Civilutskottets betänkande i anledning av motion om åtgärder för vidareutveckling av Ven
Betänkande 1973:CU24
Civilutskottets betänkanden nr 24—26 år 1973
Nr 24
Civilutskottets betänkande i anledning av motion om åtgärder för
vidareutveckling av Ven.
Motionen
I motionen 1973:441 av herrar Bengtsson i Landskrona (s) och
Håkansson (c) hemställs att riksdagen hos Kungl. Majit hemställer om
kompletterande utredningar som kan vara nödvändiga för att tillförsäkra
kommundelen Ven sådant stöd att ön kan bestå och vidareutvecklas.
Nuvarande förhållanden m. m.
Den hittills maximala folkmängden på Ven, närmare 1 200 personer,
uppnåddes omkring år 1910. Från denna tidpunkt har en befolkningsminskning
ägt rum. Invånarantalet har sålunda sjunkit till 1 014 år
1930, till 724 år 1950 och var vid utgången av år 1972 359 personer. Av
den sistnämnda befolkningen var ungefär hälften 60 år eller äldre.
Ven besöks årligen av ett stort antal turister och sommarboende.
Antalet enkla personresor från Landskrona till Ven uppgick år 1972 till
ca 146 000.
Ven, tidigare S:t Ibbs kommun, ingår sedan år 1959 i Landskrona
kommun med 34 702 invånare år 1972. Den kommunala utdebiteringen
utgör för 1973 23 kr., varav 13:65 kr. till Landskrona kommun.
1954 års öutredning anförde sommaren 1955 i delbetänkandet Ven
(stencil soc.dep. D. 317) att en fortsatt befolkningsminskning på ön
kunde medföra olägenheter. Utredningen ansåg att industrilokalisering
var möjlig endast beträffande ett och annat småindustriföretag. Vidare
förordades att antalet turer i båtförbindelserna med Landskrona utökades.
Behovet av en målmedveten kommunal insats beträffande bebyggelse-
och samhällsplaneringen ströks under. För att främja turismen
förordades en intensifierad kommunal verksamhet i samråd med de stora
turistorganisationerna. Utredningen fann slutligen att lösandet av Vens
problem på längre sikt i hög grad kunde underlättas om ön i kommunalt
hänseende - som skett — införlivades med Landskrona.
År 1966 utlystes en nordisk arkitekttävling om dispositionsplan för
Ven. Prisnämnden ansåg i sin allmänna bedömning av förslagen att ön
med bibehållande i möjligaste mån av dess jordbrukskaraktär borde
utnyttjas för fritidsändamål med utbyggnad av en begränsad och
koncentrerad fritidsbebyggelse, företrädesvis för uthyrning. Efter sammanträde
år 1968 med deltagare från länsstyrelsen, riksantikvarieämbetet,
domänverket, kommunen m. fl. beslöts att kommunen skulle låta
upprätta ett förslag till generalplan för Ven. Ett av stadsarkitektkontoret
CU 1973
24-26
1 Riksdagen 1973. 19 sami. Nr 24-26
CU 1973:24
2
upprättat förslag presenterades i juni 1970 av kommunens byggnadsnämnd.
Förslaget, med alternativa lösningar, ger i första hand
utrymme för ca 100 fritidshus i Norreborgsområdet (alternativ 1) eller
drygt 300 hus vid Möllebäcksområdet (alternativ 2). Med hänsyn till
kritik som förts fram mot alternativ 2 har det fortsatta utredningsarbetet
enligt uppgift inriktats på en modifierad form av alternativ 1.
I yttrande över förslaget har naturvårdsverket anslutit sig till alternativ
1 och förordat att området söder och väster om vägen Bäckviken—Stade
avsätts som naturreservat. Som speciellt värdefullt framhölls det obebyggda
kustområdet söder om Kyrkbacken.
