Delgivning med aktiebolag
Betänkande 1996/97:JuU16
Justitieutskottets betänkande
1996/97:JUU16
Delgivning med aktiebolag
Innehåll
1996/97 JuU16
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar utskottet ett regeringsförslag om ett nytt förfarande för delgivning med aktiebolag. Det nya förfarandet skall kallas särskild delgivning med aktiebolag. Förfarandet innebär att ett aktiebolag under vissa förutsättningar skall kunna delges genom att en handling skickas i lösbrev till bolaget utan krav på kvittens. Handlingen skall skickas till den postadress som bolaget låtit registrera i aktiebolagsregistret. Ett kontrollmeddelande om delgivningen skickas till adressen, och delgivning skall anses ha skett viss tid efter det att kontrollmeddelandet avsändes. Utskottet tillstyrker i huvudsak regeringens förslag. När det gäller den tidsfrist efter vars utgång delgivning skall anses ha skett, föreslår dock utskottet att den bestäms till tre veckor i stället för två veckor som regeringen föreslagit. Till betänkandet har fogats sju reservationer.
Propositionen m.m.
I proposition 1996/97:132 (Justitiedepartementet) har regeringen föreslagit att riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i delgivningslagen (1970:428), 2. lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter, 3. lag om ändring i lagen (1981:533) om fiskevårdsområden.
Till grund för regeringens förslag ligger en inom Justitiedepartementet upprättad promemoria, Promemoria om delgivning med aktiebolag (dnr Ju 94/4263). Promemorian har remissbehandlats. I samband med propositionen behandlar utskottet fyra motioner, som väckts med anledning av propositionen. Lagförslagen, som har granskats av Lagrådet, har fogats till betänkandet, se bilaga 1.
Motionerna
1996/97:Ju17 av Rolf Åbjörnsson (kd) vari yrkas att riksdagen avslår förslaget om delgivning genom s.k. särskild delgivning med aktiebolag. 1996/97:Ju18 av Gun Hellsvik m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att PRV:s nuvarande registreringsrutiner bör ses över och åtgärdas före det föreslagna delgivningsförfarandets ikraftträdande, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tidpunkten då ett bolag skall anses delgivet, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att även andra juridiska personer bör omfattas av det nya delgivningsförfarandet. 1996/97:Ju19 av Siw Persson m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar om sådan ändring i regeringens förslag till ändring i delgivningslagen att kraven på inledande delgivningsförsök av rättssäkerhetsskäl sätts högre i enlighet med vad som anförts i motionen, 2. att riksdagen beslutar om sådan ändring i regeringens förslag till ändring av delgivningslagen att delgivning genom den nya delgivningsformen särskild delgivning med aktiebolag av rättssäkerhetsskäl skall anses ha skett först när fyra veckor har förflutit från det att kontrollmeddelandet sänts i enlighet med vad som anförts i motionen, 3. att riksdagen - vid avslag på yrkandena 1 och 2 - beslutar om sådan ändring av regeringens förslag till ändring av delgivningslagen att delgivning av stämningsansökningar och andra handlingar genom vilka ett förfarande vid domstol inleds inte skall tillåtas delges genom särskild delgivning med aktiebolag, 4. att riksdagen - vid avslag på yrkandena 1, 2 och 3 - avslår proposition 1996/97:132. 1996/97:Ju20 av Alice Åström och Per Rosengren (v) vari yrkas att riksdagen beslutar om sådan ändring i regeringens förslag till ändring i delgivningslagen (1970:428) att tidpunkten när delgivning ansetts ha skett infaller tre veckor efter att meddelandet skickades med post.
