Civilutskottets betänkande med anledning av dels propositionen 1975:1 såvitt gäller anslag till bostadsbyggande m. m., dels propositionen 1975:15 med förslag till ändring i lagen (1947:523) om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens främjande, dels i dessa ämnen väckta motioner (Betänkande 1975:CU7 Civilutskottet)

Civilutskottets betänkande nr 7

CU 1975: 7

Nr 7

Civilutskottets betänkande med anledning av dels propositionen 1975: 1
såvitt gäller anslag till bostadsbyggande m. m., dels propositionen
1975:15 med förslag till ändring i lagen (1947: 523) om kommunala
åtgärder till bostadsförsörjningens främjande, dels i dessa ämnen väckta
motioner

Propositionerna

Regeringen har i propositionen 1975:1 bilaga 14 (bostadsdepartementet)
under litt. B (s. 13—37), såvitt nu är i fråga, samt IV: 11—
IV: 14 och V: 10 (s. 57—93)

dels föreslagit riksdagen att

1. medge att räntebidrag enligt det nya systemet för bostadsfinansiering
bestrids från anslaget Räntebidrag m. m.,

2. godkänna de ändringar i grunderna för förbättringslån, som förordats
i regeringsprotokollet,

3. medge att räntefria förbättringslån beviljas med högst 130 000 000
kr. under vart och ett av åren 1975 och 1976,

4. bemyndiga regeringen att besluta om ökning av den under 3 upptagna
ramen för långivningen under år 1975 om det behövs av sysselsättningsskäl,

5. medge att beslut om anordnings- och inventariebidrag samt lån
för allmänna samlingslokaler under budgetåret 1975/76 meddelas inom
en ram av 30 000 000 kr., varav högst 18 000 000 kr. får tas i anspråk
för bidrag,

6. medge att den under 5 angivna ramen får överskridas om det behövs
av sysselsättningsskäl,

7. medge att beslut om upprustningsbidrag och särskilda eftergifter
av äldre lån meddelas inom en ram av 5 000 000 kr. under budgetåret
1975/76,

8. uttala sig för en bostadsbyggnadsplan för år 1975 med den omfattning
och fördelning som förordats i regeringsprotokollet,

9. medge att ramen för beviljande av bostadslån till nybyggnad under
år 1975 fastställs till 8 375 000 m2 våningsyta, motsvarande ett beräknat
antal lägenheter av 72 500 jämte lokaler som omfattas av låneunderlag
och pantvärde för bostadslån,

10. medge att ramarna för bostadslån och byggnadstillstånd för nybyggnad
under år 1975 får tas i anspråk för ombyggnads- och förbättringsverksamhet,
i den mån de inte unyttjas helt för sitt ändamål,

11. medge att ramen för beviljande av bostadslån till nybyggnad

1 Riksdagen 1975. 19 sami. Nr 7

CU 1975: 7

under vart och ett av åren 1976 och 1977 får samma omfattning som
den under 9 föreslagna ramen för år 1975,

12. medge att av ramen för bostadslån för vart och ett av åren 1975—
1977 högst 20 000 m2 våningsyta får tas i anspråk för nybyggnad av
lokaler i äldre bostadsområden,

13. medge att regeringen meddelar bestämmelser om projektreserv
för åren 1975 och 1976 i enlighet med vad som förordats i regeringsprotokollet,

14. medge att beslut om bostadslån till nybyggnad meddelas intill
ett belopp av 2 402 000 000 kr. under år 1975,

15. medge att beslut om bostadslån till ombyggnad samt räntebärande
förbättringslån meddelas intill ett belopp av 250 000 000 kr. under
år 1975 och 270 000 000 kr. under år 1976,

16. medge att beslut om förhöjt låneunderlag för kulturhistoriskt
värdefull bostadsbebyggelse får meddelas inom en ram av 10 000 000
kr. under vart och ett av åren 1975 och 1976,

17. bemyndiga regeringen att under de förutsättningar som angetts
i regeringsprotokollet besluta om ändring av de under 14, 15 och 16 upptagna
ramarna,

18. medge att långivningen avseende kostnader för outhyrda lägenheter
får avse även hyresförluster uppkomna under åren 1975 och 1976,

19. medge att lån för hyresförluster i vissa fall får utgå preliminärt
enligt vad som förordats i regeringsprotokollet,

20. godkänna i regeringsprotokollet ändrade grunder för beviljande
av bostadslån för förvärv av bostadsfastigheter och för ombyggnad,

21. godta den i regeringsprotokollet förordade förkortningen av amorteringstiden
för markförvärvslån,

22. medge att beslut om tilläggslån meddelas intill ett belopp av
20 000 000 kr. under år 1976,

23. på driftbudgeten under tolfte huvudtiteln för budgetåret 1975/76
anvisa

a. till Bostadsstyrelsen ett förslagsanslag av 15 428 000 kr.,

b. till Länsbostadsnämnderna ett förslagsanslag av 30 572 000 kr.,

c. till Bostadstillägg m m. ett förslagsanslag av 1 345 000 000 kr.,

d. till Räntebidrag m. m. ett förslagsanslag av 2 150 000 000 kr.,

e. till Eftergift av hyresförlustlån ett förslagsanslag av 75 000 000 kr.,

f. till Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m. ett förslagsanslag
av 190 000 000 kr.,

g. till Bidrag till förbättring av boendemiljön ett reservationsanslag
av 30 000 000 kr.,

h. till Anordningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler ett reservationsanslag
av 8 000 000 kr.,

i. till Upprustningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler ett reservationsanslag
av 4 000 000 kr.,

CU 1975: 7

24. på kapitalbudgeten under Statens utlåningsfonder för budgetåret
1975/76 anvisa

a. till Lånefonden för bostadsbyggande ett investeringsanslag av
1 670 000 000 kr.,

b. till Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder ett investeringsanslag
av 1 000 kr.,

c. till Lånefonden för kommunala markförvärv ett investeringsanslag
av 150 000 000 kr.,

d. till Lånefonden för allmänna samlingslokaler ett investeringsanslag
av 1 000 kr.,

25. på kapitalbudgeten under Fonden för låneunderstöd för budgetåret
1975/76 till Tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse
anvisa ett investeringsanslag av 14 000 000 kr.,

dels gett riksdagen till känna vad som anförts i regeringsprotokollet
angående forskningssamordning m. m.

Regeringen har vidare i propositionen 1975:15 föreslagit riksdagen
att antaga vid propositionen fogat förslag till lag om ändring i lagen
(1947: 523) om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens främjande.

Motionerna in. m.

I detta sammanhang har utskottet behandlat motionerna 1975:

39 av herr Henmark m. fl. (fp) vari hemställs att riksdagen beslutar att
bostadstillägg för låginkomsttagare utgår även till folkpensionärer med
den begränsningen att, i det fall även bostadsbidrag enligt lagen 25 maj
1962 om hustrutillägg och kommunalt bostadsbidrag till folkpensionär
kan utgå, endast det till beloppet högsta av de båda bostadstilläggen utgår,

81 av herr Hellström m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen begär att
regeringen låter genomföra en direktinformation till alla barnlösa ensamstående
och barnlösa makar som har inkomster under den för statskommunala
bostadstillägg relevanta inkomstgränsen 36 200 kronor om
året i syfte att ge upplysning om villkoren för att erhålla de under 1974
utvidgade statskommunala bostadstilläggen,

122 av fru Wiklund m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
anhåller att i tillämpningsföreskrifterna till bostadskungörelsen
skall ingå bestämmelser om att länsbostadsnämnderna får rätt att dels
avstå från kravet om för tidig inlösen av räntelån, dels bevilja sådan
omläggning av räntelånen och säkerheterna som från praktisk och ekonomisk
synpunkt är lämplig i samband med avstyckning inom radhusförening
med bostadsrätt,

190 av herrar Jonasson (c) och Norrby (c) vari hemställs att riksdagen

CU 1975: 7

hos regeringen begär att förbättringslån skall utgå för byte av oljecistern
och yttertak,

300 av herr Bohman m. fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga — hemställs
att riksdagen

2. anhåller att sådana åtgärder vidtas att kreditinstitutens möjligheter
att bevilja lån i äldre småhus och flerfamiljshus vid förvärv vidgas samt
att bankerna genom statlig kreditgaranti ges möjlighet att bevilja lån till
kontantinsats i egen bostad,

3. uttalar att nyproduktionen av bostäder utformas i enlighet med
vad som anförts i motionen så att det totala bostadsbeståndet kommer
att motsvara medborgarnas önskemål,

301 av herr Bohman m. fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga — hemställs
att riksdagen beslutar

e. att avslå regeringens hemställan att till Lånefonden för kommunala
markförvärv för budgetåret 1975/76 anvisa ett investeringsanslag av
150 000 000 kr.,

f. att upphäva det s. k. markvillkoret för bostadslån,

h. att som sin mening ge till känna vad som i motionen anförts angående
vikten av valfrihet mellan eget ägande och tomträtt i vad gäller
mark för småhus,

303 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari — såvitt nu är i fråga —
hemställs att riksdagen beslutar att

A. gällande markvillkor ändras så att markägares respittid innan
markvillkoret träder i full tillämpning förkortas till att avse lämplig tidpunkt
om högst fem år,

D. till Lånefonden för kommunala markförvärv för budgetåret 1975/
76 anvisa ett investeringsanslag av 250 milj. kr. och att lånetiden fastställs
till lägst 15 år, varav de första fem åren skall vara amorteringsfria,

408 av herr Forslund m. fl. (s) vari föreslås att riksdagen hos regeringen
begär sådan ändring av reglerna för statens stöd till nybyggnad
och upprustning av allmänna samlingslokaler som skisseras i förevarande
motion,

410 av herr Josefson m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
framhåller att länsbostadsnämnderna också i län med storstadsområden
skall ha att fördela bostadsbyggandet i hela länet,

653 av herr Fälldin m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att till Bidrag för förbättring av boendemiljön för budgetåret 1975/
76 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 000 kr.,

2. att hos regeringen begära att förslag snarast föreläggs riksdagen
om ansvarsfördelningen för hyresförluster i bostäder producerade 1976
och senare i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att ingångsvärdet inräknas i låneunderlaget vid sanering med statliga
lån,

CU 1975: 7

4. att hos regeringen begära förslag om ett varudeklarationssystem för
bostäder i enlighet med bostadsstyrelsens förslag,

5. att lånegränsen för enskilt byggda flerfamiljshus höjs till 92 %
av pantvärdet,

6. att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen
anförts beträffande det kommunala ansvaret för statslånet,

654 av herr Gillström m. fl. (s) vari föreslås att riksdagen beslutar
att regeln om en lägsta ålder av 20 år för rätt till bostadstillägg ändras
så att myndighetsåldern blir åldersgräns,

655 av herrar Hagberg i örebro (s) och Olsson i Edane (s) vari
hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en kartläggning
och utvärdering av de verkningar som det statliga lånestödet haft på
den konstnärliga utsmyckningens omfattning och art i bostadsmiljöerna,

657 av herr Johansson i Hållsta m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen
beslutar att hos regeringen begära förslag om vidgade kreditmöjligheter
för uppförande av fritidshus i enlighet med motionens syfte,

965 av herr Gillström m. fl. (s) vari föreslås att riksdagen beslutar
att hos regeringen hemställa om översyn och ändring av reglerna för bostadstillägg
i enlighet med vad som anförts i förevarande motion,

966 av herrar Göransson (s) och Marcusson (s) vari hemställs att
riksdagen hos regeringen begär en sådan översyn av bestämmelserna
om bostadstillägg att myndighetsåldern blir åldersgräns, såvitt avser
rätten till statskommunalt bostadstillägg till låginkomsttagare utan barn,

971 av herr Mattsson i Skee m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen beslutar 1.

medge att beslut om upprustningsbidrag och särskilda eftergifter
av äldre lån meddelas inom en ram av 10 milj. kr. under budgetåret
1975/76,

2. till upprustningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler för
budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 6 000 000 kr.,

977 av herr Ångström m. fl. (fp) vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att höja den övre gränsen för förbättringslån till 20 000 kr. när
det avser en- eller tvåfamiljshus som bebos av låntagaren och till 16 000
kr. i övriga fall,

2. att höja grundbeloppet för bostadsanpassningsbidrag till högst
20 000 kr. eller det högre belopp som föranleds av särskilda skäl,

978 av herr östrand m. fl. (s) vari föreslås att riksdagen uttalar att
den för sin del inte nu påkallar en ytterligare översyn av grunderna för
beräkning av låneunderlag för småhus,

1755 av fru Fraenkel (fp) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
begär förslag till att ett mer rättvisande inkomstbegrepp än taxerad inkomst
läggs till grund för inkomstprövningen av bostadstillägg till hushåll
utan barn,

CU 1975: 7

1756 av fru Frankel m. fl (fp) vari — såvitt nu är i fråga — hemställs 2.

att riksdagen med avslag på regeringens förslag uttalar att inkomstgränserna
för förbättringslån från den 1 juli 1975 höjs till 20 000 kr. för
ogifta och 25 000 kr. för övriga låntagare,

1757 av fru Frankel m. fl (fp) vari hemställs

1. att riksdagen ger regeringen till känna vad som sägs i motionen
om obligatorisk varudeklaration av bostäder och om de kommunala
bostadsförmedlingarnas uppgifter som serviceorgan,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om förstärkt konsumentskydd
på småhusmarknaden i enlighet med vad som anförs i motionen,

1763 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari föreslås

1. att riksdagen uttalar sig för ett successivt överförande av privata
flerfamiljshus i samhällets ägo,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om utarbetande av en
plan för genomförande av denna målsättning,

1764 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari föreslås att riksdagen hos
regeringen hemställer om att denna med förtur behandlar och framlägger
förslag rörande statlig totalfinansiering (enhetslån) genom en statlig
bostads- eller samhällsbyggnadsbank, som tillhandahåller kapital till bostadsbyggandet
och dess följdinvesteringar till låg och fast ränta, vilka
frågor skyndsammast möjligt måtte föreläggas riksdagen för ställningstagande,

1765 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari föreslås

1. att riksdagen under B 7 Bidrag till förbättring av boendemiljön i
bilaga 14 av budgetpropositionen anvisar ett med 20 milj. kr. förhöjt
belopp till 50 milj. kr. för budgetåret 1975/76,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer att tilläggsdirektiv utfärdas
till boendeutredningen angående ett program för vidareutveckling
av flerfamiljshusområdena som kollektiva boendeformer,

1767 av herr Hörberg m. fl. (fp) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
begär förslag om åtgärder i syfte att underlätta finansiering av
kontantinsats för dem som önskar förvärva andel i bostadsrättsförening
eller egethem,

1769 av herr Olof Johansson i Stockholm (c) vari hemställs att riksdagen
beslutar att hos regeringen begära att den svenska förberedande
kommittén för HABIT AT (B 1974: 05) kompletteras med företrädare
för samtliga riksdagspartier,

1776 av fru Lundblad (s) och fru Hörnlund (s) vari — med hänvisning
till motiveringen i motionen 1975: 1212 — hemställs att riksdagen hos
regeringen ger till känna att vid fortsatta förbättringar av bostadstilläggen
ändringar även bör ske av det statliga bostadstillägget,

1777 av fru Lundblad (s) och fru Hörnlund (s) vari — med hänvisning
till motiveringen i motionen 1975:1212 — hemställs att riksdagen

CU 1975: 7

hos regeringen ger till känna att ett statligt kreditgarantisystem för byggnadskredit
åt barnfamiljer med bostadstillägg bör övervägas,

1779 av herr Nilsson i Kristianstad m. fl (s) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen begär en sådan ändring av bidragsbestämmelserna
angående förbättringar i befintlig boendemiljö att bidrag även kan utgå
till handikappanpassning,

1781 av herrar Nordgren (m) och Oskarson (m) vari, såvitt nu är
i fråga, hemställs att riksdagen beslutar

1. att det i lagen intagna markvillkoret icke skall gälla för saneringsfastigheter
som förvärvats efter den 1 november 1974,

2. att markvillkoret ej skall gälla vid ombyggnad eller förbättring av
fastigheter,

3. att vid ombyggnad av flerfamiljshus ett rimligt ingångsvärde får
inräknas i låneunderlaget,

1783 av herrar Nyquist (fp) och Strömberg i Botkyrka (fp) vari hemställs
att riksdagen beslutar

1. att förutsättningarna för eftergift av hyresförlustlån närmare skall
regleras i särskild författning,

2. att hundraprocentig avskrivning av studentbostadsföretags hyresförlustlån
skall kunna ske efter de grunder som närmare anges i motionen,

1786 av herr Olsson i Järvsö m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen
beslutar att hos regeringen hemställa om en skyndsam utredning med
uppgift att utreda formerna för hur man med statliga stimulansåtgärder
kan främja saneringen av landsbygdens servicecentra och tätorter,

1787 av herr Palm (s) vari föreslås att riksdagen beslutar sådana ändringar
i grunderna för tomträttslån att dessa lån kan sökas efter första
besiktning enligt byggnadsstadgan även i det fall att hus uppförs med
stöd av bostadslån,

1790 av herr Romanus (fp) vari hemställs att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om att de
allmännyttiga bostadsföretagen skall drivas i aktiebolagsform och vara
helkommunala,

1791 av herrar Strömberg i Botkyrka (fp) och Ekinge (fp) vari hemställs
att gränsen för statliga lån till enskilt byggda flerfamiljshus höjs
till 92 % av pantvärdet,

1793 av fru Sundberg m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen måtte
besluta att de så kallade ränte- och amorteringsfria tilläggslånen för
studentbostadsbyggande avskrivs,

1799 av herr Wennerfors m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen

1. beslutar att för år 1975 fastställa en garanterad räntenivå om

3,9 % för nyproducerade bostadsfastigheter med hyres- eller bostadsrätt
och 6,0 % för bostadsfastigheter med äganderätt samt att räntenivån
därefter höjs för såväl befintliga som nyproducerade fastigheter

CU 1975: 7

med 0,15 procentenheter per år i fem år och därefter med 0,2 procentenheter
per år tills marknadsränta uppnås,

2. hos regeringen föreslår att den framtida bostadsfinansieringen skall
bygga på ett subventionsfritt lånesystem med statlig kreditgaranti,

3. beslutar att gränsen för statlig belåning sätts till 95 % för hela bostadsbeståndet,

1800 av herr Wennerfors m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen

1. beslutar att långivningen avseende kostnader för outhyrda lägenheter
endast får avse hyresförluster uppkomna före den 1 juli 1975,

2. beslutar att till Lånefonden för bostadsbyggande för budgetåret
1975/76 anvisa ett investeringsanslag av 1 500 000 000 kr.,

1801 av herrar Åkerfeldt (c) och Magnusson i Nennesholm (c) vari
föreslås att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att pågående
utredning om bostadstillägg bör omfatta även frågan om hur olika
typer av förmögenhet skall beaktas,

1827 av herr Danell m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen beslutar
att andra stycket i första paragrafen lagen om kommunala åtgärder till
bostadsförsörjningens främjande m. m. icke skall antagas,

1828 av herr Romanus (fp) vari hemställs att riksdagen beslutar avslå
propositionen 1975: 15 i ”denna del” (1 § 2 st. bostadsförsörjningslagen),

1829 av herrar Åkerfeldt (c) och Olof Johansson i Stockholm (c) vari
hemställs att riksdagen beslutar att utöver den i proposition 1975: 15
föreslagna ändringen av 1 § lagen om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens
främjande införs en bestämmelse innebärande att kommunens
åtagande för minoritetsintressents del i förvaltningsförlust hos
allmännyttigt bostadsföretag skall räknas kommunen till godo i det fall
minoritetsintressent löses ut.

