Civilutskottets betänkande med anledning av motioner om giltighetstiden för bestämmelserna i 24 § lagen (1950:596) om rätt till fiske (Betänkande 1975:CU17 Civilutskottet)

Civilutskottets betänkande nr 17

CU 1975:17

Nr 17

Civilutskottets betänkande med anledning av motioner om giltighetstiden
för bestämmelserna i 24 § lagen (1950:596) om rätt till fiske

Motionerna m. m.

Utskottet har i detta sammanhang behandlat motionerna 1975:

1754 av herr Eriksson i Ulfsbyn m. fl. (c, fp, m) vari hemställs att riksdagen
beslutar att bestämmelserna i 24 § lagen om rätt till fiske skall gälla i sin
äldre lydelse längst intill utgången av år 1981,

1798 av herr Wachtmeister i Johannishus (m) vari hemställs att riksdagen
måtte uppdra åt regeringen att vidta sådan ändring i lagen om förvaltning
av samfälligheter att fiskevårdsföreningar inom vilkas verksamhetsområde
ingår samfällt fiske får, i avvaktan på resultatet av 1973 års fiskevattensutrednings
arbete, bestå jämväl efter den 1 januari 1979, om dess medlemmar
inte beslutar om annat.

Gällande ordning

1973 års riksdag (prop. 1973:160, CU 33) antog framlagda förslag till bl. a.
anläggningslag och lag om förvaltning av samfälligheter. Vidare antogs lag
om ändring i lagen (1950:596) om rätt till fiske, varigenom bl. a. bestämmelserna
i 24 S ändrades. Ändringen innebär att fiskevårdsföreningar som
upplåter föreningsmedlemmars fiskerätt i samfällda fiskerätter genom exempelvis
försäljning av fiskekort måste ombildas till samfällighetsföreningar
före 1978 års utgång. En annan möjlighet till fortsatt fiskekortsförsäljning
är att bilda fiskevårdsområde enligt lagen om fiskevårdsområden.

I specialmotiveringen till det sistnämnda lagförslaget (s. 477) anfördes
följande:

Ytterligare en övergångsfråga tas upp av lantbruksstyrelsen. Flertalet fisken
i landet är samfällda. För att upplåtelse av fiskerätt i sådana fisken
genom försäljning av fiskekort skall kunna ske har i stor utsträckning fiskevårdsföreningar
bildats. Av praktiska skäl består dessa i allmänhet inte av
samtliga delägare i fisket men däremot av en klar majoritet. Föreningarnas
fiskekortsförsäljning sker sålunda med de flesta delägarnas samtycke, varigenom
fiskerättsupplåtelserna får sakrättslig verkan i enlighet med den nuvarande
bestämmelsen i 24 $ andra stycket första punkten. Slopas det i
nämnda lagrum gjorda undantag från huvudregeln i 7 kap. 9 $ JB, som
innebär att avtal om upplåtelse av särskild rätt till fastighets andel i samfällighet
inte har sakrättslig verkan, bortfaller fiskevårdsföreningarnas möjlighet
att tillgodose fritidsfiskets intressen genom försäljning av fiskekort.
1 Riksdagen 1975. 19 sami. Nr 17

CU 1975:17

För att denna verksamhet skall kunna fortsätta krävs att fiskevårdsföreningarna
ombildas till samfällighetsföreningar. Bildande av samfällighetsforening
är emellertid tidsödande med hänsyn till att omfattande arbete med efterforskande
av det ofta stora antalet delägare är nödvändigt. Av hänsyn till
fritidsfisket föreslår lantbruksstyrelsen att fiskevårdsföreningarna får fortsätta
sin nuvarande verksamhet under en övergångstid tills samfällighetsföreningar
som kan överta verksamheten hunnit bildas.

För egen del finner jag lantbruksstyrelsens förslag i hög grad beaktansvärt.
Skulle möjligheten till fiskekortsförsäljning upphöra under en tid, kommer
fritidsfisket att bli lidande i en utsträckning som bör förhindras. Promemorieförslaget
bör av denna anledning kompletteras på ifrågavarande punkt.
Jag föreslår sålunda en övergångsbestämmelse av innebörd att den nuvarande
undantagsregeln i 24 § andra stycket får tillämpas i varje särskilt fall
till dess samfällighetsforening har bildats för förvaltningen av det samfällda
fisket. Föreningsbildningen bör dock i möjligaste mån påskyndas. Därför
föreslås att undantagsregelns tillämplighet inte sträcks ut längre än till utgången
av år 1978.