Utskottet
Bakgrund Delgivning är ett sätt att i rättsligt reglerade former få rimliga garantier för att en viss handling, eller innehållet i den, når sin adressat. Bestämmelser om delgivning i allmänhet finns i delgivningslagen (1970:428; DL). Andra bestämmelser om delgivning finns i rättegångsbalken (RB) samt i delgivningsförordningen (1979:101). Härutöver finns delgivningsregler i ett stort antal andra författningar. Som en följd av problem som visat sig vid tillämpning av delgivningsreglerna har lagbestämmelserna härom setts över vid ett flertal tillfällen, se 1990/91:JuU8 med hänvisningar. Under 1990-talet har inte minst problemen med delgivning av aktiebolag varit uppmärksammade (jfr prop. 1992/93:68, 1992/93:LU14, rskr. 62). DL gäller delgivning i mål och ärenden vid domstolar och andra myndigheter. Delgivning av en handling kan ske genom att den sänds med post eller lämnas med bud till den som söks för delgivning. Bevis om delgivning utgörs i dessa fall av delgivningskvitto eller mottagningsbevis. Förfarandet benämns ordinär delgivning. Delgivning kan också ske i särskild ordning genom s.k. särskild postdelgivning och genom stämningsman, vars intyg om att delgivning skett utgör fullt bevis därom. I vissa fall kan delgivning ske per telefon eller genom kungörelse ( 3 § DL). Om det inte är olämpligt med hänsyn till omständigheterna, får ordinär delgivning med den som är part eller som har liknande ställning i ett mål eller ärende ske genom att myndigheten sänder handlingen med post till den sökte under hans senast kända adress och minst en dag senare skickar ett meddelande om att handlingen har sänts. Detta delgivningssätt, som kallas förenklad delgivning, får bara användas, om den sökte har underrättats om att det kan komma att användas i målet eller ärendet. Delgivningssättet får som regel inte användas i fråga om stämningsansökningar eller andra handlingar genom vilka förfarandet vid myndigheten inleds (3 a § DL). När det gäller delgivning med juridiska personer, skall handlingen överbringas till någon som har rätt att företräda den juridiska personen eller, om flera är gemensamt behöriga, till någon av dem. Saknar den juridiska personen behörig ställföreträdare men finns det någon som har rätt att sammankalla dem som beslutar i den juridiska personens angelägenheter, överbringas handlingen till denne. Har ett försök till delgivning med ställföreträdare eller sammankallande misslyckats eller bedöms delgivningsförsök som utsiktslösa, får handlingen överbringas till en suppleant för en behörig ställföreträdare (9 § DL). Av de nu nämnda bestämmelserna i DL jämförda med 8 kap. 11 § aktiebolagslagen (1975:1385; ABL) följer, att delgivning med aktiebolag normalt skall ske genom ledamot av styrelsen eller särskilt förordnad firmatecknare, om det finns en sådan. När ett aktiebolag saknar behörig ställföreträdare, har vissa domstolar ansett sig kunna delge bolaget genom revisor, revisorssuppleant eller enskild aktieägare, under hänvisning till att sådana personer enligt 9 kap. 8 § ABL har rätt att begära att länsstyrelse kallar till bolagsstämma i bolaget. Rättspraxis är dock motstridig på denna punkt, se JO 1994/95 s. 24 f. Har bolaget ombud i målet eller ärendet, kan delgivning i de flesta fall ske med denne (11 § DL). Om den företrädare för bolaget som söks för delgivning inte anträffas, kan delgivning med bolaget ske genom att handlingen lämnas till anställd på bolagets kontor, om företrädaren arbetar där, eller till någon som bor i företrädarens bostad eller arbetar på samma arbetsplats (12 och 13 §§ DL). I dessa fall skall dock ett meddelande att handlingen lämnats sändas med post till den sökte företrädarens eller den juridiska personens vanliga adress. Slutligen gäller enligt DL att om bl.a. ett aktiebolag saknar registrerad behörig ställföreträdare och bolaget inte heller utsett någon som kan ta emot delgivningar på bolagets vägnar samt försök till delgivning enligt de subsidiära bestämmelserna misslyckats eller bedömts som utsiktslösa, får bolaget delges genom kungörelse (16 § tredje stycket DL). Utan att det uttryckligen anges i lagen anses i denna situation ett aktiebolag även kunna delges en handling genom att den överbringas till samtliga aktieägare (jfr NJA II 1971 s. 27). Ett nybildat aktiebolag blir en juridisk person, dvs. erhåller rättssubjektivitet, genom att registreras i det av Patent- och registreringsverket (PRV) förda aktiebolagsregistret. Vid registreringen skall bolaget anmäla sin postadress (2 kap. 9 § ABL jämförd med 2 § aktiebolagsförordningen (1975: 1387; ABF). Ändrar bolaget sin adress, skall den nya adressen genast anmälas för registrering ( 8 kap. 15 § tredje stycket ABL). Det skall alltså finnas en aktuell adress registrerad för bolaget under hela dess livstid.
Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås att delgivning med aktiebolag under vissa förutsättningar skall kunna ske genom att en handling skickas i lösbrev utan krav på kvittens. Handlingen skall skickas till den postadress som bolaget låtit regi-strera i aktiebolagsregistret hos Patent- och registreringsverket. På samma sätt som vid förenklad delgivning skall ett kontrollmeddelande om delgivningen skickas till adressen. Delgivningssättet skall bara få användas om det inte är olämpligt med hänsyn till omständigheterna. Delgivning med aktiebolaget skall normalt anses ha skett två veckor efter att kontrollmeddelandet avsänts. Det föreslagna delgivningsförfarandet kallas särskild delgivning med aktiebolag. Enligt förslaget skall särskild delgivning med aktiebolag föregås av åtminstone ett delgivningsförsök med någon behörig ställföreträdare. Om det bedöms som utsiktslöst behöver något sådant försök inte göras. Särskild delgivning med aktiebolag föreslås kunna användas för delgivning av alla slags handlingar. Det skall endast kunna användas av myndigheter. Om den i aktiebolagsregistret angivna adressen inte existerar, om uppgiften är inaktuell eller på annat sätt felaktig eller om adressuppgift helt saknas skall delgivning med aktiebolaget få ske genom kungörelse. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1997.
