Civilutskottets betänkande med anledning av propositionen 1975:1 i vad avser anslag till statistiska centralbyrån jämte motioner (Betänkande 1975:CU14 Civilutskottet)

Civilutskottets betänkande nr 14

CU 1975:14

Nr 14

Civilutskottets betänkande med anledning av propositionen 1975:1
i vad avser anslag till statistiska centralbyrån jämte motioner

Propositionen m. m.

Regeringen har i propositionen 1975:1 bilaga 9 (finansdepartementet) under
punkterna B2-B4 (s. 13-29) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1975/76 på driftbudgeten under sjunde huvudtiteln anvisa

1. till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser ett förslagsanslag
av 125 584 000 kr.,

2. till Statistiska centralbyrån: Uppdragsverksamhet ett förslagsanslag av
1 000 kr.,

3. till Statistiska centralbyrån: Utrustning ett reservationsanslag av
700 000 kr.

Enligt datalagen (1973:289) skall före beslut i fråga om inrättande av personregister
som beslutas av regeringen eller riksdagen yttrande inhämtas
från datainspektionen. Utskottet har därför inhämtat yttrande från inspektionen.
Vidare har yttrande i frågan inhämtats från riksdagens konstitutionsutskott.
De båda yttrandena fogas som bilagor till detta betänkande.

Motioner

I detta sammanhang har utskottet behandlat motionerna 1975:

404 av herrar Westberg i Ljusdal (fp) och Strömberg i Botkyrka (fp)
vari hemställs att riksdagen i skrivelse till regeringen anhåller om åtgärder
för att samordna och förstärka den prognosverksamhet på arbetsmarknadens
område som bedrivs på olika håll och då främst genom statistiska centralbyråns
prognosinstitut med syfte att få fram

1. dels sådana prognoser för behovet av arbetskraft, som ger en totalbild
av arbetsmarknadens behov och anger den väntade fördelningen mellan
olika yrkesgrupper,

2. dels rullande prognoser som underlag för snabba anpassningsåtgärder
inom utbildnings- och omskolningsområdet när läget förändras,

1752 av herr Bohman m. fl. (m) vari - hänvisning till motivering i motionen
1975:1100 - hemställs att riksdagen begär att regeringen ger statistiska
centralbyrån i uppdrag att snarast fullfölja utredningen angående den dolda
brottsligheten, varvid kostnaderna för utredningen bör täckas genom omdisponering
av beviljade anslag,

1788 av herrar Raneskog (c) och Eriksson i Ulfsbyn (c) vari hemställs
att riksdagen hos regeringen begär att statistiska centralbyrån ges i uppdrag
1 Riksdagen 1975. 19 sam!. Nr 14

CU 1975:14

att utarbeta prognoser för den framtida arbetsmarknaden, vilka kan vara
till vägledning vid ungdomens yrkesval på sätt som anförts i motionen.

Datalagen

Inrättande av vissa personregister i datalagens mening

Förslagen i budgetpropositionen (prop. 1975:1, bil. 9 s. 13-30) om anslag
till statistiska centralbyrån utgår från översiktligt redovisade medelsberäkningar.
Därav och av uppgifter som utskottet inhämtat framgår att medelsanvisningen
bl. a. syftar till att möjliggöra inrättandet och förandet av
vissa personregister i datalagens (1973:289) mening.

1 datalagen avses med personregister register, förteckning eller andra anteckningar
som förs med hjälp av automatisk databehandling (ADB) och
som innehåller personuppgifter som kan hänföras till den som avses med
uppgiften. Personregister får inte inrättas eller föras utan tillstånd av datainspektionen
(Dl). Sådant tillstånd krävs dock ej i fråga om personregister
om vars inrättande regeringen eller riksdagen beslutar. Före sådant beslut
skall dock yttrande inhämtas från DI.

I samband med att tillstånd lämnas till inrättande och förande av personregister
skall Dl meddela föreskrift om dels ändamålet med registret,
dels vilka upplysningar om enskild person som får ingå i registret. I den
mån det behövs skall inspektionen meddela föreskrift om bl. a. inhämtande
av uppgifter för personregistret, utförandet av ADB, underrättelse till berörda
personer samt bevarande och gallring av personuppgift.

Dl:s skyldighet att meddela föreskrift som angivits i föregående stycke
gäller även register som beslutas av regeringen eller riksdagen i den mån
föreskrift i samma hänseende inte meddelats av beslutsfattarna.

Såvitt avser ovan lämnade uppgifter trädde datalagen i kraft 1974-07-01.

Fortsatt drift av personregister som tagits i bruk före 1974-07-01

Om personregister som enligt lagen inte får föras utan tillstånd tagits
i drift före 1974-07-01 får det - under förutsättning att ansökan om tillstånd
görs före 1975-01-01 - föras utan tillstånd till dess ansökningen slutligt
prövats. De slag av personuppgifter som ingår i sådana register och de ändamål
för vilka uppgifterna används får ändras eller utvidgas endast efter
anmälan till Dl.

1 datakungörelsen (1973:291) anges att ansökan om tillstånd att inrätta
eller föra personregister som avses i datalagen görs hos DI. Har regeringen
eller riksdagen beslutat inrätta personregister skall den registeransvariga
myndigheten snarast anmäla detta till inspektionen. När DI avger yttrande
över register som beslutas av regeringen eller riksdagen skall en bedömning
av registret ske enligt samma grunder som vid prövning av tillståndsärende.
Kungörelsen trädde i kraft 1973-07-01, dock att registeransvarig myndighet
hade att senast 1974-01-01 göra anmälan till Dl beträffande personregister

CU 1975:14

om vars inrättande regeringen eller riksdagen beslutat före kungörelsens
ikraftträdande.