Länsstyrelsen har år 1966 enligt 19 § naturvårdslagen till skydd för
landskapsbilden utfärdat förbud för hela ön mot nybyggnad utan
länsstyrelsens tillstånd. I länsstyrelsens naturvårdsplan år 1968 föreslogs
naturskyddande åtgärder. Där förordades att nybyggnadsförbudet borde
förstärkas att innefatta även förbud att utan länsstyrelsens tillstånd
plantera skog, schakta, anordna upplag, framdraga luftledning, bedriva
stenfiske samt anlägga bryggor och pirar. Den södra delen av ön kunde
enligt planen alternativt avsättas som naturreservat.
Inom ramen för arbetet med den fysiska riksplaneringen har Ven
tagits upp i naturvårdsverkets sammanställning av för den vetenskapliga
naturvården viktiga områden. Ven har likaledes tagits upp i riksantikvarieämbetets
redovisning av kulturhistoriska miljöer av riksintresse. Statsmakternas
ställningstagande till frågorna om hushållning med mark och
vatten (prop. 1972:111 bil. 2, CU 35) innebär att den vetenskapliga
naturvårdens och kulturminnesvårdens intressen bör tillmätas stor tyngd
som restriktioner vid planering av andra verksamheters markanvändning.
Vidare har i detta sammanhang möjligheterna att samordnat skydda
vetenskapliga, kulturella och rekreativa värden strukits under. Preciseringen
av sådana och andra riksintressen skall, efter överläggningar mellan
länsstyrelser och kommuner, ske i den kommunala planeringen.
Den regionala utvecklingsplaneringen skall enligt 1972 års riktlinjer
göras med kommun/kommunblock som minsta planeringsenhet. Riktlinjerna
för hushållningen med mark och vatten ger också förutsättningar
för denna planering.
Kungl. Maj:t uppdrog år 1964 åt länsstyrelsen i Malmöhus län att
undersöka förhållandena inom ett strandområde norr om Kyrkbackens
hamn på öns västra kust för att förhindra fortsatt förstörelse genom
erosion.
Länsstyrelsen förordade år 1967 — efter särskild utredning av statens
geotekniska institut — visst erosionsskydd samt redovisade en kostnadsberäkning
av detta. Yttranden över länsstyrelsens förslag avgavs av statens
naturvårdsverk och riksrevisionsverket.
I yttrande år 1968 föreslog länsstyrelsen att särskilt anslag skulle
anvisas för de föreslagna åtgärderna. Dock ansågs att den pågående
generalplanläggningen för Ven borde avvaktas.
I yttrande år 1971 konstaterade länsstyrelsen att generalplaneutred -
CU 1973:24
3
ningen inte lett till förslag sorn kan bidra till en lösning av erosionsproblemet
inom Kyrkbackens hamn. Länsstyrelsen hemställde därför ånyo om
särskilt anslag för det föreslagna erosionsskyddet.
Arbetsmarknadsstyrelsen har i yttrande år 1972, efter hörande av
länsarbetsnämnden i Malmöhus län, bedömt att arbetet med erosionsskydd
på ön Ven borde kunna prövas inom ramen för 1972/73 års
beredskapsprogram.
Kungl. Maj:t (jordbruksdepartementet) har i beslut den 30 juni 1972
erinrat om möjligheterna för kommun att i vissa fall erhålla statsbidrag
för utförande av beredskapsarbete och föreskrivit att handlingarna i
ärendet överlämnas till arbetsmarknadsstyrelsen.
Sedan länsarbetsnämnden i juli 1972 begärt uppgift huruvida länsstyrelsen
eller kommunen skulle stå som huvudman för eventuella
beredskapsarbeten av aktuell typ och begärt ansökningshandlingar har
länsstyrelsen funnit det lämpligt att kommunen är huvudman. Enligt
uppgift övervägs nu inom kommunen en framställning om statsbidrag
med hela kostnaden för ett beredskapsarbete. De nuvarande kostnaderna
utreds inom kommunens gatukontor.
