Civilutskottets betänkande i anledning av propositionen 1974:1 i vad avser anslag för budgetåret 1974/75 till statistiska centralbyrån jämte motioner (Betänkande 1974:CU11 Civilutskottet)

Civilutskottets betänkande nr 11 år 1974 CU 1974:11

Nr 11

Civilutskottets betänkande i anledning av propositionen 1974:1 i vad
avser anslag för budgetåret 1974/75 till statistiska centralbyrån jämte
motioner.

Propositionen

Kungl. Majit har i propositionen 1974: 1 bilaga 9 (finansdepartementet,
s. 12—29) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1974/75 anvisa 1.

till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser ett
förslagsanslag av 110 764 000 kr.,

2. till Statistiska centralbyrån: Statistisk uppdragsverksamhet ett
förslagsanslag av 1 000 kr.,

3. till Statistiska centralbyrån: Teknisk uppdragsverksamhet ett förslagsanslag
av 1 000 kr.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna 1974:

105 av herr Helén m. fl. (fp) vari — såvitt nu är i fråga (yrkandet A 2)
— hemställs att riksdagen hos Kungl. Majit begär att en kompletterande
låginkomstutredning genomförs i enlighet med vad som anförts i
motionen,

113 av herr Helén m. fl. (fp) vari — med hänvisning till motivering
i motionen 1974: 105 såvitt nu är i fråga (yrkandet B) — hemställs att
riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad som i motionen
anförts om välfärdsforskningen,

344 av herr Westberg i Ljusdal m. fl. (fp) vari hemställs att riksdagen
hos Kungl. Maj:t begär

1. att rullande totalprognoser som underlag för snabba anpassningsåtgärder
inom utbildnings- och omskolningsområdet utarbetas,

2. att en utvärdering av 1970 års folk- och bostadsräkning kommer
till stånd i syfte att möjliggöra jämförelser av det faktiska utfallet mellan
tillgång och behov på arbetskraft,

901 av herr Bengtsson i Landskrona (s) vari hemställs att riksdagen
hos Kungl. Majit begär att åtgärder vidtages för åstadkommande av en
samordnad och utförligare arbetslöshetsstatistik,

1167 av herr Magnusson i Borås m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen 1

Riksdagen 1974.19 sami. Nr 11

CU 1974:11

1. till statistiska centralbyrån för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag
av 107 264 000 kr. i enlighet med vad i motionen sägs,

2. i skrivelse till Kungl. Majit hemställer om en utredning av statistiska
centralbyråns verksamhet i syfte att uppnå en högre grad av avgiftsfinansiering,

1586 av herrar Olof Johansson i Stockholm (c) och Andersson i Nybro
(c) vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Majit anhåller att en ny
låginkomstutredning tillsätts senast 1975 i enlighet med vad som anförts
i motionen.

Uppgifter i anslutning till motionerna

A v giftsfinansiering

Frågan om avgiftsfinansiering av statistiska centralbyråns (SCB) verksamhet
behandlas i 1966 års statsverksproposition (prop. 1966: 1, bil.
9 s. 22). I propositionen anförde chefen för finansdepartementet att det
enligt hans mening kunde visa sig ändamålsenligt att i större utsträckning
låta statistikkonsumenterna svara för kostnaderna för sådan statistik
som utarbetas för speciella ändamål och som inte har större allmänt
intresse.

Den betalda statistiktjänsten samt övrig statistisk uppdragsverksamhet
redovisas numera under SCBis program Statistisk uppdragsverksamhet.
Vidare omfattar programmet Teknisk uppdragsverksamhet avgiftsfinansierade
arbeten såsom planering och genomförande av intervjuundersökningar,
maskinell och manuell databehandling och programmering
m. m. Anslagen för de båda programmen får i princip inte belastas. De
båda programmen redovisade under sistlidna budgetår ett överskott.
Civilutskottet behandlade i sina betänkanden CU 1972:6 och CU
1973: 1 motionsvis framförda krav om utredning av SCB:s verksamhet
för att nå högre grad av avgiftsfinansiering av densamma. Mot bakgrund
av det ovannämnda uttalandet avstyrkte utskottet motionerna
både 1972 och 1973.

Till utskottets betänkande år 1973 var fogad en reservation (m) i vilken
— med yrkande om bifall till motionen — anfördes att en ökad kommersialisering
av SCB:s verksamhet borde undersökas.

Riksdagen avslog motionerna såväl 1972 som 1973.

