Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Civilutskottets betänkande i anledning av motion om möjlighet att nybilda deltidsjordbruk

Betänkande 1973:CU16

CU 1973:16

10

Nr 16

Civilutskottets betänkande i anledning av motion om möjlighet att
nybilda deltidsjordbruk.

Motionen

1 motionen 1973:873 av herrar Ernulf (fp) och Jonsson i Alingsås (fp)
hemställs att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t begära förslag till sådan
ändring av fastighetsbildningslagen att möjlighet ges att nybilda deltidsjordbruk
där det med hänsyn till ortens förhållanden föreligger ett behov
av sådan nybildning.

Gällande bestämmelser

I kungörelsen (1967:453, ändrad senast 1971:382) om statligt stöd till
jordbrukets rationalisering m. m. stadgas (5 §) att statligt stöd utgår till
enskild person som har för avsikt att driva eller som driver
jordbruk eller skogsbruk. Statligt stöd till enskild som ej driver men som
har för avsikt att driva jord- eller skogsbruk utgår ej om han kan antas ha
sin huvudsakliga sysselsättning av annan verksamhet än jordbruk eller
skogsbruk (6 §). Statligt stöd lämnas ej till stödjordbruk eller annat
deltidsjordbruk (9 §).

1 fastighetsbildningslagen (FBL) 3 kap. 5 § slås fast att jordbruksfastighet
för att anses lämpad för sitt ändamål skall ha sådan storlek,
sammansättning och utformning att den medger tillfredsställande lönsamhet
hos det företag som skall bedrivas på fastigheten. Om skogsbruksfastighet
stadgas i samma lagrum att den för att anses lämpad för sitt
ändamål skall ha sådan storlek och utformning att den medger
ekonomiskt tillfredsställande skogsdrift. Om undantag från huvudregeln
stadgas i 3 kap. 9 § FBL. Enligt undantagsbestämmelsen får fastighetsbildning
äga rum även om fastighet som nybildas eller ombildas inte blir
varaktigt lämpad för sitt ändamål såvida fastighetsindelningen förbättras
och en mer ändamålsenlig indelning inte motverkas.

Tidigare riksdagsbehandling m. m.

Vid riksdagsbehandlingen av propositionen med förslag till FBL (prop.
1969:128, 3LU 1970:35) väcktes motioner i vilka frågan om nybildning
av stödjordbruk togs upp. Härvid anförde tredje lagutskottet bl. a.:

Med stödjordbruk menar man ett jordbruk som ger brukaren och hans
familj endast ett mindre bidrag till deras försörjning. Sådant jordbruk får
enligt 19 kap. 3 § lag om delning av jord på landet (JDL) bildas om det
med hänsyn till ortens förhållanden kan antas att brukaren varaktigt kan

CU 1973:16

11

erhålla en tillfredsställande bärgning genom kroppsarbete i annans tjänst
m. m.

Enligt vad departementschefen anför i motiveringen bör nybildning av
stödjordbruk inte längre få förekomma. Departementschefen framhåller
att nybildning under senare år förekommit bara i obetydlig omfattning.
Antalet stödjordbruk är emellertid alltjämt mycket stort. Allmänt sett
föreligger därför inte något behov av bestämmelser som medger att
stödjordbruk bildas. Det tyngst vägande skälet är enligt departementschefens
uppfattning dock att stödjordbruken inte är förenliga med den
numera antagna jordbrukspolitiska målsättningen. Ändringar i fråga om
befintliga stödjordbruk kan ske med stöd av bestämmelserna angående
undantag från de lämplighetskrav som FBL innehåller.

Den nu i korthet lämnade redogörelsen visar att redan de befintliga
mindre jordbruken kämpar med stora svårigheter och att många av dem
inte kan väntas stå sig i konkurrensen med andra näringar. Ytterst beror
denna utveckling på att investeringar i mindre enheter inte är lönsamma
från företagsekonomisk synpunkt. Enligt utskottets mening är situationen
härvidlag nu sådan att planer på nyetablering av stödjordbruk med
sikte på kostnadstäckning och skälig förräntning av insatt kapital måste
anses som orealistiska. I den mån efterfrågan på denna typ av fastigheter
alltjämt föreligger täcks den mångfalt av det utbud som enligt vad ovan
sagts är att vänta. Någon brist på lämpliga objekt för den som vid sidan av
annan verksamhet önskar driva en begränsad jordbruksdrift bör därför
inte föreligga.

Mot utskottets ställningstagande reserverade sig två av utskottets tre
folkpartiledamöter som ansåg att fastighetsbildning för stödjordbruk
borde kunna tillåtas om jorden ej erfordrades för förstärkning av
intilliggande jordbruk. Riksdagen följde utskottet.

