Civilutskottets betänkande i anledning av motioner om ändring av 1966 Ars avtal angående försäljning av statlig mark på Järvafältet, m. m.
Betänkande 1974:CU35
Civilutskottets betänkande nr 35 år 1974
CU 1974:35
Nr 35
Civilutskottets betänkande i anledning av motioner om ändring av
1966 Ars avtal angående försäljning av statlig mark på Järvafältet,
m. m.
Motionerna
Utskottet har i detta sammanhang behandlat motionerna 1974:
586 av herr Werner i Tyresö m. fl. (vpk) vari föreslås att riksdagen mot
bakgrund av i motionen anförda omständigheter måtte uttala, att regeringen
bemyndigas att med berörda Järvafältskommuner uppta förhandlingar om
en revidering i prissänkande riktning av ifrågavarande avtal av år 1966 samt
att kunna bevilja amorterings uppskov,
1587 av herr Olof Johansson i Stockholm m. fl. (c) vari hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger Kungl. Majit till känna vad i motionen
anförts om att statens agerande som markintressent inte får motverka den
fysiska riksplaneringens intentioner.
2. att riksdagen hos Kungl. Majit anhåller om tilläggsdirektiv till markdelegationen
(K 1957:30) att omedelbart uppta förhandlingar angående revidering
av köpeavtalet med Järvakommunerna med syfte att bevara Järvafältets
Sollentunadel för rekreationsändamål.
Nuvarande förhållanden m. m.
1966 års försäljning av statlig mark på Järvaföltet
Riksdagen (prop. 1966:99, SU 104) bemyndigade Kungl. Majit att bl. a.
godkänna ett 1966-01-21 upprättat ramavtal (bil. l)om försäljning till vissa
kommuner av statlig mark inom Järvafältet. Den sålda marken hade en
sammanlagd landareal om ca 3 940 hektar. Köpeskillingen skulle motsvaras
av ett kommunernas bidrag till kostnaderna för Järvafältets friställande från
militär användning med ett sammanlagt belopp om 240 milj. kr. Enligt
vad som anfördes i propositionen skapades genom avtalet förutsättningar
för en betydande bebyggelseexpansion. Den totala köpeskillingen angavs
ha beräknats för att motsvara statens kostnader för de militära utflyttningarna
med avdrag dock för värdet av behållen friställd mark och för de mervärden
som de nya militära anläggningarna representerade. Beräkningssättet
utgick från vad Kungl. Maj:t och riksdagen tidigare uttalat i samband med
prövning av frågor om militära förbands utflyttning.
Bemyndigandet innefattade bl. a. rätt för Kungl. Maj:t att jämka avtalets
villkor med hänsyn till av den fortsatta bebyggelseplaneringen påkallade
1 Riksdagen 1974. 19 sami. Nr 35
CU 1974:35
2
justeringar av områdesgränserna och att träfTa de uppgörelser med viss kommun,
som föranleds av att mark friställs tidigare än som förutsatts i avtalet.
Markförsäljningen har genomförts i enlighet med bemyndigandet. Vissa
tilläggsavtal har slutits senare.
1 det nämnda ramavtalet fördelades även köpeskillingen mellan de olika
kommunerna, varvid på Sollentuna föll 54,2 milj. kr. och på Sundbyberg
13,3 milj. kr. Denna fördelning har gjorts utifrån preliminära antaganden
om markdispositionen, grundade på ett skissförslag 1963 till disposition av
Järvafältet. Kommunerna har i ett 1966-01-21 dagtecknat avtal (bil. 2) bl. a.
överenskommit att per 1975-01-01 - då definitiva uppgifter om markdispositionen
antogs föreligga — göra en av ändringar däri eventuellt föranledd
omfördelning av kommunernas inbördes andelar av den totala köpeskillingen.
Vidare överenskoms att all mark inom Järvafältet, som kommer
att avsättas till sammanhängande friområde, skulle nyttjas gemensamt.
Kostnaderna för anläggningar, drift och underhåll skulle fördelas efter det
procenttal som kommer att gälla vid definitiv fördelning av köpeskillingen
avseende grönområdet.
Köpeskillingen erlades av respektive kommuner genom reverser, löpande
med 6,5 % ränta från 1966-07-01. Reversbeioppen skall med vissa undantag
amorteras fr. o. m. 1970-01-01 under tio år med lika stora annuiteter. För
Sollentunas del skall amortering på liknande sätt påbörjas 1975-01-01, varvid
den fasta annuitetens amorteringsdel första året uppgår till ca 4 milj. kr.
I fråga om Sundbybergs del gäller att ett reversbelopp om 5,6 milj. kr. sedan
1970-01-01 löper med ränta och amortering som annuiteter. Återstående
7,7 milj. kr. skall förräntas och amorteras från den tid då Rissneområdet
kan tillträdas - senast fr. o. m. 1979-10-01.
I detta sammanhang kan noteras att av försäljningen om totalt 3 940
ha 1 996 ha preliminärt beräknades utgöra grönområden. Därav skulle 925
ha falla inom Sollentuna kommun. Vid fördelningen beräknades markpriserna
till 20 kr/m' våningsyta för flerfamiljshus och centrumanläggningar
medan motsvarande belopp för småhus var 15 kr. För industrimark och
grönområden beräknades priser om 46 resp. 1:20 kr/m’. Ytterligare uppgifter
framgår av bil. 2.
1967 års riktlinjer för statens markförsäljningar till kommunerna m. m.
Riksdagen har (prop. 1967:100 s. 198-207, SU 100) godtagit riktlinjer för
förfarandet vid bl. a. statens markförsäljningar till kommunerna. Bl. a. inrättades
en statskommunal marknämnd, vars uppgift är att på grundval
av expropriationslagstiftningens värderingsregler avgöra frågor om pris och
övriga villkor när parterna inte kan enas härom. Riksdagen gav i detta
sammanhang Kungl. Maj:t ett generellt bemyndigande att överlåta kronojord
till kommun för samhällsbyggnadsändamål.
Ersättningsreglerna i expropriationslagen (1972:719) innebär bl. a.
att löseskilling med visst undantag skall betalas med belopp som motsvarar
CU 1974:35
3
fastighetens marknadsvärde. Uppkommer i övrigt skador för ägaren genom
expropriationen skall även sådan skada ersättas - s. k. annan ersättning.
Som exempel härpå har nämnts t. ex. att expropriaten får kostnader för
flyttning till annan fastighet. Syftet skall även här vara att ge expropriaten
möjlighet att bibehålla det ekonomiska läge som skulle ha förelegat om
någon expropriation inte ägt rum.
Vissa kommunala beslut om överlåtelse av mark m. m.
Kommunfullmäktige i Sollentuna kommun beslöt 1973-12-10 godkänna
dels en överenskommelse varigenom ett område om ca 1 115 ha överförs
till Stockholms kommun, dels ett köpekontrakt varigenom Sollentuna till
Stockholm överlät markområden om 1 055 ha.
Kommunfullmäktige i Stockholm beslöt 1973-12-19 bl. a. att godkänna
förevarande överenskommelse och köpeavtal, dels ett köpekontrakt
om ytterligare markförvärv inom Sollentuna kommun. Totalt omfattade
köpen 1 076 ha mark för en sammanlagd köpeskilling av 85,7 milj. kr.
jämte ränta till tillträdesdagen.
