Deklarations- och kontrollfrågor i anslutning till skatte- reformen, m.m.
Betänkande 1990/91:SkU3
Skatteutskottets betänkande
1990/91:SKU03
Deklarations- och kontrollfrågor i anslutning till skattereformen, m.m.
Innehåll
1990/91 SkU3
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet proposition 1990/91:5 om en modernisering av företagens självdeklarationer och förfarandefrågor i anslutning till skattereformen, m.m. Utskottet tillstyrker propositionen med vissa justeringar. Med anledning av propositionen och en i ärendet väckt motion (c) föreslår utskottet bl.a. att de föreslagna nya reglerna om skyldighet att betala preliminär skatt på räntor och utdelningar skall tillämpas fr.o.m. den 1 april 1991 i stället för den 1 januari 1991. Övriga i ärendet väckta motioner avstyrks av utskottet.
Vid betänkandet har fogats elva reservationer (m, c, mp) och ett särskilt yttrande (c).
Propositionen
Regeringen (finansdepartementet) hemställer i proposition 1990/91:5 att riksdagen antar de vid propositionen fogade förslagen till 1. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter, 2. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272), 3. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324), 4. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343), 5. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370), 6. lag om uttag av prelimär B-skatt från en fysisk person under uppbördsåret 1991/92, 7. lag om ändring i lagen (1990:750) om betalningar till och från utlandet m.m., 8. lag om ändring i tullregisterlagen (1990:137).
I propositionen föreslås en modernisering av företagens uppgiftslämnande i självdeklarationerna. Uppgiftslämnandet görs enhetligt och anpassas till den eftersträvade inriktningen av kontrollverksamheten, företagens bokföring och den tekniska utvecklingen. Genom förslaget förbättras möjligheterna till en mera likformig och effektiv kontroll av företagen. För många företag innebär förslaget förenklingar genom att de uppgifter som skall lämnas kan hämtas direkt ur bokföringen.
Det nya uppgiftslämnandet föreslås gälla fr.o.m. 1992 års taxering. Företag som avslutar sina räkenskaper med årsbokslut ges dock möjlighet att vid taxeringen 1992 i stället lämna uppgifter enligt nuvarande ordning.
I propositionen föreslås vidare att preliminär skatt i allmänhet skall tas ut på fysiska personers kapitalinkomster i form av räntor och utdelningar med normalt 30%. Den preliminära skatten skall innehållas och betalas in av det kreditinstitut eller liknande som gottskriver eller betalar ut avkastningen under förutsättning att det är skyldigt att lämna kontrolluppgift beträffande avkastningen. Genom förslaget behöver den som endast har sådana inkomster inte lämna någon självdeklaration eller själv betala in någon skatt.
De nya reglerna om preliminär skatt på avkastning föreslås gälla fr.o.m. den 1 januari 1991.
Uttaget av preliminär B-skatt för fysiska personer föreslås sänkt från normalt 120% till 110% av den slutliga skatten året före inkomståret. Förslaget avser dock endast B-skatten för 1991.
Propositionen innehåller också en rad ändringar av huvudsakligen följdkaraktär med anledning av de omfattande förändringar av skattereglerna som riksdagen nyligen beslutat om (prop. 1989/90:110, SkU30, rskr. 356).
Slutligen föreslås att kontrolluppgiftsskyldigheten beträffande räntor skall utvidgas till att omfatta också räntor till personer som inte är bosatta i Sverige.
Lagförslagen har följande lydelse.
NY SIDA STÅENDE TEXT se prop. s. 5-72 NY SIDA
Motionerna
1990/91:Sk4 av Carl Frick och Claes Roxbergh (båda mp) vari yrkas 1. att riksdagen avslår den del av propositionen som handlar om preliminär skatt på avkastning av kapital m.m., 2. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, beslutar att barn skall medges rätt till sparavdrag på 1600 kr.
1990/91:Sk5 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari -- såvitt nu är i fråga -- yrkas 1. att riksdagen avslår propositionen vad avser att handelsbolag skall lämna de närmare uppgifterna om näringsverksamhet för taxeringsarbetet, 2. att riksdagen beslutar att de nya reglerna för företagens uppgiftslämnande skall gälla från och med 1993 års taxering, 3. att riksdagen med avslag på propositionen beträffande registrering i skatteregister hos regeringen begär förslag om ändring i skatteregisterlagen i enlighet med vad som anförts i motionen, 5. att riksdagen avslår förslaget i propositionen beträffande uppgifter om koncernförhållanden, 6. att riksdagen avslår förslaget om införande av preliminärskatt för räntor och utdelningar, 7. att riksdagen beslutar införa ett särskilt grundavdrag vid inkomst av kapital på 1000 kr. från och med den 1 januari 1991 i enlighet med vad som anförts i motionen, 8. att riksdagen avslår förslaget om skyldighet att ange personnummer när konto öppnas i bank m.m., 9. att riksdagen, om propositionen bifalls vad avser preliminärskatteuttag på ränta och utdelningar, ändrar ikraftträdandet till den 1 januari 1992, 10. att riksdagen beslutar att preliminär B-skatt för fysisk person skall beräknas till samma belopp som den slutliga skatt som påförts året före inkomståret.
1990/91:Sk6 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:5 beslutar att preliminärskatteavdrag ej skall göras på konto som avslutas och där tillgodoförd ränta understiger 100 kr. i enlighet med vad i motionen anförts, 2. att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:5 beslutar att berört utskott fastställer ikraftträdandeperiod för regler för preliminärskatt på fysiska personers kapitalinkomster i enlighet med vad i motionen anförts.
Yttrande av annat utskott
Skatteutskottet har inhämtat konstitutionsutskottets yttrande angående vissa förslag i propositionen. Konstitutionsutskottets yttrande (1990/91:KU2y) har fogats som bilaga till detta betänkande.
Utskottet
Inledning
Våren 1990 beslutade riksdagen om en skattereform som innebär omfattande ändringar i inkomst- och företagsbeskattningen fr.o.m. 1992 års taxering (prop. 1989/90:110, bet. SkU30, rskr. 356). Riksdagen beslutade under våren också om förändringar i skatteorganisationen, och i det sammanhanget ersattes 1956 års taxeringslag av en ny taxeringslag och en särskild lag om kontrolluppgifts- och deklarationsskyldighet (prop. 1989/90:74, bet. SkU32, rskr. 217). Vid tidpunkten för de nämnda riksdagsbesluten kunde frågan om erforderliga anpassningar i förfarandereglerna med anledning av den reformerade inkomst- och företagsbeskattningen inte behandlas. Beträffande exempelvis reglerna om kontrolluppgifts- och deklarationsskyldighet skulle regeringen senare lägga fram förslag till riksdagen.
I proposition 1990/91:5 har regeringen nu lagt fram förslag om ändrade regler för kontrolluppgifts- och deklarationsskyldighet och andra ändringar i förfarandereglerna. Till stor del är de föreslagna lagändringarna rena konsekvensändringar till de nya materiella skatteregler som tillkommit genom skattereformen. Några av lagändringarna bygger också på att riksdagen antar den proposition om värdepappersfonder som nyligen beretts av näringsutskottet (prop. 1989/90:153, bet. 1990/91:NU4). På ett par punkter gäller proposition 1990/91:5 dessutom mer genomgripande förändringar i förfarandet. Det ena är ett nytt system för företagens uppgiftslämnande vid taxeringen på grundval av förslag från kommissionen mot ekonomisk brottslighet och ett utredningsarbete som utförts av riksskatteverket. Det andra genomgripande förslaget gäller införande av ett system för uttag av preliminärskatt på räntor och utdelningar till i Sverige bosatta fysiska personer och svenska dödsbon. Propositionen i denna del baseras på ett förslag av inkomstskatteutredningen i betänkandet (SOU 1989:33) Reformerad inkomstbeskattning.
Flera betänkanden som skatteutskottet lämnar under hösten innehåller frågor som anknyter till skattereformen. Betänkandet 1990/91:SkU6 om fastighetstaxering och betänkandet 1990/91:SkU7 om nya omprövningsregler vid uppbörd av inkomstskatter och socialavgifter innehåller vissa sådana frågor. I ett senare betänkande, 1990/91:SkU10, kommer utskottet att behandla de kvarstående frågor med anledning av skattereformen som tagits upp i regeringens proposition 1990/91:54.
Företagens uppgiftslämnande för taxering
I proposition 1990/91:5 föreslås ett nytt system för företagens uppgiftslämnande för taxeringen. Uppgiftslämnandet skall vara anpassat till den redovisning många företag har för egen del. Uppgifterna skall lämnas enligt ett visst schema, och detaljeringsgraden skall vara oberoende av om företaget avslutar sina räkenskaper med årsbokslut eller inte. Det nya uppgiftslämnandet har utformats på ett sätt som medger en bättre skattekontroll med hjälp av datateknik.
Närmare innebär förslaget att den som har inkomst av näringsverksamhet, med undantag för bl.a. delägare i handelsbolag, skall i ett räkenskapsutdrag i självdeklarationen för varje förvärvskälla lämna uppgifter om varje slag av intäkter, kostnader, bokslutsdispositioner, skatter och skattemässiga avsättningar samt tillgångar, skulder och eget kapital. Uppgifterna skall kunna lämnas på blankett eller, efter riksskatteverkets medgivande, på ADB-medium. Vilka poster som skall ingå i räkenskapsutdraget kommer att fastställas genom verkställighetsföreskrifter.
En möjlighet för enskilda företag att få dispens från skyldigheten att följa räkenskapsschemat skall finnas. Dispens skall kunna medges av skattemyndigheten under förutsättning bl.a. att företaget har sådan utformning av sin redovisning att det inte utan stora svårigheter och förhållandevis stora kostnader kan lämna begärda uppgifter i form av räkenskapsutdrag.
