Delpensionsförsäkringen
Betänkande 1992/93:SfU12
Socialförsäkringsutskottets betänkande
1992/93:SFU12
Delpensionsförsäkringen
Innehåll
1992/93 SfU12
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande de i proposition 1992/93:100, bilaga 6 (Socialdepartementet), under littera C. föreslagna förändringarna inom delpensioneringen samt fyra motioner som väckts under den allmänna motionstiden.
I propositionen föreslås att kompensationsnivån inom delpensionsförsäkringen sänks från 65 % till 50 % fr.o.m. den 1 juli 1993. Vidare föreslås att rätten till delpension fr.o.m. januari 1994 tillkommer en försäkrad fr.o.m. den månad han fyller 62 år och fr.o.m. januari 1995 fr.o.m. den månad han fyller 63 år. Slutligen föreslås att nedtrappningen av arbetstiden begränsas till högst tio timmar per vecka. Den föreslagna begränsningen av nedtrappningen av arbetstiden skall även gälla för andra förvärvsarbetande än anställda och uppdragstagare, och med anledning härav föreslås ändrade bestämmelser för beräkning av deras pensionsunderlag.
Enligt de föreslagna övergångsbestämmelserna berörs inte de som den 11 januari 1993 uppbar eller senast denna dag ansökt om delpension av de föreslagna förändringarna. För den som ansökt om delpension efter den 11 januari 1993 och har rätt till delpension för juni 1993 föreslås gälla att om han före den 1 juli 1993 minskat sin arbetstid med mer än tio timmar måste han vid nämnda tidpunkt i motsvarande mån återgå i arbete. En ny ansökan om delpension skall göras och prövas enligt de nya reglerna. Därvid skall den arbetstid och den genomsnittliga inkomst som låg till grund för den först beviljade delpensionen även ligga till grund för beräkning av den nya delpensionen.
Utskottet tillstyrker förslagen om sänkt pensionsnivå och höjd ålder för rätt till delpension men avstyrker de föreslagna förändringarna om begränsning av arbetstid. Utskottet föreslår dessutom gynnsammare övergångsbestämmelser som innebär att äldre bestämmelser tillämpas för den som senast den 30 juni 1993 ansökt om delpension och då också uppfyller förutsättningarna för rätt till sådan pension.
Till betänkandet har fogats två reservationer och en meningsyttring.
Propositionen
Regeringen (Socialdepartementet) har i proposition 1992/93:100, bilaga 6, litt C., föreslagit riksdagen att anta det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring.
Lagförslaget återfinns som bilaga till betänkandet.
Motioner
1992/93:Sf261 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen begär att regeringen ger pensionsberedningen tilläggsdirektiv om att komma med förslag om hur deltidspensionen skall integreras med en rörlig pensionsålder,
1992/93:Sf266 av Leif Bergdahl (nyd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att sänka ersättningsnivån vid delpension till 50%, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ersättning endast skall utbetalas på inkomster upp till fem basbelopp, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att delpension bör börja utbetalas först vid fyllda 62 år 1994 samt vid fyllda 63 år 1995.
1992/93:Sf268 av Doris Håvik m.fl. (s) vari yrkas 2. att riksdagen avslår regeringens förslag om försämringar i delpensionsförsäkringen, 3. att riksdagen -- vid avslag på yrkande 2 -- beslutar att ändra de föreslagna övergångsbestämmelserna i enlighet med vad som anförts i motionen.
1992/93:Sf285 av Johnny Ahlqvist m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen avslår regeringens förslag om försämringar i delpensionsförsäkringen.
Utskottet
Inledning
Delpensionsförsäkringen infördes den 1 juli 1976 för att göra det möjligt för personer som fyllt 60 år att trappa ned sin arbetsinsats inför den ordinarie ålderspensioneringen. Försäkringen, som från början endast omfattade anställda, utvidgades den 1 januari 1980 till att omfatta även egenföretagare och uppdragstagare.
Delpensionsförsäkringen ingår som en del i det allmänna systemet för en rörlig pensionsålder mellan 60 och 70 års ålder. Utöver möjligheten till delpension kan den försäkrade göra ett förtida eller uppskjutet uttag av ålderspensionen. En tidigare möjlighet att få förtidspension av enbart arbetsmarknadsskäl avskaffades vid 1989/90 års riksmöte (prop. 1989/90:62, SfU12, rskr. 185). Fortfarande gäller emellertid för personer som fyllt 60 år lindrigare krav vid bedömning av i vad mån arbetsförmågan är nedsatt. För den försäkrade kan denna s.k. äldreregel verka i samma riktning som reglerna för rörlig pensionsålder.
