk kvalitet (avsnitt 10.10.5.1)
I propositionen beskrivs (s.101--103) den pågående tekniska utvecklingen vad avser TV-sändningar med högre kvalitet och digitala ljudradiosändningar.
Utskottet hänvisar till redovisningen.
Sändare för närradio (avsnitt 10.10.6). Ändringar i närradiolagen m.fl. lagar
I propositionen föreslås följande lagändringar.
I lagen om mervärdeskatt, i fastighetstaxeringslagen, i lagen om säkerhetsskydd i riksdagen och i lagen om koncessionsavgift på televisionens område föreslås ändringar till följd av förslagen om ändring i programföretagens organisation och bildandet av Svensk Rundradio AB. Förslaget till ändring i lagen om säkerhetsskydd i riksdagen innebär även att teknisk personal från Nordisk Television AB får viss rätt till tillträde till riksdagens lokaler.
Föreslagna ändringar i närradiolagen innebär bl.a. att skyldigheten att sända närradio över sändare som ställts till förfogande av televerket upphävs.
Lagförslagen har intagits i bilaga 1 till betänkandet.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Medelsberäkningar m.m. (avsnitt 11)
Public service-företagen (avsnitt 11.1.1)
I propositionen föreslås en medelstilldelning för år 1993 till public service-företagen om sammanlagt 4 263,3 milj.kr. (i 1990 års prisläge). Medlen föreslås fördelade med 2 604,5 milj.kr. till Sveriges Television, 1 462,7 milj.kr. till Sveriges Radio och 196,1 milj.kr. till Utbildningsradion. Förslagen innebär enligt propositionen dels en uppskrivning av den medelsram som Sveriges Radio-koncernen tilldelats för år 1992 i förhållande till indexförändringen, dels ett resurstillskott om 150 milj.kr. och ett rationaliseringskrav om 100 milj.kr. (båda beloppen i 1989 års prisläge). Public service-företagen bör vidare, anförs det i propositionen, anvisas 734,2 milj.kr. (i 1990 års prisläge) som beräknats med utgångspunkt i att företagen i fortsättningen skall kunna köpa utsändnings- och programinsamlingstjänster. Den nya ordningen beträffande byggnadsinvesteringar, fastighetsförvaltning och övriga lokalfrågor medför vidare att medelstilldelningen bör höjas med 66,2 milj.kr. (i 1990 års prisläge). Vid medelsberäkningen har hänsyn tagits till kostnader för beredskapsåtgärder.
Utskottet tillstyrker regeringsförslaget.
TV-avgiften (avsnitt 11.1.2)
I propositionen föreslås att TV-avgiften höjs från 1 320 kr. per år till 1404 kr. per år fr.o.m. den 1 januari 1993.
Förslaget om ändring av TV-avgiften förutsätter en ändring i lagen om TV-avgift. Ett lagförslag upprättat inom regeringskansliet har tagits in i bilaga 1 till betänkandet.
Utskottet tillstyrker regeringsförslaget.
Motionären bakom motion Kr234 (fp) anser att det skall finnas möjlighet att betala avgiften inte endast -- som är fallet för närvarande -- i fyra poster årligen utan även i en eller två poster per år. Konsumenten skall naturligtvis kunna tillgodogöra sig den minskade kostnad som Radiotjänst i Kiruna AB får genom inbetalningar enligt motionärens förslag, anför hon.
Radiotjänst i Kiruna AB har hos regeringen aktualiserat frågan om att premiera avgiftsskyldiga som betalar för en längre period än den lagstadgade. Frågan bereds inom regeringskansliet.
Utskottet ställer sig positivt till att en möjlighet av angivet slag skapas men anser att resultatet av beredningsarbetet inte bör föregripas. Motion Kr234 bör därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Övriga frågor
I årets budgetproposition bil. 12 (kulturdepartementet) anförs (s.147) att en särskild utredare har i uppdrag att utarbeta förslag till en sammanhållen central myndighet för radio- och TV-sändningar till allmänheten. Den nya myndigheten förutsätts ersätta radionämnden, kabelnämnden och närradionämnden och även ansvara för myndighetsuppgifter som tillkommer på grund av t.ex. nya slag av sändningar till allmänheten. Enligt direktiven (Dir. 1991:68) bör den nya myndigheten förläggas till Stockholmsområdet.
Utredningsmannen har i dagarna slutfört sitt uppdrag. Detta redovisas i betänkandet (SOU 1992:36) Radio och TV i ett. Utredningsmannen anger i betänkandet att om annan lokalisering än till Stockholm skall övervägas krävs en kompletterande utredning (s. 124).
Motionärerna bakom motion A405 (c) anser att starka skäl talar för att den nya myndigheten lokaliseras till Kalmar (yrkande 2). Myndigheten har enligt dem klara beröringspunkter med den medieutbildning som finns etablerad i Kalmar. Det finns också ett naturligt samband med televerkets olika verksamheter där, anför motionärerna.
Utskottet anser att den fortsatta beredningen av utredningsförslaget inte bör föregripas. Motion A405 yrkande 2 avstyrks därför.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande alternativ till den nuvarande public service-verksamheten inom Sveriges Radio-koncernen
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Kr299 yrkandena 1--5 och 7--13 samt 1991/92:K432 yrkande 3, res. 1 (nyd)
2. beträffande ny avtalsperiod m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag, med anledning av motion 1991/92:K431 yrkande 2 samt med avslag på motionerna 1991/92:Kr4, 1991/92:Kr5 yrkandena 9 och 17, 1991/92:Kr7 yrkande 1 och 1991/92:Kr299 yrkande 6 godkänner vad i propositionen förordats i fråga om public service-företag i vad avser ny avtalsperiod, res. 2 (s) res. 3 (nyd)
3. beträffande programföretagens public service-uppdrag
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1991/92:K422 yrkande 1 i denna del och 1991/92:Kr5 yrkande 1 godkänner vad i propositionen förordats i fråga om public service-företag i vad avser programföretagens public service-uppdrag, res. 4 (s)
4. beträffande public service-verksamhetens omfattning, sändningsnät m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner vad i propositionen förordats i fråga om public service-företag i vad avser public service-verksamhetens omfattning, sändningsnät m.m.,
5. beträffande finansiering
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med avslag på motion 1991/92:Kr251 godkänner vad utskottet anfört i fråga om public service-företag i vad avser finansiering, men. (v)
6. beträffande garantier för programverksamhetens oberoende
att riksdagen lämnar utan erinran vad i propositionen anförts om garantier för programverksamhetens oberoende,
7. beträffande svenskproducerade program och program och musik av svenska artister
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1991/92:Kr7 yrkande 3 godkänner vad i propositionen förordats i fråga om public service-företag i vad avser allmänna riktlinjer rörande svenskproducerade program och program och musik av svenska artister, men. (v)
8. beträffande bra radio och TV för barn
att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr7 yrkande 10, men. (v)
9. beträffande en gemensam och oberoende programtidning
att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr7 yrkande 5,
10. beträffande införandet av ett övergripande kvalitetsvillkor
att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner vad i propositionen förordats om public service-företag i vad avser allmänna riktlinjer rörande införandet av ett övergripande kvalitetsvillkor,
11. beträffande förnyelse av programinnehållet
att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:K422 yrkande 1 i denna del och 1991/92:Kr5 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om förnyelse av programinnehållet,
12. beträffande mediets särskilda genomslagskraft
att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner vad i propositionen förordats i fråga om public service-företag i vad avser allmänna riktlinjer rörande mediets särskilda genomslagskraft,
13. beträffande programföretagens skyldighet att göra programmen tillgängliga för personer med funktionshinder
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1991/92:Kr250 godkänner vad i propositionen förordats i fråga om public service-företag i vad avser allmänna riktlinjer rörande programföretagens skyldighet att göra programmen tillgängliga för personer med funktionshinder,
14. beträffande resurser till programinsatser för funktionshindrade
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1991/92:Kr3 yrkande 1 godkänner vad i propositionen förordats i fråga om public service-företag i vad avser allmänna riktlinjer rörande resurser till programinsatser för funktionshindrade, res. 5 (s)
15. beträffande samordningsansvar för insatser för olika grupper av funktionshindrade
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1991/92:Kr3 yrkande 2 i denna del och 1991/92:Kr8 i denna del godkänner vad i propositionen förordats i fråga om public service-företag i vad avser allmänna riktlinjer rörande samordningsansvar för insatser för olika grupper av funktionshindrade, res. 6 (s)
16. beträffande planer för programföretagens insatser för funktionshindrade
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Kr8 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört i fråga om public service-företag i vad avser allmänna riktlinjer rörande planer för programföretagens insatser för funktionshindrade,
17. beträffande dagliga sändningar på kvällstid av nyhetsprogram på teckenspråk
att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr235,
18. beträffande inrättande av en samrådsgrupp mellan programbolagen, handikapporganisationerna, handikappinstitutet och televerket
att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr7 yrkande 9, men. (v)
19. beträffande forskning om att göra radio och TV tillgängliga för funktionshindrade
att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr3 yrkande 4,
20. beträffande program om och för funktionshindrade
att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner vad i propositionen i övrigt förordats i fråga om public service-företag i vad avser allmänna riktlinjer rörande program om och för funktionshindrade,
21. beträffande riktlinjer för verksamhet på invandrar- och minoritetsspråk
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1991/92:Kr295 godkänner vad i propositionen förordats i fråga om public service-företag i vad avser allmänna riktlinjer för verksamhet på invandrar- och minoritetsspråk,
22. beträffande riktlinjer för folkbildning, kultur, svenska språket resp. myndighetsinformation
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1991/92:Kr294 godkänner vad i propositionen förordats i fråga om public service-företag i vad avser allmänna riktlinjer rörande folkbildning, kultur, svenska språket resp. myndighetsinformation,
23. beträffande riktlinjer i övrigt för programverksamheten
att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner vad i propositionen förordats i fråga om public service-företag i vad avser allmänna riktlinjer för programverksamheten i den mån riktlinjerna inte behandlats under mom. 7, 10, 12--15, 20--22,
24. beträffande separata nyhetsredaktioner i Sveriges Televisions kanaler
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1991/92:Kr5 yrkande 15 godkänner vad i propositionen förordats i fråga om public service-företag i vad avser särskilda riktlinjer rörande separata nyhetsredaktioner i Sveriges Televisions kanaler, res. 7 (s)
25. beträffande EG-krav m.m. för Sveriges Television AB
att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner vad i propositionen förordats i fråga om public service-företag i vad avser särskilda riktlinjer rörande EG-krav m.m. för Sveriges Television AB,
26. beträffande särskilda riktlinjer i övrigt för Sveriges Television
att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner vad i propositionen förordats i fråga om public service-företag i vad avser särskilda riktlinjer för Sveriges Televison i den mån riktlinjerna inte behandlats under mom. 24 och 25,
27. beträffande riktlinjer för lokalradioverksamhetens ekonomi m.m.
att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr7 yrkande 6, men. (v)
28. beträffande riktlinjerna för radiobolagets lokala sändningsverksamhet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1991/92:Kr7 yrkande 7 godkänner vad i propositionen förordats i fråga om public service-företag i vad avser riktlinjerna för radiobolagets lokala sändningsverksamhet, men. (v)
29. beträffande särskilda riktlinjer i övrigt för Sveriges Radio
att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner vad i propositionen förordats i fråga om public service-företag i vad avser särskilda riktlinjer för Sveriges Radio i den mån riktlinjerna inte behandlats under mom. 28,
30. beträffande särskilda riktlinjer för Sveriges Utbildningsradio
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1991/92:Fi208 yrkandena 5 och 6 godkänner vad i propositionen förordats i fråga om public service-företag i vad avser särskilda riktlinjer för Sveriges Utbildningsradio,
31. beträffande visst bemyndigande
att riksdagen med bifall till regeringens förslag bemyndigar regeringen att ställa särskilda medel till Sveriges Utbildningsradio AB:s förfogande för programverksamhet i samband med särskilt angelägen fortbildning av skolans personal,
32. beträffande Utbildningsradions budgetansvar
att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr7 yrkande 8,
33. beträffande public service-företagens struktur
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1991/92:Kr3 yrkande 2 i denna del och 1991/92:Kr5 yrkandena 5 och 7 godkänner vad i propositionen förordats om public service-företag i vad avser public service-företagens struktur, res. 8 (s)
34. beträffande distriktsbaserad produktion
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1991/92:Kr5 yrkande 14 godkänner vad i propositionen förordats i fråga om public service-företag i vad avser distriktsbaserad produktion, res. 9 (s)
35. beträffande TV 2:s lokalisering
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Kr269, 1991/92:Kr291 och 1991/92:Kr292,
36. beträffande distriktsorganisation, m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1991/92:Kr201, 1991/92:Kr202, 1991/92:Kr249 och 1991/92:Kr293 godkänner vad i propositionen förordats i fråga om public service-företag i vad avser krav i övrigt på distriktsorganisation inom varje programföretag,
37. beträffande inrättande av ett publikråd
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Kr5 yrkande 3 avslår regeringens förslag och motion 1991/92:Kr3 yrkande 3, res. 10 (m, fp, c, kds)
38. beträffande ägande av företagen inom den nuvarande Sveriges Radio-koncernen
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionerna 1991/92:Kr5 yrkande 4 i denna del och yrkande 13 samt 1991/92:Kr7 yrkande 4 och med avslag på motionerna 1991/92:Kr5 yrkandena 6 och 8 samt 1991/92:Kr7 yrkande 2 dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, dels bemyndigar regeringen att sälja aktier som den förvärvat genom hembud, res. 11 (s) men. (v)
39. beträffande visst bemyndigande
att riksdagen med bifall till regeringens förslag bemyndigar regeringen att söka förvärva aktierna i Sveriges Radio AB (moderbolaget) för att möjliggöra att moderbolaget avvecklas och att aktierna i dotterbolagen fördelas i enlighet med propositionens förslag,
40. beträffande programföretagens styrelser
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion 1991/92:Kr5 yrkande 4 i denna del samt yrkandena 11 och 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört i fråga om programföretagens styrelser, res. 12 (s)
41. beträffande ekonomiska förutsättningar för perioden 1993--1996
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1991/92:Kr5 yrkande 16 godkänner vad i propositionen förordats i fråga om public service-företag i vad avser ekonomiska förutsättningar för perioden 1993--1996, res. 13 (s)
42. beträffande bildande av ett nytt statligt aktiebolag med huvudmannaskap för rundradionätet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner vad som förordats i propositionen om bildande av ett nytt statligt aktiebolag med huvudmannaskap för rundradionätet,
43. beträffande lokalisering av det nya rundradiobolagets huvudkontor
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Kr233 och 1991/92:Kr296,
44. beträffande riksrevisionsverkets granskning av rundradiobolaget
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1987:519) om riksrevisionsverkets granskning av statliga aktiebolag och stiftelser,
45. beträffande avtal om driftsäkerhet, teknisk kvalitet m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1991/92:Kr6 yrkande 2 godkänner vad som förordats i propositionen om rundradiobolagets verksamhet i fråga om driftsäkerhet, teknisk kvalitet m.m.
46. beträffande rundradiobolagets verksamhet i övrigt samt överföring till bolaget av vissa medel
att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner vad som förordats i propositionen om rundradiobolagets verksamhet i övrigt samt om överföring till bolaget av medel som tilldelats televerket för investerings- och driftkostnader avseende rundradioverksamhet,
47. beträffande beredskapsåtgärder för rundradiobolaget
att riksdagen lämnar utan erinran vad som anförts i propositionen i fråga om beredskapsåtgärder för Svensk Rundradio AB,
48. beträffande forsknings- och utvecklingsverksamhet inom rundradiobolaget
att riksdagen lämnar utan erinran vad som anförts i propositionen i fråga om forsknings- och utvecklingsverksamhet inom Svensk Rundradio AB,
49. beträffande ekonomiska förutsättningar för rundradiobolaget
att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner vad som anförts i propositionen i fråga om ekonomiska förutsättningar för Svensk Rundradio AB,
50. beträffande överföring av anläggningar och utrustning till rundradiobolaget
att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner vad som anförts i propositionen i fråga om överföring av anläggningar och utrustning från televerket till Svensk Rundradio AB,
51. beträffande överföring av personal till rundradiobolaget, m.m.
att riksdagen dels med bifall till regeringens förslag godkänner vad som anförts i propositionen i fråga om överföring av personal från televerket till Svensk Rundradio AB, dels med anledning av motion 1991/92:Kr6 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande samverkan mellan televerket och rundradiobolaget,
52. beträffande uppbörden av TV-avgifter och Radiotjänst i Kiruna AB:s uppgifter
att riksdagen lämnar utan erinran vad som anförts i propositionen om uppbörden av TV-avgifter och Radiotjänst i Kiruna AB:s uppgifter,
53. beträffande förvaltning av rundradiomedlen
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1991/92:Kr238 yrkande 2 godkänner vad i propositionen förordats i fråga om public service-företag i vad avser förvaltning av rundradiomedlen,
54. beträffande programföretagens skyldighet att underrätta radionämnden vid beriktigande och genmäle
att riksdagen lämnar utan erinran vad som anförts i propositionen om programföretagens skyldighet att underrätta radionämnden vid beriktigande och genmäle,
55. beträffande försvarsfrågor
att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats i fråga om public service-företag i vad avser regler för programföretagens uppgifter i krig och vid krigsfara,
56. beträffande avtalen mellan staten och public service-företagen
att riksdagen med avslag på motion 1991/92:Kr5 yrkande 10 lämnar utan erinran vad som anförts i propositionen i fråga om avtalen mellan staten och public service-företagen, res. 14 (s)
57. beträffande riktlinjer för Radio Swedens verksamhet
att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats i fråga om public service-företag i vad avser riktlinjer för Radio Swedens verksamhet,
58. beträffande ändring av anslagsbenämning
att riksdagen med ändring av tidigare beslut (prop. 1991/92:100 bil. 4, UU 14, rskr. 170) beslutar att anslaget Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet i stället skall benämnas Radioprogramverksamhet för utlandet,
59. beträffande ekonomiska förutsättningar för Radio Sweden
att riksdagen lämnar utan erinran vad som anförts i propositionen om ekonomiska förutsättningar för Radio Sweden,
60. beträffande ändring i lagen om mervärdeskatt
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt,
61. beträffande ändringar i fastighetstaxeringslagen
att riksdagen antar regeringens båda förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),
62. beträffande ändring i närradiolagen
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i närradiolagen (1982:459),
63. beträffande ändring i lagen om säkerhetsskydd i riksdagen
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1983:953) om säkerhetsskydd i riksdagen,
64. beträffande ändring i lagen om koncessionsavgift på televisionens område
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens område,
65. beträffande medelsberäkning
att riksdagen godkänner regeringens förslag till medelsberäkning för den avgiftsfinansierade verksamhet som bedrivs av Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB,
66. beträffande ändring i lagen om TV-avgift
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift,
67. beträffande betalning av TV-avgifter
att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr234,
68. beträffande lokaliseringen av en ny mediemyndighet
att riksdagen avslår motion 1991/92:A405 yrkande 2.
Stockholm den 19 maj 1992
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Jan-Erik Wikström (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Berit Oscarsson (s), Stina Gustavsson (c), Anders Nilsson (s), Göran Åstrand (m), Leo Persson (s), Rose-Marie Frebran (kds), Anne Sörensen (nyd), Ingegerd Sahlström (s), Björn Kaaling (s), Monica Widnemark (s) och Carl-Johan Wilson (fp).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Alternativ till den nuvarande public service-verksamheten inom Sveriges Radio-koncernen (mom. 1)
Anne Sörensen (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "Den snabba" och slutar med "för privatradio" bort ha följande lydelse:
De yrkanden som framställts i motion Kr299 (nyd) i här aktuell del måste, som angetts i det föregående, ses som ett huvudalternativ till den public service-verksamhet som nu bedrivs av Sveriges Radio-koncernen. Som också redovisats i det föregående föreslås i motionen mycket långtgående förändringar i fråga om Sveriges Radio och dess verksamhet och finansiering. I avvikande meningar (nr. 2, 4, 6, 8 och 10) till konstitutionsutskottets yttrande har yrkandena genomgående vunnit stöd, i något fall med en mindre modifikation.
Även kulturutskottet anser att det finns starka skäl för att ge stöd åt principerna i motionen -- och med någon jämkning -- även de formella yrkanden, som här behandlas.
Det är enligt utskottets mening utomordentligt viktigt att radion och televisionen är fria medier utan politisk inblandning och styrning. Det är av fundamental betydelse att public service-verksamhetens integritet inte kränks eller kommer i fara. Med hänsyn till de speciella förhållanden som råder inom radio och television i fråga om distributionsmöjligheter är det viktigt att det finns en särskild radio och television i allmänhetens tjänst.
Då det gäller televisionen biträder utskottet de förslag om en utförsäljning av TV 2 som redovisats i ett föregående avsnitt. Kanal 1 bör få ett uppdrag som innefattar krav på ett ökat utbud av kulturprogram. Den bör vara reklamfri även i fortsättningen. Möjligheten att ombilda det nuvarande televisionsföretaget till ett folkaktiebolag, i vilket alla svenska medborgare kan beredas tillfälle att köpa aktier, bör utredas. Detta gäller också förutsättningarna för att gå över till betal-TV.
Enligt utskottets mening bör det också på ljudradiosidan ske en utförsäljning. Endast P1 bör behållas som allmänradio, som kan nå alla människor och sända dygnet runt. Omvandlingen av kanalen till ett folkaktiebolag bör utredas liksom möjligheterna till en skattefinansiering av kanalen.
Utskottet anser att riksdagen med anledning av motion Kr299 i här aktuella delar (yrkandena 1--5 och 7--13) som sin mening bör ge regeringen till känna vad utskottet anfört.
Utskottets ställningstagande i det föregående innebär även att utskottet ställer sig positivt till förslaget i motion Kr432 om en utförsäljning av de nuvarande lokalradiostationerna (yrkande 3).
dels att utskottets hemställan under moment 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande alternativ till den nuvarande public service-verksamheten inom Sveriges Radio-koncernen
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Kr299 yrkandena 1--5 och 7--13 samt motion 1991/92:K432 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Ny avtalsperiod m.m. (mom. 2)
Åke Gustavsson, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Konstitutionsutskottet har" och på s. 17 slutar med "yrkande 17" bort ha följande lydelse:
I enlighet med den bedömning som gjorts i den avvvikande meningen nr 3 till konstitutionsutskottets yttrande utgör varken de reklamfinansierade kabelsändningarna eller förberedelserna för en reklamfinansierad radio några godtagbara skäl att frångå riksdagens principbeslut om en sexårig avtalsperiod och en kontrollstation rörande finansieringen av Sveriges Radios verksamhet efter tre år.
Kulturutskottet tillstyrker därför motion Kr5 yrkandena 9 och 17, motion Kr4 och motion Kr7 yrkande 1. Regeringens förslag samt motionerna K431 yrkande 2 och Kr299 yrkande 6 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under moment 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande ny avtalsperiod m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Kr4, motion 1991/92:Kr5 yrkandena 9 och 17 och motion 1991/92:Kr7 yrkande 1 samt med avslag på regeringens förslag, motionerna 1991/92:K431 yrkande 2 och 1991/92:Kr299 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Ny avtalsperiod m.m. (mom. 2)
Anne Sörensen (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Konstitutionsutskottet har" och på s. 17 slutar med "yrkande 17" bort ha följande lydelse:
I en avvikande mening (nr 4) till konstitutionsutskottets yttrande har anförts synpunkter av innehåll att det av motionärerna bakom motion Kr299 framförda förslaget om en ny radio och television i allmänhetens tjänst bör genomföras så snart som möjligt och att regeringen genast bör vidta åtgärder i detta syfte. Vidare har i den avvikande meningen anförts att förnyelsen bör kunna ske efter två år men att under tiden ett avtal måste gälla för den nuvarande organisationen. En avtalstid om två år har därför förordats.