Utskottet behandlar i betänkandet CU 1975: 8 motioner i hyresfrågor
m. m. Förslaget i budgetpropositionen om anslag till Byggnadsforskning
samt motionerna 1975:1768 och 1795 behandlas i anslutning till förslag
i prop. 1975:30 om energihushållningen m. m. Motionerna 1975:661
och 1756, yrkandet 1, om vissa normkrav kommer att behandlas senare.

Statistik över bostadsbyggandet m. m.

År 1974 färdigställdes ca 85 000 lägenheter vilket innebär en minskning
med 12 000 lägenheter i jämförelse med år 1973. Utvecklingen under
perioden 1968—1974 framgår av följande tabell.

CU 1975: 7 9

Lägenheter i påbörjade och inflyttningsfärdiga hus 1968—1974

År	Totalt		Därav småhus	Därav flerfam.hus
Påbörjade	Inflyttn. färdiga	Påbörjade	Inflyttn. färdiga	Påbörjade	Inflyttn. färdiga
1968	107 400	106 250	30 250	28 650	77 150	77 600
1969	105 500	109 050	34 250	31 700	71 250	77 350
1970	100 100	109 850	30 850	34 600	69 250	75 250
1971*	104 600	107 200	35 700	31 950	68 900	75 250
1972	98 500	104 050	42 750	37 150	55 750	66 900
1973	79 800	97 500	43 150	43 750	36 650	53 750
därav 1 kv	16 900	24 350	7 000	9 900	9 900	14 400
2 kv	19 300	28 900	10 650	12 600	8 650	16 300
3 kv	20 250	19 800	11 800	8 850	8 450	10 950
4 kv	23 350	24 450	13 700	12 400	9 650	12 050
1974	79 850	85 300	53 100	46 500	26 700	38 800
därav 1 kv	13 700	22 300	8 900	10 900	4 800	11 400
2 kv	18 450	23 900	11 200	13 800	7 250	10 100
3 kv	15 650	16 100	10 650	9 400	5 000	6 700
4 kv	32 050	23 000	22 350	12 400	9 650	10 600

* Med påbörjandemånad avses fr. o. m. 1971 månad för grundbottenbesiktning och/eller de egentliga
byggnadsarbetenas påbörjande. T. o. m. 1970 avses den månad då schaktning, sprängning eller utfyllnadsarbetena
påbörjas.

Källor: Konjunkturinstitutet (Kl) och Statistiska centralbyrån (SCB).

Av de under 1974 färdigställda lägenheterna var ca 46 000 i småhus
och 39 000 i övriga hus här benämnda flerfamiljshus. Trots minskning
av totalantalet lägenheter har lägenheter i småhus ökat såväl absolut
som relativt. År 1974 utgjorde färdigställda lägenheter i småhus ca
55 %. Motsvarande siffra 1973 var 45 %. Småhusandelen för inflyttningsfärdiga
lägenheter år 1974 är den högsta liksom antalet färdigställda
småhus är det största under den tid tabellen omfattar.

Statistiken över påbörjandet visar en något annorlunda utveckling än
den som gäller färdigställda lägenheter. Medan alltså antalet färdigställda
lägenheter sjunkit kraftigt under 1974 är påbörjandet 1974
lika stort som under 1973 eller ca 80 000 lägenheter. Detta innebär emellertid
stora förskjutningar i påbörjandet mellan de båda grupperna som
redovisas i tabellen. Antalet påbörjade lägenheter i småhus ökade med
10 000 under år 1974, och antalet påbörjade lägenheter i flerfamiljshus
minskade alltså med samma antal. Beträffande påbörjandet av flerfamiljshus
ligger minskningen under 1974 jämfört med 1973 helt på de
tre första kvartalen medan påbörjandet sista kvartalet 1974 varit lika
stort som under motsvarande period 1973. Ökningen i påbörjandet av
lägenheter i småhus ligger nästan helt på fjärde kvartalet 1974 vid en
jämförelse med påbörjandet under 1973. Det oförändrade påbörjandet
av lägenheter i flerfamiljshus under fjärde kvartalet 1974 jämfört med
motsvarande period 1973 liksom ökningen av påbörjandet av lägenheter
i småhus vid jämförelse mellan samma perioder torde i sin helhet bero
på de möjligheter till kompensation för mervärdeskatt på bostadsbyg -

CU 1975: 7

gande som trädde i kraft i april månad 1974 (SFS 1974: 113). Som förutsättning
för kompensation för mervärdeskatt föreskrivs bl. a. att nybyggnad
eller ombyggnad skulle påbörjas under år 1974 och avslutas
före utgången av år 1975.

I finansplanen (prop. 1975: 1, bil. 1, s. 138) beräknas ett färdigställande
under år 1975 på omkring 67 000 lägenheter varav ca 42 000
i småhus. Antalet påbörjade lägenheter under samma tid beräknas i finansplanen
till 75 000 varav 45 000 i småhus.

Beträffande bostadsbyggandets regionala fördelning märks under år
1974 en minskning av påbörjade lägenheter såväl relativt som absolut
i de tre storstadsområdena sammantagna. Uppgifterna framgår av nedanstående
tabell.

Lägenheter i påbörjade och inflyttningsfärdiga hus i storstadsområdena
och riket i övrigt 1973 och 1974

Påbörjade			Inflyttningsfärdiga
Alla lägenheter	Därav i småhus	Alla lägenheter	Därav i småhus
1973 1974	1973	1974	1973 1974	1973	1974

Storstadsområdena Stor-Stockholm Stor-Göteborg Stor-Malmö	26 883 15 055 6 648 5 180	24 361 14 189 5 722 4 450	11 955 5 923 3 032 3 000	12 455 6611 3 422 2 402	33 970 20 264 6 756 6 950	29 911 15 800 7 524 6 587	12 320 6 848 2 963 2 509	12 834 6 194 3 357 3 283
Riket i övr.	53 277	55 472	31 275	40 675	63 514	55 400	31 432	33 696
kommuner med 75 000 inv. 14 111 30000-74999 inv. 18 255 -29 999 inv. 20 911	12 149 18 181 25 142	5 425 10 641 15 209	7 258 12 844 20 573	17 363 22 306 23 845	13 836 19 715 21 849	6 326 10 480 14 626	5 708 11 416 16 572
Hela riket	80 160	79 833	43 230	53 130	97 484	85 311	43 752	46 530

Källa: SCB

Som framgår av tabellen minskade påbörjandet av alla lägenheter i
storstadsområdena tillsammans och var för sig både absolut och relativt
under år 1974 jämfört med år 1973. Endast kommungrupper upp till
30 000 invånare uppvisar det motsatta förhållandet. Beträffande påbörjandet
av antalet småhus ökade detta absolut i samtliga i tabellen
redovisade kommungrupper utom i Stor-Malmö. Beträffande alla inflyttningsfärdiga
lägenheter minskade dessa absolut i samtliga kommungrupper
utom i Stor-Göteborg under år 1974 vid jämförelse med år
1973. Antalet inflyttningsfärdiga lägenheter i småhus ökade i samtliga
kommungrupper utom i gruppen kommuner utanför storstadsområdena
med flera än 75 000 invånare samt i Stor-Stockholm.

Antalet outhyrda lägenheter har ökat markant under senare år. Uthyrningssituationen
i nybyggda statligt belånade flerfamiljshus tre månader
efter husens färdigställande redovisas i nedanstående tabell.

CU 1975: 7

Andelen (%) outhyrda lägenheter inom olika ortsgrupper tre månader
efter färdigställandet

Färdigställande- Stor- Stor- Stor- Kommuner övriga Hela

period Stockholm Göteborg Malmö med mer än kommuner riket

75 000
invånare

1971

1 halvåret	3,2	7,4	1,2	2,4	4,2	3,9
2 halvåret	2,6	12,7	2,6	7,8	8,8	7,5
1972
1 halvåret	10,3	21,8	6,9	5,9	13,0	11,4
2 halvåret	12,1	24,9	13,7	7,7	8,4	10,9
1973
1 halvåret	14,8	12,4	15,3	10,2	13,3	13,2
2 halvåret	18,6	6,9	12,7	11,7	8,3	11,2
1974
1 halvåret	22,0	7,4	12,4	13,3	11,0	13,9

Källa: SCB

Andelen outhyrda lägenheter var högst för de lägenheter som blev
färdigställda under första halvåret 1974 och uppgick då till 13,9 %.
För produktionen under första halvåret 1974 steg andelen outhyrda lägenheter
i samtliga kommuner eller kommungrupper som redovisas i tabellen
utom i Stor-Malmö.

Sedan 1972 har bostadsstyrelsen halvårsvis samlat in uppgifter om
outhyrda lägenheter i statsbelånade flerfamiljshus som blivit färdigställda
år 1967 eller senare. Uppgifterna avser inte studentbostäder och
andra specialbostäder. Uppgiftslämnare är varje fastighetsägare som
äger ett flerfamiljshus färdigställt under den aktuella perioden och som
har statligt bostadslån. Uppgifterna framgår av nedanstående tabell.

Outhyrda lägenheter vid olika tidpunkter i statsbelånade flerfamiljshus
färdigställda under perioden januari 1967—juni 1974.

Kommungrupper

Undersöknings- tidpunkt	Stor- stockholm	Stor- Göteborg	Stor- Malmö	Kommuner med mer än 75 000 invånare	övriga kommuner	Hela riket
1972
1 mars	540	2 730	330	1 690	2 920	8 200
1 september	1 220	3 910	800	2 340	4 195	12 470
1973
1 mars	2 240	4 520	1 410	2 950	5 260	16 380
1 september	8 940	4 670	2 200	4 030	6 470	21 310
1974
1 mars	5 180	4 720	2 270	4 050	6 760	22 980
1 september	6 860	5 470	2 560	4 690	7 060	26 630

Källa: Bostadsstyrelsen

CU 1975: 7

Av tabellen framgår att ca 26 600 lägenheter var outhyrda den 1 september
1974 varav nära 15 000 fanns i storstadsområdena. I samtliga
kommuntyper var antalet outhyrda lägenheter vid en undersökningstidpunkt
större än vid den närmast föregående. Jämfört med situationen
den 1 september 1973 har antalet outhyrda lägenheter ökat med 5 320
och den procentuella andelen stigit från 5,2 till 5,9. Motsvarande siffror
vid en jämförelse 1 mars 1973—1 mars 1974 var 6 600 resp. 4,3 %
och 5,3 %.

I nedanstående tabell ges uppgifter om outhyrda lägenheter i olika företagsformer.

Outhyrda lägenheter vid olika tidpunkter i statsbelånade flerfamiljshus
färdigställda under perioden januari 1967—juni 1974.

Företagsformer

Undersöknings- tidpunkt	Allmän- nyttiga företag	Kooperativa Enskilda företag företag	Samtliga foretag
1972
1 mars	5 360	1 760	1 080	82 000
1 september	8 160	3 010	1 300	12 470
1973
1 mars	11 060	3 430	1 880	16 380
1 september	14 870	4 060	2 380	21 310
1974
1 mars	16 950	3 790	2 250	22 980
1 september	21 070	3 502	2 060	26 630

Källa: Bostadsstyrelsen

Ur tabellen kan utläsas en såväl absolut som relativ ökning fram till
undersökningstidpunkten den 1 september 1973. Vid de båda undersökningstidpunkterna
år 1974 har en minskning inträtt för outhyrda lägenheter
i hus med kooperativ eller enskild förvaltningsform medan ökningen
har fortsatt för de allmännyttiga företagen. Av en undersökning
gjord av Sveriges allmännyttiga bostadsföretag — SABO — avseende
outhyrda lägenheter den 1 januari 1975 hos SABOrs medlemsföretag
framgår att antalet outhyrda lägenheter minskat med ca 1 500 under
fjärde kvartalet 1974.

Genom beslut år 1972 skapades möjligheter för ägare av statsbelånade
hus att få lån för att täcka hyresförluster som uppkommit på grund av
att lägenheter ej kunnat hyras ut. Långivningen är f. n. begränsad till
förluster under åren 1971—1974. I budgetpropositionen (bil. 14, s. 83)
föreslås att lån för täckande av hyresförluster utgår även för åren
1975 och 1976. I följande tabell redovisas långivningen för åren 1971—
1973.

CU 1975: 7

Lån för täckande av hyresförluster åren 1971—1973

Kalenderår/'räkenskapsår

	1971	1972	1973
Antal inkomna ansökningar	157	259	337
Antal beviljade lån	144	246	286
Beräknad hyresförlust (sökt belopp)
milj. kr.	31,2	95,4	160,1
Beviljat lånebelopp milj. kr.	29,8	91,7	146,0
Antal avslagsbeslut	14	11	2
Antal ej avgjorda ärenden	—	2	49

Källa: Bostadsstyrelsen

Enligt tabellen ökade de beviljade lånebeloppen med ca 65 milj. kr.
både mellan 1971 och 1972 samt mellan 1972 och 1973. Noteras bör att
uppgifterna för år 1973 avser ansökningar inkomna t. o. m. december
månad 1974 och beslut meddelade inom samma tid. Ytterligare ansökningar
kan väntas. Om synnerliga skäl föreligger kan regeringen bevilja
räntefrihet under viss tid eller anstånd med amorteringar. T. o. m.
december 1974 har 52 ansökningar om eftergift av hyresförlustlån och/
eller räntefrihet för sådant lån inkommit till regeringen. Det sökta beloppet
uppgick till ca 175 milj. kr. Dessa ansökningar avser förluster
under åren 1971—1973. Antalet behandlade ärenden t. o. m. december
förra året uppgick till 28, varav 16 beviljades eftergift och 23 räntefrihet.
Eftergifter beviljades med ca 48 milj. kr. och räntefrihet med ca
131 milj. kr.

Utskottet

Bostadsbyggandets omfattning och inriktning m. m.

Enligt preliminära statistiska uppgifter påbörjades år 1974 egentliga
byggnadsarbeten för hus med sammanlagt 79 433 (år 1973: 80 168) bostadslägenheter,
varav 52 814 (43 228) i småhus och 26 619 (36 940) i
flerfamiljshus. Andelen lägenheter i småhus utgjorde sålunda 66 (54) %.
Inte mindre än 14 758 (6 455) lägenheter påbörjades i december månad.

I storstadsområdena minskade påbörjandet från 26 891 till 24 356
lägenheter (9 %), medan i riket utanför dessa områden påbörjandet ökade
från 53 277 till 55 077 lägenheter (3 %). I storstadsområdena uppgick
småhusandelen till 51 % och i övriga delar av riket till 73 %.

Vid årsskiftet 1974-1975 beräknas hus med sammanlagt 65 543 lägenheter
(årsskiftet 1973-1974: 71 457) ha varit under byggnad. Därav var
37 487 (31 286) småhuslägenheter, medan 28 056 (40 221) var lägenheter
i flerfamiljshus.

Propositionens förslag om bostadsbyggnadsplaner och ramar m. m.
innebär att möjlighet öppnas för att under år 1975 påbörja nybygg -

CU 1975: 7

nåd med stöd av bostadslån av ca 72 500 lägenheter samt vissa lokaler.
Vidare beräknas under året ett byggande utan statliga lån av 8 000
lägenheter. Härtill kommer en projektreserv om 10 000 lägenheter jämte
vissa lokaler. Bostadsbyggnadsplanen för åren 1976 och 1977 förordas
få samma omfattning som för år 1975 med undantag av att planen för
år 1977 inte bör inrymma någon projektreserv.