Bestämmelser om delpension finns i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring. För rätt till delpension krävs bosättning i Sverige och att den försäkrade under en ramtid på ett år före pensioneringen har förvärvsarbetat minst 75 dagar fördelade på minst 4 månader. Vidare krävs att den försäkrade fr.o.m. det år då han fyllde 45 år har tillgodoräknats pensionsgrundande inkomst inom ATP för minst tio år. Delpension kan tas ut fr.o.m. den månad under vilken den försäkrade fyller 60 år. Efter reduktion av arbetstiden skall den försäkrade i genomsnitt arbeta minst 17 och högst 35 timmar per arbetsvecka. Delpensionen motsvarar 65 procent av den försäkrades pensionsunderlag.
Antalet delpensionstagare ökade under år 1992 med 11 099 personer. I december månad 1992 utbetalades delpension till 47951 delpensionärer, varav 29 268 till män och 18 683 till kvinnor. Av delpensionstagarna var 3 152 egenföretagare.
Delpensionen finansieras genom en socialavgift som förs till en särskild fond utanför budgeten, delpensionsfonden, och genom avkastningen från delpensionsfonden. Delpensionsavgiften utgör 0,20 % av avgiftsunderlaget. Vid 1991/92 års riksmöte (prop. 1991/92:149, SfU8, rskr. 232) beslöts att 8,3 miljarder kronor skulle överföras från delpensionsfonden till arbetsskadefonden. Delpensionsfonden beräknades i december 1992 uppgå till ca 9,3 miljarder kronor och i december 1993 beräknas medlen i fonden efter överföringarna att uppgå till ca 5,043 miljarder kronor.
Försäkrade har som ovan nämnts också rätt att i förtid ta ut eller skjuta upp sitt uttag av ålderspension från folkpensioneringen och ATP. Förtida uttag kan ske vid valfri tidpunkt från och med den månad då den försäkrade fyller 60 år. Uttaget kan avse hel, halv eller en fjärdedels pension. Vid ett helt förtida uttag reduceras pensionen livsvarigt med fem tiondels procent för varje månad som uttaget skett före 65 års ålder. Ett helt förtida uttag av ålderspension vid 60 års ålder reducerar pensionen livsvarigt med 30 %.
Propositionen
Sänkt kompensationsnivå
I propositionen framhålls att delpensionsförsäkringen ingår som ett led i utformningen av ett system med rörlig pensionsålder, men att delpensionen har en annan karaktär än systemet med förtida och uppskjutet uttag av pension. För den som tar ut delpension reduceras inte pensionen utan i stället är den del av inkomsten som utgörs av delpensionen pensionsgrundande. Vidare anförs att den som tar ut delpension gör ett frivilligt val och styrs inte av bristande arbetsförmåga utan fastmer av en önskan om en mjukare övergång till ålderspensionen.
Enligt vad som anförs i propositionen är det naturligt i en tid då samhällsekonomin utsätts för stora påfrestningar att socialförsäkringssystemets utgifter på nytt prövas. Mot bakgrund härav föreslås i propositionen att kompensationsnivån sänks från nuvarande 65 till 50 % av inkomstbortfallet.
Höjda åldersgränser
Delpensionsförsäkringens syfte är enligt vad som anförs i propositionen i första hand att ge äldre förvärvsarbetande möjlighet att trappa ned arbetsinsatsen inför ålderspensioneringen. I syfte att ytterligare begränsa utgifterna för delpensionsförsäkringen föreslås därför en höjning av åldersgränsen för rätt till delpension. Förslaget innebär att rätt till delpension fr.o.m. den 1 januari 1994 tillkommer en försäkrad fr.o.m. den månad han fyller 62 år och fr.o.m. den 1 januari 1995 fr.o.m. den månad han fyller 63 år. Den som har beviljats delpension för tid före år 1994 resp. år 1995 får dock behålla delpensionen även om han inte uppfyller det nya ålderskravet.
