Civilutskottets betänkande i anledning av motion om möjlighet att nybilda deltidsjordbruk (Betänkande 1974:CU16 Civilutskottet)

Civilutskottets betänkande nr 16 år 1974

CU 1974:16

Nr 16

Civilutskottets betänkande i anledning av motion om möjlighet att
nybilda deltidsjordbruk.

Motionen

I motionen 1974:343 av herr Jonsson i Alingsås m. fl. (fp) hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär förslag till sådan ändring av
fastighetsbildningslagen att möjlighet ges att nybilda deltidsjordbruk där
det med hänsyn till ortens förhållanden föreligger ett behov av sådan
nybildning.

Gällande bestämmelser

I fastighetsbildningslagen (FBL) 3 kap. 5 § slås fast att jordbruksfastighet
för att anses lämpad för sitt ändamål skall ha sådan storlek,
sammansättning och utformning att den medger tillfredsställande lönsamhet
hos det företag som skall bedrivas på fastigheten. Om skogsbruksfastighet
stadgas i samma lagrum att den för att anses lämpad för sitt
ändamål skall ha sådan storlek och utformning att den medger
ekonomiskt tillfredsställande skogsdrift. Om undantag från huvudregeln
stadgas i 3 kap. 9 § FBL. Enligt undantagsbestämmelsen får fastighetsbildning
äga rum även om fastighet som nybildas eller ombildas inte blir
varaktigt lämpad för sitt ändamål såvida fastighetsindelningen förbättras
och en mer ändamålsenlig indelning inte motverkas.

I kungörelsen (1967:453, ändrad senast 1971:382) om statligt stöd till
jordbrukets rationalisering m. m. stadgas (5 §) att statligt stöd utgår till
enskild person som har för avsikt att driva eller som driver jordbruk eller
skogsbruk. Statligt stöd till enskild som ej driver men som har för avsikt
att driva jord- eller skogsbruk utgår ej om han kan antas ha sin
huvudsakliga sysselsättning av annan verksamhet än jordbruk eller
skogsbruk (6 §). Statligt stöd lämnas ej till stödjordbruk eller annat
deltidsjordbruk (9 §).

Tidigare riksdagsbehandling m. m.

Vid riksdagsbehandlingen av propositionen med förslag till FBL (prop.
1969:128, 3LU 1970:35) väcktes motioner i vilka frågan om nybildning
av stödjordbruk togs upp. Härvid anförde tredje lagutskottet bl. a.:

Med stödjordbruk menar man ett jordbruk som ger brukaren och hans
familj endast ett mindre bidrag till deras försörjning. Sådant jordbruk får
enligt 19 kap. 3 § lag om delning av jord på landet (JDL) bildas om det
med hänsyn till ortens förhållanden kan antas att brukaren varaktigt kan

1 Riksdagen 1974. 19 sami. Nr 16

CU 1974:16

erhålla en tillfredsställande bärgning genom kroppsarbete i annans tjänst
m. m.

Enligt vad departementschefen anför i motiveringen bör nybildning av
stödjordbruk inte längre få förekomma. Departementschefen framhåller
att nybildning under senare år förekommit bara i obetydlig omfattning.
Antalet stödjordbruk är emellertid alltjämt mycket stort. Allmänt sett
föreligger därför inte något behov av bestämmelser som medger att
stödjordbruk bildas. Det tyngst vägande skälet är enligt departementschefens
uppfattning dock att stödjordbruken inte är förenliga med den
numera antagna jordbrukspolitiska målsättningen. Ändringar i fråga om
befintliga stödjordbruk kan ske med stöd av bestämmelserna angående
undantag från de lämplighetskrav som FBL innehåller.