Kulturutskottet ansluter sig till denna bedömning. Detta innebär att motion Kr299 yrkande 6 väsentligen tillgodoses. Förslaget i propositionen och övriga motionsyrkanden avstyrks.
dels att utskottets hemställan under moment 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande ny avtalsperiod m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Kr299 yrkande 6 och med avslag på regeringens förslag samt motionerna 1991/92:K431 yrkande 2, 1991/92:Kr4, 1991/92:Kr5 yrkandena 9 och 17, 1991/92:Kr7 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Programföretagens public service-uppdrag (mom. 3)
Åke Gustavsson, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med "Kulturutskottet ansluter" och slutar med "aktuella delar" bort ha följande lydelse:
Kulturutskottet har i princip inte något att erinra mot förslaget i propositionen. Synpunkterna i denna står i här aktuell del i god överensstämmelse med vad som anförs i motionerna. I likhet med vad som framförts i en avvikande mening (nr 1) i konstitutionsutskottets betänkande vill kulturutskottet dock tillägga att den fortsatta utvecklingen av public service-verksamheten bör bygga på beslut som riksdagen fattade vid föregående riksmöte och som gällde Sveriges Radio-koncernens organisation och finansiering inför den kommande avtalsperioden. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Kulturutskottet tillstyrker således motionerna K422 yrkande 1 i denna del och Kr5 yrkande 1.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande programföretagens public service-uppdrag
att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt motionerna 1991/92:K422 yrkande 1 i denna del och 1991/92:Kr5 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om programföretagens public service-uppdrag,
5. Resurser till programinsatser för funktionshindrade (mom. 14)
Åke Gustavsson, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med "Som nämnts" och slutar med "avstyrker motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning måste resurserna successivt öka under avtalsperioden för att inte klyftan mellan funktionshindrade och icke-funktionshindrade skall öka. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Kulturutskottet tillstyrker således motion Kr3 yrkande 1.
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:
14. beträffande resurser till programinsatser för funktionshindrade
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Kr3 yrkande 1 och med anledning av regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om resurser till programinsatser för funktionshindrade,
6. Samordningsansvar för insatser för olika grupper av funktionshindrade (mom. 15)
Åke Gustavsson, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning har det samordningsansvar för handikappinsatser som åvilar moderbolaget under innevarande avtalsperiod varit värdefullt. Utskottet anser att en sådan samordning även fortsättningsvis bör ske. Eftersom utskottet -- i motsats till regeringen -- anser att moderbolaget bör finnas kvar bör detta samordningsansvar läggas på moderbolaget. För den händelse riksdagen skulle besluta att följa regeringens förslag när det gäller public service-företagens struktur bör i stället nämnda samordningsansvar åvila ett av programföretagen. Det får ankomma på regeringen att ta ställning till vilket av de tre företagen som lämpligen bör ha samordningsansvaret.
Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till de här aktuella motionsyrkandena och med avslag på regeringens förslag som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:
15. beträffande samordningsansvar för insatser för olika grupper av funktionshindrade
att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Kr3 yrkande 2 i denna del och 1991/92:Kr8 i denna del och med avslag på regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om samordningsansvar för insatser för olika grupper av funktionshindrade,
7. Separata nyhetsredaktioner i Sveriges Televisions kanaler (mom. 24)
Åke Gustavsson, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar med "Utskottet delar" och på s. 31 slutar med "yrkande 15" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar kulturministerns uppfattning att nyhetsförmedlingen tillhör Sveriges Televisions centrala uppgifter. Tillkomsten av den tredje marksända TV-kanalen och satellit-TV har avsevärt breddat nyhetsutbudet. Utskottet anser emellertid att regeringens förslag strider mot den på andra håll i propositionen uttalade viljan att öka programföretagens frihet att inom avtalets ram välja verksamhetsformer. Riksdagen bör därför enligt utskottets mening inte ta ställning i denna organisatoriska fråga.
Utskottet vill understryka att utskottets ställningstagande i denna fråga inte innebär att omfattningen av Sveriges Televisions nyhetsuppdrag får reduceras utan att det även fortsättningsvis skall präglas av mångsidighet och bredd. Enligt utskottets uppfattning skulle en sammanslagning av de båda kanalernas nyhetsredaktioner kunna innebära att resurser frigörs för bl.a. en bättre regional nyhetsbevakning. Utskottet anser emellertid -- som anförts ovan -- att riksdagen inte skall ta ställning i denna fråga.
Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motion Kr5 yrkande 15 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om separata nyhetsredaktioner i Sveriges Televisions kanaler.
dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse:
24. beträffande separata nyhetsredaktioner i Sveriges Televisions kanaler
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Kr5 yrkande 15 och med avslag på regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om separata nyhetsredaktioner i Sveriges Televisions kanaler,
8. Public service-företagens struktur (mom. 33)
Åke Gustavsson, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med "Konstitutionsutskottet avstyrker" och slutar med "i propositionen" bort ha följande lydelse:
I en avvikande mening (nr 5) till konstitutionsutskottets yttrande anförs bl.a. följande.
Riksdagen beslutade förra året att programverksamheten skulle organiseras i en koncern. I det sammanhanget underströk utskottet också behovet av noggranna överväganden när det gäller vem som inför riksdagen och regeringen skall bära det yttersta ansvaret i frågor som berör rationell verksamhet och god hushållning i de bolag som ingår i koncernen. Regeringen föreslår nu i stället att moderbolaget skall avvecklas. Flera skäl talar emot förslaget. Utskottet vill här särskilt peka på den betydelse som moderbolaget har som ett värn mot statligt inflytande över programverksamheten. Public service-verksamhetens integritet och oberoende i förhållande till statsmakterna kan bäst upprätthållas om den företräds av någon som har ett samlat ansvar för radio och TV i allmänhetens tjänst. Utskottet anser således att moderbolaget skall vara kvar.
I den avvikande meningen anförs vidare att med den lösning som utskottet sålunda förordat regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om vem som inför riksdagen och regeringen skall bära det yttersta ansvaret i frågor som berör rationell verksamhet och god hushållning i de bolag som ingår i koncernen.
Kulturutskottet ansluter sig till den redovisade bedömningen.
Detta innebär att utskottet tillstyrker motion Kr5 yrkandena 5 och 7. Även motion Kr3 yrkande 2 i denna del tillstyrks. Moderbolaget bör således svara för samordningen av insatserna för handikappade. Propositionen avstyrks i här aktuell del.
dels att utskottets hemställan under moment 33 bort ha följande lydelse:
33. beträffande public service-företagens struktur
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Kr3 yrkande 2 i denna del och motion 1991/92:Kr5 yrkandena 5 och 7 samt med avslag på regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Distriktsbaserad produktion (mom. 34)
Åke Gustavsson, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36 börjar med "Utskottet gör" och slutar med "motsvarande del" bort ha följande lydelse:
Utskottet gör följande bedömning. Som framhålls i motionen finns en viss risk för att ett bibehållande av 40-procentskravet uppfattas som sänkt ambitionsnivå. Detta vore olyckligt med tanke på att Sveriges Television under nu gällande avtalsperiod -- som nämnts -- uppnått en högre nivå när det gäller den distriktsbaserade produktionen än den i propositionen angivna. Med tanke på att utvecklingen vid Sveriges Television varit gynnsam anser utskottet att det inte finns någon anledning att fixera en procentsats för distriktsproduktionen. Såväl för Sveriges Television som för det nybildade radioföretaget bör i stället gälla att distriktsproduktionen under den kommande avtalsperioden bör ha minst samma nivå och omfattning som den har för närvarande.
Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motion Kr5 yrkande 14 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om distriktsbaserad produktion.
dels att utskottets hemställan under 34 bort ha följande lydelse:
34. beträffande distriktsbaserad produktion
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Kr5 yrkande 14 och med avslag på regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om public service-företag i vad avser distriktsbaserad produktion,
10. Inrättande av ett publikråd (mom. 37)
Jan-Erik Wikström (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Stina Gustavsson (c), Göran Åstrand (m), Rose-Marie Frebran (kds) och Carl-Johan Wilson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38 börjar med "Konstitutionsutskottet har" och slutar med "konstitutionsutskottets bedömning" bort ha följande lydelse:
I en avvikande mening (nr 11) till konstitutionsutskottets yttrande i ärendet har anförts följande.
Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag om inrättande av ett publikråd. De farhågor för otillbörlig påverkan från publikrådet på programföretagen som förs fram i motion Kr5 yrkande 3 är enligt utskottets mening ogrundade. Utskottet tillstyrker propositionen i denna del och avstyrker den nämnda motionen. Som anförs i propositionen bör det ankomma på regeringen att utse dem som skall ingå i publikrådet. Något uttalande från riksdagens sida om sammansättningen bör enligt utskottets mening inte göras. Utskottet avstyrker därför motion Kr3 yrkande 3.
Kulturutskottet ansluter sig till de i den avvikande meningen gjorda bedömningarna. Ett publikråd bör således inrättas i enlighet med vad som föreslås i propositionen.
dels att utskottets hemställan under moment 37 bort ha följande lydelse:
37. beträffande inrättande av ett publikråd
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1991/92:Kr3 yrkande 3 och 1991/92:Kr5 yrkande 3 godkänner vad i propositionen förordats i fråga om public service-företag i vad avser inrättande av ett publikråd,
11. Ägande av företagen inom den nuvarande Sveriges Radio-koncernen (mom. 38)
Åke Gustavsson, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39 börjar med "Kulturutskottet kan" och på s. 40 slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:
I en avvikande mening (nr 7) av de socialdemokratiska ledamöterna i konstitutionsutskottet anförs följande.
Det nuvarande ägarskapet med ägare som representerar skilda delar av samhället innebär att public service-verksamhetens integritet kan upprätthållas i förhållande till staten och olika påtryckningsgrupper. Förändringar av ägandet bör därför bara genomföras med varsamhet och omsorg. Enligt utskottets mening uppfyller regeringens förslag om ägarskap inte dessa krav. Utskottet vill särskilt peka på den föreslagna hembudsregeln som innebär att staten tar över aktierna, om någon av ägarna frånträder. Ett statligt ägande i programföretagen inger enligt utskottets mening betänkligheter från principiella utgångspunkter. Utskottet anser att regeringen bör överlägga med nuvarande ägare i enlighet med riktlinjerna i förra årets riksdagsbeslut och återkomma till riksdagen med förslag i de nu aktuella frågorna.
Vad som anförts i det föregående tillgodoser i allt väsentligt syftet med motionsyrkandet om en begränsning av hembudsrätten, anförs det också i den avvikande meningen. Vidare anförs att en vidgning av ägarkretsen i enlighet med förslaget i motion Kr7 yrkande 2 inte kan förordas.
Kulturutskottet ansluter sig till konstitutionsutskottets bedömning.
dels att utskottets hemställan under moment 38 bort ha följande lydelse:
38. beträffande ägande av företagen inom den nuvarande Sveriges Radio-koncernen
att riksdagen med bifall till motion Kr5 yrkande 4 i denna del samt yrkandena 6, 8 och 13, med anledning av motion Kr7 yrkande 4 samt med avslag på regeringens förslag och motion Kr7 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. Programföretagens styrelser (mom. 40)
Åke Gustavsson, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40 börjar med "Konstitutionsutskottet har" och på s. 41 slutar med "utskottet anfört" bort ha följande lydelse:
I en avvikande mening (nr 9) till konstitutionsutskottets yttrande erinras om att regeringen även i fråga om programföretagens styrelser föreslår att riksdagen skall gå ifrån det beslut som riksdagen fattade vid föregående riksmöte. Det anförs att propositionen emellertid inte innehåller några tillräckligt starka skäl för detta. Styrelserna bör därför utses i enlighet med vad riksdagen uttalade i sitt tidigare beslut, anförs det.
Kulturutskottet ansluter sig till den uppfattning som redovisats i den avvikande meningen. Således bör riksdagen med bifall till motion 1991/92:Kr5 yrkande 4 i denna del samt yrkandena 11 och 12 samt med avslag på regeringens förslag ge regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under moment 40 bort ha följande lydelse:
40. beträffande programföretagens styrelser
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Kr5 yrkande 4 i denna del samt yrkandena 11 och 12 samt med avslag på regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om programföretagens styrelser,
13. Ekonomiska förutsättningar för perioden 1993--1996 (mom. 41)
Åke Gustavsson, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41 börjar med "Utskottet har" och slutar med "perioden 1993--1996" bort ha följande lydelse:
I konsekvens med ställningstagandet i tidigare reservationer av de socialdemokratiska ledamöterna i utskottet bör medelstilldelningen för SR-koncernen fastställas för den kommande sexåriga avtalsperioden i enlighet med de riktlinjer som angavs i förra årets riksdagsbeslut. Yrkande 16 i motion Kr5 tillstyrks därför.
dels att utskottets hemställan under moment 41 bort ha följande lydelse:
41. beträffande ekonomiska förutsättningar för perioden 1993--1996
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Kr5 yrkande 16 och med avslag på regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om ekonomiska förutsättningar för perioden 1993--1996,
14. Avtalen mellan staten och public service-företagen (mom. 56)
Åke Gustavsson, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 47 börjar med "Utskottet, som" och slutar med "yrkande 10" bort ha följande lydelse:
I konsekvens med ställningstagandet i de tidigare reservationerna av de socialdemokratiska ledamöterna bör som yrkas i motion Kr5 staten träffa avtal för en sexårsperiod med Sveriges Radio AB (moderbolaget), med Sveriges Television AB, med Utbildningsradion AB och med ett nytt radioföretag bildat av Sveriges Riksradio AB och Sveriges Lokalradio AB.
dels att utskottets hemställan under moment 56 bort ha följande lydelse:
56. beträffande avtalen mellan staten och public service-företagen
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Kr5 yrkande 10 och med avslag på regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om avtalen mellan staten och public service-företagen,
Särskilt yttrande
Public service-företagens struktur (mom. 33)
Anne Sörensen (nyd) anför:
Som framhållits i min reservation nr 1 är det utomordentligt viktigt att radion och televisionen är fria medier utan politisk inblandning och styrning. Det är av fundamental betydelse att public service-företagens integritet inte kränks eller kommer i fara. Dessa synpunkter har också framförts i en avvikande mening (nr 6) till konstitutionsutskottets yttrande i ärendet. Mot denna bakgrund finns starka principiella skäl som talar mot att koncernmodellen för Sveriges Radio överges. Samtidigt vill jag erinra om att jag i reservation 3 uttalat mig för att avtalsperioden för Sveriges Radio skall vara endast tvåårig. Med hänsyn härtill och till att det i propositionen läggs fram förslag som innebär att de ekonomiska ramarna för public service-företagen redan nu läggs fast för hela avtalsperioden har jag funnit mig böra godta regeringens förslag i denna del. Härvid har jag beaktat att det ur planeringssynpunkt måste vara viktigt att det redan nu klarläggs vilka förutsättningar som kommer att gälla från det kommande årsskiftet för Sveriges Radio-verksamheten. Ett bifall till kraven om bibehållande av koncernmodellen kräver uppenbarligen ytterligare överväganden och riksdagsbeslut, som kan fattas först under den kommande hösten.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Elisabeth Persson (v) anför:
1. Alternativ till den nuvarande public service-verksamheten inom Sveriges Radio-koncernen (mom. 1)
Jag vill understryka vikten av att den public service-verksamhet som nu bedrivs av Sveriges Radio-koncernen även i fortsättningen får en central ställning vid utformningen av mediepolitiken.
2. Ny avtalsperiod m.m. (mom. 2)
Jag delar den uppfattning som kommer till uttryck i reservation 2.
3. Finansiering (mom. 5)
I motion Kr7 (v) understryks att det är av synnerlig vikt att sponsorsmeddelanden är diskreta och endast visas i form av text utan logotyp eller annan symbol. Jag delar den uppfattningen. Vid den aviserade översynen av sponsorsreglerna bör hänsyn tas till vad som anförs i motionen. I övrigt ansluter jag mig till vad utskottet anfört.
4. Svenskproducerade program och program och musik av svenska artister (mom. 7)
Enligt propositionen (s. 53) skall ett mångsidigt utbud av program på svenska språket tillhandahållas och svenska artister och verk av svenska upphovsmän skall förekomma i betydande omfattning. Detta stämmer överens med vad som för närvarande gäller enligt avtalen med Sveriges Television och Sveriges Riksradio. Jag anser att -- i enlighet med vad som anförs i motion Kr7 yrkande 3 -- de tre programbolagen i större utsträckning än hittills måste prioritera svenskproducerade program och musik av svenska artister.
5. Bra radio och TV för barn (mom. 8)
I motion Kr7 anförs att barn har ett annat förhållande till radio och TV än vuxna samt att barn är mer mottagliga för påverkan än vuxna och har svårt att förhålla sig kritiska till det de ser och hör (yrkande 10). Mot den bakgrunden anser jag att det är motiverat att införa ett särskilt krav i avtalet mellan staten och public service-företagen, som innebär att programutbudet skall ge utrymme åt bra radio och TV för barn. Vad som här anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
6. Samordningsansvar för insatser för olika grupper av funktionshindrade (mom. 15)
Jag ansluter mig till vad reservanterna bakom reservation nr 6 anfört.
7. Inrättande av en samrådsgrupp mellan programbolagen, handikapporganisationerna, handikappinstitutet och televerket (mom. 18)
Det är angeläget att den tekniska utvecklingen kommer den funktionshindrade publiken till godo i form av förbättrad tillgänglighet. Som föreslås i motion Kr7 yrkande 9 bör därför en särskild samrådsgrupp mellan programbolagen och företrädare för de i motionen föreslagna intressenterna skapas.
8. Separata nyhetsredaktioner i Sveriges Televisions kanaler (mom. 24)
I propositionen föreslås att Sveriges Television även i fortsättningen skall ha en separat nyhetsredaktion för varje kanal. Enligt min mening bör programföretagen ha frihet att inom avtalets ram själva bestämma hur verksamheten skall organiseras. Riksdagen bör således inte ta ställning i denna fråga. Jag ansluter mig därför till vad reservanterna bakom reservation 7 anfört.
9. Riktlinjer för lokalradioverksamhetens ekonomi m.m. (mom. 27)
I motion Kr7 yrkande 6 framförs vissa förslag till riktlinjer för lokalradioverksamhetens ekonomi m.m. Bl.a. framhåller motionärerna att den besparing som görs genom att produktionen av lokala program är betydligt billigare än riksprogram bör användas för att förbättra kvaliteten på lokalradions verksamhet. Som utskottet konstaterar är det angeläget att kvaliteten på det lokala programutbudet upprätthålls och förstärks. Jag anser därför -- i likhet med motionärerna -- att riksdagen med bifall till motionsyrkandet skall ge regeringen till känna vad i motionen anförs om riktlinjer för lokalradioverksamhetens ekonomi m.m.
10. Riktlinjerna för radiobolagets lokala sändningsverksamhet (mom. 28)
Jag anser -- i likhet med motionärerna bakom motion Kr7 yrkande 7 -- att de särskilda riktlinjerna för Sveriges Radio AB:s lokala sändningsverksamhet bör förtydligas. Regeringen bör under hösten återkomma med förslag härom med utgångspunkt i vad kulturutskottet anförde förra året. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
11. Distriktsbaserad produktion (mom. 34)
Enligt min mening bör den distriktsbaserade produktionen för såväl Sveriges Television som det nybildade radiobolaget under den kommande avtalsperioden ha minst samma nivå och omfattning som den har för närvarande. Jag avser därför att stödja reservanterna bakom reservation 9.
12. TV 2:s lokalisering (mom. 35)
Jag vill understryka angelägenheten av att alla möjligheter tillvaratas att ytterligare decentralisera de funktioner som tillhör TV 2:s organisation. Jag förutsätter att noggranna överväganden görs i fråga om möjligheterna att flytta ut ledningsfunktionerna från Stockholm men jag är medveten om att vid prövningen av denna fråga även kostnadsaspekterna måste tillmätas stor vikt.
13. Ägande av företagen inom den nuvarande Sveriges Radio-koncernen (mom. 38)
Som redovisats i betänkandet anför motionärerna bakom motion Kr7 (v) att också handikapp-, freds-, miljö- och invandrarorganisationer bör tillfrågas om ett eventuellt delägarskap (yrkande 2). De föreslår också att hembudsrätten till staten begränsas så att staten inte kan bli majoritetsägare av bolagen. De föreslår därför att hembudsrätten för staten begränsas till 20 % (yrkande 4).
Jag delar den uppfattning som redovisas i motionen i angivna hänseenden. Den av mig förordade vidgningen av ägarkretsen bör i första hand ske genom att en mindre del aktier överlåts till den nya ägargruppen akademier m.fl. I övrigt ansluter jag mig till den bedömning som gjorts av utskottet.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 5, 7, 8, 18, 27, 28 och 38 borde ha hemställt
5. beträffande finansiering
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med avslag på motion 1991/92:Kr251 godkänner vad ovan förordats i fråga om public service-företag i vad avser finansiering,
7. beträffande svenskproducerade program och program och musik av svenska artister
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Kr7 yrkande 3 och med anledning av regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad ovan förordats i fråga om public service-företag i vad avser allmänna riktlinjer rörande svenskproducerade program och program och musik av svenska artister,
8. beträffande bra radio och TV för barn
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Kr7 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
18. beträffande inrättande av en samrådsgrupp mellan programbolagen, handikapporganisationerna, handikappinstitutet och televerket
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Kr7 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
27. beträffande riktlinjer för lokalradioverksamhetens ekonomi m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Kr7 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
28. beträffande riktlinjerna för radiobolagets lokala sändningsverksamhet
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion 1991/92:Kr7 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
38. beträffande ägande av företagen inom den nuvarande Sveriges Radio-koncernen
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Kr7 yrkandena 2 och 4, med anledning av regeringens förslag och motion 1991/92:Kr5 yrkande 4 i denna del och yrkande 13 samt med avslag på motion 1991/92:Kr5 yrkandena 6 och 8 dels som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts, dels bemyndigar regeringen att sälja aktier som den förvärvat genom hembud,
I propositionen framlagda och av utskottet tillstyrkta lagförslag
Bilaga 1
Konstitutionsutskottets yttrande
1991/92:KU3y
Bilaga 2
Den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten 1993--1996 m.m.
Till kulturutskottet
Kulturutskottet har den 2 april 1992 beslutat bereda konstitutionsutskottet tillfälle yttra sig över proposition 1991/92:140 om den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten 1993--1996 m.m. jämte motioner som väckts med anledning av propositionen och följande motioner som väckts under den allmänna motionstiden i år, nämligen 1991/92:K422 yrkande 1, 1991/92:K431 yrkande 2, 1991/92:K432 yrkande 3, 1991/92:Fi208 yrkandena 5 och 6, 1991/92:Kr201, 1991/92:Kr202, 1991/92:Kr233, 1991/92:Kr234, 1991/92:Kr235, 1991/92:Kr238 yrkande 2, 1991/92:Kr249, 1991/92:Kr250, 1991/92:Kr251, 1991/92:Kr269, 1991/92:Kr291, 1991/92:Kr292, 1991/92:Kr293, 1991/92:Kr294, 1991/92:Kr295, 1991/92:Kr296, 1991/92:Kr299 yrkandena 1--13 och 1991/91:A405 yrkande 2.
Vid föregående riksmöte beredde konstitutionsutskottet det ärende om radio- och TV-frågor som föranleddes av proposition 1990/91:149. Ärendet gällde huvudsakligen en omläggning av TV-politiken varigenom den marksända televisionen öppnades för reklamfinansierade sändningar. I ärendet ingick emellertid också frågor om den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten. I det beslut som följde på beredningen angav riksdagen riktlinjer inför ett beslut våren 1992 om nya avtal mellan staten och Sveriges Radio-företagen (1990/91:KU39, rskr. 370). I den nu aktuella propositionen lägger regeringen fram förslag till ett sådant beslut.
Konstitutionsutskottet begränsar sitt yttrande till frågor om radio och TV i allmänhetens tjänst, ny avtalsperiod, public service-företagens struktur, ägarskap och företagsform, programföretagens styrelser och publikråd. Utskottet berör även förslaget till lag om ändring i närradiolagen (1982:459).