Underrättelser till registrerade

Enligt datalagen (10 it) skall den registeransvarige så snart ske kan på
begäran av registrerad underrätta den registrerade om innehållet i personuppgift
som ingår i personregistret och innefattar upplysning om honom.
Underrättelse skall lämnas utan kostnad för den registrerade. Dock får DI
om särskilda skäl föreligger medge att avgift uttas.

Konsekvenser av datalagen för SCB

SCB har i vad avser budgetåret 1973/74 erhållit 266 000 kr. för att
fullgöra de bestämmelser som följer av lagen. De kostnader som uppstått
för SCB under 1973/74 har i huvudsak belöpt på dels förberedelsearbete
att på begäran underrätta registrerad, dels inventering av SCB:s register för
upprättande av tillståndsansökningar för och anmälningar av SCB:s personregister
till Dl.

Datalagen beräknas under budgetåret 1975/76 medföra kostnadsökningar
på sammantaget 2 244 000 kr. för centralbyrån. Detta belopp kan uppdelas
på följande poster. 100 000 kr. avser ökade centrala kostnader för tillståndsansöknings-
och anmälningsförfarandet m. m., 130 000 kr. avser motsvarande
kostnadsökning för de registeransvariga enheterna inom verket och
80 000 kr. avser avgifter till datainspektionen. Den återstående kostnadsökningen,
uppgående till 1 934 000 kr., beräknas uppkomma till följd av att
SCB enligt 10 $ datalagen är skyldig att på begäran av registrerad inom en månad
underrätta denne om innehållet i personuppgift som ingår i verkets personregister
och innefattar upplysning om honom. Verket har f. n. ca 115
register i datalagens mening. Den beräknade kostnaden baserar sig på antagandet
att ca 15 000 förfrågningar inkommer under nästa budgetår, vilket
innebär en styckekostnad per förfrågan om 129 kr.

De av SCB redovisade kostnadsökningarna till följd av datalagen godtas
i budgetpropositionen (prop. 1975:1, bil. 9 s. 27).

Tidigare riksdagsbehandling avseende datalagen

I förarbetena till datalagen (prop. 1973:33 s. 98) anförde justitieministern
att det enligt hans mening var viktigt att DI:s yttrande alltid inhämtades
innan statsmakterna beslutar om inrättande av ADB-register. Statsrådet förutsatte
också att statsmakterna kommer att fästa stort avseende vid DI:s
mening.

1 specialmotiveringen till 7 5 förslaget till datalag anfördes (prop. 1973:33
s. 130-131) bl. a. följande:

1* Riksdagen 1975. 19 sami Nr 14

CU 1975:14

Som jag har anfort i avsnittet 6.3.3 i den allmänna motiveringen föreligger
det givetvis inte något hinder för Kungl. Majit resp. riksdagen att i samband
med inrättande av ett personregister meddela de föreskrifter som behövs
för att förebygga otillbörligt integritetsintrång. Normalt torde det också i
ett beslut om inrättande få sägas något om registrets ändamål och vilka
slag av personuppgiftersom skall få ingå i registret. Det äremellertid naturligt
att, när det gäller meddelandet av föreskrifter av mer detaljerad karaktär,
denna uppgift läggs på datainspektionen. Som jag tidigare nämnt bör det
också åligga datainspektionen att, på samma sätt som i fråga om andra
personregister, öva tillsyn över att ett register som har beslutats av statsmakterna
inte används på ett sätt som leder till otillbörligt integritetsintrång.

I samband med riksdagsbehandlingen av propositionen 1973:33 godtog
konstitutionsutskottets majoritet (KU 1973:19 s. 12-14) förslaget om att
Dl inte skulle pröva tillståndsfrågan beträffande personregister vars inrättande
beslutats av regeringen eller riksdagen. Mot detta och till förmån
för motioner i ämnet reserverade sig utskottsledamöterna från centerpartiet,
moderata samlingspartiet och folkpartiet (s. 16-17). Enligt reservanternas
mening borde sådana register som beslutats av regeringen ligga under datainspektionens
tillståndsprövning. Riksdagen följde utskottets majoritet.

Motioner om att Dl:s tillståndsprövning skall omfatta också personregister
som inrättas av regeringen återkom även vid 1974 års riksdag. Vid behandlingen
av dem anförde konstitutionsutskottet (KU 1974:20).

Datainspektionen behandlar frågan utförligt i sitt remissyttrande. Datainspektionen
påpekar att skillnaden i handläggningen av ärendena om de
på olika sätt inrättade registren är huvudsakligen formell. Enligt datainspektionens
uppfattning kan problemet ADB och personlig integritet normalt
lösas genom lämplig utformning av personregistren. Endast undantagsvis
torde det behöva bli fråga om att ej acceptera inrättandet av ett personregister
för ett rimligt ändamål.

Datainspektionen anser att det med gällande konstitutionella grunder för
vår förvaltning inte bör ifrågakomma att riksdagen fungerar som särskilt
tillståndsorgan. För att uppnå vad motionärerna eftersträvar på ett sätt som
är förenligt med datainspektionens ställning som ett under Kungl. Maj:t
lydande förvaltningsorgan och det förhållandet att inspektionens beslut kan
överklagas hos Kungl. Maj:t pekar inspektionen påen annan lösning. Denna
skulle vara att Kungl. Maj:t konsekvent uppdrar åt den blivande registeransvariga
myndigheten att utveckla ett genom kommittébetänkande eller
på annat sätt väckt förslag om statligt personregister med ADB så långt
att myndigheten - och alltså ej Kungl. Maj:t - kan söka principtillstånd
hos datainspektionen. Ett sådant utvecklingsarbete som här avses kan enligt
datainspektionen ske i samråd med inspektionen. När datainspektionens
beslut föreligger får myndigheten - om beslutet är positivt - föra saken
vidare till Kungl. Maj:t för ställningstagande till anslagsfrågan för det tilltänkta
registret. Skulle datainspektionen avslå myndighetens ansökan om
principtillstånd kan myndigheten genom besvär föra frågan under Kungl.
Maj:ts prövning. Kungl. Maj:t har då att överväga om det finns skäl för
en annan syn på rntegritetsfrågorna än den som kommit till uttryck i datainspektionens
beslut. Datainspektionen tillägger att den - utom i vad avser
de konstitutionella synpunkterna - anser den här diskuterade frågan som

Cu 1975:14

en praktisk handläggningsfråga. Den av datainspektionen angivna lösningen
kan förverkligas inom ramen för gällande bestämmelser i datalagen.

