Civilutskottets betänkande i anledning av motion om gemensam stationeringsort för civilbefälhavaren och militärbefälhavaren (Betänkande 1974:CU33 Civilutskottet)

Civilutskottets betänkande nr 33 år 1974 CU 1974:33

Nr 33

Civilutskottets betänkande i anledning av motion om gemensam
stationeringsort för civilbefälhavaren och militärbefälhavaren.

Motionen

I motionen 1974:345 av herr Wååg m. fl. (s) hemställs att riksdagen åt
Kungl. Maj:t uppdrar att efter hand genomföra sådan organisationsförändring
att civilbefälhavaren och hans kansli får stationeringsort i samma län
som militärbefälhavaren.

Nuvarande förhållanden m. m.

Enligt instruktionen för civilbefälhavare (SFS 1970:363) indelas Sverige
i sex civilområden. För varje civilområde utser Kungl. Maj:t en civilbefälhavare,
vilken såsom högsta civila totalförsvarsmyndighet inom civilområdet
i krig skall verka för att största möjliga försvarseffekt uppnås. Därvid
har civilbefälhavaren att i samråd med militärbefälhavaren verka för samordning
mellan det civila och militära försvaret. Civilbefälhavaren skall ägna
särskild uppmärksamhet åt frågor som hänger samman med civilförsvaret,
hälso- och sjukvården, det psykologiska försvaret, polisväsendet, transportväsendet,
arbetsmarknadsväsendet samt vägväsendet. I fred skall han bl. a.
samordna planläggningen inom civilområdet mellan de civila myndigheterna
och organen inbördes samt mellan dessa och de militära myndigheterna.

Enligt instruktionen för militärbefälhavare (SFS 1968:412) leder han bl. a.
försvaret av militärområdet samt mobiliseringsförberedelser och mobilisering.
Vidare skall han samordna krigsmaktens verksamhet med den verksamhet
som bedrivs av övriga myndigheter och institutioner inom totalförsvaret.
Riket indelas i sex militärområden, vilkas gränser överensstämmer
med civilområdenas (SFS 1970:937).

Förläggningsort för civilbefälhavaren och hans kansli samt för militärområdesstaben
framgår av nedanstående sammanställning.

Civo/milo		Förläggningsort för
civilbefäl- havaren	civilbefälhava-rens kansli	militärom- rådesstaben
Södra	Malmö	Malmö	Kristianstad
Västra	Mariestad	Göteborg	Skövde
Ostra	Uppsala	Stockholm	Strängnäs
Bergslagens	Falun	Falun	Karlstad
Nedre Norrlands	Ostersund	Ostersund	Ostersund
Ovre Norrlands	Luleå	Luleå	Boden

1 Riksdagen 1974. 19 sami. Nr 33

CU 1974:33

Befattningen som civilbefälhavare är inte knuten till visst län inom civilområdet
utan till viss person. Detta är skälet till att civilbefälhavaren
och hans kansli inte alltid har samma förläggningsort.

Nyligen - september 1974 - har chefen för försvarsdepartementet bemyndigats
tillkalla en utredning rörande det militära försvarets centrala och
högre regionala ledningsorganisation m. m. I den del av utredningens direktiv
som direkt berör den nu behandlade motionen anförs följande.

De sakkunniga bör vidare pröva lämpligheten av att minska antalet militärområden
från nuvarande sex. De bör härvid särskilt uppmärksamma
att i stort överensstämmande gränser för den militära och civila ledningen
i krig utgör en förutsättning för en effektiv samverkan mellan totalförsvarets
olika delar. De bör därför ta del av och beakta länsberedningens (C 1970:28)
överväganden om den framtida administrativa indelningen av landet. 1 den
mån de sakkunniga lämnar förslag om ändring av militärområdesindelningen
bör även indelningen i civilområden övervägas. Militär- och civilområdena
bör sammanfalla om inte mycket starka skäl talar mot detta. Särskilt bör
prövas om militär- och civilområdena kan avgränsas så att delar av län
inte faller inom olika civilområden. De sakkunniga bör ha frihet att utöver
den geografiska indelningen även överväga förhållanden som har betydelse
för samverkan mellan den militära och civila regionala ledningen.