Utskottet
Inledning
De riktlinjer inför ett beslut våren 1992 om nya avtal mellan staten och Sveriges Radio-företagen som riksdagen angav vid föregående riksmöte innebar bl.a. följande.
En ny avtalsperiod bör omfatta perioden den 1 januari 1993--31 december 1998.
Uppdraget att sända radio- och TV-program i allmänhetens tjänst bör vara oförändrat.
När det gäller de ekonomiska villkoren bör Sveriges Radios verksamhet även i fortsättningen finansieras med medel som riksdagen anvisar från rundradiokontot. Medelstilldelningen bör värdesäkras med utgångspunkt i ett index.
Den nuvarande företagsformen bör behållas. I princip bör också ägarförhållandena i Sveriges Radio AB bestå.
Sveriges Radio-koncernens organisation bör ses över. Ansvarsfördelningen mellan moderbolag och dotterbolag är oklar. Det är mycket angeläget att koncernen i en framtid får en sådan organisation att styrelserna -- efter det att riksdagen och regeringen genom lagar, avtal och riksdagsbeslut om ekonomiska villkor har gett de grundläggande förutsättningarna -- kan ta ansvar för att verksamheten blir effektiv och framgångsrik.
Rollfördelningen mellan företagen bör bli klarare än nu. Riksdagen bör ta ställning endast till huvuddragen till den struktur som bör uppnås. Den interna företagsorganisationen bör bestämmas av det enskilda bolaget.
Programverksamheten bör handhas av tre bolag: utbildningsradion samt ett programbolag för vardera ljudradion och televisionen. Detta innebär att lokalradion och riksradion förs samman till ett ljudradioföretag. De tre bolagen bör ha egna avtal med staten som preciserar deras uppdrag som programföretag i allmänhetens tjänst.
Programverksamheten bör organiseras i en koncern. Moderbolaget bör inge anslagsframställningar till regeringen och fördela medel som staten tilldelar koncernen, ansvara för fördelning och placering av sändningstid om programföretagen inte själva kan enas, ansvara för beredskapsplanering och vara ett organ där koncerngemensamma frågor bereds.
Styrelserna i moderbolaget och de tre programbolagen bör vardera bestå av femton ledamöter. För samtliga bör gälla att regeringen utser ordförande och sex ledamöter. Ägarna utser fem ledamöter. Den verkställande direktören bör vara självskriven ledamot. Slutligen äger personalen rätt att utse två ledamöter jämte två suppleanter. Den nu beskrivna ordningen att utse styrelsernas ledamöter uppnås genom föreskrifter i bolagsordningarna.
Moderbolagets och programbolagens styrelser bör ha ett mer omfattande personsamband. Elva av moderbolagets ledamöter bör ingå i programbolagens styrelser, fyra i Sveriges Televisions, fyra i det sammanslagna ljudradiobolagets och tre i Utbildningsradions styrelser. Av moderbolagets ledamöter är det då bara ordföranden, den verkställande direktören och personalrepresentanterna som inte ingår i något programbolags styrelse.
I fråga om val av ledamöter av styrelserna inom Sveriges Radio-koncernen bör gälla att de av regeringen utsedda ledamöterna i moderbolagets och programbolagens styrelser skall utses enligt hittillsvarande principer bl.a. vad gäller den parlamentariska förankringen. Uppdraget som ordförande i programbolag bör inte förenas med ledamotskap i moderbolagets styrelse.
Vid beredningen av ärendet konstaterade konstitutionsutskottet att riktlinjerna innebär att Sveriges Radio AB inte längre skulle ha rätt att utse ledamöter i programbolagens styrelser. Utskottet uttalade att detta får konsekvenser för ansvarsförhållandena mellan moderbolaget och programbolagen. Enligt konstitutionsutskottets mening var det nödvändigt att det inför riksdagens beslut noggrant övervägdes hur avtalen för nästa avtalsperiod skall utformas när det gäller frågan om vem som inför riksdagen och regeringen skall bära det yttersta ansvaret i frågor som berör rationell verksamhet och god hushållning i de bolag som ingår i koncernen. Vad utskottet anförde gav riksdagen som sin mening regeringen till känna.
Det nu aktuella ärendet
Allmänt
Förslagen i propositionen utgår från att Sveriges Riksradio AB och Sveriges Lokalradio AB bör föras samman till ett enda ljudradioföretag. Detta bolag benämns i propositionen Sveriges Radio AB. Med propositionens förslag är någon formell koncernbildning inte aktuell. Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB benämns i propositionen public service-företagen.
Radio och TV i allmänhetens tjänst (avsnitt 10.2.2)
I propositionen föreslås att programföretagens public service-uppdrag skall var i huvudsak oförändrade. Grundstenarna för den svenska modellen för public service är enligt propositionen radiolagens krav på saklighet och opartiskhet. Andra viktiga utgångspunkter anges vara den i avtalen föreskrivna skyldigheten att låta programverksamheten i sin helhet präglas av en skälig balans mellan olika åsikter och intressen. Vidare anförs att minoritetsintressen av olika slag i görligaste mån skall tillgodoses och att geografisk rättvisa och hög kvalitet är grundläggande krav.
I motion K422 yrkande 1 av Thage G Peterson m.fl. (s) anför motionärerna att basen för den nationella mediepolitiken även i fortsättningen måste vara ett radio- och TV-företag i allmänhetens tjänst, som har i uppdrag att förse såväl den stora publiken som de många mindre publikerna med bra program. För att public service-företaget skall kunna klara denna dubbla uppgift är det enligt motionärerna viktigt att företaget förfogar över flera kanaler, så att det kan variera programläggningen och tillgodose flera behov samtidigt. Motionärerna anser att det genom riksdagens beslut förra året om Sveriges Radios organisation och finansiering för den kommande avtalsperioden finns goda förutsättningar för en fortsatt utveckling av public service-verksamheten. Synpunkter av samma slag förs fram i motion Kr5 yrkande 1 av Ingvar Carlsson m.fl. (s).
Utskottets bedömning
Utskottet delar regeringens uppfattning att programföretagens public service-uppdrag i huvudsak skall vara oförändrade och förordar att riksdagen godkänner vad som anförs i propositionen i denna del.
Som framgår av det följande anser utskottet att den fortsatta utvecklingen av public service-verksamheten bör bygga på de överväganden som förs fram i propositionen. Utskottet avstyrker därför motionerna K422 yrkande 1 och Kr5 yrkande 1.
Ny avtalsperiod (avsnitt 10.2.1)
I propositionen föreslås att avtalen mellan staten och public service-företagen skall omfatta perioden den 1 januari 1993 -- den 31 december 1996. Den nya avtalsperioden bör enligt propositionen bli något kortare än vad som tidigare beslutats mot bakgrund av de initiativ som regeringen tagit för reklamfinansierade kabelsändningar och en reklamradiolagstiftning. Vidare anförs att det också är lämpligare att den prövning i fråga om finansieringen av Sveriges Televisions verksamhet som diskuterades i proposition 1990/91:149 om radio- och TV-frågor görs i samband med inledningen av en ny avtalsperiod i stället för mitt under avtalsperioden.
I motion K431 yrkande 2 av Henrik S Järrel (m) föreslår motionären att det kommande avtalet mellan staten och Sveriges Radios programbolag tecknas för en tid av tre år i stället för sex år. Som skäl anförs att så mycket har hänt och händer inom medieutvecklingen och att en grundlig översyn av struktur, organisation, finansiering och reglering av public service-verksamheten därför är starkt påkallad. En kortare avtalsperiod innebär enligt motionären att man inte låser upp sig alltför lång tid framåt innan förändringsprocessen kan påbörjas.
Enligt motion Kr299 yrkande 6 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) bör nuvarande avtal förlängas med ett år för att en förnyelse av företaget inte skall förhindras.
I motion Kr4 av Bengt Harding Olson (fp) anförs att det uppenbarligen och ofrånkomligen torde uppkomma stora problem med att inrymma den lokala radioverksamheten inom de angivna ekonomiska ramarna. Motionären förespråkar därför en s.k. kontrollstation mitt i avtalsperioden då verksamheten kan utvärderas, ekonomin avstämmas och förändringsåtgärder vid behov kan aktualiseras.
I motion Kr5 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) anförs att villkoren för Sveriges Radios verksamhet bör medge framförhållning och långsiktig planering. Om programföretagen skall kunna uppfylla sina åtaganden får inte villkoren för verksamheten kunna ändras genom plötsliga beslut. Motionärerna anför att regeringen inte redovisar några sakskäl för att frångå riksdagsbeslutet om en sexårig avtalsperiod med en kontrollstation av finansieringen efter tre år. De anser därför att riksdagen skall hålla fast vid sitt tidigare beslut (yrkandena 9, 10 och 17).
Även i motion Kr7 yrkande 1 av Lars Werner m.fl. (v) förespråkar motionärerna en avtalsperiod om sex år.
Utskottets bedömning
Vid föregående riksmöte uttalade sig riksdagen för en sexårig avtalsperiod. En prövning i fråga om finansieringen av Sveriges Televisions verksamhet förutsattes böra ske inför medelstilldelningen år 1996.
Efter riksdagens beslut har emellertid reklamfinansierade kabelsändningar blivit tillåtna. En lagstiftning som tillåter reklamfinansierad radio förbereds. Som anförs i propositionen talar detta för att avtalstiden blir kortare. Utskottet har därför ingen erinran mot att avtalstiden bestäms till fyra år. Härigenom kan prövningen i fråga om finansieringen av Sveriges Televisions verksamhet göras i samband med inledningen av en ny avtalsperiod i stället för under en pågående avtalsperiod.
Utskottet tillstyrker således propositionen i denna del. Utskottets ställningstagande ligger i allt väsentligt i linje med den uppfattning som kommer till uttryck i motion K431 yrkande 2. Utskottet avstyrker motionerna Kr299 yrkande 6, Kr4, Kr5 yrkandena 9, 10 och 17 samt Kr7 yrkande 1.
Public service-företagens struktur (avsnitt 10.5.2)
I propositionen föreslås att public service-företagen under nästkommande avtalsperiod skall utgöras av Sveriges Television AB, Sveriges Utbildningsradio AB samt Sveriges Radio AB. Det sistnämnda programföretaget bildas genom en sammanslagning av Sveriges Riksradio AB och Sveriges Lokalradio AB. Varje programbolag svarar enligt propositionen för att verksamheten kan bedrivas självständigt i förhållande till staten, olika intresseorganisationer och andra maktgrupper i samhället. Det nuvarande moderbolaget, Sveriges Radio AB, skall enligt propositionen upphöra den 1 januari 1993.
Som skäl för förslaget anförs att organisationen av public service-företagen bör förenklas. Ansvarsförhållanden och befogenheter bör vara tydliga för att medge största möjliga rationalitet. I propositionen erinras om att den nuvarande organisationen av Sveriges Radio-koncernen syftade till att bl.a. lyfta fram ljudradion ur televisionens skugga och att decentralisera och lägga ut besluten närmare programproduktionen. Vidare anförs att organisationen är resultatet av en politisk kompromiss. Resultatet har enligt propositionen blivit en oklar ansvarsfördelning och kontroverser som inte har varit fruktbara. Vidare anförs att ett försök gjordes år 1986 att strama upp beslutsgångarna till förmån för moderbolaget samt att resultatet av beredningen förra året blev att pendeln återigen slog i riktningen mot ett försvagat moderbolag.
För att åstadkomma klara och tydliga ansvarsförhållanden bör koncernmodellen enligt propositionen överges. Allt ansvar bör innehas av de tre programföretagen. Moderbolaget bör avvecklas fr.o.m. den 1 januari 1993 och dess uppgifter övertas av programföretagen, däribland ansvaret att värna självständigheten i förhållande till omvärlden. I propositionen anförs att riksdagen i konsekvens med denna strukturförändring fortsättningsvis bör besluta om medelsfördelning till vart och ett av de tre programföretagen.
I motion Kr3 yrkande 2 av Jan Andersson och Bengt Silfverstrand (båda s) anförs att moderbolaget haft ett samordnat ansvar för insatserna för funktionshindrade och att erfarenheterna av detta samordnande ansvar är goda. De menar att moderbolaget bör vara kvar och behålla ansvaret. I annat fall måste det läggas på något av programbolagen.
I motion Kr5 yrkandena 5 och 7 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) erinrar motionärerna om förra årets riksdagsbeslut. Enligt beslutet bör programverksamheten organiseras i en koncern. Beslutet innebär vidare att huvuddelen av moderbolagets styrelseledamöter skall hämtas från programbolagen, att moderbolaget skall inge anslagsframställning till regeringen och fördela medel mellan programföretagen, att moderbolaget skall svara för fördelning av sändningstid, om programföretagen inte själva kan enas, och att moderbolaget skall vara ett organ för beslut i koncerngemensamma frågor. Enligt motionärerna betyder detta att moderbolagets roll tonas ned och preciseras samtidigt som dess betydelse som ett värn mot direkt statligt inflytande erkänns. Motionärerna anför att organisationsförändringen nu har genomförts.
Regeringens förslag att avskaffa moderbolaget får enligt motionärerna till följd att medelstilldelningen skall fastställas för hela avtalsperioden enligt en i förväg fixerad formel. De anför vidare att förslaget förutsätter att regeringen i detalj kan bedöma hur medelsbehoven för de olika programföretagen kommer att utvecklas över tiden i ett skede när stora förändringar skall genomföras.
Skälet till att moderbolaget bildades var enligt motionärerna att det skulle garantera public service-verksamhetens integritet och oberoende i kontakter med riksdagen och regeringen. Det skulle inte bli möjligt för den politiska makten att spela ut programföretagen mot varandra, och den politiska makten skulle konfronteras med företrädare som har ett samlat ansvar för radio och TV i allmänhetens tjänst. Motionärerna anser att dessa skäl för moderbolaget är lika starka i dag och att moderbolaget därför skall vara kvar.
Utskottets bedömning
Utskottet delar regeringens bedömning att ansvarsförhållanden och befogenheter bör vara tydliga när det gäller verksamheten i public service-företagen. Vid förra årets riksdagsbeslut underströk utskottet också behovet av noggranna överväganden när det gäller vem som inför riksdagen och regeringen skall bära det yttersta ansvaret i frågor som berör rationell verksamhet och god hushållning. Utskottet anser i likhet med regeringen att detta syfte tillgodoses om organisationen av public service-företagen förenklas genom att koncernmodellen överges. Utskottet biträder därför förslaget att moderbolaget avvecklas och att dess uppgifter övertas av programbolagen. Utskottet avstyrker därmed motionerna Kr3 yrkande 2 samt Kr5 yrkandena 5 och 7.
Ägarskap och företagsform (avsnitt 10.4)
Sveriges Television, Sveriges Radio och Sveriges Utbildningsradio skall enligt propositionen vara självständiga aktiebolag. Pressen, näringslivet, folkrörelserna, konstnärliga och vetenskapliga akademier och oberoende kulturella sammanslutningar skall erbjudas att bli ägare till bolagen. Om enskilda ägare, t.ex. på grund av jäv, inte kan kvarstå som ägare skall aktierna erbjudas staten. Som skäl för förslaget anförs i huvudsak följande.
Ett stort antal av de hittillsvarande ägarna till Sveriges Radio-koncernen har aviserat att de vill frånträda sina aktier inför en ny avtalsperiod. Detta gäller främst ägare inom näringslivs- och pressgrupperna. Ett motiv som anges är risken för jävssituationer. Flera ägare har nämligen engagerat sig i eller avser att gå in i olika medieprojekt i konkurrens med public service-företagen. Den övervägande delen av ägarna inom folkrörelsegruppen har dock deklarerat att de önskar kvarstå som ägare. Eftersom många folkrörelser i framtiden kommer att intressera sig för annan radio- och TV-verksamhet får man emellertid anta att det kommer att ske avhopp även från denna ägargrupp. De nuvarande hembudsreglerna innebär i extremfallet att en aktieägare skulle kunna inneha samtliga aktier i den egna ägargruppen. Teoretiskt sett skulle en enda ägare i folkrörelsegruppen kunna uppnå aktiemajoritet i Sveriges Radio-koncernen. Mot denna bakgrund förutsätts att aktier som utbjuds till försäljning i stället bör kunna hembjudas till staten. En ny ägargrupp bör beredas tillfälle att bli ägare i syfte att bibehålla en spridd och balanserad ägarkrets. Denna grupp bör bestå av konstnärliga och vetenskapliga akademier samt oberoende kulturella sammanslutningar. För inledningen av nästa avtalsperiod bör aktierna fördelas så att pressen har 20 %, näringslivet 20 %, folkrörelserna 40 % och den nya ägargruppen 20%.
I motion Kr299 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) föreslås att TV 2 säljs för att i egenskap av reklamfinansierad TV-station ge TV 3 och TV 4 välbehövlig konkurrens (yrkande 3). De föreslår vidare att lokalradion, riksradions program 2 och 3 samt utbildningsradion säljs (yrkandena 7--10). Den nuvarande ägarformen för den allmänna radion och televisionen är enligt motionärerna en ur demokratisk synpunkt mycket tveksam konstruktion. De anför att det finns all anledning att fundera över om staten verkligen skall äga radio- och TV-stationer. Motionärerna förespråkar en allmän television utan organisations- och politikerinblandning (yrkande 1). Den framtida allmänna televisionen och radion bör var för sig enligt motionärerna ombildas till en ny aktiebolagsform av motionärerna kallad "folkaktiebolag" i vilket alla svenska medborgare får köpa ett begränsat antal aktier. Begränsningen skall hindra ägarkoncentration i företaget (yrkandena 5 och 12).
I motion Kr5 yrkande 4, såvitt nu är i fråga, av Ingvar Carlsson m.fl. (s) är motionärerna kritiska mot propositionens förslag i fråga om ägarskap och företagsform. Motionärerna pekar på att de vetenskapliga och konstnärliga sammanslutningar som skall ingå i den nya ägargruppen ännu inte är vidtalade. De är också negativa till förslaget att en hembudsregel införs i bolagsordningarna som innebär att staten tar över aktierna om någon av ägarna frånträder (yrkande 13).
Motionärerna menar att det nuvarande ägandet av Sveriges Radio med ägare som representerar skilda delar av samhället fungerar som en garant för public service-verksamhetens integritet i förhållande till staten och skilda påtryckningsgrupper. Att delar av näringslivet och delar av pressen inte vill kvarstå i Sveriges Radio minskar enligt motionärerna inte värdet av att ägandet också framdeles är skilt från staten. I historiens ljus har näringsliv och press spelat en tvivelaktig roll som ägare av etermedier (yrkande 6).
Vidare anför motionärerna att ägarnas uppgifter skiljer sig från dem som gäller för vanliga kommersiella företag. Medelstilldelning och allmänna riktlinjer för verksamheten bestäms av riksdagen och regeringen. Ägarnas inflytande består i att de tillför styrelsearbetet kompetens och erfarenheter. Den minskning av antalet styrelseledamöter som föreslås i propositionen innebär att alla ägargrupper tillsammans skall utse två styrelseledamöter i varje programföretag. Det blir därmed enligt motionärerna inte längre möjligt för samtliga ägargrupper att delta i styrelsearbetet. Motionärerna anser att regeringens förslag till förändringar av ägarsammansättningen och principerna för styrelsernas utseende är ogenomtänkta. De anser att riksdagen därför bör begära att regeringen återkommer med förslag i dessa frågor efter det att den överlagt med nuvarande ägare i enlighet med riktlinjerna i förra årets riksdagsbeslut (yrkande 8).
I motion Kr7 av Lars Werner m.fl. (v) anför motionärerna att också handikapp-, freds-, miljö- och invandrarorganisationer bör tillfrågas om ett eventuellt delägande (yrkande 2). De menar vidare att hembudsrätten skall begränsas så att staten inte kan bli majoritetsägare av bolagen. De föreslår därför att hembudsrätten för staten begränsas till 20 % (yrkande 4).
Utskottets bedömning
Utskottet anser att public service-verksamheten även i fortsättningen bör bedrivas i aktiebolagsform och att aktierna i bolagen bör fördelas på det sätt som föreslås i propositionen. Utskottet motsätter sig de förslag till utförsäljningar av stora delar av public service-verksamheten och organisationsförändringar som förs fram i motion Kr299 yrkandena 1, 3, 5, 7--10 och 12. Yrkandena avstyrks därför. De nuvarande hembudsreglerna innebär att en aktieägare skulle kunna komma att inneha samtliga aktier i den egna ägargruppen. Utskottet anser att detta är en mindre lämplig ordning och delar därför regeringens uppfattning att aktier som utbjuds till försäljning i stället bör kunna hembjudas till staten. Utskottet har således inga erinringar mot regeringens förslag om företagsform och ägarskap och avstyrker motionerna Kr5 yrkande 4, såvitt nu är i fråga, yrkandena 6, 8 och 13 samt Kr7 yrkandena 2 och 4.
Programföretagens styrelser (avsnitt 10.4.1)
Styrelserna i programföretagen skall enligt propositionen vardera bestå av nio ledamöter. För varje styrelse skall gälla att regeringen utser ordförande och tre ledamöter. I propositionen anförs att det är viktigt att ta hänsyn till personlig kompetens och integritet vid valet av personer till public service-företagens styrelser. En annan viktig aspekt anges vara att det i styrelserna bör ingå personer med kunskaper och erfarenheter från olika sektorer av det svenska samhället och som sammantaget representerar den kunskap och erfarenhet som är relevant för verksamheten. Regeringen bör enligt propositionen inför utseende av ledamöterna samråda med ledarna för samtliga i riksdagen representerade partier.
Vidare utser ägarna på resp. bolagsstämma två ledamöter. Den verkställande direktören är självskriven ledamot. I propositionen uttalas förhoppningen att ägarna vid sina val av ledamöter utgår från samma integritetskriterier som bör gälla vid regeringens val av styrelseledamöter. Staten bör enligt propositionen såsom eventuell aktieägare normalt inte delta i valet av dessa styrelseledamöter.
I motion Kr5 yrkandena 11 och 12 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) föreslås att styrelserna i Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB, Utbildningsradion AB, Riksradion AB och Lokalradion AB skall utses efter de regler som gäller i resp. bolags bolagsordning och att styrelsen efter de två sistnämnda bolagens samgående utses i enlighet med vad som angetts i förra årets riksdagsbeslut.
Utskottets bedömning
Som anförs i propositionen bör styrelsernas storlek bli något mindre så att bättre förutsättningar ges för ett effektivt styrelsearbete. Utskottet biträder därför regeringens förslag att varje styrelse i programföretagen skall bestå av nio ledamöter. Av dessa bör som anförs i propositionen regeringen utse ordförande och tre övriga ledamöter. Utskottet delar den uppfattning som förs fram i propositionen om personlig kompetens, integritet, kunskap och erfarenhet hos styrelseledamöterna. Utskottet tillstyrker propositionen i denna del och avstyrker motion Kr5 yrkandena 11 och 12.
Publikråd (avsnitt 10.5.3)
I propositionen föreslås inrättandet av ett publikråd med inriktning mot public service-företagens programverksamhet med representanter från olika lyssnar- och tittargrupper. Rådet skall enligt förslaget vara fristående från programföretagen och ha till uppgift att vara ett forum för diskussioner mellan publik och programföretag om hur programverksamheten motsvarar public service-uppdraget. Rådet skall vidare vara en väg för att ge synpunkter och komma in med önskemål på programverksamhetens omfattning och inriktning. Enligt propositionen bör det ankomma på regeringen att utse dem som skall ingå i publikrådet och ange de närmare villkoren för verksamheten.
I motion Kr5 yrkande 3 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) anförs kritik mot förslaget att inrätta ett publikråd. Motionärerna efterlyser på vilka grunder regeringen anser sig ha kompetens att utse 30--40 personer som skall representera landets alla lyssnare och tittare. Motionärerna anför vidare att utländska erfarenheter från publikråd inte är goda. Om de är utsedda direkt av regeringen, uppfattas de som regeringens tillsynsmän. Om de i stället är utsedda av olika intressegrupper, betraktas de som företrädare för partsintressen. Det föreslagna publikrådets synpunkter kommer enligt motionärerna att tillmätas större vikt än den kvalificerade radio- och TV-kritiken, eftersom det skall representera hela befolkningen. Programföretagen hamnar därmed i en omöjlig integritetskonflikt i sina kontakter med publikrådet.
