Civilutskottets betänkande i anledning av motion angående tillstånds- och kontrollförfarandet vid byggande av egna hem (Betänkande 1972:CU23 Civilutskottet)

CU 1972:23

Nr 23

Civilutskottets betänkande i anledning av motion angående tillstånds- och
kontrollförfarandet vid byggande av egna hem

Motionen

I motionen 1972:777 av fru Hambraeus m. fl. (c) föreslås att
riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om en utredning med syfte att skapa
ett rationellare tillstånds- och kontrollförfarande vid byggande av egna
hem i enlighet med vad som i motionen anförts.

Gällande ordning

Byggnadslagstiftningen reglerar byggnadsverksamheten genom att
kräva dels planering, dels förhandsprövning vid byggnadslov och dels
tillsyn över byggnadsverksamheten. Främst byggnadslovsprövningen kräver
en redovisning av det avsedda företaget genom olika byggnadshandlingar.

Utöver byggnadslagstiftningens krav ställs vissa ytterligare krav på
byggnads utförande som förutsättning för bostadslån. Dessa krav avser
bl. a. att främja en ökad bostadsstandard. Beräkningen av lånets storlek
och säkerhetsläge kräver underlag i handlingar. Säkerställandet av
bostadslånefordran liksom av andra fastighetslån kräver enligt jordabalken
formaliserade handlingar.

Statens planverk kan meddela typgodkännande av konstruktion och
utförande i övrigt av byggnader och andra anordningar. Har planverket
typgodkänt utförandet skall det godtas av byggnadsnämnd. Allmänna
regler har publicerats efter samråd med bl. a. bostadsstyrelsen. Arbete
pågår med anvisningar för typgodkännande av småhuskonstruktioner.

Bostadsstyrelsen har tidigare meddelat typgodkännande av såväl
planlösningar (bostadsteknisk granskning) som konstruktioner (byggnadsteknisk
granskning). Typgodkännandet av konstruktioner har överförts
till planverket. Typgodkännande för långivning kan avse planlösningar till
serietillverkade småhus samt trapphusenhet till sådant flerfamiljshus som
kan antas bli producerat i större serier. Om en sökande önskar få en
konstruktion godkänd både enligt byggnadsstadgan och för långivning
samordnas förfarandet hos planverket.

Enligt kungörelsen (1967:558) om tillämpning av svensk standard
inom viss byggnadsverksamhet kan bostadsstyrelsen föreskriva att sådan
tillämpning skall vara villkor för bostadslån. Föreskrift härom kan gälla
beträffande vissa låneärenden, dock inte för småhus som skall bebos av
sökanden, i fråga om viss standard som fastställts av Sveriges standardiseringskommission.

CU 1972:23

1971 års riksdag (NU 1971:31) anhöll om utredning av möjligheterna
för en obligatorisk varudeklaration av monteringsfärdiga hus. Beslutet
utgick bl. a. från ett av Samarbetsgruppen för typhusredovisning framlagt
förslag, som bl. a. skulle innebära att en redovisning i och för sig inte
skulle innebära ett typgodkännande men, genom krav på att huset skall
vara uppfört minst en gång, underförstått innefatta att hustypen
godkänts av myndigheterna.

Utskottet

Motionen utgår i första hand från de svårigheter som i fråga om
myndighets godkännande m. m. kan vara förenade med att uppföra egna
hem i egen regi. De slutsatser som dras i fråga om administrativa
svårigheter utgår från det åberopade förhållandet att det i ett sådant fall
rör sig om ”sammanlagt betydligt över 100 handlingar som de kommunala
myndigheterna måste ha”. Av motionär tillhandahållet underlag
för denna uppgift visar att exemplet avser byggnads- och lånehandlingar
för statsbelånat, enskilt byggt småhus, och att däri räknats in såväl 64
kopior av grundhandlingar som myndigheternas egna yttranden, protokollsutdrag,
beslut m. m.

I motionen anförs vidare att en förenkling kunde vinnas om
bostadsstyrelsens och statens planverks kontrollverksamhet samordnades.
Ytterligare anförs att förenklingar skulle kunna uppnås i den kommunala
verksamheten om en central myndighet kunde godkänna ritningarna över
ett hus från såväl lånesynpunkt och säkerhetssynpunkt som bostadsstandardsynpunkt.

Såvitt utskottet kunnat bedöma är de handlingar och uppgifter som
motionärerna ansett vara en ”pappersexercis” praktiska utflöden av
statsmakternas i olika sammanhang ställda positiva krav. Anledning finns
inte till antagande av annat än att myndigheterna sökt förenkla denna
hantering. Överväganden enligt motionärernas syfte skulle sålunda
närmast rikta in sig på att ompröva de mål som statsmakternas beslut
avsett att tillgodose och inte på en rationalitetsutredning. Utskottet har
anledning förutsätta att berörda myndigheter även fortsättningsvis ägnar
rationaliseringsfrågorna aktiv uppmärksamhet utan ett riksdagens initiativ.
Med hänsyn därtill och till att i motionen inte getts antydan om vilka
av statsmakternas intentioner som anses kunna uppoffras har utskottet
inte övertygats av åberopade grunder för en föreslagen utredning.

Vad ytterligare angår en samordning av de administrativt skilda
ansvarsområdena kan motionärernas syften till väsentliga delar anses
tillgodosedda genom redan nu tillämpat samråd, vars former får
förutsättas kontinuerligt bli anpassade till berättigade krav på förenkling
även i fråga om typgodkännandeverksamheten.

CU 1972:23

Utskottet kan sålunda inte tillstyrka en föreslagen utredning. Motionärernas
allmänna syfte att så långt som möjligt förenkla förfarandet i
detta sammanhang bör dock självfallet alltid beaktas.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1972:777.

Stockholm den 20 april 1972
På civilutskottets vägnar
ERIK GREBÄCK

Närvarande: se under utskottets betänkande CU 1972:25.