Jordbruksutskottet har vid olika tillfällen — senast i betänkandet JoU
1972:6 — behandlat motioner om tillkomsten och fortvaron av deltidsjordbruk.
I sitt betänkande i frågan 1972 erinrade jordbruksutskottet om
1967 års riksdags beslut (prop. 1967:1 bil. 11, prop. 1967:95, JoU
1967:25) om att innehavare av deltidsjordbruk som har sin huvudsakliga
sysselsättning utanför jord- och skogsbruksnäringen inte längre skulle
vara berättigade till ekonomiskt stöd. Jordbruksutskottets majoritet
(s, vpk) anförde vidare:

I anledning av förevarande motionsyrkanden vill utskottet i överensstämmelse
med vad riksdagen uttalat vid tidigare års behandling av
motsvarande yrkande framhålla att bärande skäl talar för att de statliga
resurser, som ställs till förfogande för jordbrukets rationalisering, alltjämt
bör inriktas på uppbyggnad av enheter av sådan storlek, att de har
möjligheter att på sikt bedriva en effektiv och konkurrenskraftig
produktion. Utskottet kan inte finna att i de nu väckta motionerna
anförts sådana skäl som motiverar att riksdagen ändrar inställning till
frågan om stöd åt deltidsjordbruken. Ifrågavarande motionsyrkanden
avstyrks således av utskottet.

Till förmån för rationaliseringsstöd till deltidsjordbruk reserverade sig
en minoritet i jordbruksutskottet (c, fp, m).

Vid årets riksdag har väckts motioner (1973:323, 329, 340 och 1388)

CU 1973:16

12

om statligt stöd till deltidsjordbruk. Motionerna har hänvisats till
jordbruksutskottet. De kommer att behandlas i utskottets betänkande
JoU 1973:16.

Utskottet

I motionen 1973:873 hemställs om sådan ändring i FBL att
möjligheter ges att nybilda deltidsjordbruk där det med hänsyn till ortens
förhållanden föreligger behov av sådan nybildning.

Det av statsmakterna år 1967 (prop. 1967:95, JoU 1967:25) fattade
beslutet om stöd till jordbrukets rationalisering medger ej att statligt stöd
lämnas till stödjordbruk eller annat deltidsjordbruk.

Mot bakgrund bl. a. härav anförde departementschefen i propositionen
(prop. 1969:128, 3LU 1970:35) med förslag till FBL att skäl inte
fanns att föreslå att nybildning av s. k. stödjordbruk skulle få förekomma.
Dessutom erinrade departementschefen om att antalet stödjordbruk
alltjämt är mycket stort.

Enligt utskottets mening finns det — mot bakgrund av gällande
principer för jordbruksrationaliseringen — inte skäl tillstyrka motionsförslaget
om ändring i FBL i syfte att möjliggöra nybildning av deltidsjordbruk.
Utskottet vill erinra om de undantagsbestämmelser från
lämplighetskraven i FBL enligt vilka fastighetsbildning under vissa
förutsättningar kan äga rum även om nybildad fastighet inte blir varaktigt
lämpad för sitt ändamål. Utskottet finner således inte skäl tillstyrka bifall
till motionen.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1973:873.

Stockholm den 20 mars 1973

På civilutskottets vägnar
ERIK GREBÄCK

Närvarande: se under betänkandet CU 1973:12.

Reservation

av herrar Tobé (fp), Annerås (fp) och Adolfsson (m) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”till motionen” bort lyda:

Som motionärerna anför kan det finnas skäl att nybilda deltidsjordbruk.
Motionärerna nämner som exempel härpå jordbrukare som önskar
övergå till industriarbete men vill behålla en del av sin gärd för att genom
jordbruksarbete på fritid få ett inkomsttillskott. Ytterligare skäl för
deltidsjordbruk nämns i motionen.

CU 1973:16

13

Utskottet anser det — i likhet med motionärerna — önskvärt att FBL
ändras så att möjligheten att nybilda deltidsjordbruk införs i lagen.
Nybildning skall endast få förekomma när behov därav finns med hänsyn
till ortens förhållanden. Nybildningen skall självfallet inte få hindra eller
försvåra en strukturomvandling till bärkraftiga jordbruk. Vad utskottet
anfört bör ges Kungl. Maj:t till känna.

dels utskottet hemställan bort lyda:

att riksdagen med bifall till motionen 1973:873 som sin mening
ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört.

I

\

GOTAB 73 3542 S Stockholm 1973

Tillbaka till dokumentetTill toppen