Yttranden

Över motionen har yttrande avgetts av riksdagens försvarsutskott efter
hörande av överbefälhavaren. Vidare har yttranden inhämtats från civilbefälhavarna
i Södra, Västra, Östra och Bergslagens civilområden. Yttrandena
har som bilaga fogats till detta betänkande.

Utskottet

1 motionen 1974:345 hemställs att riksdagen uppdrar åt Kungl. Maj:t att
efter hand genomföra sådan organisationsförändring att civilbefälhavaren
och hans kansli får stationeringsort i samma län som militärbefälhavaren.
Motionärerna anför att det i Nedre Norrlands militärområde av vissa myndigheter
ansetts som en betydande fördel att civilbefälhavaren och militärbefälhavaren
där har samma stationeringsort. Särskilt angeläget ansågs
det vara att civilbefälhavarens kansli finns på samma ort som militärbefälsstaben.

Inte något remissorgan har tillstyrkt bifall till motionen. Som skäl härtill
anges i flera av remissyttrandena att civilbefälhavarna inte endast har kontakt
med militära myndigheter utan att kontakterna med olika civila myndigheter
är en mycket väsentlig del av civilbefälhavarens verksamhet för samordning
av den försvarsplanläggning som ankommer på andra regionala organ, såsom
länsstyrelse och järnvägsbefälhavare.

I likhet med remissorganen finner civilutskottet inte skäl tillstyrka bifall
till motionen. Härutöver vill utskottet anföra följande.

CU 1974:33

Civilbefälhavare!! i Södra civilområdet erinrar om 1964 års riksdagsbeslut
om totalförsvarets regionala ledning och 1968 års beslut om civilbefälhavarinstitutionen
och konstaterar att fredsorganisationen vid två civilbefälhavarkanslier
är en försöksorganisation och vid de fyra övriga ett provisorium.
Civilbefälhavaren finnér det därför lämpligt att försöksorganisationen
avslutas och att alla sex civilbefälhavarna låren fastställd organisation
samt att kansliernas fredsförläggningsorter fastställs.

Även försvarsutskottet har ansett att frågan om civilbefälhavarkansliernas
fredsförläggningsorter nu bör få en varaktig lösning och att lokaliseringen
i första hand bestäms med hänsyn till samordning av den civila försvarsplanläggningen.
Dessutom finnér försvarsutskottet de eventuella olägenheter
som följer av att kanslierna - såsom angivits ovan - i några fall ligger
på annan plats än civilbefälhavarens stationeringsort inte vara större än att
de kan accepteras.

Sedan remissvaren avgavs har försvarsministern i september 1974 bemyndigats
tillkalla en utredning rörande det militära försvarets centrala och
högre regionala ledningsorganisation m. m. Enligt direktiven skall utredningen
bl. a. pröva lämpligheten av att minska antalet militärområden från
nuvarande sex. I den mån förslag lämnas om ändring av militärområdesindelningen
bör utredningen överväga även indelningen i civilområden.

I avvaktan på utredningens resultat är civilutskottet inte nu berett föreslå
att fredsförläggningsorterna för civilbefälhavarnas kanslier fastläggs.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1974:345.

Stockholm den 16 oktober 1974

På civilutskottets vägnar
ELVY OLSSON

Närvarande: fru Olsson i Hölö (c), herrar Bergman i Göteborg (s). Petersson
i Nybro (s), Wennerfors (m). Lindkvist (s). Åkerfeldt (c). Ullsten (fp). Högström
(s). Häll (s). Olof Johansson i Stockholm (c), Claeson (vpk), fru Landberg
(s), herrar Persson i Karlstad (s). Andersson i Knäred (c) och Danell
(m).