Överväganden
Särskild delgivning med andra juridiska personer än aktiebolag I motion Ju18 (m) förordas att det nya delgivningssättet skall omfatta även andra juridiska personer än aktiebolag, t.ex. ekonomiska föreningar. Motionärerna anför till stöd för sitt yrkande bl.a. att medlemmar i ekonomiska föreningar inte är personligen ansvariga för föreningens förbindelser och att sådana föreningar liksom vissa andra juridiska personer har skyldighet att registrera bl.a. sina adresser i handelsregistret. I propositionen anförs att viss registreringsskyldighet finns även för andra juridiska personer än aktiebolag. Bl.a. handelsbolag och ekonomiska föreningar har viss skyldighet att registrera uppgifter enligt handelsregisterlagen (1974:157). Registreringsskyldighet enligt nämnda lag åligger emellertid också enskilda näringsidkare och delägare i enkla bolag som driver näringsverksamhet. Dessa former av näringsverksamhet ligger typiskt sett nära handelsbolagen och präglas ofta av verksamhet som är av mindre omfattning eller av mindre kontinuerligt slag. Det kan många gånger vara en slump om ett bolag bildas eller inte, och enbart den omständigheten att enskilda personer bildat ett bolag bör inte medföra att de särbehandlas i delgivningshänseende. I ideella och ekonomiska föreningar kan inte generellt ställas så höga krav på den inre organisationen som i aktiebolag. Reformen bör därför i ett första steg begränsas till sådana bolag. Om en senare utvärdering visar att det finns förutsättningar att utvidga möjligheterna till delgivning genom lösbrev till att gälla även andra juridiska personer än aktiebolag, kommer regeringen att återkomma till denna fråga, heter det i propositionen (s. 18). Utskottet vill härtill anföra följande. Ekonomiska föreningar regleras i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar (EkFL). Lagen är - i likhet med tidigare lagstiftning om ekonomiska föreningar - i åtskilliga avseenden påverkad av aktiebolagslagstiftningen. Sålunda gäller för en ekonomisk förening att för dess förbindelser svarar endast dess tillgångar, dvs. att föreningens medlemmar inte svarar med mer än sina insatser, och att föreningen förvärvar rättssubjektivitet genom registrering. Enligt EkFL är föreningens högsta beslutande organ föreningsstämman (7 kap. 1 §). Föreningen skall ha en styrelse med minst tre ledamöter (6 kap. 1 §) samt minst en revisor (8 kap. 1 §). En ekonomisk förening skall i vissa fall utse en verkställande direktör (6 kap. 3 §). Styrelsen företräder den ekonomiska föreningen och tecknar dess firma enligt bestämmelser som i sak motsvarar vad som gäller för aktiebolag (6 kap. 11 §). Ekonomiska föreningar registreras i det av PRV förda föreningsregistret (15 kap. 1 §). När en ekonomisk förening registreras för första gången skall den enligt 4 § 1 förordningen (1987:978) om ekonomiska föreningar regi-strera sin postadress. Om föreningens postadress ändras, skall föreningen genast anmäla det för registrering (6 kap. 15 § EkFL). I fråga om andra juridiska personer gäller enligt handelsregisterlagen (1974:157) att handelsbolag och ideella föreningar som driver näringsverksamhet är skyldiga att registrera bl.a. adressuppgifter i det av PRV förda handelsregistret. För handelsbolag gäller enligt lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag att bolagsmännen svarar solidariskt för bolagets förpliktelser; kommanditdelägare dock endast med vad han åtagit sig. Några bestämmelser om handelsbolags organisation upptar lagen inte. Någon allmän reglering av ideella föreningar finns inte. När det gäller stiftelser, framgår av 10 kap. 1 § stiftelselagen (1994:1220) att vissa stiftelser skall anmälas för registrering i det av respektive länsstyrelse förda stiftelseregistret. Stiftelsen skall därvid enligt 10 kap. 2 § samma lag registrera bl.a. sin postadress. Mot bakgrund av det anförda vill utskottet framhålla att en ekonomisk förening, såväl i sin egenskap av en association, vars medlemmar som regel inte svarar för dess förbindelser, som i fråga om inre organisation och skyldighet att hålla den registrerade adressen aktuell, väl kan jämföras med ett aktiebolag. De skäl som anförs i propositionen för att inte låta ekonomiska föreningar omfattas av det föreslagna delgivningssättet framstår därför inte som helt odiskutabla, även om utskottet kan instämma i synpunkten att kraven på ekonomiska föreningars inre organisation inte generellt kan ställas lika högt som på aktiebolags. Enligt utskottets mening kan det därför vara lämpligt att tills vidare avvakta med att låta de nya reglerna omfatta även ekonomiska föreningar. Utskottet noterar att regeringen i propositionen uttalat att den i framtiden kan komma att återkomma till frågan om delgivningssättet bör kunna omfatta även andra juridiska personer än aktiebolag. Utskottet tillstyrker alltså regeringsförslaget i denna del. Vad gäller andra juridiska personer såsom handelsbolag och ideella föreningar, ansluter sig utskottet till vad som anförs i propositionen. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motion Ju18 i denna del.