Begränsning i rätten att trappa ner arbetstiden
I propositionen anförs att när en försäkrad övergår från heltidsarbete till deltidsarbete i samband med delpension är den vanligaste nedtrappningen att den försäkrade går från en arbetstid om 40 timmar till 20 timmar per vecka. Som tidigare framhållits i propositionen är delpensioneringens regler mycket förmånliga för personer som närmar sig ordinarie pensionsålder. Då syftet med de föreslagna förändringarna i delpensioneringen är att minska utgifterna inom socialförsäkringssystemet är det rimligt att möjligheterna till nedtrappning av arbetstid begränsas. Mot bakgrund härav föreslås i propositionen att möjligheten till nedtrappning med rätt till delpension begränsas till tio timmar per vecka och att den försäkrade efter nedtrappningen måste arbeta minst 17 timmar per vecka.
För annan förvärvsarbetande än anställd eller uppdragstagare gäller för närvarande att han är berättigad till delpension om han minskar arbetstiden med i genomsnitt hälften. I propositionen föreslås att även denna kategori av förvärvsarbetande skall omfattas av den föreslagna regeln om begränsningen av nedtrappningen av arbetstid. För nämnda kategori gäller också något annorlunda bestämmelser beträffande pensionsunderlaget. Detta underlag utgörs av hälften av den försäkrades genomsnittliga inkomst före arbetstidsminskningen beräknad på visst sätt. Om inkomsten som den försäkrade efter arbetstidsminskningen kan antas ha, överstiger hälften av den tidigare inkomsten minskas underlaget med hänsyn härtill. I propositionen föreslås att pensionsunderlaget bestäms i förhållande till antalet minskade arbetstimmar. Underlaget skall utgöras av skillnaden mellan den försäkrades inkomst före nedtrappningen och den andel av denna inkomst som motsvarar det antal timmar han arbetar efter nedtrappningen i förhållande till det antal timmar han arbetade före nedtrappningen. Om den faktiska inkomsten efter arbetstidsminskningen är större än den proportionellt beräknade skall den faktiska inkomsten användas vid bestämmande av pensionsunderlaget.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
De föreslagna förändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1993. I fråga om höjning av åldersgränsen för rätt till delpension föreslås att ändringen träder i kraft den 1 januari 1994.
Äldre bestämmelser föreslås gälla även fortsättningsvis för den som redan uppbar eller senast den 11 januari 1993 ansökt om delpension.
Den som ansökt om delpension efter den 11 januari 1993 kommer fram till den 30 juni 1993 att kunna få delpension på kompensationsnivån 65 %. Därefter sänks kompensationsnivån till 50 %. Med hänsyn till att arbetstidsminskningen efter den 30 juni 1993 får vara högst tio timmar per arbetsvecka medför detta att de som dessförinnan beviljats delpension med en arbetstidsminskning som är högre än tio timmar måste i motsvarande mån återgå i arbete den 1 juli 1993. Därvid skall ny ansökan om delpension göras och den försäkrades rätt till delpension skall prövas enligt de nya reglerna. Vid denna prövning skall enligt förslaget samma arbetstid och genomsnittliga inkomst före arbetstidsminskningen som låg till grund för den först beviljade delpensionen ligga till grund för beräkning av den nya delpensionen.
Motioner
I två motioner hemställs om avslag på propositionen.
I motion 1992/93:Sf268 yrkande 2 anför Doris Håvik m.fl. (s) att de föreslagna förändringarna av reglerna för delpension skulle innebära en fullständig avveckling av denna försäkring inom några år. Ersättningsformen skulle bli meningslös med en begränsning av arbetstidsminskningen till högst 10 timmar per vecka, sänkt kompensationsnivå och en höjning av åldersgränsen till 63 år. Eftersom det kommer att finnas en betryggande buffertfond för delpensioneringen under hela 1990-talet med oförändrade försäkrings- och avgiftsregler finns det enligt motionärerna inga försäkringsmässiga eller finansiella skäl att försämra delpensionsförsäkringen. Motionärerna anser att det är helt missriktade åtgärder att i dagens arbetsmarknadsläge försämra förutsättningarna för delpension. Försämringen kommer att försvåra möjligheterna för äldre arbetskraft att trappa ned sin arbetstid och därmed bereda plats för yngre personer. Motionärerna framhåller vidare att de som tar ut delpension inte styrs av ett frivilligt val utan att orsaken i många fall utgörs av ohälsa och sjukdom. Resultatet av regeringens förslag kan bli ökade utgifter för sjukförsäkring, förtidspensionering och arbetslöshetsförsäkring. I yrkande 3 begär motionärern vid avslag på yrkande 2 att de föreslagna övergångsbestämmelserna ändras. Motionärerna anför att en ansökan om delpension och därmed följande minskning av arbetstid förutsätter planering i flera avseenden, som bl.a. måste ske i samråd med arbetsgivaren. Detta förutsätter i sin tur att man vid planeringen kan utgå från att de regler som gäller inte ändras från en dag till en annan. De föreslagna reglerna innebar ett överraskningsmoment och gjorde att utfallet för den enskilde försäkringstagaren blev beroende av i vad mån han på olika sätt nåddes av förslaget. Utfallet blev vidare beroende av sådana faktorer som möjlighet att till ett försäkringskassekontor lämna in en mer eller mindre fullständig ansökan om delpension under de få timmar som stod till buds den 11 januari 1993.