Motionärerna anför att om programföretagen tar intryck av publikrådets rekommendationer, uppstår misstanken att de fallit undan för påtryckningar från av regeringen handplockade kontrollanter. Om programföretagen å andra sidan inte följer rekommendationerna riskerar företagen enligt motionärerna beskyllningar för självrådighet och publikförakt. Tilltron till programföretagens integritet undergrävs i båda fallen. Motionärerna anser att massmediernas roll i den demokratiska processen bäst gagnas av att verksamheten granskas från journalistiska, vetenskapliga och kulturella utgångspunkter i fri och öppen diskussion. De anser att andra villkor än dem som följer av yttrandefrihetsgrundlagen och radiolagen lika litet bör gälla Sveriges Radios programföretag som andra etermedieföretag.
Enligt motion Kr3 yrkande 3 av Jan Andersson och Bengt Silfverstrand (båda s) är det viktigt att de handikappgrupper som är beroende av särskilda insatser från programföretagen blir representerade i publikrådet. Liknande synpunkter framförs i motion Kr8 av Gunhild Bolander och Birgitta Carlsson (båda c) dock utan något särskilt yrkande.
Utskottets bedömning
Som anförs i motion Kr5 yrkande 3 kan principiella invändningar riktas mot inrättandet av ett statligt publikråd. Programverksamheten bör enligt utskottets mening inte underkastas någon annan kontroll från statens sida än radionämndens granskning och den prövning som kan ske i yttrandefrihetsmål enligt yttrandefrihetsgrundlagen. Utskottet avstyrker därför propositionen i denna del och tillstyrker motion Kr5 yrkande 3. Vid denna bedömning avstyrker utskottet yrkandena om publikrådets sammansättning i motion Kr3 yrkande 3.
Förslaget till ändring i närradiolagen (1982:459)
I 14 § närradiolagen (1982) finns en hänvisning till en bestämmelse i den numera upphävda lagen (1982:460) om ansvarighet för närradio. Bestämmelsen har ersatts av en föreskrift i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden. Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen att 14§ närradiolagen ändras i överensstämmelse härmed.
Stockholm den 12 maj 1992
På konstitutionsutskottets vägnar
Bertil Fiskesjö
I beslutet har deltagit: Bertil Fiskesjö (c), Birger Hagård (m), Hans Nyhage (m), Catarina Rönnung (s), Kurt Ove Johansson (s), Sören Lekberg (s), Torgny Larsson (s), Harriet Colliander (nyd), Ulla Pettersson (s), Inger René (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Henrik S Järrel (m), Elvy Söderström (s), Ingela Mårtensson (fp) och Roland Lében (kds).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Johan Lönnroth (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Avvikande meningar
1. Radio och TV i allmänhetens tjänst (avsnitt 10.2.2)
Catarina Rönnung, Kurt Ove Johansson, Sören Lekberg, Torgny Larsson, Ulla Pettersson, Lisbeth Staaf-Igelström och Elvy Söderström (alla s) anser att andra stycket av utskottets yttrande under rubriken Utskottets bedömning bort ha följande lydelse:
Utskottet vill emellertid tillägga att den fortsatta utvecklingen av public service-verksamheten bör bygga på det beslut som riksdagen fattade vid föregående riksmöte och som gällde Sveriges Radio-koncernens organisation och finansiering inför den kommande avtalsperioden. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet tillstyrker således motionerna K422 yrkande 1 och Kr5 yrkande 1.
2. Radio och TV i allmänhetens tjänst (avsnitt 10.2.2)
Harriet Colliander (nyd) anser att utskottets yttrande under rubriken Utskottets bedömning bort ha följande lydelse:
Utskottet utgår från att radion och televisionen skall vara fria medier på samma sätt som pressen är i dag. Men med hänsyn till de speciella förhållanden som råder inom radio och television i fråga om distributionsmöjligheter är det viktigt att det finns en särskild radio och television i allmänhetens tjänst.
Den allmänna radion och televisionen är i dag inte i allmänhetens tjänst, utan i samhällets tjänst. Utskottet anser att tiden nu är mogen att skapa en verklig allmänhetens radio och television. Svenska folket bör sålunda få en ny allmän radio och television. Den skall ägas av medborgarna och vara fri från reklam. Den skall också vara fri från politiskt inflytande i vid bemärkelse. Den allmänna radion och televisionen skall förmedla god kultur, information och utbildning.
3. Ny avtalsperiod (avsnitt 10.2.1)
Catarina Rönnung, Kurt Ove Johansson, Sören Lekberg, Torgny Larsson, Ulla Pettersson, Lisbeth Staaf-Igelström och Elvy Söderström (alla s) anser att andra och tredje styckena i utskottets yttrande under rubriken Utskottets bedömning bort ha följande lydelse:
Varken de reklamfinansierade kabelsändningarna eller förberedelserna för en reklamfinansierad radio utgör enligt utskottets mening några godtagbara skäl att frångå riksdagens beslut om en en sexårig avtalsperiod och en kontrollstation rörande finansieringen av Sveriges Televisions verksamhet efter tre år. Utskottet avstyrker därför propositionen i denna del och tillstyrker motion Kr5 yrkandena 9, 10 och 17 samt Kr7 yrkande 1. Utskottet avstyrker motionerna K431 yrkande 2, Kr299 yrkande 1 och Kr4.
4. Ny avtalsperiod (avsnitt 10.2.1)
Harriet Colliander (nyd) anser att utskottets yttrande under rubriken Utskottets bedömning bort ha följande lydelse:
Utskottets förslag om en ny radio och television i allmänhetens tjänst bör genomföras så snart som möjligt. Regeringen bör genast vidta åtgärder i detta syfte. Förnyelsen bör kunna ske efter två år. Under tiden måste emellertid ett avtal gälla för den nuvarande organisationen. Utskottet förordar därför att avtalsperioden bestäms till två år. Härigenom tillgodoses syftet med motion Kr299 yrkande 6.
5. Public service-företagens struktur (avsnitt 10.5.2)
Catarina Rönnung, Kurt Ove Johansson, Sören Lekberg, Torgny Larsson, Ulla Pettersson, Lisbeth Staaf-Igelström och Elvy Söderström (alla s) anser att utskottets yttrande under rubriken Utskottets bedömning bort ha följande lydelse:
Riksdagen beslutade förra året att programverksamheten skulle organiseras i en koncern. I det sammanhanget underströk utskottet också behovet av noggranna överväganden när det gäller vem som inför riksdagen och regeringen skall bära det yttersta ansvaret i frågor som berör rationell verksamhet och god hushållning i de bolag som ingår i koncernen. Regeringen föreslår nu i stället att moderbolaget skall avvecklas. Flera skäl talar emot förslaget. Utskottet vill här särkilt peka på den betydelse som moderbolaget har som ett värn mot statligt inflytande över programverksamheten. Public service-verksamhetens integritet och oberoende i förhållande till statsmakterna kan bäst upprätthållas om den företräds av någon som har ett samlat ansvar för radio och TV i allmänhetens tjänst. Utskottet anser således att moderbolaget skall vara kvar. Utskottet avstyrker propositionen i denna del och tillstyrker motionerna Kr3 yrkande 2 samt Kr5 yrkandena 5 och 7. Med den lösning som utskottet sålunda förordat bör regeringen återkomma till riksdagen med förslag om vem som inför riksdagen och regeringen skall bära det yttersta ansvaret i frågor som berör rationell verksamhet och god hushållning i de bolag som ingår i koncernen. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
6. Public service-företagens struktur (avsnitt 10.5.2)
Harriet Colliander (nyd) anser att utskottets yttrande under rubriken Utskottets bedömning bort ha följande lydelse:
Utskottet utgår, såsom ovan påpekats, från att radion och televisionen skall vara fria medier utan politisk inblandning och styrning. Vid valet mellan att bibehålla nuvarande organisation med ett moderbolag eller att slopa moderbolaget och införa tre fristående programbolag måste radio- och televisionsföretagens integritet sättas i förgrunden. Det är alltså av fundamental betydelse att integriteten inte kränks eller kommer i fara. Vid en avvägning mellan de olika förslagen finner utskottet att tillräckliga skäl inte förebragts att frångå den nuvarande organisationsformen.
7. Ägarskap och företagsform (avsnitt 10.4)
Catarina Rönnung, Kurt Ove Johansson, Sören Lekberg, Torgny Larsson, Ulla Pettersson, Lisbeth Staaf-Igelström och Elvy Söderström (alla s) anser att utskottets yttrande under rubriken Utskottets bedömning bort ha följande lydelse:
Det nuvarande ägarskapet med ägare som representerar skilda delar av samhället innebär att public service-verksamhetens integritet kan upprätthållas i förhållande till staten och olika påtryckningsgrupper. Förändringar av ägandet bör därför bara genomföras med varsamhet och omsorg. Enligt utskottets mening uppfyller regeringens förslag om ägarskap inte dessa krav. Utskottet vill särskilt peka på den föreslagna hembudsregeln som innebär att staten tar över aktierna, om någon av ägarna frånträder. Ett statligt ägande i programföretagen inger enligt utskottets mening betänkligheter från principiella utgångspunkter. Utskottet anser att regeringen bör överlägga med nuvarande ägare i enlighet med riktlinjerna i förra årets riksdagsbeslut och återkomma till riksdagen med förslag i de nu aktuella frågorna. Utskottet avstyrker således propositionen i denna del och tillstyrker motion Kr5 yrkande 4, såvitt nu är i fråga samt yrkandena 6, 8 och 13. Vad utskottet nu har anfört tillgodoser i allt väsentligt syftet med motion Kr7 yrkande 4 om en begränsning av hembudsrätten. Utskottet kan emellertid inte förorda den vidgning av ägarkretsen som förordas i yrkande 2 i den motionen. Yrkandet avstyrks.
Av det anförda framgår att utskottet måste motsätta sig de förslag till utförsäljningar av stora delar av public service-verksamheten och organisationsförändringar som förs fram i motion Kr299 yrkandena 1, 3, 5, 7--10 och 12. Yrkandena avstyrks.
8. Ägarskap och företagsform (avsnitt 10.4)
Harriet Colliander (nyd) anser att utskottets yttrande under rubriken Utskottets bedömning bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att den nuvarande ägarformen för den allmänna radion och televisionen är tveksam från demokratisk synpunkt. I likhet med vad som föreslås i motion Kr299 yrkande 7--10 anser utskottet att TV 2, lokalradion, riksradions program 2 och 3 samt utbildningsradion bör säljas. Vad som återstår bör bilda den nya radion och televisionen i allmänhetens tjänst som utskottet nyss har förordat. Den bör bestå av en radiokanal och en TV-kanal. Kanalerna skall drivas i en ny aktiebolagsform -- folkaktiebolag -- i vilket varje svensk medborgare skall få köpa ett begränsat antal aktier. Begränsningen skall hindra ägarkoncentration i företaget. Regeringen bör återkomma till riksdagen med närmare förslag i ämnet i god tid innan den avtalstid om två år löper ut som utskottet har förordat i det föregående. Utskottets ställningstagande tillgodoser motion Kr299 yrkandena 1, 5 och 12.
9. Programföretagens styrelser (avsnitt 10.4.1)
Catarina Rönnung, Kurt Ove Johansson, Sören Lekberg, Torgny Larsson, Ulla Pettersson, Lisbeth Staaf-Igelström och Elvy Söderström (alla s) anser att utskottets yttrande under rubriken Utskottets bedömning bort ha följande lydelse:
Även i fråga om programföretagens styrelser föreslår regeringen att riksdagen skall gå ifrån det beslut som riksdagen fattade vid föregående riksmöte. Propositionen innehåller emellertid inte några tillräckligt starka skäl för detta. Utskottet anser därför att styrelserna bör utses i enlighet med vad riksdagen uttalade i sitt tidigare beslut. Utskottet avstyrker propositionen i denna del och tillstyrker motion Kr5 yrkandena 11 och 12.
10. Programföretagens styrelser (avsnitt 10.4.1)
Harriet Colliander (nyd) anser att utskottets yttrande under rubriken Utskottets bedömning bort ha följande lydelse:
Frågan gäller vem som skall utse styrelserepresentanter. Propositionens förslag är att regeringen utser ordförande och tre övriga ledamöter. Mot detta står ett förslag att styrelserna skall utses efter de regler som gäller för närvarande bl.a. vad gäller den parlamentariska förankringen. Med den utgångspunkt som utskottet intagit om fri radio och television anser utskottet att styrelseledamöterna i stället bör utses i enlighet med vad som i allmänhet gäller i aktiebolag. En sådan ordning garanterar de krav på hög kompetens inom radio- och televisionsområdet som bör ställas på varje styrelseledamot.
11. Publikråd (avsnitt 10.5.3)
Bertil Fiskesjö (c), Birger Hagård (m), Hans Nyhage (m), Inger René (m), Henrik S Järrel (m), Ingela Mårtensson (fp) och Roland Lében (kds) anser att utskottets yttrande under rubriken Utskottets bedömning bort ha följande lydelse:
Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag om inrättande av ett publikråd. De farhågor för otillbörlig påverkan från publikrådet på programföretagen som förs fram i motion Kr5 yrkande 3 är enligt utskottets mening ogrundade. Utskottet tillstyrker propositionen i denna del och avstyrker den nämnda motionen. Som anförs i propositionen bör det ankomma på regeringen att utse dem som skall ingå i publikrådet. Något uttalande från riksdagens sida om sammansättningen bör enligt utskottets mening inte göras. Utskottet avstyrker därför motion Kr3 yrkande 3.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Johan Lönnroth (v) anför:
Enligt min mening bör riksdagen bifalla de motionsyrkanden som förs fram i motionerna Kr7 av Lars Werner m.fl. (v) och Kr269 av Johan Lönnroth m.fl. (v).
Av kulturutskottet ordnad offentlig utfrågning om den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten 1993--1996 m.m.
Bilaga 3
Tid: Tisdagen den 21 april 1992
Plats: Förstakammarsalen, Riksdagshuset
Deltagarförteckning
Inbjudna deltagare
Från kulturdepartementet: Statssekreteraren Carin Fischer Departementsrådet Göran Lannegren
Från Sveriges Radio AB: VD Örjan Wallqvist Planeringsdirektören P-O Johansson
Från Sveriges Television AB: VD Sam Nilsson Distriktschefen Lars Lindberg
Från det nya ljudradiobolaget: V VD i Sveriges Radio AB Ove Joanson VD i Sveriges Lokalradio AB Jan Engdahl VD i Sveriges Riksradio AB Arvid Lagercrantz
Från Sveriges Utbildningsradio AB: VD Lars Hansson Christer Smedberg
Från Radiotjänst i Kiruna AB: VD Hans Helmfrid
Från Folkrörelsernas ägargrupp: Thord-Ove Thordson, Sveriges frikyrkoråd Lasse Magnusson, Folkbildningsrådet Stefan Gullberg, Landsorganisationen
Från Pressens ägargrupp: Chefredaktören Folke Johansson VD i Svenska Tidningsutgivareföreningen Rune Sirvell
Från Näringslivets ägargrupp: Direktören Iwan Ahlström
Ledamöter och suppleanter i utskottet
Åke Gustavsson (s), ordförande, Jan-Erik Wikström (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Maja Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Göran Åstrand (m), Leo Persson (s), Rose-Marie Frebran (kds), Anne Sörensen (nyd), Monica Widnemark (s), Carl-Johan Wilson (fp), Elisabeth Persson (v) och Birger Andersson (c).
__________
Nedan följer en utskrift av vad som förekommit vid utfrågningen. Utskottet har berett deltagarna tillfälle att göra korrigeringar och -- i begränsad omfattning -- föreslå förtydliganden i utskriften av resp. inlägg.
Ordförande Åke Gustavsson (s): Å kulturutskottets vägnar ber jag att få hälsa er alla varmt välkomna. Här finns alltså företrädare för den politiska ledningen på kulturdepartementet samt företrädare för Sveriges Radio, Sveriges Television, det nya ljudradiobolaget, Utbildningsradion, Radiotjänst i Kiruna AB och ägarna -- dvs. företrädare för folkrörelsernas ägargrupp, företrädare för pressens ägargrupp och företrädare för näringslivets ägargrupp.
Vi har tänkt oss följande talarordning. Enligt utsänd lista får statssekreteraren i kulturdepartementet Carin Fischer inleda med ett tio minuter långt anförande. Därefter kommer i tur och ordning de inledningsanföranden som framgår av utsänd lista.
Strax efter kl. 14.00 torde alla ha hållit sitt inledande anförande. Vi har tänkt oss att bryta då för en stunds paus. Därefter vidtar utfrågningen.
När det gäller frågorna från utskottet kommer dessa enligt träffad överenskommelse att från de olika partierna ställas i följande ordning: (s), (s), (nyd), (v), (m), (fp), (c) och (kds). Vissa ändringar kan förekomma. Det kan ju t.ex. bli tilläggsfrågor.
Vi räknar med att utfrågningen kan avslutas senast kl. 15.45.
Ännu en gång hälsar jag er alla varmt välkomna hit. Jag lämnar så över ordet till statssekreteraren i kulturdepartementet Carin Fischer. Var så god!
Carin Fischer: Tack, Åke! Jag skall be att få framföra ett tack för inbjudan till utskottet. Jag har redan tidigare varit inbjuden till utskottet och har då sagt att jag gärna återkommer om utskottet finner det lämpligt eller önskvärt att jag kommer för att svara på frågor. Tack alltså för inbjudan!
Dagens utfrågning handlar om ett nytt avtal med Sveriges Radio. Jag kommer därför att kort gå igenom huvudpunkterna i den proposition som nyligen lagts på riksdagens bord. Enligt min mening sammanfaller den till stora delar med de riktlinjer som angavs av riksdagen för knappt ett år sedan. Vidare överensstämmer den till stora delar med vad som gällt under den gångna avtalsperioden.
En bland många viktiga utgångspunkter för arbetet med propositionen har självfallet varit att ge programföretagen största möjliga självständighet samt konstnärliga och publicistiska oberoende under den kommande avtalsperioden. Detta betyder bl.a. att ägarmakt och ekonomisk makt bör kringgärdas av regler som gör att ett otillbörligt inflytande inte kan förekomma.
I arbetet har det också tagits hänsyn till den utveckling som har ägt rum sedan förra sommaren. Det handlar bl.a. om ytterligare synpunkter på ägandet från olika ägargrupper. Det handlar också om en ny lag om kabelsändningar och om ett förslag som nyligen presenterats och som gäller reklamfinansierad radio.
I regeringens proposition om den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten anges riktlinjer för public service-verksamhetens uppdrag, ägande, organisation, finansiering m.m. De skall gälla under perioden den1 januari 1993--den 31 december 1996.
De riktlinjer som anges i nu gällande avtal mellan regeringen och företagen inom Sveriges Radio-koncernen går tillbaka på en rad beslut om Sveriges Radio från 1966 och framåt.
I förra vårens proposition om radio- och TV-verksamhet redovisade dessutom den dåvarande regeringen vissa grundprinciper för Sveriges Radio-företagen inför den nya avtalsperioden. Propositionen föregicks av ett beredningsarbete där riksdagspartierna deltog.
Sedan riksdagsbehandlingen sommaren 1991 har regeringen tagit initiativ till reklamfinansierade kabelsändningar och en reklamradiolagstiftning som ändrat en del av förutsättningarna inom medieområdet.
Eftersom public service-företagens förutsättningar och statens uppdrag till dessa företag är beroende av medieutvecklingen innebär förslagen i den nu aktuella propositionen att avtalsperioden bör vara fyraårig, vilket är två år kortare än vad som angavs i förra årets proposition.
Även osäkerheten om allmänhetens reaktioner på den ökande mångfalden, reklammarknadens utveckling samt teknikutvecklingen motiverar en kort avtalsperiod. Den s.k. kontrollstationen i fråga om finansieringen av Sveriges Televisions verksamhet, som diskuterades i förra årets proposition, bör därför flyttas fram ett år, så att den inte infaller under löpande avtalsperiod. Överväganden om finansiering bör i stället ske inför den avtalsperiod som inleds den1 januari 1997.
Public service-företagens uppdrag under nästa avtalsperiod bör i huvudsak vara oförändrat. En särskild markering görs genom att det betonas att hela programutbudet bör ha hög kvalitet.
De frekvensmässiga förutsättningarna för public service-företagen -- dvs. Sveriges Television, det nya ljudradioföretaget, alltså Sveriges Radio, och Utbildningsradion -- bör också vara i huvudsak oförändrade. Ett public service-utbud med två TV-kanaler och fyra radiokanaler är rimligt. I programföretagens sändningsrätter bör också ingå regionala och lokala sändningar. Utbildningsradion bör sända utbildningsprogram i Sveriges Televisions och Sveriges Radios kanaler.
Finansieringen bör liksom hittills i huvudsak ske med TV-avgifter. TV-avgiftens storlek bör liksom hittills bestämmas av riksdagen och intäkterna tillföras rundradiokontot. Därtill kommer intäkter till rundradiokontot från koncessionsavgifter från Nordisk Television AB och överföringar som hänger samman med förändrade avskrivningsprinciper för investeringar i sändningsutrustning.
Public service-företagen bör inte få finansiera verksamheten med reklam. Däremot bör även Sveriges Radio ges möjligheter till viss sponsring på villkor motsvarande dem som nu gäller för Sveriges Television.
Storleken på reformtillskott och rationaliseringskrav överensstämmer med vad som angavs i förra årets proposition. Under perioden 1992--1996 föreslås public service-företagen få ett reformtillskott om sammanlagt 600milj.kr. När det gäller rationaliseringskravet uppgår summan till totalt 200milj.kr. Medlen värdesäkras genom ett index liksom hittills.
Programföretagen tillförsäkras därmed en generös och i jämförelse med andra medieföretag säker medelstilldelning. Medlen fördelas i början av avtalsperioden mellan programföretagen och gäller under hela avtalsperioden, i enlighet med den fördelningsnyckel som programföretagen gemensamt har utarbetat.
Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion tillförsäkras härigenom goda och långsiktiga planeringsförutsättningar och ges också möjligheter att uppfylla högt ställda public service-krav.
Public service-företagen bör, liksom hittills och i enlighet med 1991 års proposition, ägas av ett antal utomstående grupper. Det gäller i första hand dem som nu är ägare, dvs. folkrörelserna, näringslivet och pressen. En ny fjärde grupp av konstnärliga och vetenskapliga akademier samt oberoende kulturella sammanslutningar bör beredas tillfälle att bli ägare.
Vid inledningen av nästa avtalsperiod bör aktierna i de tre företagen därmed fördelas så, att pressen har 20%, näringslivet 20%, folkrörelserna 40% och den nya ägargruppen 20%. Om enskilda ägare engagerar sig i olika medieprojekt i konkurrens med public service-företagen och därmed hamnar i jävssituationer, bör dessa ägares aktier i public service-företagen hembjudas till staten.
I debatten har stiftelseformen förts fram som en alternativ ägandeform. Osäkerheten i fråga om innehållet i kommande lagstiftning om stiftelser innebär att det för närvarande är olämpligt att överväga sådana konstruktioner. Att nu bilda en stiftelse skulle komma att försvåra för riksdagen att för all framtid över huvud taget påverka förutsättningarna för public service-verksamheten.
Inför den avtalsperiod som inleds 1997 bör dock villkoren för att driva verksamheten i stiftelseform ha klarlagts. Vid den tidpunkten kan en stiftelse vara ett alternativ bland flera olika lösningar.
Styrelserna bör under kommande avtalsperiod vara mindre än nuvarande. Varje styrelse bör bestå av nio personer, varav VD och två personalrepresentanter är självskrivna. Vidare bör regeringen utse fyra ledamöter, inkl. ordföranden. Det är önskvärt att ledamöterna hämtas från olika delar av samhället, har stor integritet och sammantaget representerar kunskaper och erfarenheter som är relevanta för verksamheten.