1 * Riksdagen 1974. 19 sami. Nr 33

CU 1974:33

Bilaga

Yttranden över motionen 1974:345
FÖRSVARSUTSKOTTET

Till civilutskottet

Genom beslut den 8 februari 1974 har civilutskottet berett försvarsutskottet
tillfälle att avge yttrande över motionen 1974:345 om gemensam
stationeringsort för civilbefälhavaren och militärbefälhavaren.

Försvarsutskottet har inhämtat yttrande över motionen från överbefälhavaren.
Efter remiss från civilutskottet har yttranden också inkommit från
civilbefälhavare i Södra, Västra och Östra civilområdena samt Bergslagens
civilområde.

Försvarsutskottet får med anledning av motionen anföra följande.

I motionen konstateras att man inom Nedre Norrlands civil- och militärområde
anser det vara en betydande fördel att civilbefälhavaren och
militärbefälhavaren där har samma stationeringsort. Särskilt angeläget anses
det vara att civilbefälhavare^ kansli finns på samma ort som militärområdesstaben.
Motionärerna hemställer att riksdagen uppdrar åt Kungl. Maj:t
att efter hand genomföra sådan organisationsförändring att civilbefälhavaren
och hans kansli får stationeringsort i samma län som militärbefälhavaren.

Det är endast i Nedre Norrlands civil- och militärområde som stationeringsorten
är gemensam förcivilbefälhavaren och militärbefälhavaren. Läget
i stort framgår av nedanstående sammanställning.

Civo/milo Civilbefälhavarens MHitäromrädes -

Motionärerna gör en preliminär bedömning av möjligheterna att tillgodose
deras synpunkter. I övre Norrland är lokaliseringen enligt motionärernas
mening godtagbart ordnad. I Östra civil- och militärområdet anser de det
vara svårt att uppfylla önskemålet om en gemensam lokalisering. I övrigt
kan denna rationalisering enligt motionärerna genomföras godtagbart i Västra
civil- och militärområdet och bra i övriga civil- och militärområden vid
byte genom naturlig avgång av civilbefälhavare.

Motionen avstyrks av de fyra civilbefälhavare som hörts i ärendet. Lo -

kansli

staben

Södra

Västra

Östra

Malmö

Göteborg

Stockholm

Falun

Östersund

Luleå

Kristianstad

Skövde

Strängnäs

Karlstad

Östersund

Boden

Bergslagens
Nedre Norrlands
Övre Norrlands

CU 1974:33

kaliseringen av civilbefälhavaren och hans kansli kan inte ensidigt bedömas
med hänsyn till behovet av samverkan med militärbefälhavaren och militärområdesstaben.
Civilbefälhavaren i Östra civilområdet konstaterar för
sin del bl. a.:

Behovet och betydelsen av en smidig samverkan mellan militärområdesstab
och civilbefälhavarkansli skall självfallet inte underskattas, men det
är angeläget att man vid frågans avgörande tillräckligt beaktar motsvarande
behov beträffande myndigheterna inom den civila sektorn. Denna rent civila
samverkan kan utgöra en grundläggande förutsättning för ett gott utbyte
av samverkan civilt/militärt.

Enligt överbefälhavaren skulle samordningsverksamheten från militärbefälhavarnas
synpunkt underlättas om civilbefälhavarnas kanslier var samlokaliserade
med militärområdesstaberna. Han pekar emellertid också på
att civilbefälhavarkanslierna även skall samverka med ett stort antal civila
myndigheter. Konsekvenserna för denna samverkan vid en flyttning av
civilbefälhavarkanslierna till militärområdesstabernas stationeringsorter kan
överbefälhavaren i nuläget inte överblicka.

Några väsentligare nackdelar med nuvarande ordning har överbefälhavaren
inte kunnat konstatera. Av yttrandena att döma är civilbefälhavarna
av samma uppfattning.

