Civilutskottets betänkande med anledning av motioner i hyresfrågor m. m. (Betänkande 1975:CU8 Civilutskottet)

Civilutskottets betänkande nr 8

CU 1975:8

Nr 8

Civilutskottets betänkande med anledning av motioner i hyresfrågor
m. m.

Motionerna

Utskottet har i detta sammanhang behandlat motionerna 1975:

968 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen uttalar
sig för ett omedelbart införande av hyresstopp och hos regeringen hemställer
om skyndsamt förslag om utvidgning av prisregleringslagen till att omfatta
även hyresområdet, varvid hyresstoppet skall baseras på de den 1 januari
1975 gällande hyrorna,

1753 av herr Danell (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär
utredning om konsekvenserna av i hyreslagstiftningen infört så kallat förhandlingsmonopol,

1762 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari föreslås att riksdagen beslutar
anta följande ändring i jordabalken (allmänna hyreslagen):

Motionärernas förslag
48 §

Nuvarande lydelse

Vid förlängning av hyresavtal utgår
hyran med skäligt belopp. Den
hyra som hyresvärden fordrar skall
godtagas, om den ej är oskälig. Fordrad
hyra är att anse som oskälig, om
den är påtagligt högre än hyran för lägenheter
som med hänsyn till bruksvärdet
är likvärdiga. Härvid skall
bortses från lägenhet vars hyra icke
är rimlig med hänsyn till det allmänna
hyresläget i orten för närmast
jämförliga lägenheter i nybyggda bostadshus.

Vid prövning denna balk.

Vid förlängning av hyresavtal utgår
hyran med skäligt belopp. Den
hyra som hyresvärden fordrar skall
godtagas, om den ej är oskälig. Fordrad
hyra är att anse som oskälig, om
den är högre än hyran för lägenheter
som med hänsyn till bruksvärdet är
likvärdiga. Härvid skall bortses från
lägenhet vars hyra icke är rimlig med
hänsyn till det allmänna hyresläget
i orten för närmast jämförliga lägenheter
i nybyggda bostadshus.

1781 av herrar Nordgren (m) och Oskarson (m) vari - såvitt nu är i fråga
- hemställs att riksdagen beslutar
4. att i 48 § jordabalken klart uttrycks att en genom kommunala subventioner
åstadkommen hyresnivå icke skall bedömas såsom utgörande något
riktmärke vid bruksvärdesprövningen vid fordrad hyra.

1 Riksdagen 1975. 19 sami. Nr 8

CU 1975:8

Utskottet

Förslaget - nu framfört i motionen 968 (vpk) - om ett hyresslopp, anknutet
till prisregleringslagen, har tidigare prövats av riksdagen (senast CU 1973:19,
s. 30). Vid 1974 års riksdag (CU 1974:36, s. 56) behandlades ett motionsyrkande
vari allmänt krävdes sådan lagstiftning att ytterligare hyreshöjningar
inte medges.

Utskottet har inte heller nu funnit sig kunna tillstyrka motionsförslaget.
En ogynnsam utveckling av kostnaderna i boendet motverkas genom andra
typer av regler.

I motionen 1762 (vpk) upprepas ett av utskottet tidigare (CU 1974:36,
s. 56) behandlat förslag om höjningsmarginalerna i jämförelseprövningen vid
bruksvärderingen. Förslaget innebär ändring i 12 kap. 48 § jordabalken så
att fordrad hyra skall anses oskälig om den är ”högre än” jämförelselägenheternas.
Enligt nu gällande regler anges motsvarande relation med uttrycket
”påtagligt högre än”.

Utskottet fann vid 1974 års riksdag att motionärernas grundläggande syfte
i rimlig omfattning tillgodoses genom nu gällande lydelse av lagrummet
och att en helt stel hyresbildning inte kan anses tjäna de bostadspolitiska
syftena som de godtagits i hyreslagens principer. Skäl som kan föranleda
en ändring i detta ställningstagande har inte anförts.

Även i motionen 1781 (m), yrkandet 4, upprepas ett av 1974 års höstriksdag
(CU 1974:36, s. 55-56) behandlat förslag av innebörd att en genom kommunala
subventioner uppkommen hyresnivå inte skall beaktas vid jämförelseprövning
av hyror.

Utskottet avstyrker motionen med hänvisning till tidigare ställningstaganden.

En utredning om konsekvenserna av i hyreslagstiftningen infört s. k. förhandlingsmonopol
föreslås i motionen 1753 (m) om kollektivanslutning till
hyresgästorganisation.