Utskottet, som i det följande tar upp vissa enskildheter i förslaget, anser det vara tillfredsställande att det nu är möjligt att genomföra en reformering av företagens uppgiftslämnande vid taxeringen. Ett uppgiftslämnande i enlighet med vad som föreslås i propositionen bör enligt utskottets mening kunna främja en effektivare skattekontroll av företagen, samtidigt som uppgiftslämnandet bör bli enklare för företagen själva i och med att uppgifter kan lämnas direkt ur bokföringen.
Propositionen innebär i fråga om räkenskapsutdrag i handelsbolag och rederi för registreringspliktigt fartyg att handelsbolaget eller rederiet -- inte delägarna -- skall lämna räkenskapsutdrag till ledning för delägarnas taxering. Fullgörs inte uppgiftsskyldigheten i rätt tid skall handelsbolaget eller rederiet kunna påföras förseningsavgift.
I motion Sk5 yrkande 1 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkas avslag på propositionen i denna del. Motionärerna framhåller att handelsbolag inte är och inte heller bör göras till ett eget skattesubjekt. Enligt motionen bör handelsbolaget som sådant därför inte göras ansvarigt för att räkenskapsutdrag lämnas.
Utskottet vill erinra om att redan nuvarande regler innebär att handelsbolag och rederier för registreringspliktigt fartyg är skyldiga att lämna vissa uppgifter till ledning för delägarnas taxeringar. Det gäller uppgifter om storleken på delägarnas andelar och del i inkomsterna. Utskottet finner det lämpligt att också räkenskapsutdrag skall lämnas av handelsbolaget och rederiet. Härigenom undviks att det uppkommer osäkerhet om vem av delägarna som skall vara skyldig att lämna uppgifterna. Den föreslagna ordningen bör därför underlätta såväl för delägarna vid uppgiftslämnandet som för skattemyndigheterna. Utskottet tillstyrker således propositionen i denna del och avstyrker motion Sk5 yrkande 1.
Det nya systemet för uppgiftslämnandet skall göra det möjligt att med hjälp av datastöd utföra rimlighetskontroller och urval för fördjupad kontroll. Kontrollverksamheten skall härigenom kunna lättare styras mot granskning av deklarationer som kan antas vara särskilt granskningsvärda. Enligt propositionen skall skatteregistret tillföras de uppgifter som lämnas via räkenskapsutdraget. Skatteregistret kommer därmed att innehålla fler uppgifter om företagens räkenskaper än för närvarande. Detta ställer krav på att åtkomsten görs begränsad. Skatteförvaltningens ADB-system har enligt propositionen ett behörighetssystem som medger att man kan begränsa åtkomstmöjligheterna till uppgifterna i registret till endast de tjänstemän som har behov av uppgifterna.
Enligt yrkande 3 i den ovan nämnda motion Sk5 bör systemet med räkenskapsutdrag utvärderas bl.a. med hänsyn till olika branschförhållanden innan en ändring av skatteregisterlagen genomförs.
Utskottet vill först allmänt framhålla att räkenskapsschemat visserligen omfattar ett stort antal poster, men för många företag blir det dock inte aktuellt att lämna uppgifter annat än på en mindre del av posterna. Att alla företag skall följa samma räkenskapsschema underlättar vid deklarationsgranskningen och befrämjar en likformig bedömning vid taxeringen. Med anledning av vad som anförts i motionen om hänsyn till olika branschförhållanden vill utskottet nämna att det enligt propositionen inte är något som hindrar att riksskatteverket tar fram bl.a. branschanpassade deklarationsblanketter. En möjlighet att ta hänsyn till olika branschförhållanden skall alltså på detta sätt vara tillgänglig i det nya uppgiftslämnandet. Enligt utskottets mening finns det inte anledning att fördröja beslutet om att räkenskapsuppgifterna skall få ingå i skatteregistret. För att de förväntade effektivitetsvinsterna i kontrollarbetet skall kunna uppnås är det viktigt att uppgifterna från räkenskapsutdragen redan från början får tillföras skatteregistret och bearbetas med stöd av datateknik.
Skatteutskottet har i fråga om den föreslagna utvidgningen av skatteregisterlagen inhämtat konstitutionsutskottets yttrande. Konstitutionsutskottet (1990/91:KU2y) har inte framfört någon erinran mot förslaget.
Med hänvisning till det ovan anförda tillstyrker skatteutskottet propositionen i här berörd del och avstyrker följaktligen motion Sk5 yrkande 3.
I fråga om ikraftträdandet av de nya reglerna för företagens uppgiftslämnande för taxeringen föreslås i propositionen att reglerna skall gälla fr.o.m. 1992 års taxering. Företag som avslutar sina räkenskaper med årsbokslut kan i stället välja att vid 1992 års taxering lämna uppgifter enligt gällande regler.
Bo Lundgren m.fl. föreslår i motion Sk5 yrkande 2 att ikraftträdandet av de nya reglerna skall flyttas fram till 1993 års taxering och då gälla utan undantag.
Utskottet kan inte dela motionärernas uppfattning i fråga om ikraftträdandet. Den i propositionen föreslagna tidpunkten innebär att det nya uppgiftslämnandet i tiden bättre sammanfaller med nya materiella beskattningsregler. Med det i propositionen föreslagna undantaget för de företag för vilka omställningen kommer att få störst betydelse anser utskottet att företagen ges ett tillräckligt rådrum för att anpassa sig till den nya ordningen. Utskottet tillstyrker följaktligen propositionen i fråga om ikraftträdandet och avstyrker därmed även yrkande 2 i motion Sk5.
Beträffande företagens uppgiftsskyldighet i övrigt innebär propositionen bl.a. att skyldigheten att bifoga revisionsberättelser begränsas till att omfatta endast berättelser som innehåller anmärkningar m.m. och som därför kan vara av intresse för skattemyndigheten. I det sammanhanget tas i propositionen avstånd från ett tidigare utredningsförslag om att revisorn skall åläggas ett större ansvar för uppgifterna i självdeklarationen genom en skyldighet att lämna s.k. revisorsintyg. Utskottet har inte funnit anledning till någon erinran mot propositionen i detta hänseende eller mot förslagen rörande företagens uppgiftslämnande i övrigt. Utskottet tillstyrker således propositionen i dess helhet vad gäller företagens uppgiftsskyldighet för taxeringen.
Övriga frågor om uppgiftslämnande för taxering
I propositionen föreslås även vissa andra förändringar i fråga om uppgiftslämnandet för taxering. Enligt propositionen är de nuvarande reglerna om kontrolluppgiftsskyldighet utformade på sådant sätt att det är tveksamt om en sådan skyldighet föreligger i flera fall där den ter sig rimlig och befogad. Ett huvudsyfte med skattereformen är att skapa en neutral beskattning av arbetsinkomster så att alla typer av ersättningar beskattas likformigt. Mot den bakgrunden föreslås i propositionen att kontrolluppgiftsskyldigheten skall omfatta samtliga ersättningar och förmåner som utgör inkomst av tjänst. Närmare innebär propositionen i denna del att den som betalar lön eller andra förmåner som utgör skattepliktig inkomst av tjänst för mottagaren skall vara kontrolluppgiftsskyldig. För att skyldigheten inte skall bli alltför betungande för personer som inte driver näringsverksamhet undantas dock ersättning från fysiska personer och dödsbon, om ersättningen inte utgör omkostnad i näringsverksamhet eller för år räknat inte uppgår till 1000 kr. Därmed uppnås också överensstämmelse med den beloppsgräns som gäller för skyldigheten att betala sociala avgifter.
I anslutning till de nya inkomstskatteregler som beslutades våren 1990 föreslås att traktamentsersättning och ersättning för resa med egen bil i tjänsten som understiger eller motsvarar schablonbelopp inte behöver redovisas i den skattskyldiges självdeklaration. Arbetsgivaren skall i kontrolluppgift ange att sådan ersättning betalats ut men inte beloppets storlek. Om det utbetalda beloppet överstiger schablon skall den överskjutande delen redovisas särskilt för sig. Kostnadsersättning för logi vid tjänsteresa motsvarande den faktiska utgiften behöver inte redovisas i självdeklarationen. Det skall i kontrolluppgift anges att sådan kostnadsersättning betalats ut. Detsamma gäller för kostnadsersättningar motsvarande gjorda utlägg för resa i tjänsten med allmänt kommunikationsmedel, hyrbil eller taxi och representationsersättning. Övriga kostnadsersättningar skall redovisas i såväl kontrolluppgift som deklaration. Kontrolluppgift om räntor m.m. skall lämnas även för personer bosatta i utlandet.
Utskottet har inte något att erinra mot de ovan redovisade förslagen utan tillstyrker propositionen i dessa delar.
Ett annat förslag om uppgiftsskyldighet gäller att dotterföretag i sin deklaration skall lämna vissa uppgifter om koncernförhållanden. Uppgifterna skall avse namn och organisationsnummer för moderföretaget jämte aktie- eller andelsinnehav med angivande av röstvärde samt, i förekommande fall, uppgifter om namn och organisationsnummer för dettas moderföretag. De av dotterföretaget lämnade uppgifterna samt uppgifter om antal årsanställda i koncernen, totalt resp. i Sverige, koncernomsättning och koncernbalansomslutning för koncernmoderföretag skall få föras in i centrala skatteregistret. Skattemyndigheterna skall få ha terminalåtkomst till uppgifterna.
I motion Sk5 yrkande 5 av Bo Lundgren m. fl. (m) yrkas att propositionen skall avslås i denna del. Som skäl härför anförs i motionen att frågor om uppgiftslämnandet i fråga om koncerner bereds inom EG och att Sverige bör avvakta resultatet av det arbetet.
Förslaget i propositionen syftar till att underlätta skattekontrollen av koncerner. Genom att i det centrala skatteregistret föra in grundläggande uppgifter om koncernföretag får skatteförvaltningen ett hjälpmedel för att kunna bedöma vilka företag som bör granskas och vilka resurser som kommer att krävas för granskningen. Att skattemyndigheten har tillgång till relevanta och aktuella uppgifter om koncerner i taxeringsarbetet kommer enligt utskottets mening att bidra till att granskningen av företagens deklarationer kan ske på ett rationellt sätt. Konstitutionsutskottet har yttrat sig i frågan och har inte haft något att erinra mot propositionen i denna del. Skatteutskottet, som förutsätter att regeringen uppmärksammar utvecklingen inom EG i förevarande fråga, tillstyrker förslaget och avstyrker därmed motion Sk5 yrkande 5.