Försvarsutskottet kan forsin del hålla med motionärerna om att det skulle
vara till fördel för samverkan i fred mellan civilbefälhavare och militärbefälhavare
om stationeringsorten - som fallet är i Nedre Norrlands civiloch
militärområde - vore gemensam. Frågan om civilbefälhavarens och
fredskansliets stationeringsort kan emellertid inte bedömas endast med hänsyn
till behovet av samverkan med militärbefälhavaren och militärområdesstaben.
Som framgår av remissvaren är civilbefälhavaren, för att kunna
lösa sina uppgifter som samordnande instans på det civila området, i allmänhet
mera beroende av en lokalisering i nära anslutning till de myndigheter
och andra organ vilkas försvarsplanläggning det i första hand gäller
att samordna. Utskottet är med hänsyn härtill inte berett att tillstyrka motionärernas
önskemål, som går ut på en prioritering av kontaktbehovet mellan
civilbefälhavaren och militärbefälhavaren.

Av betydelse i sammanhanget är att befattningen som civilbefälhavare
inte är knuten till visst län inom civilområdet utan till viss person. Som
en följd härav har inte heller civilbefälhavaren och hans kansli alltid samma
förläggningsort. En åtskillnad finns i nuläget inom Östra och Västra civilområdena,
där civilbefälhavarna bor i Uppsala resp. Mariestad medan
kanslierna finns i Stockholm resp. Göteborg.

Motionsyrkandet innebär att man framgent skulle knyta civilbefälhavarfunktionen
till visst län inom civilområdet. En sådan ordning kan uppenbarligen
fl negativa konsekvenser, när det gäller att få en lämplig landshövding
som civilbefälhavare. Utskottet anser, i likhet med överbefälhavaren,
att nuvarande system har bestämda fördelar i detta hänseende. Även

CU 1974:33

av detta skäl bör motionen alltså enligt utskottets mening avslås.

En fråga som väntar på sin lösning är emellertid lokaliseringen av civilbefälhavarnas
kanslier. Civilbefälhavaren i Södra civilområdet erinrar om
1964 och 1968 års riksdagsbeslut och konstaterar att fredsorganisationen
sedan sex år tillbaka är en försöksorganisation vid två kanslier och ett provisorium
vid de fyra övriga. Civilbefälhavaren anför ytterligare:

Det är heller inte fastslaget, var fredskanslierna skall finnas. Även om
praxis utbildats så, att kanslierna legat kvar trots att till civilbefälhavare
utsetts en landshövding i annan residensort, känner personalen en ganska
stor otrygghet. Enligt uttalandena i samband med propositionen 1964 kan
kansliet för Södra civilområdets del få flytta mellan sex residensorter.

Civilbefälhavaren slutar med en förhoppning att riksdagen nu skall medverka
till att alla sex civilbefälhavarna får en fastställd organisation, liksom
också till att kansliernas fredsförläggningsorter fastställs.

Frågan om kansliernas fredsförläggningsorter behandlades redan i propositionen
1964:109 angående totalförsvarets regionala ledning. Chefen för
försvarsdepartementet beskrev situationen på följande sätt (s. 147):

Självfallet är det önskvärt att inte behöva flytta kansliet i samband med
ombyte av civilbefälhavare. Jag anser det emellertid inte möjligt att göra
några bindande uttalanden härom. Kansliet måste enligt min mening i regel
förläggas till den ort, där civilbefälhavaren finnes, och uppdraget som civilbefälhavare
kan i allmänhet inte knytas till visst län.

Praktiska skäl talar givetvis för att civilbefälhavaren och hans kansli bör
vara lokaliserade på samma ort. Det innebär emellertid att kanslierna vid
ombyte av civilbefälhavare kan behöva flytta från en residensort till en
annan. Som framgår av det föregående är det i ett par fall så att civilbefälhavare
och kansli har olika stationeringsorter. Detta har uppenbarligen
inte ansetts vara förenat med några större olägenheter.

Det finns också skäl som talar för att kanslierna erhåller fasta förläggningsorter
i fred. Behovet av en central placering i förhållande till de civila
organ, vilkas forsvarsplanering skall samordnas, väger tungt i detta sammanhang.
Även av hänsyn till personalen vid kanslierna är det angeläget
att stationeringsorten bibehålls oavsett vilken landshövding som förordnas
som civilbefälhavare.