De nuvarande skillnaderna i handläggningsordning mellan personregister
som inrättas genom beslut av Kungl. Majit och andra personregister inom
den under Kungl. Maj:t lydande förvaltningssektorn är som datainspektionen
framhållit huvudsakligen av formell natur. Datainspektionens yttrande
ger vid handen att vissa avgränsningssvårigheter föreligger när det
gäller att avgöra om ett register tillhör den ena eller den andra kategorin.

Med den av datainspektionen angivna lösningen att Kungl. Maj:t anbefaller
myndigheterna förfarandet med att söka principgodkännande från
datainspektionen synes de nuvarande gränsdragningssvårigheterna i huvudsak
kunna undvikas. På ett sätt som är förenligt med datainspektionens
ställning i förvaltningssystemet och Kungl. Majus roll som besvärsinstans
synes därmed också kunna tillgodoses motionärernas önskemål att datainspektionen
i förväg skall tillståndspröva alla dataregister som inte inrättas
genom beslut av riksdagen. Ett konsekvent tillämpande av det av datainspektionen
rekommenderade förfarandet bör enligt utskottets mening ha
flera fördelar. Såvitt nu kan bedömas synes det vidare inte vara förenat
med svårigheter av vare sig principiell eller praktisk art. Utskottet förordar
därför att Kungl. Majit närmare utreder frågan på det sätt som kan vara
lämpligt och - om utredningens resultat inte talar däremot - verkar för
förfarandets genomförande. Det anförda bör ges Kungl. Majit till känna.

Vad utskottet anfört godtogs av riksdagen.

Även till årets riksdag har väckts motioner som behandlar frågan om
personregister som inrättas genom beslut av regeringen eller riksdagen (mot.
1975:69, 95 och 1017). Motionerna har hänvisats till konstitutionsutskottet.
Med anledning av bl. a. de nämnda motionerna föreslår konstitutionsutskottet
(KU 1975:11) att en särskild utredning tillsätts med uppgift att göra
en samlad översyn av datalagen.

Uppgifter i anslutning till motionerna

A rbersmarknaclsprognoser

Prognosinstitutet inom statistiska centralbyrån (SCB) genomförde på uppdrag
av 1968 års utbildningsutredning(U 68) beräkningar avseende att belysa
elevströmmarna inom utbildningssystemet och utflödet från detta till arbetsmarknaden,
en s. k. utflödeskalkyl. Kalkylen innebär inte en förutsägelse
om trolig framtida utveckling utan avsikten med kalkylen är att belysa
konsekvenserna av vissa beräkningsantaganden. Utflödeskalkylen har sin
motsvarighet i en behovskalkyl. Den senare har sin utgångspunkt i 1970
års långtidsutredning från vilken har hämtats en prognos över den totala
arbetskraftens utveckling och dess fördelning på näringsgrenar under 1970-talet. I huvudsak på grundval av 1960 och 1965 års folkräkningar har framskrivning
gjorts till år 1980 av antalet förvärvsarbetande med fördelning
på yrken. Beräkningar har därefter utförts av det totala nyrekryteringsbehovet
inom olika yrken under olika femårsperioder samt av den andel av
nyrekryteringsbehovet som beräknas komma från utbildningsväsendet.

CU 1975:14

De beräkningar som gjorts för U 68:s räkning kommerav prognosinstitutet
att revideras under 1975/76. I samband därmed kommer material från 1970
års folk- och bostadsräkning att utnyttjas. Den till prognosinstitutet knutna
prognosberedningen med representanter för bl. a. arbetsmarknadsstyrelsen,
universitetskanslersämbetet,skolöverstyrelsen, institutet försocial forskning
samt arbetsmarknadens parter har uttalat sig för att de beräkningar som
gjorts för U 68 i fortsättningen borde revideras två gånger per femårsperiod
i anslutning till långtidsutredningen och revideringen av denna.

Sysselsättningsutredningen har enligt sina direktiv (kommittéberättelsen
1975 s. 513-530) bl. a. till uppgift att kartlägga de framtida sysselsättningsmöjligheterna.
Utredningen arbetar i olika s. k. arbetsgrupper. En av grupperna
studerar ungdomens inträde i arbetslivet.

För att belysa de långtidsutbildades problem på arbetsmarknaden men
även för att skaffa kunskaper om arbetsmarknaden för de grupper som lämnar
gymnasie- och grundskolan föreslår SCB i anslagsframställning för budgetåret
1975/76 att en studie av anpassningsmekanismer på arbetsmarknaden
företas. Studien har beräknats kosta 345 000 kr. Medel för studien har inte
beräknats i budgetpropositionen.

Statistik på arbetsmarknadens område publiceras såväl av SCB som av
arbetsmarknadsstyrelsen (AMS). De av SCB genomförda arbetskraftsundersökningarna
(AKU) avser att belysa sysselsättningsläget för hela befolkningen
medan AMS-statistiken endast omfattar de personer som på räkningsdagen
haft kontakt med arbetsförmedlingen och som då konstaterats
vara arbetslösa.