Preliminär skatt för avkastning på kapital m.m.
I propositionen föreslås en ordning med uttag i vissa fall av preliminär skatt på räntor och utdelningar som gottskrivs eller utbetalas fr.o.m. den 1 januari 1991. Förslaget innebär att fysisk person som är bosatt i Sverige och svenskt dödsbo skall betala preliminär skatt på sådana ränte- och utdelningsinkomster för vilka kontrolluppgift skall lämnas. Preliminärskatten skall tas ut enligt den skattesats som gäller för kapitalinkomster, dvs. normalt 30%. Preliminärskatteuttaget på räntor och utdelningar på utländska värdepapper skall vara sådant att det tillsammans med vad som dragits av för skatt i utlandet uppgår till 30%.
Skatten skall innehållas och betalas in av den som är skyldig att lämna kontrolluppgift om räntan eller utdelningen, bl.a. bankerna, fondkommissionärerna och värdepapperscentralen (VPC). Inbetalning av preliminär skatt skall ske månadsvis och redovisas i en särskild uppbördsdeklaration. Ansvarsregler motsvarande reglerna för arbetsgivares skatteavdrag skall gälla också för skatteavdrag på räntor och utdelningar.
Deklarationsskyldighet skall inte föreligga för den som bara har ränteinkomster eller utdelningsinkomster för vilka preliminär skatt skall betalas. Taxeringsbeslutet skall i sådant fall grundas på kontrolluppgifter. Skattejämkning skall kunna äga rum även på kapitalinkomster. Emellertid skall en jämkning i första hand avse andra inkomster än kapitalinkomster.
En följd av förslaget om preliminär skatt på kapitalinkomster är att skattetabellerna för preliminär A-skatt på inkomst av tjänst skall grundas på förutsättningen att den skattskyldige erhåller schablonavdrag med 4000 kr., dock högst 10% av inkomsten. Schablonavdraget beaktas inte fullt ut i dagens skattetabeller, eftersom räntor, utdelningar och andra sidoinkomster som den skattskyldige kan ha inte beaktas.
I motion Sk4 yrkande 1 i denna del av Carl Frick och Claes Roxbergh (båda mp) och i motion Sk5 yrkande 6 av Bo Lundgren m.fl. (m) hemställs om avslag på förslaget om preliminärskatt på räntor och utdelningar. Enligt mp-motionen medför förslaget konsekvenser från rättsäkerhets- och integritetssynpunkter. Motionärerna hänvisar härvid till att det i propositionen föreslås en skyldighet att ange personnummer när ett bankkonto öppnas. Vidare ifrågasätts i motionen om banker och andra som lämnar kontrolluppgifter på kapitalinkomster också bör anförtros att verkställa skatteuppbörden. Enligt motion Sk5 medför det föreslagna systemet komplikationer av olika slag. Antalet jämkningsärenden kommer att öka. För korrekta preliminärskatteavdrag måste bankerna m.fl. göra besvärliga bedömningar i olika hänseenden, t.ex. i fråga om innehållet i dubbelbeskattningsavtal.
Utskottet vill framhålla att den i våras beslutade skattereformen innebär avsevärda förändringar i beskattningen av kapitalinkomster. Fr.o.m. den taxering som sker år 1992 beskattas kapitalinkomster med en proportionell statlig skatt på normalt 30%. Sparavdraget på 1600 kr. avskaffas, och grundavdrag skall inte medges på kapitalinkomster. Konstruktionen av den nya kapitalbeskattningen innebär en möjlighet att utveckla uppbördssystemet för att uppnå större överensstämmelse mellan uttaget av preliminär och slutlig skatt. Det förutsattes i inkomstskatteutredningens förslag till en reformerad inkomstbeskattning att preliminär skatt skall betalas på räntor och utdelningar. Riksdagen antog under våren de nya materiella reglerna för kapitalbeskattningen. Det beslutet måste enligt utskottets mening nu följas upp med de erforderliga förändringarna i uppbördsförfarandet för att skattereformen skall bli helt genomförd i denna del.
En ordning med preliminärskatteavdrag på räntor och utdelningar medför den praktiskt sett betydelsefulla konsekvensen att skattskyldiga, som inte har andra inkomster än kapitalinkomster, fortfarande i stor utsträckning kan befrias från deklarationsskyldighet. Om preliminärskattesystemet inte infördes skulle personer med endast kapitalinkomster, i många fall barn, bli tvungna att deklarera för dessa inkomster, eftersom sparavdraget slopas och grundavdrag inte medges på kapitalinkomster.
Med anledning av vad som anförts i motionerna vill utskottet framhålla att det slag av administration som ett preliminärskattesystem kräver i dag är en naturlig del av verksamheten hos arbetsgivarna, och ett liknande system för kapitalinkomster bör också kunna hanteras hos de banker m.fl. finansinstitut som lämnar kontrolluppgifter på räntor och utdelningar. Utskottet kan inte dela den tveksamhet i detta hänseende som kommer till uttryck i motion Sk4. Vad gäller sådana tekniska problem som tas upp i motion Sk5 är det ofrånkomligt att ett nytt uppbördssystem under en inledande period kan medföra vissa praktiska svårigheter. Utskottet anser emellertid att motionärerna överdrivit svårigheterna. Något hinder mot att genomföra systemet föreligger inte enligt utskottets mening.
Utskottet tillstyrker propositionen i fråga om uttag av preliminär skatt på kapitalinkomster. Detta innebär att utskottet avstyrker motionerna Sk4 yrkande 1 i denna del och Sk5 yrkande 6.
Som utskottet nämnde ovan föreslås i propositionen att det införs en skyldighet att uppge personnummer när konto öppnas i bank eller pengar annars placeras för förräntning hos någon som är kontrolluppgiftsskyldig beträffande räntan eller när skuldförbindelse för den allmänna marknaden anskaffas. En bakgrund till förslaget är det krångel som kan uppkomma när kontrolluppgifter om räntor saknar personnummer.
I motionerna Sk4 yrkande 1 i denna del av Carl Frick och Claes Roxbergh (båda mp) och Sk5 yrkande 8 av Bo Lundgren m.fl. (m) hemställs att förslaget om en skyldighet att uppge personnummer inte skall genomföras.
Utskottet vill erinra om att redan gällande regler om bankernas m.fl. kontrolluppgiftsskyldighet förutsätter att personnummer skall anges. Emellertid saknas det fortfarande personnummer i många kontrolluppgifter. I många fall får skattemyndigheterna lägga ned ett betydande arbete på att identifiera den som kontrolluppgiften avser. Enligt propositionen finns det även en risk för att enskilda personer i vissa fall kan drabbas av rättsförluster om uppgift om ränta och om verkställt skatteavdrag inte kan härledas till rätt person.
Konstitutionsutskottet (1990/91:KU2y) framhåller i yttrandet till skatteutskottet bl.a. att integritetshänsyn talar för en begränsning så långt möjligt av användningen av personnummer. Samtidigt framhåller konstitutionsutskottet att personnumret är ett enhetligt och för varje person unikt identifikationsbegrepp och att det därför är ett effektivt hjälpmedel när det t.ex. gäller att förebygga förväxlingar av personers identitet. Det kan därför i vissa fall vara av betydelse bl.a. från rättssäkerhetssynpunkt. På grund härav har konstitutionsutskottet från sina utgångspunkter inte något att erinra mot förslaget.
För att undvika de problem för myndigheter och enskilda som kan uppkomma i vissa fall då personnummer saknas i kontrolluppgift anser skatteutskottet det motiverat att införa en uttrycklig regel om att personnummer skall uppges i de i propositionen avsedda fallen. Med instämmande i vad konstitutionsutskottet anfört i det ovan nämnda yttrandet tillstyrker skatteutskottet propositionen i förevarande del. Utskottet avstyrker följaktligen motionerna Sk4 och Sk5 såvitt nu är i fråga.
I motion Sk4 yrkande 2 av Carl Frick och Claes Roxbergh (båda mp) hemställs -- vid avslag på motionens yrkande 1 -- att ett sparavdrag om 1600 kr. på kapitalinkomster skall medges barn t.o.m. det år barnet fyller 18 år. Det framgår av vad utskottet tidigare anfört att det nuvarande sparavdraget om 1600 kr. på kapitalinkomster inte finns kvar i det reformerade skattesystem som riksdagen beslutade om i våras. Utskottet vill inte förorda en omprövning av det beslutet. Ett sparavdrag skulle för övrigt vara svårt att hantera i ett preliminärskattesystem för kapitalinkomster. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.
Bo Lundgren m.fl. (m) föreslår i motion Sk5 yrkande 7 ett särskilt grundavdrag på kapitalinkomster. Det särskilda grundavdraget skall enligt motionen uppgå till 1000 kr. Ett liknande yrkande prövades av utskottet i samband med beslutet om skattereformen och avstyrktes. Utskottet har inte ändrat uppfattning i frågan och avstyrker följaktligen även det nu väckta motionsyrkandet.
I motion Sk6 yrkande 1 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) har tagits upp en fråga om undantag från skyldigheten att verkställa skatteavdrag på konton med ränta under 100 kr. Propositionen innebär i detta hänseende att preliminär skatt inte skall tas ut om en bankkunds räntor på ett eller flera konton hos banken under ett år understiger 100 kr. Detta korresponderar med redan gällande regler om kontrolluppgiftsskyldighet. Enligt motionen skall preliminärskatteavdrag inte behöva göras på konto som avslutas under året och där tillgodoförd ränta understiger 100 kr. Motionärerna anför som skäl för att undanta de mindre kontona att de skattebelopp som det rör sig om inte motiverar den extra administrativa hantering som blir följden för bankerna.