Levnadsnivåundersökningar och välfärdsforskning

Låginkomstutredningen tillsattes i december 1965 och upphörde i oktober
1971. Utredningen gjorde i betänkandet Svenska folkets inkomster
(SOU 1970: 34) en undersökning avseende inkomstförhållandena år 1966
syftande till att modifiera det skattepolitiska inkomstbegreppet i riktning
mot ett fackligt-politiskt relevant perspektiv. Vidare gjorde utredningen
i betänkandet Den svenska köpkraftsfördelningen 1967 (SOU

CU 1974:11

1971: 39) en undersökning som syftade till att modifiera det skattepolitiska
inkomstbegreppet i riktning mot ett socialpolitiskt relevant perspektiv.
I 15 publicerade rapporter i form av utkast till ett tredje betänkande
— Svenska folkets levnadsförhållanden — planerade låginkomstutredningen
att mäta välfärdens fördelning i reala termer som
tillägg till de monetära begrepp som man arbetat med i de tidigare betänkandena.
Syftet var att söka ge innehåll åt ett vidare välfärdsbegrepp
•— det i den internationella litteraturen förekommande levnadsnivåbegreppet.
Levnadsnivån avsågs redovisad genom s. k. levnadsnivåkomponenter.
Följande komponenter skulle redovisas, nämligen
Hälsa och vårdkonsumtion
Sysselsättning och arbetsplatsförhållanden
Utbildning
Ekonomiska resurser
Politiska resurser
Uppväxt- och familjeförhållanden
Bostadsförhållanden
Kost

Fritid och rekreation

På var och en av komponenterna ställdes frågor till ett representativt
urval av befolkningen i åldern 15—75 år.

För att undersöka utvecklingen av forskningsarbetet inom låginkomstutredningen
tillkallades i oktober 1971 en sakkunnig. Den sakkunnige
avgav i september 1972 en rapport — Forskning om välfärden
och dess fördelning i Sverige (Ds In 1972: 17). I rapporten föreslogs
bl. a. att SCB och institutet för social forskning temporärt skulle gå
samman i en beredning för välfärdsforskning i väntan på att huvudmannaskapet
för välfärdsforskningen skulle lösas.

För att utvärdera låginkomstutredningen från åtgärdssynpunkt tillsattes
i oktober 1971 en arbetsgrupp. Gruppen sammanställde ett kompendium
över låginkomstutredning (Ds In 1971: 16) som offentliggjordes
i december 1971. I september 1972 avgav gruppen en rapport
över sitt arbete (Ds In 1972: 19).

Inom SCB pågår ett utvecklingsarbete inom projektet levnadsförhållandena
i samhället. Vid årsskiftet 1971-1972 tillsattes vid SCB
inom projektet arbetsgrupper för vardera välfärdskomponenterna hälsa,
utbildning och sysselsättning för att bl. a. utveckla statistiska mått för
dessa komponenter. Under våren 1973 företog SCB i samråd med
institutet för social forskning en provundersökning omfattande komponenterna
hälsa, utbildning, sysselsättning och ekonomiska resurser.
SCB har i oktober 1973 i skrivelse till chefen för finansdepartementet
lagt fram förslag om statistik över levnadsförhållandena i samhället.
Det huvudsakliga målet med statistiken anger SCB vara att fortlöpande
belysa fördelningen och utvecklingen av centrala välfärdskomponenter

CU 1974:11

som underlag för samhällsdebatt och reformarbete. SCB finner en konsumentförankrad
ansats vid utvecklingen av ny statistik naturlig. En sådan
ansats finner SCB vara av avgörande betydelse för möjligheterna att
producera en värdefull och användbar statistik inom området. När det
gäller statistik över levnadsförhållandena i samhället är SCB angelägen
om nära samarbete med forskningen inom det sociala området. Särskilt
bör i detta sammanhang framhållas institutet för social forskning. I
samarbete med forskningsorganen finner SCB det självklart att verket
i linje med riksdagens tidigare beslut kommer att ha ansvaret för statistikproduktionen
med därtill hörande genomgång av bl. a. konsumentbehov
och planeringsarbete. SCB framhåller att en statistisk belysning
av välfärds- och fördelningsproblemen inte enbart kan ske genom
utvecklande av särskilda undersökningar för att inhämta material om
individerna i samhället. Bearbetningar och sammanställning av bl. a.
administrativa register bidrar enligt SCB till den statistiska informationen
på området.

Även om SCB finner det angeläget att snabbt komma i gång med
löpande undersökningar om människors levnadsförhållanden valdes som
ovan nämnts ett successivt utvecklande av statistiken, och man har
alltså därför i provundersökningen under våren 1973 inriktat sitt arbete
på de fyra välfärdskomponentema hälsa, utbildning, sysselsättning och
ekonomi. Utvärderingen av provundersökningen beräknas vara avslutad
så att möjligheter finns att andra halvåret 1974 påbörja reguljära
mätningar av de i provundersökningen ingående komponenterna. Avsikten
är att på basis av vunna erfarenheter ta upp ytterligare komponenter
till utvecklingsarbete. Genom konsumentkontakter har bedömts
viktigast att fortsätta med komponenterna boende och politiska resurser.
Efter dessa torde komponenterna kost och sociala relationer, speciellt
familjeförhållanden, böra undersökas. Utvecklingsarbete avseende de
fyra nya komponenterna beräknas kunna starta första halvåret 1974
med sikte på provundersökning i april—maj 1975. Speciella insatser
bör göras när det gäller komponenten boende vilken bör ingå i de
löpande undersökningar i full skala som föreslås starta andra halvåret
1974. I nästa komponentomgång kan enligt SCB ingå komponenterna
fritid, fred och säkerhet, transporter och kommunikationer samt
fysisk miljö. SCB räknar i anslagsframställning för budgetåret 1974/75
med två alternativ avseende den statistik över levnadsförhållandena i
samhället som beräknas påbörjas nästa budgetår. Huvudalternativet med
ett urval om ca 12 000 personer har kostnadsberäknats till totalt 2,9
milj. kr. varav 400 000 kr. begärs som överskridande för innevarande
budgetår för att påbörja arbetet med undersökningen. För genomförande
av provundersökningen avseende komponenterna boende, kost,
sociala relationer och politiska resurser begär SCB 300 000 kr. för
nästa budgetår.

