Civilutskottets betänkande med anledning av motioner om målen för samhällsplaneringen, m. m. (Betänkande 1975:CU21 Civilutskottet)

Civilutskottets betänkande nr 21

CU 1975:21

Nr 21

Civilutskottets betänkande med anledning av motioner om målen
för samhällsplaneringen, m. m.

Motionerna

Utskottet har i detta sammanhang behandlat motionerna 1975:

1751 av herr Andersson i Nybro m. fl. (c) vari hemställs

1. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en parlamentarisk utredning
med uppgift att föreslå åtgärder, inriktade på att skapa lokala miljöer
med närhet och samband mellan olika funktioner inom integrerade samhällen,
i enlighet med vad som anförts i motionen, och där energi- och
råvaruhushållning är en avgörande förutsättning för utredningens arbete,

2. att riksdagen uttalar att kommande planlagstiftning utformas så, att
goda förutsättningar ges för skapande av lokala miljöer med integration
av olika verksamheter och funktioner.

I de till konstitutions- resp. utbildningsutskottet hänvisade följdmotionerna
983 och 1546 framställs yrkanden ang. kommundelsfullmäktige resp.
undervisning i ekologi.

1771 av herr Jonnergård m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen beslutar
som målsättning i fråga om orts- och regionstrukturen, att samhällsplaneringen
skall vara inriktad på att lokalt samordna boende, arbete, service
och fritidsaktiviteter.

Utskottet

Statens planverk har i rapporten 1972:24 Bostadens grannskap bl. a. anlagt
synpunkter på samlokalisering av bostäder och arbetsplatser. 1 syfte att förbättra
underlaget för råd och anvisningar i detta ämne har på verkets uppdrag
en särskild studie (Statens planverk aktuellt 1974:6) gjorts för att jämföra
alternativa planstrukturer inom en bebyggelseenhet med ca 3 400 boende,
dimensionerad att ge underlag för en låg- och mellanstadieskola.

Bygglagutredningen har i betänkandet SOU 1974:21 Markanvändning och
byggande (s. 167-194) behandlat allmänna riktlinjer för planläggningen och
bebyggelsemiljöns utformning. Därvid har bl. a. föreslagits att den framtida
lagstiftningen skall innehålla bestämmelser i vissa av dessa ämnen och att
dessa skall stödjas genom tillämpningsbestämmelser. Det kan noteras att
i det av utredningen förutsatta plansystemet förutsätts att kommunerna
i större utsträckning än f. n. skall komma att besluta om detaljplaner. Arbetet
på en ny lagstiftning fortsätts.

1 Riksdagen 1975. 19 sand. Nr 21

CU 1975:21

Servicekommittén har i betänkandet Boendeservice 7 (SOU 1973:24) angen
de mål, för vars förverkligande boendeservice är ett bland flera medel,
sålunda: ökad trygghet, gemenskap och jämlikhet, underlättande av betungande
hemarbete, delaktighet i personlighetsutvecklande och hälsofrämjande
aktiviteter och möjlighet att påverka såväl den egna som den gemensamma
miljön. Avgörande är att servicens innehåll och formerna för
utbudet svarar mot människornas behov och resurser. Utvecklingen av serviceverksamheterna
sammanfattas i fyra nyckelbegrepp: integration, decentralisering,
påverkbarhet och rationalitet. Bl. a. föreslås att planverket får
i uppdrag att studera möjligheterna till och föreslå åtgärder för en samordnad
och integrerad utbyggnad av arbetsplatser, bostäder och service vid nybebyggelse
samt komplettering av ensidigt sammansatta bostads- och arbetsområden.

Inom den statliga bostadspolitiken har stödformer anvisats för komplettering
med service i äldre bostadsområden och för miljömässig förbättring
i både yngre och äldre områden. Frågor om boendedemokrati utreds av
boendeutredningen. Kraven på ett förstärkt medborgarinflytande över den
fysiska planeringen har prövats av bygglagutredningen och övervägs inom
bostadsdepartementet. Nya former för direkt beslutspåverkan inom kommunala
institutioner prövas i en försöksverksamhet.