När ett konto med ränta under 100 kr. avslutas under året kan enligt propositionen banken göra en prognos för att se om räntan för kunden totalt under året kan antas uppgå till 100 kr. eller ej. En annan möjlighet är enligt propositionen att banken först när ytterligare ränta tillgodoförts innehåller skatt med 30% på den sammanlagda räntan. Enligt propositionen får det överlåtas åt banken att välja metod för att fullgöra sin skyldighet att innehålla preliminär skatt.
En utformning av reglerna enligt motionsförslaget skulle innebära att banken skulle vara skyldig att betala in skatt på ett avslutat konto endast om räntan på detta konto uppgår till 100 kr., även om kunden har andra konton hos banken och den upplupna räntan sammanlagt på kundens samtliga konton i banken överstiger 100 kr. Utskottet anser en sådan ordning vara mindre bra med hänsyn till den skillnad som i sådana fall helt omotiverat skulle uppkomma mellan uttaget av preliminär skatt och slutlig skatt. Utskottet är inte berett att förorda en avvikelse från propositionen i detta hänseende. Utskottet tillstyrker följaktligen propositionen i denna del och avstyrker motion Sk6 yrkande 1.
Som utskottet nämnt tidigare föreslås i propositionen den 1 januari 1990 som tidpunkt för ikraftträdande av reglerna om uppbörd av preliminär skatt på räntor och utdelningar. Fråga om att flytta fram ikraftträdandet har väckts i två motioner. Enligt motion Sk5 yrkande 9 av Bo Lundgren m.fl. (m) skall ikraftträdandet flyttas fram till den 1 januari 1992. Yrkandet är ett andrahandsyrkande till motionens yrkande 6 om avslag på propositionen i fråga om preliminärskatt på kapitalinkomster. I motion Sk6 yrkande 2 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) hemställs att skatteutskottet, efter hörande av kreditinstituten, lägger fram förslag om en ny ikraftträdandetidpunkt som medger en längre förberedelseperiod.
Med anledning av vad som anförts i motion Sk6 vill utskottet nämna att Svenska Bankföreningen, Svenska Sparbanksföreningen och Sveriges Föreningsbankers Förbund vid en uppvaktning och i skrivelser har lämnat synpunkter på bl.a. ikraftträdandet av preliminärskattesystemet.
Propositionen innebär att ikraftträdandet av preliminärskattesystemet för kapitalinkomster samordnas med ikraftträdandet av den nya kapitalbeskattningen i övrigt, dvs. den 1 januari 1991. Härigenom undviks att personer som endast har inkomst i form av räntor och utdelningar skall behöva deklarera och själva betala in skatten. Utskottet har i princip inte någon annan uppfattning om ikraftträdandet och kan därför inte biträda yrkandet i motion Sk5 om ett ikraftträdande den 1 januari 1992. Med hänsyn till den korta tid som nu återstår till årsskiftet anser utskottet att en viss justering ändå är motiverad. En framflyttning till den 1 april 1991 medför att banker och andra som skall verkställa skatteavdrag får ytterligare tid för bl.a. utbildning av personal och utarbetande av nya datarutiner. En åtgärd som begränsas på detta sätt bör inte föranleda några större problem, eftersom huvudparten räntor och utdelningar gottskrivs eller betalas senare under året.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Sk5 yrkande 9 och förordar att riksdagen med anledning av propositionen i denna del och motion Sk6 yrkande 2 tillför den i propositionen föreslagna övergångsbestämmelsen till uppbördslagen en bestämmelse av innebörd att reglerna i 3 § 2 mom. tredje stycket och 39 § 3 mom. om skyldighet att betala respektive innehålla preliminär skatt på ränta och utdelning inte skall tillämpas på belopp som gottskrivs eller betalas ut före den 1 april 1991.
Uttaget av preliminär B-skatt
I propositionen föreslås att uttaget av preliminär B-skatt från fysisk person under uppbördsåret 1991/92 skall sänkas från 120% till 110% av den slutliga skatt som har påförts året före inkomståret. Reglerna om uttaget av B-skatt enligt huvudregeln i 13 § 1 mom. första stycket uppbördslagen (1953:272) föreslås bli tillfälligt ersatta med en tidsbegränsad särskild lag avseende fysiska personers B-skatt.
Bakgrunden till förslaget är att skattereformen beräknas medföra en inte obetydlig sänkning av skatteuttaget för den genomsnittlige enskilde näringsidkaren. En annan konsekvens av skattereformen är den återföring av obeskattade reserver som skall ske i samband med övergången till det nya systemet. Det finns enligt propositionen anledning att räkna med att det stora flertalet enskilda näringsidkare väntar med att återföra dessa reserver till beskattning vid 1993 års taxering. Vid avvägningen av nivån på B-skatteuttaget har även vägts in att preliminär A-skatt skall betalas på räntor och utdelningar. B-skatten beräknas för närvarande på alla slags inkomster i näringsverksamheten. Fysiska personer som är näringsidkare skall emellertid betala preliminär A-skatt på kapitalinkomster. Även detta förhållande motiverar alltså ett något lägre B-skatteuttag.
I motion Sk5 yrkande 10 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkas att preliminär B-skatt för fysisk person skall beräknas till samma belopp som den slutliga skatt som påförts året före inkomståret. Enligt utskottets mening är propositionens förslag tillräckligt för att det avsedda syftet att underlätta vid övergången till det nya systemet skall kunna uppnås. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.
Vissa andra följdändringar till skattereformen, m.m.
I propositionen föreslås en rad andra ändringar till följd av skattereformen. Exempelvis måste både den allmänna och den förenklade självdeklarationen delvis ges en ny utformning. Bland övriga förslag kan nämnas att det gällande förbudet för den som är bosatt i Sverige mot att betala mer än 3000 kr. om året i premie för en livförsäkring i utlandet föreslås bli upphävt. Genom skattereformen införs en beskattning av premier till utländska försäkringsbolag, och det finns därför inte ett lika påtagligt behov av en sådan begränsning. Utskottet har inte funnit anledning till någon erinran i sak mot dessa förslag eller mot propositionen i övrigt. Frånsett vissa justeringar i de framlagda lagförslagen, som utskottet strax återkommer till, tillstyrker utskottet de i propositionen framlagda förslagen i övriga delar.
Övriga frågor
I propositionen föreslås att när kommun överklagar beslut av kammarrätten skall -- i likhet med vad som gäller för riksskatteverket -- överklagandet ha kommit in inom två månader från den dag beslutet meddelades. Det vid propositionen fogade förslaget till ändring i 6 kap. 13 § taxeringslagen har utformats i enlighet härmed. Denna ändring och vissa andra föreslagna ändringar i taxeringslagen skall enligt ikraftträdandebestämmelsen tillämpas fr.o.m. 1992 års taxering. Detta innebär emellertid att en kommun som överklagar ett kammarrättsbeslut angående 1991 års taxering skulle få iaktta den i förvaltningsprocesslagen (1971:291) föreskrivna tiden om tre veckor, något som inte är avsett. Utskottet föreslår att ikraftträdandebestämmelsen justeras så att överklagandetiden på två månader gäller även 1991 års taxering.
Enligt vad utskottet erfarit under ärendets beredning förutser riksskatteverket att skattemyndigheterna kan förväntas få ett större antal ansökningar från arbetsgivare enligt 10 § första stycket uppbördslagen än man hinner med att behandla under december i år. Utskottet vill mot denna bakgrund föreslå att det öppnas möjlighet för arbetsgivarna att under en övergångstid få verkställa preliminärskatteavdrag med beaktande av schablonbelopp enligt punkt 3 a av anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen även för tjänsteresor som varat mer än tre månader utan hinder av att en ansökan hunnit prövas. Utskottet föreslår att det i propositionen framlagda förslaget till ändring i 10 § uppbördslagen tillförs en övergångsbestämmelse av innebörd att vad som sägs i 10 § första stycket andra meningen skall gälla under tiden januari -- mars 1991, även om skattemyndigheten inte prövat en sådan ansökan som avses i den nämnda bestämmelsen.
Slutligen har utskottet gjort ett par rättelser som avser förslagen till ändring i 4 kap. 6 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter samt 39 § 3 mom. uppbördslagen (1953:272).
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande räkenskapsutdrag i handelsbolag, m.m. att riksdagen bifaller proposition 1990/91:5 i denna del och avslår motion 1990/91:Sk5 yrkande 1, res. 1 (m)
2. beträffande skatteregistret att riksdagen bifaller proposition 1990/91:5 i denna del och avslår motion 1990/91:Sk5 yrkande 3, res. 2 (m)
3. beträffande ikraftträdande av nya regler för företagens uppgiftslämnande att riksdagen bifaller proposition 1990/91:5 i denna del och avslår motion 1990/91:Sk5 yrkande 2, res. 3 (m)
4. beträffande uppgifter om koncernförhållanden att riksdagen bifaller proposition 1990/91:5 i denna del och avslår motion 1990/91:Sk5 yrkande 5, res. 4 (m)
5. beträffande övriga frågor om uppgiftslämnande för taxering att riksdagen bifaller proposition 1990/91:Sk5 i denna del,
6. beträffande preliminär skatt på räntor och utdelningar att riksdagen bifaller proposition 1990/91:5 i denna del och avslår motionerna 1990/91:Sk4 yrkande 1 i denna del och 1990/91:Sk5 yrkande 6, res. 5 (m)
7. beträffande skyldighet att uppge personnummer att riksdagen bifaller proposition 1990/91:5 i denna del och avslår motionerna 1990/91:Sk4 yrkande 1 i denna del och 1990/91:Sk5 yrkande 8, res. 6 (m, mp)
8. beträffande sparavdrag att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk4 yrkande 2, res. 7 (mp) s.y. (c)
9. beträffande särskilt grundavdrag på kapitalinkomster att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk5 yrkande 7, res. 8 (m)
10. beträffande konton med ränta under 100 kr. att riksdagen bifaller proposition 1990/91:5 i denna del och avslår motion 1990/91:Sk6 yrkande 1, res. 9 (m, c, mp)
11. beträffande ikraftträdande av reglerna om uppbörd av preliminär skatt på räntor och utdelningar att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:5 i denna del och motion 1990/91:Sk6 yrkande 2 och med avslag på motion 1990/91:Sk5 yrkande 9 beslutar att preliminär skatt inte skall betalas eller innehållas på ränta eller utdelning som gottskrivs eller betalas ut före den 1 april 1991, res. 10 (m) -- villk. 5
12. beträffande uttaget av preliminär B-skatt att riksdagen bifaller proposition 1990/91:5 i denna del och avslår motion 1990/91:Sk5 yrkande 10, res. 11 (m)
13. beträffande vissa andra följdändringar till skattereformen, m.m. att riksdagen bifaller proposition 1990/91:5 i denna del,
14. beträffande lagförslagen att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:5 och vad utskottet ovan anfört och hemställt antar de vid propositionen fogade förslagen till
1. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter med den ändringen 4 kap. 6 § första stycket får följande som Utskottets förslag betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
4 kap. 6 §
Skattemyndighetens beslut Skattemyndighetens beslut enligt 2 kap. 19 § och 3 enligt 2 kap. 19 § får kap. 12 § får överklagas till överklagas till riksskatteverket. Övriga riksskatteverket. Övriga beslut av skattemyndigheten beslut av skattemyndigheten enligt denna lag får inte enligt denna lag får inte överklagas. överklagas.
2. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272) med den ändringen beträffande
a) 39 § 3 mom. att momentet får följande som Utskottets förslag betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
39 § 3 mom.
3 mom. Vid utbetalning eller 3 mom. Vid utbetalning eller gottskrivning av sådan gottskrivning av sådan ränta eller utdelning som ränta eller utdelning som avses i 3 § 2 mom. 1 tredje avses i 3 § 2 mom. 1 tredje stycket skall den som har att stycket skall den som har att avge kontrolluppgift avge kontrolluppgift beträffande räntan eller beträffande räntan eller utdelningen göra utdelningen göra skatteavdrag för betalning skatteavdrag för betalning av preliminär A-skatt som av preliminär A-skatt som mottagaren har att betala. I mottagaren har att betala. I fråga om sådant avdrag fråga om sådant avdrag skall bestämmelserna i 27 skall bestämmelserna i 27 § 2 mom., 39 § 1 mom. § 2 mom., 39 § 1 mom. fjärde stycket och 44 § tredje stycket och 44 § gälla i tillämpliga gälla i tillämpliga delar. Vad som där sägs delar. Vad som där sägs om arbetsgivare och om arbetsgivare och arbetstagare skall då arbetstagare skall då gälla den som har att avge gälla den som har att avge kontrolluppgift beträffande kontrolluppgift beträffande räntan eller utdelningen, räntan eller utdelningen, respektive den som gottskrivs respektive den som gottskrivs eller mottar räntan eller eller mottar räntan eller utdelningen. utdelningen.
b) övergångsbestämmelserna att bestämmelserna får följande som Utskottets förslag betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
Denna lag träder i kraft den 31 december 1990 och tillämpas första gången vid uppbörd av skatt på inkomst som skall taxeras 1992.
Den äldre bestämmelsen i 1 § beträffande särskild vinstskatt gäller dock vid uppbörd av skatt enligt 1992 års taxering.
De nya bestämmelserna i 3
§ 2 mom. 1 tredje stycket
och 39 § 3 mom. angående
skyldighet att betala
respektive innehålla
preliminär skatt på
ränta och utdelning
tillämpas inte på belopp
som gottskrivs eller betalas
ut före den 1 april 1991.
Under tiden januari -- mars 1991 gäller vad som sägs i 10 § första stycket andra meningen även om skattemyndigheten inte prövat en sådan ansökan som avses där.
3. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324) med den ändringen att övergångsbestämmelsen till lagen får följande som Utskottets förslag betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
Denna lag träder i kraft Denna lag träder i kraft
den 1 januari 1991 och den 1 januari 1991 och
tillämpas från och med tillämpas såvitt avser 6
1992 års taxering. Äldre kap. 13 § från och med
bestämmelser i 1 kap. 1 1991 års taxering och i
§ första stycket 9 övrigt från och med 1992
gäller dock till och med års taxering. Äldre
1992 års taxering. bestämmelser i 1 kap. 1
§ första stycket 9
gäller dock till och med
1992 års taxering.
4. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343), 5. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370), 6. lag om uttag av preliminär B-skatt från en fysisk person under uppbördsåret 1991/92, 7. lag om ändring i lagen (1990:750) om betalningar till och från utlandet m.m., 8. lag om ändring i tullregisterlagen (1990:137).
Stockholm den 20 november 1990
På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors
Närvarande: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren (m), Torsten Karlsson (s), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Anita Johansson (s), Hugo Hegeland (m), Sverre Palm (s), Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c), Gösta Lyngå (mp), Kjell Nordström (s), Karl Hagström (s), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Isa Halvarsson (fp), Maggi Mikaelsson (v) och Marianne Andersson i Gislaved (s).
Reservationer
1. Räkenskapsutdrag i handelsbolag, m.m. (mom. 1 och mom. 14 i motsvarande del)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 73 börjar med "Utskottet vill" och på s. 74 slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:
Handelsbolagen utgör en viktig företagsform jämsides med aktiebolag och enskild näringsverksamhet. Nuvarande regler för beskattning av näringsverksamhet som drivs i handelsbolag bör därför behållas i huvudsak. Detta innebär att inkomsterna även i framtiden skall beskattas hos delägarna. Mot den bakgrunden bör det inte införas regler som innebär att handelsbolaget och inte delägarna skall svara för att räkenskapsutdrag lämnas. Yrkandet i motion Sk5 om avslag på propositionen i denna del tillstyrks därför. Samma regler bör gälla för sådana rederier som omfattas av propositionen. De i propositionen framlagda lagförslagen i berörda delar bör utgå ur förslaget, vilket gäller även den föreslagna bestämmelsen om förseningsavgift för handelsbolag m.fl. som inte lämnat räkenskapsutdrag. Det får ankomma på regeringen att skyndsamt återkomma med de justeringar i andra bestämmelser som kan vara erforderliga.
dels att utskottet under moment 1 och moment 14 i motsvarande del bort hemställa:
1. beträffande räkenskapsutdrag i handelsbolag, m.m. att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk5 yrkande 1 avslår proposition 1990/91:5 såvitt avser förslaget att handelsbolag och rederi för registreringspliktigt fartyg skall lämna räkenskapsutdrag till ledning för delägarnas taxering och kunna påföras förseningsavgift,
14. beträffande lagförslagen i fråga om räkenskapsutdrag i handelsbolag, m.m. att riksdagen till följd av vad utskottet hemställt ovan under moment 1
dels antar det vid proposition 1990/91:5 fogade förslaget till ändring i 2 kap. 25 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter med den ändringen att den föreslagna ändringen av paragrafens första stycke utgår,
dels avslår det vid proposition 1990/91:5 fogade förslaget till ändring i 5 kap. 5 § taxeringslagen (1990:324).
2. Skatteregistret (mom. 2 och mom. 14 i motsvarande del)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 74 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "yrkande 3" bort ha följande lydelse:
Det nya standardiserade uppgiftslämnandet berör alla som driver näringsverksamhet. Riksdagen bör redan i detta sammanhang slå fast att det skall ske en utvärdering av hur det nya systemet utfaller. En sådan utvärdering kan leda till att det krävs anpassningar till förhållandena inom olika branscher och företagstyper. I avvaktan på en sådan utvärdering bör inte skatteregistret tillföras den stora mängd uppgifter om enskilda företag som blir följden av förslaget i propositionen. Yrkande 3 i motion Sk5 tillstyrks och propositionen avstyrks därmed i denna del.
dels att utskottet under moment 2 och moment 14 i motsvarande del bort hemställa:
2. beträffande skatteregistret att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk5 yrkande 3 avslår proposition 1990/91:5 såvitt avser registrering av uppgifter från räkenskapsutdrag och hos regeringen begär att den efter utvärdering av det nya systemet med räkenskapsutdrag lägger fram förslag till ändring i skatteregisterlagen,
14. beträffande lagförslagen i fråga om registrering av uppgifter från räkenskapsutdrag i skatteregistret att riksdagen till följd av vad utskottet hemställt ovan under moment 2 avslår förslaget till ändring i 7 § 18 skatteregisterlagen (1980:343).
3. Ikraftträdande av de nya reglerna för företagens uppgiftslämnande (mom. 3 och mom. 14 i motsvarande del)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 75 börjar med "Utskottet kan" och slutar med "motion Sk5" bort ha följande lydelse:
Den föreslagna omläggningen i företagens uppgiftslämnande för taxeringen innebär stora förändringar för många företag. Detta kommer delvis till uttryck i propositionen genom förslaget att företag som avslutar sina räkenskaper med årsbokslut vid 1992 års taxering kan välja att lämna uppgifter enligt gällande regler. Alla andra företag skall emellertid tillämpa reglerna från 1992 års taxering. Företagen bör i enlighet med vad som föreslås i motion Sk5 få en längre förberedelsperiod inför övergången till det nya systemet. Därmed behövs inte heller särskilda undantagsregler för de företag som avslutar sina räkenskaper mot årsbokslut. Yrkande 2 i den nyss nämnda motionen tillstyrks.
dels att utskottet under moment 3 och moment 14 i motsvarande del bort hemställa:
3. beträffande ikraftträdande av de nya reglerna för företagens uppgiftslämnande att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk5 yrkande 2 och med anledning av proposition 1990/91:5 i denna del beslutar att de nya reglerna för företagens uppgiftslämnande för taxering skall tillämpas första gången vid 1993 års taxering,
14. beträffande lagförslagen i fråga om ikraftträdande av de nya reglerna för företagens uppgiftslämnande att riksdagen till följd av vad utskottet hemställt ovan under moment 3 antar det vid proposition 1990/91:5 fogade förslaget till övergångsbestämmelser till lagen om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter med de ändringarna,
dels att punkten 1 får följande lydelse: "1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas såvitt avser 2 kap. 19 § första gången vid 1993 års taxering, såvitt avser 2 kap. 33 § första gången vid 1991 års taxering, och i övrigt första gången vid 1992 års taxering."
dels att punkten 3 i övergångsbestämmelserna utgår och att punkten 4 numreras om till 3.