Johnny Ahlqvist m.fl. (s) anför i motion 1992/93:Sf285 att det är felaktigt att i tider av stor arbetslöshet tvinga människor att kvarstå i förvärvsarbete på heltid. Många människor orkar inte arbeta fram till ordinarie pensionsålder och för dessa är delpension enda möjligheten att vara kvar i arbetslivets gemenskap.
Yrkandena 1 och 3 i motion 1992/93:Sf266 av Leif Bergdahl (nyd) överensstämmer med regeringens förslag om att kompensationsnivån skall sänkas till 50 % och att delpension fr.o.m. år 1994 skall utges först vid fyllda 62 år samt fr.o.m. år 1995 vid fyllda 63 år. I yrkande 2 begär motionären att delpension endast skall beräknas på ett inkomstunderlag på 5 basbelopp.
I motion 1992/93:Sf261 yrkande 1 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs att pensionsberedningen får tilläggsdirektiv om att komma med förslag om hur deltidspensionen skall integreras med en rörlig pensionsålder.
Utskottets bedömning
Kompensationsnivån
Som framgått ovan är delpensioneringen -- till skillnad från förtida uttag av pension -- en försäkring som gör det möjligt att under gynnsamma ekonomiska villkor trappa ner förvärvsarbetet inför ålderspensioneringen. Kombinationen av ett halvt förtida uttag och deltidsarbete har också utnyttjats i en mycket mindre omfattning än delpensionering. Genom att en rätt till en fjärdedels uttag av pension nyligen införts har de försäkrade dock fått en möjlighet att utan alltför stora ekonomiska uppoffringar minska sin arbetstid efter fyllda 60 år. Mot denna bakgrund är det enligt utskottets uppfattning rimligt att kompensationsnivån inom delpensionsförsäkringen sänks när andra förmåner inom socialförsäkringssystemet försämras till följd av det rådande ekonomiska läget.
Utskottet tillstyrker därför propositionens förslag i denna del och motion 1992/93:Sf266 yrkande 1 samt avstyrker bifall till motionerna 1992/93:Sf268 yrkande 2 och 1992/93:285, båda i motsvarande delar.
Åldersgräns för rätt till delpension
Utskottet delar den bedömning som gjorts i propositionen att det även vad gäller antalet år med delpension före ålderspensioneringen finns anledning att begränsa kostnaderna för delpensionsförsäkringen. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att regeringen nyligen i proposition 1992/93:155 föreslagit att pensionsåldern skall höjas till 66 år. Om förslaget antas av riksdagen innebär detta att delpension kommer att kunna uppbäras under tre år före ålderspensioneringen. Utskottet anser att detta är en tillräckligt lång tid för den äldre arbetskraften att kunna trappa ner förvärvsarbetet.
Utskottet tillstyrker således propositionen även i denna del och motion 1992/93:Sf266 yrkande 3 samt avstyrker bifall till motionerna 1992/93:Sf268 yrkande 2 och 1992/93Sf:285 i motsvarande delar.
Minskning av arbetstid
De föreslagna begränsningarna i rätten att trappa ner arbetstiden innebär att en delpensionär endast kan minska sin arbetstid med drygt en dag i veckan eller två timmar per dag. En så begränsad minskning av arbetstiden kan innebära betydande svårigheter att ordna deltidsarbete. Vanligtvis minskas arbetstiden vid delpensionering från 40 till 20 timmar per vecka. Vid en sådan halvering av arbetstiden torde det vara skäligen enkelt för arbetsgivaren att ersätta en heltidsarbetande med två halvtidsarbetande anställda medan det sannolikt ställer sig betydligt svårare att ersätta bortfallet av en anställd som trappar ner arbetet med två timmar varje dag eller av en anställd som trappar ner arbetet med en dag i veckan. Den föreslagna förändringen kan också enligt utskottets mening innebära att försäkringen av de enskilda upplevs som tämligen meningslös i all synnerhet som även kompensationsnivån har försämrats. Utskottet anser därför att förslaget i denna del inte bör genomföras. Vid angivna förhållande saknas också anledning att genomföra förslaget om ett ändrat pensionsunderlag för egenföretagare.