Försvarsutskottet har för sin del kommit fram till att frågan om civilbefälhavarkansliernas
fredsförläggningsorter nu bör få en varaktig lösning.
Övervägande skäl talar enligt utskottets mening för att kanslierna får stadigvarande
förläggningsorter och att lokaliseringen bestäms i första hand
med hänsyn till den civila försvarsplanläggning som skall samordnas. De
eventuella olägenheter som följer av att kanslierna i något eller några fall

CU 1974:33

ligger på annan plats än civilbefälhavarens stationenngsort torde inte vara
större än att de kan accepteras.

Stockholm den 16 maj 1974

På försvarsutskottets vägnar
PER PETERSSON

Närvarande: herrar Petersson i Gäddvik (m), Gustavsson i Eskilstuna (s),
Gustafsson i Stenkyrka (c). Gustafsson i Uddevalla (s), Pettersson i Kvänum
(c). Gustavsson i Ängelholm (s). Karl Bengtsson i Varberg (fp), fru Sundström
(s), herrar Brännström (s), Gernandt (c). Olsson i Asarum (s), Björk i Gävle
(c), Johansson i Växjö (c), Konradsson (s) och Danell (m).

Bilaga till försvarsutskottets yttrande

Riksdagens försvarsutskott har med remiss 1974-02-13 anmodat överbefälhavaren
att yttra sig över riksdagsmotionen 1974:345 av herr Wååg
ni. fl. i rubricerat ärende. Med anledning härav anför överbefälhavaren följande: Det

medför betydande fördelar för den fredstida samverkan mellan militärbefälhavare
och civilbefälhavare om stationenngsorten är gemensam.
Planering av ledningsövningar, gemensamma operativa spel och studier samt
gemensamma fältövningar kan ske i nära samverkan och utan kostnadsoch
tidskrävande resor. Gemensam stationeringsort främjar såväl den fredsadministrativa
verksamheten som krigsplanläggningsarbetet och är därför
önskvärd.

Befattningen som civilbefälhavare har hittills ej varit knuten till visst
län utan till person. Överbefälhavaren anser att fördelarna med detta förfaringssätt
är större än om ett bestämt län stadfästes som ”civilbefälhavarlän”.

Från militärbefälhavarnas synpunkt skulle samordningsverksamheten underlättas
om civilbefälhavarnas kanslier var samlokaliserade med militärbefälsstaberna.
Även beredskapsskäl talar för detta.

Civilbefälhavarkanslierna skall emellertid även samverka med ett stort
antal civila myndigheter. Konsekvenserna för denna samverkan vid en flyttning
av civilbefälhavarkanslierna till militärbefälsstabemas stationeringsorter
kan i nuläget inte överblickas av överbefälhavaren.

Såvitt hittills framkommit har överbefälhavaren inte kunnat konstatera
några väsentligare nackdelar med nuvarande principer för lokalisering av
civilbefälhavarkanslierna.

CU 1974:33

Civilbefälhavare!) i Södra civilområdet

I nuläget är det endast i Nedre Norrlands militär- och civilområde, som
stationeringsorten är gemensam för militärbefälhavaren och civilbefalhavaren.
I Södra militär- och civilområdet har militärområdetsstab och civilbefälhavarkansli
alltid legat på skilda platser.

Att samma stationenngsort innebär vissa fördelar när det gäller samverkan
mellan militärbefälhavare och civilbefälhavare torde vara klart. De i motionen
åberopade uttalandena av militärbefälhavaren i Nedre Norrlands militärområde
och länsstyrelsen i Jämtlands län är därför förståeliga men måste
vägas mot erfarenheterna från de områden, där de civila regionala myndigheterna
inte har samma lokaliseringsort, som militärbefälhavaren och
militärområdesstaben.