4. Uppgifter om koncernförhållanden (mom. 4 och mom. 14 i motsvarande del)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 76 börjar med "Förslaget i" och slutar med "yrkande 5" bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion Sk5 bör förslaget i propositionen om att dotterföretag skall lämna uppgifter rörande moderbolaget i en koncern avslås. Inom EG övervägs för närvarande gemensamma regler om redovisning av uppgifter om koncernförhållanden. Dessa bör avvaktas innan den svenska lagstiftningen ändras. Yrkande 5 i den nyss nämda motionen tillstyrks således och propositionen avstyrks i denna del.
dels att utskottet under moment 4 och moment 14 i motsvarande del bort hemställa:
4. beträffande uppgifter om koncernförhållanden att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk5 yrkande 5 avslår proposition 1990/91:5 i denna del,
14. beträffande lagförslagen i fråga om uppgifter om koncernförhållanden att riksdagen till följd av vad utskottet hemställt ovan under moment 4
dels antar det vid proposition 1990/91:5 fogade förslaget till ändring i 2 kap. 16 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter med den ändringen att den föreslagna ändringen av paragrafens fjärde stycke utgår,
dels antar det vid propositionen fogade förslaget till ändring i 7 § 1 skatteregisterlagen (1980:343) med den ändringen att uttrycket "och dotterföretag som avses i 2 kap. 16 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter" utgår,
dels avslår det vid propositionen fogade förslaget till 7 § 22 skatteregisterlagen (1980:343).
5. Preliminär skatt på räntor och utdelningar (mom. 6 och mom. 14 i motsvarande del)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 77 börjar med "Utskottet vill" och på s. 78 slutar med "yrkande 6" bort ha följande lydelse:
Ett system för avdrag av preliminärskatt på räntor och utdelningar medför många komplikationer. Korrekta preliminärskatteavdrag kan inte utföras utan att det krävs bedömningar i fråga om valutakurser, innehållet i dubbelbeskattningsavtal m.m. Det torde vara svårt att få systemet att fungera rättssäkert. Antalet jämkningsansökningar skulle sannolikt öka kraftigt, vilket skulle tynga ned och fördyra skatteadministrationen. I enlighet med vad som yrkas i motionerna Sk4 yrkande 1 i denna del och Sk5 yrkande 6 bör det föreliggande förslaget om preliminärskatteavdrag på räntor och utdelningar inte genomföras. Utskottet tillstyrker följaktligen motionsyrkandena och avstyrker propositionen i denna del. I enlighet härmed bör riksdagen avslå de i propositionen föreslagna ändringarna i uppbördslagen såvitt avser ett preliminärskattesystem för räntor och utdelningar. Det får ankomma på regeringen att skyndsamt återkomma angående följdändringar i andra lagar till följd av att preliminärskattesystemet inte införs.
dels att utskottet under moment 6 och moment 14 i motsvarande del bort hemställa:
6. beträffande preliminär skatt på räntor och utdelningar att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk4 yrkande 1 i denna del och 1990/91:Sk5 yrkande 6 avslår proposition 1990/91:5 i denna del,
14. beträffande lagförslagen i fråga om preliminär skatt på räntor och utdelningar att riksdagen till följd av vad utskottet hemställt ovan under moment 6 beträffande det vid proposition 1990/91:5 fogade förslaget till uppbördslagen (1953:272), dels antar 3 § 2 mom. 1 med den ändringen att det föreslagna nya tredje stycket och den föreslagna nya lydelsen av nuvarande tredje stycket utgår, dels avslår den föreslagna lydelsen av 7 §, dels antar 10 § med den ändringen att den föreslagna lydelsen av paragrafens femte stycke d)--h) utgår, dels antar 13 § 1 mom. med den ändringen att orden "enligt 3 § 2 mom. 1 tredje stycket" i paragrafens fjärde stycke utgår, dels antar 24 § 1 mom. med den ändringen att orden "för annan inkomst än kapital" utgår, dels antar 33 § med den ändringen att den föreslagna nya lydelsen av första stycket och det nya andra stycket utgår, dels avslår förslaget till 39 § 3 mom., dels antar 45 § 1 mom. 2) med den ändringen att det nya fjärde stycket utgår, antar 46 § 2 mom. med den ändringen att det nya fjärde stycket utgår, dels antar 54 § 1 mom. med den ändringen att paragrafens sjätte stycke upphävs, dels avslår förslaget till ny 87 a §.
6. Skyldighet att uppge personnummer (mom. 7 och mom. 14 i motsvarande del)
Bo Lundgren (m), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m) och Gösta Lyngå (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 78 börjar med "Utskottet vill" och på s. 79 slutar med "i fråga" bort ha följande lydelse:
Användningen av personnummer bör så långt möjligt begränsas. Det framgår av propositionen att personnummer inte är en nödvändig förutsättning för det system med skatteavdrag från räntor och utdelning som föreslås i propositionen. Att i det sammanhanget ändå tillföra lagstiftningen en uttrycklig regel om en sådan skyldighet gentemot bankerna, m.fl. förefaller därför inte välmotiverat. I enlighet med vad som yrkats i motionerna Sk4 och Sk5 bör propositionen avslås i denna del.
dels att utskottet under moment 7 och moment 14 i motsvarande del bort hemställa:
7. beträffande personnummer att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk4 yrkande 1 i denna del och 1990/91:Sk5 yrkande 8 avslår proposition 1990/91:5 i denna del,
14. beträffande lagförslagen i fråga om skyldighet att uppge personnummer att riksdagen till följd av vad utskottet hemställt ovan under moment 9 antar det vid proposition 1990/91:5 fogade förslaget till ändring i 3 kap. 57 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter med den ändringen att det föreslagna nya tredje stycket i paragrafen utgår.
7. Sparavdrag (mom. 8)
Gösta Lyngå (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 79 börjar med "Det framgår" och slutar med "avstyrker motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:
I en sund samhällsekonomi måste det finnas ett utrymme för enskilda att kunna spara av sina inkomster för framtida behov. Ett sparat kapital ger en grundtrygghet och större valfrihet när det gäller att ordna sin privata ekonomi. Skattereformen innebär att sparavdrag inte längre skall medges. Detta är principiellt tvivelaktigt särskilt när det gäller barns sparande. Som anförs i motion Sk4 bör ett sparavdrag om 1600 kr. finnas kvar för barn t.o.m. det år barnet fyller 18 år. Riksdagen bör nu med anledning av yrkande 2 i den nyss nämnda motionen uttala sig för ett på detta sätt utformat sparavdrag. Det bör emellertid ankomma på regeringen att skyndsamt återkomma med ett förslag till riksdagen av denna innebörd. Sparavdraget bör tillämpas redan fr.o.m. 1991 års inkomster.
dels att utskottet under moment 8 bort hemställa:
8. beträffande sparavdrag att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Sk4 yrkande 2 hos regeringen begär förslag om ett bibehållet sparavdrag för barn t.o.m. det år barnet fyller 18 år i enlighet med vad som anförts i motionen.
8. Särskilt grundavdrag på kapitalinkomster (mom. 9)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 79 börjar med "Ett liknande" och slutar med "väckta motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:
Den under våren beslutade omläggningen av kapitalbeskattningen innebär att grundavdrag inte skall medges från inkomst av kapital. Detta kan vara riktigt i princip, men för att undvika att mycket små belopp ger upphov till taxeringsåtgärder och debitering av skatt bör införas ett särskilt grundavdrag på 1000 kr. Detta grundavdrag bör samordnas med det allmänna grundavdraget så att den totala summan inte kan överstiga det senare. Ett på så sätt uformat grundavdrag tillgodoser även intresset av att uppmuntra barn att spara. Riksdagen bör nu med anledning av motion Sk5 yrkande 7 i denna del uttala sig för ett särskilt grundavdrag i enlighet med det ovan anförda fr.o.m. den 1 januari 1991. Regeringen får skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag om erforderliga lagändringar.
dels att utskottet under moment 9 bort hemställa:
9. beträffande särskilt grundavdrag på kapitalinkomster att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Sk5 yrkande 7 hos regeringen begär förslag om ett särskilt grundavdrag på kapitalinkomster fr.o.m. den 1 januari 1991 i enlighet med vad som anförts i motionen.
9. Konton med ränta under 100 kr. (mom. 10)
Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c) och Gösta Lyngå (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 80 börjar med "En utformning" och slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion Sk6 skulle det föra för långt och vara förenat med, i förhållande till de skattebelopp det här rör sig om, alltför stor administrativ hantering att kräva att kreditinstituten skall ta ut preliminär skatt på avslutade konton med ränta under 100 kr. I enlighet med yrkande 1 i motionen bör riksdagen besluta att preliminärskatteavdrag ej skall göras på konton som avslutas och där den tillgodoförda räntan understiger 100 kr.
dels att utskottet under moment 10 och moment 14 i motsvarande del bort hemställa:
10. beträffande konton med ränta under 100 kr. att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk6 yrkande 1 avslår proposition 1990/91:5 i denna del,
14. beträffande lagförslagen i fråga om konton med ränta under 100 kr. att riksdagen till följd av vad utskottet hemställt ovan under moment 10 antar det vid propositionen fogade förslaget till 3 § 2 mom. 1 tredje stycket uppbördslagen (1953:272) med den ändringen att stycket tillförs en bestämmelse av följande innehåll: "Preliminär skatt skall inte betalas ifråga om ränta på konto som avslutats om räntan på det avslutade kontot understiger 100 kronor."