Länsstyrelsen har efter besvär upphävt förenämnda båda beslut.
Länsstyrelsens beslut grundades för Sollentunas del på att ärendet inte ansetts
ha blivit vederbörligen berett och för Stockholms del på att kommunfullmäktiges
sammanträde inte ansetts kungjort i laga ordning.
Besvär har anförts till regeringsrätten i vissa frågor.
Avtalets fullföljande hade bl. a. inneburit att Stockholms kommun övertagit
betalningsansvaret för 42 milj. kr. av Sollentunas revers till staten
på 54,2 milj. kr.
Vissa bevarandeintressen
Som ovan nämnts utgick Järvafältskommunerna redan 1966 från att ett
sammanhängande grönområde skulle avsättas för rekreationsändamål m. m.
enligt 1963 års planskiss. Plankommittén för Järvafältet har år 1968 utarbetat
förslag till dispositionsplan för norra Järvafältet, enligt vilken vissa områden
kring Säbysjön och Översjön i Sollentuna och Järfälla skulle avsättas som
grönområde och att därmed garantier redan skapats för att området skyddas
strövområden. Förslaget har godtagits av Sollentuna kommun. I anslutning
härtill väcktes fråga om att skydda detta område med stöd av 7—9 §§ naturvårdslagen
(NVL). Naturvårdssektionen vid länsstyrelsen i Stockholms
län föreslog i en promemoria år 1969 att detta område jämte den norr därom
belägna Sollentuna häradsallmänning skulle i första hand interimistiskt avsättas
som naturreservat enligt 11 § NVL. Statens naturvårdsverk föreslog
att det interimistiska förordnandet skulle vidgas österut.
Genom beslut 1971 -06-18 meddelade länsstyrelsen enligt 11 § NVL förbud
tills vidare, dock längst till 1974-06-18, att inom ett område (bil. 4) utan
CU 1974:35
4
länsstyrelsens tillstånd vidta vissa uppräknade åtgärder m. m. (interimistiska
naturreservatsbestämmelser). I beslutet hänvisades till att det var angeläget
att under den tid utbyggnaden av Järvafältet pågår få ett så starkt skydd
som möjligt. Beslutet omfattade i huvudsak det område som förordats i
promemoriaförslaget, utvidgat i stort enligt naturvårdsverkets förslag nordöst
om Sollentuna häradsallmänning. Verkets övriga utvidgningsförslag föranledde
ingen ändring. I stället minskades det i promemorian föreslagna området
något i dess sydöstra del.
Bl. a. Stockholms kommun anförde besvär över länsstyrelsens beslut.
Kommunen åberopade i huvudsak sin i remissvar tidigare hävdade ståndpunkt
att området i det nämnda förslaget till dispositionsplan avsatts som
grönområde och att därmed garantier redan skapats för att området skyddas
ur naturvårdssynpunkt.
Ett 1972 upprättat förslag till generalplan för delar av Sollentuna har inte
förts fram till kommunal prövning. Detta planförslag innebär bl. a. bebyggelse
på mark som kommunen nu föreslår skyddad genom statliga åtgärder.
Länsstyrelsen har 1974-06-18 förlängt förordnandet ytterligare ett år.
Länsstyrelsen erinrade om att området berördes av den fysiska riksplaneringen
och av den s. k. friområdeskommitténs slutbetänkande och att ytterligare
klarhet om den framtida dispositionen torde kunna vinnas under det
närmaste året. Det påpekades att förlängningen inte innebar något ställningstagande
i sak utan tillkommit av dessa skäl och för att ge Kungl.
Majit tid för behandling av de ännu inte avgjorda besvären över 1971 års
beslut.
Inom den fysiska riksplaneringens ram har redovisats bl. a. det från centrala
verk erhållna riksplanematerialet, kommunala planeringsprogram samt
länsstyrelsens ställningstaganden. Länsstyrelsen i Stockholms län redovisar
sålunda bl. a. att Sollentuna kommun föreslagit utökning österut av området
för det interimistiska naturreservatet (bil. 4). Kommunen anför att ett reservat
enligt även naturvårdsverkets förslag inte innebär tillräckligt skydd
för vissa värdefulla områden. Länsstyrelsen har hänvisat till att det interimistiska
reservatsbeslutet förlängts och att styrelsen avvaktar besvärsärendets
utgång innan ytterligare åtgärder vidtas från dess sida. En ledamot
i länsstyrelsen har i särskilt uttalande anfört att riksintresset bör vidgas
österut i enlighet med vad Sollentuna kommun anfört.
Kommunstyrelsen i Sollentuna kommun har 1974-06-25 lämnat uppdrag
om förslag till generalplan för visst område. Bland i beslutet angivna förutsättningar
ingår bl. a. att tidsplanen för generalplanearbetet påverkas av
riksdagens beslut i anledning av motionen 1974:1587.
I anslutning till riksdagsbehandlingen av frågor om den fysiska riksplaneringen
har civilutskottet (CU 1972:35 s. 26-28 och 31-32) bl. a. gjort följande
bedömningar.
Till frågan om central, regional och lokal planering anfördes bl. a.:
CU 1974:35
5
1 enlighet med vad som tidigare angetts begränsas de centrala besluten
till att avse erforderliga preciseringar av frågor som kräver bedömning i
större regional eller i nationell skala. Utskottet har ovan helt anslutit sig tili
meningen att riksplaneringen skall fullföljas och vidareutvecklas genom
kommunal planering.
Preciseringen av hur riksintressena skall hävdas föreslås i en första etapp
ske dels genom Kungl. Maj:ts anvisningar till länsstyrelserna, dels genom
överläggningar mellan länsstyrelse och kommun. Den skall syfta till att
få fram program för hur den regionala och lokala planeringen i länet skall
bedrivas för att intentionerna i de här behandlade planeringsriktlinjerna skall
kunna fullföljas.
Härefter skall länsstyrelserna lämna redogörelse för överläggningarna till
Kungl. Maj:t, varefter berörda centrala verk förutsätts få tillfälle att avge
yttranden. I de fall där kommun och länsstyrelse är överens om avgränsning
av program för arbetet och kommun förklarar sig ha för avsikt att bedriva
sin planering i enlighet därmed kräver redovisningen i regel inte någon
Kungl. Maj:ts åtgärd. Har överläggningarna inte lett till sådant resultat eller
om riktlinjerna anses ha åsidosatts har Kungl. Maj:t att fatta beslut om
de utgångspunkter som skall gälla varvid det kan bli fråga om att ge föreskrifter
till kommunen om generalplanering. Kungl. Maj:ts beslut i detta
skede kommer att innebära ett konkret stadfästande av den fysiska riksplaneringens
intentioner av den karaktär att man åtminstone för vissa delar
av landet skulle kunna tala om en fysisk riksplan.
Sedan ett Kungl. Maj:ts beslut sålunda föreligger kan det i den fysiska
riksplaneringen direkt ingående planeringsarbetet i länen och kommunerna
inledas. Denna senare etapp väntas utförd så att planeringen i huvudsak
är genomförd före den 1 juli 1976. Kungl. Maj:ts ställningstagande till denna
planering sker i form av överväganden i anslutning till frågor om fastställelse
av generalplan m. m.