Motionärerna har endast talat om samverkan mellan civilbefälhavare och
militärbefälhavare. Av Kungl. Maj:ts instruktion för civilbefälhavare (SFS
363/1970) framgår det, att arbetet visserligen skall bedrivas i samverkan
med militärbefälhavare men främst syftar till en samordning av den civila
beredskapsplanläggningen.

I Södra civilområdet finns alla de högre civila regionala myndigheter,
med vilka civilbefälhavaren skall samverka, i Malmö. Någon annan stationeringsort
för civilbefälhavaren och hans kansli skulle i hög grad tynga
och försvåra fredsarbetet, inte minst genom att det skulle bli svårt att tillämpa
rationella arbetsformer och dessutom, mätt över en längre tidsperiod, medföra
mycket betydande tidsförluster tillsammantagna för de olika myndigheter
som deltar i planläggningsarbetet. Lokaliseringen av civilbefälhavaren
och hans kansli till samma ort som nämnda regionala myndigheter och
det underlättande av kontakt- och samarbetsmöjligheterna, som detta innebär,
är enligt civilbefälhavarens uppfattning faktorer, som väger avsevärt
tyngre än de skäl som i motionen anförts för en ändring av nu bestående
förhållanden. Civilbefälhavaren motsätter sig därför bestämt någon annan
lokalisering av kansliet än till Malmö.

I gemensamt yttrande över civilbefälhavarutredningens betänkande angående
civilbefälhavarnas ställning och uppgifter 1967-09-27 (hemligt) anförde
civilbefälhavaren och länsstyrelsen i Malmöhus län vissa synpunkter
på kansliort för civilbefälhavarkansliet. Erfarenheterna sedan dess bestyrker
helt riktigheten av de då framförda åsikterna. Ett öppet utdrag av yttrandet
bifogas.’

Vid sidan av yttrandet över motionen vill civilbefälhavaren anföra följande.

1. I proposition nr 109/1964 angående totalförsvarets regionala ledning anförde
departementschefen bl. a.:

”1 remissyttrandena har även berörts frågan om civilbefälhavarkansliernas
förläggningsorter. Självfallet är det önskvärt att inte behöva flytta kansliet

1 Utdraget här ej medtaget.

CU 1974:33

i samband med ombyte av civilbefälhavare. Jag anser det emellertid inte
möjligt att göra några bindande uttalanden härom. Kansliet måste enligt
min mening i regel förläggas till den ort, där civilbefälhavaren finns, och
uppdraget som civilbefälhavare kan i allmänhet inte knytas till visst län.”

Riksdagen gjorde inget särskilt uttalande.

2. Vårriksdagen 1968 hade att taga ställning till civilbefälhavarinstitutionen
sedan 1964 års civilbefälhavarutredning den 21 juni 1967 avlämnat sitt betänkande
(hemligt) och Kungl. Maj:t framlagt förslag i statsverkspropositionen.
Departementschefen yttrade i propositionen bl. a.:

”Jag ansluter mig till statskontorets uppfattning att den av utredningen
föreslagna fredsorganisationen bör genomföras på försök. Med anledning
härav kommer jag i det följande att föreslå viss personalförstärkning på
två civilbefälhavarkanslier.”

De kanslier, som avsågs, var södra och östra med förläggning till Malmö
resp. Stockholm.

Riksdagen beslutade i enlighet med propositionen.

3. Läget i dag, snart 25 år efter det att beslut fattades om civilbefälhavarinstitutionen,
är alltså att fredsorganisationen sedan 6 år tillbaka är en
försöksorganisation vid två kanslier och ett provisorium vid fyra övriga.
Det har förekommit vid avtalsförhandlingar, att avtalsverket har hänvisat
till ”försöksorganisationen”.

Civilbefälhavaren skulle med tillfredsställelse hälsa om riksdagen ville
medverka till att

a) "försöksorganisationen” avslutas och alla sex civilbefälhavama får en
fastställd organisation, i princip grundad på civilbefälhavarutredningens förslag b)

fredsförläggningsorten fastställes. För Södra civilområdets del bör denna
vara Malmö.