Regeringen bör inför utseendet av ledamöter samråda med ledarna för samtliga i riksdagen representerade partier. Återstående två styrelseledamöter utses av ägarna på resp. bolagsstämma.
Det breddade ägandet, de nya formerna för utseende av styrelseledamöter samt en tydlig ansvarsfördelning mellan riksdag, regering, styrelser, företagsledning och programansvariga bör innebära ett hinder för otillbörlig styrning och vara en garanti för självständighet i programverksamheten.
Ett fristående publikråd bör också inrättas. Rådet bör ha till uppgift att vara ett forum för diskussioner mellan publik och programföretag om hur programverksamheten motsvarar public service-uppdraget. Regeringen bör utse deltagare bland t.ex. olika folkrörelsegrupper, handikapporganisationer, invandrargrupper, lyssnare och tittare som utses utifrån personliga meriter. Deltagandet bör hämtas från hela landet.
Organisationen av public service-verksamheten bör förenklas. Moderbolaget bör därför avvecklas och Riksradion och Lokalradion föras samman till ett radioföretag. Televerkets verksamhet med utsändning av program övertas av ett nytt statligt bolag med huvudmannaskap för rundradionätet, Svensk Rundradio AB.
Programföretagen föreslås fortsättningsvis köpa utsändningstjänster från detta bolag och får därefter ökade medelstilldelningar. Samtidigt upphör nuvarande direkta medelstilldelning till televerket.
I övrigt kan nämnas att uppgifterna för Radiotjänst i Kiruna bör vara oförändrade. Radiotjänst bör ägas gemensamt av de tre programföretagen. Vissa förenklingar föreslås i fråga om radionämndens prövning av bestämmelserna om genmäle samt den enskildes privatliv.
Vidare bör skyldigheten att sända närradio över sändare som ställts till förfogande av televerket upphävas från den1 juli 1992.
Till slut några ord om de ekonomiska förutsättningarna.
Medelstilldelningen till de tre programföretagen bör innebära att Sveriges Television 1993 erhåller ca 2,6miljarder av det tillgängliga beloppet, Sveriges Radio knappt 1,5miljarder och Utbildningsradion ca 200milj.kr. Den totala medelstilldelningen överensstämmer därmed också i stort med vad som angavs i propositionen 1991.
Ordförande Åke Gustavsson (s): Vi tackar Carin Fischer för det. Härmed lämnar jag ordet till chefen för Sveriges Radio-koncernen Örjan Wallqvist. Var så god!
Örjan Wallqvist: Herr ordförande! Ärade ledamöter! Även jag tackar för invitationen att besöka utskottet i de här formerna. Enär jag givits tillfälle att kommentera regeringens proposition nr 140 om TV- och radioverksamheten skall jag i det här sammanhanget begränsa mig till tre synpunkter.
Den första synpunkten knyter an till följande. I oktober i fjol uttryckte samtliga styrelser inom SR-koncernen en gemensam uppfattning om de framtida villkoren för koncernen under en ny avtalsperiod. Den uppfattningen framfördes i en skrivelse till regeringen.
Propositionens förslag går på flera väsentliga punkter stick i stäv mot styrelsernas uppfattning, framför allt när det gäller upplösningen av koncernen och konsekvenserna, politiseringen i förhållande till statsmakterna, av public service-verksamheten.
Den andra synpunkten, herr ordförande, gäller regeringens förslag i propositionen på så sätt att de antyds utgöra en början till ett systemskifte när det gäller public service-verksamhetens villkor i Sverige.
Normalt brukar väsentliga förändringar grundas på omfattande mediepolitiska bedömningar som sedan är grunden för förslag som riksdagen får ta ställning till. Sådana bedömningar, herr ordförande, saknas i stort helt i detta sammanhang i den här propositionen.
Vad kulturministern anför som primärt motiv är att hon erfarit -- av vem vet jag inte -- att det råder split och tvetalan inom koncernen, vilket åsamkat men för verksamheten. Detta betraktar jag som ett svepskäl.
Den skrivelse från samtliga styrelser inom koncernen som jag nyss nämnde talar emot ministerns motiv.
Den tredje synpunkten, herr ordförande, är att till det intryck av tunnhet och improvisation som jag anser präglar propositionen i väsentliga avseenden hör att det inte finns ens en ansats till konsekvensanalys verksamhetsmässigt och ekonomiskt eller en värdering från företagsmässig synpunkt.
SR-koncernen är på flera sätt och av olika skäl en mycket integrerad organisation. Vi har ett omfattande system grundat på både avtal, uppdrag alltså, och praxis med gemensamma band i olika avseenden inom koncernen och gentemot yttervärlden. Avtalsfrågor, personalpolitik, fastighetsägande, skattepolitik, skattedisposition och mycket annat innebär både kort- och långsiktiga åtaganden på verksamhetens vägnar som inte upphör att gälla bara därför att man upplöser en koncern.
Allt detta kan förändras. Men det kräver en genomtänkt plan. En sådan saknar jag i propositionen. Det finns inte ens en antydan därom. En sådan plan förutsätter också att ägarnas roll, omfattning och ansvar definieras. Fram till dess att bl.a. detta har blivit klarlagt förblir tankarna i propositionen både i företagsmässig och i ekonomisk mening svävande och utan reell vägledning. Tack!
Ordförande Åke Gustavsson (s): Vi får tacka Örjan Wallqvist. Ordet går så till Sam Nilsson, chef för Sveriges Television AB. Var så god!
Sam Nilsson: Herr ordförande! Ärade ledamöter! Regeringens proposition om radio- och TV-frågorna ger i långa stycken ett gott underlag för Sveriges Televisions verksamhet under de närmaste åren.
Det är bra att något förslag om ett förstatligande av SR-koncernen inte läggs fram. Det är bra att ägandet föreslås spritt till grupper också vid sidan av folkrörelserna, pressen och näringslivet. Att ha en bred förankring i det svenska samhället är väsentligt för vårt uppdrag och för vår oberoende ställning som medieföretag.
En förutsättning för att den föreslagna ägarkonstruktionen skall kunna fungera är dock att det snabbt -- naturligtvis helst under utskottsbehandlingen -- klargörs vilka intressenter som avser att ikläda sig en långsiktig ägarrroll. Sker inte det, kan resultatet bli ett betydande statligt ägande, vilket naturligtvis skulle skapa osäkerhet för framtiden och frågetecken beträffande statsmakternas långsiktiga ambitioner i ägarfrågan.
Det är bra att det reformtillskott och den värdesäkring genom index som fjolårets riksdag uttalat sig för nu konfirmeras och läggs fast för avtalsperioden. Tillsammans med den fasta medelsfördelning som gjorts mellan programbolagen för hela avtalsperioden ger det oss goda planeringsförutsättningar. Just den fyraåriga medelsfördelning som programbolagen själva beretts möjlighet att påverka motverkar också de risker som borttagandet av moderbolaget eljest skulle ha kunnat innebära.
Det är värdefullt att regeringen fortsatt ser public service-TV som en central del av den nationella televisionen och låter det komma till uttryck i ett i princip oförändrat uppdrag.
Betoningen av kvaliteten är något självklart också för oss inom Sveriges Television. Positivt är också att uppdraget skall fullgöras i ett tvåkanalssystem och att tankarna på utförsäljning av en kanal inte har fått fotfäste bland de politiska beslutsfattarna. I det oförändrade uppdraget, uppfattar jag, ligger det också en markering av att Sveriges Television fortsatt skall erbjudas såväl breda publika program som program för små publikgrupper. Det är synnerligen väsentligt att de idéer om att begränsa vårt uppdrag och vår roll som framförts i debatten nu tillbakavisas.
Det finns emellertid andra delar av propositionen som försvagar och otydliggör programföretagens handlingsfrihet och oberoende.
Det är olyckligt att vi får en i förhållande till våra konkurrenter förkortad avtalsperiod. Den korta avtalsperioden i kombination med de alltjämt kvarstående oklarheterna beträffande statens hembudsförfarande kan uppfattas som signaler om att man från regeringens sida om några år vill förändra public service-företagens uppdrag och karaktär.
Det föreslagna publikrådet uppfattar jag vara en reminiscens från ett stadium i beredningen av propositionen då ett förstatligande övervägdes. Utan att värdera hur ett publikråd av föreslagen typ praktiskt skulle kunna fungera vill jag peka på de principiella betänkligheter som kan riktas mot inrättandet av ett organ som får ett slags myndighetskaraktär men samtidigt mycket oklara befogenheter. Ett publikråd av det slaget skulle kunna leda till att programföretagets integritet och oberoende på goda grunder kan ifrågasättas.
På en rad punkter innebär propositionen att programbolagen ges ökad handlingsfrihet, och det är bra. Men på en punkt görs ett väsentligt avsteg, nämligen när det gäller Sveriges Televisions nyhetsorganisation. Jag finner det naturligt att riksdagen kan vilja markera Sveriges Televisions roll i den nationella nyhetsverksamheten i televisionen. Det bör dock ske, tycker jag, i mera allmänna former och inte ta sig uttryck i detaljerade organisatoriska bindningar för hela avtalsperioden.
Det centrala är att Sveriges Television skall ge nyhetsverksamheten hög prioritet vid fördelningen av resurser samt sträva efter att öka mångfalden i olika avseenden.
Den organisatoriska förändring som nu utreds inom Sveriges Television skall ses i skenet av det avtal som tecknades mellan TV 4 och staten och som bl.a. innebär en skyldighet för TV 4 att svara för en ambitiös nyhetsservice. Redan under 1993 kommer TV 4 att nå i stort sett hela den svenska befolkningen. Att ett och samma TV-bolag i konkurrens med andra skall åläggas att ha två nyhetsredaktioner är helt unikt. Det förekommer mig veterligt ingen annanstans i världen.
Tvåredaktionssystemet hade sin klara motivering när vi saknade konkurrens. Nu har vi den. Och är det något vi vet, så är det att nyhetsverksamheten drar nya och ständigt ökade kostnader. Ingenting i världen, eller för den delen i Sverige, talar för att nyhetskostnaderna skulle minska under de närmaste åren, tvärtom.
För att behålla och utveckla en kvalitativ nyhetsservice inom Sveriges Television måste vi koncentrera resurserna på ett slagkraftigt nyhetsutbud för att nå högsta kvalitet och största möjliga mångfald.
Sverigebevakningen i riksprogrammen skulle därvid kunna förstärkas liksom utrikesbevakningen. Möjligheterna ökar också att tillgodose den eftersträvade mångfalden i nyhetsverksamheten samtidigt som den analyserande och kommenterande samhällsbevakningen kan utvecklas. Därutöver kan ett betydande antal miljoner frigöras, bl.a. för att ytterligare förstärka både riksnyhetsbevakningen och den regionala nyhetsbevakningen.
Det vore, herr ordförande, mycket olyckligt om Sveriges Television skulle bli låst vid nuvarande nyhetslösning för hela avtalsperioden. Sveriges Televisions styrelse måste få ta ansvar för nyhetsverksamhetens organisation. Med en låsning för hela avtalsperioden riskerar nyhetsverksamheten att kvalitativt tunnas ut, samtidigt som det fortsatta rationaliseringsåtagande som statsmakterna lagt på företaget blir svårare att förverkliga. Tack!
Åke Gustavsson, ordförande: Tack för det. Ordet går så till Ove Joanson som är chef för det nya ljudradiobolaget.
Ove Joanson: Tack, herr ordförande! Jag företräder alltså det bolag som fr.o.m. kommande årsskifte skall ta över den verksamhet som i dag bedrivs inom såväl Sveriges Lokalradio som Sveriges Riksradio.
Det är glädjande när det gäller den här propositionen att radions ställning och betydelse tydligt markeras. Det är bra, inte minst med tanke på att vi inom kort kommer att få konkurrens också på radioområdet. Därför är det framsynt att fusionen mellan Riksradion och Lokalradion bekräftas i propositionen. Jag kan meddela utskottet att arbetet med sammanslagningen i alla dess dimensioner fortskrider. Personligen är jag ännu mer övertygad om riktigheten i detta beslut nu än jag var när frågan diskuterades för ett och ett halvt år sedan. Skapandet av det nya radiobolaget kommer att leda till ökad rationalitet och ökad kreativitet. Det är min bestämda uppfattning att det beslut som riksdagen fattade i juni 1991 inte längre är ifrågasatt inom de två berörda radioföretagen.
Vidare är det, herr ordförande, bra att uppdraget till public service-företagen skall vara oförändrat under kommande avtalsperiod. I propositionen antyds, menar jag, ganska tydligt möjligheten till en omprövning av uppdragets karaktär och bredd om fyra år. Därför vill jag göra klart att det är min uppfattning att ett uppdrag som präglas av såväl djup som bredd är en överlevnadsförutsättning på sikt för public service-verksamheten. Det är ett regionalt demokratikrav att publiken i hela landet skall ha tillgång till program av alla slag. Det är i grunden fråga om public service-verksamhetens förankring hos dess uppdragsgivare, befolkningen, och därmed om dess trovärdighet.
Jag är kritisk mot att avtalsperioden föreslås bli förkortad till fyra år. Det borde vara ett anständighetskrav att avtalsperioden, koncessionsperioden, blir densamma för public service-företagen som för de nya kommersiella aktörerna.
Beträffande koncernens organisation vill jag om moderbolagets existens säga följande. Det är olyckligt med oklarhet om ansvar och befogenheter. Som framgår också av propositionstexten har man över tiden medvetet gjort ett undantag från reglerna för normala koncerners verksamhet inom Sveriges Radio. Jag menar att det har varit olyckligt. Det är kanske känt för utskottets ledamöter att min åsikt är att svaret på denna fråga borde ha blivit en mer samlad koncern för radio- och TV-verksamhet. Jag menar att public service-verksamheten i en osäker framtid skulle stå starkare om radion och televisionen bedrevs i en mer samlad koncernorganisation.
Dock vill jag säga att förslaget i föreliggande proposition i ansvars- och befogenhetshänseende har vissa fördelar jämfört med förra årets riksdagsbeslut. Det ger utan tvekan en tydligare fördelning av ansvar och befogenheter än riksdagsbeslutet från juni 1991.
Nackdelen med föreliggande förslag är att det kan öka sårbarheten för programverksamheten och programföretagen om staten i en framtid skulle vilja sälja ut och stycka av delar av programverksamheten.
På motsvarande sätt förhåller det sig med den föreslagna modellen till medelsfördelning, alltså en nyckel som i princip är en framräkning av nuvarande läge som skall ligga fast under en fyraårig avtalsperiod. Vad vi i programföretagen vinner på den här modellen är ökad långsiktighet och därmed bättre planeringsförutsättningar under avtalsperioden. Det den samlade programverksamheten förlorar är flexibiliteten, möjligheten att anpassa oss till förändringar, nu okända, i vår omvärld.
Jag anser att de här två fördelarna och nackdelarna ungefär uppväger varandra. Den risk som verksamheten löper kommer dock att bli tydligare allteftersom avtalsperioden framskrider. Mot slutet av avtalsperioden kommer oundvikligen politiska överväganden att bestämma medelsfördelningen mellan radio och television -- alltså när fördelningsnyckeln skall definieras inför nästa avtalsperiod.
I frågan om ett publikråd kan jag redovisa att man har mycket olika uppfattning inom public service-företagen. Jag tror att det är korrekt att säga att flertalet är kritiska mot idén om ett publikråd. Jag tillhör inte den kategorin. Jag är inte rädd för publikrådsinstitutionen. Jag har sett hur den fungerar framför allt i Norge. Vidare tycker jag att riskerna, såsom dessa är formulerade, för att ett publikråd skulle äventyra företagens integritet är överdrivna, eller kanske obefintliga.
Dock kanske man kan bifoga en fråga: Behövs verkligen publikråden när ägarformen, ägandet, i princip kommer att föreslås oförändrat? Jag tror att Sam Nilsson har gjort en korrekt bedömning när han nyss sade att det känns som om publikråd är en kvarleva från det skede i beredningsprocessen då man diskuterade andra ägarformer.
Till slut vill jag ta upp ytterligare en fråga. I propositionstexten framhålls att koncernen genom den föreslagna omorganisationen kommer att bestå av tre stora programbolag. Jag menar att det är ett inkorrekt uttryck. Den kommer att bestå av tre programbolag, varav Utbildningsradion endast omfattar 5% av koncernens omslutning.
Min uppfattning är att Utbildningsradion borde integreras i TV- och radiobolagen. Eftersom vi, alltså radiobolaget, TV-bolaget och Utbildningsradion, delar sändningskanalerna hör vi samman. Publiken uppfattar det som om programmen kommer från samma bolag.
Radiobolaget har och kommer att ha ansvar för en rad verksamheter av lika kvalificerat slag som utbildningsprogrammen. Jag kan nämna verksamheter med symfoniorkester, radioteater, utrikeskorrespondenter och många andra. En stark utbildningsredaktion inom radio- resp. TV-bolagen skulle ge utbildningsprogrammen en starkare ställning än i dag. Därför bör dessa program utgöra en integrerad del av radio- resp. TV-verksamheten. Den personal som producerar utbildningsprogram skulle få större utvecklingsmöjligheter, och vi skulle undvika onödiga konflikter om sändningstider. Dessutom menar jag att den olika storleken hos de tre olika programbolagen, särskilt Utbildningsradions litenhet, innebär en uppenbar risk för starkt kostnadshöjande suboptimeringseffekter.
Lars Hansson: Herr ordförande! Ärade ledamöter! Utbildningsradion tillhör både rundradiovärlden och utbildningsvärlden. Dess uppgifter och roll måste därför bestämmas utifrån de förutsättningar som gäller såväl inom rundradion som inom utbildningsvärlden. Utbildningsradion har ett utbildningsuppdrag inom ramen för rundradio i allmänhetens tjänst. Utbildningsradions verksamhet grundas på behov inom utbildningsområdet och tillkommer efter samråd med användarna. En nyligen genomförd undersökning visar att 80% av svenska folket tycker att det är bra att det finns utbildningsprogram i radio och TV.
Utbildningsfrågorna blir allt viktigare i samhället. Närmandet till Europa och EG och den ökande internationaliseringen, miljöfrågorna osv. gör att Utbildningsradions uppgifter och roll blir allt viktigare.
Utbildningsradions målgrupper är i dag förskola, ungdomsskola, högskola och vuxenutbildning samt den fria folkbildningen. I det framlagda förslaget täcks detta väl in. Det är inga förändringar, och det tycker vi är bra. Utbildningsradion omsätter i dag ca 200 milj.kr. Det är ett ganska stort företag objektivt sätt. Vi får in 5% i avgiftsmedel. Vi har sändningsrätt både inom radio och inom TV, såväl riks som regionalt. Vi sänder 500 timmar i TV, 400 timmar i riksradio och ca 400 timmar i radio regionalt.
Sedan vi senast var till utskottet har det hänt att vi har fått reformtillskott. Jag kan då berätta att vi under 1992 kommer att bygga ut vår verksamhet så att vi har full bemanning på vuxensidan i samtliga lokalradioområden. Vi har en ambition att under nästa år ha två medarbetare på lokalradioområdet. Ett annat reformområde som vi går in på under detta år är gymnasieskolan. Då är vi i takt med utbyggnaden av samhället i övrigt.
Ytterligare ett område som är viktigt är sändningstiderna. I det förslag som är framlagt finns skrivningar som ger oss stöd i våra diskussioner med Sveriges Television och det nya radiobolaget. Det ger oss möjlighet att få tider där våra målgrupper kan titta och lyssna på programmen innan man går till sängs och efter det att man har stigit upp. De två TV-kanalerna och de fyra radiokanalerna är lika mycket en del av Utbildningsradion som de är en del av SR och SVT.
Jag skall slutligen gå in på en detalj i propositionen. Utbildningsradion har sedan ett par år tagit emot särskilda medel för lärarfortbildning, och vi tycker att vi skall ha den möjligheten även i fortsättningen, men vi tycker att det skall breddas till att omfatta alla insatser som är utbildningspolitiskt motiverade, t.ex. att vi skulle kunna göra speciella insatser när det gäller EG-information och sådant.
Avslutningsvis när det gäller publikråden kan jag säga att Utbildningsradion sedan gammalt har nära och goda kontakter med sina användare, så något nytt är det egentligen inte för Utbildningsradion. Jag tycker inte att det är till nackdel för vår verksamhet. Tack för ordet, herr ordförande!
Hans Helmfrid: Herr ordförande! Ärade ledamöter! Radiotjänst i Kiruna AB ansvarar sedan 1990 till fullo för uppbörd av TV-avgifter i Sverige.
Vi har i dag fler registrerade TV-avgiftsbetalare än någonsin. Betalningsviljan när det gäller TV-avgiften är hög. Drygt 92% av våra fakturor betalas prompt. Betalningseffektiviteten, mätt som en kvot mellan inbetalat belopp och fakturerat belopp, ligger mellan 98 och 99%.
Den ekonomiska recessionen i samhället, liksom ökade kostnader för kabelutbud, påverkar naturligtvis betalningsviljan. Under andra halvåret 1991, då den öppna arbetslösheten i Sverige nära nog fördubblades, minskade viljan med en dryg procentenhet.
Denna minskning medför en motsvarande ökning av de antal indrivningsärenden som Radiotjänst överför till kronofogdemyndigheten.
Radiotjänsts siffror för betalningseffektiviteten står sig dock mycket väl i jämförelse med motsvarande siffror som redovisas av den uppbördsorganisation i Sverige som har de bästa förutsättningarna och de gynnsammaste spelreglerna för uppbördsverksamhet, nämligen riksskatteverket.
Trots att utbetalningarna från rundradions konto under Radiotjänsts verksamhetstid procentuellt sett ökat snabbare än den procentuella ökningen av TV-avgiften har kontot haft ett positivt kassaflöde och uppvisar ett positivt saldo. Likviditeten, som främst uppstått till följd av förskottsbetalningarna, minskar dock till följd av obalansen mellan kostnads- och intäktsökningarna.
Vi har under vår verksamhetstid byggt upp ett sådant ekonomiskt och finansiellt kunnande inom Radiotjänst att jag vågar påstå att Radiotjänst, med befintliga resurser, har kompetensen, erfarenheten och viljan att ta över och framgångsrikt sköta huvudmannaskapet för rundradions konton.
Radiotjänsts uppbördsverksamhet med den nuvarande rullande tremånadersfaktureringen kostar ca 3% av uppburet belopp. Varje uppburen TV-avgiftskrona kostar alltså 3 öre för Radiotjänst. En analys av Radiotjänsts kostnader, dvs. dessa 3 ören, visar att ca 25% av driftskostnaderna åtgår för verksamheten i Kiruna. Ca 20% av driftskostnaderna åtgår för marknadsföring, kontroll och resor, medan så mycket som ca 55% av företagets driftskostnader åtgår för köp av volymberoende tjänster från statliga monopolföretag, främst postverket och televerket. Det är också de senast nämnda kostnaderna som ökar snabbast.
Den för Radiotjänst påverkbara delen av företagets kostnader är liten.
Systemet med fasta anslag till Radiotjänsts verksamhet, som ju präglas av stora volymberoende kostnader, medför paradoxalt nog att ju bättre Radiotjänst lyckas med sin verksamhet, dvs. ju fler TV-avgifter som vi driver in, desto sämre ekonomiskt resultat visar bolaget Radiotjänsts verksamhet.
Vi har därför föreslagit, senast i anslagsframställan för 1993 års verksamhet, att Radiotjänst tilldelas anslag efter prestation. Prestationsersättningen bör dessutom utgå efter en stafflad skala, som speglar att marginalkostnaderna för att driva in ytterligare TV-avgifter ökar.
Vi tror på målstyrning och incitament i den här typen av verksamhet. Tack för ordet!
Thord-Ove Thordson: Herr ordförande! Ärade ledamöter! Inom folkrörelsernas ägargrupp tror vi att Sveriges Radio-koncernen i framtiden kommer att ha en allt viktigare roll att spela i vårt demokratiska samhälle. Utvecklingen på mediemarknaden förstärker behovet av ett starkt och oberoende public service-företag. Jag vill gärna stryka under det egentligen självklara att vi inom de enskilda ägarorganisationerna inte ser vår ägarroll i Sveriges Radio som ett sätt att driva olika gruppegoistiska särintressen inom medieföretaget. Bredden och mångfalden inom folkrörelsegruppen, som vi dessutom gärna ser ytterligare breddad, är en garanti mot detta.