I motionens motiv hänvisas till saneringslagen, till uppgifter om vissa
överväganden vad beträffar uppbörd av avgifter till hyresgästförening och
till att HSB:s stadgar kräver medlemskap i hyresgästförening som är ansluten
till Hyresgästernas riksförbund. Någon hänvisning till förhållanden inom
hyreslagstiftningen som skulle kunna motivera en föreslagen utredning har
inte gjorts. Motionen avstyrks därför.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionen 1975:968,

2. att riksdagen avslår motionen 1975:1762,

3. att riksdagen avslår motionen 1975:1781, yrkandet 4,

4. att riksdagen avslår motionen 1975:1753.

Stockholm den 18 mars 1975

På civilutskottets vägnar
ELVY OLSSON

CU 1975:8

Närvarande: fru Olsson i Hölö (c), herrar Bergman i Göteborg (s), Petersson
i Nybro (s), Lindkvist (s), Åkerfeldt (c), Henrikson (s), Strömberg i Botkyrka
(fp), Mattsson i Skee (c), Jadestig (s), Adolfsson (m). Häll (s), Olof Johansson
i Stockholm (c), Claeson (vpk), fru Landberg (s) och herr Danell (m).

Reservationer

1. beträffande hyresstopp av herr Claeson (vpk) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 2 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”av regler” bort ha följande lydelse:

En socialt inriktad bostadspolitik måste grundas på kravet att bra bostäder
är en social rättighet som skall erbjudas alla medborgare till rimligt pris.
För att tillgodose detta krav och kraven om en ny social bostadspolitik
som skall ge billigare, bättre, tryggare och rättvisare boende måste helt andra
och mera långtgående åtgärder genomföras än vad som nu föreslås.

De stigande hyrorna har sedan länge utgjort ett hot mot hyresgästernas
standard, och gränsen för hyresbetalningsförmågan har överskridits för
många. Förväntningarna på en ny bostadspolitik innebärande hyresstopp
och hyressänkningar har varit stora, och besvikelsen över regeringens förslag
och riksdagens beslut år 1974 är därför också fortfarande mycket stor.

Varje hyreshöjning för hyresbetalarna är i praktiken en löneminskning
och innebär en standardsänkning. Vänsterpartiet kommunisterna anser det
nödvändigt att angripa orsakerna till situationen på bostadsmarknaden på
ett helt annat sätt än vad övriga partier vill göra och inte bara göra vissa
ingrepp mot verkningarna av den spekulation som pågår.

Kampen mot de höga hyrorna måste föras mot storbanker och storbyggmästare,
markspekulanter och byggämnesmonopol. Hyrorna måste sänkas
på profitens bekostnad - genom samhällsingripanden då det gäller kapital,
mark, byggmaterial, det privata byggandet och de privata flerfamiljshusen.

I avvaktan på en bättre hyreslagstiftning, på mera effektiva åtgärder beträffande
finansieringsvillkoren och för att göra slut på profitintressena och
spekulationer i människornas bostadsbehov måste - som anförs i motionen
968 (vpk) - ett hyresstopp nu införas omfattande alla hyresbostäder. Hyresstoppet
bör baseras på de den 1 januari 1975 gällande hyrorna och knytas
till prisregleringslagen.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med bifall till motionen 1975:968 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande höjningsmarginalerna vid jämförelseprövning av hyror av herr
Claeson (vpk) sorn anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 2 som börjar med ”Utskottet
fann” och slutar med "inte anförts” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör riksdagen snarast förkasta de gällande hy -

CU 1975:8

ressättningsprinciperna som redan genom sin konstruktion - även efter 1974
års riksdagsbeslut - kan medföra ständiga hyreshöjningar. Ett första steg
på vägen mot en sådan radikalt förändrad hyreslagstiftning som främjar
sänkta hyror är att de s. k. höjningsmarginalerna i 48 § första stycket hyreslagen
avskaffas i enlighet med förslaget i motionen 1762 (vpk).

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med bifall till motionen 1975:1762 antar följande
lagförslag:

Förslag till

Lag om ändring i jordabalken

Härigenom förordnas i fråga om jordabalken att 12 kap. 48 § skall ha
nedan angivna lydelse:

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 kap.