Yttranden

Utskottet har inhämtat yttranden över motionerna.

Lantbruksstyrelsen och fskeristy reisen framhåller som motionärerna att rätten
till fisket i de vattenområden som skall omfattas av respektive sammanslutning
måste utredas innan ett fiskevårdsområde eller en samfällighetsförening
bildas. Utredning kan i vissa fall behövas också vid delägarförvaltning.
Utredningarna är ofta tidsödande och kan vara mycket kostnadskrävande.
Statsbidrag kan utgå vid bildande av fiskevårdsområde. Bidraget
kan utgå med upp till 50 % eller i särskilda fall högst 80 % av förrättningskostnaderna.
Vissa kommuner lämnar också bidrag. Den utmätta
övergångstiden inom vilken de över 2 000 fiskevårdsföreningarna måste ombildas
för att kunna fortsättningsvis sälja fiskekort är alltför knapp. Motionsförslagen
tillstyrks.

1973 ars fiskevattenutredning åberopar att den hos statsrådet och chefen
för jordbruksdepartementet hemställt att övergångstiden förlängs intill utgången
av år 1983. En sådan förlängning skulle skapa de bästa förutsättningarna
för ett säkerställande av i första hand befintliga och lämpliga kortfiskeupplåtelser.
I och för sig positiva föreningar skulle utan tidspress kunna
ombildas till fiskevårdsområden varigenom lantmäteripersonal och förrättningsmän
också skulle få en jämnare arbetsbelastning. Dessutom skulle
eventuella utredningsförslag kunna behandlas av riksdagen före övergångstidens
slut. Utredningen anför att det finns över 2 000 fiskevårdsföreningar.
Vid 1974 års utgång hade fastställts 119 fiskevårdsområden varjämte pågick
ett 50-tal förrättningar.

Statens lantmäteriverk delar motionärernas uppfattning att tidsfristen bör

CU 1975:17 3

förlängas men föreslår att övergångsbestämmelserna ändras så att äldre lydelse
av 24 S andra stycket lagen om rätt till fiske blir tillämplig på fungerande
förvaltningsorganisationer under viss ytterligare övergångstid - t. ex.
fem år - under förutsättning att förordnande för någon att hålla sammanträde
för att bilda samfällighetsförening begärts före utgången av år 1978. Enbart
en förlängning av övergångstiden torde knappast leda till initiativ i behövlig
omfattning och takt. Enligt verkets uppfattning bör också ett före 1978
års utgång meddelat förordnande av förrättningsman för bildande av fiskevårdsområde
tilläggas samma verkan. Verket påpekar att redovisningen i
fastighetsregistren och närmast då jordregistret endast i begränsad utsträckning
omfattar fastigheternas fiskerätt. Reformarbetet på detta område kommer
på sikt att ge tillgång till en officiell och lättillgänglig dokumentation
av fiskerättsförhållandena. Även med en ökad prioritering av resurserna
härför kan sannolikt upprustningen vara genomförd bara till en del inom
den övergångstid som nu står till buds.

Lantmäteriverket för i detta sammanhang även fram ytterligare förslag
beträffande översyn av härmed sammanhängande lagstiftning.

Utskottet

Av utredningen framgår enligt civilutskottets mening klart att fiskevårdsföreningarna
bör ges möjlighet till förlängd verksamhetstid. Som lantmäteriverket
anfört kan det dock ifrågasättas om enbart en förlängning av
övergångstiden leder till ombildning av föreningarna i behövlig omfattning
och takt. Utskottet förordar att en ytterligare översyn av härmed sammanhängande
frågor görs och att förslag till ändrade övergångsregler föreläggs
riksdagen.

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av motionerna 1975:1754 och 1798
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Stockholm den 15 april 1975

På civilutskottets vägnar
ELVY OLSSON

Närvarande: fru Olsson i Hölö (c), herrar Bergman i Göteborg (s), Petersson
i Nybro (s). Lindkvist (s), Åkerfeldt (c). Henrikson (s), Strömberg i Botkyrka
(fp). Mattsson i Skee (c), Adolfsson (m), Olof Johansson i Stockholm (c),
Claeson (vpk), fru Landberg (s), herrar Persson i Karlstad (s) och Håkansson
i Trelleborg (s).

■