Däremot har alla folkrörelser ett starkt och gemensamt intresse av en fri och oberoende opinionsbildning och folkbildning, av djup, bredd och allsidighet i ett programutbud som når alla. Vi har ett gemensamt intresse av att minoriteternas och de utsatta gruppernas intressen och behov tillgodoses. Kort sagt, ett intresse av public service. Det är grunden för vår syn på ägarrollen. Att slå vakt om ett starkt och utvecklingsbart Sveriges Radio i allmänhetens tjänst med integritet och självständighet är därför för oss inom folkrörelsegruppen det allra viktigaste. Det är ett skäl till att vi med kraft vänt oss emot de tankar som framförts på att förstatliga Sveriges Radio, inte minst med tanke på att detta kan ses som ett led i en strategi för att sälja ut delar av Sveriges Radio-koncernen. Vi vet åtminstone att det största regeringspartiet klart har deklarerat en sådan vilja. Vi menar att ett amputerat företag inte skulle kunna leva upp till sitt viktiga uppdrag, att verka i allmänhetens tjänst.
Vi tycker att det är bra att ägarrollen och nya modeller för ägande diskuteras. Vi har försökt att få till stånd ett öppet samtal med kulturministern för att redovisa vår syn i det sammanhanget. Tyvärr har Birgit Friggebo vägrat att lyssna på oss.
Folkrörelsernas uppfattning är att den ägarmodell som finns i dag kan utvecklas och bli ännu bättre. Nya folkrörelser kan beredas möjlighet att gå in som ägare, t.ex. handikapporganisationer, invandrarorganisationer, freds- och miljöorganisationer samt humanitära organisationer. På samma sätt kan även andra typer av organisationer ges denna möjlighet. En sådan tanke har vi försökt föra fram till regeringen. Regeringen har dock inte velat eller hunnit göra en seriös utredning om hur ett sådant breddat ägande skulle kunna se ut.
De förslag som nu har presenterats har stora brister. Jag vill särskilt peka på fyra.
För det första: När det gäller ägarbilden är det bra att man vill ta in nya organisationer. Men det är obegripligt att just folkrörelsegruppen, som hela tiden har uttryckt sin beredskap att stå kvar som ägare, skulle få sin ägarandel minskad från 60 till 40%, medan ägargrupper som uttalat sin tveksamhet får behålla sina andelar obeskurna. Dessutom anser vi att hembudsklausulen bäddar för ett förstatligande bakvägen av Sveriges Radio. Kombineras detta dessutom med att moderbolaget avskaffas, ökar risken ytterligare för en statlig direktstyrning och för att delar av den nuvarande koncernen avsnörs.
För det andra: Att minska antalet ledamöter i styrelserna samtidigt som man ökar antalet ägargrupper är också mycket dåligt motiverat. Det ges inga belägg för att styrelserna skulle fungera effektivare om sex ledamöter motades ut. Tvärtom! Den kompetens och professionalism som ägarrepresentanterna står för skulle minska. Man skulle också gå miste om stor del av den viktiga koppling till breda medborgargrupper som ägarna står för. Dessutom skulle en sådan försnävning självklart minska intresset hos organisationer och folkrörelser att i framtiden ställa upp som ägare. Fyra ägargrupper med sammanlagt sex styrelseposter i tre olika bolag skapar ett för stort avstånd mellan ägarna och styrelsearbetet. Det handlar om att ge ägarrollen ett meningsfullt innehåll men också en ordentlig insyn och demokratisk delaktighet i public service-företagens ledning. Det breddade ägandet tillåts genom denna försnävning knappast att få genomslag i praktiken.
För det tredje: En avkortad avtalsperiod riskerar att förlänga den osäkerhet som företaget och dess medarbetare tvingats att leva i under lång tid. Vi ser inga tunga skäl att gå ifrån en sexårig mandatperiod. En sådan avtalsperiod kan mycket väl kombineras med en avstämning efter tre år.
För det fjärde: Folkrörelsegruppen beklagar att kulturministern på dessa punkter och på ytterligare några har gått ifrån den enighet som uttrycktes i riksdagen så sent som i juni 1991. Vi menar att frågan om Sveriges Radio-koncernens framtid är av nationellt intresse. Därför borde det ligga i regeringens intresse att försöka få till stånd breda lösningar i parlamentet och tillsammans med ägarna, lösningar som också ger de anställda arbetsro. Än finns det tid att hitta sådana breda lösningar. Regeringens proposition ger dock tyvärr fog för frågan om viljan att söka dessa breda lösningar verkligen finns.
Jag vill slutligen till ordföranden överlämna en skrivelse där vi från folkrörelsegruppen litet närmare utvecklat dessa synpunkter. Tack för ordet!
Folke Johansson: Herr ordförande! Värderade ledamöter! Tidningsutgivareföreningen och presskonsortiet, dvs. de tidningar och intressenter som äger aktier i Sveriges Radio, har inte diskuterat eller behandlat den proposition som nu föreligger. Däremot har man diskuterat principfrågan om ägandet av Sveriges Radio. På den punkten har TU yttrat sig till kulturdepartementet. Vi har också ingivit en kompletterande skrivelse med anledning av att vi ansåg att departementet möjligen något hade missuppfattat TU:s position i sammanhanget.
Tidningsutgivareföreningen är en av delägarna och har en aktiepost på 631 aktier, medan den största aktieägaren inom pressgruppen är TT, Tidningarnas Telegrambyrå. Därefter kommer i ordningen efter TT och TU, som är den näst största ägaren, Svenska Dagbladet, Aftonbladet, Sydsvenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Östgöta Correspondenten, Norrköpings Tidningar och Västmanlands Läns Tidning. De är de största aktieägarna på pressidan. Övriga 34 tidningar äger tillsammans ungefär så många aktier som Tidningsutgivareföreningen.
I remissyttrandet till kulturdepartementet har Tidningsutgivareföreningen angett att man avser att lämna aktieägarskapet i Sveriges Radio. Anledningen till detta är att ett antal tidningar kommer att gå in på radioområdet. Framför allt kommer man att starta lokalradiostationer. I dag vet vi inte hur många det blir, men vi vet att det finns ett stort antal som har planer på detta. Det sannolika är att det inte blir så många men att det kommer att bli ett antal tidningar som startar konkurrerande verksamhet. Pressen skulle då komma i något slags mellanställning, ett jävsförhållande där man dels var delägare i public service-företaget, dels hade medlemmar som bedrev en konkurrerande verksamhet till denna. Tidningsutgivareföreningen som organisation anser inte att man vill sätta sig i denna situation. Det är anledningen till att TU kommer att sälja sina aktier i Sveriges Radio.
En del tidningar kommer säkerligen att göra på samma sätt. Vi har inte i presskonsortiet undersökt vilka planer det finns. Vi vet att en del tidningar avser att behålla sitt aktieinnehav. Jag kan inte säga hur många och vilka. Vi vet alltså inte hur stor ägargruppen pressen kommer att vara i Sveriges Radio i framtiden.
Det finns alltså ändå ett antal tidningar som inte kommer att ägna sig åt radioverksamhet utan fortfarande tänker att ägna sig åt sin huvudsakliga uppgift att utge tidningar. En del av dem kan tänka sig att kvarstå som ägare. Anledningen till att man vill göra det är att man anser att man har en uppgift att fylla, på samma sätt som vi hörde från folkrörelsegruppens sida, att man på olika sätt vill verka för Sveriges Radios integritet och public service-verksamheten.
I en kompletterande skrivelse till departementet om Sveriges Radio, där vi alltså meddelar att TU avser att lämna ägarskapet i Sveriges Radio, har vi pekat på att en lämplig ägarform kunde vara stiftelse. Anledningen till det är att det vid den tidpunkten fanns planer på att avskaffa moderbolaget, där ju Tidningsutgivareföreningen varit företrädd sedan lång tid tillbaka genom ordföranden, sedan verkställande direktören och på sistone andra personer.
Vi ansåg att det i det läget kunde finnas skäl att sätta in någon instans mellan regeringen, riksdagen och radiobolagen. Stiftelseformen har vi inom pressen diskuterat som en form som vi har erfarenhet av. Det finns ett betydande antal tidningar som ägs på detta sätt. Nu har vi hört argumentet att stiftelseformen skall förändras. Jag kan förstå om man i avvaktan på hur den kommer att se ut vill avvakta hur man skall ordna det för Sveriges Radios del. Dock har jag svårt att föreställa mig att det skulle vara något intresse för riksdagen eller regeringen att avskaffa de möjligheter som i dag finns för tidningar som ägs av stiftelser, där vi har funnit att stiftelseformen har varit till fördel för tidningarnas integritet. Det har också visat sig vara ett praktiskt sätt att äga tidningen där det inte finns privata ägare. Vi har också tidningar som ägs av privata familjer och liknande. Stiftelse är alltså en annan form som visat sig kunna fungera.
Det finns en lång rad olika stiftelser och en lång rad olika sätt att äga. Gemensamt för alla är dock att tidningsstiftelserna inte är tillsatta för att sköta pengar. Vi har andra typer av stiftelser som har stora kapitaltillgångar. Tidningsstiftelserna äger på sin höjd aktierna i tidningarna, har i allmänhet inga utdelningar från företaget utan har som sin huvudsakliga uppgift att förvalta tidningsföretagen. Det är väl den rollen som vi har föreställt oss att den stiftelse som äger Sveriges Radio skulle kunna inta.
När det gäller vårt deltagande hittills i Sveriges Radios moderbolag och olika styrelser har ledamöterna utsetts av föreningens styrelse men har representerat det s.k. presskonsortiet. Presskonsortiet är dock inte ett konsortium som träffas då och då och diskuterar vad man skall göra med Sveriges Radio. Såvitt jag vet har presskonsortiet under min tid över huvud taget inte sammanträtt utan det företräds av Tidningsutgivareföreningen. Jag är alltså både Tidningsutgivareföreningens och presskonsortiets ordförande. I Tidningsutgivareföreningen diskuterar man inte heller programfrågor i Sveriges Radio, utan man tillsätter representanter i de olika styrelserna. De har inga bundna mandat. De redovisar inte i TU:s styrelse vad de gör, men vi förutsätter och vi vet att de ser som sin uppgift att verka för de syften som jag nämnde, för massmediernas integritet, tryck- och yttrandefriheten och för radiobolagens bästa. Det är så vi har sett uppgiften från pressens sida.
Iwan Ahlström: Jag vill i detta inledande inlägg beröra tre frågor: ägarfrågan, organisationen och medelstilldelningen.
Jag börjar med ägarfrågan. Från näringslivsgruppens sida har vi förordat en övergång till statligt ägande via en stiftelse som skulle ha till uppgift att utse styrelse för SR-bolagen. Vi menar att ett statligt ägande inte innebär något större hot mot integritet och oberoende än den nuvarande ordningen, som närmast är en skenlösning. Vi anser att någon legitimering av Sveriges Radios verksamhet i form av enskilt aktieägande inte erfordras. Ägande utan ansvar eller faktiskt inflytande bör inte bestå. Ett statligt styrt företag bör också vara statligt ägt.
För att ytterligare markera och säkerställa företagets oberoende i programfrågor har vi förordat att staten inträder som huvudman för en stiftelse som tilldelas ett kapital som därefter omvandlas till aktier i de aktiebolag som driver radio- och TV-verksamheten. Stiftelsen utser styrelser för bolagen.
I propositionen har stiftelseformen inte ansetts kunna komma i fråga. Skälen härför har inte utvecklats närmare, utöver en hänvisning till en pågående utredning om lagreglering av stiftelsen. Det är svårt att argumentera gentemot en ifrågasatt lagstiftning, vars innebörd ej är bekant. I dagsläget synes stiftelseformen ha varit det bästa alternativet.
I andra hand bör enligt vår mening staten inträda som direktägare, med uttryckliga garantier mot inblandning i den journalistiska verksamheten, vars integritet måste värnas. Detta har gått bra i t.ex. nordiska grannländer. Därmed skulle den nuvarande skenlösningen avvecklas. Statens -- ytterst riksdagens -- bestämmande inflytande över riktlinjer, avtal och finansiering skulle återspeglas också i ett formellt ägaransvar.
Propositionens förslag kan i sista hand godtas endast som en övergångslösning under begränsad tid. Vi ser det i detta sammanhang som en fördel att avtalsperioden föreslås förkortad från sex till fyra år.
Näringslivsorganisationerna har var för sig ännu inte tagit slutlig ställning till ett frånträdande av aktierna i Sveriges Radio. Man vill självfallet avvakta riksdagens beslut. Ingenting talar dock emot att det stora flertalet kommer att vidhålla sin tidigare aviserade avsikt att sälja sina aktier. Dessa aktier skall inlösas av staten, som därigenom och genom andra aktieägares vilja att sälja blir innehavare av ett nu okänt antal aktier. Den tänkta fördelningen av aktierna mellan olika ägargrupper kommer därmed att halta redan från början.
Jag vill dock i sammanhanget understryka att vi inte har något att invända mot det tilltänkta aktieägandet för akademier m.fl. Dessa nya grupper bör kunna vidga kompetensen i de nya styrelserna.
Härefter några ord om organisationen.
Vi har inget att invända mot förslaget att avveckla moderbolaget, under förutsättning att en lämplig ordning för handhavande av programbolagens gemensamma frågor tillskapas. Vi vill därvid särskilt betona vikten av att säkerhets- och beredskapfrågorna inte försummas.
Vi har tidigare varit kritiska mot sammanförandet av riks- och lokalradion till en enhet. Vår uppfattning kvarstår, men beslutet har redan börjat genomföras, varför vi begränsar oss till önskemålet om att särskild uppmärksamhet ägnas den regionala programverksamhetens fortsatta utveckling.
Enligt propositionen skall Sveriges Television ha två separata nyhetsredaktioner. Vi menar för vår del att denna fråga inte bör låsas genom direktiv från riksdagen. Det bör i stället ankomma på styrelsen för Sveriges Television att avgöra hur nyhetsbevakningen skall organiseras.
Förslaget om ett publikråd är för vagt för att närmare kunna kommenteras, utöver det självklara i vikten av allsidig sammansättning. Dess faktiska roll förefaller kunna pendla mellan ett värdefullt idéforum och ett allmänt tyckartorg utan värde.
Avgiftsuppbörden bör övervägas ånyo. Den skulle enklare och rationellare kunna ske i samband med skatteuppbörden. Det handlar de facto om en av riksdagen fastställd skatt, klädd i avgiftsdräkt.
Till sist några ord om medelstilldelningen.
Det förefaller inte utan vidare vara befogat att verksamheten -- utöver vad som följer av föreslaget kompensationsindex -- skall behöva ytterligare medelstillskott av föreslagen storleksordning i ett läge då moderbolaget skall avvecklas, radioverksamheten samordnas, med angivna besparingseffekter, samt TV-verksamheten inriktas mera på komplettering av utbudet mellan de två kanalerna än på konkurrens dem emellan. Därtill kommer nya intäkter genom koncessionsavtalet med TV 4.
En avgiftshöjning på 6,4% från den 1 januari 1993 förefaller oacceptabelt hög, både av de angivna skälen och med hänsyn till det nuvarande ekonomiska läget, som för annan verksamhet -- både offentlig och privat -- präglas av stränga besparingskrav.
Åke Gustavsson, ordförande: Jag tackar er alla för denna inledande genomgång.
Frågestund
Åke Gustavsson, ordförande: Som företrädare för Socialdemokraterna vill jag ställa en första fråga till Carin Fischer och till Örjan Wallqvist.
Carin Fischer sade i sitt inledningsanförande att den proposition som nu lagts fram i stort sett sammanfaller med de riktlinjer som beslutades av riksdagen den 11 juni. Det som har hänt sedan dess är att man har ändrat avtalstiden från sex till tio år, att moderbolaget har avskaffats, att folkrörelseorganisationernas inflytande har reducerats, att medelsfördelningen mellan programbolagen låses för fyra år, att antalet ledamöter i styrelsen minskas, man inväntar ett publikråd, man lägger sig i Sveriges Televisions inre organisation och man flyttar, som det uttrycks från regeringshåll, kontrollperioden ett år fram i tiden.
Min fråga är egentligen: Är detta att betrakta som att man vidhåller de riktlinjer som gällde för ett år sedan?
Det skulle vara intressant att också få höra hur chefen för moderbolaget uppfattar de ändringar som har skett i förhållande till riksdagsbeslutet.
Carin Fischer: Jag vill vidhålla att man på mycket stora och väsentliga punkter bibehåller det som sades i propositionen från 1991, dvs. man kan kalla uppdraget oförändrat. Det tror jag är oerhört viktigt för hela public service-verksamheten.
Det är sant som du säger, Åke, att de ekonomiska villkoren slås fast för vart och ett av programbolagen för den aktuella fyraårsperioden. Samtidigt vidhålls storleken på de ekonomiska insatser som görs.
Principen för ägandet tycker jag består, genom att alla de ägargrupper som tidigare har funnits kommer att få stå kvar eller också tillförs en ägargrupp. Principen om ägandet finns faktiskt kvar.
Det man också sade i propositionen från 1991 var att organisationen -- här kommer jag till moderbolaget -- skulle ses över. Den skulle göras tydligare. Det finns i propositionen från 1991 rätt tydliga skrivningar om detta. Även den tidigare regeringen sade att man fick se över detta under resans gång. Det är precis vad vi har gjort. Vi har gjort en mycket klarare och tydligare rollfördelning än den som har funnits tidigare.
Jag vidhåller att de väsentliga delarna ligger kvar från 1991.
Åke Gustavsson, ordförande: Jag vill bara följa upp frågan genom att säga att de förändringar som nu har skett och de motiv till förändringar som man hänvisar till, bl.a. teknisk utveckling och att ägarsammansättningen skulle leda till att många lämnar ägarskapet i Sveriges Radio, var faktorer som var kända när beslutet fattades i riksdagen den 11 juni.
Detta ger möjligen anledning till följdfrågan: Vad är det som har inträffat sedan riksdagsbeslutet fattades som motiverar de ändringar som man nu gör?
Carin Fischer: För det första skrev förra statsrådet Bengt Göransson ett brev till de olika ägargrupperna i augusti 1991, där han ställde frågan på sin spets. Han ville ha ägargruppernas syn på det framtida ägandet. Ett svar från de olika ägargrupperna kom in under hösten. Det är också sant att den här diskussionen pågick för ett år sedan, men den blev mer bekräftad under hösten.
För det andra kom den nya lagen om kabelradio och kabel-TV till i november, vilket var en snabbare utveckling än man kanske hade väntat sig under våren 1991. Därtill kom en uppsnabbning av ett förslag om en kommande reklamradio. Detta har också debatterats, vilket kan ha lett till att t.ex. tidningsägargruppen har fått en litet annorlunda inställning än man faktiskt hade våren 1991.
Örjan Wallqvist: Det är en principiellt stor skillnad mellan det förslag som finns i propositionen och den tankegång som framfördes för ungefär ett år sedan. Propositionen innebär att man upplöser en koncern, vilket i och för sig är en process som inte går i en handvändning.
Om propositionen följs, ändras också förutsättningarna för tre aktiebolag, som vart och ett skall leva efter lagens mening. Detta är den springande punkten. Som jag inledningsvis exemplifierade i mitt anförande fanns det på avtalsområdet, på skatteområdet, när det gäller avsättning av resurser -- årets vinst så att säga -- och på en rad andra områden fördelar för koncernen i och med att man vid bokslutstidpunkten kunde spela mellan olika verksamhetsgrenar. Därmed kunde man kanalisera koncernbidrag etc., som gjorde att det slutliga resultatet blev snyggt och propert samt framför allt företagsmässigt mycket effektivt. Den möjligheten utesluts i och med förslaget. Detta är ett batteri av frågor som måste lösas om propositionens förslag går igenom.
En sak som jag vill peka på, men där jag inte har någon synpunkt just nu, är frågan om den här konstruktionen låter sig genomföras med ett oförändrat aktiekapital. Vi har för närvarande 2 milj.kr. som aktiekapital inför en omsättning på 3,5--4 miljarder kronor. Detta är möjligt i en koncern, med de intäktsregler som gäller och med de nämnda spelmöjligheterna. Om 2 milj.kr. är en rimlig summa för de tre bolagen tillsammans är för mig en mycket öppen fråga. Jag kan tänka mig, herr ordförande, att de nya premisserna för de olika bolagen ur likviditetsplaneringssynpunkt sannolikt måste innebära att man har ett betydligt större eget kapital. Detta vet jag icke, men det är en av de frågor som man bör beakta.
Anders Nilsson: Herr ordförande! Jag vill fortsätta litet grand med ägarfrågorna. Folkrörelserna är den stora ägargruppen i dag, och jag förstår av det inlägg som Thord-Ove Thordson gjorde att folkrörelserna är mycket kritiska till den föreslagna konstruktionen. Jag vill vända på frågan: Ser ni i folkrörelserna som ägare några fördelar med förslaget i propositionen vad gäller ägarkonstellationen?
Thord-Ove Thordson: Vi ser en fördel, och den antydde jag redan i mitt inledningsanförande, nämligen breddningen till akademierna och andra grupper som kan innebära en tydlig förstärkning av kompetens och kontakter med viktiga icke-kommersiella aktörer på marknaden. Det är en klar tillgång. Däremot har jag velat ifrågasätta att den bindningen skall ske enbart på folkrörelsegruppens bekostnad.
Anders Nilsson: Jag skulle vilja ställa ett par följdfrågor till Carin Fischer.
Det är uppenbart att det både i pressens ägargrupp och i näringslivets råder stor tveksamhet om deras engagemang. Finns det då något rimligt skäl att i en ny konstruktion minska ägarandelen för den grupp som vill vara kvar som ägare och som dessutom har uttalat att man är beredd att bredda sin egen sammansättning och släppa in nya grupper?
Den andra följdfrågan gäller principen om ägandet. Carin Fischer sade i sitt svar till Åke Gustavsson att principen för ägandet står kvar. Men i det nya förslaget går staten sannolikt in som ägare, är inte det en uppenbar förändring av principen?
Carin Fischer: Jag menar nog att principen om det spridda ägandet står kvar. Det är klart att man vid framtagandet av en proposition också måste resonera kring vilka det är som vill stå kvar som ägare.
Därmed kommer man osökt in på frågan om det hembud som existerar inom de olika ägargrupperna. Den yttersta konsekvensen av detta är faktiskt att vi kan ha tre stycken ägare, en inom varje grupp, varav en är majoritetsägare. Vi anser att det inte är riktigt bra. Det är klart att jag också kan förstå att man inte har resonerat i de termerna vid tidigare avtal under årens lopp. Det är först på senare tid som denna rörelse uppkommit, dvs. att man faktiskt aktivt har angett att man tänker lämna ägandet inom Sveriges Radio. Med tanke på den diskussion som har förts i sammanhanget finns det anledning att se över vad det är vi syftar till och varthän den nuvarande konstruktionen kommer att leda.
Anne Sörensen: Jag har en fråga till ledningarna för Sveriges Radio resp. Sveriges Television. Upplever ni att de olika ägarna tillför er någonting? Är det nödvändigt att de finns över huvud taget? Märker ni något av dem i er dagliga verksamhet?
Sam Nilsson: Som jag sade i mitt inledningsanförande är det oerhört väsentligt att vi har ett spritt ägande, där samhället i dess helhet finns representerat i form av ledamöter i våra styrelser. Det har varit en stor styrka, inte minst när man ser det i sken av den debatt som har förts om bl.a. att förändra public service-företagens roll och uppgifter. Då har vännerna funnits i folkrörelserna, delvis inom pressen, kanske inte fullt ut inom näringslivet alla gånger. Det spridda ägandet har varit en stor styrka och en tillgång för public service-företagen.
Örjan Wallqvist: Jag har ganska lång erfarenhet, och vindarna har blåst i olika riktningar under den tid jag har varit vid Sveriges Radio. Jag kan kort och gott instämma i vad Sam Nilsson nyss sade om den representation som framför allt folkrörelserna har utgjort i Sveriges Radio i olika avseenden.