Mot det förhållande att den centrala beslutanderätten skall ytterst utövas
av Kungl. Majit synes ingen invändning ha gjorts enligt de sistnämnda
motionerna. Vad däri anförts torde avse ett vidgat deltagande i beredningen
av hithörande frågor. Dessa synpunkter kan till en del komma att bli tillgodosedda
genom det allmänna organ - av typ lokaliseringsberedningen
- som departementschefen säger sig överväga. Insyn i det fortsatta arbetet
garanteras vidare genom kommunernas deltagande i överläggningar med
länsstyrelserna under den första planeringsetappen samt avsedda remisser
till statliga centrala organ med lekmannastyrelser. Slutligen har angetts att
Kungl. Majits samlade beslut i anledning av länsstyrelsernas redogörelser
samt viktigare delar av detta beslutsunderlag skulle kunna ställas samman
och publiceras. En sådan sammanställning som innehåller även en principiell
del med ytterligare konkretisering av planeringsriktlinjerna kan vara av värde
för riksdagens förutsedda fortsatta befattning med dessa riktlinjer. Hinder
finns inte att under allmän motionstid ta upp principfrågorna i riksdagen
på grundval av detta mer konkreta material. Utskottet - som vill stryka
under att konkreta, enskilda avgöranden inte bör tas upp i riksdagen —
vill för sin del förorda att de allmänna principer som riksdagen nu har
att yttra sig över på nytt översiktligt presenteras för riksdagen och relateras
till den prövning som skett hos Kungl. Majit. Därigenom skulle alla rimliga
anspråk på parlamentarisk förankring av det fortsatta arbetet samt information
anses vara tillgodosedda.
1* Riksdagen 1974. 19 sami. Nr 35
CU 1974:35
6
I fråga om samordningen mellan byggnadslagstiftningen och naturvårdslagen
anförde utskottet bl. a.:
Väsentliga bestämmelser i naturvårdslagen (NVL) om bebyggelseförbud
gäller inte inom områden med bl. a. fastställda generalplaner. I frågan om
i vilken utsträckning markreservationer för naturvårdsändamål bör
ske genom NVL eller föreslagen generalplanering anför departementschefen
att generalplaneringen fortsättningsvis bör i betydligt större utsträckning
än hittills inriktas på naturvårdsintressen. Tills vidare och i avvaktan på
resultatet av pågående utredningar får frågan lösas inom ramen för nuvarande
reglering och på sådant sätt att den nuvarande balansen mellan statligt och
kommunalt inflytande bibehålls. Lösningarna förutsätts kunna bli resultatet
av de överläggningar mellan i första hand berörda länsstyrelser och kommunen.
Kungl. Maj:ts befogenhet att föreskriva upprättande av generalplan
för fastställelse är enligt lagförslaget (10 a § BL) begränsad till fall där fastställelse
och därmed direkt rättsverkan är oundgängligen nödvändig för att
i planeringen fastlagt riksintresse skall bli tillgodosett. Eftersom redan gällande
naturvårdslagstiftning ger tillräckliga rättsliga medel kommer Kungl.
Maj:ts nämnda befogenhet inte till användning. Detta innebär, som civilministern
anför, att, om en kommun finner att fastställd generalplan inte
är ett lämpligt medel för säkerställande av från rikssynpunkt väsentliga
naturvårdsintressen, får sålunda dessa intressen tillgodoses inom ramen för
NVL.
Utskottet
I motionen 1974:1587 (c) föreslås bl. a. ett riksdagens uttalande att staten
som markägare inte får motverka den fysiska riksplaneringens intentioner.
De av 1972 års riksdag antagna riktlinjerna för hushållningen med mark
och vatten är av två huvudtyper: dels anges allmänna riktlinjer för regional
och lokal planering i vissa fall då anspråken från vissa verksamhetsområden
står i konflikt med varandra, dels anges planeringsriktlinjer för vissa geografiska
områden med bevarandevärde i riksperspektiv jämte riktlinjer för
lokalisering av viss industri. De antagna riktlinjerna har inga omedelbara
rättsverkningar utan skall enligt beslutet fullföljas och preciseras i en fortsatt
planering. Det ligger i sakens natur att statens organ vid sin medverkan
i denna planeringsprocess har att utgå från riktlinjernas innehåll. Ytterligare
har genom Kungl. Maj:ts cirkulär (1973:15) samtliga statsmyndigheter anbefallts
att vid varje beslut som är av betydelse för användningen av mark
eller vatten beakta riktlinjerna som vägledande. Ett föreslaget riksdagens
uttalande kan med hänsyn till det anförda inte anses påkallat. Motionen
1974:1587 avstyrks sålunda i denna del.
Motionsyrkandena i övrigt har det gemensamt att de syftar till att påkalla
förhandlingar om en revidering av det av riksdagen år 1966 godtagna köpeavtal
varigenom staten försålde mark på Järvafältet till vissa kommuner.
Yrkandena skiljer sig bl. a. däri att motionen 1974:586 (vpk) avser samtliga
markköpande kommuner medan motionen 1974:1587 (c) begränsas till mark
inom Sollentuna kommun. Yrkandena skiljer sig vidare genom att motionen
CU 1974:35
7
1974:586 närmast syns syfta till en reducering av köpeskillingarna för marken
medan motionen 1974:1587 anger syftet vara att möjliggöra att Järvafältets
sollentunadel bevaras för rekreationsändamål. Detta skulle enligt
motionen kunna ske genom att köpeskillingen sattes ner för den mark som
enligt den fysiska riksplaneringen bör bevaras för rekreationsändamål eller
genom att staten m. fl. genom en stiftelse förvaltar ett naturreservat på
motsvarande område.
Utgångspunkterna för de båda yrkandena om nya förhandlingar skiljer
sig också åt. I motionen 1974:586 åberopas närmast att grunderna för prissättningen
vid statens försäljning - ersättning för kostnaderna för Järvafältets
friställande från militär användning - inte är förenliga med bostadssociala
synpunkter och att denna prissättning framstår som än oskäligare på grund
av ändrade planeringsförutsättningar och byggnadskostnadsutvecklingen. 1
motionen 1974:1587 betonas i anslutning till yrkandets utformning främst
de ändrade planförutsättningar som skulle ligga i bevarandeanspråk, grundade
på riktlinjerna för hushållningen med mark och vatten.
Den totala köpeskilling som kommunerna utfäst enligt 1966 års avtal
med staten har enligt samma av riksdagen godkända avtal beräknats som
ett bidrag till kostnaderna för Järvafältets friställande från militär användning.
Beräkningsgrunden ansluter till då gällande riktlinjer för försäljning
av statens för militära ändamål avsedda mark. Det har inte heller påståtts
att beräkningsgrunderna principiellt skulle stå i strid med 1967 års riktlinjer
för statens markförsäljningar i förening med nu gällande värderingsregler
vid expropriation.
Det i motionen 1974:586 (vpk) åberopade syftet att sänka bostadskostnaderna
genom ett avsteg i detta fall från eljest gällande markvärderingsprinciper
är enligt utskottets mening inte bärande. Ett frångående av rätten
till s. k. annan ersättning enligt expropriationslagstiftningens grunder i vissa
fall då staten är säljare främjar inte långsiktiga markpolitiska syften. Ett
subventionsinslag i fråga om boendekostnaderna måste utformas efter generella
grunder. En avtalsanknuten metod kunde uppfattas som syftande
till att gynna vissa kommuner eller andra lokala intressen.