Inom naturvårdsverkets ansvarsområde har anvisats medel för miljövårdsforskning
och för särskilda undersökningar inom miljövårdsområdet.
Tidigare har särskilda medel anvisats för viss utredning om skydd mot
erosion vid Löderups strandbad (JoU 1968:30, se även interpellationssvar
den 8 maj 1972).
Landskrona kommun har vidare i februari 1973 ansökt om att som
beredskapsarbete med 50 procents statsbidrag få utföra kajbyggnad och
muddring i Bäckvikens hamn på Ven.
Vad angår vatten- och avloppsfrågorna har flera utredningar utförts
under åren 1950—1972. Enligt en av gatukontoret år 1972 redovisad
utredning ansågs som huvudalternativ vatten böra tas från fastlandet.
Vidare föreslogs ett avloppssystem enligt vacuummetoden. Enligt vad
utskottet erfarit har nya underhandskontakter tagits med naturvårdsverket.
Bestämmelser om statsbidrag till avloppsreningsverk ges i kungörelsen
1968:308. Ytterligare förslag har lagts fram i prop. 1973 :165.
Trafikutskottet har i betänkandet TU 1973:15 rörande motionerna
1973:472 (s, c) och 1367 (fp) bl. a. anfört att en förnyad prövning av
frågan om statsbidrag i någon form till kostnaderna för upprätthållande
av trafiken mellan Landskrona hamn och Ven synes lämpligen böra ske.
I fråga om övriga åtgärder för Ven — såvitt inte avser trafikfrågor —
har länsstyrelsen i yttrande år 1971 över generalplaneförslaget ansett det
angeläget att servicebehoven för den bofasta befolkningen i möjlig
omfattning tillgodoses. Befintliga hamnar bör rustas upp för att kunna ta
emot småbåtar. Badplatserna bör förbättras, gång- och cykelstigar
iordningställas och sanitära anläggningar för besökande anordnas. Det är,
enligt länsstyrelsen, vidare av vikt att även historiska minnesmärken
1* Riksdagen 1973. 19 sami. Nr 24-26
CU 1973:24
4
rustas upp genom riksantikvarieämbetets försorg och att även andra
åtgärder vidtas för att bevara öns särart.
Utskottet har vid besök på Ven tagit del av synpunkter på behövliga
åtgärder.
Utskottet
De riksintressen i fråga om naturvård, kulturminnesvård och möjligheter
till rekreation som konstaterats och som kan utgöra restriktioner
för viss markanvändning torde, såvitt nu kan bedömas, inte stå i strid
med några kommunala planeringsintentioner för Ven. Dessa frågor
kommer att ytterligare klarläggas i arbetet med program för kommunal
planering. Inom ramen för de nämnda restriktionerna är ytterligare
planeringsbeslut i allt väsentligt en kommunal uppgift.
De frågor därutöver som kan behöva lösas med statligt bistånd synes
nu i allt väsentligt vara beroende på fortsatta kommunala initiativ.
Frågorna ligger inom områden där lösningar med en skälig kostnadsfördelning
mellan stat och kommun är möjliga att uppnå i vanlig
administrativ ordning utan någon åtgärd från riksdagens sida. Trafikfrågorna
behandlas i trafikutskottets betänkande TU 1973:15.
Med hänsyn till nämnda bedömningar har utskottet inte funnit
anledning föreslå riksdagen att hos Kungl. Maj:t begära kompletterande
utredningar enligt förslaget i motionen.
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår motionen 1973:441.
Stockholm den 18 oktober 1973
På civilutskottets vägnar
ERIK GREBÄCK
Närvarande: herrar Grebäck (c), Bergman (s), Almgren (s), Kristiansson i
Örkelljunga (s), Petersson i Nybro (s), Lindkvist (s), fru Olsson i Hölö (c),
herrar Wennerfors (m), Claeson (vpk), Jadestig (s), Åkerfeldt (c),
Brännström (s) och Adolfsson (m).