CU 1974:11

Kungl. Maj:t uppdrog i september 1973 åt institutet för social forskning
att i samråd med SCB inkomma med förslag om den fortsatta
välfärdsforskningens inriktning på olika välfärdskomponenter. Institutet
har i skrivelse i oktober 1973 till chefen för inrikesdepartementet redovisat
uppdraget.

Institutets förslag vad gäller inriktningen på olika välfärdskomponenter
innebär i huvudsak en uppföljning av låginkomstutredningens ovan
refererade levnadsnivåbegrepp men med vissa förändringar i inriktningen
på de olika komponenterna och med tillägg av komponenterna transporter/kommunikationer
samt fred och säkerhet. Institutet föreslår en
serie intervjuundersökningar upplagda så att tillstånd och förändring på
alla komponenter kan rapporteras årsvis på ett enhetligt och sammanhållet
sätt. Nästa undersökningsomgång skulle få formen av en tvåårig
försöksperiod, under vilken de teoretiska och politiska problemen
förknippade med mätningarna utreds, mätinstrumenten utprovas och
datainsamlingsapparaten trimmas in. Undersökningarna bör dock få
karaktären av fullskaleförsök. Institutet föreslår vidare att den av låginkomstutredningen
år 1968 genomförda levnadsnivåundersökningen
upprepas våren 1974. Vid rapporteringen av kommande undersökningsomgång
och med utgångspunkt i den internationella forskningsutvecklingen
är det enligt institutets mening mycket angeläget att ägna stor
uppmärksamhet åt frågan hur förslaget om årsvisa sociala rapporter
skall kunna konkretiseras.

Institutet för social forskning och statistiska centralbyrån är således
överens om att en forskning bör ske beträffande ett antal välfärdskomponenter
som redovisas i verkens respektive skrivelser i ärendet och
att statistik bör läggas upp löpande och intermittent för att ge statistisk
information om de olika komponenterna. När det gäller själva uppläggningen
och inriktningen av arbetet finns olikheter mellan de båda
myndigheternas uppfattning.

Finansministern förordar i statsverkspropositionen (prop. 1974: 1, bil.
9, s. 25) den av SCB föreslagna tekniken dvs. successiv utveckling och
utvärdering rörande olika komponenter i nära samarbete med berörda
konsumenter samt att de av SCB föreslagna löpande undersökningarna
under budgetåret 1974/75 genomförs. Medel har beräknats för ett urval
om 12 000 personer. Den planerade provundersökningen våren 1975 har
beaktats vid medelsberäkningen, men undersökningen bör utföras först
sedan ytterligare underlag redovisats och Kungl. Maj:t tagit ställning
till vilka komponenter som bör ingå.

Kungl. Maj:t uppdrog i februari 1974 åt institutet för social forskning
att genomföra den av institutet ovan föreslagna upprepningen av
1968 års levnadsnivåundersökning. Tanken är att årets undersökning
skall upprepas på ett så likartat sätt som möjligt för att erhålla jämförbarhet
mellan de intervjuuppgifter som insamlas 1974 med dem som
insamlades 1968.

CU 1974:11

I januari 1971 tillsatte socialministern en särskild utredningsgrupp
inom samarbetskommittén för social forskning. Gruppen hade till uppgift
att analysera behov, resursfördelning och inriktning av den sociala
sektorns forskning och utvecklingsarbete samt forskningens och utvecklingsarbetets
roll i den sociala sektorns planering. Gruppen — som slutförde
sitt arbete i december 1973 — har avgivit två delrapporter (Ds S
1973: 1, DsS 1973:8). Utredningsgruppen visade på behovet av ökad
samordning och förstärkning av forsknings- och utvecklingsarbetet inom
socialdepartementets område. Vidare föreslog gruppen att en delegation
skulle inrättas med uppgift att bl. a. svara för en samlad bedömning
av olika projekt i fråga om forsknings- och utvecklingsarbete samt
försöksverksamhet inom den sociala sektorn.

Socialministern tar i årets statsverksproposition (prop. 1974: 1, bil.
7 s. 18—21) upp utredningsgruppens förslag. I propositionen anförs
att i delegationen bör ingå företrädare för statliga och kommunala organ
inom den sociala sektorn, för socialvården på fältet och för forskningen.