Delgivningsförsök med behörig ställföreträdare m.m. I motion Ju19 (fp) anförs, att det inte bör vara tillräckligt med ett delgivningsförsök med behörig ställföreträdare innan särskild delgivning med ett aktiebolag får tillgripas. Lagtexten bör, enligt motionen, ställa krav på att särskild delgivning måste föregås av flera försök till delgivning med behörig ställföreträdare samt även av försök till delgivning med suppleant och sådan s.k. surrogatdelgivning som avses i 12 och 13 §§ DL. I propositionen anförs i denna fråga att särskild delgivning med aktiebolag av rättssäkerhetsskäl bör föregås av något inledande försök till delgivning med en behörig företrädare för bolaget. Det skall alltså vara tillräckligt med ett delgivningsförsök i varje delgivningsärende. Försöket till delgivning kan ske t.ex. genom att myndigheten skickar försändelsen med mottagningsbevis till bolaget eller till en företrädare för bolaget på en för myndigheten känd adress. Regeringen framhåller i propositionen att det föreslagna delgivningssättet - i likhet med vad som gäller vid förenklad delgivning enligt 3 a § DL - inte skall få användas, om det är olämpligt med hänsyn till omständigheterna. Särskild delgivning bör t.ex. inte användas vid delgivning med ett fåmansbolag under semestertid eller om myndigheten känner till att den registrerade adressen är oanvändbar för delgivning (prop. s. 20 f och s. 27 f). Utskottet vill understryka att det i propositionen föreslagna delgivningssättet är avsett att komma till rätta med en del av de betydande problem som förekommer i samband med delgivning med juridiska personer. Särskild delgivning skall föregås av ett försök till delgivning med behörig ställföreträdare för bolaget eller, om sådan saknas, någon som har rätt att sammankalla bolagsstämman. Genom detta krav på ett föregående delgivningsförsök tillgodoses, enligt utskottets uppfattning, rimliga krav på rättssäkerhet. Att, som förordas i motionen, uppställa krav på föregående delgivningsförsök i liknande omfattning som förutsätts för kungörelsedelgivning enligt nuvarande 16 § tredje stycket DL skulle kraftigt begränsa värdet av reformen. Utskottet avstyrker motion Ju19 i denna del.
Tidpunkten för delgivning I motionerna Ju18 (m) och Ju19 (fp) yrkas att delgivning, vid särskild delgivning med aktiebolag, skall anses ha skett när fyra veckor förflutit från det att kontrollmeddelandet om delgivning skickades med post. I motion Ju20 (v) yrkas att tidsfristen skall vara tre veckor. Enligt regeringens i propositionen uttalade uppfattning kan det krävas att ett seriöst skött aktiebolag utför någon form av kontroll av den post som anländer till bolaget åtminstone en gång var fjortonde dag. Som regel har bolaget, sägs det i propositionen, genom det delgivningsförsök som normalt skall föregå det föreslagna delgivningssättet, fått kännedom om att bolaget är eftersökt. Härtill kommer att den delgivne alltid har en viss frist, inom vilken han kan reagera på den delgivna handlingen. Att fristen räknas från den dag kontrollmeddelandet skickades innebär också en viss förlängning av den tid bolaget har att svara på den delgivna handlingen. Två veckor får därför anses vara en tillräcklig tidrymd, anför regeringen. I propositionen framhålls vidare att delgivning inte bör anses ha skett, om det framstår som osannolikt att handlingen kommit fram, t.ex. därför att delgivningshandlingen kommit i retur (prop. s. 23 f). Utskottet delar regeringens uppfattning om behovet av effektivare metoder för delgivning med juridiska personer. Utskottet anser emellertid att den föreslagna frist - två veckor från det att kontrollmeddelandet avsändes - efter vars utgång delgivning med bolaget skall anses ha skett är alltför kort. Har bolagets ställföreträdare varit frånvarande under en tid, på grund av t.ex. sjukdom eller semester, kan en alltför kort frist innebära att en tredskodom eller annat avgörande meddelats mot bolaget under hans frånvaro. En sådan ordning är inte acceptabel från rättssäkerhetssynpunkt. Delgivningsfristen bör därför förlängas. En rimlig avvägning mellan rättssäkerhet och effektivitet uppnås, enligt utskottets mening, om denna frist i enlighet med vad som yrkas i motion Ju20 bestäms till tre veckor. Utskottet tillstyrker motion Ju 20 samt avstyrker i konsekvens härmed motionerna Ju 18 och Ju19 i nu ifrågavarande delar.
Patent- och registreringsverkets registreringsrutiner I motion Ju18 (m) yrkas att PRV:s rutiner för registrering av aktiebolags adresser redan innan lagförslaget träder i kraft bör ses över i syfte att åstadkomma snabbare registreringar. Den med motionsyrkandet avsedda frågan behandlas inte i propositionen. Enligt vad utskottet inhämtat från PRV varierar den tid inom vilken ett aktiebolag kan få en anmälan om ändrad adress registrerad. Avser anmälan enbart en adressförändring registreras denna omgående, dvs. normalt samma dag som anmälan diarieförs. Om däremot anmälan om adressändring sker samtidigt med anmälan för registrering enligt ABF av något annat förhållande, t.ex. ändringar av bolagsordningen, handläggs hela ärendet färdigt innan adressändringen registreras. I komplicerade ärenden kan tidsutdräkten komma att uppgå till flera veckor. För det fall det nu förevarande lagförslaget antas av riksdagen, kommer emellertid PRV att ändra sina registreringsrutiner i fråga om aktiebolags adressanmälningar så att dessa, oavsett om de ingår i något annat anmälningsärende eller ej, alltid kommer att registreras omgående. Enligt utskottets uppfattning kommer de av PRV aviserade nya registreringsrutinerna att tillgodose motionärernas önskemål. Någon åtgärd från utskottets sida är således inte erforderlig. Utskottet avstyrker motion Ju18 i nu behandlad del.