10. Ikraftträdande av reglerna om uppbörd av preliminär skatt på räntor och utdelningar (mom. 11 och mom. 14 i motsvarande del)
Vid avslag på reservation 5
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 80 börjar med "Propositionen innebär" och på s. 81 slutar med "april 1991" bort ha följande lydelse:
Det föreslagna systemet med preliminärskatteavdrag på kapitalinkomster innebär avsevärda och dyrbara omställningar för banker, fondkommissionärer och andra som betalar ut räntor och utdelningar. Ikraftträdandetidpunkten bör bestämmas så att omarbetningar av dataprogram, personalutbildning, information m.m. säkert kan genomföras. En framflyttning bör ske så att reglerna skall tillämpas i fråga om räntor och utdelningar först under år 1992. Detta innebär ett tillstyrkande av motion Sk5 yrkande 9.
dels att utskottet under moment 11 och moment 14 i motsvarande del bort hemställa:
11. beträffande ikraftträdande av reglerna om uppbörd av preliminär skatt på räntor och utdelningar att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk5 yrkande 9 och med anledning av motion 1990/91:Sk6 yrkande 2 och med avslag på proposition 1990/91:5 i denna del beslutar att ikraftträdandet flyttas fram till den 1 januari 1992,
14. beträffande lagförslagen i fråga om ikraftträdande av reglerna om uppbörd av preliminär skatt på räntor och utdelningar att riksdagen beslutar
dels såvitt avser det vid proposition 1990/91:5 fogade förslaget till ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter att punkt 1 övergångsbestämmelserna tillförs en mening av följande lydelse: "De nya reglerna rörande räntor och utdelningar tillämpas dock första gången vid 1993 års taxering",
dels såvitt avser det vid proposition 1990/91:5 fogade förslaget till ändring i uppbördslagen (1953:272) att första stycket övergångsbestämmelsen tillförs en mening av följande lydelse: "I fråga om uppbörd av skatt på räntor och utdelningar tillämpas dock lagen första gången vid uppbörd av skatt som skall taxeras vid 1993 års taxering".
11. Uttaget av preliminär B-skatt (mom. 12 och mom. 14 i motsvarande del)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 81 börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "avstyrker motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:
Som yrkas i motion Sk5 bör uttaget av preliminär B-skatt normalt vara 100% av den slutliga skatt som påförts året före inkomståret. Motionens yrkande 10 tillstyrks.
dels att utskottet under moment 12 och moment 14 i motsvarande del bort hemställa:
12. beträffande uttaget av preliminär B-skatt att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk5 yrkande 10 och med anledning av proposition 1990/91:5 i denna del beslutar att uttaget av preliminär B-skatt skall motsvara 100% av den slutliga skatt som påförts året före inkomståret,
14. beträffande lagförslagen i fråga om uttaget av preliminär B-skatt att riksdagen till följd av vad utskottet hemställt ovan under moment 12 antar det vid proposition 1990/91:5 fogade förslaget till 13 § 1 mom. uppbördslagen (1953:272) med den ändringen att paragrafens första, andra och tredje stycken ersätts med en mening av följande lydelse: "Preliminär B-skatt skall tas ut med belopp motsvarande den i 14 § angivna delen av den slutliga skatt som har påförts den skattskyldige året före inkomståret om den preliminära B-skatten inte skall beräknas med ledning av preliminär taxering enligt 2 mom. eller annars när särskilda omständigheter föreligger".
Särskilt yttrande
Sparavdrag (mom. 8)
Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anför:
Vi har från centerns sida motsatt oss det beslut av riksdagen som innebär att sparavdraget slopas fr.o.m. nästa år. Vi ser det som mycket angeläget att på olika sätt stimulera det privata sparandet. Sparavdraget är en viktig sparstimulans med hänsyn till den betydelse det har för personer med låga eller normala inkomster. En person med låg marginalskatt som utnyttjat sparavdraget riskerar att få höjd skatt på sitt sparande efter skattereformen. Detta är en följd av att en sådan sparare inte får någon större nytta av att skattesatsen sänkts till 30% på kapitalinkomster. Denna risk bör undanröjas. Ett sparavdrag bör enligt vår uppfattning även i fortsättningen finnas kvar i skattesystemet. Med tanke på att skattesatsen sänkts finner vi att 1000 kr. kan vara en lämplig nivå på avdraget.
Konstitutionsutskottets yttrande 1990/91:KU2y Bilaga Vissa taxerings- och kontrollfrågor i anslutning till skattereformen (prop. 1990/91:5) jämte motioner
Till skatteutskottet
Till skatteutskottet har hänvisats proposition 1990/91:5, Taxering, kontroll och uppbörd i anslutning till skattereformen.
Regeringen föreslår bl.a. ändrade regler för företagens uppgiftslämnande i självdeklarationer. Vidare föreslås att preliminär skatt i allmänhet skall tas ut på fysiska personers kapitalinkomster i form av räntor och utdelningar. Av det senare följer -- utöver regler om befrielse i vissa fall från deklarationsskyldighet och om uppbörd m.m. -- bl.a. ett förslag om skyldighet att ange sitt personnummer.
Skatteutskottet har berett konstitutionsutskottet tillfälle att yttra sig över de i propositionen framlagda förslagen till ändringar dels i 3 kap. 57§ lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter (LSK) såvitt avser skyldighet att ange personnummer, dels i skatteregisterlagen (1980:343). De övriga författningar som berörs är bl.a. uppbördslagen (1953:272), taxeringslagen (1990:324) och kommunalskattelagen (1928:370). Med anledning av propositionen har väckts tre motioner, 1990/91:Sk4 av Carl Frick och Claes Roxbergh (båda mp), 1990/91:Sk5 av Bo Lundgren m.fl. (m) samt 1990/91:Sk6 av Rolf Kenneryd m.fl. (c).
Konstitutionsutskottet begränsar sitt yttrande till de frågor som omedelbart berör utskottets ansvarsområde och som tas upp i motionerna Sk4 yrkande 1 samt Sk5 yrkandena 3, 5 och 8.
Utskottet
Enskilds personnummer -- 3 kap. 57 § LSK
Den reformering av inkomst- och företagsbeskattningen som riksdagen nyligen beslutat om (prop. 1989/90:110, SkU30, rskr. 356) för också med sig behov av ändringar och anpassningar på taxerings- och uppbördsområdena. Vissa förändringar i skatteorganisationen och när det gäller förfarandet på skatteområdet har redan genomförts. Således har taxeringslagen (1956:623) upphävts samt ersatts av en ny taxeringslag (1990:324) och lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter (LSK).
Det kan erinras om att den förenklade självdeklaration som infördes fr.o.m. 1987 års taxering bl.a. bygger på att den enskilde och skattemyndigheterna i stor utsträckning har tillgång till samma information av betydelse vid taxeringen; skyldigheten att lämna kontrolluppgifter utökades således. Detta gällde t.ex. banker och andra kreditinstitut, som blev skyldiga att lämna kontrolluppgifter om räntor.
Genom skattereformen införs en proportionell 30-procentig statlig skatt på inkomstslaget kapital. Detta gäller alla och utan grundavdrag. För att undvika att den nya kapitalbeskattningen för med sig att t.ex. omyndiga barn måste deklarera och betala in skatt föreslås i propositionen (s.100 ff, jfr s.109ff, s.112f och s.113f) en preliminär, normalt 30-procentig skatt från den 1 januari 1991 på ränte- och utdelningsinkomster. Regeln gäller fysiska personer bosatta i Sverige och svenskt dödsbo för avkastning beträffande vilken kontrolluppgift skall lämnas; därigenom undantas t.ex. räntebetalning från en privatperson. Undantag gäller vidare bl.a. för små belopp (s.105 ff).
Banker m.fl. skall redan i dag ange personnummer i kontrolluppgifter (3 kap. 57§ LSK). Personnumret finns emellertid inte alltid tillgängligt. Ofullständiga kontrolluppgifter, i synnerhet sådana utan eller med felaktigt personnummer, orsakar ofta ett betydande merarbete och krångel. Det föreslås nu i propositionens avsnitt 5.3 (s.103ff) en osanktionerad skyldighet bl.a. för den som placerar pengar för förräntning att i vissa fall ange sitt personnummer. Denna fråga har uppmärksammats i motionerna Sk4 yrkande 1 (mp) och Sk5 yrkande 8 (m). Lagrådet redovisade tveksamhet, inte av omsorg om integriteten, utan på grund av regelns placering i lagen och att skyldigheten inte förenas med någon sanktion.
Utskottet, som noterar att skyldighet för enskild att i andra fall än inför myndighet ange sitt personnummer inte annat än undantagsvis kan härledas ur lag (jfr dock 3 kap. 10§ första stycket aktiebolagslagen /1975:1385/ och 3 kap. 28§ LSK), vill också framhålla att personnumret är ett enhetligt och för varje person unikt identifikationsbegrepp. Oaktat de skäl som bl.a. av integritetshänsyn talar för en begränsning så långt möjligt av användningen av personnummer -- här kan erinras om data- och offentlighetskommitténs delbetänkande Integritetsskyddet i informationssamhället 4 (SOU 1987:31) och pågående lagstiftningsarbete i justitiedepartementet -- är personnumret ett effektivt hjälpmedel när det t.ex. gäller att förebygga förväxlingar av personers identitet. Det kan därför i vissa fall vara av betydelse bl.a. från rättssäkerhetssynpunkt. På grund härav har konstitutionsutskottet inte från sina utgångspunkter något att erinra mot förslaget om ett nytt tredje stycke i 3 kap. 57§ LSK.