Statens råd för byggnadsforskning har i sitt programarbete bl. a. tagit upp
frågor om lokala miljöers utformande och nyttjande och redovisat vissa
studier för bostadsområden. Bl. a. har anförts att sambanden mellan fysisk
struktur, individers och gruppers beteenden, kvalitetsbedömningar och värderingar
av miljö är ett utomordentligt svårt men angeläget område för
forskningen. I sammanhanget har betonats nödvändigheten av att få fram
metoder som är speciellt lämpade för attitydmätningar på detta område.
I anslutning till en diskussion om planering av lokal service framhålls bl. a.
att flyttningsfaktorn blir svårare att bestämma ju mindre området är, vilket
ger specifika svårigheter vid dimensionering av t. ex. åldersspecifik service.
1 lokaliseringssammanhangen påpekas att viss verksamhet inte alltid ger
upphov till en prissatt produktion och att därför krävs en omsorgsfull utveckling
av kostnads- och nyttoberäkningar.

Till bostadsdepartementet har knutits expertgruppen för fysisk planering
och bebyggelse. Därmed har skapats bättre organisatoriska förutsättningar
för samordning och initiering av forskning m. m. som kan medverka till
att bryta tendenser till en ökad sektorisering.

Expertgruppen för regional utredningsverksamhet (ERU) har i betänkandet
Orter i regional samverkan (SOU 1974:1) framhållit en härtill anknuten
målkonflikt: En uppbyggnad av många små lokala arbetsmarknader skulle
från flera synpunkter, miljöförhållanden m. m., i och för sig vara eftersträvansvärd.
Valmöjligheterna beträffande arbete m. m. inom en sådan
marknad skulle dock bli begränsade. En sådan struktur skulle också medföra
stor omflyttning mellan de små lokala arbetsmarknaderna. Ett val föreligger

CU 1975:21

sålunda mellan att skapa ett samhälle med små lokala arbetsmarknader
med stora omflyttningar eller med större arbetsmarknader och mindre flyttningar
mellan dem. I den senare samhällstypen kan mål om ett differentierat
näringsliv och robusthet i förhållande till konjunktur- och strukturstörningar
uppnås. Samhällsplaneringen bör enligt ERU:s mening inriktas på att ta
bort barriärer i individernas dagliga aktivitetsfält. Viktiga förbättringar av
levnadsvillkoren kan uppnås genom utbyggnad av transportsystemet och
införande av mer flexibla arbetstider. ERU:s analys av ortssystemet har
lett till bl. a. den slutsatsen att systemet bör byggas upp med hushållens
dagliga aktivitetsfält som minsta byggsten - resor till arbete, service, fritidsinrättningar
m. m. I anslutning härtill betonas vikten av att samordna
delar av hushållens, företagens och den offentliga sektorns dagliga verksamhetsområden.

I juni 1971 tillsattes en arbetsgrupp för att behandla frågor om framtidsstudier
i Sverige. Gruppen avlämnade betänkandet SOU 1972:59 Att
välja framtid, till vilket fogades fyra specialarbeten. 1 februari 1973 inrättades
ett till statsrådsberedningen knutet sekretariat för framtidsstudier, till vilket
knutits en parlamentariskt sammansatt referensgrupp. Sekretariatet har bl. a.
sammanställt remissvaren över 1972 års betänkande. Fyra studier är nu
aktuella: arbetslivet i framtiden, råvaror och naturresurser, Sveriges internationella
beroende och - i samarbete med energipolitiska delegationen -en framtidsstudie på energiområdet. År 1974 har tillkallats samarbetskommittén
för långtidsmotiverad forskning m. m.