Handlingar som får delges genom särskild delgivning I motion Ju19 (fp) yrkas att - för det fall motionens yrkanden om föregående delgivningsförsök och delgivningsfrist inte vinner bifall - särskild delgivning med aktiebolag inte skall få användas för delgivning av stämningsansökningar eller andra handlingar genom vilka ett förfarande vid domstol inleds. Enligt lagförslaget skall särskild delgivning med aktiebolag få användas för delgivning av alla slags handlingar, även stämningsansökningar och andra handlingar genom vilka ett förfarande vid domstol eller annan myndighet inleds. I propositionen anförs att behovet av effektiv delgivning är som störst vid delgivning av handlingar av detta slag, eftersom det ofta är när ett förfarande inleds som störst arbete måste läggas ned på delgivningen. Det är också i detta skede som de flesta rättsförlusterna kan uppstå, om delgivning inte kan ske. Regeringen framhåller också att handlingar som inte inleder ett mål eller ärende redan enligt gällande rätt kan delges ett aktiebolag genom lösbrev, under de förutsättningar som gäller för förenklad delgivning enligt 3 a § DL (prop. s. 25). Utskottet delar den i propositionen uttalade uppfattningen att behovet av effektiv delgivning är särskilt stort, när det gäller handlingar genom vilka ett förfarande vid domstol eller annan myndighet inleds. Alldeles särskilt torde detta gälla handlingar genom vilka ett mål eller ärende anhängiggörs vid domstol, t.ex. stämningsansökningar eller ansökningar om försättande i konkurs. Som utskottet tidigare anfört är lagförslaget utformat så att det tillgodoser rimliga rättssäkerhetsgarantier. Utskottet avstyrker motion Ju19 i ifrågavarande del.
Avslag på propositionen I motion Ju17 (kd) yrkas avslag på propositionen. I motion Ju19 (fp) yrkas likaledes avslag på propositionen, under förutsättning att motionärernas yrkanden i fråga om behörig ställföreträdare, delgivningsfrist och handlingar som får omfattas av det föreslagna delgivningssättet inte vinner bifall. Till stöd för sina yrkanden anför motionärerna att det föreslagna delgivningssättet inte tillgodoser rimliga krav på rättssäkerhet. I motion Ju17 framhålls att postbefordran av lösbrev i dag är osäker och att lagstiftning som på det sätt som sker i förslaget prioriterar effektivitet framför rättssäkerhet riskerar att underminera medborgarnas tilltro till rättsväsendet. Utskottet har ovan behandlat ett antal motionsyrkanden, vilka angripit det förevarande lagförslaget utifrån rättssäkerhetssynpunkter. Utskottet har på dessa enskilda punkter funnit lagförslaget väl motsvara rättssäkerhetens krav. Det finns, enligt utskottets uppfattning, anledning att på nytt erinra om att det i dag råder betydande problem, när det gäller delgivning av juridiska personer. Dessa problem vållar stora kostnader, inte endast för de domstolar och myndigheter som har att ombesörja delgivning, utan också för samhällsekonomin därigenom att de försvårar verkställandet av rättmätiga anspråk. Enligt utskottets uppfattning innebär lagförslaget, med den av utskottet föreslagna ändringen beträffande delgivningsfristen, en rimlig avvägning mellan önskemålet om effektivare delgivning med aktiebolag å ena sidan och hänsynen till rättssäkerheten å den andra. Lagrådet har inte heller funnit skäl till erinran mot lagförslagen. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motion Ju17 samt till motion Ju19 i nu ifrågavarande del.
Övrigt Utskottet har ingen erinran mot förslagen till lagar om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter och lagen (1981:533) om fiskevårdsområden. I övrigt har utskottet ingenting att anföra med anledning av propositionen och motionerna.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande särskild delgivning med andra juridiska personer än aktiebolag att riksdagen med avslag på motion 1996/97:Ju18 yrkande 3 godkänner vad utskottet anfört, res. 1 (m) 2. beträffande delgivningsförsök med behörig ställföreträdare m.m. att riksdagen med avslag på motion 1996/97:Ju19 yrkande 1 godkänner vad utskottet anfört, res. 2 (fp) 3. beträffande tidpunkten för delgivning att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ju20 samt med avslag på motionerna 1996/97:Ju18 yrkande 2 och 1996/97:Ju19 yrkande 2 godkänner vad utskottet anfört, res. 3 (m, fp) 4. beträffande Patent- och registreringsverkets registreringsrutiner att riksdagen avslår motion 1996/97:Ju18 yrkande 1, 5. beträffande handlingar som får delges genom särskild delgivning att riksdagen med avslag på motion 1996/97:Ju19 yrkande 3 godkänner vad utskottet anfört, res. 4 (fp) - villk. 6. beträffande lagförslagen att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:132 och med avslag på motionerna 1996/97:Ju17 och 1996/97:Ju19 yrkande 4 antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i delgivningslagen (1970:428), dock med den ändringen att 19 § ges den i bilaga 2 såsom utskottets förslag betecknade lydelsen, 2. lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter, 3. lag om ändring i lagen (1981:533) om fiskevårdsområden. res. 5 (kd) res. 6 (m) - villk. res. 7 (fp) - villk.