De uppgifter om påbörjandet år 1974 och om planerad igångsättning
år 1975, som var tillgängliga då propositionsförslaget lämnades, tydde
på att påbörjandet under år 1975 som tidigare skulle komma att understiga
det utrymme för bostadsbyggande som ramarna angett. Denna bedömning
förstärks genom numera tillgängliga och ovan återgivna preliminära
statistiska uppgifter. Enligt utskottets mening ger detta emellertid
inte tillräcklig anledning att frångå de förslag till medgivanden och
bemyndiganden i fråga om nyproduktionen som läggs fram i budgetpropositionen.
Det förhållandet att ramar m. m. i många fall nu inte har
samma funktion som tidigare torde få bedömas i annat sammanhang
och mot bakgrund även av utredningsförslag om finansieringsformerna
och den bostadspolitiska organisationen.

I fråga om ombyggnad med stöd av bostadslån föreslås riksdagen
medge beslutsramar för åren 1975 och 1976 om 250 resp. 270 milj. kr.
Vidare föreslås att ramarna för bostadslån och byggnadstillstånd för
nybyggnad under år 1975 får tas i anspråk för ombyggnad och förbättring
i den mån de inte helt utnyttjas för sitt ändamål. I finansplanen
(s. 138) har ombyggnadsinvesteringarna antagits öka med 15 % 1973—
1974 och med ca 10 % 1974—1975.

Utskottet har med beaktande även av vad som ovan anförts om
nybyggnadsramarna inte funnit anledning till annat än att tillstyrka
dessa förslag. Frågorna om ombyggnad av kulturhistoriskt värdefull
bostadsbebyggelse behandlas nedan (s. 30).

Vad i propositionen anförts om möjligheten att begränsa redan fördelade
ramar i vissa fall behandlas nedan (s. 23).

En översiktlig redogörelse för tillgången på byggnadskrediter lämnas i
budgetpropositionen (bil. 14, s. 77—78). Därav framgår bl. a. att under
år 1974 inträffat endast mindre störningar i kreditförsörjningen under
byggnadstiden. Problemen har i huvudsak gällt småhus, där låntagaren
inte kunnat prestera tillräcklig kontantinsats eller saknat fastare bankförbindelser.
Med anknytning bl. a. därtill föreslås i motionen 1777 (s)
att riksdagen skall ge regeringen till känna att ett statligt kreditgarantisystem
för byggnadskredit åt barnfamiljer med bostadstillägg bör övervägas.
Myndigheternas kreditriskbedömning — framhåller motionärerna
— bör ta hänsyn till kreditbetalningsförmågan på sikt.

Utskottet ansluter sig till motionärernas utgångspunkt att när en statlig
kreditgivning godkänts borde också byggnadskreditfrågan därmed
vara avgjord. Det förhållandet att den egna insatsen för statsbelånade

CU 1975: 7

egnahem nu sänkts från 10 till 5 % bör självfallet förbättra lånsökandenas
situation jämfört med föregående år. Detta i förening med att delegationen
för bostadsfinansiering följer upp kreditstörningama utgör
emellertid skäl för att inte föregripa en lösning av frågorna om en integrerad
finansiering, vilka utretts av boende- och bostadsfinansieringsutredningarna
(SOU 1975: 12) och utreds av kapitalmarknadsutredningen.
Utredningen av den statliga organisationen för uppgifter avseende byggnadsväsen,
fysisk planering och bostadspolitik skall enligt sina direktiv
överväga möjligheterna och förutsättningarna för att i ökad utsträckning
föra över ansvaret för ökad information i finansieringsfrågor till
bostadsmyndigheten. Enligt utskottets mening bör därför riksdagen inte
nu hos regeringen göra något tillkännagivande i enlighet med motionsförslaget.

Frågor med anknytning till den öppna kreditmarknaden tas även upp
nedan på s. 22 (förvärvslån) och s. 19 (fritidshus).

Riksdagen har i skilda sammanhang antagit vissa riktlinjer för bostadsbyggandets
inriktning. Sålunda har senast 1974 års riksdag (prop.
1974: 150 s. 375, CU 36 s. 33) konstaterat att valet mellan upplåtelse
med äganderätt eller tomträtt ligger hos kommunerna för att de skall
kunna ta hänsyn till skiftande lokala förhållanden. Riksdagens majoritet
har dock i olika sammanhang framhållit tomträttsinstitutets betydelse
som hjälpmedel för den kommunala markpolitiken och betonat vissa
fördelar som är förknippade därmed.

I motionen 301 (m), yrkandet h, föreslås riksdagen uttala sig till förmån
för valfrihet mellan eget ägande och tomträtt i vad gäller mark
för småhus. Motionärerna förklarar sig acceptera att tomträtt används
i vissa fall men framhåller att den faktiska och stora efterfrågan på
ägda småhustomter måste tillgodoses.

Utskottet har inte funnit anledning tillstyrka ett sålunda föreslaget
uttalande. Det förhållandet att kommunerna har att fatta beslutet lägger
också i deras hand att med hänsyn till skiftande förutsättningar väga
tomträttens fördelar för bl. a. kommunen mot småhusbyggamas
önskemål. Det är därvid naturligt att motiven för tomträttsupplåtelse
väger särskilt tungt i områden med förväntad större markvärdestegring
eller där kommunerna behöver planeringsfrihet. I sammanhanget bör
också erinras om önskemålen att i vidgad omfattning upplåta även småhus
med bostads- eller hyresrätt. I dessa fall borde de där boendes intresse
för egen del av att marken upplåts med äganderätt inte kunna
hävdas med samma styrka.

Förslaget — nu framfört i motionen 1763 (vpk) — om ett successivt
överförande av flerfamiljshus i samhällets ägo har behandlats av riksdagen
vid flera tillfällen. Utskottet hänvisade senast vid 1974 års höstriksdag
(CU 1974: 36, s. 23) till tidigare uttalanden i samma ämne.

Utskottet avstyrker även nu förslaget, vilket som tidigare torde ha

CU 1975: 7

avsetts innebära även ett förordnande av bostadskooperativt övertagande
av dessa hus. Denna senare fråga berörs även nedan (s. 22).

I motionen 300 (m), yrkandet 3, föreslås ett riksdagens uttalande att
bostadsproduktionen inriktas så att det totala bostadsbeståndet kommer
att motsvara medborgarnas önskemål. Dessa önskemål, uttryckta i aktuell
efterfrågan, bör enligt vad motionärerna anför leda till att andelen
småhus i de kommande årens nyproduktion bör uppgå till ca 70 %.

Utskottet har noterat att småhusandelen för under år 1974 påbörjade
lägenheter var 66 %. Utskottet erinrar vidare om att fördelningen på
olika hustyper styrs genom kommunala beslut, ytterst inom den fysiska
planeringen. Utskottet har för sin del tidigare (CU 1974: 36, s. 20)
anslutit sig till uppfattningen att utbudet av lägenheter så nära som
möjligt måste anpassa sig till det efterfrågemönster som uppträder på
orten. Motionärernas syften får anses i allt väsentligt redan tillgodosedda.
Ett föreslaget uttalande är därför inte erforderligt.

Det i motionen 1765 (vpk), yrkandet 2, framförda förslaget om tillläggsdirektiv
till bondeutredningen angående ett program för vidareutveckling
av flerfamiljshusområdena som kollektiva boendeformer innefattar
ett förordnande av ett flertal åtgärder. Sålunda anser motionärerna
det nödvändigt att de samhällsekonomiska konsekvenserna av det
ökade småhusbyggandet utreds, att tomma lägenheter utnyttjas ”utan
kostnad” till de boendes gemensamma nytta, att en försöksverksamhet
inleds i syfte att få fram modeller för kollektiva boendeformer, att de
ekonomiska förutsättningarna för kollektiv service och gemensamma anordningar
förbättras samt att stadsplaneringen utformas så att kvinnornas
förvärvsarbete och deltagande i samhällslivet underlättas.

Boendeutredningen har redovisat undersökningar av egnahemsinnehavet
och dess ekonomiska villkor från hushållens synpunkt. Även andra
undersökningar knyter an härtill. De samhällsekonomiska aspekterna
har från tid till annan diskuterats från skilda utgångspunkter. De miljöförbättrande
åtgärderna riktas i första hand mot flerfamiljshusområden
med tomma lägenheter. En experimentverksamhet inom bostadsbyggandet
pågår inom bostadsstyrelsen i samråd med planverket. Servicekommitténs
överväganden och planverkets arbete täcker i övrigt väsentliga
delar av de framställda önskemålen. Med hänsyn därtill och till att boendeutredningen
torde komma att slutföra sina uppgifter under innevarande
år har utskottet inte funnit sig böra förorda den påkallade ytterligare
utredningen.

Förslaget i motionen 122 (c) avser möjlighet att bibehålla räntelån
då av bostadsrättsförening ägda radhus överförs med äganderätt till
resp. bostadsrättshavare efter avstyckning. Motionen torde syfta till
medverkan vid byte av upplåtelseform även vid andra typer av statlig
långivning för bostadsändamål. Enligt vad utskottet erfarit har sådana
medgivanden tidigare begärts men avslagits. Motionärerna anför att ett

CU 1975: 7

sådant byte av upplåtelseform har enbart skattetekniska motiv, innebärande
att bostadsrättshavama i fråga om ränteavdrag m. m. vill komma
i samma läge som egnahemsägare.

1974 års riksdag (SkU 1974: 56, CU 1974: 36) har behandlat frågor
om villabeskattningen och statslånets villkor. Ändrade finansieringsformer
syftar i denna del till att skapa ökad likställighet i fråga om boendekostnader
för olika besittningsformer. Genom ändring (1974:948) i
räntelånekungörelsen är t. ex. basräntan för år 1975 i fråga om ett år
1968 färdigställt småhus som bebos av låntagaren 6,7 %, medan den
för motsvarande småhus, upplåtet med bostadsrätt eller hyresrätt, är

4,9 %. Även bortsett härifrån har utskottet inte funnit bärande skäl att
medverka till föreslagen ändring. De skattemässiga förmåner som åsyftas
i motionen bör inte uppnås med stöd av statliga långivande myndigheter.
Frågan om skattemässig likställighet i dessa hänseenden har behandlats
och bör behandlas från andra utgångspunkter. Motionen avstyrks
därför.

Fördelning av ramarna för beviljande av bostadslån för nybyggnad
görs i första hand av bostadsstyrelsen. Därvid tilldelas vart och ett av de
tre storstadsområdena och vart och ett av länen en viss kvot. De län som
delvis ingår i storstadsområdena får tilldelning av kvot för de kommuner
som ligger utanför dessa områden. Storstadsområdena behandlas vid avräkning
mot ramarna som en kommun, medan länsmyndigheterna i övrigt
har att fördela länskvoterna mellan kommunerna. Inom storstadsområdena
företräds de samlade intressena i denna del av interkommunala
samarbetsorgan.

I motionen 410 (c) föreslås riksdagen uttala sig för att länsbostadsnämnderna
även i län som delvis ingår i storstadsområdena skall ha att
fördela kvoten mellan samtliga länets kommuner. Möjlighet skall dock
finnas att utmäta en kvot för flera kommuner gemensamt. Förslaget anges
innebära en decentralisering av fördelningsbesluten från bostadsstyrelsen
till länsbostadsnämnderna.

Ur länssynpunkt kan det vid en knapp resurstilldelning anses fördelaktigt
om en outnyttjad kvot i ett storstadsområde kan överföras till
andra kommuner i länet genom beslut på regional nivå. Länsstyrelsens
stärkta roll inom översiktlig planering och regionalpolitik talar också för
detta. Detta torde emellertid inte generellt kunna leda till att de fördelar
som förenas med en sammanhållen bedömning av storstadsregionerna
avstås. Särskilt gäller detta i Göteborgsregionen, vari ingår delar av
mer än ett län. Även hänsynen till pågående överväganden angående
länsberedningens förslag beträffande regional samverkan och till pågående
administrativ utredning talar mot att nu ändra gällande ordning.
Motionen avstyrks därför.

Förslaget att de allmännyttiga bostadsföretagen skall vara helkommunala
och drivas i aktiebolagsform förs fram i motionen 1790 (fp).
2 Riksdagen 1975. 19 sami. Nr 7

CU 1975: 7

Motionärens förslag till 1974 års riksdag om att de redan bildade företagen
efter en övergångstid om fem år skall vara helt kommunägda
upprepas därmed i motionen. Detta förslag avstyrktes enhälligt av civilutskottet
(CU 1974: 36, s. 35). Riksdagen följde utskottet. Fr. o. m.
1975-01-01 gäller som villkor för godkännande av nybildat bostadsföretag
som allmännyttigt att kommunen tillskjutit hela grundkapitalet och
utsett hela styrelsen.

I frågan om att även existerande allmännyttiga bostadsföretag bör
vara helkommunala eller inte har utskottet inte funnit skäl frångå sin
tidigare ståndpunkt. Vad gäller företagsformen har utskottet inte någon
invändning mot de av motionären framförda argumenten för aktiebolagsbildning.
Med hänsyn emellertid till att denna fråga sedan länge
uppmärksammats bland företagen och inom deras riksorganisation
(SABO) och att en anpassning skett även av stiftelseurkundemas bestämmelser
har utskottet inte ansett att något initiativ från riksdagens sida
är påkallat. Inom justitiedepartementet övervägs, enligt vad utskottet erfarit,
en utredning om stiftelserna ur insynssynpunkt. Utredningen torde
inte direkt beröra de allmännyttiga bostadsföretagen.

I motionen 1828 (fp) av samme motionär har föreslagits att kommunal
inlösen av minoritetsintressents andel i ett bostadsföretag bör föregå
ett kommunalt tillskott till företaget. Denna fråga behandlas nedan
(s. 24) i anslutning till föreslagna ändringar i bostadsförsörjningslagen.

Kreditstödets allmänna utformning

I motionen 1764 (vpk) upprepas en tidigare framställd begäran om
förslag rörande statlig totalfinansiering genom en statlig bostads- eller
samhällsbyggnadsbank som tillhandahåller kapital till låg och fast
ränta.

Frågorna om samordning mellan bottenlån- och bostadslångivningen
samt mellan fastighets- och byggnadslångivningen har ur bostadssektorns
synpunkt utretts av boende- och bostadsfinansieringsutredningama (SOU
1975: 12). Frågan utreds ur kapitalmarknadssynpunkt och institutionellt
av kapitalmarknadsutredningen. Något initiativ i denna del från riksdagens
sida är därför inte nu påkallat.

Grunderna för den statliga kreditgivningen har behandlats av 1974
års riksdag som godkände ett nytt system med garanterade räntenivåer.
I samband därmed avstyrktes motionsförslag, vilka dels som i den nyssnämnda
motionen förordade lägre och fasta garanterade räntenivåer,
dels som i den nu väckta motionen 1799 (m) syftade till att efter en
övergångstid införa helt subventionsfria lån mot kreditgaranti.

Utskottet har inte heller i denna del funnit anledning frångå tidigare
bedömningar (CU 1974: 36, s. 36—38) och avstyrker sålunda motionerna
1764 (vpk) samt 1799 (m), yrkandena 1 och 2.

CU 1975: 7

Ett krav på förslag om vidgade kreditmöjligheter för uppförande av
fritidshus förs fram i motionen 657 (c). Kravet motiveras med att lantbrukare
i glesbygd som inte har full sysselsättning borde få kreditstöd
för att i anslutning till gården uppföra ett mindre antal fritidshus för
uthyrning.

Hemställan i den till civilutskottet hänvisade motionen anknyter till
flera ämnesområden. Frågan om att skapa full sysselsättning har samband
med såväl jordbrukspolitiska målsättningar som arbetsmarknadssynpunkter.
I det senare avseendet bör i detta sammanhang noteras
glesbygdsstödet, inom vars ram bedrivs verksamhet med intensifierad
kommunal sysselsättningsplanering i elva kommuner. I detta sammanhang
har övervägts även stöd till uppförande av ett mindre antal fritidshus.
Ur fritidsboendets och turismens synpunkter kan också skäl anföras
för vidgade möjligheter att hyra en fritidsbostad, överväganden i denna
del får göras i annat sammanhang och på grundval av översiktliga bedömningar
för vilka underlag nu inte finns att tillgå. En utvidgning av
det finansiella bostadsstödet att omfatta även fritidsboendet är under
nuvarande förhållanden inte möjlig, vare sig det gäller direkta statslån
eller prioritering på den öppna kreditmarknaden. En i motionen föreslagen
begäran till regeringen bör med hänsyn till det anförda inte framföras
av riksdagen.

Förutsättningar och villkor för bostadslån

Genom beslut av 1974 års riksdag uppställdes den förutsättningen för
bostadslån att kommun, landstingskommun eller visst fastighetsaktiebolag
skall ha upplåtit marken — det s. k. markvillkoret. Från denna förutsättning
för lån gäller vissa undantag, bl. a. beträffande mark som
lånsökande ägt eller innehaft med tomträtt 1974-11-01. Ligger marken
inom område utan samlad äldre bebyggelse gäller dock undantaget endast
vid låneansökan som ges in före 1984-07-01.

I motionen 301 (m), yrkandet f, föreslås att denna låneförutsättning
slopas helt.

Motsvarande överväganden gjordes redan i samband med prövningen
av det s. k. markvillkoret (CU 1974: 36, s. 28). Den nu väckta motionen
har inte tillfört frågan några nya synpunkter. Motionsförslaget avstyrks.