Den nu i korthet lämnade redogörelsen visar att redan de befintliga
mindre jordbruken kämpar med stora svårigheter och att många av dem
inte kan väntas stå sig i konkurrensen med andra näringar. Ytterst beror
denna utveckling på att investeringar i mindre enheter inte är lönsamma
från företagsekonomisk synpunkt. Enligt utskottets mening är situationen
härvidlag nu sådan att planer på nyetablering av stödjordbruk med
sikte på kostnadstäckning och skälig förräntning av insatt kapital måste
anses som orealistiska. I den mån efterfrågan på denna typ av fastigheter
alltjämt föreligger täcks den mångfalt av det utbud som enligt vad ovan
sagts är att vänta. Någon brist på lämpliga objekt för den som vid sidan av
annan verksamhet önskar driva en begränsad jordbruksdrift bör därför
inte föreligga.

Mot utskottets ställningstagande reserverade sig två av utskottets tre
folkpartiledamöter som ansåg att fastighetsbildning för stödjordbruk
borde kunna tillåtas om jorden ej erfordrades för förstärkning av
intilliggande jordbruk. Riksdagen följde utskottet.

Vid 1973 års riksdag behandlades motionen 1973:873 med motsvarande
yrkande som i den nu föreliggande motionen. Civilutskottets
majoritet avstyrkte motionen — vilken avslogs av riksdagen — och yttrade
(CU 1973:16) bl. a. följande:

Enligt utskottets mening finns det — mot bakgrund av gällande
principer för jordbruksrationaliseringen — inte skäl tillstyrka motionsförslaget
om ändring i FBL i syfte att möjliggöra nybildning av deltidsjordbruk.
Utskottet vill erinra om de undantagsbestämmelser från lämplighetskraven
i FBL enligt vilka fastighetsbildning under vissa förutsättningar
kan äga rum även om nybildad fastighet inte blir varaktigt lämpad
för sitt ändamål. Utskottet finner således inte skäl tillstyrka bifall till
motionen.

I reservation föreslog utskottets folkpartiledamöter och en av dess
ledamöter från moderata samlingspartiet att riksdagen skulle ge Kungl.
Maj:t till känna följande:

Som motionärerna anför kan det finnas skäl att nybilda deltidsjordbruk.
Motionärerna nämner som exempel härpå jordbrukare som önskar
övergå till industriarbete men vill behålla en del av sin gård för att genom
jordbruksarbete på fritid få ett inkomsttillskott. Ytterligare skäl för
deltidsjordbruk nämns i motionen.

Utskottet anser det — i likhet med motionärerna — önskvärt att FBL

CU 1974:16

ändras så att möjligheten att nybilda deltidsjordbruk införs i lagen.
Nybildning skall endast få förekomma när behov därav finns med hänsyn
till ortens förhållanden. Nybildningen skall självfallet inte få hindra eller
försvåra en strukturomvandling till bärkraftiga jordbruk. Vad utskottet
anfört bör ges Kungl. Maj:t till känna.

Jordbruksutskottet har vid flera tillfällen behandlat motioner om stöd
för deltidsjordbruk m. m. Som motivering för avstyrkande av — och
sedermera riksdagens avslag på — motioner om rationaliseringsstöd till
deltidsjordbruk anfördes (JoU 1973:16, s. 4):

Sedan år 1967 gäller att tillkomsten och fortvaron av deltidsjordbruk,
vars innehavare har sin huvudsakliga sysselsättning utanför jord- och
skogsbruksnäringen, inte skall främjas genom ekonomiskt stöd. I motionerna
1973:323, 1973:329 och 1973:1388 framläggs förslag som syftar
till sådan ändring av bestämmelserna att rationaliseringsstöd åter skall
kunna utgå till deltidsjordbruk. Även i motionen 1973:241, vartill
hänvisas i den till jordbruksutskottet remitterade motionen 1973:773
(JoU 1973:15), görs uttalanden till förmån för en sådan ändring. I
motionen 1973:340 föreslås att rationaliseringsstöd skall kunna utgå till
deltidsjordbruk inom landets skärgårdsområden.