48 §

Vid förlängning av hyresavtal ut- Vid förlängning av hyresavtal utgår
hyran med skäligt belopp. Den går hyran med skäligt belopp. Den

hyra som hyresvärden fordrar skall hyra som hyresvärden fordrar skall

godtagas, om den ej är oskälig. Ford- godtagas, om den ej är oskälig. Fordrad
hyra är att anse som oskälig, om rad hyra är att anse som oskälig, om

den är påtagligt högre än hyran för lä- den är högre än hyran för lägenheter

genheter som med hänsyn till bruks- som med hänsyn till bruksvärdet är

värdet är likvärdiga. Härvid skall likvärdiga. Härvid skall bortses från

bortses från lägenhet vars hyra icke lägenhet vars hyra icke är rimlig med

är rimlig med hänsyn till det allmän- hänsyn till det allmänna hyresläget

na hyresläget i orten för närmast i orten för närmast jämförliga lägen jämförliga

lägenheter i nybyggda bo- heter i nybyggda bostadshus,

stadshus.

Vid prövning enligt första stycket skall främst beaktas hyran för lägenheter
i hus som äges och förvaltas av allmännyttigt bostadsföretag. Har ombyggnads-,
ändrings- eller underhållsarbete eller åtgärd av därmed jämförlig betydelse
bekostats av hyresgäst, får vid bestämmande av hyra enligt första
stycket hänsyn tagas till åtgärden endast om särskilda skäl föreligger.

Annat av hyresvärden uppställt villkor skall gälla, om det ej strider mot
god sed i hyresförhållanden eller eljest är obilligt. Hyrestiden skall dock
utgöra ett år med tre månaders uppsägningstid, om ej annan hyres- eller
uppsägningstid av särskild anledning är lämpligare.

I den mån ändring i hyresvillkoren ej påkallas, skall samma villkor som
förut gälla.

Träffas vid förlängning av hyresavtal överenskommelse om villkoren för
det fortsatta hyresförhållandet, skall överenskommelsen, oavsett bestäm -

CU 1975:8

melserna i forsta och tredje styckena, lända till efterrättelse i den mån ej
annat följer av bestämmelserna i övrigt i denna balk.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1975.

De nya bestämmelserna gäller även i fråga om hyresavtal som slutits
före utgången av juni 1975. Har avtalet uppsagts eller har i fall som avses
i 12 kap. 4 § första stycket hyrestiden löpt ut dessförinnan, äger dock 12 kap.
48 § i dess äldre lydelse fortfarande tillämpning. Vad som sagts om verkan
av att avtalet uppsagts före den tidpunkt då de nya bestämmelserna träder
i kraft gäller icke om avtalet på grund av lag har förlängts efter uppsägningen
för tid efter ikraftträdandet.

3. beträffande inverkan av kommunala subventioner på hyresnivån av herrar
Adolfsson (m) och Danell (m) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 2 som börjar med ”Utskottet
avstyrker” och slutar med ”tidigare ställningstaganden” bort ha följande
lydelse:

I motionen påtalas att nu gällande lydelse av 12 kap. 48 § jordabalken
svårligen låter sig förenas med de grundregler för bruksvärdesprövningen
som avsetts gälla. Uppenbar risk finns för att en genom kommunala subventioner
åstadkommen hyresnivå kan komma att förrycka prisbildningen.
Riksdagen bör därför i enlighet med förslaget i motionen 1781 (m), yrkandet

4, begära förslag till ändrad lydelse av nämnda lagrum så att motionärernas
syfte tillgodoses.

dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen med bifall till motionen 1975:1781, yrkandet 4,
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. beträffande kollektivanslutning till hyresgästorganisation av herrar Adolfsson
(m) och Danell (m) som anser att

dets det stycke i utskottets yttrande på s. 2 som börjar med ”1 motionens”
och slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:

1 motionens motiv berörs de problem som i viss utsträckning belystes
redan under behandlingen av propositionen 1974:150 och som avsåg förändringar
i hyreslagstiftningen. I och med att endast hyresgäströrelsen givits
möjligheten att med hjälp av ett förhandlingsmonopol företräda hyresgästernas
intressen gentemot fastighetsägare har också vissa följdverkningar
inträffat. Således har förhandlingar inletts om kollektivanslutning av hyresgäster
till hyresgästförening. Vidare övervägs att avgift till hyresgästförening
skall tas ut i samband med hyresinbetalningen och drabba även
hyresgäster som inte är medlemmar i hyresgästförening. För att komma

CU 1975:8

till rätta med dessa problem är det av stor vikt att regeringen utreder konsekvenserna
av det i hyreslagstiftningen införda förhandlingsmonopolet.

dels utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. att riksdagen med bifall till motionen 1975:1753 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

GÖTAB 9131 S Slockholm 1975