Utskottet tillstyrker således bifall till motionerna 1992/93:Sf268 yrkande 2 och 1992/93:Sf285, båda i denna del, samt avstyrker bifall till propositionen i motsvarande del.
Inkomstunderlaget för delpension
Inkomsten före arbetstidsminskningen beräknas schablonmässigt för samtliga försäkrade med ledning av de senaste årens pensionspoäng för tilläggspension (ATP-poäng). Den försäkrade erhåller ATP-poäng på grundval av sin pensionsgrundande inkomst (PGI). När PGI beräknas bortses enligt regler i lagen om allmän försäkring (AFL) från inkomster som överstiger 7,5 basbelopp. Detta innebär att inkomster som överstiger det beloppet inte heller beaktas när man vid beräkning av delpension bestämmer inkomsten före arbetstidsminskningen.
Inom hela socialförsäkringssystemet baseras försäkringsersättningarna på inkomster upp till 7,5 basbelopp. Utskottet anser inte att det finns anledning att enbart inom delpensionsförsäkringen frångå denna princip och avstyrker bifall till motion 1992/93:Sf266 yrkande 2 om att inkomstunderlaget skall maximeras till 5 basbelopp.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
I propositionen anges att äldre bestämmelser skall tillämpas efter det lagen trätt i kraft under förutsättning att den försäkrade den 11 januari 1993 uppbar delpension eller senast denna dag ansökt om delpension. Nämnda dag överlämnades regeringens förslag till riksdagen och blev därmed offentligt. Offentliggörandet fick till följd att ett ansenligt antal ansökningar lämnades eller på annat sätt kom in till försäkringskassan. Utskottet har också erfarit att vissa försäkringskassor förlängde sitt öppethållande. Försäkrade som av en eller annan orsak inte fick del av informationen eller på annat sätt var förhindrade att lämna in en ansökan gick därmed miste om en förmånligare ersättning, som de i och för sig kunnat vara berättigade till och även planerat för.
Den av regeringen använda metoden för att begränsa det antal försäkrade som skall få förmånen av en generösare behandling kan visserligen inte sägas vara av retroaktiv natur eller på annat sätt strida mot någon rättsgrundsats. Metoden är inte ovanlig på exempelvis skatterättens område. Utskottet anser emellertid att det beskrivna förfaringssättet i detta sammanhang är mindre tillfredsställande med hänsyn till slumpmässigheten i utfallet. Ett beslut att ansöka om delpension är för den enskilde en fråga av stor vikt och innebär i många fall omfattande förberedelser och förhandlingar med arbetsgivaren. Det ter sig naturligt att dessa förberedelser företas innan en ansökan lämnas in till försäkringskassan. Utskottet föreslår därför att möjligheten att ansöka om delpension som kan utges enligt de äldre bestämmelserna skall finnas fram till den 30 juni 1993 för dem som då fyller villkoren för sådan pension. Om ansökan sker efter denna dag, men delpension beviljas retroaktivt för tid före ikraftträdandet, skall de nuvarande bestämmelserna endast tillämpas för tiden före den 1 juli 1993.
Det anförda innebär att motion 1992/93:Sf268 yrkande 3 får anses tillgodosedd.
Utskottets förslag föranleder ändringar även i ingressen till det framlagda lagförslaget.
Pensionsberedningens arbete
Med anledning av förslaget i motion 1992/93:Sf261 yrkande 1 om att pensionsberedningen skall få tilläggsdirektiv om att komma med förslag om hur deltidspensionen skall integreras med en rörlig pensionsålder vill utskottet framhålla följande.