I folkpartiets partimotion 1974: 105, yrkandet B, hemställs att riksdagen
beslutar ge den ovan nämnda delegationen parlamentarisk sammansättning.
Motionen har i denna del hänvisats till socialutskottet. I
folkpartiets partimotion 1974: 113, yrkandet B, som behandlas i detta
betänkande, hemställs — med hänvisning till motionen 1974: 105 — att
riksdagen ger Kungl. Maj:t till känna vad i motionen anförts om välfärdsforskningen.
Det framhålls att delegationen med den i motionen föreslagna
sammansättningen bör få inflytande på valet av komponenter i
SCB:s provundersökning som avses bli utförd under våren 1975.

Frågor som berör välfärdsforskning, levnadsnivåundersökningar och
därmed sammanhängande frågor har tidigare behandlats av riksdagen
bl. a. på grund av betänkandena FiU 1971: 39, InU 1972: 8, CU 1972: 6
samt UbU 1973: 10. Vid årets riksdag har väckts motioner (1974: 934,
1195 och 1199) som tar upp mätmetoder för ekonomisk utveckling.
Motionerna har hänvisats till finansutskottet som ännu ej behandlat dem.

Arbetsmarknadsstatistik m. m.

Statistik på arbetsmarknadsområdet publiceras av såväl SCB som
arbetsmarknadsstyrelsen (AMS). De av SCB genomförda arbetskraftsundersökningarna
(AKU) avser att belysa sysselsättningsläget för hela befolkningen.
Uppgifterna avser sysselsättningsförhållanden under den
vecka i vilken den 15:e infaller och inhämtas genom intervjuer med
slumpmässigt utvalda personer i åldern 14—74 år med separat publicering
för åldersgruppen 16—74 år. Undersökningar utfördes t. o. m.
1969 kvartalsvis (febr., maj, aug., nov.) av SCB.

T. o. m. februari 1963 intervjuades vid varje undersökning omkring
6 500 personer och under tiden maj 1963—november 1969 ca 12 000
personer vid varje undersökning. Fr. o. m. januari 1970 utför statistiska

CU 1974:11

centralbyrån en arbetskraftsundersökning varje månad varvid ca 18 000
personer intervjuas per undersökning. Nedan följer vissa definitioner
som används i AKU.

1. En person säges vara sysselsatt om han under mätveckan antingen

a) arbetat minst en timme som avlönad arbetstagare eller egen företagare,
b) arbetat minst 15 timmar som oavlönad medhjälpare i företag
tillhörande maka/make eller annan familjemedlem som han bor tillsammans
med, eller c) innehaft anställning eller arbete som egen företagare
men varit tillfälligt frånvarande.

2. En person betecknas arbetslös om han under mätveckan ej varit
sysselsatt och antingen a) sökt arbete eller avvaktat resultat av någon
åtgärd som han vidtagit under de senaste 60 dagarna för att få arbete,

b) avvaktat återanställning i arbete från vilket han permitterats utan
lön, c) avvaktat nytt arbete med början inom 30 dagar eller d) skulle
ha sökt arbete ifall han inte varit tillfälligt sjuk.

3. En person tillhör kategorin i arbetskraften om han är antingen
sysselsatt eller arbetslös.

4. En person tillhör kategorin ej i arbetskraften om han ej tillhör
kategorin i arbetskraften.

5. En sysselsatt person för vilken a) eller b) enligt definition 1 gäller
säges vara i arbete.

6. En sysselsatt person för vilken c) enligt definition 1 gäller säges
vara tillfälligt frånvarande från arbetet.

7. Som latent arbetssökande räknas personer ur kategorin ej i
arbetskraften som uppgett att de skulle sökt arbete under mätveckan
om de ansett sig kunna få lämpligt sådant på bostadsorten.

8. Med heltidsarbete avses arbete omfattande 35 timmar eller mer
per vecka.

9. Arbete omfattande 1—34 timmar per vecka benämns deltidsarbete.

Undersökningsresultaten i AKU gäller i första hand uppdelningar
efter kön, civilstånd, ålder, yrke, näringsgren och region m. m.

Den tabellplan som för närvarande ligger till grund för redovisningen
har fastställts efter samråd med konsumenter av statistiken i fråga, bl. a.
AMS, inrikes- och finansdepartementen samt arbetsmarknadens organisationer.

Resultaten redovisas kontinuerligt i första hand i de två SCB-publikationerna
Statistiska meddelanden (SM), undergrupp Arn, och Statistiska
tabeller från SCB (råtabeller). Den senare publikationen utgörs av
maskinlistor i häftad form och kan erhållas efter särskild överenskommelse
med SCB. Separata publikationer tas i båda fallen fram för
resultaten från varje månads undersökning, de genomsnittliga resultaten
av varje kvartals tre undersökningar och årsmedeltal. Dessutom
publiceras i SM-serien dels årligen AKU-resultat som anpassats till de
i folk- och bostadsräkningarna använda definitionerna, dels med några
års mellanrum AKU-resultat i tidsserieform från 1961 och framåt.

