Civilutskottets betänkande i anledning av motioner angående samhällets markpolitik m. m. (Betänkande 1972:CU10 Civilutskottet)

Civilutskottets betänkanden nr 10—12 år 1972

CU 1972

10-12

Nr 10

Civilutskottets betänkande i anledning av motioner angående samhällets
markpolitik m. m.

Motionerna

Utskottet har behandlat motionerna 1972:

387 av herr Hörberg m. fl. (fp) vari — såvitt nu är i fråga — hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att målet för innehavet av bostad i
byar med markkontaktbostäder skall vara att så många sådana bostäder
som möjligt skall vara familjeägda,

615 av herr Sjöholm (fp) vari hemställs att riksdagen måtte besluta att
hos Kungl. Majit begära utredning och förslag till sådan ändring i
byggnadslagen att stadsplan skall omprövas i samband med prövning av
byggnadslov och att någon rätt grundad på intill denna tidpunkt gällande
stadsplan inte skall föreligga,

1416 av herr Adolfsson (m) vari hemställs att riksdagen hos Kungl.
Majit begär förslag till lagstiftning syftande till att ge kommunerna
skyldighet att sälja mark till enskilda för bebyggelse,

1418 av herr Adolfsson m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen hos
Kungl. Majit begär att motionen överlämnas till boendeutredningen för
beaktande,

1433 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari — såvitt nu är i fråga —
föreslås att riksdagen uttalar sig för ett successivt överförande av
flerfamiljshyreshus i kommunal och bostadskooperativ ägo samt hos
regeringen hemställer om utarbetande av en plan för förverkligandet av
denna målsättning,

1434 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari föreslås

1. att riksdagen beslutar att till byggnadslagen foga en bestämmelse
om att endast samhällsägd mark får stadsplaneläggas,

2. att riksdagen uttalar sig för en utredning och framläggandet av
förslag

a. dels om ändring av förköpslagen, så att kommunerna ges rätt till
prövning vid expropriationsdomstol av markpriset vid övertagna köp,

b. dels om sådan lagstiftning som stadgar att endast allmännyttiga och
kooperativa bostadsföretag godkänns som byggherrar och förvaltare av
flerfamiljshus.

Frågan om anslag till Lånefonden för kommunala markförvärv
behandlas i utskottets betänkande CU 1972:9.

1 Riksdagen 1972. 19 sami. Nr 10-12

CU 1972:10

Utskottet

Motionerna 1972:387, 1416 och 1418 förordar i skilda former och
med skild omfattning ett vidgat enskilt ägande av bostäderna. Motionerna
1972:1433 och 1434 förordar ett ökat kommunalt och kooperativt
ägande av mark och bostäder. I motionen 1972:615 förordas slutligen
åtgärder med det i motionen angivna syftet att rida spärr mot nu
florerande jobberi med tomtmark och fastigheter.

I anslutning till motionen 1972:387 med dess krav på familjeägda
markkontaktbostäder vill utskottet framhålla att ett ökat byggande av
bostäder med markkontakt inte bör främjas genom en styrning mot
enskilt ägande. Snarare blir målet realistiskt om, som bl. a. anförs i
folkpartiets partimotion 1972:1430, en ökad produktion sker av marklägenheter
som upplåts med sedvanligt hyreskontrakt eller med varierande
insats. Motionen avstyrks i här behandlad del.

Motionen 1972:1416 angående skyldighet för kommun att sälja mark
avstyrks med hänvisning till utskottets tidigare bedömande (CU 1971:11)
att kommunerna själva bör mot bakgrund av statsmakternas rekommendationer
bedöma upplåtelseformerna och att förslaget innebär bl. a.
ett ingrepp i de kommunala befogenheterna.

Innehållet i motionen 1972:1418, vilken föreslås överlämnad till
boendeutredningen för beaktande, utgör ett förordande bl. a. av att de
fördelar som nu är förbundna med enskilt ägande — trygghet i
besittningen, avdragsrätt för skuldräntor m. m. — skulle spridas genom
vidgning av detta enskilda ägande i förening med nya låneformer som
främjar ett sådant syfte. Utskottet har dock funnit att de godtagbara
motiv som kan finnas i förslaget bör främjas i andra former som inte
motverkar valfrihet. Besittningstrygghet och likvärdiga bostadskostnader
kan uppnås efter andra linjer. Motionen avstyrks.