Förslaget i motionen 1751 (c) yrkandet 1, om en parlamentarisk utredning
syftar till att snabbt - men mot ett långt tidsperspektiv - få fram förslag
till åtgärder som främjar tillkomsten av den i motionen skisserade samhällstypen.
Utredningsförslaget synes närmast grundat på önskemålet att
genom en samlad beredning bryta nuvarande sektorsindelning i bedömningen
av frågorna. Motionärerna använder beteckningen ”framtidsutredning”
men betonar även kravet på successiva, snabba och konkreta förslag.

Till sekretariatet för framtidsstudier har knutits en parlamentariskt sammansatt
referensgrupp. Därmed har sålunda redan tillskapats ett forum,
där motionärernas bedömningar på lång sikt kan hävdas och få tillfälle att
påverka arbetet. Redan på denna grund kan den föreslagna utredningen
anses inte påkallad. Snarare skulle en förordad utredning, som skulle utgå
från att målsättningarna i motionen är accepterade, kunna motverka syftet
med det fortsatta arbetet med framtidsstudier.

Härtill kommer att, även om vissa av de i motionen angivna målen kan
anses allmänt omfattade, flera av bedömningarna inte är tillräckligt distinkta
för att läggas till grund för ett särskilt utredningsarbete. Åter andra bedömningar
står i konflikt med av andra som vitala hävdade samhällsintressen.
I båda fallen torde gälla att förutsatt framtida forskning krävs innan
målformuleringar av direktivkaraktär kan göras. I det senare fallet tillkommer
inte minst även ett krav på att de politiska målsättningarna bakom

CU 1975:21

förslaget ytterligare utvecklas. Utskottet anser sålunda att en målskiss av
den i motionen framförda arten inte kan läggas till grund för ett utredningsuppdrag.

Det i samma motion, 1751, framförda sektorsinriktade yrkandet 2 om
ett uttalande beträffande utformningen av kommande planlagstiftning torde närmast
ta sikte på den vidare behandlingen av bygglagutredningens förslag
till allmänna riktlinjer för planläggningen och bebyggelsemiljöns utformning.
Yrkandet knyter an till förslaget i motionen 1771 (c) med dess hävdande
av behovet av samordning i planeringen.

De i motionerna i detta sammanhang uppsatta målen för den fysiska
planeringen är av den karaktären att de i väsentliga delar redan är allmänt
omfattade eller föremål för fortsatta studier. I nuvarande läge finns inte
anledning för utskottet att göra uttalanden i denna del. Utskottet har även
tidigare (CU 1974:36) avböjt att ta ställning till det fortsatta arbetet på en
ny markanvändnings- och planlagstiftning. Vidare bör erinras om den expertgrupp
för fysisk planering och bebyggelse som knutits till bostadsdepartementet
och om de bättre organisatoriska förutsättningar som därmed
skapats för samordning och initiering av forskning m. m. som kan medverka
till att bryta tendenser till en ökad sektorisering.

Utskottet hemställer

1. beträffande parlamentarisk utredning att riksdagen avslår motionen
1975:1751, yrkandet 1,

2. beträffande uttalanden om kommande planlagstiftning att riksdagen
avslår motionen 1975:1751, yrkandet 2,

3. beträffande uttalanden om samordnad planering att riksdagen
avslår motionen 1975:1771.

Stockholm den 22 april 1975

På civilutskottets vägnar
ELVY OLSSON

Närvarande: fru Olsson i Hölö (c), herrar Bergman i Göteborg (s), Lindkvist
(s), Åkerfeldt (c), Henrikson (s), Mattsson i Skee (c). Adolfsson (m), Häll
(s), Claeson (vpk), fru Landberg (s), fru Ingvar-Svensson (c), herrar Persson
i Karlstad (s), Danell (m). Ullsten (fp) och Andersson i Gamleby (s).

GOTAB 75 9371 S Slockholm 1975