Anne Sörensen: Det innebär alltså i stort sett att folkrörelserna skall kvarstå i nuvarande utsträckning och därmed motverka all förändring?
Örjan Wallqvist: Jag föreslår att någon representant för folkrörelserna får svara. Faktum är att den legitimitet som ett brett ägande utgör är en stor fördel vid de tillfällen då det så att säga brinner i knutarna. Då har man agerat på ett sätt som har inneburit att kunskap tillförts Sveriges Radio-koncernen. Därigenom har också kontakter skapats. I integritetshänseende har detta varit av stor betydelse framför allt under vissa perioder.
Sam Nilsson: Det beror på vilken värdering man lägger i begreppet förändring. Om man med en förändring menar en urholkning och på det sättet en förändring av grunden för public service, tror jag att denna typ av ägare är en garanti för att sådana förändringar inte kommer att ske. Däremot är inte dessa ägargrupper ovilliga att vidta andra typer av förändringar som har att göra med att stärka verksamheten. Det har funnits många exempel på det under årens lopp.
Lasse Magnusson: Frågan bollades över till oss också. Jag tycker att vi har pekat på viljan till förändring redan i det inledningsanförande som hölls. Där sades att vi gärna vill medverka till att också nya folkrörelser kommer med, som i dag inte finns i folkrörelsegruppen. En av de kritiska invändningar som kommit från regeringens sida när man har diskuterat ägarfrågan har varit just att det är enbart de gamla etablerade folkrörelserna som finns med. Vi har pekat på att vi gärna tillsammans med departementet vill gå vidare och få med nya folkrörelser för att ytterligare bredda ägandet.
Elisabeth Persson: Det verkar föreligga närmast en total enighet om vikten av en sexårig avtalsperiod utom när det gäller näringslivets ägargrupp, som kommer att dra sig ur ägarsfären, och när det gäller departementet. Jag tycker inte att det har framkommit några direkta motiv för att förkorta avtalsperioden med 50%. Jag skulle gärna vilja höra om Carin Fischer kunde förklara detta litet mer. Vilka skulle vara de stora problemen med en sexårig avtalsperiod?
Carin Fischer: Vi ser framför allt till vad som har hänt sedan sommaren 1991. Det händer en hel del saker inom medieområdet. Jag tänker då framför allt på radiosidan. Vi slår också fast i propositionen att vi inte tycker att några förändringar i uppdraget skall ske under den innevarande perioden. Det inkluderar t.ex. en sådan sak som vi har blivit kritiserade för, nämligen antalet nyhetsredaktioner. I och med att vi slår fast att vi skall behålla det som det är, menar vi att det finns fog för att ha en kortare avtalsperiod.
Jag vill också tillägga att i propositionen från 1991 sades det att man skulle ha en kontrollstation efter tre år. Där skulle de framtida finansieringsformerna för Sveriges Radio tas upp. Vi menar att vi skulle flytta fram detta och inte ha någon kontrollstation. Därmed ger vi programföretagen en längre period av lugn och ro för att lägga upp planeringen mera långsiktigt, i stället för att bryta upp efter tre år. Det finns uppenbarligen en diskussion som kan bryta upp hela organisationen, nämligen en diskussion om allmänna finansieringsformer redan då.
Elisabeth Persson: Uppfattar jag dig rätt, är det frågan om en eller två nyhetsredaktioner och finansieringen som är huvudskälen för att avkorta avtalsperioden?
Carin Fischer: Både det och det faktum att vi har en ny reklamradio på väg, som kan komma att spela en roll framöver visavi Sveriges Radio.
Hugo Hegeland: Jag har en fråga till Hans Helmfrid. Jag har väckt en motion om att man skall lägga ner insamlandet av licensavgifter, som är fullständigt meningslöst. Det borde rationaliseras bort. Vi skulle spara 140 milj.kr. Nu sade Hans Helmfrid att man vill ha ersättning efter prestation. Det är väl svårt att mäta prestationerna i detta fall. Visserligen skickade man 1989/90 ut 13 miljoner fakturor och ca 2,6 miljoner påminnelser per år, varav 2 kom till mig, inom parentes sagt. Man skickar ut omkring en miljon krav per år osv. Dessutom håller man på med en kontrollverksamhet som är fullständigt meningslös. Man talar om i förväg när man skall komma. När man väl kommer fram till huset kan man kanske inte forcera portkoden. Om man skulle göra det och kan ringa på, och någon är hemma och öppnar dörren, är den personen inte skyldig att släppa in kontrollanten så att denne kan se om det finns någon TV-apparat. Där är väl prestationsnivån rätt låg.
Hans Helmfrid: Kontrollverksamheten har också ett preventivt syfte. Vi är enligt lag skyldiga att annonsera när vi skall genomföra speciell avgiftskontroll. Vi vet att det räcker med denna annonsering för att det skall komma in nya anmälningar. Av de nya anmälningar som kommer in under en kontroll av detta slag, kommer hälften via kontrollanternas verksamhet. Hälften kommer oberoende av deras verksamhet.
Kontrollverksamheten handlar om att leta rätt på de personer som har TV och som inte finns i våra register, Det enklaste sättet att göra det på vore naturligtvis att samköra våra register med befolkningsregistret. Men det kan vi inte göra. Vi har inte sådana tillstånd enligt datalagen. Därför måste vi handgripligen försöka leta rätt på de personer som inte finns i våra register. Det gör vi på så sätt att vi förser kontrollanterna, numera även s.k. fritidskontrollanter, med listor över vilka hushåll i en portuppgång som finns i våra register. Sedan uppmanar vi kontrollanterna att försöka kontakta de personer i uppgången som inte finns i våra register och fråga dem om de har TV. Det är faktiskt ett ganska framgångsrikt sätt.
Hugo Hegeland: Jag tycker att det är synd att man skall hålla på med sådan kontrollverksamhet med tanke på bl.a. livets korthet. Beträffande dessa anmälningar, som kommer in när man i förväg annonserar om att man skall komma och kontrollera, vill jag säga att det också blir ett stort antal avanmälningar efteråt, när kontrollen väl är fullgjord. Nettot är väl inte så stort som siffrorna förefaller visa.
Hans Helmfrid: Nettot utgörs faktiskt av saldot mellan två mycket stora tal. För att visa på storleksordningen kan jag tala om att vi får in ungefär 160000 nyanmälningar varje år och ungefär 130000 avanmälningar. Det är ett positivt saldo på 30000. Det innebär drygt 35 miljoner i intäkter.
Jan-Erik Wikström: Jag har en fråga dels till Folke Johansson, dels till Thord-Ove Thordson. Förändringar i ägargruppen har mycket att göra med den nya konkurrenssituationen. Hur ser Folke Johansson på det förhållandet att det i dag finns tidningar som är aktieägare i Sveriges Radio och samtidigt planerar att göra lokala, kommersiella radiosändningar? Hur ser Thord-Ove Thordson på frågan om dem som i dag i folkrörelsegruppen är ägare till Sveriges Radio och samtidigt driver eller medverkar i lokala, kommersiella radiostationer? Finns det någon konflikt i detta?
Folke Johansson: Mitt svar ligger redan i Svenska tidningsutgivareföreningens ställningstagande. Att Tidningsutgivareföreningen kommer att dra sig ur ägarrollen hänger samman med att vi anser att det kan uppstå ett slags jävs- eller konkurrensförhållande, som vi inte tycker skulle vara bra. Jag skulle tro att de tidningar som kommer att bedriva radioverksamhet också kommer att lämna ägarskapet. Jag vet att en del kommer att göra det. Vi har dock inte samlat in uppgifter från olika tidningar, så jag kan inte säga om detta kommer att ske till 100%. I princip är det ganska självklart att man inte sitter på två stolar samtidigt.
Thord-Ove Thordson: I princip delar jag uppfattningen att jävssituationer av detta slag inte är önskvärda. De förändringar som har skett i folkrörelsegruppens sammansättning kan ur den synpunkten ha varit följdenliga.
Medverkan i närradioverksamhet och lokal radioverksamhet har en mycket begränsad omfattning, i den mån den över huvud taget förekommer inom ägarorganisationerna i folkrörelsegruppen. Vi har reagerat litet negativt på skrivningarna i propositionen, där man förutskickar att jävssituationer kommer att uppstå i fråga om folkrörelsegruppens ägande. Det är ett antagande man har gjort från departementets sida utan några kontakter och diskussioner med folkrörelsegruppen. Vi upplever inte några sådana problem i praktiken i dag. Men i princip delar vi grunduppfattningen att jäv inte skall förekomma.
Birger Andersson: Jag vill ställa en fråga till radions och televisionens företrädare. Det gäller den regionala och lokala indelningen. Jag skulle vilja veta hur organisationen påverkas de närmaste åren just när det gäller den regionala och lokala indelningen. Kommer man exempelvis att dela Mittnytt? Vad kommer att hända på televisionssidan? Hur kommer man att samordna inom den gamla lokalradion och den gamla riksradion? Kommer det t.ex. att bli fler produktionskontor?
Ove Joanson: Det som händer inom radiobolaget i och med sammanslagningen är att vi får 25 redaktioner runt om i Sverige. I dag har Riksradion 10 produktionskontor och Lokalradion 25 stationer, bortsett från underredaktionerna. I princip kommer alla dessa 25 redaktioner att få det dubbla uppdraget att producera en lokal kanal för lokalsändning, precis som nu, men också, vilket är nytt på 15 av orterna, uppdraget att bättre bevaka regionen för de program som sänds över hela riket. Det är en viktig och glädjande förändring och kommer att innebära en förbättring av riksbevakningen av stora delar av landet.
På din konkreta fråga om det kommer att bli fler produktionsorter eller en annan indelning, är svaret nej. Det kommer inte av detta skäl att bli fler produktionsorter. Uppdraget kommer att fördelas annorlunda för de orter som är aktuella.
När det gäller storleken på lokalradioområdena skulle jag, om jag fick önska fritt, kunna göra en lång lista på förbättringar som jag skulle vilja göra. Många av lokalradioområdena är inte näringsgeografiskt naturliga. Det kostar stora pengar att dela lokalradioområdena. Antagligen var det den sista förändringen på relativt lång tid som Lokalradion gjorde för två tre år sedan, då Radio Sjuhärad blev en egen station. Jag tror inte att resurserna kommer att räcka till. I princip vore det önskvärt, men jag tror inte att det står på agendan de närmaste åren.
Sam Nilsson: Om vi skiljer på regionernas medverkan i programutbudet i televisionen och ser på det som man medverkar med i den allmänna produktionen kommer de tio distrikten att vara desamma under den kommande avtalsperioden. De kommer att producera i samma omfattning. I dag står i propositionen att minst 40% av produktionen skall komma från distrikten. Vi ligger faktiskt på 50%, och vi tänker inte minska på den andelen.
En fråga gäller hur vi kommer att hantera vissa av de sammanslagna distrikten när det gäller regionala nyheter. Där är vår första prioritet att klara klyvandet av Mittnyttområdet, som numera är det geografiskt otympligaste området. Det ingår som en stor uppgift för oss. Vi kommer också att göra andra försök. Vi är nu inne i ett idéskapande när det gäller den regionala programverksamhetens fortsatta utformning. Vi vill hitta andra sändningstidsfönster. Men det hänger i stor utsträckning ihop med hur det går med nyhetsverksamheten totalt, bl.a. vilket beslut ni här i riksdagen kommer att fatta, vilka låsningar det innebär. I den plan vi har för nyhetsverksamheten är en av förutsättningarna en kraftig förstärkning av riksnyhetsbevakningen med tolv olika riksreportrar runt om i landet. Det är en fråga som vi hoppas kunna föra i land. Jag skall här be Lars Lindberg komplettera mig.
Lars Lindberg: Den nyhetsutredning som jag deltar i har föreslagit en samordning mellan de två redaktionerna för att frigöra medel till att satsa på en kraftigt förbättrad Sverigebevakning. I dag är inrikesbevakningen alltför Stockholmscentrerad. Vi vill dessutom att ett stort antal frilansmedarbetare knyts till televisionen på orter där det i dag inte finns någon bevakning över huvud taget.
Birger Andersson: Jag vill ställa en följdfråga som berör Utbildningsradion. Om jag har förstått det hela rätt i propositionen och även av anförandena här, har det varit en diskussion om sändningstiderna för Utbildningsradion. Är det problemet löst?
Lars Hansson: Den frågan är inte löst. I det nya avtalet är skrivningarna ganska starka. Om vi, dvs. Sveriges Televison, Sveriges Radio och UR, läser dem på samma sätt, tror jag att det är lösbart. Jag tror att vi då kan få en långsiktig lösning. Detta är en viktig fråga.
Rose-Marie Frebran: Örjan Wallqvist talade i sitt anförande om regeringsförslagets politisering. Jag skulle gärna vilja att vi fick en utveckling av den beskrivningen.
Örjan Wallqvist: Under hela den tid vi har haft en modern radio och television enligt public service-begreppet har det funnits inskrivet i dokumenten, i detta fall ett avtal mellan staten och organisationen Sveriges Radio, att man skall upprätthålla en garanti för stark integritet -- ett skydd, en säkerhet i publicistisk och politisk mening visavi tvetydiga påtryckningar. Detta har varit en grundläggande princip. I den koncernbildning som avlöste det enstämmiga Sveriges Radio 1978 var detta ett centralt dokument och har varit det sedan dess. Det är ett av motiven till att jag uttryckte mig på detta sätt. Man har tagit bort denna garanti, denna spärr. Jag anser att det bara kan ha ett motiv -- ett politiskt motiv på längre sikt, även om det inte står skrivet i propositionen.
Den andra reflexion jag kan göra i detta sammanhang hör samman med det som berörts av flera under denna eftermiddag, nämligen den regel om hembudsskyldighet som kommer att gälla enligt förslaget och den litet osäkra förutsättningen att man skall bilda en konstruktion med fyra grupper av aktieägare. Flera av dessa grupper verkar vara på väg bort och några nya kanske inte finns. Då kan hembudsskyldigheten i kombination med det första motivet anföras som ytterligare ett steg i det jag kallar konsekvenser av förslagen och där jag använder uttrycket politisering.
Rose-Marie Frebran: Ser du inga problem med att vi faktiskt har och måste ha, som de flesta av oss ser det, en statsstyrd public service-radio och -TV?
Örjan Wallqvist: Jag är inte säker på att uttrycket statsstyrd har varit vägledande för politikerna fram till nu. Däremot skall jag gärna tillstå att den konstruktion som har funnits under ett stort antal år, med aktieägare som legitimerar verksamheten ur integritetssynpunkt osv. tillsammans med det faktum att staten träffar avtal och svarar för finansieringen, är en genuint svensk konstruktion. Alla parter har insett att detta har en poäng, att det ger legitimitet i olika avseenden. Det gör att den svenska konstruktionen fram till nu har fungerat på ett ganska hyggligt sätt.
Berit Oscarsson: Jag vill också ta upp ägarfrågan. En fråga har inte berörts. En viktig del av public service-uppdraget är folkbildningen. Det har under alla år varit en riktlinje för verksamheten inom koncernen. Det framträder ännu mer handgripligt i fråga om Utbildningsradion och det nära samarbete som finns med folkbildningsorganisationerna, framför allt det praktiska samarbetet både regionalt och centralt.
Finns det risk för att folkbildningsuppdraget blir svårare att fullfölja om folkrörelsernas roll som ägare minskas?
Lasse Magnusson: Först och främst tycker vi att det är viktigt att det som står som allmänna riktlinjer för programverksamheten för alla bolag, att programutbudet som helhet skall präglas av folkbildningsambitionen, är någonting som kännetecknar verksamheten i framtiden också. Det har varit en av folkrörelsegruppens största uppgifter hitills och är det också i framtiden, att ständigt föra en dialog om vilka praktiska konsekvenser detta får för verksamheten. Det är inte så att vi beställer vissa program eller ifrågasätter vissa program, men vi för en principiell diskussion. Det är inte alltid så enkelt.
När det gäller Utbildningsradion finns ett särskilt uppdrag angivet av riksdagen tidigare. Det bekräftas också i denna proposition att Utbildningsradion har ett särskilt uppdrag att arbeta med folkbildningsuppgifterna som komplettering till det fria och frivilliga folkbildningsarbetet. Det har skett på ett bra sätt hittills. Det är bra att man ordentligt bekräftar också i denna proposition att detta är ett uppdrag för oss även i fortsättningen. Vi tror inte alls på den idé som Ove Joanson tog upp i sitt inledningsanförande, att det vore bättre med någon form av central utbildningsredaktion för radio- och TV-bolagen, att det skulle innebära att man bättre klarade det speciella folkbildnings- och utbildningsuppdraget i framtiden. Det tar vi bestämt avstånd från. Vi tror förvisso att Utbildningsradion behövs som ett fristående bolag i framtiden och att det är det bästa sättet att klara detta uppdrag från regering och riksdag.
Om förslagen i propositionen genomförs så som de nu lyder och det blir två platser i resp. styrelse som ägargrupperna tillsammans får dela på, finns det färre företrädare för folkbildningen som kan föra denna principiella diskussion i Utbildningsradions styrelse. Det gäller också de andra styrelserna. Det tycker vi är en försämring av de möjligheter som ägargrupperna legitimt bör ha i dag och i framtiden.
Berit Oscarsson: Thord-Ove Thordson sade att man inte kan leva upp till uttrycket "i allmänhetens tjänst", om folkrörelsernas roll som ägare minskas. Kan du konkretisera det?
Thord-Ove Thordson: Just bredden i representationen av organisationer och folkrörelser i ägargruppen tillsammans med andra ägarinstitutioner är nödvändig för att garantera den integritet som måste till för att man skall kunna upprätthålla ett starkt public service-krav. Jag försökte visa att det som förenar folkrörelsegruppens olika organisationer, trots deras olika ideologiska inriktning och verksamhetsformer, är gemensamma intressen i de värden som ligger bakom public service-idén. Om de skall kunna få genomslag i verksamheten krävs att bredden finns företrädd i styrelsearbetet. Med sex styrelseposter i tre bolag finns inte ens för folkrörelsegruppen, som den största ägargruppen även enligt regeringens förslag, några garantier för att den får ens en ledamot i var och en av styrelserna. Det är en klar försvagning.
Leo Persson: Jag vill ställa en fråga om den distriktsbaserade produktionen. Sam Nilsson och Ove Joanson var inne på den frågan tidigare. Med anledning av vad de sade vill jag fråga vad regeringen avser med skrivningen i propositionen, där det sägs att den distriktsbaserade produktionen skall vara minst 40%. I dag har upplysts om att den är kanske 50--52%. Skall man uppfatta det som att regeringen vill att den distriktsbaserade produktionen skall minskas?
Carin Fischer: Med formuleringen "40%" menar vi inte att det skall ske en minskning. Det är bara en inriktning.
Leo Persson: Det är förvånansvärt att man då skriver på det sättet i propositionen. Det kan faktiskt föranleda programbolagen att minska på viljan att lägga ut produktionen.
Jag skulle vilja ställa en fråga till Sam Nilsson just kring den här 40-procentsregeln, som ändå förekommer i tryck i propositionen. Man sade visserligen att detta inte uppfattades som att produktionen skall minskas, men jag ser ändå en risk i att man skriver in det i en proposition när nu tillgångarna kanske upplevs som små. Är det billigare att producera i Stockholm, eller är det med tanke på kostnaderna bättre att lägga ut mer produktion i övriga landet?
Jag vill också ställa en fråga som gäller Mittnytt. Birger Andersson tog ju upp det. Vid den förra utfrågningen i utskottet hade sade du, Sam Nilsson, att Mittnytt-området låg väldigt högt i prioriteringshänseende vad gällde en klyvning av olika områden. I dag säger du att man skall behålla de regioner som finns. Finns det inte någon antydan i propositionen om att det skall vara vara möjligt att åstadkomma en sådan klyvning?
Sam Nilsson: Herr ordförande! Det är principiellt mycket viktigt att betona det vi kunde genomföra i samband med den föregående avtalsperioden, när vi genomförde det kanalsystem som vi nu har inom Sveriges Television. Syftet med detta var så att säga att lyfta fram riket i sin helhet och lyfta fram de oerhörda rikedomar som finns runt om i landet. Jag menar att vi har lyckats med detta, och jag är glad över att man i propositionen säger att detta skall leva vidare.
Vi har alltså inga ambitioner att minska på den fördelning som i dag finns mellan kanalerna. Snarare kan jag väl tänka mig att vi kan komma att stärka detta om vi nu går in i ett skede med en större frihet på nyhetsområdet. Alla dessa bitar måste nu falla på plats innan vi fattar beslutet om exempelvis klyvningen av Mitt-Nytt-området, men denna fråga står alltjämt mycket högt på vår prioriteringslista.
Anne Sörensen: Ett genomgående drag för de flesta som är representerade här är enligt min uppfattning att de är rädda för ändringar i ägandeförhållandena och för förändringar i största allmänhet. Jag skulle vilja veta varför just en eventuell avknoppning, dvs. att man säljer ut en eller flera radiokanaler och kanske också TV-kanaler, måste vara något så negativt. Alla tycks vara eniga om att det är så. Kunde inte t.ex. en resursförstärkt TV-kanal klara sitt uppdrag bättre och även stå sig i konkurrensen, behålla sin integritet och t.o.m. höja sin kvalitet? Varför är man så övertygad om motsatsen?
Sam Nilsson: Det fina med att ha ett public service-uppdrag är att man har ett åläggande att ha en mycket stor bredd i sitt utbud. Vi skall tillgodose intresset hos både smala och breda tittargrupper. Jag tror inte att några andra kanaler här i Sverige kommer att göra exempelvis opera, Drottningholmsföreställningar eller balett. Det lönar sig inte för vare sig TV 3 eller TV 4 att gå in på den typen av programverksamhet. Å andra sidan skulle det vara förödande för oss inom Sveriges Television om vi inte hade möjlighet att ge hela folket de stora idrottsevenemangen eller underhållning av typ Jakobs Stege, som vi kunde se i helgen. Det är viktigt att den typen av verksamhet även får förekomma hos oss. Har vi inte den möjligheten kommer vi att förlora kontakten med TV-tittarna, som ju trots allt skall betala, vare sig vi kallar detta för en skatt eller en avgift. Det finns ett samband mellan betalningsvilja och programkvalitet.
Vi klarar inte det här uppdraget inom en kanal. Hade vi bara en kanal skulle vi vara tvungna att välja bort saker och ting. Redan i dag är det stora svårigheter att välja bort olika saker, inte minst i samband med de stora idrottsevenemangen. Ett tvåkanalsystem är därför en förutsättning för att vi skall kunna bibehålla public service-uppdraget. Så har fallet varit i England, och så är det på andra ställen runt om i världen. De länder som bara har ett enkanalsystem -- titta exempelvis på Danmarks Radio -- får oerhört stora problem att klara av sitt uppdrag.
Ove Joanson: Det här är en viktig fråga. Public service-uppdraget i den bemärkelse jag lägger i det innebär både en rättighet och en skyldighet för programföretagen att producera program med både bredd och djup, dvs. att tillfredsställa i princip alla delar av publiken med program som publiken vill ta till sig. I själva verket har vi betydligt fler olika uppdrag och -- om man så vill -- olika publiker än vad vi har kanaler. Jag inser att det inte är realistiskt att med nuvarande tekniska förutsättningar introducera ännu fler kanaler.
Utvecklingen på radioområdet, också i fråga om den kvalificerade delen av radioområdet, som jag menar att public service-radion står för, går snarast mot ökad specialisering. I många länder har man t.ex. genom kabelsänd radio kommit längre också inom public service-verksamhetens ram.
Om man vänder på det här resonemanget kan man, som ofta sker i debatten, fråga: Varför måste public service-radion sända en massa program av en typ som den kommersiella marknaden klarar av att sända? Jag menar att vi inte skall sända program av en typ som den kommersiella marknaden skall klara av. Men i begreppet "folkbildning" ingår två delar, inte bara "bildning" utan också "folk". Det är alltså viktigt att vi når fram.