Stockholm den 24 april 1997
På justitieutskottets vägnar
Gun Hellsvik
I beslutet har deltagit: Gun Hellsvik (m), Lars-Erik Lövdén (s), Birthe Sörestedt (s), Sigrid Bolkéus (s), Märta Johansson (s), Ingbritt Irhammar (c), Margareta Sandgren (s), Anders G Högmark (m), Siw Persson (fp), Alice Åström (v), Maud Ekendahl (m), Kia Andreasson (mp), Rolf Åbjörnsson (kd), Helena Frisk (s), Jeppe Johnsson (m), Christin Nilsson (s) och Cinnika Beiming (s).
Reservationer
1. Särskild delgivning med andra juridiska personer än aktiebolag (mom. 1) Gun Hellsvik (m), Anders G Högmark (m), Maud Ekendahl (m) och Jeppe Johnsson (m) anför: Det nya delgivningssättet skall enligt propositionen endast kunna användas för delgivning med aktiebolag. Vi anser emellertid att det finns skäl att låta det nya delgivningssättet omfatta även andra juridiska personer än aktiebolag. Vad gäller t.ex. en ekonomisk förening svarar dess medlemmar inte för föreningens förbindelser, lika litet som aktieägarna i ett aktiebolag svarar för bolagets förbindelser. Även i fråga om lagens krav på inre organisation och skyldighet att hålla registrerad aktuell adress kan en ekonomisk förening jämföras med ett aktiebolag. Men det kan finnas skäl att låta det nya delgivningssättet omfatta även andra slag av juridiska personer. En sådan utvidgning av de nya delgivningsreglernas tillämpningsområde skulle vara ägnad att ytterligare effektivisera delgivningsförfarandet. Visserligen har regeringen uttalat i propositionen att även andra juridiska personer än aktiebolag i framtiden kan komma att omfattas av det nya delgivningssättet, under förutsättning att en utvärdering visar att det är lämpligt. Enligt vår uppfattning bör emellertid en utvidgning av de nya reglernas tillämpningsområde kunna göras redan nu. Det får ankomma på regeringen att upprätta förslag till lagstiftning i den riktning som vi nu förordat och snarast lägga fram det för riksdagen. I avvaktan härpå godtar vi regeringens förslag. Vad vi nu med anledning av motion Ju18 i denna del uttalat, bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Vi anser att utskottets hemställan under moment 1 bort ha följande lydelse: 1. beträffande särskild delgivning med andra juridiska personer än aktiebolag att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Ju18 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i reservation 1.
2. Delgivningsförsök med behörig ställföreträdare m.m. (mom. 2) Siw Persson (fp) anför: Enligt propositionen skall särskild delgivning med aktiebolag föregås av åtminstone ett försök till delgivning med ordinarie ställföreträdare eller med någon som har rätt att sammankalla bolagsstämman. Något ytterligare delgivningsförsök skall dock inte vara nödvändigt, och inte heller skall domstolen eller myndigheten behöva efterforska alternativa adresser för ställföreträdare. Enligt min mening innebär den föreslagna ordningen alltför stora risker för rättssäkerheten, framför allt för små aktiebolag. I sådana bolag är ofta företagaren själv ensam styrelseledamot och någon närstående till honom suppleant. Det kan tänkas många skäl, t.ex. sjukdom, semester eller affärsresa, till varför en sådan styrelseledamot inte kan nås genom vare sig ett inledande delgivningsförsök eller genom särskild delgivning med aktiebolag. Enligt Folkpartiet liberalernas uppfattning måste det av rättssäkerhetsskäl krävas att domstolen eller myndigheten gör flera försök till delgivning med ordinarie ställföreträdare. Även s.k. surrogatdelgivning enligt 12 och 13 §§ DL bör prövas. Lyckas inte dessa försök, måste försök till delgivning med suppleant i den ordning som anges i 9 § andra stycket DL göras. Först därefter bör särskild delgivning med aktiebolag få tillgripas. Det får ankomma på regeringen att utarbeta förslag till kompletterande lagstiftning innan den nya regleringen träder i kraft. Jag anser att utskottets hemställan under moment 2 bort ha följande lydelse: 2. beträffande delgivningsförsök med behörig ställföreträdare m.m. att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ju19 yrkande 1 godkänner vad som anförts i reservation 2.