Resultatredovisningen i SM, liksom i nämnda råtabeller, avser be -

CU 1974:11

folkningen i åldrarna 16—74 år. I råtabellerna ingår dessutom för
varje enskild månad uppgifter om personer i åldrarna 14—15 år.

Viss redovisning av AKU-resultat sker för närvarande även i serierna
Arbetsmarknadsstatistik och Meddelanden från utredningsbyrån,
som ges ut av AMS. Dessutom redovisas vissa huvuddata från AKU
kontinuerligt i tidskriften Allmän månadsstatistik och i Statistisk årsbok,
som båda ges ut av SCB. Det kan nämnas att viss regional redovisning,
exempelvis i kommunala årsböcker, förekommer.

En första presentation av några viktiga resultat från varje månadsundersökning
sker i form av ett pressmeddelande som utarbetas så
snart resultat föreligger.

Arbetsmarknadsstatistiken som framställs av AMS infördes i juli
1955. Uppgifterna avser förhållandena första helgfria dagen i den
vecka då den 15:e infaller. I princip medtas samtliga på räkningsdagen
anmälda arbetslösa som under den vecka som börjar nämnda dag haft
kontakt med arbetsförmedlingen och som konstaterats vara arbetslösa
räkningsdagen. Vid arbetslöshetsräkningama inhämtas även uppgifter
om vid arbetsförmedlingen anmälda medlemmar av erkänd arbetslöshetskassa,
som under räkningsveckan hade korttidsarbete på grund av
driftinskränkning vid de företag där de var sysselsatta.

I SCB:s anslagsframställning för budgetåret 1974/75 anförs (s. 63)
att en viktig fråga som varit föremål för särskild utredning inom SCB,
och som f. n. diskuteras mellan AMS och SCB, gäller möjligheterna att
få förbättringar till stånd beträffande det otillfredsställande förhållandet
att det f. n. finns två olika statistikserier över arbetslösheten, SCB:s arbetskraftsundersökningar
och AMS:s arbetslöshetsräkningar, vilka publiceras
månadsvis av de båda verken var för sig och vid olika tidpunkter.
Frågan har också behandlats inom expertgruppen för arbetsmarknadsstatistik,
i vilken de mest betydelsefulla konsumenterna ingår. En samordning
av publiceringen av resultaten från de båda statistikkällorna,
för att därigenom minska riskerna för missförstånd och feltolkningar,
hör till de åtgärder som i första hand föreslagits. Behov av ytterligare
insatser vad gäller samordnings- och informationsproblemen inom arbetsmarknadsstatistiken
kan enligt SCB förutses för de närmaste åren.

SCB begär i statsverkspropositionen (prop. 1974: 1, bil. 9, s. 17) medel
för en utökning av urvalet för en förbättrad regional redovisning, för
en utvidgad belysning av den latenta arbetskraften samt för en utökad
analys och utvärdering. Finansministern beräknar medel för de två sistnämnda
projekten men ej för ett utökat urval (prop. 1974: 1, bil. 9, s. 25).

Civilutskottet behandlade i betänkandet CU 1973: 1 en motion (s) om
översyn av arbetslöshetsstatistiken. Efter att ha redogjort för syftet
med AKU och redovisat ställningstaganden i 1973 års statsverksproposition
om förslag till medelsanvisning för att höja kvaliteten på AKU
anförde utskottet.

CU 1974:11

Vidare föreslår SCB att en arbetsmarknadsstatistisk årsbok startas.
Därmed skulle ökade möjligheter ges att tillrättalägga och sammanställa
arbetsmarknadsstatistik och att underlätta jämförelser mellan
olika statistikgrenar. Boken bör kunna ge en samlad, översiktlig aktuell
och lättillgänglig information om arbetsmarknaden samt presentera
statistikproducenter och statistikgrenar inom området. Finansministern
räknar med 100 000 kr. för årsboken.

Den i motionen upptagna frågan om en bättre och mera täckande
sysselsättningsstatistik är alltså föremål för uppmärksamhet inom SCB.
Med de ställningstaganden som gjorts i årets statsverksproposition torde
det bli möjligt att förbättra arbetsmarknadsstatistiken i av motionärerna
önskad riktning, varför något riksdagens initiativ i frågan inte är motiverat.
Motionsyrkandet avstyrks.

Motionen avslogs av riksdagen.

Beträffande prognoser på arbetsmarknadsområdet föreslår SCB i
anslagsframställningen att undersökningar utförs så att man kan studera
hur utbudet av långtidsutbildad arbetskraft påverkar förhållandena
för dem som redan finns på arbetsmarknaden med kortare grundutbildning
samt vad som händer de långtidsutbildade efter viss tid på arbetsmarknaden.

SCB föreslår en utvidgning av s. k. individorienterade framtidsstudier
som gör det möjligt att bedöma alternativa framtida möjligheter
i fråga om arbetsmarknads- och utbildningsförhållanden. Chefen för
finansdepartementet beräknar inte medel för studierna.