Fördelningen kommunerna emellan av köpeskillingen har beräknats och
avtalats utifrån som preliminära angivna antaganden om markdispositionen.
En definitiv bild av markanvändningen beräknades föreligga den 1 januari
1975. Enligt 1966 års avtal mellan kommunerna (bil. 2) skall bl. a. skillnader
mellan antagen och definitiv markanvändning medföra en inbördes omfördelning
av kommunernas åtaganden. Det är uppenbart att riksdagen inte
bör påkalla bedömningar till förmån för viss kommun, vilka kan uppfattas
som ett intrång i andra kommuners sålunda avtalade förhandlingsrätt.
Ändringar i den planerade utbyggnadens struktur och takt kan självfallet
medföra nya kommunalekonomiska överväganden. Detta är emellertid inte
något specifikt för Sollentuna eller andra Järvafältskommuner. Att på denna
grund överväga prissänkningar i detta fall skulle kunna te sig orättvist för
CU 1974:35
8
andra kommuner som drabbats av ändrade förutsättningar för sin verksamhet.
Även utjämningar av kommunalekonomiska förutsättningar bör
som hittills ske i generella former.
Sollentuna kommuns anspråk torde hänföra sig till avvikelser i jämförelse
med 1968 års dispositionsplan och inte med 1963 års planskiss, vilken uppgetts
ha utgjort grund för beräkningarna i 1966 års avtal mellan kommunerna.
Med hänsyn till det anförda anser sig utskottet inte kunna förorda åtgärder
i syfte att revidera 1966 års avtal i fråga om de totala ersättningarna till
staten. Fördelningen kommunerna emellan av denna ersättning skall enligt
avtal lösas av kommunerna själva.
Vad därefter angår det i motionen 1974:1587 (c) betonade syftet att bevara
Järvafältets sollentunadel för rekreationsändamål har utskottet gjort följande
bedömning.
Frågan huruvida och i vilken omfattning ett bevarandeintresse skall anges
som ett riksintresse måste lösas i hittills anvisade former - dvs. ytterst
av Kungl. Majit. Detta gäller även frågan om planeringen skall ske enligt
naturvårds-eller byggnadslagen. Utskottet har enhälligt tidigare (CU 1973:35
s. 28) strukit under att konkreta enskilda avgöranden inte bör tas upp i
riksdagen. Kommunernas möjligheter att vid planering enligt byggnadslagen
undanta områden från bebyggelse m. m. kvarstår. Riksdagen bör självfallet
inte heller i denna del ta upp annat än principfrågor i anslutning till byggnadslagstiftningens
utformning.
I motionen 1974:1587 (c) har hävdats att ovisshet om markanvändningen
följer av att länsstyrelsen inte biträtt Sollentuna kommuns förslag om statliga
åtgärder för att skydda ytterligare områden. Denna ovisshet skulle enligt
motionärerna utgöra skäl för att staten genom nedsättning av köpeskillingen
för Järvafältet eller genom att inträda som anslagsgivare i en stiftelse skulle
lämna ekonomiskt bistånd. För det fall att åtgärder vidtas enligt naturvårdslagen
finns emellertid generella ersättningsregler. Skulle kommunens
yrkande slutligt vinna bifall bör eventuella ersättningsanspråk bedömas enligt
dessa regler. Det är enligt utskottets mening otänkbart att riksdagen
skulle föregripa en sådan prövning.
Utskottet avstyrker sålunda att förhandlingar påkallas för att sänka Sollentuna
kommuns betalningsskyldighet enligt motionen 1974:1587 (c).
Utskottet har med hänsyn till bl. a. ersättningsreglerna i NVL inte kunnat
tillstyrka förhandlingar som skall leda till att staten deltar i en i motionen
1974:1587 (c) avsedd stiftelsebildning.
Helt oavsett om en nedsättning i köpeskillingen beslutas eller inte föreligger
enligt utskottets mening dock skäl att överväga ett amorteringsuppskov.
De ändrade planeringsförutsättningarna i fråga om såväl den allmänna
bebyggelseutvecklingen som bevarandeintressena innebär i mycket
att kommunerna kommer i en situation, motsvarande den då tillträdet försenas.
Ett uppskov med vissa amorteringar innebär i och för sig inte att
staten avhänder sig några medel. Ett uppskov skulle emellertid för kom
-
CU 1974:35
9
muner som får detta tillgodose det grundläggande syftet att bevara handlingsfriheten
i den fortsatta planeringsprocessen.
Enligt utskottets mening bör riksdagen därför för sin del besluta att ännu
inte påbörjade amorteringar skall skjutas upp att löpa fr. o. m. den 1 januari
1980 och därefter ske på nu avtalade villkor. Kungl. Maj:t bör bemyndigas
träffa därav föranledda nya avtal. Kungl. Maj:t bör vidare ta upp förhandlingar
med övriga köparkommuner för att fastställa i vilken mån ändrade
planeringsförutsättningar m. m. på motsvarande sätt skäligen bör resultera
i anstånd med fullgörandet av löpande avbetalningar på köpeskillingsreverserna.
Slutligen bör Kungl. Majit bemyndigas att träffa avtal om däremot
svarande ändringar i förpliktelserna. Sålunda beslutade ändringar bör så snart
som möjligt redovisas för riksdagen. Vad utskottet föreslagit bör riksdagen
som sin mening ge Kungl. Majit till känna
Utskottet hemställer
1. att riksdagen avslår motionen 1974:1587, yrkandet 1,
2. att riksdagen avslår motionerna 1974:586 och 1587, yrkandet
2, i vad de avser nedsättning av köpeskillingen för Järvafältet,
3. att riksdagen avslår motionen 1974:1587, yrkandet 2, i vad avser
bildandet av viss stiftelse,
4. att riksdagen i anledning av motionerna 1974:586 och 1587,
yrkandet 2, i vad de inte behandlats ovan
a. forsin del beslutarom anstånd med ännu ej påbörjade amorteringar
enligt vad utskottet föreslagit,
b. som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet
anfört om anstånd med vissa löpande amorteringar.
Stockholm den 29 oktober 1974
På civi lutskottets vägnar
BERTIL PETERSSON
Närvarande: herrar Petersson i Nybro (s), Wennerfors (m), Lindkvist (s),
Åkerfeldt (c), Ullsten (fp), Högström (s), Jadestig (s), Häll (s). Olof Johansson
i Stockholm (c), Claeson (vpk), Persson i Karlstad (s), Andersson i Knäred
(c), Andersson i Gamleby (s), Danell (m) och fru Andersson i Trollhättan
(c).
Reservationer
1. beträffande beslut angående köpeskillingen för Järvafältet av herr Claeson
(vpk) som anser att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. att riksdagen med bifall till motionen 1974:586 och i anledning
av motionen 1974:1587, yrkandet 2, i vad de avser nedsättning
av köpeskillingen för Järvafältet, som sin mening ger Kungl.