3. Tidpunkten för delgivning (mom. 3) Gun Hellsvik (m), Anders G Högmark (m), Siw Persson (fp), Maud Ekendahl (m) och Jeppe Johnsson (m) anför: Enligt propositionen skall särskild delgivning med aktiebolag anses ha skett när två veckor förflutit från det att det s.k. kontrollmeddelandet skickades med post och det inte med hänsyn till omständigheterna framstår som osannolikt att handlingen före tvåveckorsfristen kommit fram till den registrerade postadressen. Vi anser, i likhet med flera remissinstanser, att denna frist är för kort. Även seriöst skötta mindre aktiebolag kan av personalskäl ha svårt att alltid kontrollera posten var fjortonde dag. Vi anser att delgivningsfristen bör bestämmas till fyra veckor. Härigenom tillgodoses kravet på rättssäkerhet utan att delgivningsreformen förlorar i effektivitet. Vårt ställningstagande föranleder ändring i regeringsförslaget enligt vad som framgår av hemställan nedan. Vi anser att utskottets hemställan under moment 3 bort ha följande lydelse: 3. beträffande tidpunkten för delgivning att riksdagen med avslag på motion 1996/97:Ju20 och med bifall till motionerna 1996/97:Ju18 yrkande 2 och 1996/97:Ju19 yrkande 2 godkänner vad som anförts i reservation 3.
4. Handlingar som får delges genom särskild delgivning (mom. 5) Under förutsättning av avslag på reservationerna 2 och 3 Siw Persson (fp) anför: Vid avslag på reservationerna 2 och 3, vilka syftar till att stärka rättssäkerheten för den som söks för delgivning, bör varken stämningsansökningar eller andra handlingar genom vilka förfaranden vid domstolar inleds kunna delges genom särskild delgivning med aktiebolag. Denna delgivningsform bör i sådant fall endast kunna användas beträffande sådana handlingar som i dag kan delges genom förenklad delgivning enligt 3 a § DL. Jag anser att utskottets hemställan under moment 5 bort ha följande lydelse: 5. beträffande handlingar som får delges genom särskild delgivning att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ju19 yrkande 3 godkänner vad som anförts i reservation 5.
5. Lagförslagen (mom. 6) Rolf Åbjörnsson (kd) anför: Vi kristdemokrater delar den i propositionen uttalade uppfattningen att delgivningsväsendet i dag inte fungerar väl. De i propositionen föreslagna ändringarna i DL är emellertid enligt vår uppfattning inte förenliga med rättssäkerhetens krav. Delgivning är ett utomordentligt betydelsefullt instrument i rättslivet och syftar till att säkerställa att den som berörs av ett förhållande också får kännedom om detsamma i sådan tid att han kan vidta erforderliga åtgärder. Att, på sätt som sker i regeringens förslag, förlita sig på postbefordran av lösbrev för delgivning är inte rimligt från rättssäkerhetssynpunkt. Lagstiftaren bör inte på detta sätt låta effektivitetshänsyn gå före rättssäkerhetens krav. Lagstiftning av förevarande slag riskerar att undergräva människornas tilltro till rättsordningen. Propositionen bör därför avslås av riksdagen. Jag anser att utskottets hemställan under moment 6 bort ha följande lydelse: 6. beträffande lagförslagen att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ju17 och 1996/97: Ju19 yrkande 4 avslår proposition 1996/97:132.
6. Lagförslagen (mom. 6) Under förutsättning av bifall till reservation 3 Gun Hellsvik (m), Anders G Högmark (m), Maud Ekendahl (m) och Jeppe Johnsson (m) anför: Vi anser att utskottets hemställan under moment 6 bort ha följande lydelse: 6. beträffande lagförslagen att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:132 och med avslag på motionerna 1996/97:Ju17 och 1996/97:Ju19 yrkande 4 antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i delgivningslagen (1970:428), dock med den ändringen att 19 § ges den i bilaga 3 såsom reservanternas förslag betecknade lydelsen, 2. lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter, 3. lag om ändring i lagen (1981:533) om fiskevårdsområden.