Civilutskottet har åren 1971, 1972 och 1973 behandlat motioner
angående prognosverksamheten på arbetsmarknadens område (CU 1971:
6, CU 1972: 6, CU 1973: 1). I 1973 års betänkande anförde utskottet.

Åtgärder för att förstärka, samordna och förbättra prognosverksamheten
på arbetsmarknadens område föreslås i motionerna 1973: 57 och
872. I motionerna föreslås även att prognoserna utnyttjas för rullande
planering av arbetskraftsresurserna. I den förstnämnda motionen nämns
bl. a. de prognoser som SCB gjort för 1968 års utbildningsutrednings
(U 68) räkning. Dessa prognoser kommer enligt vad utskottet erfarit att
publiceras under våren 1973. I samma motion anförs vidare att prognoserna
som sådana aldrig får tas till intäkt för någon styrning från
samhället av utbildningsbud och arbetsmarknadsbehov. SCB har i petria
för budgetåret 1973/74 föreslagit att arbetskraftsmodeller för hela
arbetsmarknaden liknande dem som utförts för U 68 skall utföras med
bl. a. uppgifter från 1970 års folk- och bostadsräkning som underlag.
Finansministern har inte beräknat medel för ändamålet.

Enligt utskottets mening bör man avvakta och utvärdera det arbete
som gjorts för U 68:s räkning. Dessförinnan bör alltså inte ställning tas
till om prognoserna skall utföras med 1970 års folk- och bostadsräknings
material som grund. Härav följer att nu ej heller bör bedömas prognosernas
omfattning, precisering och periodicitet. I denna fråga vill utskottet
slutligen understryka att arbetskraftsprognoser inte i sig bör
styra den enskildes önskan om viss — teoretisk eller praktisk — utbildning.
Mot bakgrund av vad ovan anförts avstyrker utskottet motionerna
1973: 57 och 872.

CU 1974:11

Utskottet

Låginkomstutredningen gjorde år 1968 en s. k. levnadsnivåundersökning.
I motionerna 1974: 105 (fp), yrkandet A 2, och 1974: 1586 (c)
hemställs att en ny låginkomstutredning tillsätts. Utredningen skulle få
i uppdrag att utföra en ny levnadsnivåundersökning. I februari år 1974
fick institutet för social forskning Kungl. Maj:ts uppdrag att genomföra
en av institutet föreslagen upprepning av 1968 års undersökning. Den
nu aktuella undersökningen avses genomförd under år 1974. Tanken är
att årets undersökning skall upprepas så likt 1968 års som möjligt för
att erhålla jämförbarhet dem emellan.

De i motionerna framförda förslagen om en ny levnadsnivåundersökning
har tillgodosetts genom det ovan nämnda beslutet varför förslagen
i motionerna avstyrks. Utskottet har därvid förutsatt att åtgärder
vidtas som möjliggör publicering av undersökningsresultaten.

I motionen 1974: 113 (fp) (yrkandet B) hemställs — med hänvisning
till motionen 1974: 105 — att riksdagen som sin mening ger Kungl.
Maj:t till känna vad i motionen anförts om välfärdsforskningen. I motionen
framhålls att i den av chefen för socialdepartementet föreslagna
delegationen (prop. 1974: 1, bil. 7, s. 18—21) med uppgift att bl. a. svara
för en samlad bedömning av forskning och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet
inom den sociala sektorn torde böra ingå representanter
för riksdagspartierna samt att delegationen i denna sammansättning borde
få inflytande på valet av de välfärdskomponenter som skall ingå i en
av statistiska centralbyrån (SCB) planerad provundersökning år 1975.

Motionen 1974: 105 (fp) behandlas i vad avser sammansättningen av
delegationen av socialutskottet. Motionen har såvitt nu är i fråga ännu
ej behandlats av riksdagen.

Vad beträffar yrkandet att delegationen — med representanter för
partierna — skulle få inflytande på valet av välfärdskomponenter i den
av SCB föreslagna provundersökningen kan framhållas att SCB genom
konsumentkontakter har införskaffat information om vilka komponenter
som anses böra ingå. Dessa kontakter har givit vid handen att de
fyra komponenterna boende, politiska resurser, kost och sociala relationer,
speciellt familjeförhållanden, bör undersökas. Speciella insatser
bör göras avseende boendekomponenten så att denna kan ingå i de
löpande undersökningar i full skala angående människors levnadsförhållanden
vilka SCB föreslår skall starta under andra halvåret 1974.

Oavsett riksdagens beslut om delegationens sammansättning finner
utskottet det av SCB konsumentförankrade tillvägagångssättet vid utväljandet
av komponenter uppfylla rimliga anspråk på grundlighet. Enligt
utskottets mening borde vidare den information som konsumentkontakterna
givit utgöra ett tillfredsställande underlag för bedömning

CU 1974:11

av frågan om vilka nya komponenter som skall undersökas. Motionen
1974: 113 avstyrks såvitt nu är i fråga.