Majit till känna vad utskottet anfört,
CU 1974:35
10
2. beträffande motiv för beslut angående köpeskillingen för JärvaJaItet
a. av herrar Wennerfors (m), Åkerfeldt (c), Ullsten (fp), Olof Johansson
i Stockholm (c), Andersson i Knäred (c), Danell (m) och fru Andersson
i Trollhättan (c) som anser att den del av utskottets yttrande som på s. 6
börjar med ”Motionsyrkandena i” och på s. 8 slutar med ”motionen
1974:1587 (c)” bort ha följande lydelse:
Vad angår övriga motionsyrkanden (c, vpk) har utskottet stannat för följande
bedömningar. Det torde i och för sig vara ostridigt att de förutsättningar
som ledde fram till 1966 års köpeavtal väsentligt ändrats. Dåvarande chefen
för kommunikationsdepartementet anförde i sin motivering föravtalet (prop.
1966:99 s. 9) att önskemålen om Järvafältets friställande grundades på ”befolkningstillväxten
och expansionen över huvud inom Storstockhoimsområdet”.
Avtalet slöts under trycket att snarast skapa möjligheter för ett omfattande
bostadsbyggande m. m. Den faktiska och motsedda befolkningsutvecklingen
är emellertid nu en helt annan. På motsvarande sätt har uppfattningarna
förskjutit sig i fråga om bostadsbyggandets allmänna inriktning
och miljökraven och därmed även beträffande markanvändningen. Dessa
sistnämnda bedömningar har vidare påverkats av den betoning av bevarandeintressena
som fått uttryck bl. a. i den pågående fysiska riksplaneringen.
Denna planering kan emellertid inte väntas resultera i slutliga avgöranden
med rättskraft förrän om något år. Det är enligt utskottets mening väsentligt
att den fysiska planeringen i allmänhet och avgränsningen av riksintressena
i synnerhet får ske utan ekonomisk press på kommunerna. Handlingsfriheten
bör bevaras under hela planläggningsskedet.
Det torde vidare vara uppenbart att 1966 års bedömningar inte grundats
endast på kommunala viljeyttringar utan att staten delat och aktivt främjat
expansionsplanerna. De därmed givna planeringsförutsättningarna har spelat
en avgörande roll för köpet och därmed för kommunernas beredvillighet
att betala ett markpris bestämt på sätt som skett. Detta pris torde ha accepterats
endast med hänsyn till den väntade expansiva utvecklingen. Enligt
utskottets mening har staten med hänsyn till givna planeringsförutsättningar
och till avtalets omfattning ett särskilt ansvar även för bristande eller ändrade
avtalsförutsättningar. Härtill kommer det ostridiga ansvar som statens samtliga
organ - även regering och riksdag - har för att vid varje beslut som
är av betydelse för användningen av mark eller vatten beakta därför givna
riktlinjer.
Även om vad sålunda anförts kan anses konstituera ett visst statens medansvar
har utskottet emellertid inte ansett sig kunna nu tillstyrka förhandlingarom
en sänkning av den totala köpeskillingen. Därvid har bl. a. beaktats
de konsekvenser ett sådant beslut skulle kunna få i andra fall.
b. av herr Claeson (vpk) som - under förutsättning av bifall till reservationen
1 - anser att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar
CU 1974:35
11
med ”Den totala” och på s. 8 slutar med ”motionen 1974:1587 (c)” bort
ha följande lydelse:
Den totala köpeskilling som kommunerna utfäst enligt 1966 års avtal
med staten är ostridigt beräknad efter andra grunder än bostadssociala. Huvudsyftet
har i stället varit att bereda de militära intressena full kompensation
och möjligheter att skapa nya anläggningar. Det förhållandet att lagstiftningen
innehåller motsvarande möjligheter för privata markägare vid expropriation
kan självfallet inte hindra staten att ta hänsyn till prisets effekt
för de boende.
När de berörda kommunerna år 1966, om än under protest från vissa
håll, trots allt accepterade en köpeskilling om 240 milj. kr. skedde detta
under antaganden om en fortsatt kraftig befolkningsexpansion och under
trycket att snabbt kunna tillgodose krav på ett fortsatt byggande. Det kan
visserligen hävdas att staten inte i avtalet åtagit sig någon garanti för en
sådan utveckling. Å andra sidan är det närmast uppenbart att staten bär
huvudansvaret i fråga om såväl 1966 års planeringsförutsättningar som den
därefter inträffade stagnationen. Denna stagnation i Storstockholmsområdet
är - som påpekas i motionen 1974:586 (vpk) - ett resultat av bristen på
bl. a. en utifrån folkets intressen bedriven regionalpolitik, vilket dessutom
inneburit en eftergift för de storindustriella krafter som strävar efter att
flytta ut tillverkningsindustrin från huvudstadsregionen.
Staten har vidare ett huvudansvar för att tillgodose krav från de många
som fortfarande bor trångt i bristfälliga bostäder. 1 propositionen 1974:150
konstateras att en fortsatt hög bostadsproduktion är nödvändig. Detta gäller
även Stockholmsområdet. Det är alltså uppenbart att staten har huvudansvaret
för åtgärder som sänker byggnads- och boendekostnaderna till en
rimlig och acceptabel nivå. Generella åtgärder bör självfallet vara en huvudlinje
i dessa strävanden. Därav följer dock inte att staten därmed fritar
sig från sitt ansvar i situationer där statens organ handlat efter privatekonomiska
mönster. Staten bör här stå som ett föredöme för att kunna
handla auktoritativt i andra situationer. Det är närmast stötande om staten
av s. k. principiella skäl skulle undandra sig att främja sina egna deklarerade
bostadspolitiska principer. Kravet på sänkta markkostnader ur dessa allmänna
synpunkter ter sig ännu mer beaktansvärt mot bakgrund av att de
nämnda ändrade officiella planeringsförutsättningarna för avsevärd tid påverkar
byggplanerna på Järvafältet. Ett med tidigare förutsättningar högt
pris framstår som orimligt då det ytterst skall förräntas av färre boende
och tills vidare kraftigt påverka kommunernas ekonomi.
Det anförda utgör enligt utskottets mening avgörande skäl för ett bifall
till kraven i motionen 1974:586 (vpk) på förhandlingar som syftar till en
prisreducering för samtliga Järvafältskommuner. Ett sådant ställningstagande
tillgodoser även det i motionen 1974:1587 (c) till Sollentunas mark begränsade
kravet.
CU 1974:35
12
3. beträffande anstånd med vissa amorteringar av herrar Petersson i Nybro
(s), Lindkvist (s), Högström (s), Jadestig (s), Häll (s), Persson i Karlstad
(s) och Andersson i Gamleby (s) som anser att
dels den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Helt oavsett”
och på s. 9 slutar med ”till känna” bort ha följande lydelse:
1 anslutning till yrkandet i motionen 1974:586 (vpk) har även fristående
tagits upp frågan om ett eventuellt anstånd med påbörjade eller eljest utfästa
amorteringar av köpeskillingsreserverna. I motionen torde ett anstånd ha
ansetts vara ett komplement till där påyrkade förhandlingar om prisnedsättning.
Av utskottets ställningstagande ovan följer att ett amorteringsanstånd
på denna grund inte kan tillstyrkas.
