Civilutskottets betänkande med anledning av motioner om länsrätterna, m. m. (Betänkande 1975:CU2 Civilutskottet)

Civilutskottets betänkande nr 2

CU 1975:2

Nr 2

Civilutskottets betänkande med anledning av motioner om länsrätterna,
m. m.

Motioner

Utskottet har i detta sammanhang behandlat motionerna 1975:

1775 av fru Lindquist (m) och herr Winberg (m) vari hemställs att riksdagen
ger regeringen till känna att översyn av länsrätternas organisatoriska
ställning bör komma till stånd i enlighet med vad i motionen anförts,

1797 av fru Troedsson (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
begär sådan lagändring att ärenden som gäller meddelande av körkortstillstånd
efter tidigare återkallelse överflyttas till länsrätten.

Frågornas tidigare behandling

Den regionala Jörvaltningsrättsskipningens ställning

1970 års riksdag (prop. 1970:103, SU 132) godkände ett Kungl. Maj:ts
förslag enligt vilket en länsskatterätt, i huvudsak motsvarande dåvarande
prövningsnämnd, och en länsrätt för annan förvaltningsrättsskipning skulle
knytas till länsstyrelsens huvudenhet för allmän förvaltning och förvaltningsrättsskipning.
Länsrätten skulle enligt förslaget till en början överta
ett relativt begränsat antal målgrupper för att sedan erfarenheter vunnits
få sitt kompetensområde vidgat.

Statsutskottet anförde att det kunde anföras principiella skäl för att förvaltningsrättsskipningen
på länsnivå organisatoriskt bryts ut från länsstyrelsen.
De rättskipande organen får dock, enligt statsutskottet, i praktiken
en oberoende och jävsfri ställning. Dessa förhållanden, de fortsatta övervägandena
om den regionala skatteorganisationen samt det då på flera punkter
otillräckliga underlaget för en slutlig prövning av länsrätternas uppgifter
ledde statsutskottet till att godta Kungl. Maj:ts förslag. Reservanter (fp)
i utskottet hävdade att man borde sikta till en organisation där ordförande
och föredragande i det dömande organet helt ägnar sig åt förvaltningsrättsskipning
och att dessa synpunkter borde ingå i riktlinjerna för omorganisationen.

1971 års riksdag (prop. 1971:14, CU 9) antog förslag till lag om skatterätt
och länsrätt, upprättat i enlighet med 1970 års riktlinjer. Länsskatterätt och
länsrätt knöts organisatoriskt till länsstyrelsen. Utskottet delade uppfattningen
att de närmare föreskrifterna om domstolarnas organisation och verksamhet
borde utformas så att de inte kom att innebära några faktiska in -

I Riksdagen 1975. 19 sami Nr 2

CU 1975:2

skränkningar i domstolarnas självständighet i fråga om den dömande verksamheten.
Utskottet erinrade om att lagförslaget klart innebar att ordförandeskap
i rätten skall kunna förenas endast med tjänst vid huvudenheten
för allmän förvaltning och förvaltningsrättsskipning. Reservanter (fp) ansåg
att skäl inte fanns att avslå propositionsförslaget men förutsatte att ett förslag
om fristående regionala förvaltningsdomstolar så snart som möjligt läggs
fram.

Länsberedningens majoritet (SOU 1974:84, s. 142-143) fann inte några
bärande skäl för att bryta ut förvaltningsrättsskipningen från länsstyrelserna
och föreslog att nuvarande organisation bibehålls. I särskilt yttrande (c, fp,
m) hävdades att det på sikt borde byggas upp en organisation med fristående
förvaltningsdomstolar också i första instans. Länsberedningens förslag angående
uppgiftsfördelningen mellan stat och kommun uppfattades i yttrandet
endast som ett steg på vägen till en väsentligt ökad regional självstyrelse.
Ett förverkligande av detta mål skulle medföra en väsentlig förändring av
den regionala organisationen, varvid även förvaltningsrättsskipningen automatiskt
kommer in i bilden. Detta samt förhållandet att 1971 års reform
otvivelaktigt inneburit en förstärkning av den regionala förvaltningsrättsskipningen
var skälet till att man avstod från att nu föreslå organisatoriska
ändringar.

1973 års riksdag (prop. 1973:162, SkU 70)antog förslag till lag om ändring
i lagen om skatterätt och länsrätt enligt vilket i varje län också skall finnas
en fastighetstaxeringsrätt. Ändringarna träder i princip i kraft den 1 juli
1975 och den äldre lagen har därigenom fått ny rubrik, lag om skatterätt,
fastighetstaxeringsrätt och länsrätt.

Körkortsmål vid länsrätt m. m.

Enligt 4 § andra stycket lagen (1971:52) om skatterätt och länsrätt handläggs
vid länsrätt - såvitt gäller svenskt körkort - trafikkort eller traktorkort,
mål om varning eller återkallelse och - såvitt gäller utländskt körkort -mål om varning eller vägran att godkänna körkortet, allt enligt vad därom
är särskilt föreskrivet.

1 körkortskungörelsen (1972:592) ges i 50-69 SS föreskrifter av återkallelse
och varning. Körkort eller trafikkort utfärdas av trafiksäkerhetsverket under
förutsättning bl. a. att länsstyrelsen meddelat körkorts- eller trafikkortstillstånd.
Traktorkort utfärdas alltjämt av länsstyrelse. Körkortstillstånd får
meddelas endast om sökanden med hänsyn till sina personliga förhållanden
kan anses lämplig som förare. 1 fråga om den som dömts för fylleri eller
olovlig körning får körkortstillstånd inte meddelas innan två år förflutit
från det att förseelsen begåtts, om det inte kan anses uppenbart att sökanden
ändå är en skötsam person. Särskilda bestämmelser finns om bl. a. meddelande
av körkortstillstånd i fråga om den för vilken körkortstillstånd eller
körkort m. m. återkallats (56 och 62 SS).