Beträffande förslagen om att generellt införa rationaliseringsstöd till
deltidsjordbruk får utskottet i likhet med tidigare år uttala att för
rationaliseringsverksamheten tillgängliga statliga resurser bör inriktas på
uppbyggnad av enheter av sådan storlek, att det finns möjligheter att vid
dem på sikt bedriva en effektiv och konkurrenskraftig produktion. Ett
jordbrukspolitiskt stöd till deltidsjordbruk, som endast ger ett mindre
bidrag till brukarens försörjning, skulle f. ö. inte nämnvärt förbättra
dennes inkomst. Utskottet kan inte finna att i föreliggande motioner
anförts sådana skäl som motiverar att riksdagen ändrar inställning till
frågan om stöd åt deltidsjordbruken. Ifrågavarande förslag i motionerna
1973:323, 1973:329 och 1973:1388 avstyrks således av utskottet.

Reservanter (c, fp, m) förordade att stödmöjligheter öppnades och
anförde:

Enligt gällande riktlinjer för jordbrukspolitiken lämnas statligt rationaliseringsstöd
normalt endast till jordbruksföretag vars jordbruksdrift är
eller inom en nära framtid kan göras effektiv och rationell. Från denna
utgångspunkt finns det enligt utskottets mening starka skäl för att stöd
ges även till deltidsjordbruk, vid vilken företagsform driften med hjälp av
modern teknik lika väl som vid andra jordbruk kan göras effektiv. Det är
även från flera synpunkter av värde att på landsbygden ha kvar nu
ifrågavarande bebyggelse och befolkning. Genom kombinationen med
jordbruk kan det vidare bli möjligt för hantverkare och andra yrkesutövare
att få en god försörjning. Utskottet finner det således angeläget, att
möjlighet öppnas att ge statligt ekonomiskt stöd till rationalisering av
deltidsjordbruk. 1972 års jordbruksutredning bör få i uppdrag att
utforma förslag till de närmare riktlinjerna för detta stöd.

I jordbruksutskottets betänkanden JoU 1973:1 (s. 8-9) och 1973:16
(s. 4) behandlades motioner om ett utvidgat regionalpolitisk! jordbruksstöd.
Riksdagen beslöt i enlighet med det i denna del enhälliga
betänkandet JoU 1973:1 att överlämna motioner, även innefattande
frågan om här nämnt regionalpolitisk! stöd för deltidsjordbruk, till

CU 1974:16

Kungl. Maj:t för att tas under övervägande av 1972 års jordbruksutredning.
I betänkandet JoU 1973:16 hänvisades till nämnda beslut.

Till jordbruksutskottet har hänvisats motionerna 1974:125 (fp), 507
(c), 515 (m), 811 (c, m), 1098 (fp) och 1100 (c) rörande bl. a. stöd för
deltidsjordbruk.

Utskottet

Jordbruksutskottet har denna dag (JoU 1974:6) förordat att motioner
angående stöd till deltidsjordbruk m. m. överlämnas till 1972 årsjordbruksutredning.

Enligt civilutskottets mening bör även den i motionen 1974:343
aktualiserade frågan om möjlighet att nybilda deltidsjordbruk beredas på
likartat sätt. Utskottet förordar att motionen överlämnas till jordbruksutredningen.

Utskottet hemställer

att riksdagen i anledning av motionen 1974:343 som sin mening
ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört.

Stockholm den 19 mars 1974

På civilutskottets vägnar
ELVY OLSSON

Närvarande: fru Olsson i Hölö (c), herrar Petersson i Nybro (s),
Wennerfors (m), Lindkvist (s), Åkerfeldt (c), Högström (s), Mattsson i
Skee (c), Jadestig (s), Adolfsson (m), Häll (s), Olof Johansson i
Stockholm (c), Claeson (vpk), fru Landberg (s), herrar Håkansson i
Trelleborg (s) och Strömberg i Botkyrka (fp).

GOTAB 74 5987 S Stockholm 1974