Företagens uppgiftslämnande -- skatteregisterlagen
Gransknings- och taxeringsarbetet i fråga om inkomst av näringsverksamhet är uppbyggt på ett annat sätt än för enskilda. Det bygger snarare på självdeklarationer än på obligatoriska kontrolluppgifter. En mer ingående granskning kan sedan ske genom kontroll av bokföringen, men först efter ett beslut om taxeringsrevision. En sådan är förhållandevis resurskrävande. I syfte att effektivisera skattekontrollen lägger regeringen nu fram ett förslag om ändringar i skatteregisterlagen som ytterst går tillbaka på ett principförslag till standardiserade räkenskapsutdrag som kommissionen mot ekonomisk brottslighet lade fram i delbetänkandena (SOU 1983:75 och 76) Företagens uppgiftslämnande för beskattningsändamål. Uppgifterna skall kunna lämnas på ADB-medium. Vidare utvidgas skyldigheten att lämna uppgifter om koncernförhållanden.
Omfattningen av företagens uppgiftslämnande tas upp närmare med början i propositionens avsnitt 3.1 (s.77ff). Den som har inkomst av näringsverksamhet -- med undantag bl.a. för delägare i handelsbolag -- skall lämna uppgifter som återger de väsentliga beskattningsförhållandena på ett enhetligt sätt, närmare bestämt inom ramen för en s.k. bruttoförteckning med drygt 140 poster (se s.222f). Skattemyndigheterna skall därefter med hjälp av ADB kunna välja ut de deklarationer som kan antas ha väsentliga fel och djupgranska dessa. Det kan också nämnas att dessa poster inte räknas upp närmare i lagen utan att detta sker i verkställighetsföreskrifter. Uppgiftsskyldigheten lagfästs i 2 kap. 19§ LSK. Av 7§ 18 skatteregisterlagen framgår att dessa uppgifter får tas in i det centrala skatteregistret. De närmare formerna för uppgiftslämnandet -- blankett eller ADB-medium -- tas upp i avsnitt 3.3 (s.87f). Också detta berörs i 2 kap. 19§ LSK.
Av avsnitt 3.6 (s. 91 f), som handlar om rätten att få ta in lämnade uppgifter i skatteregistren samt åtkomsten till dem (7 och 10 §§ skatteregisterlagen), framgår att datainspektionen inte har haft några erinringar mot förslaget. En annan mening har bl.a. Företagens uppgiftslämnardelegation; jfr också motion Sk5 yrkande 3 (m). Det kan i detta sammanhang erinras om att det enligt 9 kap. 1§ sekretesslagen (1980:100) hos andra myndigheter än tullverket och domstolar i huvudsak föreligger s.k. absolut sekretess, dvs. utan skaderekvisit, för uppgifter i skatteregistren; beslut i skatteärenden är dock i princip undantagna.
Lagrådet har utan erinran (s. 114 och s. 221) yttrat sig över förslaget om ändringar i skatteregisterlagen såvitt avser 7§ 18.
Propositionens kapitel 4 har rubriken Övriga frågor om uppgiftslämnande för taxering. Avsnitt 4.4 (s. 99f) innehåller den allmänna motiveringen för förslaget att utvidga dotterföretags uppgiftsskyldighet. De skall även -- för notering i skatteregistren -- lämna besked i olika hänseenden om moderföretaget (2 kap. 16§ LSK samt 7 och 10 §§ skatteregisterlagen). Uppgifterna skall underlätta skattekontrollen av koncerner. På denna punkt finns ett yrkande, nr 5, i motion Sk5 (m).
Av propositionen framgår att det nya uppgiftslämnandet vad gäller räkenskaperna skiljer sig från det nuvarande i fråga om enhetlighet, detaljeringsgrad och koppling till företagens redovisning. För det övervägande antalet företag blir det endast fråga om att lämna uppgifter om en mindre del av alla posterna. Inemot hälften av alla företag i Sverige har en årsomsättning på mindre än 20 basbelopp. I praktiken kommer flertalet av dem inte att behöva lämna fler uppgifter än i dag. När det gäller övriga företag kan det enligt propositionen bli fråga om såväl fler som färre uppgifter som skall lämnas. För i stort sett alla blir uppgiftslämnandet smidigare. Riksskatteverket har uppgett att uppemot ett 30-tal av de nuvarande deklarationsbilagorna kan avskaffas. I fråga om den utvidgade uppgiftsskyldigheten för dotterbolag är, som nämnts, motivet att underlätta koncernrevisioner.
Mot bakgrund av det anförda finns inte anledning till någon erinran från konstitutionell synpunkt vare sig mot att i berörda hänseenden utvidga uppgiftsskyldigheten eller mot reglerna om registrering av och åtkomst till dessa uppgifter i skatteregistren.
Lagstiftningens ikraftträdande
I några motioner, Sk5 yrkandena 2 och 9 (m) samt Sk6 yrkande 2 (c), förordas ett senare ikraftträdande för vissa av de nya reglerna än vad som föreslås i propositionen. I denna del vill utskottet hänvisa till sina uttalanden i samband med granskningen av författningsutgivningen (senast 1989/90:KU30, s.19 ff). Det får ankomma på skatteutskottet att bedöma möjligheten att uppskjuta tidpunkterna för ikraftträdande.
Stockholm den 8 november 1990
På konstitutionsutskottets vägnar
Olle Svensson
Närvarande: Olle Svensson (s), Kurt Ove Johansson (s), Birgit Friggebo (fp), Bertil Fiskesjö (c), Sture Thun (s), Hans Nyhage (m), Sören Lekberg (s), Anita Modin (s), Torgny Larsson (s), Elisabeth Fleetwood (m), Ylva Annerstedt (fp), Bo Hammar (v), Hans Leghammar (mp), Ulla Pettersson (s), Rosa-Lill Wåhlstedt (s), Stig Bertilsson (m) och Rosa Östh (c).
Avvikande meningar
1. Enskilds personnummer -- 3 kap. 57 § LSK
Hans Nyhage (m), Elisabeth Fleetwood (m), Hans Leghammar (mp) och Stig Bertilsson (m) anser att den del av utskottets yttrande under rubriken Enskilds personnummer -- 3 kap. 57§ LSK som börjar med "Utskottet, som" och slutar med "3 kap. 57§ LSK" bort ha följande lydelse:
Den föreslagna, sanktionslösa skyldigheten för enskilda att i förhållande till banker m.fl. i vissa fall ange sitt personnummer står i strid med strävandena att begränsa användningen av detta identifikationsbegrepp. Mot denna bakgrund samt då det framgår av propositionen att personnumret inte är en nödvändig förutsättning för ett system med skatteavdrag från räntor och utdelningar anser konstitutionsutskottet, i likhet med vad som sägs i motionerna Sk4 yrkande 1 (mp) och Sk5 yrkande 8 (m), att integritetshänsyn talar för att propositionen avslås vad gäller förslaget om ett nytt tredje stycke i 3 kap. 57§ LSK.
2. Företagens uppgiftslämnande -- skatteregisterlagen
Hans Nyhage, Elisabeth Fleetwood och Stig Bertilsson (alla m) anser att den del av utskottets yttrande under rubriken Företagens uppgiftslämnande -- skatteregisterlagen som börjar med "Mot bakgrund" och slutar med "i skatteregistren" bort ha följande lydelse:
Det finns inte anledning till någon erinran från konstitutionell synpunkt mot förslaget om ändrat uppgiftslämnande när det gäller räkenskaperna. Däremot anser konstitutionsutskottet att förslaget om utvidgad uppgiftsskyldighet i koncernförhållanden bör avstyrkas med hänsyn till att det inom EG övervägs gemensamma regler i detta hänseende. Som framhålls i motion Sk5 yrkande 5 (m) bör dessa regler avvaktas innan den svenska lagstiftningen ändras. Vad härefter angår rätten att ta in uppgifter ur räkenskaperna i skatteregistren anser utskottet, på sätt som görs gällande i motion Sk5 yrkande 3 (m), att de nya räkenskapsutdragen bör utvärderas bl.a. med hänsyn till olika branschförhållanden och skatteregisterlagen först därefter ändras.
Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Propositionen 1 Motionerna 71 Yttrande av annat utskott 72 Utskottet 72 Inledning 72 Företagens uppgiftslämnande för taxering 73 Övriga frågor om uppgiftslämnande för taxering 75 Preliminär skatt för avkastning på kapital m.m. 76 Uttaget av preliminär B-skatt 81 Vissa andra följdändringar till skattereformen, m.m. 81 Övriga frågor 82 Hemställan 82 Reservationer 86 Räkenskapsutdrag i handelsbolag, m.m. (m) 86 Skatteregistret (m) 87 Ikraftträdandet av de nya reglerna för företagens uppgiftslämnande (m) 87 Uppgifter om koncernförhållanden (m) 88 Preliminär skatt på räntor och utdelningar (m) 89 Skyldighet att uppge personnummer (m, mp) 90 Sparavdrag (mp) 91 Särskilt grundavdrag på kapitalinkomster (m) 91 Konton med ränta under 100 kr. (m, c, mp) 92 Ikraftträdande av reglerna om uppbörd av preliminär skatt på räntor och utdelningar (m) 92 Uttaget av preliminär B-skatt (m) 93 Särskilt yttrande 94 Sparavdrag (c) 94 Bilaga Konstitutionsutskottets yttrande 1990/91:KU2y 95
rättelser till sättningen
s.11 första stycket i högerspalt (siffra ändrad)
7. vad som behövs för
beräkning av
pensionsgrundande inkomst
enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring
eller av fastighetsskatt
enligt lagen (1984:1052) om
statlig fastighetsskatt.
s.58 87 a § ett paragraftecken borttaget inne i stycket
Vad som sägs i 46 § 3
mom., 47, 58, 65 och 66
§§, 69 § 1 mom., 70
§ 2 mom., 71, 75--77 a och
78 §§ samt i 80, 81, 83
och 84 §§, 85 § 1
mom., 86 § 1 mom. samt 86 a
§ gäller i
tillämpliga delar också
i fråga om den som är
skyldig att göra
skatteavdrag från sådan
ränta eller utdelning som
avses i 3 § 2 mom. 1 tredje
stycket. Vad som där
sägs om arbetsgivare och
arbetstagare skall då
gälla den som är skyldig
att göra skatteavdraget,
respektive den för vilken
skatteavdraget gjorts.