Ett endast delvis slopande av markvillkoret — beträffande vissa saneringsfastigheter
samt vid ombyggnad eller förbättring — föreslås i motionen
1781 (m), yrkandena 1 och 2.

Även denna fråga prövades av 1974 års höstriksdag (CU 1974: 36,
s. 29—30). Utskottet hänvisade då till och strök under regeringens rätt
att i vissa fall medge undantag. Tillräckliga skäl för undantag skall i
allmänhet anses föreligga om kommun ansökt om eller tillstyrkt detta.

CU 1975: 7

Utskottet har inte funnit skäl frångå sin tidigare bedömning och avstyrker
sålunda motionen såvitt nu är i fråga.

Som ovan berörts gäller markvillkoret inte beträffande mark inom
område utan samlad bebyggelse om lånsökanden innehaft marken
1974-11-01 och söker bostadslån före 1984-07-01. I motionen 303 (vpk),
yrkandet A, föreslås att denna övergångstid avkortas till högst fem år.

Frågan prövades av 1974 års riksdag (CU 1974: 36, s. 29—30). Därvid
hänvisades bl. a. till att en del remissinstanser (bl. a. Svenska byggnadsarbetareförbundet)
ansett en femårig övergångstid för kort. Utskottet
avstyrker motionen med hänvisning till tidigare bedömning.

1974 års riksdag (CU 1974: 36, s. 43—44) beslöt att den kreditriskbedömning
som skall föregå beslut om bostadslån för egnahem flyttas
över på kommunerna genom att knyta till deras ansvarsåtagande för
lånet. Detta ansvar skulle sträcka sig intill 40 % av det totala statslånet
— sålunda både normaldel och fördjupningsdel — samt kvarstå
under hela lånetiden. I reservation (c) förordades att ansvarets omfattning
skulle begränsas till 5 % av låneunderlaget. Reservationsförslaget
tas nu upp i motionen 653 (c), yrkandet 6.

Gällande ordning innebär att för lån utan fördjupningsdel ansvaret i
början motsvarar 10 % av låneunderlaget för att sjunka i takt med att
amorteringarna minskar låneskulden. Sker fördjupning skall ansvaret
också omfatta 40 % av fördjupningsdelens vid varje tidpunkt kvarstående
belopp. Utskottet har inte funnit skäl anförda för att frångå meningen
att ansvaret bör relateras till storleken av det statliga lånet och
avstyrker därför motionen.

Bostadslån utgår med en viss andel av fastställt låneunderlag; till
kommun, allmännyttigt bostadsföretag m. fl. 30 %, till bostadsrättsförening
m. fl. under vissa förutsättningar 29 %, till enskild person för
av honom bebott småhus 25 % och i andra fall med 20 eller 15 %. Säkerhet
skall i regel ställas för lånet genom inteckningar med förmånsrätt
i respektive fall inom 100, 99, 95, 90 eller 85 % av pantvärdet.
Förslag förs — som även tidigare — fram om ändring av dessa övre
lånegränser. Sålunda föreslås i motionen 1799 (m), yrkandet 3, att lån
om 25 % av låneunderlaget kan få lämnas mot säkerhet inom 95 % av
pantvärdet till alla låntagarkategorier. I motionerna 653 (c), yrkandet
5, och 1791 (fp) föreslås att lånegränserna för enskilt ägda flerfamiljshus
skall läggas vid 22/92 % — sålunda en höjning från i regel 15/85 %.

Utskottet avstyrker med hänvisning till tidigare bedömningar yrkandet
3 i motionen 1799 om en enhetlig lånegräns vid 25/95 %.

Lånegränserna för enskilt ägda flerfamiljshus prövades vid 1974 års
höstriksdag (CU 1974: 36, s. 41, 80—81). Vid kammarbehandlingen av
utskottets betänkande skedde lottning mellan förslag om oförändrade
lånegränser (s, vpk) och om höjning till 22/92 % (c, m, fp). Lotten
utföll till det förstnämnda förslagets fördel. Med hänsyn till den korta

CU 1975: 7

tid som förflutit därefter har utskottet ansett att riksdagens sålunda gjorda
ställningstagande inte nu bör omprövas på liknande sätt.

Utskottet avstyrker sålunda motionerna 653 (c), yrkandet 5, och 1791.
Ställningstagandet innebär inte att tidigare häremot stridande ståndpunkter
i sakfrågan frångåtts. Skulle frågan på nytt aktualiseras kommer den
att i utskottet behandlas utan bindning av det nu framförda utskottsförslaget.

Vid 1974 års höstriksdag behandlades även frågan om beräkning av
löneunderlag för småhus. Enligt motionsförslag (c, fp) borde låneunderlaget
där beräknas enligt nuvarande pantvärdesregler. Utskottmajoriteten
(s, vpk) hänvisade (CU 1974: 36, s. 42) till därav följande budgeteffekter
m. m. och ville därför inte tillstyrka ett definitivt förslag. Majoriteten
förutsatte dock att frågorna om småhusbelåningen fortlöpande
följdes och att förslag om ändrade grunder läggs fram då förutsättningar
därför föreligger. I reservation (c, m, fp) (s. 82—83) hänvisades till
olägenheten med nuvarande system och förordades att riksdagen hos
Kungl. Maj:t hemställde om förslag till nästa års riksdag om att låneunderlaget
skall motsvara pantvärdet, beräknat efter nuvarande principer.
Efter lottning biföll kammaren reservanternas förslag. I motionen
978 (s) föreslås riksdagen uttala att den inte nu påkallar ytterligare
översyn av grunderna för beräkning av låneunderlag för småhus.

Enligt vad som anges i propositionen (s. 82) har beredning av den
sålunda väckta frågan inletts. En sådan beredning med anledning av
riksdagens begäran kan emellertid knappast resultera i förslag förrän vid
1975/76 års riksmöte. Med hänsyn till överväganden av samma art som
redovisats ovan i fråga om den övre lånegränsen för enskilt ägda flerfamiljshus
avstyrker utskottet nu motionen 978.

Även den vid 1974 års riksdag senast behandlade frågan om intagande
av ett ingångsvärde i löneunderlaget vid ombyggnadslån har åter
aktualiserats genom motionerna 653 (c), yrkandet 3, och 1781 (m), yrkandet
3. Vid föregående behandlingstillfälle (CU 1974: 36) ansåg utskottsmajoriteten
(s, vpk) (s. 41—42) bl. a. att konsekvenserna av en
därmed följande ökning av den prioriterade sektorn på kapitalmarknaden
inte var tillräckligt belysta och föreslog att frågan ytterligare prövas
och därefter anmäls för riksdagen, eventuellt i förening med de förslag
som denna prövning kan ge anledning till. Reservanter (c, m, fp) (s.
81—82) anförde bl. a. att kapitalmarknadseffektema inte borde överskattas
och föreslog riksdagen att begära förslag till nästa års riksdag.
Efter lottning biföll kammaren vad majoriteten föreslagit.

Den av riksdagen begärda prövningen av frågan kan inte tänkas bli
slutförd och anmälan göras förrän till 1975/76 års riksmöte. Även syftet
med de här behandlade motionsyrkandena kan anses tillgodosett i sådan
utsträckning att något ytterligare riksdagens initiativ inte är erforderligt.

Till förut nämnda ämne anknyter förslaget i motionen 300 (m), yr -

CU 1975: 7

kandet 2 (delvis), om kreditinstitutens lån för äldre fastigheter. Motionärerna
föreslår att kreditmöjligheterna på öppna marknaden vidgas vid
förvärv av fastigheter.

Civilutskottet har tidigare (CU 1974: 36, s. 42) uttryckt meningen att
kreditprioriteringsfrågoma bör prövas i anslutning till de överväganden
i fråga om ingångsvärdet i låneunderlaget, vilka samtidigt föreslagits.
Utskottet finner inte anledning frångå denna bedömning.

I budgetpropositionen (bil. 14, s. 81—82) föreslås att möjligheterna
att få bostadslån för förvärv av fastigheter vidgas. Förslagen innebär att
möjlighet öppnas för kommuner och allmännyttiga bostadsföretag att
under vissa förutsättningar få lån för förvärv även om det inte — vilket
nu krävs — finns en omedelbar och påtaglig risk för förlust på statslånet.
Vidare föreslås att förvärvslån, som nu utgår endast till kommuner
och allmännyttiga bostadsföretag, får lämnas även bostadsrättsföreningar
med 99-procentig belåning.

Utskottet tillstyrker förslagen.

Vidgade kreditmöjligheter för insatskapital föreslås i motionerna 300
(m), yrkandet 2 (delvis), samt 1767 (fp). I den förra motionen förordas
en statlig kreditgaranti för lån till kontantinsats i egen bostad, medan den
senare motionen utmynnar i en begäran om förslag till statliga eller
kommunala kreditgarantier för lån till insats i egnahem eller bostadsrätt.

Även dessa frågeställningar behandlades av 1974 års höstriksdag (CU
1974: 36, s. 41). Utskottet avstyrkte då likartade förslag på rent principiella
grunder men även med hänvisning till att belåningsmöjlighetema
höjts till 95 % för egnahem och 99 % för bostadsrättsföreningar. Utskottet
avstyrker på samma grunder de nu framförda motionsförslagen.

I låneunderlaget för flerfamiljshus och småhus som inte skall bebos
av låntagaren får inräknas kostnaden för konstnärlig utsmyckning intill
ett belopp av 7 kr. per kvadratmeter våningsyta. Genom motionen 655
(s) har nu väckts fråga om en kartläggning och utvärdering av lånestödets
inverkan på omfattningen och arten av denna utsmyckning.

Utskottet delar uppfattningen att en bättre belysning av dessa frågor
är av intresse. En uppföljning därav torde emellertid kunna förväntas
ingå som ett led i bostadsstyrelsens löpande arbete. En särskild framställning
från riksdagens sida kan därför inte anses erforderlig.

Kostnader för vissa outhyrda lägenheter

Hyresförlustlån

I budgetpropositionen (s. 83) föreslås riksdagen medge att lån för
täckande av hyresförluster får utgå även för sådana förluster som uppkommer
under åren 1975 och 1976. Häremot ställs motionen 1800 (m),

CU 1975: 7

yrkandet 1, om att långivningen skall avse endast hyresförluster som
uppkommit före den 1 juli 1975.

Det är enligt utskottets mening uppenbart att långivningen måste utsträckas
utöver den i motionen angivna tiden. Förslaget i propositionen
tillstyrks. Härav följer att utskottet även godkänner motsvarande anslagsberäkning.

För att begränsa hyresförluster föreslås vidare i propositionen att bostadslån
för ombyggnad under angivna förutsättningar får utgå för att
ändra lägenhetssammansättningen utan hinder av vissa nu begränsande
regler.

Utskottet tillstyrker förslaget.

I samma syfte — att begränsa hyresförlusterna — anmäls även avsikten
att under vissa förutsättningar lämna medgivande till att bostäder
temporärt utnyttjas som lokaler även av den art som inte kan räknas in
i låneunderlaget.

Vad departementschefen anfört i denna del har inte föranlett någon
erinran från utskottets sida.

Utskottet ansluter sig också till uttalandet (s. 80—81) beträffande
ramar som fördelats på län och kommuner. Även sådana ramar kan
begränsas när utvecklingen ger anledning därtill.

Enligt vad utskottet erfarit kommer regeringen inom kort att tillsätta
en särskild delegation med uppgift att komma med olika konkreta förslag
till hur man skall förbättra uthymingssituationen i områden som i
dag har många lediga lägenheter. Delegationen kommer att bestå av
aktiva kommunalpolitiker från olika delar av landet. Till delegationen
skall också knytas en referensgrupp med företrädare för bostadsföretagen
och intresseorganisationerna.

Slutligen föreslås i detta sammanhang att preliminärt beslut om hyresförlustlån
bör kunna beviljas i vissa fall efter särskild prövning av
regeringen för att avräknas på det definitiva lånet, som enligt nu gällande
regler kan beviljas först efter det att bokföringsåret har avslutats.

Förslaget — som inte innebär att en generell möjlighet till förskottsutbetalning
öppnas — tillstyrks av utskottet.

Eftergift av hyresförlustlån

I budgetpropositionen (bil. 14, s. 20 ff.) redovisas den praxis som utbildats
i eftergiftsärenden när det gäller såväl förutsättningarna för eftergift
som eftergiftens storlek.

Genom motionen 653 (c), yrkandet 2, föreslås riksdagen begära förslag
till nya riktlinjer för eftergift av hyresförluster i hus som produceras
efter år 1975. Dessa riktlinjer anges böra innebära att statens ansvar
i dessa fall minskar för att i huvudsak avse kraftiga förändringar på den
lokala arbetsmarknaden, vilka kommunen inte kunnat råda över.

Motionsförslaget, innebärande att kommun och byggherre i princip

CU 1975: 7

skall ta ansvaret för lägenheter som påbörjats efter år 1975, torde
syfta till att dämpa intresset för vissa bostadsinvesteringar. Utskottet
har emellertid inte övertygats om att de i propositionen redovisade
principerna för beviljande av eftergift skulle medverka till ett risktagande
i planeringen. Med hänsyn därtill bör de nu redovisade — och
i och för sig godtagna — principerna gälla tills vidare även för senare
igångsatta projekt. Enligt utskottets mening skulle en tillämpning av
motionsförslaget i mycket inte ge annat resultat än nu gällande riktlinjer.
Riksdagen bör därför inte nu påkalla några förslag i detta ämne.

I budgetpropositionen (bil. 14, s. 22) anför departementschefen att
när det gäller kommunala och allmännyttiga företag, där kommunen
delar huvudmannaskapet med någon annan intressent, det finns behov
av att uppnå samma ordning som för helkommunala företag — dvs. en
fördelning av hyresförlusterna mellan staten och kommunen. I prop.
1975: 15 föreslås ändring i 1 § bostadsförsörjningslagen som ger kommunerna
möjlighet att täcka förluster som belöper på minoritetsintressent
i allmännyttiga företag. I motionerna 1827 (m) och 1828 (fp)
föreslås — om än på skilda grunder — att riksdagen inte antar detta
förslag. Vidare föreslås i motionen 1829 (c) att en kommuns täckning av
förluster som belöper på minoritetsintressent — i enlighet med lagförslaget
— skall få räknas kommunen till godo vid ett senare förvärv av
minoritetsandelen och att detta skall tas in i lagen.

Utskottet tillstyrker förslaget att kommun skall få möjlighet att
täcka förluster som kan anses belöpa på minoritetsintressent i ett allmännyttigt
bostadsföretag. Frågan torde närmast vara tillämplig på bolagsbildningar,
medan det i rena stiftelsebildningar knappast kan vara
tal om något ekonomiskt stiftaransvar i här använd mening. Det bör i
detta sammanhang noteras att minoritetsintressentema i allmännyttiga
bostadsbolag inte ställer medel till förfogande i vinstsyfte utan för att
därmed — i enlighet med en kommunal vilja — kunna ställa sina erfarenheter
och resurser till förfogande i byggande och förvaltning. Motionerna
1827 (m) och 1828 (fp) avstyrks sålunda.

Förslaget i motionen 1829 (c) torde syfta till att ge kommunen den
föreslagna täckningsmöjligheten endast då den förbehåller sig att utnyttja
en kvittningsrätt vid ett framtida eventuellt övertagande av minoritetskapitalet
— ett kapital som regelmässigt är lågt i förhållande
till de risksummor det här är fråga om. Med hänsyn bl. a. till att sådana
avtalsmöjligheter avtalsmässigt står öppna för kommunerna även utan
en föreslagen lagstiftning och att sådana regler skulle medföra tillämpningssvårigheter
avstyrks motionen.

Utskottet tillstyrker de förslag i prop. 1975: 15 som inte ovan särskilt
berörts.

I motionen 1783 (fp), yrkandet 2, föreslås att hyresförlustlån för
studentbostadsföretag skall kunna efterges helt i de fall då företaget inte

CU 1975: 7

med skäl kan lastas för utbyggnaden eller vidtar åtgärder för ändring
av lägenhetssammansättningen. Kommunens engagemang förutsätts inskränkt
till borgen för statliga ombyggnadslån.

Motionsyrkandet torde ha utgått från uppfattningen att de redovisade
riktlinjerna i denna del innebär att kommunalt övertagande är ett oavvisligt
krav för full eftergift av hyresförlustlån till studentbostadsföretag.
Förhållandena i det enskilda fallet kan emellertid vara mycket
skiftande och ha samband även med ombyggnadslån och anstånd med
betalningen på tilläggslån. Frågan om räntefria ombyggnadslån och eftergift
av inventarielån får prövas av riksdagen från fall till fall. Motionärernas
intresse torde därmed få anses tillgodosett.

Slutligen föreslås i motionen 1783 (fp), yrkandet 1, att reglerna för
eftergift av hyresförlustlån tas in i en särskild författning. En eventuell
författningsreglering skulle för att täcka skiftande förhållanden nödvändigtvis
komma att innehålla så många undantagsregler och hänvisningar
till skönsmässiga bedömningar att det avsedda syftet vore förfelat. Utskottet
kan inte ansluta sig till motionsförslaget.

Studentbostäder

Utskottet har ovan berört redovisad praxis och förslag angående
eftergift av hyresförlustlån för studentbostäder.

I budgetpropositionen (bil. 14, s. 73 och 85) redovisas vissa överväganden
angående de ekonomiska svårigheterna för vissa studentbostadsföretag.
Departementschefen anför att dessa svårigheter kan kräva
särskilda insatser från statsmakternas sida.