7. Lagförslagen (mom. 6) Under förutsättning av avslag på reservation 4 Siw Persson (fp) anför: Vid avslag på reservation 4 kommer de nya reglerna att vara behäftade med sådana brister från rättssäkerhetssynpunkt att de inte bör genomföras. Propositionen bör alltså avslås av riksdagen. Jag anser att utskottets hemställan under moment 6 bort ha följande lydelse: 6. beträffande lagförslagen att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ju17 och motion 1996/97:Ju19 yrkande 4 avslår proposition 1996/97:132. Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till ändring i regeringens förslag till lag om ändring i delgivningslagen (1970:428)
------------------------------------------------------- |Regeringens förslag |Utskottets förslag | ------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------- | 19 § | -------------------------------------------------------- |Delgivning har skett genom att den som söks för| |delgivning själv har mottagit handlingen, oavsett på| |vilket sätt den kommit honom till handa. Har den sökte| |kvitterat postförsändelse som hämtats av bud, skall den| |anses ha kommit honom till handa samma dag som den| |avhämtats av budet. | | Förekommer vid särskild postdelgivning eller| |stämningsmannadelgivning att den som sökes för| |delgivning vägrar att taga emot handlingen, anses| |delgivning ändå ha skett. | | Delgivning skall anses ha skett | | enligt 6 § andra stycket genom att handlingen är| |tillgänglig och meddelandet delgivits, | | enligt 3 a § när två veckor förflutit från det att| |meddelandet skickades med post och det inte med hänsyn| |till omständigheterna framstår som osannolikt att| |handlingen före tvåveckorsfristens utgång kommit fram| |till den söktes senast kända adress, | | enligt 3 § tredje stycket, 12 eller 13 § genom att| |det blivit fullgjort som föreskrivs där, | ------------------------------------------------------- |enligt 9 § tredje stycket | enligt 9 § tredje| |när två veckor förflutit |stycket när tre veckor| |från det att meddelandet |förflutit från det att| |skickades med post och det |meddelandet skickades med| |inte med hänsyn till |post och det inte med| |omständigheterna framstår |hänsyn till| |som osannolikt att |omständigheterna framstår| |handlingen före |som osannolikt att| |tvåveckorsfristens utgång |handlingen före| |kommit fram till den |treveckorsfristens utgång| |registrerade postadressen, |kommit fram till den| | |registrerade postadressen,| -------------------------------------------------------- |enligt 15 § andra stycket sista punkten genom att| |handlingen lämnats i den söktes hemvist eller fästs på| |dörren till hans bostad, | | enligt 17 § på tionde dagen efter beslutet om| |kungörelsedelgivning under förutsättning att det blivit| |fullgjort som föreskrivs i paragrafens första stycke. | --------------------------------------------------------
Reservanternas förslag till ändring i utskottets förslag till lag om ändring i delgivningslagen (1970:428)
------------------------------------------------------- |Utskottets förslag |Reservanternas förslag | ------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------- | 19 § | -------------------------------------------------------- |Delgivning har skett genom att den som söks för| |delgivning själv har mottagit handlingen, oavsett på| |vilket sätt den kommit honom till handa. Har den sökte| |kvitterat postförsändelse som hämtats av bud, skall den| |anses ha kommit honom till handa samma dag som den| |avhämtats av budet. | | Förekommer vid särskild postdelgivning eller| |stämningsmannadelgivning att den som sökes för| |delgivning vägrar att taga emot handlingen, anses| |delgivning ändå ha skett. | | Delgivning skall anses ha skett | | enligt 6 § andra stycket genom att handlingen är| |tillgänglig och meddelandet delgivits, | | enligt 3 a § när två veckor förflutit från det att| |meddelandet skickades med post och det inte med hänsyn| |till omständigheterna framstår som osannolikt att| |handlingen före tvåveckorsfristens utgång kommit fram| |till den söktes senast kända adress, | | enligt 3 § tredje stycket, 12 eller 13 § genom att| |det blivit fullgjort som föreskrivs där, | ------------------------------------------------------- |enligt 9 § tredje stycket | enligt 9 § tredje| |när tre veckor förflutit |stycket när fyra veckor| |från det att meddelandet |förflutit från det att| |skickades med post och det |meddelandet skickades med| |inte med hänsyn till |post och det inte med| |omständigheterna framstår |hänsyn till| |som osannolikt att |omständigheterna framstår| |handlingen före |som osannolikt att| |treveckorsfristens utgång |handlingen före| |kommit fram till den |fyraveckorsfristens utgång| |registrerade postadressen, |kommit fram till den| | |registrerade postadressen,| -------------------------------------------------------- |enligt 15 § andra stycket sista punkten genom att| |handlingen lämnats i den söktes hemvist eller fästs på| |dörren till hans bostad, | | enligt 17 § på tionde dagen efter beslutet om| |kungörelsedelgivning under förutsättning att det blivit| |fullgjort som föreskrivs i paragrafens första stycke. | --------------------------------------------------------
Innehållsförteckning
Sammanfattning........................................1 Propositionen m.m.....................................1 Motionerna............................................2 Utskottet.............................................2 Bakgrund............................................2 Propositionens huvudsakliga innehåll................4 Överväganden........................................4 Särskild delgivning med andra juridiska personer än aktie- bolag.............................................4 Delgivningsförsök med behörig ställföreträdare m.m.6 Tidpunkten för delgivning.........................7 Patent- och registreringsverkets registreringsrutiner7 Handlingar som får delges genom särskild delgivning8 Avslag på propositionen...........................8 Övrigt............................................9 Hemställan..........................................9 Reservationer........................................10 1. Särskild delgivning med andra juridiska personer än aktiebolag (mom. 1) 10 2. Delgivningsförsök med behörig ställföreträdare m.m. (mom. 2)11 3. Tidpunkten för delgivning (mom. 3)..............11 4. Handlingar som får delges genom särskild delgivning (mom. 5)12 5. Lagförslagen (mom. 6)...........................12 6. Lagförslagen (mom. 6)...........................13 7. Lagförslagen (mom. 6)...........................13 Bilagor 1. Regeringens lagförslag............................14 2. Utskottets förslag till ändring i regeringens förslag till lag om ändring i delgivningslagen (1970:428) 23 3. Reservanternas förslag till ändring i utskottets förslag till lag om ändring i delgivningslagen (1970:428) 24