I motionen 1974: 901 (s) hemställs bl. a. om åtgärder för att åstadkomma
förbättrad arbetslöshetsstatistik. Motionären anför att varken de
av SCB utförda arbetskraftsundersökningarna (AKU) eller den av arbetsmarknadsstyrelsen
(AMS) framställda arbetsmarknadsstatistiken ger
detaljerade uppgifter om de arbetslösa önskar hel- eller deltid, de arbetssökandes
ålder samt hur många av de arbetssökande som redan
är folkpensionärer.

Med den av SCB tillämpade åldersgrupperingen i AKU är det möjligt
att få uppgifter om hur många sysselsatta och arbetslösa personer
som redan är folkpensionärer. Statistiken ger vidare upplysning om hur
många personer som är 65, 66 eller 67 år. Utskottet vill vidare erinra om
att medel i årets statsverksproposition (prop. 1974: 1, bil. 9, s. 25) beräknas
för en utvidgad belysning av den latenta arbetskraften samt för
en utökad analys och utvärdering av AKU. Genom förslagen i statsverkspropositionen
torde goda möjligheter föreligga att ytterligare förbättra
arbetsmarknadsstatistiken i av motionären önskad riktning. Motionen
kan i denna del förutsättas bli tillgodosedd utan någon riksdagens
åtgärd.

I motionen 1974: 901 (s) förs även fram förslag om åtgärder för att
åstadkomma en samordnad arbetslöshetsstatistik. Motionären finner det
mycket angeläget med en samordnad presentation av de båda arbetslöshetsstatistiska
serierna.

Frågan om en samordning har behandlats inom expertgruppen för
arbetsmarknadsstatistik. Enligt vad utskottet erfarit kommer en gemensam
publicering att ske fr. o. m. andra halvåret 1974. Eftersom de av
motionären upptagna frågorna torde komma att lösas i en nära framtid
avstyrks motionen 1974: 901 (s).

Förslag om totala arbetsmarknadsprognoser som underlag för snabba
anpassningsåtgärder inom utbildnings- och omskolningsområdet begärs
i motionen 1974: 344 (fp).

De prognoser SCB gjorde för 1968 års utbildningsutrednings räkning
och som publicerades år 1973 avsåg den totala arbetskraftens fördelning
på näringsgren och yrke. Beräkningarna för framtida efterfrågan
grundas på långtidsutredningens kalkyler över sysselsättningsutvecklingen
i olika näringsgrenar. De gjorda beräkningarna innefattar alltså
i motionen begärda totalprognoser varför motionen 1974: 344 avstyrks
såvitt nu är i fråga.

I motionen 1974: 344 (fp) begärs även utvärdering av 1970 års folkoch
bostadsräkning (FOB) för att möjliggöra jämförelser av det faktiska
utfallet mellan tillgång på och behov av arbetskraft. Inom prognosinstitutet
vid SCB har gjorts beräkningar av förändringen i näringsgrenarna.
Läget år 1965 har därvid framskrivits i femårsperioder till år

CU 1974:11

1980 varvid antaganden om avgång och yrkesbyten studerats. SCB gör
f. n. en uppföljning av beräkningen 1965—1970 bl. a. mot bakgrund av
FOB 1970.

Eftersom den i motionen föreslagna utvärderingen redan utförts avstyrker
utskottet motionen 1974: 344 (fp) även i denna del.

I motionen 1974: 1167 (m) hemställs, såvitt nu är i fråga, om en utredning
av verksamheten vid SCB för att uppnå en högre grad av avgiftsfinansiering.

Riksdagen avslog på förslag av civilutskottet såväl år 1972 som
1973 ett motsvarande yrkande. Den betalda statistiktjänsten samt övrig
statistisk uppdragsverksamhet redovisas under SCB:s program Statistisk
uppdragsverksamhet. Vidare omfattar programmet Teknisk uppdragsverksamhet
avgiftsfinansierade arbeten såsom planering och genomförande
av intervjuundersökningar, maskinell och manuell databehandling
och programmering m. m. I 1966 års statsverksproposition (prop.
1966: 1 bil. 9 s. 22) behandlades frågan om avgiftsfinansiering av SCB:s
verksamhet. Chefen för finansdepartementet anförde därvid att det enligt
hans mening kunde visa sig ändamålsenligt att i större utsträckning
låta statistikkonsumenterna svara för kostnader för statistik som utarbetas
för speciella önskemål och som inte har större allmänt intresse.

Mot bakgrund av det i 1966 års statsverksproposition gjorda uttalandet
och den avgiftsfinansiering av SCB:s verksamhet som förekommer
finner utskottet inte heller i år skäl förorda den i motionen 1974: 1167
(m) föreslagna utredningen.

I årets statsverksproposition (prop. 1974: 1 bil. 9 s. 12—27) har chefen
för finansdepartementet beräknat delposten utvecklingsarbete under
anslaget Statistik, register och prognoser för budgetåret 1974/75 till
8,5 milj. kr. I motionen 1974: 1167 (m) yrkas att delposten utvecklingsarbete
för nästa budgetår skall minskas med 3,5 milj. kr. i förhållande
till förslaget i statsverkspropositionen. Exempel ges i motionen på projekt
som bör uppskjutas till kommande år.