Syftet bakom förslagen i motionerna 1972:1433 och 1434 att
överföra privatägda flerfamiljshus i kommunal och bostadskooperativ ägo
respektive främja ett fortsatt sådant byggande genom restriktioner i fråga
om detaljplanering och byggnadsrätt har delvis tillgodosetts genom
utvecklingen av andelen bostäder i kommunal, allmännyttigt företags
eller bostadskooperativt företags ägo samt genom de ändringar i
expropriationslagstiftningen som beslutats vid 1971 års riksdag. Bygglagutredningens
pågående arbete liksom saneringsutredningen berör också
centrala delar i motionsyrkandena. De kommunalekonomiska förhållandena
nödvändiggör en prioritering av resurserna. Föreslagna åtgärder
från riksdagens sida kan därför inte tillstyrkas.

Vad angår förslaget i motionen 1972:1434 i vad det berör förköpslagen
får motionärernas syfte anses helt tillgodosett. Sedan förutsättningarna
för expropriation nu bringats i överensstämmelse med grunderna
för förköp har varje kommun efter eget val antingen att godta ett i
köpehandling överenskommet pris och påkalla förköp eller att påkalla
prisprövning genom expropriation. De förslag i fråga om expropriationsförfarandet
som aviserats till årets höstriksdag torde ytterligare förenkla
formerna därför.

CU 1972:10

Det i motionen 1972:615 framförda förordandet av att en i stadsplan
medgiven byggnadsrätt skall kunna omprövas i samband med ansökan om
byggnadslov har förts fram i ett syfte som väl anknyter till markpolitikens
mål. Med förslaget förknippas emellertid också avsevärda nackdelar.
Bygglagutredningens arbete torde emellertid beröra även byggnadsrättens
omfattning m. m. Med hänsyn därtill synes en föreslagen
särskild utredning inte nu påkallad.

Utskottet hemställer

1. beträffande familjeägda markkontaktbostäder att riksdagen
avslår motionen 1972:387 såvitt nu är i fråga,

2. beträffande skyldighet för kommun att sälja mark att
riksdagen avslår motionen 1972:1416,

3. beträffande överlämnande av motion till boendeutredningen
att riksdagen avslår motionen 1972:1418,

4. beträffande överförande av privatägda flerfamiljshus i
kommunal och bostadskooperativ ägo m. m. att riksdagen
avslår motionerna 1972:1433 och 1434, båda såvitt nu är i
fråga,

5. beträffande förköpslagen att motionen 1972:1434 såvitt nu
är i fråga inte föranleder någon riksdagens ytterligare åtgärd,

6. beträffande byggnadsrätt att riksdagen avslår motionen
1972:615.

Stockholm den 6 april 1972

På civilutskottets vägnar
ERIK GREBÄCK

Närvarande: se under utskottets betänkande CU 1972:12.

Reservationer

1. beträffande överlämnande av motion till boendeutredningen av fröken
Ljungberg (m) och herr Wennerfors (m) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 2 som böljar med
”Innehållet i” och slutar med ”Motionen avstyrks” bort ha följande
lydelse:

”Motionen 1972:1418, vilken föreslås överlämnad till boendeutredningen,
innehåller bearbetade förslag till principlösningar av flera centrala
frågor inom bostadspolitiken. Till från ägardemokratins synpunkt dragna
slutsatser fogas positiva förslag till bostadspolitiska riktlinjer, som
sammantagna anvisar hittills inte närmare prövade möjligheter att uppnå
grundläggande mål: trygghet i besittningen av bostaden, enhetligt beräknade
boendekostnader, sparstimulans, anpassning till konsumentkrav,
fördelning efter bostadssociala grunder, motverkande av bostadsspekulation
och samhällsekonomiska vinster. Vad i motionen anförs är i