Civilbefälhavaren i Västra civilområdet

I motionen föreslås att civilbefälhavarens kansli får stationeringsort i samma
län som militärbefälhavaren.

Eftersom civilbefälhavarens kansli ur ekonomisk och servicesynpunkt bör
knytas till en länsstyrelse, skulle förslaget för Västra civilområdet innebära,
att CB kansli knyts till länsstyrelsen i Mariestad. Av motionen framgår

CU 1974:33

att denna lösning för Västra civilområdet är godtagbar (men ej bra), eftersom
stationeringsorten ändå inte blir densamma som milostabens.

Frågan om stationeringsort för CB V kansli har bl. a. behandlats i 1964
års civilbefälhavareutredning som anför. ”När utredningen uttalar sig för
Göteborg som kansliort i Västra civilområdet, har utredningen beaktat de
goda kommunikationerna till Skövde och att samverkande civila myndigheter
och organ är förlagda i Göteborg. Företrädare för militärområdesstaben
borde också oftare ha anledning att besöka Göteborg än någon av de andra
residensstäderna.” I gemensamt yttrande häröver från CB V och länsstyrelsen
i O län framhölls ”Emot föreslagen kansliort har civilbefälhavaren i
Västra civilområdet och länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län intet att
erinra. Samarbetet med civila myndigheter i Göteborg och med länsstyrelserna
i Hallands, Älvsborgs och Skaraborgs län är mer omfattande än med
MB V. Vidare underlättas arbetet med konferenser och sammanträden om
kansliorten är belägen i Göteborg, där de flesta samverkansmyndigheterna
befinner sig.”

I samband med byte av civilbefälhavare gjordes motsvarande bedömning
och erfarenheterna har ej heller givit anledning till ändring. Med hänsyn
till personalen vid CB-kansliet är det ytterst angeläget att CB-kansliets stationeringsort
bibehålies oavsett vilken landshövding som förordnas som civilbefälhavare.

Enligt civilbefälhavarens mening är en annan stationeringsort än Göteborg
för CB V kansli icke godtagbar.

Civilbefälhavaren i Östra civilområdet

Frågan om civilbefälhavarens och fredskansliets stationeringsort kan inte
bedömas med hänsynstagande endast till behovet av samverkan med militärbefälhavaren
och militärområdesstaben.

En mycket väsentlig uppgift för civilbefälhavaren är att samordna den
försvarsplanläggning, som ankommer på andra regionala, civila myndigeter
och organ såsom längsstyrelser, järnvägsbefälhavare, chefer för teledistrikt,
postdistrikt och programområden vid Sveriges Radio,elbefälhavare m. fl. Lokalt
saknar dessa myndigheter ofta anknytning till militärområdesstaberna.
Östra militärområdesstaben, med placering i Strängnäs, är exempelvis helt
skild från alla här nämnda civila myndigheter och organ. Hänsyn måste även
tagas till att civilbefälhavaren numera i mycket stor utsträckning ägnar sig åt
utbildning av personal, som ingår i civila myndigheters krigsorganisation. Härför
nödvändiga kontakterskulle försvårasom civilbefälhavarkansliet hadeannan
lokalisering än Stockholm.

CU 1974:33

civila samverkan kan utgöra en grundläggande förutsättning för ett gott
utbyte av samverkan civilt/militärt.

Vad gäller Östra militärområdet och Östra civilområdet vill jag nämna
att under de 10-tal år, som militärområdesstaben varit förlagd till Strängnäs,
har enligt min uppfattning och kanslipersonalens uttalande några större svårigheter
för att upprätthålla en ändamålsenlig samverkan mellan staben och
civilbefälhavarkansliet med placering i Stockholm inte förelegat.