För att förbättra kvaliteten på AKU begär SCB i budgetpropositionen
(prop. 1975:1, bil. 9 s. 20) medel för bl. a. utökad regional redovisning, kompletterande
utbildningsfrågor samt en undersökning om olika gruppers anknytning
till arbetsmarknaden. Kostnadsökningen beräknas till ca 2 milj.
kr. Finansministern beräknar 1 milj. kr. för regional stratifiering och för
utökad redovisning inom de fem minsta s. k. riksområdena.

Civilutskottet har åren 1971-1974 behandlat motioner angående prognosverksamheten
på arbetsmarknadens område (CU 1971:6, CU 1972:6,
CU 1973:1, CU 1974:11). Vid utskottsbehandlingen år 1974 erinrades om
de prognoser SCB gjort för U 68:s räkning. Vidare anfördes att beräkningarna
förden framtida efterfrågan på arbetskraft grundades på långtidsutredningens
kalkyler över sysselsättningen i olika näringsgrenar. Eftersom de i motionen
begärda prognoserna omfattades av gjorda beräkningar avstyrkte utskottet
motionen som avslogs av riksdagen.

Undersökning om den dolda brottsligheten m. m.

För budgetåren 1973/74 och 1974/75 har SCB beviljats medel för utvecklingsarbeten
med en undersökning angående den dolda brottsligheten. Under
våren 1975 genomförs en provundersökning från vilken preliminära resultat

CU 1975:14

väntas föreligga i maj. Planeringen av provundersökningen har enligt SCB
skett i nära samverkan med bl. a. justitiedepartementet, brottsförebyggande
rådet, rikspolisstyrelsen och kriminalvetenskapliga institutet vid Stockholms
universitet. Den planerade huvudundersökningen är avsedd att omfatta ett
riksrepresentativt urval av personer i åldrarna 15-75 år på totalt 15 000 individer.
Datainsamlingen skall i huvudsak ske som en postenkät. Studiens
primära syfte är att belysa relationerna mellan dold och synlig brottslighet
för vissa typer av brott, vidare kommer att undersökas hur riskerna att
utsättas för brott varierar för olika regioner i landet och inom olika befolkningsgrupper.
De totala kostnaderna för huvudundersökningen har av
SCB beräknats till 568 000 kr. varav 286 000 faller på budgetåret 1975/76.

I budgetpropositionen’ har medel ej beräknats för undersökningen.

1 budgetpropositionen (bil. 4 s. 21) beräknar justitiministern 2 630 000
kr. till anslaget Brottsförebyggande rådet: Utvecklingskostnader. Från anslaget
bestrids kostnader för bl. a. forskning inom det kriminalpolitiska området.

Utskottet

I budgetpropositionen (prop. 1975:1, bil. 9 s. 13-29) behandlas anslag till
statistiska centralbyrån (SCB). I samband härmed föreslås inrättande av personregister
enligt datalagen. Före inrättande av register som beslutas av
regeringen eller riksdagen skall - enligt datalagen - yttrande inhämtas från
datainspektionen (DI). Utskottet har inhämtat sådant yttrande. Dessutom
har yttrande inhämtats från riksdagens konstitutionsutskott. De båda yttrandena
bifogas detta betänkande.

Dl har utöver budgetpropositionen haft tillgång till SCB:s anslagsframställning
för budgetåret 1975/76. DI har gjort en genomgång av materialet.
Därvid har enligt inspektionen inget framkommit som tyder på att något
av de projekt som förs fram i propositionen skulle vara av den arten att
det inte bör få komma till stånd. DI erinrar även om att inspektionen enligt
datalagen kan ge föreskrifter för att förhindra otillbörligt intrång i registrerads
personliga integritet. Sålunda finns möjligheter att komplettera ett riksdagens
beslut med föreskrifter till integritetens skydd. Enligt konstitutionsutskottets
mening kommer de i budgetpropositionen förutsatta personregistren
inom SCB att bedömas ytterligare av DI innan de tas i bruk.

Civilutskottet stannar för följande bedömning. Datalagen trädde såvitt
nu är i fråga i kraft 1974-07-01. Mot bakgrund av att Dl enligt datalagen
har möjlighet att utfärda kompletterande föreskrifter har civilutskottet liksom
inspektionen från integritetssynpunkt intet att erinra mot de förslag
som föredragande statsrådet godtagit i budgetpropositionen.

Civilutskottet förutsätter att regeringen i fortsättningen kommer att vidta
sådana åtgärder att yttrande från DI föreligger så att regeringen har möjlighet
att väga in inspektionens synpunkter vid förslag om inrättande av sådana

CU 1975:14

personregister som ställs under riksdagens prövning.

För att göra framställningen i budgetpropositionen såvitt avser anslag
till SCB lättillgängligare skulle utskottet finna det värdefullt om de förslag
till vilka riksdagen skall ta ställning även kunde åskådliggöras i form av
en tabellarisk uppställning eller på annat sätt.

Frågan om arbetsmarknadsprognoser tas upp i motionen 404 (fp),
i vilken föreslås åtgärder för att förstärka och samordna prognos verksamheten
på arbetsmarknadens områden som bedrivs på olika håll. En förstärkt
prognosverksamhet borde enligt motionärerna ge en totalbild av arbetsmarknadens
behov samt ange den väntade fördelningen mellan olika yrkesgrupper.
Vidare bör rullande prognoser upprättas för att ge underlag för snabba
anpassningsåtgärder inom utbildnings- och omskolningsområdet när läget
förändras. Motioner med samma yrkanden har behandlats av riksdagen åren
1970-1973.