I pensionsarbetsgruppens departementspromemoria (Ds 1992:89) anges att arbetsgruppen arbetar med bl.a. ett förslag till flexibel pensionsålder, men att något definitivt ställningstagande ännu inte tagits. Eftersom beredningen kan lägga fram förslag i detta hänseende inom ramen för sitt uppdrag anser utskottet att någon åtgärd med anledning av motionsyrkandet inte är påkallad.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande delpensionsnivån att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bilaga 6 i denna del och motion 1992/93:Sf266 yrkande 1 samt med avslag på motionerna 1992/93:Sf268 yrkande 2 och 1992/93:Sf285 båda i denna del antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring såvitt avser 11 §, res. 1 (s) - delvis
2. beträffande åldersgräns för rätt till delpension att riksdagen med bifall till propositionen i denna del och motion 1992/93:Sf266 yrkande 3 samt med avslag på motionerna 1992/93:Sf268 yrkande 2 och 1992/93:Sf285 båda i denna del antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring såvitt avser 1 och 5§§, res. 1 (s) - delvis
3. beträffande minskning av arbetstid att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Sf268 yrkande 2 och 1992/93:285 båda i denna del avslår det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring såvitt avser 6, 7 och 13 §§,
4. beträffande inkomstunderlaget att riksdagen avslår motion 1992/93:Sf266 yrkande 2, res. 2 (nyd)
5. beträffande övergångsbestämmelser m.m. att riksdagen med anledning av propositionen i denna del och motion 1992/93:Sf268 yrkande 3 samt med avslag på motionerna 1992/93:Sf268 yrkande 2 och 1992/93:Sf285, båda i denna del, dels antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring såvitt avser p. 1--3 ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna med den ändringen att p. 1 och 2 erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse.
1. Denna lag träder i kraft såvitt avser 11 § den 1 juli 1993 och i övrigt den 1 januari 1994.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för den som har rätt till delpension för juni månad 1993 under förutsättning att delpensionen grundar sig på en ansökan som kommit in till den allmänna försäkringskassan före den 1 juli 1993.
dels avslår det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring såvitt avser p. 4 ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna,
dels antar ingressen till det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring i följande lydelse.
Härigenom föreskrivs att 1, 5 och 11 §§ lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring skall ha följande lydelse. res. 1 (s) - delvis - villk.
6. beträffande tilläggsdirektiv till pensionsarbetsgruppen att riksdagen avslår motion 1992/93:Sf261 yrkande 1. men. (v)
Stockholm den 23 februari 1993
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Gullan Lindblad
I beslutet har deltagit: Gullan Lindblad (m), Doris Håvik (s), Margit Gennser (m), Birgitta Dahl (s), Sigge Godin (fp), Börje Nilsson (s), Karin Israelsson (c), Lena Öhrsvik (s), Hans Dau (m), Nils-Olof Gustafsson (s), Pontus Wiklund (kds), Leif Bergdahl (nyd), Margareta Israelsson (s), Gustaf von Essen (m) och Maud Björnemalm (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Berith Eriksson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Delpensionsnivån, åldersgräns för rätt till delpension och övergångsbestämmelser m.m. (mom. 1, 2 och 5)
Doris Håvik, Birgitta Dahl, Börje Nilsson, Lena Öhrsvik, Nils-Olof Gustafsson, Margareta Israelsson och Maud Björnemalm (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Som framgått" och på s. 7 slutar med "ner förvärvsarbetet." bort ha följande lydelse:
Rätten till delpension är en integrerad del i ett system för rörlig pensionsålder där den andra delen av systemet utgörs av förtida uttag av ålderspension. Delpensionen finansieras genom en socialavgift som förs till en särskild fond utanför budgeten samt avkastningen av denna. Delpensionsavgiften utgör fr.o.m. den 1 juli 1992 0,20 % av avgiftsunderlaget. Delpensionsfonden beräknas i december 1993 uppgå till ca 5,043 miljarder kronor. Enligt utskottets mening saknas därför finansiella skäl att försämra villkoren i delpensionsförsäkringen.
Delpensionsförsäkringen ger de försäkrade möjlighet att fr.o.m. den månad de fyller 60 år begränsa sin arbetstid till lägst 17 och högst 35 timmar per arbetsvecka varvid ersättning utges med 65 % av inkomstbortfallet.
Det grundläggande syftet med delpensionen är att ge den äldre arbetskraften möjlighet att under de sista yrkesverksamma åren trappa ned sin arbetsinsats med en bibehållen rimlig ekonomisk kompensation. För många inom den äldre arbetskraften finns det erfarenhetsmässigt sådana hälsoförändringar som kan grunda rätt till förtidspension. Ett individuellt anpassande av arbetstiden innebär för dessa den enda möjligheten att undvika förtidspension. Systemet med förtida uttag av ålderspension är härvid inte ett ekonomiskt acceptabelt alternativ, eftersom pensionen då reduceras livsvarigt, och denna möjlighet utnyttjas också endast i ringa omfattning.