För studentbostadsbyggandet har utgått ränte- och amorteringsfria
tilläggslån och fr. o. m. år 1963 bostadslån med en räntefri och stående
del. Fr. o. m. år 1968 och i anslutning till paritetslånesystemets införande
upphävdes denna möjlighet. Vissa särregler för bostadslån till studentbostäder
kvarstod dock. År 1965 begärde och fick Kungl. Maj:t
riksdagens bemyndigande att besluta om avskrivning eller återkrav när
bättre underlag för frågans bedömning förelåg. 1968 års riksdag beslöt
att subventionerna skulle sägas upp till amortering och förräntning sedan
de stått ute i tio år. Betalning skulle — om inte låntagaren föredrog
konventionella villkor — få ske enligt ett jämkat paritetslånesystem.
1971 års riksdag beslöt att de kvarstående särvillkoren för bostadslån
till studentbostäder skulle avvecklas efter en övergångstid av tre år.
Det förutsattes att under denna tid överenskommelser kunde träffas på
det lokala planet om avveckling eller omorganisation av studentbostadsföretagen.
1974 års riksdag bemyndigade Kungl. Maj:t att i särskilda
fall och då vägande skäl anförts få medge studentbostadsföretag fortsatt
ränte- och amorteringsfrihet under viss tid. Utskottet har ovan (s. 24—
25) berört de särskilda reglerna för eftergift av hyresförlustlån för stu -

CU 1975: 7

dentbostadsföretag. Departementschefen anmäler vidare bostadsstyrelsens
förslag om räntefria ombyggnadslån och eftergift av hyresförlustlån
och anför att frågan om sådana åtgärder efter prövning från fall till fall
bör underställas riksdagen.

I motionen 1793 (m) föreslås att de ränte- och amorteringsfria tilläggslånen
efterges. Förslaget torde vara avsett att omfatta även motsvarande
stående delar av bostadslån.

Bland de i motionen anförda argumenten för eftergift förs fram att
en sådan åtgärd har förutsatts av såväl studentbostadsföretagen som de
studerande. Utskottet erinrar i detta sammanhang om att 1968 års principbeslut
om återkrav av dessa kapitalsubventioner (SU 1968: 100, s. 14)
var enhälligt och om att till 1974 års bemyndigande (CU 1974: 14, s.
8—9) att i särskilda fall medge fortsatt ränte- och amorteringsfrihet endast
fogades ett särskilt yttrande (m) med kritik mot bevakningen av
utestående lånefordringar. Även 1971 års beslut (CU 1971: 12, s.
23—24) om att avveckla återstående särvillkor och om avveckling av
de särskilda studentbostadsföretagen var enhälligt.

Utskottet avstyrker motionsförslaget och ansluter sig till vad departementschefen
anfört om insatser från statens sida för att lösa de ekonomiska
svårigheterna för vissa studentbostadsföretag.

Räntebidrag m. m.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag beträffande anslaget till
Räntebidrag m. m.

Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m.

Från anslaget med den i rubriken angivna beteckningen bestrids utgifter
för förbättringslån, i den mån de är ränte- och amorteringsfria,
bostadsanspassningsbidrag, vinterbidrag och initialstöd m. m.

Inkomstgränserna för förbättringslån är för ensamstående 15 000 kr.
och för makar 20 000 kr. Genom propositionen föreslås beloppen höjda
till 17 000 kr. resp. 22 000 kr. I motionen 1756 (fp), yrkandet 2, föreslås
beloppen höjas ytterligare till 20 000 kr. resp. 25 000 kr. i enlighet
med bostadsstyrelsens petitaförslag.

Utskottet har inte funnit skäl frångå departementschefens överväganden.

Högsta belopp för räntefritt och stående förbättringslån är nu 15 000
kr. per lägenhet i en- och tvåfamiljshus och 12 000 kr. i övriga fall.
En höjning av dessa lånegränser till 20 000 kr. resp. 25 000 kr. föreslås
i motionen 977 (fp), yrkandet 1.

Enligt utskottets mening kan behovet av ifrågavarande lån tillgodoses
inom de nuvarande lånegränserna. Motionsyrkandet avstyrks därför.

CU 1975: 7

Förslaget i motionen 190 (c) innebär att förbättringslån skulle utgå
även för byte av oljecistern och yttertak.

Förbättringslån utgår i princip inte för rena underhållsarbeten. Syftet
att i huvudsak främja iståndsättning av lägenhet med svåra brister
eller tillföra kompletterande utrustning till denna har dock medfört en
välvillig bedömning då underhållsåtgärder vidtas i samband med annan
upprustning.

Utskottet är inte berett att tillstyrka motionsförslaget. Nuvarande generösa
tillämpning torde emellertid inte hindra att även åtgärder av denna
typ kan belånas i samband med en allmän ombyggnad. Motionärernas
intresse kan därför i inte oväsentlig omfattning anses tillgodosedda även
utan en riksdagens åtgärd.

Bostadsanpassningsbidrag utgår för åtgärder inom och i anslutning
till bostadslägenhet som behövs för att handikappad skall kunna utnyttja
lägenheten på ändamålsenligt sätt. Bidrag utgår med högst 15 000 kr.
men kan beviljas med högre belopp om det föreligger särskilda skäl. I
motionen 977 (fp), yrkandet 2, föreslås att bidrag beviljas intill 20 000
kr. eller med högre belopp då särskilda skäl kan åberopas.

Enligt utskottets mening kan den nuvarande beloppsgränsen med
den givna möjligheten att överskrida densamma anses tillräcklig för att
möta nu aktuella behov. Motionen avstyrks därför.

Utskottet tillstyrker vidare regeringens förslag beträffande ramar och
anslag.

Bidrag till förbättring av boendemiljön

Enligt beslut av 1974 års riksdag skall fr. o. m. 1975-07-01 särskilda
bidrag utgå till förbättring av befintliga bebyggelsemiljöer. Bidrag skall
kunna utgå för förbättring av trafiksäkerhetsförhållandena, åtgärder
som avser konstnärlig gestaltning, anordnande av mindre lokaler för
hobbyverksamhet och samvaro, komplettering med boendeservice, förbättring
av otillfredsställande utemiljöer i syfte att tillgodose behov av
lek, rekreation, motion, samvaro och andra fritidsaktiviteter. Stöd skall
också kunna utgå för åtgärder för att begränsa buller och andra luftföroreningar.
Prioritet bör ges åt områden med uthyrningssvårigheter.

I motionen 1779 (s) föreslås att de nämnda särskilda bidragen skall
utgå även för handikappanpassning.

De nu fastlagda bidragsändamålen avser åtgärder av skilda slag. I
många fall kan åtgärderna självfallet samtidigt tjäna det av motionärerna
angivna syftet även om detta inte anges som ett primärt mål. Avsikten
har varit att de boende själva skall i största möjliga utsträckning engageras
för att föreslå önskade förbättringar. Enligt utskottets mening
torde motionärernas intresse kunna i väsentlig utsträckning sålunda tillgodoses
utan ändring i bidragsbestämmelsema.

CU 1975: 7

I propositionen (s. 28—29) föreslås — i enlighet med vad som förutskickades
i prop. 1974: 150 — att anslag anvisas med 30 milj. kr. för
nästa budgetår. Häremot ställs förslag i motionerna 653 (c), yrkandet 1,
och 1765 (vpk), yrkandet 1, om att 50 milj. kr. skall anvisas.

Utskottet har med hänsyn till allmänna budgetsynpunkter inte ansett
sig kunna tillstyrka anslag med högre belopp än vad regeringen föreslagit.
I denna bedömning av anslagsvolymen har beaktats att även arbetsmarknadspolitiska
åtgärder kan komma i fråga för detta ändamål,
varigenom resurser av betydande omfattning kan komma att ställas till
förfogande. Hänsyn har också tagits till att anslaget avsetts återkomma
under flera budgetår, till att formerna för bidragsgivningen kommer att
utvecklas successivt och till att kommande erfarenheter kan ge ytterligare
synpunkter i fråga om anslagets storlek.

Byggnadsforskning m. m.

Regeringen ger riksdagen till känna vad departementschefen (s. 29—
32) anfört angående forskningssamordning m. m. I anledning av beslut
vid 1972 års riksdag (CU 1972: 13) har inom bostadsdepartementet utarbetats
en promemoria med bl. a. en redovisning av väsentliga forsknings-
och utvecklingsmål och huvudsaklig forskningsinriktning hos berörda
myndigheter m. m. Promemorian utmynnar i förslaget att en till
departementet knuten expertgrupp för forskning om fysisk planering och
bebyggelse skall inrättas. Kungl. Maj:t har därefter bemyndigat departementschefen
att tillkalla en sådan expertgrupp.

Utskottet finner för sin del att vad som sålunda ges riksdagen till
känna väl kan förenas med de syften som motsvarade 1972 års beslut
och att expertgruppens uppgifter kommer att täcka de avsedda frågeställningarna.
Riksdagen bör därför lägga den gjorda anmälan till handlingarna.

Vad som anförts i budgetpropositionen om anslaget till Byggnadsforskning
och finansieringsfrågorna i övrigt kommer utskottet att yttra
sig över i samband med betänkande i anledning av prop. 1975: 30 om
energihushållningen, m. m.

Samlingslokaler

I motionen 408 (s) torde förordas att utbetalning av anordnings- och
upprustningsbidrag till allmänna samlingslokaler får göras successivt i
motsvarande mån som arbetena utförs.

Enligt vad utskottet erfarit torde f. n. inte några särskilda svårigheter
föreligga för att erhålla krediter under byggnadstiden för allmänna samlingslokaler.
Ett bifall till motionsförslaget skulle medföra en budgetbelastning
i övergångsskedet. Frågan har vidare ett visst samband med de

CU 1975: 7

förslag som lagts fram om samordning av byggnads- och fastighetskrediter
på bostadsbyggnadsområdet. Med hänsyn till det anförda finner
sig utskottet inte kunna tillstyrka motionen.

Vad regeringen föreslagit om ramar för anordnings- och inventariebidrag
och om anslag till anordningsbidrag m. m. har inte föranlett
erinran eller särskilt uttalande.

Upprustningsbidrag till allmänna samlingslokaler kan utgå för upprustning
av byggnad och inventarier och för betalning av skulder. Lån
som beviljats enligt äldre bestämmelser kan vidare under vissa förutsättningar
efterges, s. k. särskild eftergift. För innevarande budgetår
gäller en beslutsram för upprustningsbidrag och särskild eftergift om
5 milj. kr. Enligt vad som upplysts har denna ram disponerats genom
beslut om bidrag till reparationer med ca 2 927 000 kr., för inventarier
ca 1 447 000 kr. och för betalning av skulder 18 000 kr. Eftergift har
medgetts för 107 000 kr. Härefter återstår av ramen ca 501 000 kr.
Inneliggande ansökningar avser bidrag om ca 3 milj. kr. Av riksorganisationerna
aviserade ansökningar före 1975-07-01 uppges avse ca
4 milj. kr. Regeringen har lämnat en framställning om vidgning av
ramen för innevarande budgetår utan bifall. Anslaget tas i propositionen
upp med 4 milj. kr.

I motionen 971 (c) föreslås att ramen för upprustningsbidrag m. m.
vidgas till 10 milj. kr. och att anslag i anledning därav anvisas med 6
milj. kr.

Utskottet har med hänsyn till budgetmässiga prioriteringar inte ansett
sig kunna tillstyrka motionsförslaget. Enligt utskottets mening finns emellertid
skäl att till även ifrågavarande ram foga ett medgivande att den
får överskridas i fråga om upprustningsbidrag om det behövs av sysselsättningsskäl.
Utskottet har förutsatt att avräkning mot en sålunda vidgad
ram kan ske beträffande den del av bidraget som ger avsedda sysselsättningseffekter.
Ett sådant medgivande bör därför lämnas av riksdagen.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag beträffande lånefonden för
allmänna samlingslokaler.

Markförvärvslån

Förslaget i propositionen om att anslaget för markförvärvslån ökas
till 150 milj. kr. ställs mot dels motionen 301 (m), yrkandet e, enligt
vilket inget anslag bör anvisas, dels mot yrkandet D (delvis) i motionen
303 (vpk), vari föreslås att anslag anvisas med 250 milj. kr.

Utskottet avstyrker — som tidigare — förslaget att långivningen skall
upphöra.

I fråga om anslagsvolymen tillstyrker utskottet regeringens förslag

CU 1975: 7

och avstyrker motionen 303 i denna del. Hänsyn har därvid tagits även
till kommunernas nu vidgade möjligheter att finansiera sina markförvärv
och till det minskade bostadsbyggandet. Vidare får noteras att
fonden kommer att tillföras ca 20 milj. kr. i amorteringar.

Regeringens förslag innebär i fråga om amorteringstiden för markförvärvslån
att den minskas från tio till sju år. Häremot ställs motionen
303 (vpk), yrkandet D (delvis), där amorteringstiden föreslås förlängd
till lägst 15 år, varav de första fem åren amorteringsfria.

Utskottet har funnit sig kunna godta den i propositionen föreslagna
minskningen av amorteringstiden och avstyrker sålunda motionen. Därvid
har beaktats att tidsperspektivet för de kommunala markförvärven
förkortas i den meningen att markreserven kan minskas på grund av
markvillkoret. Frågan har även viss anknytning till de ovan (s. 21)
berörda övervägandena om ingångsvärdet i låneunderlaget.

Tomträttslån

I motionen 1787 (s) föreslås att tomträttslån beviljas och utbetalas tidigare
i vissa fall.

Utskottet kan ansluta sig till motionärens allmänna synpunkter. Vid
tidigare behandling av motsvarande fråga har utskottet dock avstyrkt
förslag i samma riktning på grund av dess budgetkonsekvenser och med
hänsyn till övriga kreditmöjligheter. Departementschefen anmäler (s.
77) att kreditöverenskommelsen år 1974 innebar bl. a. att till byggnadskrediterna
även hänförs krediter till kommuner avseende tomträttsmark,
varigenom kommunerna tillförsäkras ett finansiellt stöd i avvaktan på
att tomträttslån skall utbetalas. Även överenskommelsen för år 1975
har samma innebörd. Utskottet kan mot denna bakgrund inte tillstyrka
motionen.

Tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om beslutsram och anslag.
Det vore enligt utskottets mening värdefullt om erfarenheterna av långivningen
redovisades sedan ett antal representativa lånebeslut kunnat
följas upp.

Bostadsstyrelsen och länsbostadsnämnderna

De i propositionen framförda förslagen har inte gett utskottet anledning
till erinran eller särskilt uttalande.

Bostadstillägg

I motionerna 654 (s) och 966 (s) föreslås en sänkning av åldersgränsen
för erhållande av bostadstillägg, medan i motionen 39 (fp) yrkas

CU 1975: 7

att riksdagen beslutar om en samordning av reglerna för statskommunala
bostadstillägg och reglerna för kommunalt bostadstillägg till folkpension
(KBT). I motionen 1801 (c) föreslås att den inom boendeutredningen
arbetande gruppen för bostadstilläggsfrågor även bör behandla
frågan om hur olika typer av förmögenhet skall beaktas. Frågan om
ett mer rättvisande inkomstbegrepp vid beräkning av bostadstillägg än
taxerad inkomst tas upp i motionen 1755 (fp). I motionen 965 (s) begärs
en översyn av reglerna för beräkning i bostadstilläggssammanhang av
kostnader för egnahemsägare. Slutligen hemställs i motionen 1776 (s)
att riksdagen ger regeringen till känna att framtida förbättringar av bostadstilläggen
även bör inkludera förbättringar av det statliga bostadstillägget.

Vid behandling av frågor om bostadstillägg i slutet av år 1974 med
anledning av propositionen angående riktlinjer för bostadspolitiken
(prop. 1974: 150, CU 36, s. 59—61) anförde utskottet att bl. a. frågor
om samordning av reglerna för KBT och statskommunalt bostadstillägg
samt sänkning av åldersgränsen togs upp av bostadsutredningen i dess
framtida arbete. I budgetpropositionen till årets riksdag (bil. 14, s. 17)
anför bostadsministern att frågan om den principiella uppbyggnaden av
ett framtida hushållsriktat bostadsstöd f. n. behandlas av boende- och
bostadsfinansieringsutredningarna samt att utredningarna kommer att
avge förslag i frågan under år 1975. Mot bakgrund härav föreslår utskottet
att motionerna 39, 654, 965, 966, 1755, 1776 och 1801 överlämnas
till utredningarna. Detta bör ges regeringen till känna.

I motionen 81 (s) hemställs att riksdagen hos regeringen begär en direktinformation
till alla barnlösa ensamstående och barnlösa makar som
har inkomster under den inkomstgräns som gäller för att erhålla statskommunalt
bostadstillägg. Möjlighet för låginkomsttagare utan barn
att erhålla statskommunala bostadstillägg infördes 1974-01-01. Enligt
motionärerna är ca 100 000—150 000 hushåll utan barn berättigade
att erhålla bostadstillägg. 1 budgetpropositionen (bil. 14, s. 16) beräknas
att under år 1974 ungefär 80 000 hushåll utan barn fått statskommunala
bostadstillägg. För att nå samtliga i den målgrupp som är berättigad
till bostadstillägg enligt de nämnda reglerna skulle det enligt
motionärerna vara nödvändigt att informera minst ca 1,5 miljoner hushåll.