De arbetsmarknadsprognoser som SCB utförde på uppdrag av 1968 års
utbildningsutredning (U 68) hade som utgångspunkt bl. a. 1970 års långtidsutredning
från vilken uppgifter över den totala arbetskraftens utveckling
och dess fördelning på näringsgrenar under 1970-talet erhållits. De beräkningar
som gjorts på uppdrag av U 68 och som sträcker sig fram till år
1980 kommer av prognosinstitutet vid SCB att revideras under 1975/76.
I samband härmed kommer material från 1970 års folk- och bostadsräkning
att utnyttjas.

Då de i motionen 404 upptagna frågorna på olika sätt uppmärksammas
av SCB avstyrker utskottet bifall till motionen.

I motionen 1788 (c) hemställs att prognoser utarbetas vilka kan vara
till vägledning vid ungdomens yrkesval. Motionärerna anföra» ungdomarna
främst genom skolans studie- och yrkesorientering (SYO) skall fl rådgivning
om yrkesval samt att svårigheter föreligger att förutse situationen på arbetsmarknaden.
För att eleverna skall få relevant information måste enligt
motionärerna statistik och arbetsmarknadsprognoser utvecklas och bli mer
tillförlitliga.

De beräkningar som SCB:s prognosinstitut gjorde för U 68:s räkning har
även kommit till användning i SYO-sammanhang. Sålunda har institutet
under åren 1973 och 1974 medverkat i kurser för SYO-funktionärer. Vidare
ger prognosinstitutet vartannat år ut en sammanställning - Trender och
prognoser - avsedd främst för icke experter. 1974 års upplaga har enligt
vad utskottet erfarit genom arbetsmarknadsstyrelsens, skolöverstyrelsens
och universitetskanslersämbetets försorg tillställts den personal som svarar
för SYO-verksamheten. Vidare kommer sysselsättningsutredningen att behandla
frågan om ungdomarnas inträde i arbetslivet med förtur enligt ett
nyligen fattat riksdagsbeslut (InU 1975:3).

Mot bakgrund av den verksamhet som pågår avstyrker utskottet bifall
även till motionen 1788.

I motionen 1752 (m) hemställs med hänvisning till motionen 1100 att

CU 1975:14

riksdagen begär att regeringen ger SCB i uppdrag att snarast fullfölja utredningen
angående den dolda brottsligheten. Enligt motionärerna bör kostnaderna
för utredningen täckas genom omdisponering av beviljade anslag.

I motionen tas upp ett förslag som förts fram av SCB i anslagsframställning
för budgetåret 1975/76. Enligt SCB har huvudundersökningen beräknats
till 568 000 kr. varav 286 000 kr. faller på budgetåret 1975/76. Finansministern
har i budgetpropositionen ej beräknat medel för undersökningen.

Inte heller civilutskottet är berett att föreslå riksdagen att huvudundersökningen
kommer till utförande under nästa budgetår. Till skillnad från
motionärerna vill utskottet inte förorda en omdisponering av anslagsförslaget
för SCB för budgetåret 1975/76. Motionärerna har inte föreslagit hur kostnaderna
för den av dem begärda utredningen skall täckas och vad som
enligt deras mening bör utgå ur SCB:s program. I sammanhanget vill utskottet
erinra om att justitieministern till brottsförebyggande rådet i budgetpropositionen
(bil. 4 s. 21) beräknar 2 630 000 kr. för bl. a. forskning inom
det kriminalpolitiska området. Riksdagen har beslutat i enlighet med justitieministerns
förslag (JuU 1975:10).

Anslagsberäkningen i övrigt föranleder ingen utskottets erinran eller särskilt
uttalande.

Utskottet har i betänkandet CU 1975:1 behandlat anslag till folk- och
bostadsräkning 1975 m. m.

Utskottet hemställer

1. beträffande arbetsmarknadsprognoser att riksdagen avslår motionerna
1975:404 och 1788,

2. beträffande utredning om den dolda brottsligheten att riksdagen
avslår motionen 1975:1752,

3. att riksdagen på driftbudgeten under sjunde huvudtiteln för
budgetåret 1975/76

a. till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser a n -visar ett förslagsanslag av 125 584 000 kr.,

b. till Statistiska centralbyrån: Uppdragsverksamhet anvisar ett
förslagsanslag av 1 000 kr.,

c. till Statistiska centralbyrån: Utrustning anvisar ett reservationsanslag
av 700 000 kr.

Stockholm den 15 april 1975

På civilutskottets vägnar
ELVY OLSSON

Närvarande: fru Olsson i Hölö (c), herrar Bergman i Göteborg (s). Petersson
i Nybro (s), Lindkvist (s), Åkerfeldt (c), Henrikson (s). Strömberg i Botkyrka
(fp), Mattsson i Skee (c). Adolfsson (m), Olof Johansson i Stockholm (c).
Claeson (vpk), fru Landberg (s), herrar Persson i Karlstad (s), Håkansson
i Trelleborg (s) och fru Diesen (m).

CU 1975:14

Reservation

av herr Adolfsson (m) och fru Diesen (m) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Inte heller”
och slutar med ”(JuU 1975:10)” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motionen 1100 är statistiken över brottsutvecklingen ofullständig,
eftersom i den inte redovisas uppgifter över den dolda brottsligheten.
Enligt vad utskottet erfarit pågår en provundersökning. Denna beräknas
vara avslutad under våren 1975. Det är enligt utskottets mening lämpligt
att huvudundersökningen kommer till utförande i direkt anslutning till provundersökningen.
Utskottet finner alltså i likhet med motionärerna och SCB
att huvudundersökningen bör göras under budgetåret 1975/76. Medel för
undersökningen får täckas genom omdisponering inom anslaget. Hur denna
omdisponering skall göras beslutas av regeringen efter förslag från SCB.
Vad utskottet ovan anfört bör ges regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande utredning om den dolda brottsligheten att riksdagen
med bifall till motionen 1975:1752 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

CU 1975:14

Bilaga I

Nr 1 y.