Utskottet som i likhet med motionärerna anser att Kungl. Maj:t liksom
hittills efter förslag av SCB bör fastställa dispositionsplanen beträffande
utvecklingsarbete finner inte skäl frångå förslaget i statsverkspropositionen,
varför motionen såvitt nu är i fråga avstyrks.

Beträffande anslag i övrigt har utskottet inte funnit anledning till
erinran eller särskilt uttalande.

Utskottet hemställer

1. beträffande ny låginkomstutredning att riksdagen avslår motionerna
1974: 105, yrkandet A 2, och 1586,

2. beträffande välfärdsforskning att riksdagen avslår motionen
1974: 113, yrkandet B,

3. beträffande arbetslöshetsstatistik att riksdagen avslår motionen
1974: 901,

CU 1974:11

4. beträffande arbetsmarknadsprognoser att riksdagen avslår motionen
1974: 344, yrkandet 1,

5. beträffande utvärdering av 1970 års folk- och bostadsräkning
att riksdagen avslår motionen 1974: 344, yrkandet 2,

6. beträffande utredning om avgiftsfinansiering att riksdagen avslår
motionen 1974: 1167, yrkandet 2,

7. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag på motionen 1974: 1167, yrkandet 1, till Statistiska
centralbyrån: Statistik, register och prognoser för budgetåret
1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 110 764 000 kr.,

8. att riksdagen för budgetåret 1974/75

a. till Statistiska centralbyrån: Statistisk uppdragsverksamhet
anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

b. till Statistiska centralbyrån: Teknisk uppdragsverksamhet
anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

Stockholm den 19 mars 1974

På civilutskottets vägnar
ELVY OLSSON

Närvarande: fru Olsson i Hölö (c), herrar Petersson i Nybro (s),
Wennerfors (m), Lindkvist (s), Åkerfeldt (c), Högström (s), Mattsson i
Skee (c), Jadestig (s), Adolfsson (m), Häll (s), Olof Johansson i Stockholm
(c), Claeson (vpk), fru Landberg (s), herrar Håkansson i Trelleborg
(s) och Strömberg i Botkyrka (fp).

Reservationer

1. beträffande välfärdsforskning av herr Strömberg i Botkyrka (fp) som
anser att

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Oavsett
riksdagens” och på s. 11 slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:
Den av SCB tillämpade konsumentförankrade ansatsen vid utväljandet
av komponenterna anser utskottet bör kompletteras så att representanter
för riksdagspartierna får möjlighet att påverka komponentvalet.
Frågan om huruvida parlamentariker skall ingå i den av chefen för
socialdepartementet föreslagna delegationen för forskning och utveckling
m. m. inom den sociala sektorn prövas i annan ordning. Skulle
delegationen ges parlamentariskt innehåll bör parlamentarikerna även
delta i valet av välfärdskomponenter. Förslaget i motionen 1974: 113
(fp) såvitt nu är i fråga tillstyrks alltså.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

CU 1974:11

2. beträffande välfärdsforskning att riksdagen bifaller motionen
1974: 113, yrkandet B,

2. beträffande utredning om avgiftsfinansiering av herrar Wennerfors
(m) och Adolfsson (m) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Mot
bakgrund” och slutar med ”föreslagna utredningen” bort ha följande
lydelse:

Det i 1966 års statsverksproposition gjorda uttalandet finner utskottet
tillfredsställande. Uttalandet bör tjäna som utgångspunkt för den i motionen
1974: 1167 (m) begärda utredningen. Utskottet som är medvetet
om SCB:s strävan att avgiftsfinansiera delar av statistikverksamheten
finner det liksom motionärerna väl motiverat att en utredning utförs.
Den föreslagna utredningen bör kunna ge besked om möjligheter finns
att överföra ytterligare grenar av statistikproduktionen till den avgiftsfinansierade
sektorn. Vad utskottet anfört bör ges Kungl. Maj:t till
känna.

dels utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande utredning om avgiftsfinansiering att riksdagen med
bifall till motionen 1974: 1167, yrkandet 2, som sin mening
ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört,

3. beträffande anslag till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och
prognoser av herrar Wennerfors (m) och Adolfsson (m) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Utskottet
som” och slutar med ”fråga avstyrks” bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna finner utskottet att flera av utvecklingsprojekten
kan senareläggas. I motionen har exempel givits på arbeten
som enligt utskottets mening utan alltför stora olägenheter kan uppskjutas.
Utskottet anser därför liksom motionärerna att den nu behandlade
delposten bör kunna minskas med 3,5 milj. kr. i förhållande till
Kungl. Maj:ts förslag. Motionen 1974: 1167 (m) tillstyrks alltså såvitt
nu är i fråga.

dels utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med
bifall till motionen 1974: 1167, yrkandet 1, till Statistiska centralbyrån:
Statistik, register och prognoser för budgetåret
1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 107 264 000 kr.

MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1974 740059

■■