Civilutskottets betänkande i anledning av motioner om vissa kommunsammanläggningar (Betänkande 1973:CU6 Civilutskottet)

Civilutskottets betänkande nr 6 år 1973

CU 1973:6

Nr 6

Civilutskottets betänkande i anledning av motioner om vissa kommunsammanläggningar.

Motionerna

Utskottet har behandlat motionerna 1973:

955 av herr Nilsson i Agnäs (m) vari — med hänvisning till
motiveringen i motionen 1973:950 — hemställs att Bjurholms kommun
och Dorotea kommun beviljas uppskov tills vidare med sammanläggning
till respektive kommunblock,

1553 av herr Eriksson i Bäckmora m. fl. (c, fp, m) vari hemställs att
riksdagen hos Kungl. Majit anhåller att frågan om Alftas sammanläggning
med Bollnäs kommun upptages till förnyad prövning,

1577 av herrar Ångström (fp) och Nilsson i Tvärålund (c) vari
hemställs att riksdagen som sin mening ger Kungl. Majit till känna att
kommunerna Dorotea, Bjurholm och Burträsk bör medges uppskov med
kommunsammanläggning till årsskiftet 1976—1977.

Gällande ordning m. m.

Enligt lagen (1919:293, omtryckt 1969:770, ändrad 1972:230) om
ändring i kommunal och ecklesiastik indelning (KIL) har Kungl. Majit att
besluta om ändringar och justeringar i den kommunala indelningen.
Riktlinjer och förutsättningar för dessa beslut anges i lagen. Ändringar i
kommunindelningen enligt andra riktlinjer och förutsättningar kan ske
enligt särskilda statsmakternas beslut. Riksdagen har sålunda medverkat
vid den år 1946 beslutade och år 1952 genomförda kommunindelningsreformen.
Statsmakterna prövade år 1962 (prop. 1961:180, KU 1962:1)
åter frågan om en översyn av kommunindelningen, en prövning som
resulterade i lag (1962:35) om ändring i KIL. Däri föreskrevs bl. a. att för
varje län skall finnas en av Kungl. Majit fastställd plan för indelning av
länet i kommuner, planer som redovisats i kungörelsen (1970:617) om
fastställda planer för länens indelning i kommuner samt i därefter fattade
ändringsbeslut.

Indelningsfrågorna prövades åter vid 1969 års riksdag (prop.
1969:103, KU 1969:24). Därvid antogs lag (1969:156) med särskilda
bestämmelser om ändring i kommunindelningen. Därigenom sades bl. a.
att sådan ändring i kommunindelningen som sker enligt fastställd plan får
göras utan hinder av bestämmelserna i KIL.

Beslutet innebar bl. a. att länsstyrelserna efter inventeringar, vid vilka
ändringar i tidigare blockindelning kan aktualiseras, skall upprätta förslag
till tidsplan för återstående indelningsändringar. Över länsstyrelsens
förslag skall kommunernas yttranden inhämtas. Kungl. Majit skall

1 Riksdagen 1973. 19 sami. Nr 6

CU 1973:6

därefter och efter att kammarkollegiets yttrande avgivits ha befogenhet
att förordna om indelningsändring, vare sig kommunerna tillstyrkt eller
avstyrkt länsstyrelsens förslag. Om avvikelse från planen anses böra ske
måste dock denna fråga först prövas i vanlig ordning.

Lagen utgår från att indelningsändringarna skall kunna genomföras
senast vid utgången av år 1973. Lagen gäller därför till utgången av år
1973. För de indelningsändringar enligt fastställda planer som därefter
kan bli aktuella skall således gälla de förutsättningar som anges i KIL.
Motivledes uttalades att Kungl. Maj:t vid sin prövning av ett särskilt fall
givetvis kan underlåta att förordna om indelningsändring ens till
årsskiftet 1973-1974. För att detta skall ske utan att indelningsplanen
ändras borde dock få förutsättas att alldeles speciella omständigheter
föreligger. I propositionen anfördes bl. a. att om det enligt länsstyrelsens
bedömning allvarligt kan ifrågasättas huruvida en planerad kommunsammanläggning
bör genomföras ens till år 1974, kan det vara ett uttryck för
mycket stor tveksamhet om sammanläggningen alls bör komma till stånd.
I ett sådant fall borde länsstyrelsen överväga att i stället föreslå att
sammanläggningen utgår ur indelningsplanen.

Enligt av Kungl. Majit fastställda indelningsplaner har till kommunblock
bl. a. sammanförts i Gävleborgs län Alfta, Arbrå, Bollnäs, Hanebo
och Rengsjö kommuner (Bollnäs kommunblock) samt i Västerbottens län
Bjurholms och Vännäs kommuner (Vännäs kommunblock), Burträsks,
Lövångers och Skellefteå kommuner (Skellefteå kommunblock) samt
Dorotea, Fredrika och Åsele kommuner (Åsele kommunblock). Kungl.
Majit har den 28 december 1972 förordnat om sammanläggning den 1
januari 1974 av de i Bollnäsblocket ingående kommunerna. Sammanläggning
av kommunerna i Vännäs, Skellefteå resp. Åsele kommunblock är
f. n. beroende på Kungl. Majits prövning.

Frågor om förordnande om sammanläggning återstår nu att pröva
beträffande 16 kommunblock. För att ändring skall kunna träda i kraft
vid årsskiftet 1973-1974 måste Kungl. Maj:ts förordnande ha meddelats
senast under april månad 1973.