Konstitutionsutskottets yttrande angående vissa frågor om inrättande
av personregister i ärende om anslag till statistiska centralbyrån.

Till civilutskottet

Genom beslut den 18 mars 1975 har civilutskottet hemställt om yttrande
från konstitutionsutskottet angående vissa personregister som förutsätts inrättade
genom riksdagens ställningstagande till budgetpropositionen (1975:1,
bilaga 9 s. 13-30). Konstitutionsutskottet som begränsar sitt yttrande till den
formella handläggningen får med anledning härav anföra följande.

I budgetpropositionen i den aktuella delen behandlas anslag till statistiska
centralbyrån (SCB). I samband därmed berörs även frågan om inrättande
av ett antal personregister enligt datalagen (1973:289). Enligt 2 $ datalagen
får personregister inte inrättas utan tillstånd av datainspektionen. Detta gäller
inte i fråga om personregister vars inrättande beslutas av regeringen eller
riksdagen. Före sådant beslut krävs dock att yttrande inhämtas från datainspektionen.
Civilutskottet har genom remiss den 4 februari 1975 begärt
datainspektionens yttrande över förslagen till de i budgetpropositionen förutsatta
personregistren.

Datainspektionen, som erhållit visst kompletterande material från SCB,
anför i sitt yttrande att inspektionen på grundval av föreliggande material
inte kan ta ställning till integritetsskyddsfrågorna på sätt som avses i 2 §
datalagen och i 4 § datakungörelsen. Enligt sistnämnda bestämmelse skall
datainspektionen vid yttrande över icke tillståndspliktigt register bedöma
detta enligt samma grunder som vid bedömningen av tillståndsärende. Enligt
datainspektionen har dock vid den genomgång som gjorts av materialet
inte framkommit något som tyder på att SCB-projekten i budgetpropositionen
skulle vara av den arten att de inte bör få komma till stånd. Inspektionen
framhåller vidare, att datalagen bygger på den principen att i
regel tillstånd kan ges att inrätta och föra personregister. Otillbörligt intrång
i registrerads personliga integritet kan i allmänhet förhindras genom olika
föreskrifter. Sådana föreskrifter kan ges av datainspektionen i den mån regeringen
eller riksdagen ej givit sådana.

Datainspektionen har alltså enligt datalagen att behandla personregister
som inrättas genom beslut av regeringen eller riksdagen i flera omgångar.
Förutom att före beslutet avge yttrande enligt 2 8 datalagen har inspektionen
enligt 7 ij samma lag även skyldighet att bevaka och förebygga risker för
otillbörligt intrång i personlig integritet också i fråga om dessa register. Detta
sker genom att inspektionen skall meddela föreskrifter i olika avseenden

CU 1975:14

gällande t. ex. de personuppgifter som får ingå i registret samt olika frågor
rörande användningen av registret. Sådana föreskrifter får som framgått meddelas
i den mån regeringen eller riksdagen inte har meddelat föreskrifter
i samma hänseende. De i budgetpropositionen förutsatta personregistren
inom SCB kommer alltså att bedömas ytterligare av datainspektionen innan
de tas i bruk.

Stockholm den 4 april 1975

På konstitutionsutskottets vägnar
HILDING JOHANSSON

Närvarande: herrar Johansson i Trollhättan (s). Boo (c), fru Thunvall (s),
herrar Mossberg (s), Svensson i Eskilstuna (s), Jonnergård (c), Bergqvist
(s), Björck i Nässjö (m), Karlsson i Malung (s), Nordin (c), Måbrink (vpk),
Olsson i Edane (s), fru Jacobsson (m), herrar Kindbom (c) och Lindahl i
Hamburgsund (fp).

CU 1975:14

Bilaga 2

Datainspektionen

Civilutskottet har genom remiss den 4 februari 1975 begärt datainspektionens
yttrande över i budgetpropositionen (prop. 1975:1, bil. 9 s. 13-30)
upptagna förslag om inrättande hos statistiska centralbyrån (SCB) av personregister
enligt datalagen (1973:289).

Datainspektionen anför följande.

Erforderligt underlag för datainspektionens yttrande

Enligt 2 § 2 st datalagen skall före beslut av regeringen eller riksdagen
om inrättande av personregister datainspektionens yttrande inhämtas.

Av departementschefens specialmotivering till 2 § datalagen (prop. 1973:33
s. 120) och av 4 § datakungörelsen (1973:291) framgår att datainspektionen
när sådant yttrande avges skall bedöma registret enligt samma grunder som
vid prövning av tillståndsärende.

För en sådan bedömning krävs att datainspektionen som underlag åtminstone
har en någotsånär fullständig beskrivning av ändamålet med och
innehållet i personregistret.

Olika register hos SCB

Av budgetpropositionen framgår endast i grova drag - ibland endast
genom samlingsrubriker - vilka register inom olika samhällsområden som
förs eller skall inrättas hos SCB. För de flesta saknas ändamåls- och innehållsbeskrivning.

Dessa register kan med hänsyn till datalagens bestämmelser indelas i
följande grupper.

I Register som ej är personregister enligt datalagen.

II Personregister i datalagens mening:

1. Register om vars inrättande regeringen eller riksdagen tidigare beslutat
och som skall föras i oförändrat skick.

2. Register om vars inrättande regeringen eller riksdagen tidigare beslutat
och vars innehåll eller ändamål skall ändras genom beslut av regeringen
eller riksdagen.