CU 1972:10

så hög grad konkretiserat att det väl lämpar sig för en direkt fortsatt
beredning inom en parlamentarisk utredning — boendeutredningen eller
den aviserade nya utredningen om en översyn av bostadsfinansieringen.
Det får noteras att det föreslagna systemet tillgodoser väsentliga intressen
inom bostadskooperationen och ger möjlighet att tillgodose krav på
likformig beskattning. 1 förening med den bostadspolitiska grundsyn som
utvecklats i motionen 1972:294 ger förslaget vidare uppenbara möjligheter
att vidga den bostadspolitiska debatt som länge kretsat kring mer
eller mindre komplicerade synpunkter på en utvecklings- och framstegshämmande
centraldirigering.”

dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

”3. beträffande överlämnande av motion till boendeutredningen
att riksdagen i anledning av motionen 1972:1418 som sin
mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört,”

2. beträffande överförande av privatägda flerfamiljshus i kommunal och
bostadskooperativ ägo m. m. av herr Werner i Tyresö (vpk) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 2 som börjar med ”Syftet
bakom” och slutar med ”inte tillstyrkas” bort ha följande lydelse:

”Verksamma medel i kampen mot markspekulationen och för en
socialt inriktad bostadspolitik finner utskottet vara de i motionerna
1972:1433 och 1434 framförda förslagen om samhällsägande eller kooperativt
ägande av alla flerfamiljshus samt lagbestämmelser om att
endast allmännyttiga och kooperativa företag får vara byggherrar och
förvaltare av flerfamiljshus. Motionerna anknyter till förslag som formulerades
redan i arbetarrörelsens efterkrigsprogram. I detta hävdas såväl
ståndpunkten om ett gradvis överförande av hyreshusen i samhällets ägo
som kommunalisering av tomtmarken.

De av statsmakterna antagna riktlinjerna för kommunal markpolitik
måste betecknas som klart otillräckliga. Utvecklingen har visserligen gått
mot att de självkostnadsbärande företagen — allmännyttiga och bostadskooperativa
företag — står som byggherrar för en ökad andel av
nyproduktionen. Men jämsides med detta märks en klar tendens att
privata byggkonsortier lierade med storbankerna köper upp stora
markområden. De behärskar därigenom hela produktionskedjan: mark,
byggande, byggnadsmaterialproduktion och finansiering.

I tätorternas kärnor — framför allt i storstadsregionerna — är huvudparten
av marken och bostadshusen alltjämt privatägda, vilket i oerhörd
grad försvårar en socialt inriktad sanering och modernisering. Ett överförande
av privatägda flerfamiljshus i kommunal och bostadskooperativ
ägo skulle även innebära möjligheter för kommunerna att stoppa kontoriseringen
samt underlätta utformningen av en socialt inriktad hyreslag när
det gäller hyresprissättningen. Den i motionen 1434 föreslagna lagbestämmelsen
att endast samhällsägd mark får stadsplaneläggas skulle vara
ett verksamt medel för att hindra privatbyggmästarna och andra privatintressen
att lägga under sig ytterligare mark.

CU 1972:10

När det gäller de självkostnadsbestämda företagen är det nödvändigt
att dra en klar gräns mellan förvaltningen av bostäder och produktion av
dessa. Privata företag, och i ökad grad ett fåtal stora sådana företag,
svarar för 90-95 procent av själva bostadsproduktionen. I många
kommuner existerar över huvud taget ingen konkurrens med privatbyggmästarna
när det gäller att bygga bostäder. Det ofta anförda argumentet
”konkurrens på lika villkor mellan olika företagsformer” tjänar endast att
dölja bristen på konkurrens i själva byggandet. Kommunernas möjligheter
att driva en aktiv markpolitik och tränga tillbaka privata intressens
inflytande över marken måste öka väsentligt. Utskottet tillstyrker motionerna
i här behandlad del.”

dels utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

”4. beträffande överförande av privatägda flerfamiljshus i kommunal
och bostadskooperativ ägo m. m. att riksdagen med bifall
till motionerna 1972:1433 och 1434, båda såvitt nu är i
fråga, som sin mening ger Kungl. Maj.t till känna vad
utskottet anfört.”