Även om utskottets förslag att inte genomföra några begränsningar i rätten att trappa ner arbetstiden antas av riksdagen kan en sänkning av kompensationsnivån och höjning av åldersgränsen för rätt till delpension till 63 år innebära att försäkringen upplevs som meningslös och att därmed antalet förtidspensioneringar och långa sjukfall ökar. Detta innebär en ökad belastning på statsbudgeten genom att utgifterna för den allmänna försäkringen ökar.
Mot denna bakgrund saknas enligt utskottets mening skäl att försämra villkoren i delpensionsförsäkringen.
dels att momenten 1, 2 och -- under förutsättning av bifall till dessa moment -- moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande delpensionsnivån att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Sf268 yrkande 2 och 1992/93:Sf285 båda i denna del avslår det i proposition 1992/93:100 bilaga 6 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring såvitt avser 11 §,
2. beträffande åldersgräns för rätt till delpension att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Sf268 yrkande 2 och 1992/93:Sf285 båda i denna del avslår det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring såvitt avser 1 och 5 §§.
5. beträffande övergångsbestämmelser m.m. att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Sf268 yrkande 2 och 1992/93:Sf285 båda i denna del och med avslag på motion 1992/93:Sf268 yrkande 3 avslår det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring såvitt avser ikraftträdande- och övergångsbestämmelser samt ingressen.
2. Inkomstunderlaget (mom. 4)
Leif Bergdahl (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med "Inkomsten före" och slutar på s. 8 med "5 basbelopp." bort ha följande lydelse:
Delpensionsförsäkringen infördes den 1 juli 1976 samtidigt som den allmänna pensionsåldern sänktes till 65 år. Ett av delpensionens syften var att ge äldre yrkesverksamma möjlighet att trappa ned sin arbetsinsats inför den allmänna ålderspensioneringen. Den enskilde fick därmed beroende på hälsotillstånd och arbetsförmåga en möjlighet att välja pensioneringstidpunkt och att inom vida ramar bestämma pensioneringsgraden.
De flesta som kommit att utnyttja delpensionen är emellertid välavlönade tjänstemän, och enligt utskottets mening bör delpensionens fördelar, i synnerhet i nu rådande ekonomiska läge, i första hand komma dem till godo som har tunga och monotona arbeten och samtidigt mindre välbetalda yrken.
Utskottet anser därför att ersättning endast skall utgå på arbetsinkomster upp till 5 basbelopp.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande inkomstunderlaget att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sf266 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Berith Eriksson (v) anför:
Beträffande förändringarna i delpensionsnivån, åldersgräns för rätt till delpension och övergångsbestämmelser m.m. (mom. 1, 2 och 5) instämmer jag i vad som anförts i reservation 1.
Beträffande tilläggsdirektiv till Pensionsutredningen (mom. 6) kan följande framhållas.
I slutet av år 1991 tillsattes efter bemyndigande av regeringen en särskild arbetsgrupp med uppgift att mot bakgrund av Pensionsberedningens betänkande (SOU 1990:76) Allmän pension utarbeta förslag till ett reformerat system för den allmänna pensioneringen.
I botten på detta system bör ligga en väl tilltagen grundpension som i vart fall överstiger Socialstyrelsens norm för socialbidrag. Inom ramen för ett förändrat pensionssystem bör de försäkrade även ha möjlighet till en större valfrihet beträffande tidpunkt för pensioneringen. Med en rörlig pensionsålder för personer i åldern 60--70 år uppnås den fördelen att den enskilde kan förlägga pensionstidpunkten till det tillfälle han med beaktande av hälsotillstånd eller av andra orsaker anser lämpligt. Inom systemet bör också finnas möjlighet till partiell pension som inte livsvarigt belastar den enskilde ekonomiskt. Regeringen bör därför ge pensionsarbetsgruppen tilläggsdirektiv om att den nuvarande delpensionsförsäkringen bör integreras i ett system med rörlig pensionsålder.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet -- utöver vad som hemställts i reservation 1 -- under mom. 6 borde ha hemställt:
6. beträffande tilläggsdirektiv till pensionsarbetsgruppen att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sf261 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
I propositionen framlagt lagförslag