När vi nu i radiolagen är i färd med att formulera vår nya strategi i en avreglerad miljö är huvudtanken den, att programinnehållet skall vara distinkt präglat av public service-principen, med oberoende journalistik, granskning och folkbildning i bästa bemärkelse, och att dessa programelement skall förekomma i kanaler som är gestaltade så att de också når fram till publiken. Ta t.ex. diskussionen om det beslut radiostyrelsen har fattat om P3:s framtida tydligare inriktning på en yngre publik. Om vi inte gjorde den förändringen tror jag inte att vi skulle ha någon chans att i väsentlig utsträckning nå fram till en yngre publik, med det stora nöjesutbud vi även i framtiden skall ha i P3 och med de debattprogram vi skall ha. En väsentlig del av public service-uppdraget är alltså att se till att också nå fram till publiken.
Jag kan för övrigt peka på vad BBC har gjort på radioområdet. BBC har tillgång till sex radiokanaler, fem nationella och en lokal. Den femte nationella kanalen fick BBC för övrigt av avregleraren Margaret Thatcher. I Norge är man också i färd med att ge NRK ytterligare en radiokanal.
Anne Sörensen: Engelsmännen är litet fler än vi, så jämförelsen med BBC är inte riktigt rättvis. Jag ifrågasätter att vi verkligen skall ha fyra radiokanaler och två TV-kanaler som skattefinansieras som i dag. Är det verkligen rättvist mot skattebetalarna, i denna föränderliga värld med konkurrens?
Sam Nilsson: Herr ordförande! Det här är en fråga om vad man förväntar sig av ett public service-företag. Tycker man inte att public service är någonting viktigt, kan man naturligtvis vara av din åsikt. Du talar här om skattebetalarna, och jag talar om TV-tittarna, som betalar sin TV-avgift. Som vi har hört tidigare i dag har vi aldrig haft så stor betalningsbenägenhet som för närvarande. Jag menar att det är vitsordat att det även bland TV-publiken finns ett gehör för att stötta public service-tanken. Ju mer konkurrens vi får och ju bättre vi kan sköta vårt uppdrag att sända kvalitativt goda program i television och radio, desto större kommer betalningsbenägenheten enligt min uppfattning att vara.
Ove Joanson: Det fina med marknadsekonomi och konkurrens, som vi nu -- äntligen, menar jag -- går in i också på det här området, är att vi om några år vet hur det här faller ut. Om radiolyssnarna i Sverige inte skulle vilja ha vårt P3 eller vår lokalradio, för att nu tala om de två kanaler som har föreslagits som utförsäljningsobjekt, då visar sig det i lyssnarundersökningar. Om det å andra sidan visar sig att en stor del av svenska folket, även när de har många privata alternativ att välja på, fortsätter att lyssna på lokalradion och P3, är det ett bevis på att de vill ha vad de får av oss. Det vet vi snart.
Elisabeth Persson: Under den sista punkten i de allmänna riktlinjerna för programverksamhet skriver kulturministern: "Ett mångsidigt utbud av program på svenska språket skall tillhandahållas, och svenska artister och verk av svenska upphovsmän skall förekomma i betydande omfattning." Detta är såvitt jag begriper närmast en kopiering av det tidigare avtalet.
Detta med "betydande omfattning" har ju diskuterats ganska mycket. Exempelvis svenska tonsättare, tonsättare av både populärmusik och annan musik anser väl inte att verk av svenska tonsättare spelas i "betydande omfattning". Såvitt jag vet har det inom både radio och TV också gjorts beräkningar som visar att verk av svenska tonsättare utgör en förhållandevis stor del av det totala utbudet, så meningarna är väl litet olika om detta.
Vad jag skulle vilja fråga är: Hur skall man tolka detta? Vilka möjligheter har ni att i framtiden tillgodose denna "betydande omfattning"? Självfallet är jag inte ute efter några procentsatser hit eller dit, men jag menar att ni har ett mycket stort ansvar, framför allt nu när vi har möjlighet att ta emot många utländska TV-program via satellit. Det är därför nu viktigare än någonsin att slå vakt om det man litet högtidligt skulle kunna kalla det svenska kulturarvet och därmed den svenska konsten i form av språk och musik.
Hur ser ni på detta? Vilka möjligheter har de tre nya bolagen att garantera att det i "betydande omfattning" kommer att sändas verk av svenska upphovsmän?
Ove Joanson: Det här är en central målsättning inte bara från riksdagens sida utan också från styrelserna i programbolagen och från programarbetarnas sida. Jag tycker inte att din beskrivning är helt korrekt. Det är visserligen sant att vi från tonsättare och andra intressegrupper får in önskemål om att vi i ännu högre grad bör spela deras verk, men när det kommer till kritan känner jag nog att svenska upphovsmän verkligen hör till våra vänner. Tillskyndarna av public service-verksamheten vet att Radiobolaget är Sveriges i särklass största beställare av samtida seriös musik. Även om de anser att det skulle spelas ännu mer musik av svenska populärkompositörer och textförfattare, så vet de att den musiken även i framtiden kommer att spelas mer i våra kanaler än i någon av de kommersiella kanalerna.
Vaktslåendet om den svenska populärkulturen är i själva verket ett argument så gott som något för att vi skall ha bredd och djup i det här företagets radioverksamhet också i framtiden. Hälften av musiken i lokalradion och en något mindre andelen av musiken i P3 är svensk, och jag är alldeles säker på att det är mer än vad någon av de kommersiella kanalerna kommer att ha ambitionen att erbjuda.
Lars Hansson: 70% av våra sändningar är på svenska språket. Men ser vi till språkkurserna, som blir viktigare och viktigare, så är det klart att det blir fråga om även utländska röster. När vi bygger ut regionalt blir det ungefär 70% på svenska språket.
Sam Nilsson: Över 60% av vår produktion är i dag svensk. Det är alltså betydligt mer än vad riksdagen ursprungligen bad oss att producera.
Jag vill också peka på en annan intressant företeelse inom just televisionen, nämligen det faktum att de nordiska samproduktionerna ökar väldigt mycket. Detta är en mycket viktig kulturpolitisk aspekt, liksom att samproduktionerna med övriga europeiska TV-bolag ökar mycket. Den föreställning vi gav i julhelgen av "Den goda viljan" tillkom med ungefär 45 miljoner i utländska pengar, vilket gjorde det möjligt för oss att producera. Sveriges Television är faktiskt i dag den största TV-producenten i Nordeuropa, och vi är definitivt störst i Sverige. Jag skulle vilja säga att radion är den definitivt största musikproducenten, och vi är inte så dåliga vi heller. Detta gäller även för barnkulturområdet -- för att ge ett annat exempel som känns viktigt för vårt uppdrag.
Det finns dock ett problem. Ni har kanske sett i tidningarna i dagarna att vi befinner oss i en ordentlig konfliktsituation med Teaterförbundet. Vi menar att de avtal som existerar i dag har blivit prohibitiva. Detta gör det omöjligt för oss att göra reprissändningar, och ytterst drabbar det naturligtvis skådespelarna själva. Men framför allt har det haft en mycket, mycket menlig inverkan på det nordiska TV-utbytet.
Elisabeth Persson: Sam Nilsson säger att nivån på 60% är högre än vad riksdagen ursprungligen hade tänkt sig, men när riksdagen ursprungligen över huvud taget började diskutera i de här termerna var ju hela mediesituationen en annan. Jag tycker att det borde vara en självklarhet att man i dagens läge, med det stora utbudet som många tittare har av utländska program, höjer ambitionsnivån. Vad som har sagts om att svenska verk skall finnas med i "betydande omfattning" måste därför nu betyda mer än det någonsin har gjort tidigare. Jag beklagar att ni nästan verkar litet nöjda med situationen. Detta gäller ju inte bara tonsättarna, utan man kan faktiskt säga att det är ett folkbildningskrav att den svenska musiktraditionen -- om vi nu håller oss till musiken -- hålls levande, och TV och radio är ju nästan de enda kanalerna för detta.
Sam Nilsson: Herr ordförande! Vi är aldrig nöjda, och vi kommer aldrig att bli nöjda. Vi kommer att ligga i och trycka på gentemot statsmakterna för att vi skall kunna producera mer och mer av den viktiga kulturskatt vi har. Inom televisionen har vi t.ex., utöver de medel som kommer in, avsatt ytterligare medel för att kunna spara just de sektorer som jag nämnde.
Elisabeth Fleetwood: Herr ordförande! Jag tycker att det har varit mycket värdefullt att få se de stora elefanterna dansa på samma arena här i dag. I allmänhet kan vi ju bara följa kombattanterna i massmedia. Jag menar på allvar att det här är mycket bra för utskottet.
I uppdraget ligger ju också den gamla frågan om objektiviteten -- inom program och mellan program. Detta är något vi har diskuterat många gånger. Hur objektiv kan man vara inom ett program, och hur mycket får man gå åt det ena eller andra hållet? Det här är inte något som uppfattas bara från en sida, utan problemet uppfattas vad jag kan förstå av alla grupperingar i samhället vad det än gäller. Jag skulle då vilja fråga: Uppfattar ni det här som en svårighet? Jag har ställt frågor om detta, och då har jag fått veta, att om man har ett program som går åt ena hållet, så kommer det om någon vecka ett program som går åt det andra hållet. Frågan är bara var man finner den rätta jämvikten. Det här uppfattas av många tittare och lyssnare som ett problem. Uppfattar ni det som ett problem? Har ni gjort något åt det, och vad tror ni att ni kan göra åt det i framtiden? Jag ställer frågorna till den som känner sig manad att svara, och sedan vill jag gärna återkomma med fler frågor.
Ove Joanson: Detta är ett problem, och det skall vara ett problem. Det här är en dynamisk process. Jag vill påminna om att vi i vårt avtal inte bara har ett stadgande om opartiskhet och saklighet, utan vi har också en direkt skyldighet att stimulera till debatt i tidens frågor. Jag ägnar en icke föraktlig del av min tid åt att skälla på medarbetare som jag tycker har brustit både i det här och i andra hänseenden. Samtidigt ligger det i ett sådant här företags karaktär att det måste kunna brista. Jag är inte helt nöjd. Ett helt konformistiskt företag, där ingen någon gång engagerade sig så att det märktes och så att det resulterade i en anmälan till Radionämnden, ett sådant företag är inget ideal. Karaktären hos ett medieföretag, med den stora mångfald av uppdrag och röster som vi har och skall ha, måste vara sådan att den lockar till sig engagerade människor. Jag kan försäkra att vi i ledningen ägnar frågan om balansen i programutbudet mycket stor uppmärksamhet. Jag är mer nöjd med musikutbudet än med detta, men jag tycker å andra sidan inte att jag någon skall vara nöjd med någonting, utan jag skall ägna mig åt de här frågorna. Jag menar att det är en illusion att tro att det finns ett idealt tillstånd, där allting följer handboken. Ett företag som hamnar i det ideala tillståndet är ett dött företag.
Elisabeth Fleetwood: Jag förstår att det inte är lätt att hitta ett idealt tillstånd. Det är jag fullt på det klara med. Men ni måste ju också många gånger få signaler om att publiken inte är nöjd. Åtminstone får vi här sådana signaler, och det borde man vara uppmärksam på.
Jag skulle också vilja ställa en fråga till Thord-Ove Thordson, som talar sig varm för ett bibehållande av 60% och inte vill ha en sänkning till 40%. Min raka fråga är: Ser Thord-Ove Thordson inget värde i att akademiska och vetenskapliga institutioner blir delaktiga i den här verksamheten? De skulle i så fall få 20%, och 40% skulle ändå stå för den stora majoriteten. Ingen har mer än 50% av de 40.
Thord-Ove Thordson: Jag har sagt tidigare och jag bekräftar gärna igen att jag ser ett stort värde i en breddning till akademiska och vetenskapliga institutioner. Dessa kan tillföra väsentliga värden i det här sammanhanget. Jag har inte heller sagt att dessa 60% inte får rubbas. Vad jag har sagt är att det är märkligt att det är enbart folkrörelsegruppen som tydligt har markerat sin vilja att kvarstå som ägare i en breddad konstellation, som skulle bjuda på de 20% som akademierna och de vetenskapliga institutionerna skulle ha. Detta borde ses i ett helhetsperspektiv.
Carl-Johan Wilson: Värderade ordförande! Sam Nilsson och Örjan Wallqvist sade att mångfald i ägarstrukturen är bra när det är kris i företaget. Folkrörelserna önskar kanske spela en roll även i goda tider. Jag vill fråga någon representant för folkrörelserna: Hur ställer sig folkrörelserna till s.k. publikråd, som kan vara en referensgrupp för radio- och TV-företag?
Lasse Magnusson: Vi tycker att det är positivt med alla kontakter mellan svenska medborgare och radio- och TV-bolagen. Däremot menar vi att den diskussion Sam Nilsson tog upp i sitt inledningsanförande är ganska relevant. I folkrörelsegruppen säger vi alltså inte helt nej till ett programråd, även om vi kan dela synpunkten att det ser ut som en konstruktion som har blivit kvar från en tidigare diskussion. Med rätt uppläggning kan ett sådant programråd ha ett värde.
Birger Andersson: Jag skulle vilja ställa en fråga som gäller radio- och TV-publiken. I den här propositionen finns några sidor med en hel del uppgifter från Sveriges Radios publik- och programforskningsavdelning. Bl.a. säger man att 77% av den svenska befolkningen varje dag lyssnar på P3 och att 1% lyssnar på P2, och det är klart att detta inte ser så lovande ut för P2:s del. Det här är en kvantitativ redovisning, som jag tycker är litet grund i sin sammmanställning. Jag skulle därför vilja fråga: Hur starkt är sambandet mellan stort antal lyssnare resp. tittare och stort antal nöjda lyssnare resp. tittare?
Ove Joanson: Jag skall först korrigera Birger Andersson: Det är 53% av befolkningen som dagligen lyssnar på P3. 77% är siffran för samtliga radiolyssnare. Icke desto mindre finns det en väsentlig skillnad mellan P2:s och P3:s publik.
Min uppfattning om publikstorlekar är, att det viktiga är hur stor andel av en potentiell publik som ett program når. Om de program som sänds i P2 har en mycket liten potentiell publik men ändå är -- vilket är fallet -- det centrala i vårt uppdrag och i vårt utbud, så bekymrar det mig inte att den publiken är mindre än P3:s. Jag tror i och för sig att intresset i Sverige för seriös musik, som ju är P2:s huvudinnehåll, är betydligt större än vad P2:s lyssnarandel på 1% ger uttryck för. Den dag de tekniska förutsättningarna ger oss möjligheter att forma P2 till en kanal som uteslutande ägnas åt seriös musik, dvs. -- om jag får anknyta till den tidigare diskussionen -- den dag vi kan starta en särskild kanal för våra program på invandrarspråk, då kommer P2:s publik att öka väsentligt.
Så till frågan om nöjda lyssnare kontra dem som lyssnar fast de inte är nöjda. Det görs också kvalitetsbedömningsundersökningar, och dessa är i allmänhet relativt smickrande för oss. Dock kan man väl säga som tumregel att radiolyssnande, i motsats till mycket annat här i livet, är frivilligt. En arbetshypotes kan därför vara att de som lyssnar på våra kanaler gör det därför att de vill göra det. Detta kommer att bli ännu tydligare när de får andra kanaler att välja på.
Sam Nilsson: Jag tror att det är väldigt viktigt att komma ihåg att vår strävan att samla så breda publiker som möjligt för våra program är en ambition i tittarens tjänst. Förr var det faktiskt litet fult att tala om att vi skulle samla publik. Vi tycker att det är viktigt, oavsett om det gäller breda eller smala program. För oss är det oerhört viktigt att veta t.ex. att vi når ungefär 80% av de turkiska invandrarna här i landet eller att vi når ungefär 80% av småbarnspubliken med de barnprogram vi sänder. Det är också viktigt, inte minst för våra medarbetare, att få den här feedbacken. Det är så man i första hand skall se på de här siffrorna.
Birger Andersson: Jag delar den uppfattningen. Jag nämnde detta därför att jag tycker att redovisningen i propositionen är litet väl grund. Jag ville veta litet mer om kvalitetssynpunkterna i det här sammanhanget.
Rose-Marie Frebran: I propositionen föreslås: Skyldigheten att sända närradio över sändare som ställs till förfogande av televerket upphävs från den 1 januari 1992. Jag har i samband med det en fråga till Carin Fischer. När detta televerkets monopol upphör, vad händer då med distributionen från studio till sändare? Nya tillhandahållare av sändare kommer väl knappast att bygga ut telenät. Kommer inte televerket i en monopolsituation att kompensera sig genom att höja avgifterna för distributionen från studio till sändare? Kan någon konkurrens garanteras i det sammanhanget?
Carin Fischer: Jag skall be att få lämna över ordet till Göran Lannegren.
Göran Lannegren: Det blir möjligt för vem som helst att tillhandahålla den här typen av distribution, förutsatt naturligtvis att man uppfyller de krav på icke-störning i frekvensmiljön som televerket framöver har att kontrollera.
Rose-Marie Frebran: Är det realistiskt att tänka sig att andra skall bygga ut telenät för den här distributionen?
Göran Lannegren: Det är väl troligt att det nya statliga aktiebolag som, om riksdagen godkänner förslaget, kommer att starta från den 1 juli kommer att ha en fördel i konkurrenshänseende, eftersom man redan har en färdig infrastruktur. Men möjligheten finns alltså för andra att sätta i gång telenät.
Ordförande Åke Gustavsson: Då återstår för mig att tacka företrädare för departementet, företrädare för olika företag inom Sveriges Radio-koncernen och företrädare för ägarna för att ni ville komma hit och ge era synpunkter på propositionen. Jag är övertygad om att det för oss alla i utskottet har varit en viktig del i förberedelserna inför det riksdagsbeslut som skall fattas under våren avseende kommande avtalsperiod för, som det heter i propositionen, den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten 1993--1996, m.m. Med detta är den offentliga utskottsutfrågningen avslutad. Tack för att ni kom hit!
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Propositionen 4 Motioner 5 Motioner väckta under allmänna motionstiden 1992 5 Motioner väckta med anledning av proposition 1991/92:140 8 Ärendets beredning 11 Vissa bakgrundsuppgifter 12 Utskottet 12 Propositionens huvudsakliga innehåll 12 Övergripande redovisning av de ändringsförslag som väckts i motioner 14 Alternativ till den nuvarande public service-verksamheten inom Sveriges Radio-koncernen, m.m. 14 Ny avtalsperiod (avsnitt 10.2.1) 15 Radio och TV i allmänhetens tjänst -- public service i den nya mediesituationen (avsnitt 10.2.2) 17 Public service-verksamhetens omfattning, sändningsnät m.m. (avsnitt 10.2.3) 18 Finansiering (avsnitt 10.2.4) 18 Programverksamheten (avsnitt 10.3) 20 Programverksamhetens oberoende garanteras (avsnitt 10.3.1) 20 Allmänna riktlinjer för programverksamheten (avsnitt 10.3.2) 20 Hög kvalitet (avsnitt 10.3.2.1). Förnyelse som avtalsvillkor 22 Demokratibestämmelsen (avsnitt 10.3.2.2) 23 Mediets särskilda genomslagskraft (avsnitt 10.3.2.3) 23 Program om och för funktionshindrade (avsnitt 10.3.2.4) 23 Verksamhet på invandrar- och minoritetsspråk (avsnitt 10.3.2.5) 28 Folkbildning, kultur, svenska språket resp. myndighetsinformation (avsnitt 10.3.2.6) 29 Frilansmedverkan och fri produktion (avsnitt 10.3.2.7) 30 Särskilda riktlinjer för Sveriges Television (avsnitt 10.3.3) 30 EG-krav m.m. (avsnitt 10.3.3.1) 31 Särskilda riktlinjer för Sveriges Radio (avsnitt 10.3.4) 31 Särskilda riktlinjer för Sveriges Utbildningsradio (avsnitt 10.3.5) 32 Organisationen (avsnitt 10.5) 33 Förutsättningar (avsnitt 10.5.1) 33 Public service-företagens struktur (avsnitt 10.5.2) 34 Distriktsorganisationer och distriktsbaserad produktion (avsnitt 10.5.2.1) 35 Frågan om inrättande av ett publikråd (avsnitt 10.5.3)37 Ägarskap och företagsform (avsnitt 10.4) 38 Programföretagens styrelser (avsnitt 10.4.1) 40 Ekonomiska förutsättningar (avsnitt 10.6) 41 Anslagsframställningar (avsnitt 10.7) 41 Utsändning och programinsamling (avsnitt 10.8) 42 Nytt huvudmannaskap för rundradionätet (avsnitt 10.8.1) 42 Ett statligt aktiebolag, m.m. (avsnitt 10.8.1.1) 42 Tillsyn av rundradiobolagets verksamhet (avsnitt 10.8.1.2) 43 Rundradiobolagets verksamhet (avsnitt 10.8.2) 43 Programutsändning och programinsamling m.m. (avsnitt 10.8.2.1) 43 Beredskapsåtgärder (avsnitt 10.8.2.2) 44 Forsknings- och utvecklingsverksamhet (avsnitt 10.8.2.3) 44 Ekonomiska förutsättningar (avsnitt 10.8.2.4) 44 Överföringar från televerket (avsnitt 10.8.3) 44 Överföring av anläggningar och utrustning (avsnitt 10.8.3.1) 44 Överföring av personal (avsnitt 10.8.3.2) 44 Uppbörd av TV-avgifter m.m. (avsnitt 10.9) 45 Radiotjänst i Kiruna AB (avsnitt 10.9.1) 45 Förvaltning av rundradiomedlen (avsnitt 10.9.2) 46 Särskilda frågor (avsnitt 10.10) 46 Radionämnden (avsnitt 10.10.1) 46 Frågor om genmäle och beriktigande samt den enskildes privatliv (avsnitt 10.10.1.1) 46 Försvarsfrågor (avsnitt 10.10.2) 47 Avtalen mellan staten och public service-företagen (avsnitt 10.10.3) 47 Radio Sweden (avsnitt 10.10.4) 47 Riktlinjer för verksamheten (avsnitt 10.10.4.2) 47 Ekonomiska förutsättningar (avsnitt 10.10.4.3) 48 Teknisk utveckling (avsnitt 10.10.5) 48 TV-sändningar med högre teknisk kvalitet (avsnitt 10.10.5.1) 48 Sändare för närradio (avsnitt 10.10.6). Ändringar i närradiolagen m.fl. lagar 48 Medelsberäkningar m.m. (avsnitt 11) 49 Public service-företagen (avsnitt 11.1.1) 49 TV-avgiften (avsnitt 11.l.2) 49 Övriga frågor 50 Hemställan 50 Reservationer 58 1. Alternativ till den nuvarande public service-verksamheten inom Sveriges Radio-koncernen (nyd) 58 2. Ny avtalsperiod m.m. (s) 59 3. Ny avtalsperiod m.m. (nyd) 59 4. Programföretagens public service-uppdrag (s) 60 5. Resurser till programinsatser för funktionshindrade (s) 60 6. Samordningsansvar för insatser för olika grupper av funktionshindrade (s) 61 7. Separata nyhetsredaktioner i Sveriges Televisions kanaler (s) 62 8. Public service-företagens struktur (s) 62 9. Distriktsbaserad produktion (s) 63 10. Inrättande av ett publikråd (m, fp, c, kds) 64 11. Ägande av företagen inom den nuvarande Sveriges Radio-koncernen (s) 64 12. Programföretagens styrelser (s) 65 13. Ekonomiska förutsättningar för perioden 1993--1996 (s) 66 14. Avtalen mellan staten och public service-företagen (s) 66 Särskilt yttrande 67 Public service-företagens struktur (nyd) 67 Meningsyttring av suppleant (v) 67 Bilagor Bilaga 1 I propositionen framlagda och av utskottet tillstyrkta lagförslag 71 Bilaga 2 Konstitutionsutskottets yttrande 1991/92:KU3y 81 Bilaga 3 Av kulturutskottet ordnad offentlig utfrågning om den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten 1993--1996 m.m. 96