3. Register om vars inrättande regeringen eller riksdagen tidigare beslutat
och vars innehåll eller ändamål skall ändras enligt beslut av SCB.

4. Register om vars inrättande SCB tidigare har beslutat och som skall
föras i oförändrat skick.

5. Nya register som SCB beslutat inrätta.

6. Nya register beträffande vilka regeringen eller riksdagen skall besluta
om inrättandet.

7. Som en sjunde grupp kan nämnas de register som SCB inrättar i samband
med uppdragsverksamheten. Eftersom denna verksamhet skall själv -

CU 1975:14

finansieras kan det aldrig bli tal om något inrättande av dessa register av
statsmakterna, i vart fall inte i budgetsammanhang.

Problem med gränsdragning mellan olika registertyper

Att avgöra om ett register inrättats av regeringen eller riksdagen eller
av SCB har visat sig svårt i praktiken. I de preliminära föreskrifter och
anvisningar för ansökan om tillstånd/anmälan av personregister som meddelades
av datainspektionen den 7 november 1973 drogs gränsen på följande
sätt.

”Kungl. Maj:ts eller riksdagens beslut anses föreligga om:

-registret inrättats genom lag eller annan författning; exempel: inskrivningsregistret
-2$ lagen (1973:98) om inskrivningsregister

- författningsmässig skyldighet föreligger att föra ett register och det i
förarbetena till författningen har klart utsagts att detta skall föras med ADB
eller registrets inrättande förutsatts i lag eller annan författning; exempel:
kriminalregistret som enligt 1, 2 och 15 §§ kungörelsen (1970:517) om rättsväsendets
informationssystem förutsatts inrättas och föras med ADB

- registret inrättats genom beslut av riksdagen eller genom konseljbeslut
i annat fall än genom utfärdande av författning, exempelvis genom regleringsbrev
eller annat beslut om medelsanvisning. En förutsättning måste
dock vara att i beslutet klart anges för vilket ändamål databehandlingen
skall ske.

Förenklat uttryckt föreligger skyldighet för myndighet att ansöka om tillstånd
för de personregister beträffande vilka myndigheten självständigt kan
besluta att de ej längre skall föras eller att de skall föras med annan teknik
än ADB-teknik.”

Vid behandlingen av personregistret levnadsförhållandena i samhället (datainspektionens
dnr 1187-74) som anmälts till datainspektionen av SCB
fann datainspektionen på följande skäl att registret inte hade inrättats genom
beslut av statsmakterna och därför skulle behandlas som ett tillståndsärende.

”1 SCB:s anslagsframställning nämns endast att den tilltänkta verksamheten
berörs av datalagen samt att SCB ej haft kontakt med datainspektionen
i denna fråga. I statsverkspropositionen, utskottsbetänkande! eller riksdagsbeslutet
förekommer inte något uttalande som att den tillämnade statistiska
undersökningen skall ske med automatisk databehandling. Samtliga uppgifter
som skall ingå i personregistret torde vid tiden för statsmakternas
behandling av ärendet ej ha varit definitivt fastställda, och lämpligheten
från integritetssynpunkt att databehandla dem synes ej ha diskuterats.”

Sedan SCB och JK besvärat sig över datainspektionens beslut i ärendet,
fann Kungl. Maj:t att registret bort tas upp som ett anmälningsärende av
datainspektionen. Som skäl härför anfördes i Kungl. Maj:ts beslut att det
med hänsyn till undersökningens omfattning och det beräknade medelsbehovet
torde ha förutsatts av statsmakterna att undersökningen skulle
genomföras med hjälp av automatisk databehandling (ADB) även om några
särskilda uttalanden ej gjorts om att sådant hjälpmedel skulle användas.

CU 1975:14

Budgetpropositionen sorn underlag för yttrande

Som framgår av vad ovan anförts utgör budgetpropositionens innehåll
ett ofullständigt underlag för datainspektionen att yttra sig över. Det är
svårt att ens urskilja vilka personregister som över huvud taget berörs av
propositionen, och i den mån detta är möjligt är det svårt att, med hänsyn
till gränsdragningsproblemen mellan olika registertyper som beskrivits ovan,
urskilja de register över vilka datainspektionen skall yttra sig. De register
som i och för sig kan komma i fråga är de som kan hänföras till grupperna

112 och II6 ovan.

Övrigt källmaterial

Datainspektionen har från SCB rekvirerat verkets anslagsframställning
för budgetåret 1975/76 för att däri försöka finna ett fylligare material dels
som hjälp att lösa gränsdragningsproblemen dels för att lättare kunna bedöma
integritetsfrågorna.

Det bör även nämnas att till datainspektionen för handläggning inkommit

113 personregister från SCB dels som tillståndsärenden dels som anmälningsärenden.

Nya register

Av anslagsframställningen framgår att ca 20 register är nya produkter.
Merparten torde vara personregister men detta går ej att med säkerhet läsa
ut av materialet. Av produktbeskrivningen framgår dock i allmänhet ändamålet
med registren och att materialet skall databehandlas. Information
om vilka uppgifter som skall ingå i registren saknas dock i de flesta fall.
Tillräckligt underlag för bedömningen av integritetsskyddsfrågan finns således
ej heller med detta material. Det är över huvud taget svårt att avgöra
i vilka fall och i vilken utsträckning riksdagen - i samband med anslagsbeslut
i bl. a. statistiksammanhang - har haft tillräckligt underlag för integritetsbedömningar,
när registerändamålet är mera allmänt eller översiktligt beskrivet
och när registerinnehåll och eventuella sambearbetningsplaner inte
är närmare angivna.