Utskottet instämmer med motionärerna i fråga om vikten av att information
om medborgerliga rättigheter når alla. Särskilt viktigt är
det att informationer når dem som lever under ogynnsamma materiella
villkor. Önskvärt är naturligtvis att samtliga som är berättigade till bostadstillägg
erhåller sådant. För närvarande pågår en informationskampanj
i bostadsfrågor om de regler som gäller bl. a. för att erhålla
bostadsstöd i olika former. Enligt vad utskottet erfarit kommer kampanjen
att intensifieras under våren och därvid koncentreras till frågor

CU 1975: 7

om möjligheterna att erhålla bostadstillägg. Sålunda kommer information
bl. a. att ges i tidningar, radio och TV. Utskottet förutsätter att vid utformandet
av den fortsatta informationen de grupper som tas upp i
motionen 81 särskilt uppmärksammas. Mot bakgrund av det anförda
avstyrker utskottet bifall till motionen.

Vad i budgetpropositionen föreslagits om höjning av inkomstgränserna
för oreducerade bostadstillägg samt om anslag till Bostadstillägg
m. m. för budgetåret 1975/76 har inte föranlett någon utskottets erinran.

Övriga frågor

I motionen 1786 (c) föreslås riksdagen begära en skyndsam utredning
om formerna för hur man med statliga stimulansåtgärder kan främja
saneringen av landsbygdens servicecentra och tätorter. I motionen anförs
att saneringen av äldre bostadsbebyggelse stimulerats genom åtgärder,
som dock i princip varit inriktade på större städer. Det förordas
därför att samma lån och subventioner skall utgå för mindre orter och
att statsbidrag bör utgå till kommunernas planering för denna sanering.
Vidare förordas att bestämmelserna för upprustning av kulturhistoriskt
värdefull bostadsbebyggelse görs tillämpliga på de i motionen förordade
saneringsåtgärderna.

De åtgärder som vidtagits för att stimulera till ökad ombyggnad har
tagit sig uttryck i regler som är lika tillämpliga för stora och små
orter. Även tilläggslån för kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse
kan lämnas oavsett ort — t. o. m. för spridd bebyggelse — om blott
de allmänna förutsättningarna uppfyllts. De kommunala saneringsprogrammen
får utformas och stärkas i den takt kommunerna önskar. Ett
statsbidrag till detta led i kommunernas ansvar för bostadsförsörjningen
kan inte tillstyrkas.

Utskottet kan med hänvisning till det anförda inte tillstyrka motionsförslaget.

Vad i motionen anförs återspeglar emellertid det förhållandet att brister
i planläggningen ofta finns i de orter som motionärerna angett. Detta
torde enligt utskottets mening till stor del kunna återföras till osäkerhet
om inriktning och metoder vid den översiktliga planeringen och i fråga
om kommunala handlingsprogram — en osäkerhet som överförs till den
direkta fysiska planeringen. Planverket har ägnat ämnet uppmärksamhet
och i rapport 1972: 19 De små tätorternas problem presenterat en kommunstudie.
Ytterligare material i denna del publiceras inom kort. Även
enligt utskottets mening är de i motionen belysta förhållandena värda
ytterligare uppmärksamhet.

Frågor om varudeklaration av bostäder och bostadsförmedlingarnas
uppgift tas upp i motionerna 653 (c), yrkandet 4, och 1757 (fp), yr -

CU 1975: 7

kandet 1. Liknande frågor behandlades av 1974 års höstriksdag (CU
1974: 36, s. 23—24, 70).

Utskottet hänvisar till tidigare överväganden. Det kan i sammanhanget
noteras att utredningen om plan- och bostadsmyndighetemas organisation
har att utarbeta sina förslag med beaktande av den centrala
bostadsmyndighetens verksamhet i högre grad borde inriktas på åtgärder
till stöd för bostadskonsumenter och beställare, varvid i direktiven som
exempel på sådana åtgärder nämnts bl. a. konsumentupplysning och varudeklaration.

I den sistnämnda motionen 1757 (fp), yrkandet 2, föreslås riksdagen
begära förslag om konsumentskydd på småhusmarknaden i enlighet med
en inom konsumentverket upprättad rapport (1975: 1).

Utskottet erinrar även i detta sammanhang om att den nämnda organisatoriska
utredningen har att klarlägga den närmare uppgiftsfördelningen
mellan den centrala bostadsmyndigheten och konsumentverket.
Utskottet har tidigare (CU 1974: 14, s. 10) gjort av riksdagen godkända
uttalanden i anknytande ämne. Inom justitiedepartementet förbereds
en utredning om konsumentskyddet på småhusmarknaden. Därmed får
motionärernas syfte i väsentliga delar anses tillgodosett.

Slutligen har i motionen 1769 (c) riksdagen föreslagits begära att
kommittén för de svenska förberedelserna för FN:s konferens om bostads-
och bebyggelsemiljö skall kompletteras med företrädare för samtliga
riksdagspartier.

Kommittén, som står under bostadsministems ordförandeskap, har nio
ledamöter (kommittéberättelsen, Skr 1975:4, s. 577). En inbjudan att
delta i en referensgrupp inför det svenska deltagandet i konferensen
har 1975-01-30 riktats till de i riksdagen företrädda politiska partierna,
vissa myndigheter, verk och utredningar, fackliga organisationer, folkrörelser
m. fl. samt universitet och högskolor. Referensgruppen har haft
ett första sammanträde 1975-02-20. Fråga om den svenska representationen
vid konferensen har ännu ej tagits upp.

Utskottet vill betona lämpligheten av att representanter för riksdagspartierna
ges fullgoda möjligheter att följa det konkreta förberedelsearbetet
för FN:s konferens om bostads- och bebyggelsemiljö om parlamentariker
kommer att ingå i den svenska delegationen till den aktuella
FN-konferensen. Denna mening bör i anledning av motionen ges regeringen
till känna.

Utskottet hemställer

1. beträffande bostadsbyggandets omfattning m. m. att riksdagen

a. uttalar sig för en bostadsbyggnadsplan för år 1975 med den
omfattning och fördelning som förordats i regeringsprotokollet,

b. medger att ramen för beviljande av bostadslån till nybygg -

3 Riksdagen 1975. 19 sami. Nr 7

CU 1975: 7

nåd under år 1975 fastställs till 8 375 000 m2 våningsyta, motsvarande
ett beräknat antal lägenheter av 72 500 jämte lokaler
som omfattas av låneunderlag och pantvärde för bostadslån,

c. medger att ramarna för bostadslån och byggnadstillstånd
för nybyggnad under år 1975 får tas i anspråk för ombyggnads-
och förbättringsverksamhet, i den mån de inte utnyttjas
helt för sitt ändamål,

d. medger att ramen för beviljande av bostadslån till nybyggnad
under vart och ett av åren 1976 och 1977 får samma omfattning
som den under b föreslagna ramen för år 1975,

e. medger att av ramen för bostadslån för vart och ett av åren
1975—1977 högst 20 000 m2 våningsyta får tas i anspråk för
nybyggnad av lokaler i äldre bostadsområden,

f. medger att regeringen meddelar bestämmelser om projektreserv
för åren 1975 och 1976 i enlighet med vad som förordats
i regeringsprotokollet,

g. medger att beslut om bostadslån till nybyggnad meddelas
intill ett belopp av 2 402 000 000 kr. under år 1975,

h. medger att beslut om bostadslån till ombyggnad samt räntebärande
förbättringslån meddelas intill ett belopp av
250 000 000 kr. under år 1975 och 270 000 000 kr. under år
1976,

i. medger att beslut om förhöjt låneunderlag för kulturhistoriskt
värdefull bostadsbebyggelse får meddelas inom en ram
av 10 000 000 kr. under vart och ett av åren 1975 och 1976,

j. bemyndigar regeringen att under de förutsättningar som angetts
i regeringsprotokollet besluta om ändring av de under g,
h och i upptagna ramarna,

2. beträffande byggnadskredit till barnfamiljer med bostadstillägg
att riksdagen avslår motionen 1975: 1777,

3. beträffande valfrihet mellan tomträtt och äganderätt att riksdagen
avslår motionen 1975: 301, yrkandet h,

4. beträffande överförande av flerfamiljshus i samhällets ägo,
m. m., att riksdagen avslår motionen 1975:1763,

5. beträffande andelen småhus att riksdagen avslår motionen
1975: 300, yrkandet 3,

6. beträffande ett program för vidareutveckling av flerfamiljshusområdena
att riksdagen avslår motionen 1975: 1765, yrkandet
2,

7. beträffande medverkan vid byte av upplåtelseform att riksdagen
avslår motionen 1975: 122,

8. beträffande fördelning av ramar till storstadsområden att riksdagen
avslår motionen 1975: 410,

CU 1975: 7

9. beträffande de allmännyttiga bostadsföretagen att riksdagen
avslår motionen 1975: 1790,

10. beträffande totalfinansiering att riksdagen avslår motionen
1975: 1764 i motsvarande del,

11. beträffande grunderna för den statliga kreditgivningen att riksdagen
avslår motionerna 1975:1764, såvitt den inte behandlats
under 10, och 1799, yrkandena 1 och 2,

12. beträffande krediter för fritidshus att riksdagen avslår motionen
1975: 657,

13. beträffande markvillkorets bestånd och omfattning att riksdagen
avslår motionerna 1975: 301, yrkandet f, och 1781, yrkandena
1 och 2,

14. beträffande övergångstiden för markvillkorets tillämpning att
riksdagen avslår motionen 1975: 303, yrkandet A,

15. beträffande omfattningen av kommunernas ansvarstagande för
förlust på bostadslån att riksdagen avslår motionen 1975: 653,
yrkandet 6,

16. beträffande övre lånegränser att riksdagen

a. avslår motionen 1975: 1799, yrkandet 3,

b. avslår motionerna 1975: 653, yrkandet 5, och 1791,

17. beträffande beräkning av låneunderlaget för småhus att riksdagen
avslår motionen 1975: 978,

18. beträffande ett ingångsvärde i låneunderlaget att riksdagen avslår
motionerna 1975: 653, yrkandet 3, och 1781, yrkandet 3,

19. beträffande kreditinstitutens lån för äldre fastigheter att riksdagen
avslår motionen 1975: 300, yrkandet 2 i motsvarande
del,

20. beträffande bostadslån för förvärv att riksdagen godkänner i
regeringsprotokollet förordade ändrade grunder,

21. beträffande kreditmöjligheter för insatskapital att riksdagen avslår
motionerna 1975: 300, yrkandet 2 i vad det inte behandlats
under 19, och 1767,

22. beträffande konstnärlig utmyckning att riksdagen avslår motionen
1975: 655,

23. beträffande förlängning av möjligheterna att bevilja hyresförlustlån
att riksdagen med avslag på motionen 1975: 1800, yrkandet
1, medger att långivningen får avse även hyresförluster
uppkomna under åren 1975 och 1976,

24. beträffande begränsning av hyresförluster m. m. att riksdagen
godkänner i regeringsprotokollet förordade ändrade grunder
för bostadslån för ombyggnad,

25. beträffande beslut om hyresförlustlån att riksdagen medger
att sådana lån i vissa fall får utgå preliminärt enligt vad som
förordats i regeringsprotokollet,

CU 1975: 7

26. beträffande nya riktlinjer för eftergift av hyresförlustlån att
riksdagen avslår motionen 1975: 653, yrkandet 2,

27. beträffande täckning av förluster som belöper på minoritetsintressent
i allmännyttiga bostadsföretag att riksdagen med avslag
på motionerna 1975: 1827, 1828 och 1829 antar det vid
propositionen 1975: 15 fogade förslaget till lag om ändring i
lagen (1947: 523) om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens
främjande i vad avser 1 § andra stycket och ingressen,

28. beträffande det vid propositionen 1975: 15 fogade lagförslaget
i vad det inte behandlats under 27 att riksdagen antar förslaget
i motsvarande del,

29. beträffande eftergift av hyresförlustlån till studentbostadsföretag
att riksdagen avslår motionen 1975: 1783, yrkandet 2,

30. beträffande reglering i särskild författning av förutsättningarna
för eftergift av hyresförlustlån att riksdagen avslår motionen
1975: 1783, yrkandet 1,

31. beträffande eftergift av ränte- och amorteringsfria tilläggslån
m. m. för studentbostadsföretag att riksdagen avslår motionen
1975: 1793,

32. beträffande räntebidrag att riksdagen medger att sådana bidrag
enligt det nya systemet bestrids från anslaget Räntebidrag
m. m.,

33. beträffande inkomstgränserna för vissa förbättringslån att riksdagen
med avslag på motionen 1975: 1756, yrkandet 2, godkänner
de ändrade grunder som förordats i regeringsprotokollet,

34. beträffande högsta belopp för vissa förbättringslån att riksdagen
avslår motionen 1975: 977, yrkandet 1,

35. beträffande grundbeloppet för bostadsanpassningsbidrag att
riksdagen avslår motionen 1975: 977, yrkandet 2,

36. beträffande förutsättningarna för förbättringslån att riksdagen
avslår motionen 1975: 190,

37. beträffande förutsättningarna för bidrag till förbättring av boendemiljön
att riksdagen avslår motionen 1975: 1779,

38. beträffande anslag för miljöförbättringar att riksdagen med bifall
till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1975:
653, yrkandet 1, och 1765, yrkandet 1, på driftbudgeten under
tolfte huvudtiteln för budgetåret 1975/76 till Bidrag till förbättring
av boendemiljön anvisar ett reservationsanslag av
30 000 000 kr.,

39. beträffande forskningssamordning m. m. att riksdagen lägger
vad regeringen givit till känna till handlingarna,

40. beträffande utbetalning av anordnings- och upprustningsbidrag
att riksdagen avslår motionen 1975: 408,

CU 1975: 7

41. beträffande ramar och anslag för upprustning av allmänna
samlingslokaler m. m.

a. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionen 1975: 971 i motsvarande del medger att beslut
om upprustningsbidrag och särskilda eftergifter av äldre
lån meddelas inom en ram av 5 000 000 kr. under budgetåret
1975/76,

b. att riksdagen medger att den under a angivna ramen får
överskridas genom beslut om upprustningsbidrag om det behövs
av sysselsättningsskäl,

c. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionen 1975: 971 i vad den inte behandlats under a
på driftbudgeten under tolfte huvudtiteln för budgetåret 1975/
76 till Upprustningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler
anvisar ett reservationsanslag av 4 000 000 kr.,

42. beträffande utlåningsvolymen för markförvärvslån m. m. att
riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1975: 301, yrkandet e, och 303, yrkandet D i motsvarande
del, på kapitalbudgeten under Statens utlåningsfonder
för budgetåret 1975/76 till Lånefonden för kommunala markförvärv
anvisar ett investeringsanslag av 150 000 000 kr.,

43. beträffande amorteringstiden för markförvärvslån att riksdagen
med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen
1975: 303, yrkandet D i vad det inte behandlats under 42, godtar
den i regeringsprotokollet förordade förkortningen,

44. beträffande grunderna för tomträttslån att riksdagen avslår
motionen 1975: 1787,

45. beträffande grunderna för bostadstillägg m. m. att riksdagen

a. i anledning av motionerna 1975: 39, 654, 965, 966, 1755,
1776 och 1801 som sin mening ger regeringen till känna att
nämnda motioner bör överlämnas till boende- och bostadsfinansieringsutredningarna,

b. att riksdagen avslår motionen 1975: 81,

46. beträffande sanering av vissa orter på landsbygden att riksdagen
avslår motionen 1975:1786,

47. beträffande varudeklaration av bostäder m. m. att riksdagen
avslår motionerna 1975: 653, yrkandet 4, och 1757, yrkandet
1,

48. beträffande konsumentskydd på småhusmarknaden att riksdagen
avslår motionen 1975: 1757, yrkandet 2,

49. beträffande parlamentarisk medverkan i förberedelserna för
FN:s konferens om bostads- och bebyggelsemiljö att riksdagen
i anledning av motionen 1975: 1769 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

CU 1975: 7

50. beträffande ramar som inte behandlats ovan att riksdagen

a. medger att räntefria förbättringslån beviljas med högst
130 000 000 kr. under vart och ett av åren 1975 och 1976,

b. bemyndigar regeringen att besluta om ökning av den under
b upptagna ramen för långivningen under år 1975 om det
behövs av sysselsättningsskäl,

c. medger att beslut om anordnings- och inventariebidrag
samt lån för allmänna samlingslokaler under budgetåret 1975/
76 får meddelas inom en ram av 30 000 000 kr., varav högst
18 000 000 kr. får tas i anspråk för bidrag,

d. medger att den under c angivna ramen får överskridas om
det behövs av sysselsättningsskäl,

e. medger att beslut om tilläggslån får meddelas intill ett belopp
av 20 000 000 kr. under år 1976,

51. beträffande anslag för bostadslångivning m. m. att riksdagen
med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen
1975: 1800, yrkandet 2, på kapitalbudgeten under Statens utlåningsfonder
för budgetåret 1975/76 anvisar till Lånefonden
för bostadsbyggande ett investeringsanslag av 1 670 000 000
kr.,

52. beträffande anslag i övrigt att riksdagen för budgetåret 1975/
76 anvisar

1. på driftbudgeten under tolfte huvudtiteln

a. till Bostadsstyrelsen ett förslagsanslag av 15 428 000 kr.,

b. till Länsbostadsnämnderna ett förslagsanslag av 30 572 000
kr.,

c. till Bostadstillägg m. m. ett förslagsanslag av 1 345 000 000
kr.,

d. till Räntebidrag m. m. ett förslagsanslag av 2 150 000 000
kr.,

e. till Eftergift av hyresförlustlån ett förslagsanslag av
75 000 000 kr.,

f. till Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m. ett förslagsanslag
av 190 000 000 kr.,

g. till Anordningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler
ett reservationsanslag av 8 000 000 kr.,

2. på kapitalbudgeten under Statens utlåningsfonder

a. till Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder ett
investeringsanslag av 1 000 kr.,

b. till Lånefonden för allmänna samlingslokaler ett investeringsanslag
av 1 000 kr.,

CU 1975: 7

3. på kapitalbudgeten under Fonden för låneunderstöd för
budgetåret 1975/76 till Tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull
bostadsbebyggelse ett investeringsanslag av 14 000 000 kr.