1972 års riksdag (KU 1972:6) avslog enhälligt motionen 1972:804 vari
yrkats att riksdagen skulle besluta om ändring i lagen (1969:156) med
särskilda bestämmelser om ändring i kommunindelningen. Motionens
syfte var att senarelägga slutdatum för reformen med tre år — till
utgången av år 1976. Till konstitutionsutskottets enhälliga avstyrkande
fogade ledamöterna från centerpartiet, folkpartiet och moderata samlingspartiet
ett särskilt yttrande. Däri anfördes bl. a. att lagstiftningen —
trots att frivilligprincipen enligt deras uppfattning borde ha vidhållits —
nu var ett faktum och då fick accepteras som ett sådant. Vidare ströks
under att det var angeläget att förevarande dispensmöjligheter utnyttjas
generöst.

Vid 1972 års riksdag (CU 1972:35, s. 43) behandlades vidare
motionen 1972:1798 vari yrkats att riksdagen skulle ge Kungl. Majit till
känna vad i motionen anförts om vikten av att tillräckligt beakta lokala
önskemål vid kommunsammanläggningar. Civilutskottet avstyrkte enhäl -

CU 1973:6

ligt motionen och anförde att motionärens ståndpunkt ingår i de
allmänna bedömningar som riksdagen redan gjort. Riksdagen följde i
december 1972 enhälligt utskottsbetänkandet.

Utskottet

Frågor om bl. a. regeringsmaktens beslut kan enligt regeringsformen
inte komma under riksdagen eller dess utskotts överläggningar och
prövning på annat sätt än grundlagarna bokstavligen föreskriver. Såvitt
motionerna kan anses syfta till en överprövning av Kungl. Maj:ts beslut
eller till direktiv angående behandlingen av visst ärende kan motionerna
sålunda inte föranleda någon ytterligare åtgärd. Motionerna har med
hänsyn härtill behandlats av utskottet endast såvitt de kan anses innefatta
ett påkallande av ändrade grunder för kommunindelningen.

Enligt utskottets mening återförs situationen i flera sammanläggningskommuner
till förhållandet att frivilliglinjen övergavs år 1969. Som
tidigare konstaterats av bl. a. 1972 års riksdag är det orealistiskt att i
detta skede söka riva upp ett beslut som snart är helt genomfört.
Utskottet vill dock betona vikten av att Kungl. Maj:t utnyttjar sin
dispensrätt och tar all möjlig hänsyn till lokala opinioner.

Erfarenheterna av kommunindelningsreformen, som de framstår både
i motionerna och eljest, bör emellertid enligt utskottets mening tas till
utgångspunkt för en översyn och bedömning av den permanenta
lagstiftningen, som i sina huvuddrag är av gammalt datum. Bedömningen
bör ta sikte på möjligheterna att i framtiden förankra kommunindelningsbeslut
i levande opinioner och förena översiktliga, näringsgeografiska och
regionala synpunkter med rent kommunala önskmål. Utskottet förutsätter
att förslag, som en sådan översyn och bedömning kommer att
aktualisera, läggs fram för riksdagen.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen lämnar motionerna 1973:955, 1553 och 1577
utan åtgärd såvitt de avser frågor om Kungl. Maj:ts beslut
angående kommunindelningen,

2. att riksdagen i anledning av motionerna 1973:955, 1553 och
1577 såvitt de inte behandlats under 1 ovan som sin mening
ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört.

Stockholm den 8 mars 1973

På civilutskottets vägnar
ERIK GREBÄCK

Närvarande: herrar Grebäck (c), Bergman (s), Almgren (s), Kristiansson i
Örkelljunga (s), fröken Ljungberg (m), herrar Andersson i Knäred (c),
Lindkvist (s), Ullsten (fp), Henrikson (s). Claeson (vpk), Jadestig (s),
Åkerfeldt (c), Franzén (s), Strömberg (fp) och Adolfsson (m).

CU 1973:6

Reservation

av herrar Bergman (s), Almgren (s), Kristiansson i Örkelljunga (s),
Lindkvist (s), Henrikson (s), Jadestig (s) och Franzén (s) som anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”för riksdagen” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening torde motionärerna i en sådan eventuell
avsikt ha syftat till sådana ändringar i 1969 års lagstiftning som skulle ge
nya grunder för återstående sammanläggningar och ge möjlighet att till
nytt avgörande enligt dessa ta upp avgjorda ärenden innan sammanläggningen
slutligen genomförts. En sådan åtgärd är med hänsyn till de
komplexa sambanden i de från regionala beslut utgående indelningsplanerna
vare sig möjlig eller påkallad. Denna mening torde redan tidigare ha
delats av en enhällig riksdag vid behandlingen av betänkandena KU
1972:6 och CU 1972:35. Vid genomförandet av kommunindelningsreformen
har i all möjlig mån hänsyn tagits till lokala intressen. De
utgångspunkter i fråga om reformens syfte, som år 1969 stöddes av
riksdagen, leder, helt naturligt, till att olika och från tid till annan ibland
skiftande opinioner får vägas mot varandra. Hänsyn får därvid självfallet
inte tas endast till önskemål från ett håll utan även — som skett — till
övriga berörda kommuners synpunkter och till de regionala myndigheternas
bedömningar.

De grundläggande bestämmelserna i 1919 års lagstiftning har inte
berörts eller ens åsyftats i motionerna. Anledning finns inte för utskottet
att utnyttja sin initiativrätt.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen avslår motionerna 1973:955, 1553 och 1577 i
vad de inte behandlats under 1.

GOTAB 73 3469 S

Stockholm 1973