Övriga register

Vad gäller övriga register över vilka datainspektionen skall yttra sig är
det frågan om register som redan inrättats och som skall fortlöpande föras,
ehuru med vissa ändringar som skall beslutas av riksdagen. Dessa personregister
torde finnas bland de från SCB till datainspektionen inkomna
ärendena. Ändringar berör även några av de stora och känsliga systemen
hos SCB, som av datainspektionen kommer att granskas särskilt noga; främst
avses då kriminal- och socialvårdsstatistiken. Även beträffande ändringarna

CU 1975:14

är det på föreliggande material av samma skäl som beträffande de nya registren
svårt att göra någon slutgiltig bedömning av integritetsfrågorna. I
flertalet fall har f. ö. ej ens grundregistren behandlats hos datainspektionen
vilket ofta torde vara en förutsättning för ställningstagande beträffande utvidgningar
och ändringar.

Utvecklingsarbete och försöksverksamhet hos SCB
Databasteknik

Som framgår av budgetpropositionen sid. 17 n har SCB fortsatt utvecklingsarbetet
med det arkivstatistiska systemet (ARKSY) med sikte mot en
databasorienterad statistikproduktion. SCB har under år 1973 inrättat en
miniatyrdatabas. Datainspektionen kommer att följa utvecklingen av detta
system mycket noga med tanke på de integritetsfrågor som kan uppkomma
om ett omfattande databassystem kommer att finnas hos SCB.

K o ordina tsa 11 a personregister

SCB har även påbörjat en försöksverksamhet med koordinatmetoderna
och Folk- och Bostadsräkningen (FoB 70). Datainspektionen har vid behandling
av det hos centralnämnden för fastighetsdata (CFD) förda registret
funnit att en utbyggnad av personband med koordinater kan inrymma betydande
integritetsrisker. Genom koordinaterna kan omfattande personinformation
lägesbestämmas med stor exakthet. Datainspektionen kommer
att noga följa även denna försöksverksamhet.

Sammanfattning och slutsatser

Som framgått av det anförda har datainspektionen ofta svårigheter att
avgöra om ett ärende är ett anmälningsärende eller ett tillståndsärende.
Samma problem framträder vid försök att avgränsa vad som i föreliggande
material är att betrakta som personregister om vars inrättande riksdagen
skall besluta. Härmed sammanhänger att ändamål med och innehåll i registren
ej klart angivits på detta stadium.

Vad som nu anförts visar att speciella svårigheter i förevarande sammanhang
föreligger till följd bl. a. av den ordning som innebär att SCB
redan lång tid i förväg i sin anslagsframställning har att behandla och föreslå
statistikframställning, som förutsätter inrättande av en mängd register vilka
skall föras med hjälp av automatisk databehandling. Hur dessa problem
kan lösas torde böra övervägas i samband med statsmakternas ställningstagande
till det förslag som framlades av datainspektionen i remissvar till
riksdagens konstitutionsutskott den 7 mars 1974 (se närmare KU:s betänkande
nr 20 år 1974 s. 27-30). Förslaget går ut på att regeringen uppdrar
åt den blivande registeransvariga myndigheten att utveckla personregistret

CU 1975:14

så långt att myndigheten kan söka principtillstånd hos datainspektionen.
Härigenom får datainspektionen alltid ett tillräckligt underlag för att bedöma
integritetsfrågorna och onödiga och tidsödande gränsdragningsproblem undviks.

Frågan har f. ö. upptagits ånyo i motionerna nr 69, 95 och 1017 till årets
riksdag, över vilka datainspektionen den 26 februari 1975 yttrat sig till
konstitutionsutskottet.

På föreliggande material kan alltså datainspektionen ej avge sådant yttrande
över integritetsskyddsfrågorna som avses i 2 § datalagen och 4 § datakungörelsen.
Ytterligare kompletteringar hos SCB och genomgång av det
samlade materialet - vilket inbegriper relevant material i olika ansökningar
och anmälningar som redan finns hos datainspektionen - kan uppenbarligen
inte ske inom den tid sorn givits för remissens besvarande eller som återstår
tills utskottet måste behandla budgetpropositionen.

Vid den genomgång som gjorts av ovan redovisat material har dock ej
något framkommit som tyder på att något av de SCB-projekt som föredragande
statsrådet för sin del godtagit i budgetpropositionen skulle vara
av den arten att det inte bör få komma till stånd. Datalagen bygger f. ö.
på den principen att i regel tillstånd kan ges att inrätta och föra personregister
genom att otillbörligt intrång i registrerads personliga integritet i allmänhet
kan förhindras genom olika föreskrifter. Sådana föreskrifter kan ges av datainspektionen
i den mån regeringen eller riksdagen ej givit sådana. Av
förarbetena till datalagen framgår också att viss känslig information som
normalt inte skall tillåtas i ADB-personregister kan godtas i personregister
som skall användas för statistiska ändamål.

Datainspektionen vill slutligen erinra om bestämmelserna i 7 § datalagen.
Om underlaget för riksdagens - och/eller regeringens - beslut angående
ett register medför att beslutet blir allmänt hållet, ankommer det enligt
nämnda lagbestämmelse på datainspektionen att komplettera beslutet med
erforderliga föreskrifter till integritetens skydd. Inspektionens prövning blir
därvid lika grundlig som i tillståndsärende, men inspektionen har självfallet
i en sådan situation att utgå från statsmakternas ställningstagande att registret
skall inrättas och föras med hjälp av ADB.

Detta yttrande har beslutats av datainspektionens styrelse. I styrelsens
beslut deltog generaldirektören Källner, ordförande, ledamöterna Hugosson,
Pernelid, Pettersson, Polstam, Redvall, Vinge, Westerholm, Wijkman samt
ersättaren Eriksson och byråchefen Osvald och kammarrättsfiskalen Siversen,
föredragande.