Stockholm den 18 mars 1975

På civilutskottets vägnar
ELVY OLSSON

Närvarande: fru Olsson i Hölö (c), herrar Bergman i Göteborg (s), Petersson
i Nybro (s), Wennerfors (m)1, Lindkvist (s), Åkerfeldt (c), Henrikson
(s), Strömberg i Botkyrka (fp), Högström (s)2, Mattsson i Skee
(c), Jadestig (s), Adolfsson (m), Häll (s), Olof Johansson i Stockholm
(c), Claeson (vpk), Danell (m)3 och Håkansson i Trelleborg (s)4.

1 punkterna 9—52

* punkterna 39—52

* punkterna 1—8

* punkterna 1—38

Reservationer

1. beträffande valfrihet mellan tomträtt och äganderätt av herrar Adolfsson
(m) och Danell (m) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”samma styrka” bort ha följande lydelse:

Som även framhålls i motionen kan tomträtt i vissa fall vara en lämplig
form för markupplåtelse. En väsentlig utgångspunkt för frågans bedömning
— hos kommunerna — är emellertid att när det gäller egnahemsbebyggelse
skall småhusköparnas egna önskemål ställas i första
rummet. De skall garanteras en faktisk valfrihet i denna del, innebärande
att efterfrågan på tomtmark med äganderätt alltid skall kunna
tillgodoses. Riksdagen bör — med hänsyn till de faktiska utbudsförhållandena
i vissa kommuner och till innehållet i tidigare uttalanden från
riksdagsmajoritetens sida — med bifall till motionen 301 (m), yrkandet
h, som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört i denna
del.

dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande valfrihet mellan tomträtt och äganderätt att riksdagen
med bifall till motionen 1975: 301, yrkandet h, som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande överförande av flerfamiljshus i samhällets ägo av herr

Claeson (vpk) som anser att

CU 1975: 7

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ”Utskottet
avstyrker” och på s. 16 slutar med ”även nedan (s. 22)” bort ha
följande lydelse:

Det förhållandet att i tätorternas centrala delar huvudparten av bostäderna
är i privat ägo försvårar på ett avgörande sätt en socialt inriktad
bostads- och hyrespolitik. Då det gäller att stoppa hyresstegringarna och
pressa ned boendekostnaderna, liksom i fråga om boendemiljö, underhåll,
service, trygghet i boendet och bestämmanderätt över sina egna
boendevillkor, är det privata ägandet till nackdel för hyresgästerna. Även
för kommunerna har det inneburit en rad svårigheter, bl. a. i samband
med angelägen saneringsverksamhet, och en omfattande kontorisering av
bostäder. Utskottet tillstyrker därför förslaget i motionen 1763 (vpk) om
att överföra flerfamiljshusen i kommunal och kooperativ ägo — ett väsentligt
steg mot en reell boendedemokrati.

dels utskottets yttrande under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande överförande av flerfamiljshus i samhällets ägo,
m. m., att riksdagen med bifall till motionen 1975: 1763 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. beträffande andelen småhus av herrar Adolfsson (m) och Danell (m)
som anser att

dels det stycke i utskr.tets yttrande på s. 16 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”inte erforderligt” bort ha följande lydelse:

Utskottets majoritet har tidigare (CU 1974: 36, s. 20) anslutit sig till
uppfattningen att utbudet av lägenheter så nära som möjligt måste anpassa
sig till det efterfrågemönster som uppträder på orten. Det bör
emellertid därutöver strykas under, som i motionen 300 (m), yrkandet

3, att planeringsawägningarna på sikt och i den fysiska planeringen inte
endast får beakta den aktuella efterfrågan utan också ta hänsyn till det
vidare kravet att det totala bostadsbeståndet skall komma att motsvara
medborgarnas önskemål. Detta bör ges regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande andelen småhus att riksdagen med bifall till motionen
1975: 300, yrkandet 3, som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

4. beträffande ett program för vidareutveckling av flerfamiljshusområdena
av herr Claeson (vpk) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”Boendeutredningen
har” och slutar med ”ytterligare utredningen” bort ha följande
lydelse:

Vänsterpartiet kommunisterna har tidigare i motioner till 1972 och

CU 1975: 7

1973 års riksdagar föreslagit utarbetande av ett planpolitiskt och socialt
rehabiliteringsprogram för äldre flerfamiljshusområden.

En grundläggande fråga för en social bostadspolitik är att ge de boende
i flerfamiljshusområden ett verkligt inflytande över sina bostadsförhållanden,
på förvaltning och service.

Jämsides med detta måste emellertid program för vidareutveckling
av flerfamiljshusområden som kollektiva boendeformer utarbetas, som
ett led i en utvidgad miljöforskning i samhällets regi.

Bl. a. bör de samhällsekonomiska konsekvenserna av olika boendeoch
upplåtelseformer ytterligare utredas. Vidare bör försöksverksamhet
med kollektiva boendeformer i olika bostadsområden genomföras.

Redan vid stadsplaneringen måste inriktningen vara att åstadkomma
en sådan närmiljö som underlättar kvinnornas förvärvsarbete och deltagande
i samhällslivet.

För att ta vara på och i praktiken omsätta förslag, överväganden och
erfarenheter som servicekommittén, boendeutredningen och planverket
redovisat och arbetar med behövs ett samlat program.

dels utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande ett program för vidareutveckling av flerfamiljshusområdena
att riksdagen med bifall till motionen 1975: 1765,
yrkandet 2, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

5. beträffande totalfinansiering av herr Claeson (vpk) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 18 som börjar med ”Frågorna
om” och slutar med ”nu påkallat” bort ha följande lydelse:

Det förhållandet att boende- och bostadsfinansieringsutredningarna
nyligen avgett ett betänkande i frågan och att kapitalmarknadsutredningen
fortsätter sitt utredningsarbete bör inte hindra riksdagen från att
vidhålla tidigare uttalanden om fördelarna med en totalfinansiering.
Dessa uttalanden innebar att fördelarna med en totalfinansiering ansågs
så påtagliga att de bör avstås endast av mycket tungt vägande skäl. Härtill
bör fogas ett uttalande att förslag i ämnet snarast bör föreläggas
riksdagen, allt i enlighet med syftet i motionen 1764 (vpk) i denna del.

dels utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande totalfinansiering att riksdagen med bifall till motionen
1975: 1764 i motsvarande del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

<5. beträffande grunderna för den statliga kreditgivningen

a. av herrar Wennerfors (m) och Adolfsson (m) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 18 som börjar med ”Utskot -

4 Riksdagen 1975. 19 sami. Nr 7

CU 1975: 7

tet har” och slutar med ”yrkandena 1 och 2” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör den framtida bostadsfinansieringen bygga
på ett subventionsfritt lånesystem med statlig kreditgaranti. Endast
under en övergångstid kan de statliga räntesubventionerna godtas. Vad
i motionen 1799 (m) anförts om grunderna för bostadslångivningen ansluter
härtill och bör därför godtas av riksdagen. Förslag som innebär
en övergång till ett sådant lånesystem bör snarast läggas fram för riksdagen.

dels utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande grunderna för den statliga kreditgivningen att riksdagen
med bifall till motionen 1975: 1799, yrkandena 1 och 2,
och med avslag på motionen 1975: 1764, såvitt den inte behandlats
under 10, som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

b. av herr Claesson (vpk) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 18 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”yrkandena 1 och 2” bort ha följande lydelse: Även

om den tekniska uppläggningen av lånesystemet med ett räntebidrag
tidigare godtagits måste en omarbetning ske av systemets väsentliga
och reala innehåll: de garanterade räntenivåernas höjd och amorteringstiden.
Om avsedda syften skall nås i rimlig utsträckning måste räntenivåerna
sättas till 3 resp. 5,1 % för hela lånetiden, vilken med hänsyn
till husens livslängd bör bestämmas till 60 år i nybyggnadsfallen.
Utskottet ansluter sig helt till de i motionen 1764 (vpk) framförda kraven
på en låg och fast ränta. Härav följer att utskottet avstyrker förslagen
i motionen 1799 (m), yrkandena 1 och 2.

dels utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande grunderna för kreditgivningen att riksdagen med
bifall till motionen 1975: 1764, såvitt den inte behandlats under
10, och med avslag på motionen 1975: 1799, yrkandena
1 och 2, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

7.1 beträffande markvillkorets bestånd och omfattning av herrar Wennerfors
(m) och Adolfsson (m) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 19 som börjar med ”Motsvarande
överväganden” och slutar med ”Motionsförslaget avstyrks” bort
utgå,

1 Vid bifall till reservationen 7 förfaller utskottets hemställan under 14 och reservationen
8.

CU 1975: 7

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ”Även
denna” och på s. 20 slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:

De motiv för yrkandet att upphäva markvillkoret som förs fram i
motionen 301 (m), yrkandet f, finner utskottet bärande. Utskottet finner
som motionärerna att markvillkoret i förening med gjorda uttalanden
om markfördelningen uppenbart primärt syftar till att gynna de kommunala
bostadsföretagen och sålunda eliminerar den konkurrens i förvaltningen
som måste anses som ett oeftergivligt krav. Utskottet tillstyrker
sålunda det nämnda motionsyrkandet. Därmed tillgodoses också
förslagen i motionen 1781 (m), yrkandena 1 och 2.

dels utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande markvillkorets bestånd och omfattning att riksdagen
med bifall till motionen 1975: 301, yrkandet f, och med
anledning av motionen 1975: 1781, yrkandena 1 och 2, som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. beträffande övergångstiden för markvillkorets tillämpning av herr
Claeson (vpk) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 20 som börjar med ”Frågan
prövades” och slutar med ”tidigare bedömning” bort ha följande lydelse:

Den respittid om ca tio år före full tillämpning av markvillkoret,
vilken markägarna getts genom 1974 års riksdags beslut, är enligt utskottets
mening alltför lång. I den bakomliggande utredningen föreslogs
motsvarande tid bli fem år. Denna bedömning kan även utskottet ansluta
sig till. Utskottet tillstyrker därför motionen 303 (vpk), yrkandet
A.

dels utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande övergångstiden för markvillkorets tillämpning att
riksdagen med bifall till motionen 1975: 303, yrkandet A, som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. beträffande omfattningen av kommunernas ansvarstagande för förlust
på bostadslån av fru Olsson i Hölö (c), herrar Wennerfors (m),
Åkerfeldt (c), Mattsson i Skee (c), Adolfsson (m) och Olof Johansson i
Stockholm (c) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 20 som börjar med ”Gällande
ordning” och slutar med ”därför motionen” bort ha följande lydelse: Kommunerna

har i byggnadslagstiftningen fått planeringsbefogenheter
utan att det ifrågasätts några ekonomiska ansvarsåtaganden. De befogenheter
som kommunerna nu getts att även pröva kreditriskerna för
bostadslån — något som nära knyter an till den översiktliga kommuna -

CU 1975: 7

la planeringen — skulle mot denna bakgrund i princip inte heller vara
förknippade med ett särskilt ansvarsåtagande. Utskottet kan dock godta
ett begränsat ekonomiskt ansvar i dessa fall med hänsyn till att i den
kommunala förmedlingsverksamheten ingår också moment av tekniskekonomiska
bedömningar. Utskottet ansluter sig till vad i motionen 653
(c), yrkandet 6, anförts om den lämpliga omfattningen av detta begränsade
ansvar — 5 % av låneunderlagets belopp.

dels utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15. beträffande omfattningen av kommunernas ansvarstagande för
förlust på bostadslån att riksdagen med bifall till motionen
1975: 653, yrkandet 6, som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

10. beträffande övre lånegränser

a. av herrar Wennerfors (m) och Adolfsson (m) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med ”Utskottet
avstyrker” och på s. 21 slutar med ”framförda utskottsförslaget” bort
ha följande lydelse:

De nuvarande övre lånegränserna diskriminerar avsiktligt vissa låntagarkategorier.
De bör därför ersättas med en enhetlig lånegräns, som
vid nu gällande förutsättningar bör sättas vid 25/95 % enligt förslaget
i motionen 1799 (m), yrkandet 3. Därmed tillgodoses också motionerna
653 (c), yrkandet 5, och 1791 (fp).

dels utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. beträffande övre lånegränser att riksdagen med bifall till motionen
1975: 1799, yrkandet 3, och med anledning av motionerna
1975: 653, yrkandet 5, och 1791 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

b. av herr Strömberg i Botkyrka (fp) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med ”Lånegränserna
för” och på s. 21 slutar med ”framförda utskottsförslaget”
bort ha följande lydelse:

Lånegränsen för enskilt ägda flerfamiljshus bör enligt utskottets mening
höjas. En övre lånegräns vid 22/92 % kan i detta sammanhang godtas.

dels utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. beträffande övre lånegränser att riksdagen med bifall till motionerna
1975: 653, yrkandet 5, och 1791 samt med avslag på
motionen 1975: 1799, yrkandet 3, som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

CU 1975: 7

11. beträffande kreditinstitutens lån för äldre fastigheter av herrar
Wennerfors (m) och Adolfsson (m) som anser att

dels det stycket i utskottets yttrande på s. 22 som börjar med ”Civilutskottet
har” och slutar med ”denna bedömning” bort ha följande
lydelse:

Även enligt utskottets mening bör lånemöjligheterna för köp av äldre
småhus och flerfamiljshus förbättras. Genom lån för småhus underlättas
rörligheten på bostadsmarknaden och skapas bättre möjligheter
för bl. a. de unga familjerna att förverkliga önskemålet om ett egethem.
Genom lån för flerfamiljshus underlättas initiativ för sanering och bättre
underhåll. Utskottet tillstyrker sålunda motionen 300 (m), yrkandet
2 (delvis), med dess begäran om förslag i denna del.

dels utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:

19. beträffande kreditinstitutens lån för äldre fastigheter att riksdagen
med bifall till motionen 1975: 300, yrkandet 2 i motsvarande
del, som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

12. biträffande kreditmöjligheter för insatskapital av herrar Wennerfors
(m), Strömberg i Botkyrka (fp) och Adolfsson (m) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 22 som börjar med ”Även
dessa” och slutar med ”framförda motionsförslagen” bort ha följande
lydelse:

De förbättrade finansieringsvillkoren för egnahem och bostadsrättsföreningar
har förbättrat den enskildes finansieringsmöjligheter, men
inte i tillräcklig grad. Härvid måste beaktas att markkostnader förekommer
och att den öppna kreditmarknadens villkor är oförmånliga. Dessa
lånemöjligheter är i många fall, när inte kommun eller organisation träder
till, den enda utvägen för att få en önskad bostad. Utskottet ansluter
sig sålunda till den mening som förts fram i motionerna 300 (m),
yrkandet 2 (delvis), och 1767 (fp). Regeringen bör på lämpligt sätt utreda
dessa frågor och snarast förelägga riksdagen därav föranledda
förslag.

dels utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:

21. beträffande kreditmöjligheter för insatskapital att riksdagen
med anledning av motionerna 1975: 300, yrkandet 2 i vad det
inte behandlats under 19, och 1767 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

13.1 beträffande förlängning av möjligheterna att bevilja hyresförlustlån
av herrar Wennerfors (m) och Adolfsson (m) som anser att

1 Vid bifall till reservationen 13 förfaller utskottets hemställan under 25.

CU 1975: 7

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 23 som börjar med ”Det
är” och slutar med ”motsvarande anslagsberäkning” bort ha följande
lydelse:

Hyresförlustlånen är avsedda som en tidsbegränsad engångsinsats i
avvaktan på att nyproduktionen och bostadsområdena kan anpassas till
konsumenternas efterfrågan. Ett verksamt medel för att kommuner och
bostadsföretag skall göra kraftiga ansträngningar för en sådan anpassning
är att avstå från långivning beträffande hyresförluster som uppkommer
efter den 30 juni 1975. Vetskapen om att dessa stödmöjligheter
inte längre står till buds måste mana till ytterligare försiktighet. Utskottet
ansluter sig därmed till den mening som förs fram i motionen
1800 (m), yrkandet 1, och vars förslag tillstyrks. Härmed minskas anslagsbehovet
under nästa år med 170 milj. kr. jämfört med regeringens
förslag.

dels utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse:

23. beträffande förlängning av möjligheterna att bevilja hyresförlustlån
att riksdagen med avslag på regeringens förslag och
med bifall till motionen 1975: 1800, yrkandet 1, medger att
långivningen får avse hyresförluster uppkomna före den 1 juli
1975,

14. beträffande täckning öv förluster som belöper på minoritetsintressent
av herrar Wennerfors (m) och Adolfsson (m) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 24 som börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:

Utskottet avstyrker den föreslagna ändringen i 1 § bostadsförsörjningslagen.
Som anförs i motionen 1827 (m) finns det inga skäl att
främja ytterligare möjligheter att med skattemedel dölja misstag hos
de s. k. allmännyttiga bostadsföretagen. Detta skulle dessutom bryta
mot eljest självklara principer om att producenter oavsett ägarstruktur
skall tvingas följa marknadens efterfrågan genom att bära det fulla ansvaret
för eventuella misstag.

dels utskottets hemställan under 27 bort ha följande lydelse:

27. beträffande täckning av förluster som belöper på minoritetsintressent
i allmännyttiga bostadsföretag att riksdagen med
bifall till motionerna 1975: 1827 och 1828 samt med avslag
på regeringens förslag i motsvarande del och motionen 1975:
1829

a. inte antar det vid propositionen 1975: 15 fogade förslaget
till lag om ändring i lagen (1947: 523) om kommunala åtgärder
till bostadsförsörjningens främjande i vad avser 1 §,

b. antar det under a nämnda lagförslaget i vad avser ingressen
med följande ändring:

CU 1975: 7

Regeringens förslag Utskottets förslag

Härigenom föreskrives att ru- Härigenom föreskrives att rubriken
till lagen (1947:523) om briken till lagen (1947:523) om

kommunala åtgärder till bostads- kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens
främjande samt försörjningens främjande samt

1—4 §§ lagen skall ha nedan 2—4 §§ lagen skall ha nedan

angivna lydelse. angivna lydelse.