Det har emellertid under utskottsbehandlingen hävdats att ett anstånd
med vissa amorteringar skulle vara nödvändigt för att bevara vissa kommuners
handlingsfrihet i den fortsatta planeringsprocessen. Tanken synes
ha varit att den ekonomiska belastning som amorteringen utgör skulle begränsa
kommunens möjligheter därvidlag. Önskemålen om anstånd med
betalningarna från visst kommunalt håll återförs uppenbarligen dock till
allmänna kommunalekonomiska bedömningar som i första hand syftar till
att uppskjuta amorteringsskyldigheten för Sollentuna kommun och möjligen
i viss mån även för Sundbybergs kommun - dvs. beträffande de kommuner
som redan haft det längsta amorteringsanståndet. Sådana preciseringar i
ett utskottsbeslut skulle ligga utanför motionsyrkandena om förhandlingar
och sålunda innebära ett utskottsinitiativ i gränserna för utskottets kompetensområde.
Vad i övrigt anförts till stöd för en anståndsmöjlighet torde i huvudsak
vara de skäl som anförts som argument för en prisnedsättning. Av utskottets
bedömning i denna sistnämnda fråga följer även att dessa skäl inte kan
anses bärande. Inte minst måste beaktas risken av att ett anståndsbeslut
kan komma att uppfattas som ett gynnande av vissa kommuner eller andra
lokala intressen. Utskottet avstyrker därför motionerna i den mån de kan
anses innefatta yrkanden om anstånd med vissa amorteringar.
Utskottet noterar att i den mån en omfördelning kommunerna emellan
blir aktuell enligt deras inbördes avtal torde även frågorna om justering
av fortlöpande förpliktelser tas upp till behandling. Kungl. Maj:ts redan
givna befogenhet täcker möjligheten att göra därav betingade ändringar i
betalningsåtagandena.
dels utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. att riksdagen avslår motionerna 1974:586 och 1587, yrkandet 2,
i vad de kan avse förhandlingar om uppskov med vissa amorteringar.
CU 1974:35
13
Bilaga I
Mellan Statens markdelegation för Kungl. Maj:t och kronan samt undertecknade
företrädare för Stockholms stad, Solna stad, Sundbybergs stad,
Sollentuna köping och Järfälla kommun har - under i § 10 nedan angivna
förbehåll - träffats följande
Avtal
§ 1.
Kungl. Maj:t och kronan överlåter på sätt nedan i detta avtal angives
till respektive Stockholms stad, Solna stad, Sundbybergs stad, Sollentuna
köping och Järfälla kommun de inom respektive kommun belägna områden
inom det så kallade Järvafältet, vilka å bifogade kartbilaga nr l1 angivits
med särskilda bokstavs- och färgbeteckningar för varje kommun.
Områdena ha beräknats innehålla följande ungefärliga arealer land:
A inom Stockholms stad, grön färg 1 560 hektar
B inom Solna stad, blå färg 70 ”
C inom Sundbybergs stad, orange färg 235 «
D inom Sollentuna köping, röd färg 1 450 «
E inom Järfälla kommun, gul färg 630 ”
§ 2.
Mom. 1. Områdena skola tillträdas i befintligt skick av respektive köpare
efter hand och i den omfattning som de friställas från nuvarande militära
användning och slutliga överlåtelsehandlingar utfärdats i enlighet med villkoren
i detta avtal.
Mom. 2. Kronan skall friställa områdena så skyndsamt som är möjligt
med hänsyn till den militära verksamheten. Enligt föreliggande planer beräknas
bortflyttningen av Svea Livgarde (11) och Svea Ingenjörregemente
(Ing 1) kunna genomföras under åren 1969-70 och av förbanden inom Rissneområdet
i Sundbyberg under år 1975.
Mom. 3. I den mån så är möjligt med hänsyn till den militära verksamheten
skola köparna efter överenskommelse i varje särskilt fall få tillfälligt
disponera mark före tillträde i och för förberedelser för markens exploatering.
§ 3.
Parterna skola vara skyldiga tåla sådana mindre jämkningar av de i § 1
angivna områdesgränserna, som kunna bliva nödvändiga på grund av den
fortsatta närmare planläggningen för bebyggelse. För mera betydande jämkningar
av gränserna förutsättas därav betingade jämkningar av villkoren
i detta avtal.
' Ej tryckt här.
CU 1974:35
14
§ 4.
Mom. 1. Envar av kommunerna har beträffande sitt område erhållit förteckning
över sådana nyttjanderätter, servitut och dylikt, som beröra de
till överlåtelse avsedda områdena. Vissa särskilt angivna rättigheter äro sådana
att de skola bestå för framtiden, varför förbehåll om deras bestånd
göras vid markens överlåtelse. Beträffande de övriga ha kommunerna att
svara för avvecklingen av desamma i den mån sådan avveckling bedömes
behöva ske. Kommunerna skola härvid samråda med Kronan, som i fråga
om ännu icke av kommunerna tillträdd mark samverkar med kommunerna
beträffande behövliga formella åtgärder för avvecklingens genomförande.
Mom. 2. Kronan svarar för att överlåtna områden äro fria från penninginteckningar.
§ 5.
Genom Kronans försorg skola blindgångare borttagas inom de överlåtna
områdena i enlighet med ett inom arméstaben uppgjort program, vilket
tillställts kommunerna. Röjningen skall genomföras successivt så snart
stridsskjutningarna inom fältet upphört och bedrivas skyndsamt och anpassas
till exploateringen inom områdena.
§ 6.
Mom. 1. Den kommunala planläggningen för bebyggelse av områdena
skall utan dröjsmål fortsättas och slutföras så att exploatering kan igångsättas
omedelbart efter områdenas tillträde. Kommunerna skola därvid kontinuerligt
samråda med vederbörande företrädare för Kronan.
Mom. 2. Envar kommun skall medverka dels till skyndsam erforderlig
planläggning av Kronans inom kommunen behållna områden å Järvafältet,
dels till att dessa områden i samband med blivande utbyggnad erhålla anslutningar
till erforderliga kommunaltekniska anordningar i enlighet med
gällande föreskrifter och praxis.
Mom. 3. Kommunerna skola vid de överlåtna områdenas planläggning
och utbyggnad tillse dels att ändamålsenliga lokaler anvisas för sådana statliga
funktioner som post, tele, polis m. m., dels ock att plats i anslutning
till centrumbebyggelse beredes för byggnader för annan statlig förvaltning
med en sammanlagd bruttovåningsyta av ungefär 100 000 m'. Kronan skall
äga rätt att förvärva den för sistnämnda byggnader erforderliga marken.
Samråd i nämnda syften skall i god tid äga rum med vederbörande statliga
verk.
Mom. 4. Kommunerna skola vid de överlåtna områdenas planläggning
och utbyggnad gemensamt bereda plats för studentbostäder om minst femtusen
rumsenheter antingen i särskilda byggnader, för vilka tomtmark överlåtes
elier upplåtes till vederbörande studentbostadsstiftelse, eller i form av
så kallade insprängda lägenheter och rum, vilka upplåtas till stiftelsen. Bostädernas
lokalisering och planläggning skall ske i samråd med det statliga
CU 1974:35
15
organ, som Kungl.. Maj:t därtill utser. I möjlig mån skall planläggningen
ske så att en successiv och jämn produktion av studentbostäder inom fältet
möjliggöres redan från exploateringens början på platser som ligga nära befintliga
eller planerade kollektiva trafikmedel.