CU 1975:2

I den inom dåvarande civildepartementet utarbetade promemoria (C
1970:3) som lades till grund för lagstiftningsförslagen i prop. 1971:14 om
skatterätt och länsrätt anfördes (prop. s. 24) att frågor om återkallelse av
körkort och trafikkort var av sådan beskaffenhet att de utan tvekan bör
prövas av länsrätt. Vissa remissinstanser (s. 31) anförde att frågor om återfående
av körkort eller om utfärdande av nytt körkort efter återkallelse
ofta är av lika stor betydelse för den enskilde och minst lika svårbedömda
som återkallelsefrågorna. Några ansåg därför att dessa frågor borde avgöras
av länsrätt. En länsstyrelse anförde att eftersom länsrätten var en domstol
den inte kunde utfärda körkort. Däremot borde länsstyrelsen i tveksamma
fall kunna inhämta yttrande från länsrätten. Trafikmålskommittén ansåg
också denna ordning vara lämplig. Departementschefen (s. 63) fann det inte
lämpligt att till närmare övervägande ta upp frågan om en sådan bestämning
av länsrättens kompetensområde. Riksdagen (CU 1971:9) godtog Kungl.
Maj:ts förslag.

Trafikmålskommittén lämnade år 1972 i betänkandet Rätten till ratten
(SOU 1972:70-72) förslag till körkortsreform. Man föreslog att frågan om
återkallelse av körkort i anledning av trafikbrott skulle avgöras av allmän
domstol i brottmålsprocessen. Vidare föreslogs att i beslut om ovillkorlig
körkortsåterkallelse skall bestämmas viss tid före vars utgång föraren inte
kunde medges behörighet att föra körkortspliktigt fordon (körkortsspärr).
Trafikmålskommitténs betänkande har remissbehandlats. Förslagen är, enligt
vad utskottet erfarit, under behandling inom kommunikationsdepartementet.

Till justitieutskottet har remitterats motionen 1975:1101 (c), vari förordas
att beslut om körkortsindragning skall fattas av allmän domstol i samband
med rättegång i brottmål.

Utskottet

I fråga om den regionala forvaltningsrättsskipningcns organisatoriska ställning
torde enighet fortfarande föreligga om att någon ändring nu inte bör påkallas.
Det i motionen 1975:1775 (m) framförda förslaget om en översyn innefattar
inte heller krav på en omedelbar utbrytning av länsrätterna från länsstyrelserna.
Motionärerna synes ansluta sig till ett vid länsberedningens betänkande
fogat särskilt yttrande där en framtida omorganisation av
länsförvaltningen väntas av andra skäl och där det påpekas att en sådan
omorganisation automatiskt skulle inverka även på förvaltningsrättsskipningens
regionala organisation. Det torde inte heller råda skilda uppfattningar
om att principiella skäl kan anföras för en helt fristående förvaltningsrättsskipning,
skäl som också påverkat utformningen av nuvarande organisation.
Den begärda översynen har även enligt motionärernas uppfattning ett samband
med den allmänna bedömningen av den statliga regionala organisationen.
Denna fråga bör lämpligen inte aktualiseras i detta sammanhang.

CU 1975:2

En eventuell ytterligare prövning för - som sägs även i motionen - komma
till stånd vid lämpligt tillfälle. Ett i motionen föreslaget uttalande bör därför
inte nu göras av riksdagen.

Vad gäller den i motionen 1975:1797 (m) förordade ändringen av länsrättens
kompetensområde - så att ärenden angående körkortstillstånd efter tidigare
återkallelse prövas av länsrätten - har utskottet stannat för följande
bedömning. Frågan har tidigare anmälts för riksdagen genom prop. 1971:14.
Därefter har trafikmålskommittén avlämnat förslag till en körkortsreform,
förslag som i flera avseenden har ett nära samband med den i motionen
upptagna frågan. Dessa förslag övervägs nu inom kommunikationsdepartementet.
Med hänsyn till detta samband är det enligt utskottets mening
inte lämpligt att i detta sammanhang separat pröva hur handläggningen
av ansökan om körkortstilltånd i vissa fall skall ske. Riksdagen bör därför
inte nu ta ställning till motionsförslagets sakinnehåll och sålunda inte begära
någon ändring av länsrättens kompetensregler i denna del.

Utskottet hemställer

1. beträffande översyn av länsrätternas organisatoriska ställning
att riksdagen avslår motionen 1975:1775,

2. beträffande länsrättens kompetens i vissa körkortsärenden att
riksdagen avslår motionen 1975:1797.

Stockholm den 25 februari 1975

På civilutskottets vägnar:

ELVY OLSSON

Närvarande: fru Olsson i Hölö (c), herrar Bergman i Göteborg (s). Lindkvist
(s). Åkerfeldt (c), Strömberg i Botkyrka (fp), Högström (s). Mattsson i Skee
(c), Häll (s). Claeson (vpk), fru Landberg (s), fru Ingvar-Svensson (c), herrar
Persson i Karlstad (s), Danell (m), Andersson i Gamleby (s) och fru Diesen
(m).

GOTAB 75 8989 S Stockholm 1975