15. beträffande inkomstgränserna för vissa förbättringslån av herrar
Strömberg i Botkyrka (fp) och Claeson (vpk) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 26 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”departementschefens överväganden” bort ha
följande lydelse:

Utskottet har med beaktande av vad bostadsstyrelsen och motionärerna
anfört ansett att den i motionen 1756 (fp), yrkandet 2, föreslagna
höjningen är väl motiverad och nödvändig för att det ursprungliga syftet
skall vidmakthållas. Motionsyrkandet tillstyrks sålunda.

dels utskottets hemställan under 33 bort ha följande lydelse:

33. beträffande inkomstgränserna för vissa förbättringslån att riksdagen
med anledning av regeringens förslag och med bifall till
motionen 1975: 1756, yrkandet 2, godkänner de ändrade grunder
som förordats i motionen,

16. beträffande anslag för miljöförbättringar av fru Olsson i Hölö (c),
herrar Åkerfeldt (c), Mattsson i Skee (c), Olof Johansson i Stockholm
(c) och Claeson (vpk) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 28 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”anslagets storlek” bort ha följande lydelse:

Som ovan angetts anses de här behandlade bidragen täcka en mångfald
skiftande behov. Prioritet skall ges åt områden med uthyrningssvårigheter.
Det torde vara utom diskussion att de reella behoven av detta
stöd motsvarar belopp som avsevärt överstiger regeringens förslag.
Angelägenheten av att tillgodose dessa behov torde inte heller kunna
sättas i fråga. 1 områden med uthyrningssvårigheter kan dessutom insatser
av denna art väntas reducera hyresförlusterna. Även med en snäv
budgetbedömning måste en ökning av bidragsmöjligheterna anses så
högt prioriterad att den får väga tyngst. De förslag som förs fram i motionerna
653 (c), yrkandet 1, och 1765 (vpk), yrkandet 1, om att 50 milj.
kr. bör anvisas för ändamålet är enligt utskottets mening lämpligt avvägda.
Utskottet tillstyrker därför motionsförslagen.

dels utskottets hemställan under 38 bort ha följande lydelse:

38. beträffande anslag för miljöförbättringar att riksdagen med
anledning av regeringens förslag och med bifall till motionerna

CU 1975: 7

1975: 653, yrkandet 1, och 1765, yrkandet 1, på driftbudgeten
under tolfte huvudtiteln för budgetåret 1975/76 till Bidrag
till förbättring öv boendemiljön anvisar ett reservationsanslag
av 50 000 000 kr.,

17. beträffande utlåningsvolymen för markförvärvslån

a. av herrar Wennerfors (m) och Adolfsson (m) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar med ”Utskottet
avstyrker” och på s. 30 slutar med ”i amorteringar” bort ha följande
lydelse:

Det är obestritt att kommunerna måste ha lånemöjligheter för behövliga
och lämpliga markförvärv. Dessa lån bör dock placeras på den
öppna kreditmarknaden. Från denna marknad bör inte, som nu, en del
undandras för att bygga upp en särskild marklånefond. En naturlig
finansiering av markköp för planeringsberedskapen måste även innebära
att mark som nu ägs av kommunen försäljs sedan planeringssyftet uppnåtts.
Utskottet tillstyrker sålunda förslaget i motionen 301 (m), yrkandet
e, om att ytterligare anslag inte anvisas. Härav följer att motionen
303 (vpk), yrkandet D, avstyrks.

dels utskottets hemställan under 42 bort ha följande lydelse:

42. beträffande lån för markförvärv att riksdagen med bifall till
motionen 1975: 301, yrkandet e, avslår regeringens förslag
om medelsanvisning till Lånefonden för kommunala markförvärv
samt motionen 1975: 303, yrkandet D i motsvarande del,.

b. av herr Claeson (vpk) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar med ”Utskottet
avstyrker” och på s. 30 slutar med ”i amorteringar” bort ha följande
lydelse:

Regeringens förslag måste anses som uppenbart otillräckligt. Av bostadsstyrelsen
lämnade och i propositionen redovisade uppgifter utgör en
tillräcklig grund för denna bedömning. Härtill får läggas att markvillkoret,
om än inte i full tillämpning, och de vidgade förköpsmöjligheterna
konstituterar ytterligare ökningsbehov. Läggs härtill även att anslagsberäkningen
redan från utgångsläget varit alltför knappt, framstår
det i motionen 301 (vpk), yrkandet 1, föreslagna beloppet 250 milj. kr.
som tills vidare skäligt.

dels utskottets hemställan under 42 bort ha följande lydelse:

42. beträffande utlåningsvolymen för markförvärvslån m. m. att
riksdagen med avslag på motionen 1975: 301, yrkandet 1, med
anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen
1975: 303, yrkandet D i motsvarande del, på kapitalbudgeten

CU 1975: 7

49'

under Statens utlåningsfonder för budgetåret 1975/76 anvisar
ett investeringsanslag av 250 000 000 kr.,

18. beträffande amorteringstiden för markförvärvslån av herr Claeson
(vpk) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 30 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”i låneunderlaget” bort ha följande lydelse:

Utskottet har inte någon erinran mot bedömningen att införandet av
markvillkoret medför att storleken av markreserven kan minskas. Kommunen
har genom markvillkoret möjlighet att åstadkomma en önskad
markfördelning även beträffande markägarnas bygginitiativ. Markvillkoret
ger emellertid inte kommunen några ökade möjligheter att besluta
om att en viss investering skall göras om inte kommunen förfogar över
marken. Med hänsyn därtill kommer det alltid att kvarstå ett i princip
oförändrat behov av att kommunen förvärvar mark. Tidsperspektivet
och markreservens omfattning får ses från skilda synpunkter, vilket särskilt
markeras i förköpsfallen. Där får kommunen fatta sitt beslut även
om det då inte kan bedömas exakt när de faktiska byggnadsåtgärderna
skall påbörjas. I princip borde markförvärvslån inte behöva amorteras
förrän efter den normala planerings- och utredningstiden och därefter
med minsta möjliga belopp för att avlösas genom tomträttslån eller byggnadskrediter.
Utskottet tillstyrker med hänsyn därtill motionen 1975 r
303 (vpk), yrkandet D (delvis), om en förlängning av amorteringstiden
till 15 år, varav de första fem åren amorteringsfria. Regeringens förslag
om en förkortning av tiden måste bestämt avvisas.

dels utskottets hemställan under 43 bort ha följande lydelse:

43. beträffande amorteringstiden för markförvärvslån att riksdagen
med avslag på regeringens förslag och med bifall till motionen
1975: 303, yrkandet D i vad det inte behandlats under
42, godtar den i motionen förordade förlängningen,

19. beträffande varudeklaration av bostäder m. m. av fru Olsson i Hölö'
(c), herrar Åkerfeldt (c), Strömberg i Botkyrka (fp), Mattsson i Skee
(c) och Olof Johansson i Stockholm (c) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 33 som börjar med ”Utskottet
hänvisar” och slutar med ”och varudeklaration” bort ha följande
lydelse:

Motionsyrkandena tar sikte på att riksdagen skall besluta att ett
system med obligatorisk varudeklaration för alla nyproducerade bostäder
genomförs i enlighet med bostadsstyrelsens förslag och uttala sig
för att de kommunala bostadsförmedlingarna bör fungera som effektiva
informations- och serviceorgan. Bostadsförmedlingarnas sålunda an -

CU 1975: 7

givna uppgift underlättas bl. a. genom det nämnda statliga kravet pä
varudeklaration. Frågorna är utredda och behandlade i skilda sammanhang
och nu krävs endast att förslag läggs fram. Kommunernas egen
påbörjade aktivitet underlättas genom statliga krav på vederhäftig och
saklig information om bostadsutbudet.

dels utskottets hemställan under 47 bort ha följande lydelse:

47. beträffande varudeklaration av bostäder m. m. att riksdagen
med bifall till motionerna 1975: 653, yrkandet 4, och 1757,
yrkandet 1, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

20. beträffande parlamentarisk medverkan i förberedelserna för FN:s
konferens om bostads- och bebyggelsemiljö av herrar Bergman i Göteborg
(s), Petersson i Nybro (s), Lindkvist (s), Henrikson (s), Högström
(s), Jadestig (s) och Häll (s) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 33 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”till känna” bort ha följande lydelse:

Motionens syfte får enligt utskottets mening anses tillgodosett genom
den tillkallade referensgruppen, till vilken även samtliga riksdagspartier
inbjudits.

dels utskottets hemställan under 49 bort ha följande lydelse:

49. beträffande parlamentarisk medverkan i förberedelserna för
FN:s konferens om bostads- och bebyggelsemiljö att riksdagen
avslår motionen 1975: 1769,

21. beträffande anslag för bostadslångivning m. m. av herrar Wennerfors
(m) och Adolfsson (m) som — under förutsättning av bifall till
reservationen 13 — anser att utskottets hemställan under 51 bort ha
följande lydelse:

51. beträffande anslag för bostadslångivning m. m. att riksdagen
med avslag på regeringens förslag och med bifall till motionen
1975: 1800, yrkandet 2, på kapitalbudgeten under Statens utlåningsfonder
för budgetåret 1975/76 anvisar till Lånefonden
för bostadsbyggande ett investeringsanslag av 1 500 000 000 kr.,

Särskilda yttranden

1. beträffande byggnadskredit åt barnfamiljer med bostadstillägg (s.
14—15 av herrar Adolfsson (m) och Danell (m) som anför:

Motionen 1777 (s) berör en också i andra sammanhang central fråga,
nämligen möjligheterna att underlätta för barnfamiljer att bo i småhus.
Det är angeläget att lösa problemen att på ett smidigare sätt kunna ge

CU 1975: 7

byggnadskredit även till familjer utan fastare bankförbindelser. I andra
sammanhang har moderata samlingspartiet föreslagit åtgärder för att erbjuda
belåning av del av kontantinsats i syfte att underlätta för unga familjer
att skaffa sig ett småhus. Då delegationen för bostadsfinansiering
studerar dessa frågor finns det ej tillräcklig anledning att nu agera i
frågan.

2. beträffande valfrihet mellan tomträtt och äganderätt (s. 15, 39) av fru
Olsson i Hölö (c), herrar Åkerfeldt (c), Strömberg i Botkyrka (fp), Mattsson
i Skee (c) och Olof Johansson i Stockholm (c) som anför:

Frågan om valfrihet mellan eget ägande och tomträtt i vad gäller
mark för småhus har behandlats av utskottet.

Det är närmast självklart att i de nuvarande stora kommunerna såväl
tomträttsmark som mark med eget ägande kan och skall kunna erbjudas
småhusbyggarna. I reservation 12 (c, fp) till betänkandet CU
1974: 36 anfördes också att det är uppenbart att kommunernas valmöjligheter
bör tillämpas så att det i samtliga kommuner skall kunna erbjudas
tomter med äganderätt. Detta står på intet sätt i motsättning mot uttalanden
om att tomträttsupplåtelser kan vara att föredra i områden
med förväntad större markvärdestegring eller där kommunerna behöver
planeringsfrihet, dvs. främst i de större tätorternas centrala delar. Några
principiella uttalanden om tomträttens fördelar och om att den företrädesvis
bör väljas har inte gjorts av utskottsmajoriteten i detta betänkande.

3. beträffande medverkan vid byte av upplåtelseform (s. 16—17) av herrar
Adolfsson (m) och Danell (m) som anför:

Motionen 1975: 122 (c) med förslag om möjlighet att bibehålla räntelån
då av bostadsrättsförening ägda hus överförs med äganderätt till
respektive bostadsrättshavare efter avstyckning syftar till att viss medverkan
skall lämnas vid byte av upplåtelseform även vid andra typer av
statlig långivning för bostadsändamål. Detta är en välkommen åtgärd
för dem som eftersträvar de fördelar med ökad trygghet m. m. som ett
ägande av bostaden innebär. Påståendet i motionen om att enbart skattetekniska
motiv skulle ligga i bakgrunden till viljan att byta upplåtelseform
kan knappast vara relevant med hänsyn till den av flera skäl
allmänna uppfattningen att ett eget ägande av bostad är den form som
ger den bästa tryggheten i boendet. I andra sammanhang behandlas
motionsyrkanden av moderata samlingspartiet när det gäller möjligheterna
att privatisera ägandet av bostäder då detta efterfrågas.

4. beträffande kreditstöd för byggande av vissa fritidshus (s. 19) av fru
Olsson i Hölö (c), herrar Åkerfeldt (c), Mattsson i Skee (c) och Olof Johansson
i Stockholm (c) som anför:

CU 1975: 7

En lösning av den typ motionen 657 (c) efterlyser är med gällande
målsättning inte möjlig inom ramen för bostadsfinansieringssystemet.
Den verksamhet till vilken motionen önskar vidgade kreditmöjligheter
är en i huvudsak näringspolitisk fråga som bör lösas i samband med
andra överväganden för att främja turism och fritidsboende. Kreditförsörjningsåtgärder
av detta slag kan vara ett verksamt medel att nå detta
syfte samtidigt som näringspolitiska effekter erhålls. Åtgärder av denna
art står inte i strid med en även angelägen förstärkning och vidgning
av glesbygdsstödet och andra regional- eller arbetsmarknadspolitiska
medel.

CU 1975: 7

Motionsyrkandenas behandling

Motion (nr)	Yrkande	Utskottets	Utskottets	Reservatic
		yttrande	hemställan	(nr)
		(s.)	(punkt)
39 (fp)		31	45 a
81 (s)		31	45 b
122 (c)		16	7
190 (c)		27	36
300 (m)	2	21,22	19, 21	11, 12
	3	16	5	3
301 (m)	e	29,30	42	17 a, 17 b
	f	19	13	7
	h	15	3	1
303 (vpk)	A	20	14	8
	D	29	42,43	17 a, 17 b,
408 (s)		28	40
410 (c)		17	8
653 (c)	1	28	38	16
	2	23	26
	3	21	18
	4	32	47	19
	5	20	16 b	10 a, 10 b
	6	20	15	9
654 (s)		31	45 a
655 (s)		22	22
657 (c)		19	12
965 (s)		31	45 a
966 (s)		31	45 a
971 (c)	1	29	41 a
	2	29	41 c
977 (fp)	1	26	34
	2	27	35
978 (c)		21	17
1755 (fp)		31	45 a
1756 (fp)	2	26	33
1757 (fp)	1	32	47	19
	2	33	48
1763 (vpk)	1	15	4	2
	2	15	4	2
1764 (vpk)		18	10, 11	5, 6 a, 6 b
1765 (vpk)	1	28	38	16
	2	16	6	4
1767 (fp)		22	21	12
1769 (c)		33	49	20
1776 (s)		31	45 a
1777 (s)		14	2
1779 (c)		27	37
1781 (m)	1	19	13	7
	2	19	13	7
	3	21	18	11
1783 (fp)	1	25	30
	2	24	29
1786 (c)		32	46
1787 (c)		30	44
1790 (fp)		17	9
1791 (fp)		20	16 b	10 a, 10 b
1793 (m)		26	31
1799 (m)	1	18	11	6 a, 6 b
	2	18	11	6 a, 6 b
	3	20	16 a	10 a, 10 b
1800 (m)	1	22	23	13
	2	23	51	21
1801 (c)		31	45 a
1827 (m)		24	27	14
1828 (fp)		18,24	27	14
1829 (c)		24	27	14

Särskilt

yttrande

(nr)

CU 1975: 7

Innehåll

Propositionerna 1

Motionerna m. m 3

Statistik över bostadsbyggandet m. m 8

Utskottet 13

Bostadsbyggandets omfattning och inriktning m. m 13

Kreditstödets allmänna utformning 18

Förutsättningar och villkor för bostadslån 19

Kostnader för outhyrda lägenheter 22

Studentbostäder 25

Räntebidrag m. m 26

Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m 26

Bidrag till förbättring av boendemiljön 27

Byggnadsforskning m. m 28

Samlingslokaler 28

Markförvärvslån 29

Tomträttslån 30

Tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse 30

Bostadsstyrelsen och länsbostadsnämnderna 30

Bostadstillägg 30

Övriga frågor 32

Utskottets hemställan 33

Reservationer 39

Särskilda yttranden 50

Motionsyrkandenas behandling 53

KUNGL. BOKTR. STOCKHOLM 1»75 7S005»