§ 7.
Mom. 1. Envar av köparna svarar för kostnaderna för inom respektive
kommun överlåtna områdens avskiljande till särskilda fastigheter och för
lagfart å sina förvärv.
Mom. 2. Skatter och onera som belöpa på tiden efter tillträde av överlåtet
område betalas av vederbörande köpare. Avkastning, som belöper på tiden
efter tillträde, tillfaller köparen.
§ 8.
Mom. 1. Kommunerna skola på sätt i det följande angives bidraga till
kostnaderna för Järvafältets friställande från militär användning med ett
sammanlagt belopp om tvåhundrafyrtio (240) miljoner kronor. Beloppet skall
erläggas i form av ersättning för de i § 1 avsedda marköverlåtelserna och
fördelas mellan kommunerna på följande sätt:
Stockholms stad betalar 152,8 mkr
Solna stad betalar 7,5 »
Sundbybergs stad betalar 13,3 ”
Sollentuna köping betalar 54,2 »
Järfälla kommun betalar 12,2 «
Mom. 2. I mom. 1 angivna belopp skola erläggas den 1 juli 1966 genom
reverser, löpande med 6,5 % årlig ränta från nämnda dag tills betalning
sker. Ränta erlägges årsvis i efterskott. Reversbeloppen skola amorteras från
och med 1 januari 1970 under tio år med lika stora annuiteter, dock med
följande undantag:
För den del av Sundbybergs ersättning, som belöper på Rissneområdet
österom Ulvsundavägen, skall amortering av skulden påbörjas vid områdets
tillträde, dock senast från och med 1 januari 1975,och ske med lika annuiteter
under en tioårsperiod. Ränta å nämnda skuldbelopp skall icke utgå för tiden
mellan 1 januari 1970 och tidpunkten för amorteringens påbörjande.
För Sollentuna skall amortering av reversbeloppet ske från och med den
1 januari 1975 eller den tidigare dag marken tillträdes av köpingen och
ske med lika stora annuiteter under en tioårsperiod.
§ 9.
Vid tillämpning av vissa bestämmelser i detta avtal skall gälla vad som
finnes angivet i härvid fogad kommentar, bilaga nr 2.
CU 1974:35
16
§ 10.
Förestående avtal blir för parterna bindande först sedan det godkänts
av kommunernas respektive fullmäktige och av Kungl. Maj:t. Har sådant
godkännande icke skett av samtliga kommuners fullmäktige före den 1
juni 1966 genom beslut, som då vunnit laga kraft, och av Kungl. Maj:t
före den ljuli 1966, är avtalet till alla delar förfallet.
Av detta avtal äro upprättade sex lika lydande exemplar, varav parterna
taga var sitt.
Stockholm den 21 januari 1966
För Kungl. Maj:t och kronan
Gösta Renlund
Sixten Larsson
Henry Johansson
G. A. Mårdh
Hj. Mehr
John Ljungqvist
Per-Olof Hanson
K. A. Larsson
Åke Ericson
Gösta Welin
K-E. Blomberg
På en gång närvarande vittnen:
Bengt Åhlén
Sven Hansson
CU 1974:35
17
Bilaga 2
Mellan undertecknade företrädare för Stockholms stad, Solna stad. Sundbybergs
stad, Sollentuna köping och Järfälla kommun har - i anslutning
till ett den 21 januari 1966 mellan Kungl. Maj:t och Kronan samt nämnda
kommuner träffat avtal (här nedan kallat huvudavtalet) om överlåtelse av
vissa områden inom Järvafältet - under förbehåll, som angivits här nedan
i § 8, ingåtts följande
ÖVERENSKOMMELSE
§ 1.
Vid genomförandet av huvudavtalet skola, där ej annat nedan särskilt
angives eller följer av lag eller författning, kommunerna gentemot Kronan
representeras av Järvafältskommitten med skyldighet för kommittén att,
där så påyrkas av någon av dess ledamöter, hänskjuta frågan rörande avtalet
till vederbörande kommun eller kommuner för beslut. Kommittén skall
inom ramen för sin befogenhet äga uppdraga handläggning av fråga rörande
avtalet till sitt arbetsutskott.
§ 2.
Vid beräknandet av den i huvudavtalet § 8 för varje kommun angivna
andelen av köpeskillingen har tillämpats här bilagda uppställning rörande
areal och värdefördelning (bilaga: i det följande kallad ”uppställningen”).
De markvärden, som i uppställningen varje kommun anges kunna tillgodogöra
sig, ha beräknats med utgångspunkt från preliminära antaganden
om markdispositionen. Den 1 januari 1975 beräknas planläggningen av områdena
ha hunnit så långt att definitiva uppgifter om dispositionen av samtliga
områden föreligga.
Parterna överenskomma nu att per nyssnämnda dag sådan omfördelning
skall göras av de i 8 § nämnda köpeskillingsandelarna som kan föranledas
av dels eventuell skillnad mellan antagen och definitiv markdisposition och
dels eventuella jämkningar av områdesgränserna. Vid omfördelningen av
köpeskillingsandelarna skall tillämpas samma ä-prisvärden å mark för olika
ändamål samt samma beräkningsgrund för fastställande av värdet å grönområden
som i uppställningen anges. Förslag till omfördelning uppgöres
av kommittén, som till envar av kommunerna skall översända förslaget
för godkännande.
De likvider, som i enlighet härmed erläggas kommunerna emellan, skola
fullgöras genom lika amorteringar under fem år räknat från den 1 januari
1975 och jämväl innefatta ränta efter 6,5 % räntesats fr. o. m. den 1 januari
1975.
CU 1974:35
18
§ 3.
I anslutning till vad i huvudavtalet under § 6 mom. 3 stadgas om skyldighet
för kommunerna att gemensamt tillse att plats finnes för vissa statliga
förvaltningsbyggnader med en sammanlagd bruttovåningsyta av ungefär
100 000 m' skall gälla, att Stockholm gentemot Kronan skall ansvara för
fullgörandet av denna förpliktelse, och skola alltså byggnaderna förläggas
inom det av Stockholm förvärvade området, i den mån Kronan icke påfordrar
att byggnaderna till någon del skola förläggas till någon av annan kommun
förvärvad del av Järvafältet.
Vad beträffar den i § 6 mom. 4 för kommunerna stadgade förpliktelsen
att gemensamt bereda plats för studentbostäder om minst 5 000 rumsenheter
skall förslag till fördelning på kommunerna upprättas och underställas kommunerna
för godkännande.
§ 4.
All den mark inom Järvafältet, som kommer att avsättas till sammanhängande
friområde, skall nyttjas gemensamt. Förslag till sådana nyanläggningar,
som befinnas erforderliga för friområdets utnyttjande, skall upprättas
och underställas kommunerna för godkännande. Kostnaderna för anläggningar,
drift och underhåll skola bestridas av varje kommun efter det procenttal,
som kommer att gälla vid definitiv fördelning av köpeskillingen
avseende grönområdet enligt § 2. Överenskommelsen enligt denna paragraf
är gällande t. o. m. den 31 december 1984 och förlängs därefter på 10 år
i taget såvida den icke uppsägs av någon av kommunerna senast två år
före avtalstidens utgång.
§ 5.