Ett eventuellt förverkligande av förslaget i motionen skulle för Östra civilområdets
del innebära en förflyttning av kansliet till Nyköping, där kansliet
med i många avseenden nära anknytning till länsstyrelsernas funktionsområden
skulle kunna repliera på länsstyrelsen i fråga om medelsförvaltningen.
I förhållande till kansliets nuvarande placering skulle emellertid
en lokalisering till Nyköping på intet sätt förbättra samverkansmöjligheterna
mellan militärområdesstaben och civilbefälhavarkansliet. Däremot skulle en
avsevärd försämring ske beträffande kansliets kontaktmöjligheter med tidigare
nämnda civila myndigheter och organ.

Vidare skulle ett uppfyllande av kravet i motionen kunna medföra vissa
komplikationer vid utseende av lämplig landshövding som civilbefälhavare.

I förevarande sammanhang anser jag att det finns anledning framhålla
att det från personalpolitisk synpunkt och av rekryteringsskäl är angeläget
att civilbefälhavarkanslierna i fred erhåller fasta stationeringsorter. Civilbefälhavarinstitutionen
tillskapades redan år 1951 men frågan om kansliernas
stationeringsorter har ännu inte blivit löst.

Under åberopande av vad jag ovan anfört avstyrker jag bifall till föreliggande
motion.

Civilbefälhavaren i Bergslagens civilområde

Med hänvisning till riksdagens civilutskotts skrivelse 1974-02-08 i rubricerade
ärende får civilbefälhavaren anföra följande.

I Kungl. Maj:ts proposition 1964:109 har departementschefen berört frågan
om civilbefälhavarekansliernas förläggningsorter och därvid framhållit:
"Självfallet är det önskvärt att inte behöva flytta kansliet i samband med
byte av civilbefälhavare. Jag anser det emellertid inte möjligt att göra några
bindande uttalanden härom. Kansliet måste enligt min mening i regel förläggas
till den ort, där civilbefälhavaren linnés, och uppdraget som civilbefälhavare
kan i allmänhet inte knytas till visst län.”

Civilbefälhavaren vill understryka betydelsen av att civilbefälhavaren och
hans kansli ligger på samma ort. Många års erfarenheter pekar på att fortlöpande
och täta kontakter mellan civilbefälhavaren och kansliet - företrädesvis
kanslichefen - underlättar verksamhetens bedrivande på ett rationellt
och ändamålsenligt sätt. Dessa kontakter, som bl. a. innefattar föredragningar
och överläggningar, är huvudsakligen av sådan karaktär att
de inte kan avhandlas per telefon. De måste även inpassas bland civil -

CU 1974:33

befälhavarens många uppgifter som landshövding. Resor mellan två orter
skulle därför medföra avsevärd tidsspillan, ökade kostnader och ryckighet
i arbetet.

Enligt Kungl. Maj:ts instruktion för civilbefälhavare (SFS 1970:363) har
civilbefälhavaren i fred ålagts ett samordningsansvar såväl mellan de civila
myndigheterna och organen inbördes som mellan dessa och de militära
myndigheterna. På det högre regionala planet skall civilbefälhavaren samverka
med militärbefälhavaren och samråda med civila myndigheter och
andra civila organ. Dessa civila myndigheter och organ är lokaliserade till
olika orter såväl inom som utom civilområdet (exempelvis järnvägsbefälhavaren
i Örebro, elbefälhavaren i Falun, postdirektören i Gävle, televerkets
distriktschef i Göteborg). Vidare äger samråd rum med ett antal centrala
civila myndigheter i Stockholm. Enligt civilbefälhavarens uppfattning måste
hänsyn tagas till det samlade behovet av samverkan och samråd med de
civila myndigheterna och organen vid en bedömning av lämpligheten att
gruppera civilbefälhavarens kansli på samma ort som militärområdesstaben.

Samverkan mellan civilbefälhavaren (fredskansliet) och militärbefälhavaren
(militärområdesstaben) har enligt civilbefälhavarens mening fungerat
bra.

Med anledning av ovan angivna skäl avstyrker civilbefälhavaren bifall
till motionen.

GOTAB 74 8041 Stockholm 1974