Envar av kommunerna skall vid uppgörandet av stadsplan för ifrågavarande
områden å Järvafältet samråda med angränsande kommuner, där
det ej är uppenbart, att stadsplanen endast berör det egna kommunområdet.
Sådant samråd skall äga rum jämväl i frågor rörande områdenas förseende
med vatten, avlopp och elektricitet.
Där så befinnes nödvändigt eller lämpligt, skola parterna sluta särskilt
avtal angående områdenas exploatering. Speciellt då bebyggelseområde skärs
av kommungräns, förutsättes, att särskild överenskommelse träffas mellan
berörda parter angående sådant områdes exploatering.
§ 6.
I anslutning till vad i huvudavtalet under § 3 stadgas skola mindre jämkningar
av områdesgränserna å kommunernas vägnar kunna beslutas av kommittén,
medan frågor om mera betydande jämkningar av gränserna av kommittén
med eget yttrande för beslut skola hänskjutas till berörda kommun
eller kommuner. Samma skall gälla, därest fråga uppkommer om jämkning
av områdesgränserna mellan kommunerna.
CU 1974:35
19
§ 7.
1 anslutning till vad som i kommentar till § 2 mom. 1 och 2 huvudavtalet
stadgats om eventuellt tillträde för Sundbybergs stad till Rissneområdet före
år 1975 överenskomma parterna att förhandlingarna med Kronan om villkoren
härför skola föras av kommittén.
§ 8.
Förestående avtal blir för parterna bindande under förutsättning dels att
detsamma före den 1 juni 1966 godkänts av samtliga kommuners fullmäktige
genom beslut som då vunnit laga kraft dels ock huvudavtalet blivit för Kungl.
Maj:t och parterna bindande i enlighet med vad därom i § 10 nämnda avtal
stadgas.
Av detta avtal äro upprättade fem lika lydande exemplar, varav parterna
taga var sitt.
Stockholm den 21 januari 1966.
Hj. Mehr John Ljungqvist
(Stockholm) (Järfalla)
Per-Olof Hanson K. A. Larsson
(Stockholm) (Solna)
Åke Ericson Gösta Welin
(Sundbyberg) (Sollentuna)
K.-E. Blomberg
(Sollentuna)
Järvafältet. Fördelning av 240 mkr
Arealfördelning i ha (i enlighet med 1963 års reviderade regionplaneförslag)
|
|
| F-mark E-mark | I-mark | F+E+I=B | G-mark M-mark | Summa övrigt | ||
Stockholm |
|
| ... 370 | 187 | 179 | 736 | 690 | 133 | 1 559 |
Solna .... |
|
| ... 57 | 1 | 1 | 59 | 11 | — | 70 |
Sundbyberg |
|
| . . . 88 | 27 | - | 115 | 77 | 45 | 237 |
Sollentuna |
|
| 8 | 284 | 80 | 372 | 925 120 | 33 | 1 450 |
Järfalla . . . |
|
| . . . 5 | 218 | 6 | 229 | 293 102 | — | 624 |
|
| Summa 528 | 717 | 266 | 1 511 | 1 996 222 | 211 | 3 940 | |
Värde å totalarealen |
|
|
|
|
|
|
|
| |
Förutsättningar: Värden: Hyreshus, inklusive centrumanläggningar (F) 20 kr/m2 v.y., | småhusbebyggelse (E) 15 kr/m2 v.y., industri- och institutionsbebyggelse | ||||||||
(1) 46 kr/m2 | , grönområden (G) 1:20 kr/m2, | M-mark (M): 1) Vägrättsmark | = G-mark | = 1:20 kr/m2. 2) Övrig mark efter totalpriset i kr/m2. Solna erlägger 1,0 | |||||
mkr för 1 ha industritomtmark (bensinstation) |
|
|
|
|
|
| |||
| F | E | 1 | F+E+I=B | G-mark | M-mark |
| Summa |
|
|
|
|
|
| efter 1:20 Vägrätts- | Övrigt |
|
| |
|
|
|
|
| kr/mz o. | mark | efter |
|
|
|
|
|
|
| %-tal | efter 1:20 | totalpris |
|
|
|
|
|
|
|
| kr/m2 | i kr/m2 |
| % av |
| mkr | mkr | mkr | mkr % | mkr | mkr | mkr | mkr | totalbel. kr/m2 |
Stockholm | 37,0 | 5,6 | 82,3 | 124,9 63,4 | 14,9 | _ | 13,0 | 152,8 | 63,7 9:80 |
Solna .... | ... 5,7 | 0,0 | 1,0 | 6,7 3,4 | 0,8 | - | — | 7,5 | 3,1 10:70 |
Sundbyberg | 8,8 | 0,8 | - | 9,6 4,9 | 1,2 | - | 2,5 | 13,3 | 5,5 5:60 |
Sollentuna | 0,8 | 8,5 | 36,8 | 46,1 23,4 | 5,5 | 1,4 | 1,2 | 54,2 | 22,6 3:75 |
Järfälla . . . | 0,5 | 6,5 | 2,8 | 9,8 4,9 | 1,2 | 1,2 | - | 12,2 | 5,1 2:- |
| Summa 52,8 | 21,4 | 122,9 | 197,1 100,0 | 23,6 | 2,6 | 16,7 | 240,0 | 100,0 6:- |
O
C
v©
-4
Bilaga
till förestående överenskommelse
CU 1974:35
21
Bilaga 3
Sollentu
^\&\uren
Norrviken st:nj
a\eu
Edsberg^
s'\öty
Tureberg st:
(N\ker\
■Hiigvrsialund -
Jakobsberg st:n
Helenelund hpll
Järfiilla
SANDERYD
Barkarby st:n
'ren!o:
Spånga*
Skälby
Skogshyddan -
Ursvik'
Spånga st:n
C...CTy9S
SUNpBYBERl
Vjf u Duvbo
R&s\as\ot
(Bromsten it:
Hässelby gård
^Vällingby
Haga )
l/VW Av Kronan behållna
DQQQJ områdon
tHA~ ~j Stockholm» förvärv
liliijSolna» förvarv
Sundbybergs förvärv
Sollentunas förvärv
(ITeI II Järfällas förvärv
Bromma
Bromma flygplat:
SOLNA
-v V,
0Wsundas\Ob ^Karlberg!
STOCKHOLM
J Västerled
SOLLENTUNA
KOMMUN
°ooooo
STOCKHOLMS
JiSflLLA
KOMMUN
• ••••••• •
ooooooooo
tttmaa&a
KOMMUN
Skal* 1x50 000
Keanungräns.
Grins saligt 1966 Srs avtal os köp av statlig aark.
Grins aJ saaaanfallandt std ktaavngräns för dtl av Sollsntana sta Stock»
kolas xoaatm avsett köpa.
Gräns för intarlaistiskt natarrasarvat.
-Sollentuna keaaons förslag i riksplanaringen till utikaing av frioarådet.
FrioarSde enligt Oispasitionsplan för Norra Järvafiltet, upnrättad 1968
o^h godkänd av Sollentuna konaunfullaäktige.
Bebyggelse inoa Sollentuna koaaun enligt Rev. skissförslag til^ fran»
tid» disposition av Jirvaf iltet, upprättad i oktober 1963.
Bilaga 4
CU1974:35
GOTAB 74 8136 S Stockholm 1974